AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik
Faktorer som påverkar utformningen av en försörjningskedja samt dess aktörer
Faktorer som påverkar utformningen av en försörjningskedja samt dess aktörer
Faktorer som påverkar utformningen av en försörjningskedja vid användandet av ett nytt material
Rick Eckerholm Oskar Olsson
Oskar Olsson Rick Eckerholm 2021 – 05 - 27
2021 – 03 - 18
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Industriell ekonomi
Industriell ekonomi - Industrial Management and Logistics
Examinator: Bengt Roland Hellberg Handledare: Lea Fobbe
Förord
Detta examensarbete har utförts som en avslutande del inom Industriell Ekonomi vid Högskolan i Gävle.
Denna studie har varit en mycket lärorik brygga in i framtida projekt och arbete. Vi har fått möjligheten att applicera och fördjupa våra ämnesmässiga teoretiska kunskaper samtidigt som vi har fått ta del av hur det fungerar rent praktiskt.
Studien har utförts med hjälp av ett byggnadsplåtslageri och deras leverantörer som på grund av sekretess inte vill annonsera med företagsnamnet. Vi vill ändå rikta ett stort tack till alla iblandade under arbetes gång och tacka för den hängivenhet som visats. Ett extra tack riktas till kontaktpersonen på fallföretaget som under arbetet givit oss en god insyn i verksamheten tillsammans med ett bra stöd och kontaktuppgifter till relevant leverantörssfär.
Vi vill även tacka vår handledare Lea Fobbe som genom sin kunskap och expertis funnits tillgänglig och stöttat oss i att driva arbetet framåt. Avslutningsvis riktas ett tack till vår examinator Bengt Hellberg som har varit med och stöttat oss.
Rick Eckerholm Oskar Olsson
Gävle, 20 maj 2021 Gävle, 20 maj 2021
_______________ ________________
Abstract
A supply chain is a complex process that the majority of companies combat with, both consciously and unconsciously. When observing a supply chain, it becomes evident that this process can be broken down into multiple parts, which makes the concept comprehensive to handle as a whole.
This study aims to investigate which factors are important in the development of a new supply chain and how the stakeholders within are impacted. The study was initiated by accumulating general subject knowledge in order to establish a comprehensive overview of the factors that influence the development of a supply chain and its suppliers. A theoretical framework was created through literature collection, with the purpose of defining concepts, models and methods, but also to establish a holistic understanding of how this knowledge can be put into practise. The implementation of a case study became a natural continuation of the study to create a factual situation from which concepts, models and methods could be
applied. The empirical data presented was collected through both observations and semi- structured interviews alongside the case company and its current and potential suppliers. The main purpose of the interviews was to allow all parties to enlighten their point of view, while the observations was up to the study's authors to gain an understanding of the product
catalogue, prototypes and activities that the case study reflected. Once the empirical data had been collected, the findings was analysed based on the theoretical framework where the purpose and questions could be answered. The result presented identifies critical factors in the innovation phase such as supply chain strategy (SCS) and the impact of the supplier selection process. The study concludes that the interplay between SCS, the supplier selection process and supplier relationship management (SRM) are of paramount importance in an organisation’s work with supply chains.
Keywords: Supply chain, Supply chain management, Supplier selection, Supplier relationship management and Supply chain strategy
Sammanfattning
En försörjningskedja är en komplex process som majoriteten av företaget tampas med, både medvetet och omedvetet. Vid närmare granskning av en försörjningskedja kan denna process brytas ner i flertalet delar, vilket gör begreppet försörjningskedja oerhört stort att behandla i sin helhet.
Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är av betydelse vid konstruktion av en ny försörjningskedja samt hur aktörer inom den påverkas. Studien initierades genom att ansamla generell ämneskunskap för att skapa en överskådlig bild av påverkande faktorer kring konstruktion och leverantörer. Vidare skapades en teoretisk referensram av litteraturinsamlingen vars syfte är att definiera begrepp, modeller och metoder samt skapa en övergripande förståelse kring hur denna kunskap kan appliceras och användas.
Genomförandet av en fallstudie blev en naturlig fortsättning i studien för att skapa en verklighetsanknuten situation varav begrepp, modeller och metoder kunde appliceras.
Den empiriska data som presenteras har samlats in genom både observationer och semi- strukturerade intervjuer med fallföretaget och dess nuvarande samt potentiella
leverantörer. Intervjuernas syfte var att alla parter skulle ges möjlighet att belysa sin synvinkel, samtidigt som observationerna var tillför studiens författare att få en kännedom om produktspektra, prototyper och verksamheten som fallstudien
återspeglade. När den empiriska data hade ansamlats, analyserades detta material utifrån den teoretiska referensramen där syfte och frågeställningarna kunde besvaras. Resultatet som presenterats identifierar kritiska faktorer i innovationsstadiet som supply chain strategy (SCS) och leverantörvalsprocessens inverkan. Studiens huvudsakliga slutsats identiferar att samspelet mellan SCS, leverantörvalsprocessen och supplier relationship management (SRM) är av yttersta vikt vid en organisations arbete med
försörjningskedjor.
