MITTUNIVERSITETET
Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV)
Examensarbete inom
lärarutbildningen, 15 högskolepoäng
Informations- och kommunikationsteknik
som ett verktyg för den pedagogiska dokumentationen
Christer Lövqvist & Therese Edlund
Abstrakt
Vårt syfte med studien var att undersöka om IKT fungerar som ett hjälpmedel i den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Studien baseras på våra frågeställningar:
• På vilket sätt ger pedagogerna i förskolan uttryck för att de uppfattar att IKT kan bidra till eller vara ett hinder i verksamheten i allmänhet och i relation till pedagogisk dokumentation i synnerhet?
• Uppger pedagogerna att de fått någon utbildning inom IKT i förskolan?
• Vilket förhållningssätt till IKT i förskolan ger pedagogerna uttryck för?
Vi har intervjuat fem verksamma pedagoger som jobbar i förskolan utifrån dessa frågor. Pedagogerna vi valde jobbade i en mellanstor stad i Sverige, tre stycken ligger i centrum av staden medan två ligger utanför. Detta valde vi för att få så pass mycket bredd i undersökningen som möjligt. När vi gjorde intervjuerna valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att frågorna vi ställer är öppna så intervjupersonerna fritt kan tolka dessa frågor. Vi spelade in våra intervjuer och transkriberade sedan dem. Sedan analyserade vi intervjuerna och kategoriserade dem under hur kan IKT fungera som ett verktyg i den pedagogiska dokumentationen? Vad har pedagogerna fått för utbildning inom IKT? Samt vilket förhållningssätt kan vi se att pedagogerna har till IKT i förskolan? Vårt resultat visar att pedagogerna främst använ-‐‑
der sig av IKT inom den pedagogiska dokumentationen för att hjälpa barnen att ut-‐‑
veckla sitt eget lärande. Vår undersökning visar på att pedagogerna har påbörjat en process kring arbetet med att använda sig av tekniken i dokumentationen, vissa för-‐‑
skolor mer än andra. Det som även kommer fram är att en förutsättning för att detta arbetssätt ska fungera systematiskt handlar om att förskolorna får de utbildningar samt de verktyg som krävs.
Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, IKT(Informations-‐‑ och kommunikationstek-‐‑
nik).
Innehållsförteckning
Abstrakt ... 2
Inledning ... 4
Teoretiskt ramverk ... 4
Litteraturbakgrund ... 5
Pedagogisk dokumentation ... 5
Informations-‐ och kommunikationsteknik ... 6
IKT som ett verktyg för pedagogisk dokumentation ... 7
Osäkerhet och tidsbrist med IKT i förskolan ... 9
Syfte ... 11
Frågeställningar ... 11
Metod ... 12
Tillvägagångssätt ... 12
Urval ... 13
Analysmetod ... 14
Metoddiskussion ... 14
Etiska överväganden ... 14
Resultat ... 16
Hur kan IKT fungera som ett verktyg i den pedagogiska dokumentationen? ... 16
Vad har pedagogerna fått för utbildning inom IKT? ... 18
Vilket förhållningssätt kan vi se att pedagogerna har till IKT i förskolan? ... 19
Diskussion ... 20
Resultatdiskussion ... 20
Hur kan IKT fungera som ett verktyg i den pedagogiska dokumentationen? ... 20
Uppger pedagogerna att de fått någon utbildning inom IKT i förskolan? ... 23
Vilket förhållningssätt till IKT i förskolan ger pedagogerna uttryck för? ... 24
Resultat utifrån ett sociokulturellt perspektiv ... 25
Förslag till vidare forskning ... 26
Referenslista ... 27
Bok baserade referenser ... 27
Nätbaserade referenser ... 28
Bilaga 1 ... 29
Intervjufrågor ... 29
Inledning
I denna uppsats vill vi ta reda på om tekniken fungerar som ett hjälpmedel för den pedagogiska dokumentationen eller om det blir en tidstjuv. Vårt intresse riktar även in sig mot hur den pedagogiska dokumentationen fungerar i förskolan. Den pedago-‐‑
giska dokumentationen skiljer sig från dokumentation i allmänhet på så sätt att den pedagogiska dokumentationen används som en metod för dialogen i den pedago-‐‑
giska processen samt att den bygger på barnens medverkan enligt Svenning (2011).
Skolverket (2014) skriver att pedagogisk dokumentation är ett verktyg som pedago-‐‑
gerna kan använda för att utvärdera, följa upp och utveckla verksamheten. Detta handlar om att pedagogerna kan dokumentera det som sker mellan de vuxna, bar-‐‑
nen samt miljön i verksamheten. Dokumentationen kan exempelvis ske genom an-‐‑
teckningar, fotografering eller att filma olika händelser. Vi kommer då in på det om-‐‑
råde som vi valt att fokusera på när det gäller pedagogisk dokumentation, nämligen Informations och kommunikationsteknik. Detta innebär att man i de flesta förskolor använder sig av olika tekniska verktyg för att dokumentera det som sker i verksam-‐‑
heten. Men för att detta ska fungera är det viktigt att pedagogerna i förskolans verk-‐‑
samhet förstår hur det fungerar och hur de ska använda sig av dessa tekniska verk-‐‑
tyg. I Skolverket (2010) står det att kommunen bör ge all personal som verkar inom förskolans verksamhet kompetensutveckling kring det som handlar om förskolans uppdrag, Skolverket (2010) nämner även att pedagogerna bör ges en chans till att utbilda sig inom samt få stöd kring de olika områdena så det främjar barnens lä-‐‑
rande.
Vi har valt att utgå från de sociokulturella perspektiven då de enligt Säljö (2010) innebär att tanken, språket och handlingen ingår som en varaktig del som består av kommunikation och saklig verksamhet i en helhet. Säljö (a.a) menar att man utifrån ett sociokulturellt perspektiv ser kunskap som något som existerar och uppstår i ge-‐‑
menskap med andra, man lär genom relationer.
