Kulturella skillnader i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient – en litteraturöversikt
Beatrice Gingdal Elvisa Kukic´
Omvårdnad GR (C), vetenskapligt arbete Huvudområde: Omvårdnad
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 6, 2017 Handledare: Nina Österström Examinator: Lars Lilja
Kurskod: OM019G
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Abstrakt
Bakgrund: Den ökande immigrationen bidrog till ett mångkulturellt samhälle där olika språk och kulturer möttes. För att överbrygga de språkbarriärer som uppstod kunde användning av tolk underlätta kommunikationen. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram då den fokuserade på transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa
sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund.
Metod: Designen som användes var en litteraturöversikt som baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar varav 13 var av kvalitativ design och en av kvantitativ design. Analysprocessen utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Efter granskning kunde två huvudkategorier och fyra underkategorier identifieras. Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer var det största hindret för omvårdnaden. De hjälpmedel som användes för att överbrygga språkbarriärer upplevdes till stor del som problematiska av sjuksköterskor. Många sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om olika kulturer. Diskussion: Upplevelserna av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund kunde variera utifrån vårdkontexten. Slutsats:
Sjuksköterskor upplevde många hinder och problem i kommunikationen och med de hjälpmedel som fanns tillgängliga. Det krävs mer kunskap och utbildning inom transkulturell omvårdnad och användning av tolk i vårdsamtal.
Nyckelord: Kommunikation, kulturell mångfald, sjuksköterska, språk, transkulturell omvårdnad, upplevelser
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
BAKGRUND ... 1
SYFTE ... 5
METOD ... 5
DESIGN ... 5
INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ... 5
LITTERATURSÖKNING ... 6
URVAL, RELEVANSBEDÖMNING OCH GRANSKNING ... 6
ANALYS ... 6
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8
RESULTAT ... 8
SPRÅKBARRIÄRER ... 9
Språkbarriärer förhindrar kommunikationen ... 9
Användning av kommunikationshjälpmedel kan överbrygga språkbarriärer ... 10
KULTURELLA SKILLNADER SOM HINDER FÖR KOMMUNIKATIONEN ... 11
När kulturen blir ett hinder ... 11
Bristande kunskap – ett hinder för kommunikationen ... 11
DISKUSSION ...12
METODDISKUSSION ... 12
RESULTATDISKUSSION ... 14
SLUTSATS ...18
REFERENSER ...19
Bilaga 1. Översiktstabell
1 Introduktion
Varje år flyttar miljontals människor runtom i världen som en del av globaliseringen, vilket innebär att språkliga och kulturella vägar korsas (Fatahi, Mattsson, Lundgren & Hellström, 2009). Detta betyder att hälso- och sjukvården måste tillhandahålla vård till ett
mångkulturellt samhälle där många olika språk talas (Divi, Koss, Schmaltz & Loeb, 2007).
Därför fokuserar denna litteraturöversikt på verbal och icke-verbal kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med annan kulturell bakgrund.
Bakgrund
Immigration
Att lämna sitt hemland innebär en stor påfrestning på livssituationen oavsett om det beror på flykt, jobb eller andra orsaker. Immigrationsprocessen kan ses som en krissituation där känslor som förlust och saknad av sociala, psykologiska och kulturella behov kan uppstå (Hanssen, 2007, s. 17). Osäkerheten i det nya landet kan leda till förlust av värderingar, traditioner, relationer och i vissa fall även ekonomisk trygghet. Det nya språket för med sig en ny kultur och nya värderingar och kan hindra den personliga utvecklingen (Henry, Styles
& Biran, 2005). Anpassningen till det nya landet kan se varierande ut och beror på individen.
Nedsatt immunförsvar, kostförändringar, ökad risk för olyckor i nya situationer och miljöfaktorer är några förändringar som kan påverka adaptionen (Ozolins & Hjelm, 2003).
Kultur
Begreppet kultur har många olika definitioner och betydelser och handlar om något abstrakt (Nordin & Schölin, 2011, s. 15). Kultur definieras av attityder, värderingar, beteenden, traditioner och livsinställning och har betydelse för varje individs syn på hälsa. Synen på hälsa grundar sig lika mycket i en individs kultur som i biologiska faktorer och miljöfaktorer (Karakus, Babadag, Abay, Akyar & Celik, 2013). I mötet med sjukvården är patientens
kulturella bakgrund en utav faktorerna som påverkar vårdkvaliteten. Spänningar kan uppstå när patientens och sjuksköterskans kulturella uppfattningar skiljer sig åt och sjuksköterskans uppgift är att minska klyftan som uppstår för att utveckla en kulturanpassad vård (Ozolins
& Hjelm, 2003).
2 Kommunikation
Eide och Eide (2008, s. 21) beskriver att kommunikation är ett begrepp som kommer från latinska communicare och innebär att utbyta betydelsefulla ord mellan en eller flera personer.