Nyckelord: Försörjningskedjor, Supply chain management, Leverantörsval, Supplier relationship management och Supply chain strategy.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Forskningsfrågor ... 1
1.4 Avgränsning ... 2
2. Metod ... 3
2.1 Vetenskapligt angreppssätt ... 3
2.2 Forskningsmetod ... 4
2.3 Datainsamling ... 4
2.3.1 Intervjuer ... 5
2.3.2 Observationer ... 6
2.3.3 Litteraturinsamling ... 7
2.4 Dataanalys ... 7
2.5 Forskningskvalitet ... 9
2.5.1 Validitet ... 9
2.5.2 Reliabilitet ... 9
2.5.3 Etik i forskning ... 10
2.5.4 Hållbarhetsperspektiv ... 11
3. Teoretisk referensram ... 12
3.1 Försörjningskedja (Supply Chain) ... 12
3.2 Supply chain management ... 13
3.2.1 Supply Chain Strategy... 14
3.3 Supplier relationship management (SRM) ... 16
3.3.1 Out-supplier management ... 17
3.3.2 In-supplier management ... 17
3.3.3 In-supplier dissolution management ... 17
3.4 Leverantörsval (Supplier selection) ... 17
3.5 Sourcing ... 19
3.5.1 Outsourcing ... 19
3.5.2 In-sourcing ... 20
4. Empiri ... 21
4.1 Nulägesbeskrivning... 21
4.1.1 Identifierade utmaningar i den befintliga försörjningskedjan ... 24
4.2 Den nya försörjningskedjan ... 24
4.2.1 Lövsilen ... 24
4.2.2 Flödet i den nya försörjningskedjan ... 25
4.2.3 Identifierade utmaningar i den nya försörjningskedjan ... 26
4.2.4 Möjligheter i den nya försörjningskedjan ... 27
4.2.5 Sourcing alternativ ... 27
4.3 Leverantörsperspektivet ... 27
4.3.1 Relationerna i försörjningskedjan... 27
4.3.2 Krav i försörjningskedjan... 28
4.3.3 Förändringar i verksamheten ... 28
5. Analys och diskussion ... 29
5.1 Befintlig försörjningskedja ... 29
5.2 Faktorer som är kritiska i arbetet med försörjningskedjor ... 29
5.2.1 Supply Chain Strategy... 29
5.2.2 Supplier relationship management ... 30
5.2.3 Leverantörvalsprocess ... 31
5.2.4 Sourcing ... 31
5.3 Konstruktion av en ny försörjningskedja... 33
5.3.1 Förutsedda utmaningar för den potentiella försörjningskedjan ... 34
5.3.2 Identifierade möjligheter i försörjningskedjan ... 34
5.4 Försörjningskedjekonstruktionens påverkan ... 35
5.4.1 Förändringar i relationer ... 36
5.5 Sammanställning ... 36
6. Slutsats ... 38
6.1 Teoretiskt bidrag ... 39
6.2 Praktiskt bidrag ... 39
6.3 Arbetets begränsningar ... 39
6.4 Vidare studier ... 39
Referenser ... 40
Appendix ... 42
Bilaga 1 – Ritningar för nya fästen och fästanordning ... 42
Bilaga 2 – Intervjumall 1 ... 45
Bilaga 3 – Intervjumall 2 ... 46
Bilaga 4 – Missivbrev ... 47
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Enligt Prajogo et al. (2016) har konkurrensfördelar kommit att bli en alltmer viktig faktor på dagens globaliserade marknader, vilket i sin tur har lett till att organisationer har tvingats att finna nya strategier att skapa värde för kunden. I detta sökande blir försörjningskedjan alltmer central i takt med att organisationer ägnar sig mer åt outsourcing och därför flyttar de värdeskapande processerna ut i försörjningskedjan (Christopher 2016). Detta gör att utveckla ett arbete kring försörjningskedjan blir alltmer viktigt. Supply chain management (SCM) är ett gammalt koncept som omfamnar hur det logistiska ramverket strukturerar upp, leder och utvärderar de processer som finns inom det, menar Christopher (2016). Trots att SCM har existerat i organisationers medvetande under lång tid är det inte förrän senare som konceptet har uppmärksammats. Detta beror på att kunskapen har ökat kring hur SCM kan öka en organisations konkurrensfördelar (ibid).
När en organisation skall börja arbeta med SCM är det enligt Perez-Franco et al. (2016) en nödvändighet att organisationen börjar med att konstruera en supply chain strategy (SCS). För att veta vilken typ av strategi som skall implementeras kan organisationen undersöka om efterfrågan på produkten i försörjningskedjan är förutsägbar eller inte (Fisher 1997). Christopher (2016) menar att detta skall kompletteras med att
organisationen skall identifiera om ledtiden för produkten i försörjningskedjan är lång eller kort och utifrån de parametrarna börja konstruera en SCS.
Enligt Perez-Franco et al (2016) är forskningen kring SCS ej grundlig och utesluter viktiga faktorer som sambandet mellan affärsstrategin och SCS. Framtagandet av modeller som Fisher’s matrix har enligt Perez-Franco et al. (2016) motbevisats och beskriver inte det komplexa arbetet som krävs för att ta fram en väl planerad SCS. Detta kan skapa en osäkerhet kring hur en organisation skall utforma en försörjningskedja och vilka faktorer som är viktiga att fokusera på för att optimera prestandan i den.
1.2 Syfte
Syftet är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse vid konstruktion av en ny försörjningskedja samt hur aktörer inom den påverkas.
1.3 Forskningsfrågor
• Vilka är de kritiska faktorerna för att lyckas med konstruktionen av försörjningskedjan?
• Hur påverkas leverantörer vid konstruktionen av ny försörjningskedja?
1.4 Avgränsning
Studien har valt att avgränsas mot att undersöka förhållandet mellan leverantörer och beställare. Detta innebär att denna studie kommer att beakta försörjningskedjan ur ett leverantörsperspektiv i samband med konstruktion av en försörjningskedja.
2. Metod
I detta kapitel kommer studiens applicerade metodval presenteras, det inledande punkterna fokuserar på metodval som övergår i en analys av studiens kvalité och det forskningsetiska principerna som tillämpats.
2.1 Vetenskapligt angreppssätt
Tillämpning av abduktiv ansats (abduktion) möjliggör logiska slutsatser i kombination med utvecklande av teorier. Abduktion är en hybrid variant av deduktiv ansats
(deduktion) samt induktiv ansats (induktion) och skapar därav inte samma angreppsmässiga begränsningar. Deduktion är en metod som används genom att formulera hypoteser baserade på teori, vilket utformar en studie för att verifiera eller förfalska hypoteser. Induktion är ett arbetssätt där identifierade problem förklaras och förtydligas med hjälp av teori. För att kunna förstå en studies resultat är det viktigt att lägga tid på analys av litteratur då den utgör grunden för förståelsen (Blomkvist och Hallin, 2014). Deduktion kräver ofta en stor tidsinvestering i uppsatsens första fas, vid inläsning och uppbringande av hypoteser kopplade till befintlig teori (ibid). Kritiken mot abduktivt och induktivt arbete är att analysarbetet blir ofta tidsödande, eftersom arbetet kräver genomgång av ny litteratur och nya teorier för att förstå resultatet av studien (ibid).
Denna studie är utförd abduktivt eftersom angreppssättet var till fördel i arbetets
genomförande vid insamling av teori och metoder i relevant litteratur. Fördelen med det abduktiva angreppssättet var att en parallell insamling av data till empirin kunde
genomföras där litteraturgenomgången kunde anpassas till det empiriska underlag som framkom vid intervjuer och observationer. Nedan presenteras figur 1 vars funktion är att ge en överskådlig blid av studiens totala struktur och tillvägagångssätt.
Figur 1: En illustration av studiens arbetsgång från problembeskrivning till slutsats.
2.2 Forskningsmetod
Valet av forskningsdesign präglas av den typ av empiri som skall besvara syfte och forskningsfrågor (Blomkvist och Hallin, 2014). Det finns en mängd forskningsmetoder att tillämpa där denna studie har valt att tillämpa fallstudie som forskningsdesign.
Blomkvist och Hallin (2014) skriver att fallstudier öppnar upp för nya infallsvinklar inom det utforskade området samt vid besvarande av frågetyp hur eller varför. Yin (2003) skriver att en fallstudie likt annan forskningsdesign syftar till att undersöka exempelvis ett fenomen i det verkliga livet, vilket kan genomföras med många olika motiv, inklusive en enkel presentation av enskilda fall. Fallstudier producerar detaljerad empirisk erfarenhet där komplexiteten av verkligheten upplyses. Resultatet av en fallstudie leder ofta till både ny och vidareutvecklad teori med empirisk validitet (Blomkvist och Hallin, 2014; Yin, 2003; Byrman och Bell, 2017). Genomförandet av fallstudier kan vara olika, i studien som presenteras kommer en explorativ fallstudie att presenteras. Biggam (2015) skriver att explorativa fallstudier i huvudsak syftar till att ta reda på – förklara – varför något händer. En explorativ fallstudie skulle innebära att intervjuer och observationer används som datainsamlingsmetoder för att förklara det fenomen som undersökts (ibid).