Teoretiskt ramverk
I vår forskning kommer vi använda oss av de sociokulturella perspektiven vilket enligt Lundgren, Säljö & Liberg (2002) innebär att kunskapsinhämtningen sker i samspel med andra. Findahl (2009) skriver vidare att vi människor bär med oss lär-‐‑
domar och formas av personer i vår omgivning. Det är i interaktion med andra som vi växer som människor. Skolverket (2010) skriver att redan i förskolan ska grunden för det livslånga lärandet byggas upp. Det är därmed pedagogernas uppgift att ta tillvara på det som fångar barnen för att sedan kunna bygga vidare på det. Vilket vi även anser att Hundeide (2006) tar upp då han anser att en viktig del i det sociokul-‐‑
turella perspektivet är att barn är sociala individer som lär sig i samspelet med andra. Genom detta samspel med andra individer skapas olika relationer som har en betydande roll i barnens utveckling. Barnen behöver i sin sociala utveckling ett stöd, någon som finns där och stöttar barnen och utmanar dem. Därför behövs det ett ak-‐‑
tivt intresse och samspel av personen som stöttar för att visa vad som är socialt ac-‐‑
ceptabelt och vad som inte är det.
Ljung & Djärf (2004) skriver att lärandet i det sociokulturella perspektivet grundas i ett sammanhang. Vi ser därför att lärandet bör ske som en helhet där allting blir en del av varandra. Som vi även finner stöd i hos Strandberg (2009) och Klerfelt (2007) då de menar att ett sociokulturellt perspektiv bidrar till ett kreativt samspel och lä-‐‑
rande mellan individer. Vi menar då att om man tar hjälp av IKT så kan man skapa ett intresse hos barnen och genom det intresset bygga vidare på samspelet och dialo-‐‑
gen mellan barnen vilket antas bidra positivt till lärande. Vidare skriver Säljö (2010) att representant för det sociokulturella perspektivet är Lev S. Vygotskij. Vygotskij menar att samspelet mellan barn och vuxna har en stor roll på den individuella ut-‐‑
vecklingen för barnet. Barnen utvecklas och blir kvalificerade medborgare genom ett gott samspel med de vuxna i förskolan och skolan. Vygotskij menar att det finns olika redskap och verktyg som gör det enklare för barn att förstå vår omvärld. Säljö (2010) skriver även att de lärdomar och förmågor vi anammar oss i samhället ger en ömsesidig påverkan på oss människor men att det är samspelet människorna emel-‐‑
lan som är det väsentliga. Vidare menar Säljö (a.a) att det är de tekniska redskapen som ger oss potentialen till att kommunicera med varandra samt att kunna sprida och ta emot olika slags information.
Litteraturbakgrund
Pedagogisk dokumentation
Enligt Skolverket (2014) så kan den pedagogiska dokumentationen ses som ett ar-‐‑
betsverktyg då pedagogerna ska reflektera kring barnens samtal, detta för att utmana barnen och deras tankar för att på så sätt kunna driva verksamheten framåt.
Wehner-‐‑Godée (2011) skriver att den pedagogiska dokumentationen innefattar ett pedagogiskt synsätt samt en kommunikation. Fennefoss & Jansen (2009) säger då att målet med den pedagogiska dokumentationen är att det bör ske en demokratisk för-‐‑
bättring av verksamheten, detta sker då barnen är en livlig medskapare av sin egen lärprocess. Skolverket (2010) skriver att, för att främja barnens utveckling och lä-‐‑
rande så ska förskolan sträva efter att med olika uttrycksformer kunna skapa och kommunicera med till exempel musik, drama och rörelse. Detta innefattar även möj-‐‑
ligheterna av att använda sig av multimedia och informationsteknik i skapande pro-‐‑
cesserna. Enligt Svenning (2011) så har den traditionella dokumentationen till största del handlat om att synliggöra specifika händelser i verksamheten. Skolverket (2014) menar då att den pedagogiska dokumentationen istället kan ses som ett redskap för att utmana barnens tankar genom att uppmana dem till att reflektera kring olika
händelser och på så sätt föra verksamheten framåt.
Några problem som Buldu (2010) nämner med den pedagogiska dokumentation-‐‑
en är att det är svårt för pedagogerna att hinna med att dokumentera och samtidigt vara närvarande och aktiva i barngruppen. Pedagogerna ansåg att det tog upp vär-‐‑
defull tid från barngruppen, men att de även fann fördelar med den pedagogiska dokumentationen och såg det som något positivt. Sparrman & Lindgren (2010) efter-‐‑
lyser då en möjlighet för pedagogerna att få hjälp av en kollega när de ska dokumen-‐‑
tera. Detta för att pedagogen som leder aktiviteten inte ska bli störd av att dokumen-‐‑
tera och på så sätt förlora den värdefulla tiden. Robertson (2006) tar upp då man gör observationer av det enskilda barnet så kan man lätt missa de känslomässiga sam-‐‑
spel barnen har tillsammans med andra barn.
Dahlberg, Moss & Pence (2001) skriver att det är viktigt att inte blanda samman den pedagogiska dokumentationen med barnobservation. De menar att barnobser-‐‑
vation innefattar att observera barnens utveckling i förutbestämda kategorier som fastställer vad ett normalt barn, enligt samhället, bör kunna vid en bestämd ålder.
Den pedagogiska dokumentationen handlar istället om att se och förstå vad som inträffar i det pedagogiska arbetet, samt att upptäcka barnens kapacitet utan färdig-‐‑
bestämda mallar. Rinaldi (2006) skriver om att dokumentationen är värdefull för barnen då den ger de en möjlighet till att se vad det är de gör på förskolan. Barnen får vidare berätta om och reflektera kring det de har gjort. Genom detta arbetssätt får barnen en inblick i att det de gör på förskolan är värdefullt. Vilket även MacDonald (2007) och Buldu (2010) skriver om, då pedagoger har sett en positiv effekt genom att dokumentera tillsammans med barnen. Barnens intresse och motivation till lärande ökade. När barnen själva fick vara med och dokumentera fick de en möjlighet att reflektera över sitt eget lärande. Tack vare dokumentationen började barnen att dis-‐‑
kutera och reflektera med varandra, även de tysta barnen. Alla ville bidra med sina tankar, barnen lyssnade på varandra och alla fick säga sitt, och detta bidrog till att barnen respekterade varandra.