Kommunikation står även för delaktighet och att göra något gemensamt. McCabe och Timmins (2015, s. 85) menar att kommunikation delas upp i verbal och icke-verbal där den verbala delen står för den viktigaste komponenten. Däremot vid interaktioner har tonfall, tempo och kroppsspråk den mest avgörande rollen för att framföra ett budskap.
Kommunikation är en grundläggande del inom omvårdnad där relationen mellan sjuksköterska och patient är avgörande för vårdkvaliteten. Inom omvårdnad är
kommunikation mer än bara överföring av information, det är även ett sätt att bekräfta patientens tankar och känslor. För att en god kommunikation ska uppnås krävs
uppmärksamhet och genuint intresse för patienten (Arungwa, 2014). Vårdpersonal använder sig av professionell kommunikation som är kopplad till yrkesrollen och som innebär att erbjuda hjälp och stöd utifrån vårdpersonalens kompetens (Eide & Eide, 2008, s. 23).
Kommunikation kan yttra sig väldigt olika beroende på vilken kulturell bakgrund patienten har, därför är det viktigt att vårdpersonal har den kunskap som krävs för att kommunicera med patienten trots dessa olikheter (McCabe & Timmins, 2015, s. 195).
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskan arbetar efter fyra grundläggande ansvarsområden vilket är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Omvårdnad ska ske på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, hudfärg, kulturell bakgrund, tro eller nationalitet (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Vid vård över kulturgränserna kan det uppstå missuppfattningar och felaktiga tolkningar. I sådana lägen är det viktigt att arbeta gemensamt med patienten för att hitta en lösning. Det är också viktigt att respektera de olikheter som finns gällande synen på sjukdom och behandling. Sjuksköterskan behöver inte dela patientens åsikt men bör ha respekt och förståelse för den (Hanssen, 2007, s. 40, 42). Sjuksköterskan vårdar patienter med olika kulturella bakgrunder och bör därför ha kunskap om olika traditioner, värderingar och
3 familjesystem som tillhör de olika kulturerna (Yilmaz, Toksoy, Direk, Bezirgan & Boylu, 2017).
Språk och språkbarriärer
Van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot och Wagner (2016) menar att patienter med olika kulturella bakgrunder talar olika språk vilket kan utgöra ett hinder för omvårdnaden och ett hot mot patientsäkerheten. Patientsäkerhet är en förutsättning för god vårdkvalitet där språkbarriärer inte får bidra till feldiagnoser eller biverkningar. Hanssen (2007, s. 60-61) beskriver problem som kan uppstå vid förmedling av tankar och ord från ett språk till ett annat. Dessa kan vara att förmedlaren och mottagaren uppfattar symboler och gester på olika sätt, att samma ord kan ha olika innebörd eller att kommunikationen inte går att genomföra på samma språk. En lösning i en sådan situation kan vara att använda sig av tolk.
Kommunikationshjälpmedel
Gerrish, Chau, Sobowale och Birks (2004) tar upp problemen gällande språkbarriärer inom vården som anses vara det största hindret för att kunna tillhandahålla en god och rättvis vård. För att överkomma dessa språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska är
användandet av tolk ett alternativ. Carlsson och Björk-Brämberg (2014, s. 468-471) beskriver att behovet av tolkningstjänster är någonting som uppstår mellan sjuksköterska och patient när de inte talar samma språk. Det finns olika kategorier inom tolkningstjänster:
auktoriserad tolk, icke- auktoriserad tolk och godkänd tolk. En auktoriserad tolk är en skyddad yrkestitel eftersom att personen har avlagt ett kunskapsprov i det aktuella språket.
De auktoriserade tolkarna kan vara specialiserade inom ett område såsom sjukvård. Icke- auktoriserade och godkända tolkar har inte samma utbildning som de auktoriserade och har därför ingen skyddad yrkestitel. Tolkning handlar om att förmedla information mellan patient och sjuksköterska på ett neutralt sätt utan att tolken lägger in egna värderingar i samtalet.
4 Teoretisk referensram
Madeleine Leiningers omvårdnadsteori bygger på transkulturell omvårdnad. Inom transkulturell omvårdnad ligger fokus på att jämföra likheter och skillnader mellan olika kulturer i relation till hälsa och välbefinnande för att kunna erbjuda en kulturanpassad vård.
Genom detta jämförande synsätt får sjuksköterskan kunskap och blir medveten om kulturella variationer hos patienter (Leininger, 2002, s. 8). För att bemöta och behandla patienter med annan kulturell bakgrund på bästa sätt har Leininger utformat en modell som kallas för soluppgångsmodellen (Figur 1.) som kan ses som ett hjälpmedel för att få en mer omfattande bild av patientens kultur. Solens strålar symboliserar olika komponenter som tillsammans bidrar till patientens världsuppfattning samt kulturella och sociala strukturer (Leininger, 2002, s. 79-81). Leininger menar att både verbal och icke-verbal kommunikation är en viktig del inom transkulturell omvårdnad. När ett gemensamt språk saknas bör sjuksköterskor ha kunskap om icke-verbal kommunikation som är viktig för att kunna tolka patientens kroppsspråk och uttryck. Kroppsspråk och ansiktsuttryck är en del av den icke- verbala kommunikationen som ter sig olika och formas av den kultur man tillhör därför är det viktigt att kunna tolka dessa korrekt men även för att undvika missförstånd som kan leda till allvarliga problem för patienten (Leininger, 2002, s. 126).