Denna studie var valet av fallstudie optimal som forskningsdesign eftersom det låg i både parternas intresse att undersöka ämnesområdet. Fallstudien är baserad utifrån ett mindre företag vars verksamhetsinriktning är kopplad till byggnadsplåtslageri och där delar av verksamheten ägnar sig åt produktinnovation. Produkterna är nära kopplade till det produktspektra som återfinns inom byggnadsplåtslageri. Denna branschkunskap har legat till grund för innovationsprocessen och framtagande av en ny variant av vandalrör.
Den nya produkten är gjord av ett material som är banbrytande för marknaden, därav är kunskapen kring processerna samt möjligheterna i försörjningskedjan begränsade.
Företaget kommer att fortsättningsvis benämnas fallföretaget.
2.3 Datainsamling
Val av datainsamlingsmetod behöver man ta i beaktande om man syftar till att insamla kvantitativa eller kvalitativa data. Rekommendation gällande val av insamlingsmetod är både kopplad till vilken litteratur som studerats som val av forskningsmetod, där några författare anser att endast en av det två metoderna kan appliceras, medan andra
författare rekommenderar att en kombination ger ett mer nyanserat resultat (Kuada, 2012). Blomkvist och Hallin (2014) har exemplifierat var metod individuellt, där kvantitativa data sammankopplas med enkätstudier och statiska metoder medan kvalitativa data syftar till intervjuer och observationer.
En annan viktig aspekt kopplad till datainsamling är klassificering och kategorisering av de använda källorna, detta kallas för primär- samt sekundärkällor. Detta har sin
utgångspunkt i att informationen presenterad i undersökningar inom vetenskapliga fält benämns källor (Blomkvist och Hallin, 2014). En primärkälla utgörs av antigen det empiriska material som författarna själva tagit fram eller material som ligger intimt
förbundet till studiens syfte eller forskningsområde. En sekundärkälla syftar till den information vars inte har någon tydlig koppling till syftet eller forskningsområdet (ibid).
Studien i sin helhet är baserad på primärkällor genom de genomförda intervjuerna och observationerna. Något som kan motiveras genom den empiri som både samlats samt presenterats genom denna metodik. Studien har dessutom ansamlat kvalitativa data, vilket kan sammankopplas med den valda intervju-, observations- och
litteraturinsamlingsmetodiken som har en avsevärd vikt för att uppnå arbetes syfte samt besvara frågeställningarna.
2.3.1 Intervjuer
Blomkvist och Hallin (2014) beskriver att intervju som metod tillämpas främst när forskaren har för avsikt att utveckla fördjupad förståelse, upptäcka nya dimensioner eller mångtydighet. Intervjuer är en av de vanligaste metoderna i kvalitativ
samhällsvetenskaplig forskning vid sammanförande av empiri, eftersom man genom enkla medel ger kunskap gällande individers tankegång avseende frågeställningarna.
Det är viktigt att särskilja på vilken typ av intervju som genomförts, kvantitativ intervju (strukturerad intervju) eller kvalitativ intervju (o-/semistrukturerad intervju). Varken strukturerade eller ostrukturerade intervjuer kommer att behandlas eftersom dessa intervjumetoder inte har applicerats.
Semistrukturerade intervjuer syftar till intervjuer som baseras utifrån ett förbestämt frågeområde som antecknats som en intervjuguide. Vid intervjutillfället behandlas frågeområdet i den ordning som passar situationen bäst (Blomkvist och Hallin, 2014).
En fördel med semistrukturerade intervjuer är att frågor kan skapas under intervjuns gång, detta skapar dynamik i intervjun.
Denna studie genomförde semistrukturerade intervjuer med fem leverantörer samt fallföretagets verkställande direktör, tiden för genomförandet varierade där den längsta intervjun pågick i över en timme. Intervjuerna har spelats in och transkriberats, detta material kommer inte att presenteras av konfidentiella skäl. Nedan presenteras tabell 1 som redogör basal information om de intervjuerna som genomfördes. Anledningen till att intervjuer inte har utförts med samtliga leverantörer är kopplat till utebliven respons vid medverkansförfrågan.
Tabell 1: Tabellen illustrerar med vem, vilken position, datum samt den totala intervjutiden.
Samtliga informanter har i någon form varit delaktiga i en försörjningskedja tillhörande fallföretaget. Intervjuerna genomfördes för att skapa en uppfattning gällande befintliga relationer, arbetsmetoder, krav, utmaningar och möjligheter. Den huvudsakliga
anledning till att intervjumetodiken applicerades var för att ge studiens författare en övergripande bild av hur försörjningskedjan och dess ingående element samspelade.
Intervjuerna med de fem leverantörerna har utförts med hjälp av en intervjuguide denna presenteras i bilaga 3. Intervjuguiden har främst utnyttjas som en ram för frågetypen som önskades bli besvarad med andra ord semistrukturerade intervjuer. Öppna frågor har kommit sporadiskt, beroende på intervju dynamiken och informanten. Intervjun med fallföretaget utfördes liknande leverantörs intervjuerna och intervjuguiden för denna intervju finns presenterad i bilaga 2.
2.3.2 Observationer
I studien har det genomförts observationer hos fallföretaget, Blomkvist och Hallin (2014) menar att observationsmetodiken är främst applicerbar vid frågor av utforskande karaktär. Syftet med de observationerna som genomfördes var att få en överskådlig bild av den nuvarande produktvarianten tillsammans med prototyper av innovationen.
Observationen genomfördes med fallföretagets verkställande direktör, observationen initierades genom en rundvandring i verksamheten. Efter rundvandringen visades nuvarande produktspektra upp tillsammans med prototyper av produktinnovationen.
Dock skedde observationen endast en gång med en person och därav är endast hens perspektiv tagit i beaktande. Resultatet av observationen dokumenterades genom fotografier som presenteras i empirikapitlet. Nedan presenteras tabell 2 som beskriver basal information kopplad till observationstillfället.
’
Tabell 2: Tabellen illustrerar vilken funktion, tidpunkt samt tidsåtgång för observationstillfället.
2.3.3 Litteraturinsamling
Murray och Hughes (2008) menar att litteraturinsamling är ryggraden för den studie som presenteras, där litteraturen skall kritiskt granska, återkopplas och med relevans kopplas till studiens sammanvävda information.
Den genomförda litteraturinsamlingen initierades genom informationssökning inom ämnesområdet, där vetenskapliga artiklar och relevant litteratur hämtades. Insamlingen av vetenskapliga artiklar skedde främst genom databaserna Academic Search Premier, Emerald, ScienceDirect och Wiley Online Libary. Sökorden som varit mest
framgångsrika har varit ”Supply Chain”, Supply Chain Management”, ”SCM”,
”Supplier selection”, ”Supplier Relationship Management”, ”Supply Chain Design” och
”Supply Chain Strategy”.