Informations-‐ och kommunikationsteknik
Lindahl och Folkesson (2012a) har sett att användandet av IKT i förskolan har ökat väldigt mycket i många länder och även i Sverige. De menar även att forskningen visar att användningen av IKT har bidragit till en positiv effekt på barnens lärande och utveckling i förskolan. Enligt Lindahl & Folkesson (2012a) ska barnen i förskolan ses som kompetenta individer och därför är det av stor vikt att barnen får följa med i samhällets utveckling även inom IKT, men även ha inflytande över verksamheten och vad som sker på förskolan.
I Skolverket 2010 står det att förskolans uppdrag är att:
Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. (s.6)
Lundkvist (2005) anser att barn redan i tidig ålder i förskolan ska få ta del av tekni-‐‑
ken som finns på förskolan. Det är något som barnen behöver lära sig för att kunna
vara delaktiga i dagens tekniska samhälle. Lindahl & Folkesson (2012a) skriver då
om rädslan för IKT, att barnen blir passiva då de använder sig av tekniken och att
det tar en allt större del i deras vardag. Lundkvist (2005) talar även om detta då hon
menar att det finns en rädsla hos pedagogerna då de känner att tekniken tar upp en
allt för stor del hos barnen. Att de blir stillasittande när de använder sig av de olika
tekniska verktygen
Skolverket (2010) talar om att barnen ska ges tillfällen att lära sig om tekniken.
Enligt Wehner-‐‑Godée (2011) så är samhället i ständig förändring. Därför måste per-‐‑
sonalen i förskolan ge barnen rätta verktyg för att de så bra som möjligt ska kunna fungera i samhället. Lindahl & Folkesson (2012a) pratar vidare om att användandet av IKT i förskolan kan bli ett påtvingat moment och därmed kan det bli en börda för verksamheten vilket bidrar till att intresset hos barnen och pedagogerna försvinner.
Lindahl & Folkesson (2012a) skriver att datorer uppmuntrar barnen i förskolan att arbeta tillsammans, samt att datorer är mer effektiva till att stimulera barnens språk och sociala samspel i lek genom olika pedagogiska appar som finns tillgänglig idag.
Genom dessa appar som stimulerar språk och samspel hjälper det utvecklingen mer än vad leksaker gör. Vilket även Lundkvist (2005) talar om, att när man använder sig av informations och kommunikationsteknik i förskolan så bidrar det till lärande och lek. Enligt Lindahl & Folkesson (2012a) bör datorer vara lättillgängliga för alla barn, då det idag är en stor del av dagens samhälle. Robertson (2006) säger då att om bar-‐‑
nen mest sitter vid datorer kan de missa det intellektuella, emotionella samt rikliga samspel som barnen uppvisar i leken. Lundkvist (2005) menar då att genom datorer, surfplattor och IT erbjuds nya möjligheter att ta reda på mer saker om sin omvärld och skapa kunskap som inte är tillgänglig i vardagen utan tekniken. Medierådet (2010) skriver om IKT, att det är något som blivit allt mer intressant i samhället. I dagsläget kan barnen mer om teknik än för några år sedan. Enligt Ihmeideh (2009) måste det då finnas pedagoger i förskolan som har kompetensen att använda sig av tekniken för att barnen ska kunna använda sig av informations och kommunikat-‐‑
ionstekniken i ett lärandesyfte. Hilden (2006) anser att om man ska använda sig av IKT i förskolan så måste man ha tillgång till teknik som krävs för detta. Det krävs även att pedagogerna inom förskolan behärskar utrustningen och tekniken som bar-‐‑
nen ska använda sig av. Datorer blir då ett hjälpmedel i verksamheten och barnen lär sig att använda IKT på ett utmanande sätt. Använder man det på ett utmanande sätt så utvecklar barnen sina sociala förmågor, språket och fantasin. Den digitala kompe-‐‑
tensen är inte bara betydelsefull för barnen utan även för pedagoger, de måste ha en kompetens och en förståelse så att användningen av IKT fyller sitt syfte. Radetić-‐‑Paić
& Ružić-‐‑Baf (2012) talar om att nyttjandet av tekniken har en stor del i om utgången blir positiv eller negativ. Det är många element som spelar en stor roll, exempelvis sociala faktorer, vetskap och skede. Författarna menar fortsättningsvis att självkäns-‐‑
lan, problemlösningsförmågan, minnet samt koordinationsförmågan stärks med hjälp av IKT i förskolan. Med hjälp av detta utvecklar både barn och vuxna sin fin-‐‑
motoriks förmåga då de ska utföra små handrörelser för att klara av olika uppdrag på lärplattan.
IKT som ett verktyg för pedagogisk dokumentation
Lindahl & Folkesson (2012a) skriver att IKT i förskolan kan innebära att en pedagog
engagerar sig mer då den får sitta med barnen när de sitter vid till exempel datorn,
pedagogen kan då hjälpa barnen framåt i sin utveckling genom att under tiden ställa
följdfrågor till barnen kring det som sker på skärmen, vilket gör att barnen får tänka
efter och tänka längre än vad de tidigare gjort. Detta menar Lindahl & Folkesson
(2012a) bidrar till en positiv attityd hos pedagogerna, vilket i sin tur är utvecklande
för barnens lärande. Även Forsling (2011) tar upp detta då hon skriver att det är för-‐‑
skollärarens roll att stödja och visa vägen om barnen behöver det när de sitter vid datorn eller iPaden, pedagogen kan här fungera som en vägvisare. Det är även vik-‐‑
tigt att pedagogerna ger barnen chanser till att sitta tillsammans barn och barn vid till exempel datorn så de får chans till att utveckla samspelet där emellan. Enligt Linderoth (2004) så ställs förskollärarna inför stora utmaningar då de måste se på lärandet och inlärningen som ett nytt sätt att tillsammans med barnen interagera med de olika tekniska verktygen för att uppnå en lärandesituation. Klerfelt (2007) menar då att genom denna utveckling så kan pedagogerna tillsammans med barnen skapa nya sätt att arbeta på, där barnen är utgångspunkten och där de får delge sina tankar och idéer.
Bjervås (2011) skriver att genom videoinspelningar, bilder och ljudinspelningar kan IKT bidra som ett hjälpmedel inom den pedagogiska dokumentationen. Barnen får se och höra i efterhand vad de har gjort och sagt i aktiviteten genom dokumentat-‐‑
ionen och på så sätt kan de tillsammans med pedagogerna reflektera över vad som gjorts och vad som hänt. Dokumentationen av barns lärande ger pedagogen en dju-‐‑
pare förståelse för barnens begräsningar, styrkor och intressen. Wehner-‐‑Godée (2011) berättar om att videofilmning är ett berikande medel att använda sig av vid den pe-‐‑
dagogiska dokumentationen. När man filmar olika händelser med barnen ges det ett tillfälle att upprepade gånger kolla igenom filmen, vilket bidrar till att det ständigt synliggörs nya saker. Vilket även Lindahl (1998) betonar då hon anser att filmning är ett bra verktyg att använda sig av till de yngre barnen. Då de yngsta barnen inte har språket så kan man via filmen titta på vad det är som fångar barnen, vad det är de tycker är intressant och roligt. Svaleryd (2002) skriver att med hjälp av videofilmning kan man i större utsträckning se vad det är barnen fängslas av och hur de uppträder.
Buldu (2010) lyfter, att vissa pedagoger upplever att när de dokumenterar barnen uppför de sig annorlunda än vad de annars gör. Detta kan bero på att barnen inte är vana att bli filmade och fotograferade. Pedagogerna får även genom detta hjälpme-‐‑
del en syn på sin egen yrkesroll, detta ökar då medvetenheten hos pedagogerna och synliggör hur man är som pedagog.
Linderoth (2004) säger att barnen i förskolan ska bli erbjudna en interaktiv läran-‐‑
demiljö som skapar en mening med ett pedagogiskt syfte. Att skapa mening i för-‐‑
skolan har två olika innebörder. Det första är att det kan beskrivas som något me-‐‑
ningsfullt, det andra är att det kan bli en innebörd som en händelse får i en viss situ-‐‑
ation. Detta skulle kunna innebära att förskolläraren måste ändra sin uppfattning och att barnen då får ett påtagligt inflytande. Förskolläraren måste då vara så pass anpassbar och skicklig att den kan sammanföra detta med den klassiska förskole-‐‑
verksamheten. Klerfelt (2007) menar då att detta skulle skapa en mening för barnen då förskolläraren är med som en support, då den stödjer barnen i det pågående arbe-‐‑
tet. Mylesand (2007) talar om hur tekniken har främjat den pedagogiska doku-‐‑
mentationen då pedagogerna får möjlighet till att närmare kolla och reflektera kring det barnen gör än vad de tidigare kunnat gjort. Den teknologiska och sociala pro-‐‑
gressionen influerar på vilket sätt vi får ta del av fakta, förmågor och kunskaper, den
typ av kunskap som blir användbar och givande har ändrats genom århundraden
och är i en ständig förändringsprocess på grund av omvärldens förutsättningar och
potential enligt Säljö (2010). Ellneby (2005) berättar att datorer i förskolan kan vara
ett hjälpmedel i ett pedagogiskt arbete. Det kan underlätta bara man använder det
kontinuerligt. Kommunikationen mellan pedagogerna i arbetslaget om hur man ska använda tekniken är A och O. De viktigaste och vanligaste frågorna man ska reflek-‐‑
tera över är: varför, hur, när och vid vilken ålder ska barnen börja använda sig av tekniken i förskolan.
Enligt Forsling (2011) finns det tre delar inom tekniken som hjälpmedel. Den första handlar om inlärningsaspekten, vilket innebär variationen av inlärningen. Den andra handlar om arbetslivsaspekten, då vi ska förbereda barnen inför det kom-‐‑
mande yrkeslivet. Den tredje delen handlar om demokratiaspekten, att alla har lika rätt till utbildning. Hedman & Lund (2009) skriver att utvecklingen av IKT har ökat inom förskolan och att det vidare har bidragit till en ny syn på barnens lärande. I och med detta sker en attitydförändring, men det nya arbetet är inte självklart än. Skol-‐‑
verket (2010) talar vidare om de sociokulturella teorierna, i dessa teorier är det sam-‐‑
spel och tillgång till olika medierade artefakter som anses viktiga för barnens fram-‐‑
tida lärande.
Osäkerhet och tidsbrist med IKT i förskolan
Klerfelt (2007) skriver om förskollärarnas osäkerhet kring datorer och andra tekniska verktyg i förskolan. Denna osäkerhet bidrar till största del då att till exempel surf-‐‑
plattan blir ett lekmaterial istället för ett verktyg där lärandet ska stå i centrum. Vil-‐‑
ket även Radetić-‐‑Paić & Ružić-‐‑Baf (2012) styrker, då de menar att verksamma peda-‐‑
goger ofta känner att de inte har kvalifikationen som krävs för att bruka IKT som ett pedagogiskt redskap. Kvalifikationen inverkar på pedagogernas eget intresse för tekniken samt deras strävan efter att lära. Radetić-‐‑Paić & Ružić-‐‑Baf (2012) talar även om att verksamma pedagoger i förskolan känner att de inte har kvalifikationen till det som krävs för att använda IKT som ett pedagogiskt komplement till verksamhet-‐‑
en. Detta innebär att pedagogerna tappar intresset för tekniken samt deras vilja att lära sig om den. Lindahl & Folkesson (2012a) skriver vidare att IKT kan vara något som blir påtvingat och därmed bli till en börda för verksamheten. De flesta pedago-‐‑
gerna har en negativ attityd kring tekniken vilket gör att det skapas en negativ atti-‐‑
tyd kring användandet av den. Lundkvist (2005) tar också upp problematiken kring teknikanvändningen i förskolan. Att det finns en rädsla hos pedagogerna då de kän-‐‑
ner att tekniken tar för stort fokus hos barnen, att de blir stillasittande när de intera-‐‑
gerar med dessa olika tekniker. IKT ska ses som ett supplement till verksamheten, det ser till att det skapar nya möjligheter att berika barnen med ett nytt omfång av utforskande och kunskapsinhämtning. Lundkvist (2005) talar vidare om att det be-‐‑
hövs vuxna förebilder för att hjälpa barnen i sitt identitetsskapande kring tekniken och den virtuella världen.