2.4 Dataanalys
Yin (2010) beskriver dataanalys utifrån en fem stegs modell varav varje steg är av betydelse för dataanalysens helhet. Det inledandet steget berör sammanställning och sortering av anteckningar från genomförd studie, detta stegs huvudsakliga syfte är att skapa en databas för forskarna. Det andra steget syftar till granskning och nedbrytning av den ansamlade data i steg ett, denna process upprepas ofta flera gånger under arbetet.
Det tredje steget är processen att ange tema kopplade till data för att omorganisera de isärtagna fragmenten, likt det andra steget så upprepas denna process. Under det fjärde steget sker tolkning av den omorganiserade data i syfte att skapa en ryggrad i
analysarbetet. Tolkningar kan även leda till att data behövs omarbetas från steg ett. Det avslutande steg fem ska ange de slutsatser som kan dras från hela studien. Slutsatserna skall kunna relateras till arbetets samtliga faser (ibid).
Figur 2: Figuren är en tolkning av Yin (2010, s.178) och illustrerar det fem stegen för dataanalys av kvalitativa data.
Studien som presenteras har genomfört analysarbete som följer det beskrivit i figur 2.
Samtliga data som ansamlats från litteraturinsamling, intervjuer och observationer har sammanställts. Detta har skett genom exempelvis transkribering, inspelning av
intervjuer och bilder från observationer. Efter sammanställningen har data kategoriserats för att ge en överskådlig bild av att tillräckligt med data samlats. Vid återskapning och tolkning av den ansamlade data, har det uppkommit frågetecken vilket har föranlett till att processen av sammanställning har behövts återskapas. När samtliga data tolkades och studiens författare ansåg att den ansamlade data täckte ämnesområdet uppfylldes steg fem och data kunde presenteras under relevanta kapitel för studien.
2.5 Forskningskvalitet
2.5.1 Validitet
Validitet i sin enkelhet innebär att rätt sak studeras skriver Blomkvist och Hallin (2014).
För en studie ska ha hög validitet krävs att beprövade datainsamlingsmetoder har applicerats tillsammans med dataanalystekniker som är relevanta för den studie som genomförts (Biggam, 2015). Detta innebär att validitet kan översättas till en indikation kopplad till mätmetoderna för ämnesområdeskunskapen med andra ord begrepp och kunskap i verkligheten (Bryman och Bell, 2017). Begreppet validitet kan brytas ner i intern validitet och extern validitet. Intern validitet avser korrelationen mellan utvalda teoriers realiserbarhet till studiens relevans. Extern validitet avser om empirin kan associeras med andra företag, är empirin generaliserbar (ibid).
I studien som presenteras har välkända beprövade metoder applicerats inom det studerade ämnesområdet Supply Chain Management, vilket föranleder en hög intern validitet. För att säkerställa att en hög intern validitet upprätthålls har intervjuer, observationer samt en grundlig litteraturgenomgång genomförts. Det resultat som presenteras i empirin kan anses som aningen företagsspecifik och kan därav vara svårt att generalisera, vilket skulle göra anspråk på att den externa validiteten är bristfällig.
Författarna för studien betraktar att delar av empirin är generaliserbar eftersom
försörjningskedjor återfinns inom alla organisationer och att helheten skildrar fallet som undersökts.
2.5.2 Reliabilitet
Byrman och Bell (2017) skriver att reliabilitet syftar till studiens tillförlighet. Vid bedömning av reliabilitet presenterar Biggam (2015) argument som påpekar att kombinationen forskningsdesign, forskningsstrategi och datainsamlingsmetod måste vara relevant för den studie som genomförs. Risken med intervjuer är nyanseringen, vilket innebär att verkligheten förskönas exempelvis kan informanter ge svar som framhäver en förvrängd verklighet. Intervju som datainsamlingsmetod kan även statuera problem genom att informanten delger svar som hen tror kommer framkalla
godkännande (ibid). Observationer möts av liknande utmaningar, skillnaden i observations-reliabiliteten kopplar Biggam (2015) till observatörens personliga influenser exempelvis fördomar och egna erfarenheter.
Studien som presenteras har genomförts opartiskt och stora delar av den data som redovisas i empirin är skriven från semistrukturerade intervjuer som har transkriberats och observationer. För att styrka reliabiliteten i studien har de semistrukturerade
intervjuerna genomförts med en intervjuguide som hjälpmedel för att hålla intervjuerna inom ämnesområdet. Intervjuguiderna finns presenterad som bilaga (bilaga 2 och bilaga 3) för att styrka reliabiliteten, det transkriberade materialet har valts att inte presenteras av konfidentiella krav från informanterna. I samband med observationerna har
produkter, prototyper och andra relevanta saker fotograferats samtidigt som frågor
ställts rörande vad som observerats. Samtliga data som inhämtas har noggrant analyserats, eftersom det är viktigt att en rättvis bild presenteras.
Studien har framför allt baserats på intervjuer och har därmed några svagheter som minskar reliabiliteten. Eftersom informanterna tillhör olika verksamheter och deras involvering i innovationsprocessen är av olika vikt, kan svar av en förvrängd verklighet i enskilda fall framkommit. Detta hade kunnat undvikas om fler personer inom
organisationerna intervjuats och på så sätt en större mängd data samlats. Observationen som utfördes genomfördes endast hos fallföretaget eftersom det var av intresse för studien att få produkter och prototyper illustrerade. Observationen ledde till en djupare förståelse av leverantörernas uppgifts vikt. Dock skedde observationen endast en gång och därav har bara en persons perspektiv beaktats.
2.5.3 Etik i forskning
De fyra etiska huvudkraven inom vetenskaplig forskning kallas för informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet, dessa beskrivs av ett antal regler (HSFR, 2002). Informationskravet består av en regel och den beskriver att deltagare i projektet skall informeras av forskare vad deras uppgift är i projektet samt vilka villkor den uppgiften har. Att deltagandet är frivilligt, eventuella faktorer som kan påverka deras vilja att medverka samt att deltagarna själva kan avbryta uppgiften i vilket stadie de önskar skall forskarna också upplysa om (ibid). Samtyckeskravet består av tre stycken regler. Den första regeln behandlar att samtycke om uppgiftslämnarens uppgift i projektet skall delges av den berörda till forskarna. Den andra regeln innebär att deltagaren bestämmer villkoren i dennes deltagande i projektet samt att deltagaren kan avbryta dennes medverkan i projektet utan att det har några negativa följder för deltagaren. Den tredje regeln i samtyckeskravet handlar om att deltagaren inte skall utsättas för påverkan eller påtryckningar, det ska även inte finnas något
beroendeförhållande mellan deltagare och forskare (ibid). Konfidentialitetskravet består av två regler. Den första regeln behandlar personalens tystnadsplikt i projekt som innehåller känslig information. Den andra regeln beskriver hanterandet av möjlig identifiering av individer som är beskrivna i projektet, detta skall hanteras så att inga utomstående kan komma över uppgifterna (ibid). Nyttjandekravet består av två regler.
Den första regeln handlar om att informationen som har inhämtats för forskning får endast användas i det syftet. Den andra regeln behandlar insamlade uppgifter och att dessa inte får användas emot den enskilde individen (ibid).