Wehner-‐‑Godée (2010) anser att dokumentation med teknik är tidsödande och det gäller för pedagogerna att tänka utanför ramarna. Det är nödvändigt för alla i försko-‐‑
lans verksamhet att undersöka och träna sig till de olika teknikernas premisser, detta för att det ska bli pedagogiskt. Bortsett från att det tar tid att lära sig de olika tekni-‐‑
kerna och hantera de olika verktygen så är det även tidsödande att följa upp utveckl-‐‑
ingen och avgöra vad som är angeläget.
Johansson (2000) säger att det krävs av kommunerna att de ser till att tekniken är
upp daterad då det stup i ett kommer nya olika slags tekniker. Ellneby (2005) skriver
då att satsningen på teknisk utrustning anses vara för kostsamt då det krävs utbild-‐‑
ning av personalen samt tekniker som snabbt kan reparera de fel som uppkommer.
Syfte
Vårt syfte var att undersöka om, och i så fall hur informations-‐‑ och kommunikations-‐‑
teknik (IKT) kan fungera som ett verktyg för den pedagogiska dokumentationen.
Frågeställningar
• På vilket sätt ger pedagogerna i förskolan uttryck för att de uppfattar att IKT kan bidra till eller vara ett hinder i verksamheten i allmänhet och i relation till pedagogisk dokumentation i synnerhet?
• Uppger pedagogerna att de fått någon utbildning inom IKT i förskolan?
• Vilket förhållningssätt till IKT i förskolan ger pedagogerna uttryck för?
Metod
Vi valde att göra kvalitativa intervjuer vilket enligt Ahrne & Svensson (2011) innebär att när man gör kvalitativa intervjuer kan man välja i vilken ordning man ställer frå-‐‑
gorna. En fördel med detta är att man kan lämpa frågorna utefter situationen istället för att vara helt bunden vid ett standardiserat frågeformulär. Inom kvalitativa inter-‐‑
vjuer inkluderas även semistrukturerade intervjuer, denna intervjuform kommer vi använda oss av. Stukát (2011) beskriver de semistrukturerade intervjuerna som att intervjuaren utgår från frågor av samma slag till alla intervjupersoner. Beroende på svaren man får från de intervjuade så kan intervjuaren ställa följdfrågor som ger ett mer utvecklat och fördjupande svar. Vilket även Bryman (2011) anser då frågorna är mer mångsidiga och anpassningsbara. Patel & Davidsson (2011) skriver om detta då de anser att kvalitativa intervjuer är en öppen intervjuform som har syftet att inför-‐‑
skaffa den intervjuade personens tolkningar kring det forskade ämnet. Vi anser att genom semistrukturerade intervjuer med pedagogerna får vi en tillräcklig inblick om hur IKT i förskolans vardag ser ut. Därmed behöver vi inte använda oss av till ex-‐‑
empel observationer eller enkäter för att få den information vi vill komma åt. Detta pratar även Ahrne & Svensson (2011) om då de menar att om man intervjuar cirka fem personer så ökar sannolikheten att materialet som samlas in är sanningsenligt, vilket innebär att man får relativt samma svar från respondenterna och man har då uppnått en mättnad i undersökningarna. Utifrån våra intervjuer tar vi reda på vad pedagogerna anser om IKT i förskolan, om de tycker att det fungerar som ett hjälp-‐‑
medel eller om det blir någonting som tar av deras dyrbara tid.
Tillvägagångssätt
Vi började med att höra av oss till olika förskolechefer i kommunen för att fråga om vi kunde genomföra en studie om IKT i förskolan, vi förklarade att detta skulle inne-‐‑
bära att vi behövde intervjua pedagoger som var insatta och intresserade i detta ämne för att studien skulle bli så pass detaljerad som möjligt. Vi hörde genom det av oss till fem verksamma pedagoger i förskolans verksamhet för att fråga om de ville delta i en intervju som handlade om pedagogisk dokumentation med IKT som ett verktyg. Om pedagogerna ville delta i undersökningen fick de bestämma den tid som passade dem bäst, så utgick vi ifrån det. Vi gick tillsammans till samtliga fem förskolor för att göra våra intervjuer detta för att det i vårt senare arbete underlättar om båda deltagit när vi gör vår diskussion. Vi intervjuade en pedagog från vardera förskola, vi satt tillsammans i ett enskilt rum där vi informerade pedagogerna om att vi kommer spela in detta men att intervjuerna sedan är anonyma. Vi berättade även då mer ingående om vad intervjun kommer att handla om. Längden på intervjuerna varierade men i snitt blev de en halvtimme långa. När vi fått svar på frågorna vi hade med oss avslutade vi med att fråga om det var någonting de ville lyfta eller kände de ville berätta mer om. Vi kategoriserade svaren från intervjuerna och littera-‐‑
turen i underrubriker för att sedan lättare kunna föra en diskussion kring vad littera-‐‑
turen sagt och de pedagogerna upplevt.
Urval
Vi valde fem förskolor då de representerade förskolor som kommit olika långt i pro-‐‑
cessen med både den pedagogiska dokumentationen och användandet av IKT. Att dessa förskolor kommit olika långt i denna process med arbetet visste vi genom att vi fått information från förskolecheferna innan, samt att vi kände till förskolorna sen förut. Detta medförde att vi fick en variation i vår empiri. Urvalet gjordes utifrån förskolornas placering, två låg i en mellanstor stad i Sverige och tre låg utanför, detta för att få en större bredd i undersökningen. Pedagogerna vi valde var sådana som var mest insatta i användandet av IKT i förskolan samt den pedagogiska doku-‐‑
mentationen, detta för att kunna föra en bättre dialog kring ämnet. Samtliga av de intervjuade var kvinnor.
Tabell 1. Beskrivning av deltagande pedagoger och respektive förskola.