För att uppfylla dessa vetenskapliga krav på etik har de utvalda deltagarna informerats och upplysts om dessa krav via ett missivbrev som skickades ut via e-post innan
intervjutillfällena (se bilaga 4). Missivbreven som skickades informerade deltagarna om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt och att informanten kunde avbryta intervjun.
Samtliga fyra etiska huvudkrav presenterades via missivbrev och lästes upp innan varje intervjutillfälle påbörjades, för att försäkra studiens författare att informanten blivit delgiven information.
2.5.4 Hållbarhetsperspektiv
Studien är utförd med social, ekonomisk och ekologiskhållbarhet i åtanke. Det
presenterade resultatet och förslag till fallföretaget ger exempelvis ett incitament om att undvika användning av globala leverantörer när delar kan produceras regionalt. De förslag som presenteras sammantaget i studien har kopplats till ovan nämnda
hållbarhetsfaktorer. Syftet bakom detta är att om något av det som presenteras skulle införas, bevaras den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten.
3. Teoretisk referensram
Syftet med den teoretiska referensramen är att presentera relevant forskning för det syfte och frågeställningar som tidigare har presenterats samt vidare ligga till grund för analysen av det empiriska materialet.
3.1 Försörjningskedja (Supply Chain)
Supply chain (SC), på svenska försörjningskedja, är enligt Christopher (2016) ett nätverk av värdeskapande processer som är sammanlänkade av organisationer
uppströms och nedströms i försörjningskedjan, som slutar när produkten har levererats till slutkunden. Organisationerna i försörjningskedjan är beroende av varandra, men behöver inte alltid samarbeta.
van Weele (2010) använder termen försörjningskedja och menar att den består av en rad av organisationer som tillsammans utför en produkts produktionssteg.
Forskning visar att innovation och värdeskapande är viktiga prioriteringar som
föranleder en mer strategisk syn på försörjningskedjan. Forskare och utövare har länge förespråkat att försörjningskedjan är ett strategiskt vapen. Det faktum att inköp måste ändra riktning och bli en del av försörjningskedjan bevisar detta. I en affärsvärld som består av komplexa nätverk där det inte finns någon tydlig roll, eftersom leverantörer vanligtvis är kunder och vice versa (Priem och Swink, 2012).
Figur 3: Figuren är baserad på Slack och Lewis (2020 s. 155) och presenterar en enkel supply chain (försörjningskedja).
Christopher (2016) menar att termen supply chain borde omformuleras, supply
(försörjning) borde ersättas av demand (efterfrågan) eftersom att det är marknaden som borde styra försörjningskedjan. Ordet chain (kedja) i termen SC borde även, enligt Christopher (2016), bytas ut mot network (nätverk) eftersom en SC är oftast mer komplex och liknar mer ett nätverk av leverantörer till leverantörer och kunder till kunder än en enkel kedja av leverantörer och kunder (se figur 4). Christopher (2016) föreslår därför en ny definition av SC enligt följande:
”A network of connected and interdependent organisations mutually and co-operatively working together to control, manage and improve the flow of materials and information from suppliers to end users.” – Christopher (2016, p.3)
Figur 4: Figuren är hämtad från Christopher (2016, s. 4) och presenterar ett mer komplext försörjningsnätverk.
Det är viktigt för organisationer att förstå varför deras försörjningskedja är kritisk för organisationens verksamhet och dess framgång. Christopher (2016) använder Michael Porter’s (1985) teori kring värdekedjan för att visa hur organisationer kan styra sin försörjningskedja för att kunna utveckla värdekedjan. När en organisation undersöker sin värdekedja och upptäcker att de kan utveckla den, resulterar detta oftast i
outsourcing. Detta föranleder till att försörjningskedjan blir mer komplex och de interna processer som utgjorde värdekedjan flyttas ut i försörjningskedjan, Christopher (2016) menar att detta resulterar i att försörjningskedjan blir värdekedjan.
3.2 Supply chain management
Logistik och Supply chain management (SCM) är gamla koncept som är nära
besläktade, samt sammankopplade med att stödja processer som effektiviserar flödet av material. Detta för att uppfylla kundkrav och efterfrågan (Christopher 2016). SCM som koncept har fått allt mer uppmärksamhet av företag i takt med att konkurrensen på dagens globaliserade marknader har ökat, menar Prajgo et al. (2016). När konkurrensen och kundens kunskap ökar, resulterar det i att organisationer tvingas finna nya vägar till att skapa värde för kunden, detta kan uppnås genom en effektiv SCM. (Prajgo et al., 2016; Christopher, 2016; Priem och Swink, 2012). Enligt Prajgo et al. (2016) innebär SCM en styrning av de interna och externa aspekterna kring en organisationsprocess som rör organisationens varor och tjänster, exempelvis logistik, produktion och distribution.
Priem och Swink (2012) menar att SCM är ett sätt för en organisation att skapa och styra över gynnsamma relationer som stärker organisationens generella kompetens och
kunskap. Enligt Christopher (2016) är logistiken ett centralt begrepp inom SCM och det är utifrån det logistiska ramverket som SCM konceptet grundades. Det SCM gör med det logistiska ramverket är att utveckla försörjningskedjan till en värdeskapandeprocess, där relationen mellan aktörerna är viktiga för att skapa ett så stort värde som möjligt.
Det centrala i SCM är att koordinera dessa relationer genom samarbete, tillit och en insikt kring att gemensamt arbete gynnar alla aktörer i försörjningskedjan. Christopher (2016) definierar konceptet SCM enligt följande:
”The management of upstream and downstream relationships with suppliers and customers in order to deliver superior customer value at less cost to the supply chain as a whole” - Christopher (2016, p.3)
3.2.1 Supply Chain Strategy
Perez-Franco et al. (2016) menar att Supply Chain Strategy (SCS) är viktigt i arbetet med försörjningskedjan. Genom en väl integrerad SCS kan organisationer ta itu med problem som försörjningskedjekostnader, stora lager volymer, bristfällig kundservice, interna konflikter och utmaningar med målkonstruktion. En SCS anses behövas finnas i en organisation innan de kan börja arbeta med SCM för att kunna synkronisera arbetet med försörjningskedjan med generella affärsmål i organisationen och kundkrav.
Enligt Perez-Franco et al. (2016) är SCS nära sammankopplat med operationsstrategi, och kan påverka viktiga aspekter inom områden som är inom operationsstrategins omfång. Försörjningskedjor påverkar utformningen av produkten, produktkomplexitet samt produktens livscykel, eftersom försörjningskedjan berör producenter och
transporter. Detta pekar på att produkten och försörjningskedjan skall konstrueras samtidigt.
von Haartman (2012) menar att Supply Chain Design (SCD) är den delen av SCM där organisationer beslutar kring val av strategi kring infrastruktur och processer i
försörjningskedjan. Generellt sätt handlar detta om att en försörjningskedja kan
utformas på två olika sätt. Ett sätt är en utformning som lämpar sig för att producera för en låg kostnad till en efterfrågan som är förutsägbar. Ett annat sätt är en utformning som lämpar sig för att anpassa sig till en varierande efterfrågan. Fisher (1997) benämner dessa två olika försörjningskedjorna som, fysiskt effektiv försörjningskedja som är utformad för en förutsägbar efterfrågan och responsiv försörjningskedja som är utformad för en efterfrågan som inte är förutsägbar.