Pedagog
och för-‐‑
skola:
Ålder Antal år i yrket
Utbildning Förskolan är belägen i
Åldrar på
barnen Antal barn i barn-‐‑
gruppen Pedagog 1
(förskola 1) 43 14 Förskollärare Utkanten 2 -‐‑
3.5 15 Pedagog 2
(förskola 2) 39 11 Lärare 1-‐‑7 Utkanten 1-‐‑5 18 Pedagog 3
(förskola 3)
43 22 Förskollärare Centrum 1-‐‑6 17 Pedagog 4
(förskola 4) 33 8 Förskollärare Centrum 1-‐‑5 18 Pedagog 5
(förskola 5) 43 21 Förskollärare Centrum 1-‐‑5 18
Analysmetod
Vi transkriberade alla intervjuer efter dem var genomförda. Att transkribera betyder enligt Ahrne & Svensson (2011) att man skriver ner det erhållna data man samlat in och sedan analyserar och tolkar intervjun. Vi lyssnade i efterhand igenom våra in-‐‑
spelningar och skrev ordagrant ner det som sades under intervjun för att få det mer konkret vad som sades. Sedan analyserade vi det insamlade materialet genom att gemensamt läsa igenom intervjuerna.
Som Patel & Davidsson (2011) beskriver det, bör det finnas en balans mellan cita-‐‑
ten och texten i resultatet. Så skrev vi vår diskussion utifrån detta för att texten ska vara enkel att förstå sig på även om man inte är insatt i ämnet. När vi analyserat in-‐‑
tervjuerna så sammanställde vi de under olika rubriker utifrån våra frågeställningar.
Resultatet som då kom fram visar att pedagogerna främst använder sig av IKT inom den pedagogiska dokumentationen för att hjälpa barnen att utveckla sitt eget lä-‐‑
rande.
Metoddiskussion
Vi tyckte det fungerade väldigt bra med att använda oss av semistrukturerade inter-‐‑
vjuer när vi intervjuade. Det fungerade bra då frågorna var öppna så den intervjuade kunde tolka dessa frågor utefter sig själv. Vi kunde även ställa följdfrågor som gjorde att vi fick ett större djup i intervjuerna. Det vi kunde gjort annorlunda är även att använda oss av observationer. För att få ännu bättre validitet skulle vi kunna gå ut till förskolorna och observera hur pedagogerna tillämpade IKT som ett verktyg till den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra för oss själva hur det ser ut i verksamheten. Detta var dock något vi kom på i ett senare skede och vi insåg att ti-‐‑
den inte räckte till om vi skulle gjort detta. Urvalet gjorde vi för att vi ville ha bred-‐‑
den i undersökningen, det vi hade kunnat göra annorlunda där var att även åka ut till andra kommuner för att se skillnaden mellan olika kommuner. Då denna studie genomförts på fem förskolor inom samma kommun så innebär det inte att det ser ut så här på alla förskolor, men det ger en inblick i hur det kan se ut och hur det kan gå till. När intervjuerna transkriberades valde vi att göra detta gemensamt för att inte missa något viktigt som kunde utläsas från intervjuerna. Under arbetet med tran-‐‑
skriberingen upplevde vi att det var positivt att vara två stycken under tiden, det vi dock borde tänkt på var att lägga ut mer tid för detta arbete då det tog längre tid än beräknat.
Etiska överväganden
Innan vi ringde till samtliga pedagoger hörde vi oss av till respektive förskolechefer för att få ett godkännande att göra vår studie på dessa förskolor. Vi informerade re-‐‑
spondenterna om vårt syfte med empiriinsamlingen, att informationen vi samlar in
endast kommer användas i studiesyfte. När intervjuerna gjordes tillfrågades varje
intervjuperson om de godkände ljudupptagning. Detta godkände alla respondenter-‐‑
na. Intervjuerna vi gjort är anonyma vilket innebär att vi inte skriver namn på perso-‐‑
nerna eller i vilken kommun intervjuerna är genomförda.
Resultat
I detta avsnitt har vi samlat resultaten för alla pedagoger, vi har sedan delat upp de-‐‑
ras tankar kring IKT som ett verktyg för pedagogisk dokumentation i olika katego-‐‑
rier. Dessa kategorier är: hur kan IKT fungera som ett verktyg i den pedagogiska doku-‐‑
mentationen? Vad har pedagogerna fått för utbildning inom IKT? Samt vilket förhållnings-‐‑
sätt kan vi se att pedagogerna har till IKT i förskolan?
Det vi kan se som utmärkande i resultatet är att alla pedagoger vi intervjuat ser IKT i förskolan som positivt och alla har ett intresse kring att lära sig mer om det.
Hur kan IKT fungera som ett verktyg i den pedagogiska dokumentationen?
Alltså jag tycker att allting handlar om hur du väljer att jobba med det. Eeh, alltså jag, alltså det handlar ju om arbetssättet och oavsett om du jobbar med skapande eller om du jobbar med IKT eller NTA eller vad du gör så handlar det ju om hur jobbar jag? Vilket förhållningsätt har jag till tekniken? Och till hur jag använder den med barnen eller i mitt eget… dokumenterande. Det blir ju inte bra om jag inte gör det bra, haha. (Pedagog 5)
De flesta pedagoger jobbar med att få det systematiskt, så det är någonting som sker löpande i verksamheten, så att det inte blir ett moment som tar tid från den övriga verksamheten. Hos de flesta av förskolorna anser pedagogerna att det svåra i arbetet med den pedagogiska dokumentationen är att få barnen delaktiga i den, genom att tillsammans med barnen reflektera och diskutera kring den gjorda aktiviteten.
Och det som dokumenteras, det är faktiskt det som sker, det vet du ändå.
Alltså görandet, men varför gör vi det och vad ser vi för resultat, det är det som är viktigast. Vad får barnen av det här? Får de ingenting? Då måste vi sluta med det. Då måste vi göra nått annat. (Pedagog 1)
Samtliga förskolor arbetar även utifrån barnens intresse, de undersöker sin doku-‐‑
mentation och ser vad barnen är intresserad av och bygger vidare på det, då verk-‐‑
samheten ska utgå från just barnens intressen och idéer.
När pedagogerna hör ordet IKT så tänker de på iPad
1, dator och kamera. Samtliga pedagoger ser IKT som ett positivt komplement till den pedagogiska dokumentat-‐‑
ionen då de anser att det går snabbare att göra dokumentationer men hjälp av tekni-‐‑
ken än vad det var tidigare. De kan nu ta kort med iPaden och direkt skriva ner bar-‐‑
nens tankar och diskussioner kring det de gör. De anser att det via detta blir mycket färre moment som behöver göras. Förut skulle man ta kort med kameran, skriva ner allt på ett papper sedan sätta sig vid datorn för att föra in bilden, skriva ner vad som diskuterades för att sedan skriva ut det färdiga dokumentet.