Christopher (2016) benämner dessa två typer av försörjningskedjor som rörlig (agile) och lean. Den rörliga försörjningskedjan är bäst tillämpad till förhållanden med stor variation i efterfrågan och en lean försörjningskedja är bäst tillämpad där efterfrågan är lätt att prognostisera. Christopher (2016) utvecklar detta koncept och menar att en SCD skall även baseras på de totala ledtiderna för produkten, i en lean försörjningskedja skall ledtiden vara lång och i en rörlig försörjningskedja skall den vara kort. Med ledtid menar Christopher (2016) tiden det tar tills produkten kan fyllas på i lagret igen.
Produktens komponenter kan även ha egna ledtider, där figur 5 utgår ifrån ledtiden för hela produkten.
Utifrån detta menar Christopher (2016) att en lean strategi är bäst tillämpad för
förhållanden där efterfrågan är förutsägbar och ledtiden är kort. Strategin utgår ifrån att minska produktionskostnader genom processoptimering samt kostnader för transport.
Den rörliga försörjningskedjestrategin återfinns längst ner till höger i figur 5, denna strategi skall appliceras när en produkt har en oförutsägbar efterfrågan och korta ledtider. Utifrån dessa förutsättningar skall organisationen parera för den varierande efterfrågan (ibid).
I figur 5 presenterar Christopher (2016) ytterligare två varianter på
försörjningskedjestrategier, hybrid och kanban. En kanban styrd försörjningskedja är anpassad efter en produkt som har långa ledtider och en förutsägbar efterfrågan. Enligt Christopher (2016) utgår denna strategi från att ständigt ersätta sålda produkter.
Hybrid försörjningskedjestrategi tillämpas enligt Christopher (2016) där
förutsättningarna för produkten är långa ledtider och en oförutsägbar efterfrågan och presenteras högst upp till höger i figur 5. Under dessa förutsättningar bör organisationen fokusera på att minska den totala ledtiden för att kunna parera för den varierande
efterfrågan. Detta kan uppnås genom att organisationen utgår ifrån ramverket som en lean SCS erbjuder, innan organisationen väljer att lagerföra komponenter eller hela produkten. Denna punkt i försörjningskedjan kallas för ”de-coupling point” eller avkopplingspunkten. Efter detta stadiet skall strategin övergå till en mer rörlig och flexibel strategi för att kunna följa den varierande efterfrågan.
Figur 5: Figuren är baserad på Christopher (2016, s. 113) och presenterar fyra olika SCS som baseras på karaktärsdrag i ledtider och efterfrågan.
3.3 Supplier relationship management (SRM)
Enligt van Weele (2010) används termen inköpsstyrning för att sammanfatta en organisations nödvändiga angreppssätt för att hantera leverantörsrelationer. Detta innebär att synkronisera en organisations generella affärsstrategier och intressen med leverantörens aktiviteter. Termen grundar sig i att strukturera och ständigt förbättra inköpsprocessen inom organisationen samt med dess leverantörer.
Enligt Moeller et al. (2008) definieras supplier relationship management (SRM) som en process där aktiviteterna styr, utvecklar, stabiliserar och bryter upp relationer. Moeller et al. (2008) delar upp SRM i följande delelement: (1) Uppsättningshantering (2)
Utvecklingshantering, (3) Kontrakthantering och (4) Störningshantering. Elementen fungerar som en vägledningsprocess, där det första elementet handlar om hur en leverantörsrelation skapas medan de resterande elementen syftar att utveckla och stabilisera relationen.
Putra et al. (2020) har valt att definiera SRM som en affärsprocess som styr kontrakt mellan organisationen och dess leverantörer. Putra et al. (2020) menar att SRM kan integrera leverantörer i en organisations verksamhet och därmed skapa värde genom samarbete. Värdet som skapas från tillämpningen av SRM kan användas som
konkurrensmedel eftersom samarbetet uppenbarar sig i en ökad kostnadseffektivitet, lägre inköpskostnader, utveckling av produkter i tid samtidigt som en hög kvalitet kan upprätthållas (Putra et al., 2020; Park et al., 2010).
Park et al., 2010 har tagit fram en modell (se figur 6) som beskriver hur leverantörsval, samarbete och utveckling lägger grund för inköpsstrategierna. Flödet i modellen påvisar hur ständiga förbättringar utvecklar och förbättrar SRM-systemet. För att uppnå ett system som är effektivt krävs en grundlig förståelse kring SRM-systemets
alla involverade delar (Park et al., 2010; Moeller et al., 2008).
Figur 6: Figuren är baserad utifrån Park et al. (2010) och redovisar hur en organisation kan arbeta med ständiga förbättringar i sitt arbete med SRM.
SRM är de processer som tillämpas för att involvera, utveckla, upprätthålla eller lösa upp nuvarande leverantörsrelationer (in-suppliers) samtidigt observeras den generella leverantörsmarknaden (out-suppliers) för att kunna skapa och öka värdet i nuvarande leverantörsrelationer. Därav kan SRM delas upp i tre sekventiella faser: (1) Out-
Supplier Management, (2) In-Supplier Management och (3) In-Supplier Dissolution Management (Moeller et al., 2008).
3.3.1 Out-supplier management
Out-Supplier benämns de leverantörer som ännu inte en har relation med det inköpande företaget. Out-Supplier Management handlar om att bibehålla relationer med det bästa leverantörerna på marknaden, vilket innebär att både utvärdera och förvärva dessa leverantörer (Moeller et al., 2008).
3.3.2 In-supplier management
In-Supplier Management syftar till att bygga och upprätthålla leverantörsrelationer för att främja värdeskapande. Det är viktigt att beakta leverantörers olika potential av värdeskapande och därav krävs olik behandling (Moeller et al., 2008). Gadde och Snehota (2000) benämner att det finns flera möjligheter att utnyttja en leverantör på ett bra sätt trots att majoriteten av litteraturen förenklar uppgiften genom att endast
rekommendera nära relationer och samarbete.
3.3.3 In-supplier dissolution management
In-Supplier Dissolution Management syftar till att upptäcka bevis för oönskade
leverantörsförhållande, som kan innebära att leverantörsförhållandet avslutas. Det finns organisationer som tillämpar tvärfunktionella team vars syfte är att effektivisera
leverantörsbasen. Den huvudsakliga anledningen till att organisationer tenderar att minska leverantörsbasen är kopplat till exempelvis: förbättra kvalitet och service, ingå långsiktiga avtal och etablera partnerskap (Moeller et al., 2008).