Alla pedagoger pratar om att det måste finnas ett intresse hos personalen på för-‐‑
skolan kring tekniken för att det ska fungera bra i verksamheten.
1
Förskolorna i denna studie nämnde att de använde sig av iPad, men detta kan likaväl handla om andra produkter som microsoft, samsung och andriod.
Ja men mycket vill jag ju lyfta, det här med, med när man tar tillbaka det till barnen, för att det känns som en jättestor del i det här. (Pedagog 2)
Några känner att de inte vet hur de ska få med barnen i att reflektera och analysera dokumentationerna de har gjort. Endast två av förskolorna har träffat andra avdel-‐‑
ningar men även andra förskolor för att kunna delge sina tankar och idéer kring den pedagogiska dokumentationen och få tips på hur man på bästa sätt ska gå tillväga.
”Alltså jag tycker det när det funkar, när det synkas.” (Pedagog 5). Något som en pedagog lyfte fram väldigt mycket var att den trådlösa tekniken skulle kunna för-‐‑
bättras väldigt mycket för att underlätta arbetet med IKT i förskolan. Ett exempel på detta är när de ska skriva ut ett dokument så måste de skicka över dokumentet från iPaden till datorn för att därigenom få kontakt med skrivaren och skriva ut, istället för att direkt skriva ut från Ipaden. Där är det kommunens trådlösa lösning som sät-‐‑
ter stopp och gör det hela mycket mer tidskrävande. Samma pedagog nämner att det hela skulle gå mycket snabbare om allt var trådlöst och att man hade samma märke på IT produkterna så att det synkar bättre. Ett exempel som hon nämner är att om man ska koppla in Ipaden till projektorn för att se bilder och filmer så måste det vara en sladd istället för en trådlös lösning. Detta gäller även om de ska lyssna på musik så hade det underlättat med en trådlös lösning. Hon menar även att om man hade en Apple dator så hade det underlättat med utskrivningen också då datorn och Ipaden har kontakt med varandra då det är samma märke. En annan negativ sak som kom upp med användandet av iPaden var att den inte tål kyla så bra. Detta medför att den inte alltid går att ta med sig ut när de ska dokumentera en aktivitet som sker utomhus. Denna pedagog och en till pedagog har varit på en föreläsning om ”digi-‐‑
tala småbarn” som är baserad på en förskola som är Reggio Emilia inspirerad där allt på denna förskola var synkat med produkter från samma märke. De hade alltid en Ipad som låg framme med musik appar där man kunde spela olika instrument och trycka på olika saker så kom det ljud. Denna Ipad hade barnen fri tillgång till.
Alltså just så blir det ju, jobbar man med det så, så blir det väldigt, så tror jag att det blir väldigt bra, men det kostar väldigt mycket pengar. (Pedagog 4)
De två pedagoger som varit på föreläsningen ”digitala småbarn” menar att detta vore ett jättebra sätt att lägga upp verksamheten på, så att barnen alltid har tillgång till tekniken genom appar som utmanar och utvecklar barnen. Något som de även poängterade är att det krävs mycket engagemang av pedagogen för att hålla tekni-‐‑
ken vid liv och ständigt hålla den uppdaterad så att man utvecklar lärandet hos bar-‐‑
nen men även att alla pedagoger inte har intresset eller engagemanget att hålla på med teknik. En pedagog ville att tekniken skulle komma från samma produkt, för då synkas allting bättre med ljud och bild upptagning. Nackdelen med detta är att kostanden för Apple produkterna är väldigt dyra och förskolornas budget är begrän-‐‑
sad.
Man kunde ju aldrig analysera sig själv tidigare, men det blir ju väldigt på-‐‑
tagligt nu, ba oj då vad jag styrde de här nu, å å, liksom varför sa jag så, så att man, aa, det är absolut ett väldigt bra hjälpmedel. (Pedagog 2)
En pedagog nämner en positiv sak angående filmfunktionen i Ipaden. Att om man filmar med Ipaden så kan man efteråt i arbetslaget analysera de material man filmat och se vad man kan utveckla i det man har gjort men även se vilka barn som inte är intresserad och genom detta kan man fånga upp dem och andra aktiviteten så att alla barnen blir delaktiga. Filma är bara ett av de hjälpmedel som pedagogerna använder sig av, de nämner även reflektionsprotokoll, iPhone, Ipod och papper och penna. En annan pedagog ser fördelen med att använda sig av film för att utveckla sig själv som pedagog, för att se vad man hade kunnat göra annorlunda i vissa situationer.
Så att man har en dialog med barnet, vad de gör. Även de små vill pröva på, då sitter vi med och bestämmer att den här appen, så får de inte bara byta, byta och byta, utan då är det den och så hela tiden prata med dom och fråga hur ska du göra nu, vad ska du göra nu, vad gör du? Hur ska vi lösa det här? För ibland kan de köra fast. Då får de fundera. (Pedagog 3)
Denna pedagog märker att nutidens barn växer upp med iPads och internet, det är
deras vardag. Därför måste pedagogerna inom förskolans verksamhet jobba med det på ett annat sätt än de gör hemma. Eftersom förskolan ska vara som ett komplement till hemmet så har vi ett ansvar över att teknik användandet på förskolan sker peda-‐‑
gogiskt och lärorikt. En annan pedagog menar på att tekniken blir en allt större del i förskolan, men samtidigt har man som pedagog ett ansvar att tänka kring hur man använder det i verksamheten. Barnen sitter mycket med iPads hemma, så i förskolan vill man kunna erbjuda något annat, mer lärorikt.
Vad har pedagogerna fått för utbildning inom IKT?