3.4 Leverantörsval (Supplier selection)
Park et al., (2010) beskriver hur viktig urvalsprocessen av leverantörer är för att uppnå effektivitet både vid inköp samt tillverkningen. Vilket är en bidragande faktor till att beslutsprocessen för utvärdering och val av leverantör är komplicerad. Park et al., (2010) menar att leverantörer kan utvärderas av mer än ett kriterium eftersom
leverantörer besitter olik specialkompetens, vilket resulterar i att urvalsprocessen inte kan standardiseras. Ghodsypour och O’Brien (1998) har brutit ner problematiken kring urvalsprocessen av leverantörer och definierat de två olika problemen:
(1) Målet är att använda en leverantör att tillfredsställa köparens behov, vilket kan kopplas till val av leverantör när det inte finns några begränsningar. Alla leverantörer kan tillfredsställa köparens krav på efterfrågan, kvalitet och leverans. I detta fall måste verksamheten bestämma vilken leverantör som är bäst.
(2) Till skillnad från det föregående problemet, är det inte möjligt att tillfredsställa köparens behov med en leverantör. Verksamheten måste använda flera leverantörer
eftersom det finns vissa begränsningar i exempelvis leverantörernas kapacitet och kvalitet.
Med Ghodsypour och O’Brien (1998) problematik i åtanke menar Park et al., (2010) att det finns i huvudsak två frågor att ta i beaktande när det gäller leverantörsval:
(1) Identifiering av vilka kriterier som bör beaktas vid bedömningen av leverantörer (2) Tillämpningen av tekniker för utvärdering av leverantörer i beslutsprocessen, så korrekt leverantör väljs.
Dessa frågor utgör grund för vilket perspektiv av försörjningskedjan som antas, med en allt större vikt vid leverantörsstrategier som bestäms utifrån produktegenskaper och prestanda som mätvärden (Park et al., 2010).
Wang et al., (2004) har anlagt en motion att en låg kostnad och hög kvalitet är av stor betydelse för en försörjningskedja som använder lean och en rörlig försörjningskedja kännetecknas av hastighet, flexibilitet och kvalitet.
Lin et al., (2009) har valt att dela upp leverantörsvalsprocessen i fyra faser: (1)
problemdefinition, (2) definering av kriterierna, (3) förkvalificera lämpliga leverantörer och (4) slutligt val. Författarna menar att komplexiteten i valet av leverantörer kan sammankopplas med den mängd perspektiv som finns. Lin et al., (2009) presenterar en föreslagen metod för att minska risken att de valda leverantörerna inte levererar enligt behov. Denna metod etablerar en tillgänglig funktion vars syfte är att identifiera flera olika leverantörer som kan komplettera varandra så att exempelvis leveranskraven möts.
Metoden fokuserar på att utveckla lämpliga leverantörsnätverk i två steg (se figur 7).
Den inledande delen av processen (first stage) fokuserar på att identifiera vilka delar av processen som är kritiska och den geografiska positionen av leverantörerna. Den fortsatta processen (secondary stage) syftar till att identifiera primära och sekundära leverantörer från det föregående steget. Fortsättningsvis mäts klustret av tillgängliga leverantörers tillgänglighetsvärde med andra ord deras förmåga att tillgodose
efterfrågan (ibid).
Figur 7: Figuren är baserad utifrån Lin et al. (2009) och redovisar hur en organisation kan utveckla ett lämpligt leverantörsnätverk i två steg.
3.5 Sourcing
Sourcing är en term som organisationer applicerar i syfte att identifiera, utvärdera, förhandla och konfigurera utbud genom kunskap, varor och tjänster menar Slack och Lewis (2016). van Weele (2010) har valt att definiera sourcing som en aktivitet vars huvudsyfte är att utveckla en leverantörsstrategi för antigen en specifik handelsvara eller produktkategori. De båda författarnas definition kan sammanvävas till en process vars målsättning är att lokalisera den bäst lämpade leverantören globalt, regionalt och lokalt (van Welee, 2010; Slack och Lewis, 2016).
3.5.1 Outsourcing
Outsourcing syftar till att delvis eller helt förflytta utförandet av en aktivitet till ett annat företag. Detta innebär att ett strategiskt beslut fattas om att köpa en komponent eller delsystem externt för att kunna lägga vikt vid processer i företagets kompetens (Olhager, 2013; van Welee, 2010).
van Weele (2010) har valt att dela in de bakomliggande anledningar till outsourcing i
minskandet av kontroll- och driftskostnader, frigörande av interna resurser och övervakning av svårstyrda funktioner. Det strategiska anledningarna kan vara
förbättring av organisationens fokus, öka kunskapsspannet och skapa större flexibilitet i samband med att risker delas (ibid). Det har lyfts en del risker och nackdelar kopplade till outsourcing exempelvis: ökat leverantörsberoende, övervakning av
leverantörsrelationer, kommunikationsproblem eftersom aktiviteter utförs av tredje part och förlust av kärnfull strategisk kunskap (van Weele, 2010; Slack och Lewis, 2016;
Olhager, 2013).
3.5.2 In-sourcing
In-sourcing är en term som används för en aktivitet eller funktion som utförs internt trots möjligheten till outsourcing (Kenton, 2019). Beslut om att behålla eller investera i aktiviteter internt brukar kopplas till om kunskap/kompetens betraktas ha ett strategiskt värde (van Welee, 2010). Kenton (2019) menar att in-sourcing ger organisationen utökad kontroll både i beslutsfattandet som i förmågan att styra ledtider. Slack och Lewis (2016) har jämfört hur in-sourcing kontra outsourcing påverkar fem valda
nyckelfaktorer: (1) kvalitet, (2) hastighet, (3) pålitlighet, (4) flexibilitet och (5) kostnad.
Resultatet Slack och Lewis (2016) redogör är kopplat till fördelar för in-sourcing berörande kvalitet och pålitlighet, detta var främst genom att kommunikationen och omställningar var enklare att behandla internt. Hastigheten var likställd eftersom de är olika parametrar som påverkar produktionshastigheten, vilket resulterar i att det finns både för- och nackdelar. Flexibilitet och kostnad var den främsta nackdelen för in- sourcing, detta är kopplat till att företagets interna operationer är limiterade vilket resulterar i svårigheter att motivera besparingar och skapa ekonomisk vinning (ibid).
4. Empiri
Under avsnitt 4.1 och 4.2 presenteras resultatet från intervjuer med fallföretaget. Under dessa avsnitt presenteras de båda försörjningskedjorna och förhållanden utifrån
fallföretagets perspektiv.
Under avsnitt 4.3 presenteras resultatet från fem intervjuer med leverantörer som är angivna som potentiella leverantörer i den nya försörjningskedjan.
4.1 Nulägesbeskrivning
Tabell 3: Tabellen presenterar de leverantörer som denna studie rör. Under de olika kolumnerna presenteras vilka leverantörer som ingår i vilka försörjningskedjor samt om leverantörerna har tilldelats en ny process i försörjningskedjan.
Fallföretaget i denna studie utgår ifrån är ett mindre företag vars primära verksamhet rör byggnadsplåtslageri. Sedan en tid tillbaka har fallföretaget även ägnat sig åt
produktinnovation där produkterna har sitt ursprung i plåtslageribranschen. Det rör sig om ett antal produkter varav två gamla och en ny produktvariant som presenteras i denna studie. Den nya innovationen är en variant av en befintlig produkt som i denna studie benämns vandalrör i stål. I produktion av produktvarianten ingår även den andra äldre produkten som benämns i denna studie som Lövsil. Den nya innovationen som presenteras i denna studie benämns för vandalrör i aluminium.