Frågan om alla har fått någon utbildning kring IKT svarade alla ja på, dock var det olika slags utbildningar. Vissa har gått PIM utbildningen (Praktisk IT – och Medie-‐‑
kompetens). Medan andra har gått olika utbildningar kring användandet av Ipaden i verksamheten, där de fått välja mellan olika föreläsningar för att sedan gå på de som intresserar dem. Vissa handlar om hur en Ipad fungerar medan vissa handlar om hur man kan använda det i verksamheten på ett pedagogiskt sätt.
Förskolorna har kommit olika långt i processen med IKT i förskolan, de flesta har gått någon slags utbildning inom IKT men dessa utbildningar ligger på olika nivåer inom användandet av teknik i förskolan. En pedagog har till och med tagit hem iPaden över helgen och gjort egna dokumentationer så att denne ska få bättre förstå-‐‑
else kring vad man kan göra med olika appar och dess funktioner.
Intervjuaren -‐‑ Hur känns det att ni inte fått någon utbildning då? När det ändå är typ det här vi ska jobba med?
-‐‑ Ne känns ju inte skitbra, (Pedagog 5)
Det är endast en som inte har gått någon utbildning alls inom IKT i förskolan, hon
ansåg att det inte krävs en grundutbildning för iPads om hur man startar, stänger av,
låser och hämtar appar om man äger en iPhone som har samma teknik. ”Om man
har en iPhone så behöver man inte den utbildningen.” (Pedagog 4). Denna pedagog
menar dock att det är dåligt att hon inte fått någon vidareutbildning kring tekniken
då det är svårt att lära sig allt om hur iPaden, olika appar, projektorn och den inter-‐‑
aktiva tavlan fungerar. Hon menar att det inte finns tillräckligt med tid att lära sig allt på den lilla planeringstid de har.
Tycker du att det är för svårt då måste du använda tid, då måste du fördela den tid som du har för att bli bättre på det. (Pedagog 1)
En av pedagogerna anser att man inte får tycka att arbetet med tekniken är för svårt,
utan att det är ett ansvar man har, att förstå sig på det. Hon tycker att man då ska fördela sin tid på ett annorlunda sätt för att prioritera inlärningen av de tekniska hjälpmedlen. En pedagog diskuterade även kring att det finns en del förskolor som är för dåliga på att dokumentera, om man inte dokumenterar så kan man inte heller utvärdera verksamheten.
Vilket förhållningssätt kan vi se att pedagogerna har till IKT i förskolan?
Det finns många tankar kring hur de ska gå till väga med arbetet och hur man ska göra för att få det så effektivt som möjligt. Pedagogerna känner även en osäkerhet och en förvirring kring vad och hur de ska göra med det material som är färdigt.
Endast två av de intervjuade pedagogerna poängterar att teknik i förskolan är väldigt intressant men de berättar att de inte vet hur de ska få in det i verksamheten på ett bra och pedagogisk sätt så att barnen får ut ett lärande av det. De vill att surf-‐‑
plattan ska användas på ett pedagogiskt sätt, där apparna stödjer detta. Att endast använda surfplattan till att spela spel på anser dessa pedagoger inte hör till försko-‐‑
lan, då det är något de kan göra hemma.
En pedagog ställer sig själv frågan om vilket förhållningssätt har jag som pedagog till teknik i förskolan? Hur mycket vill jag lära mig och veta om detta?
Men man har inte tagit sig tid och liksom satt sig ner och jobbat med den (det är iPaden som diskuteras här) då. För då har man prioriterat annat istäl-‐‑
let, man hinner ju inte allt. (Pedagog 5)
Hon anser att tekniken inte kommer bli ett bra komplement till verksamheten om
man inte som pedagog tar på sig ansvaret och ser till att det i bästa möjliga mån sker.
Om iPaden endast används till att spela fritt på så skapar det en hysteri bland barnen kring detta, alla vill spela och lärandet försvinner då. För att detta ska fungera krävs rätt appar som uppmanar barnen till att utvecklas och att samarbeta. Flera av peda-‐‑
gogerna ansåg att det krävs utbildningar som lär ut till dem hur man kan använda iPaden på ett pedagogiskt sätt så att det är lärandet som står i fokus inte spelandet.
En pedagog känner en oro kring att leken och kompisskapet försvinner då iPaden tar upp ett stort fokus från barnen.
Alltså barnen kan ju aldrig träffa så mycket kompisar någon annanstans och va så nära andra barn som dom är här på förskolan. (Pedagog 4)
Denna pedagog värnar om kompisskapet som finns på förskolan, hon har en oro kring när barnen sitter med iPad i förskolan det är lätt att leken försvinner, och det är leken som denna pedagog anser är en stor och viktig del i förskolan.
Diskussion
Resultatdiskussion
I diskussionen har vi lyft resonemanget genom att diskutera vårt resultat utifrån de teoretiska ramverk som vi har valt, vi diskuterar även resultaten i relation till tidi-‐‑
gare forskning. Syftet med vår undersökning var att undersöka om, och i så fall hur informations-‐‑ och kommunikationsteknik (IKT) kan fungera som ett verktyg för den pedagogiska dokumentationen. De frågeställningar vi sökte svar på var: på vilket sätt ger pedagogerna i förskolan uttryck för att de uppfattar att IKT kan bidra till eller vara ett hinder i verksamheten i allmänhet och i relation till pedagogisk dokumentation i synnerhet?
Pedagogerna såg positivt till IKT i förskolan, de strävar efter att få det systematiskt i verksamheten. Hindret vi kan se att pedagogerna känner är att en del av dem inte har tillräcklig kunskap kring detta. Vi kan då tolka det som att det är ett moment som för med sig en osäkerhet vilket i sin tur bidrar till att det tar viktig tid från verk-‐‑
samheten att lära sig om tekniken. Har pedagogerna fått någon utbildning inom IKT i förskolan? Samtliga pedagoger har fått utbildning inom IKT, dock i olika nivåer. Vissa av förskolorna har gått en mer avancerad utbildning inom IKT medan vissa fått lära sig mer om baskunskaperna. Och Vilket förhållningssätt kan vi se att pedagogerna har till IKT i förskolan? Vi kan se att de pedagoger vi intervjuade har ett positivt förhåll-‐‑
ningssätt till IKT i förskolan, de vill lära sig mer kring hur man kan arbetar kring det och hur man kan utveckla arbetet för att få det systematiskt.