Arbetet med fallföretagets försörjningskedjor har varit begränsat. Enligt respondenten från fallföretaget har samarbeten med leverantörer förekommit och genom dessa har gemensamma lösningar uppbådats. Fallföretaget väljer ofta leverantörer utefter kontakter som organisationen har skapat under dess verksamma år. Utöver dessa kontakter utgår fallföretaget ifrån kriterierna pris och kvalité i deras
leverantörvalsprocess.
Figur 8: Figuren presenterar de delar som vandalröret i stål består av. Del 1 och 2 är fästet och där gängtappen är placerad, del 3 är stålröret, del 4 är sil-skålen och del 5 är galler-silen.
Källa: Vid studiebesök hos fallföretaget (03/05 – 21, Upplands Väsby).
I figur 8 ser vi ett exempel på hur den gamla produktvarianten kan se ut. Det finns sju stycken olika modeller och figuren illustrerar den modell som står för majoriteten av försäljningen. De olika delarna i figur 8 visar vilka komponenter av produkten som de olika leverantörerna ansvarar för. Leverantör 1 beskär långa stålrör till önskad längd (del 3 i figur 8), som sedan levereras till leverantör 2 (se figur 9).
Leverantör 2 är en viktig leverantör för fallföretaget, detta beror på att leverantören tillverkar och levererar galler-sil (del 5 i figur 8), fästen (del 1 i figur 8) samt svetsar på gängtappar (del 2 i figur 8) och skålen på stålröret (del 4 i figur 8). Detta levereras sedan till leverantör 3.
Leverantör 3 är den leverantör som ytbehandlar hela röret, detta kallas för
varmförzinkning och är en speciell metod för att göra stålröret mer tåligt. Som illustrerat i figur 9 levereras vandalröret från leverantör 3 till fallföretaget. När produkten blir levererad från leverantör 3 till fallföretaget monteras galler-silen på vandalröret och
produkten blir färdig att levereras till kund. Leverantör 4 levererar beslag i form av skruv som används i processen där galler-silen skruvas fast på produkten.
Leverantör 5 blir kontaktad av fallföretaget när kunden beställer en lackerad produkt.
Fallföretaget levererar då olackerade rör till leverantör 5. Lackering av produkten kräver att fästet monteras av innan lackeringsprocessen utförs, sedan återmonteras fästet för att färdigställa lackeringsprocessen. Från leverantör 5 levereras sedan den lackerade produkten direkt till kund, eller alternativt tillbaka till fallföretaget.
De leverantörer som återfinns i figur 9 har enligt respondenten från fallföretaget inte genomgått en specifik urvalsprocess utan har involverats i försörjningskedjan utifrån kriterierna kostnad samt levererad kvalité.
Figur 9: Figuren är en illustration av den gamla produktvariantens försörjningskedja.
Konstruerad utifrån intervju med ansvarig från fallföretaget. Källa: Intervju med respondent från fallföretaget (20/04 – 21).
4.1.1 Identifierade utmaningar i den befintliga försörjningskedjan
Det främsta utmaningarna med det befintliga vandalröret är de långa ledtiderna som präglar hela försörjningskedjan, vilket också har framkommit under intervjun med fallföretaget. Ledtiden från leverantör 1 till färdig produkt kan i bästa fall vara fem till sex veckor, och i värsta fall vara upp emot åtta till tolv veckor. Den ansvarige på fallföretaget menar att detta beror på leverantörernas prioriteringar. Fallföretaget är ett litet företag och bortprioriteras ofta på grund av orderkvantiteten. Detta innebär att leverantörerna prioriterar order med avsevärt monetärt värde under stora belastningar.
Dessa långa ledtider kombinerat med en varierande efterfrågan och kunder som
förväntar sig korta leveranstider har skapat stora problem för fallföretaget. Den lösning som fallföretaget har applicerat har varit att höja lagervolymerna för att kunna svara snabbt till den varierande efterfrågan. Den ansvarige på fallföretaget menar att det är viktigt att uppfylla kundkrav och i förlängningen skapa goda kundrelationer.
Ett annat problem som har identifierats handlar om leverantör 2 i försörjningskedjan.
Som tidigare nämnt är leverantör 2 en viktig leverantör i produktionen av vandalröret i stål. De problem som har uppstått är att fallföretaget har börjat ifrågasätta leverantörens kompetens. Leverantör 2 har levererat produkter som inte håller den kvalitet som fallföretaget önskar. Leverantören är också en av de leverantörer som är störst bidragande till de långa ledtiderna i försörjningskedjan. Fallföretaget har även hittat andra leverantörer som kan bidra med samma slags tjänster i produktionen av vandalröret i stål till ett lägre pris.
4.2 Den nya försörjningskedjan
Fallföretaget har sålt vandalrör i stål under 2010 – talet med viss framgång. Detta har uppmärksammats av större företag som specialiserar sig på produkter i stål, och dessa företag har därför börjat producera liknande varianter av vandalrör. Fallföretaget som är ett relativt litet företag behöver därför vara innovativa och ständigt förbättra sina
produkter för att kunna konkurrera med de stora företagen.
Den senaste innovationen är en ny produktvariant där vandalröret skall produceras i aluminium samt en ändring i design av fästen och hur fästena sitter fast i bak på
vandalröret (se bilaga 1). Detta gör produkten lättare i vikt och därför lättare att hantera och installera för slutkunden.
4.2.1 Lövsilen
Lövsilen är en produkt som fallföretaget säljer och som kommer att bli en del av det nya vandalröret i aluminium. Leverantören av lövsilen benämns i denna studie som
leverantör 7. Lövsilen är gjord av pressgjuten aluminium och fallföretaget har investerat i en gjutningsmodell som används vid produktion. Idag säljs denna produkt i nio olika kulörer och visas till höger i figur 10.
Figur 10: I figuren presenteras prototypen av vandalröret i aluminium samt lövsilen, som är markerad som del 1. Del 2 är galler-silen och del 3 är aluminiumröret. Källa: vid ett studiebesök hos fallföretaget (03/05 – 21 Upplands Väsby).
4.2.2 Flödet i den nya försörjningskedjan
Den försörjningskedja som illustreras i figur 11 har konstruerats av den ansvarige på fallföretaget. Produktinnovationen har lett till att materialet och designen på produkten har förändrats. Konsekvensen av detta är att vissa processer i produktionen har
förändrats. Trots detta har försörjningskedjan i figur 11 några gemensamma leverantörer med den befintliga försörjningskedjan (se figur 9).
I den befintliga försörjningskedjan levererar leverantör 1 kapade stålrör i önskad längd.
I den nya försörjningskedjan för produktinnovationen är leverantör 1:s uppgift snarlik, förändringen är kopplat till materialet och formen på röret som kapats. Ytterligare en process har adderats till leverantörens verksamhet, detta är en produktion av fästen till produktinnovationen (se bilaga 1).
Leverantör 5 ingår i de båda försörjningskedjorna, leverantörens uppgift i den nya