Figur 1. The sunrise model. (Leininger, M., & McFarland, M-R. [2002]. Transcultural nursing: Concepts, theories, reaserch & practice. [3rd ed.]. United states of America: McGraw-Hill.)
5 Problemformulering
Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste 10 åren. Den främsta anledningen till detta är att människor söker sig till Sverige för skydd från krigsdrabbade länder. 2016 var ett rekordår då invandringen beräknades till över 160 000 personer (Statistiska centralbyrån, u.å). Detta innebär en utmaning för sjukvården då kulturella och språkliga skillnader uppstår. För att tillhandahålla en adekvat vård krävs det att sjuksköterska och patient kan kommunicera med varandra (Fatahi et al., 2009).
Syfte
Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund.
Metod
Design
Tillvägagångssättet för detta arbete är en litteraturöversikt. En litteraturöversikt innebär kritisk granskning och sammanställning av tidigare presenterad forskning inom ett visst område. Syftet är att skapa en översikt över aktuellt forskningsläge och lägga grund för vidare forskning (Polit & Beck, 2017, s. 88, 110-111).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ design som var publicerade i databaserna PubMed och Cinahl. Avgränsningar som har använts är artiklar skrivna på engelska, publicerade år 2007-2017 med tillgängligt abstrakt. I databasen Cinahl har även avgränsningen peer-reviewed använts. Artiklar som inkluderades var av medel eller hög kvalitet och relevanta för syftet, dvs. utifrån sjuksköterskans
perspektiv. Artiklar som innehöll kommunikation via dövtolk exkluderades.
6 Litteratursökning
Efter valt forskningsområde genomfördes en preliminär litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. Utifrån det valda syftet utformades specifika sökord. Efter sökning i svenska MeSh kunde endast en term identifieras, ”communication”, som sedan användes i PubMed. Resterande sökord var skrivna i fritext. Trunkering med asterix användes på
sökordet nurs* för att få fram alla böjningsformer av nurse. Forsberg och Wengström (2013, s.
79) beskriver en sökstrategi där ordkombinationer sammanställs med hjälp av booleska operatorer ”AND” och ”OR”. Dessa har använts i fritextsökningen för att göra träffarna mer relevanta för syftet. Sökorden som användes var transcultural nursing/care, linguistically diverse, cultural diversity, nurses’ experiences/perceptions, language, communication, och nurse.
Inga manuella sökningar har genomförts. Litteratursökningen genererade 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar från Cinahl och två vetenskapliga artiklar från PubMed, varav en var av kvantitativ design. Litteratursökning presenteras i Tabell 1.
Urval, relevansbedömning och granskning
Genomförandet av relevansbedömningen påbörjades efter databassökningen.
Urvalsprocessen delades upp i fyra steg. I urval 1 lästes alla artiklars titlar där de som var relevanta för syftet sparades i databasen. I urval 2 lästes de sparade artiklarnas abstrakt för att ytterligare bekräfta relevansen. I urval 3 gjordes en noggrann genomgång av hela artikeln för att sedan i urval 4 genomgå en kvalitetsbedömning enligt Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering för kvalitativ forskningsmetodik (SBU, 2014). Den kvantitativa studien kvalitetsbedömdes via Checklista för kvantitativa studier (Forsberg &
Wengström, 2013, s. 197-201). Artiklar som valdes till resultatet var av medel och hög kvalitet och sammanställdes i en översiktstabell, se bifogad fil (Bilaga 1).
Analys
Induktiv analys beskrivs som en process där mönster och kategorier baseras på data och där centrala teman identifieras tillsammans med nya teorier och modeller (Forsberg &
Wengström, 2013, s. 151). En induktiv analysprocess valdes till litteraturöversikten då merparten av artiklarna var av kvalitativ design. Processen startade med att författarna
7 bearbetade artiklarna oberoende av varandra för att sedan gemensamt diskutera resultatens huvudfynd. Efter upprepad bearbetning av artiklarnas resultat kunde likheter och skillnader identifieras. Utformningen av översiktstabellen underlättade för författarna att finna mönster och lättare få en överblick över huvudfynden. Utifrån huvudfynden kunde kategorier och underkategorier utformas och artiklarna delades upp enligt dessa.
Tabell 1. Översikt av litteratursökning
Databas Sökning Sökord Avgränsning Antal relevanta träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Urval 4
Antal valda artiklar
Cinahl #1 Nurs* 662404
#2 Communicatio
n
102940
#3 ”Transcultural nursing” OR
”Transcultural care”
5209
#4 Experiences
OR Perceptions
240286
#5 Language 58052
#6 ”Cultural
diversity” OR
”Linguistically diverse”
8519
#7 Nurses
experience
36043
#8 #1 AND #2
AND #3 AND
#4
Abstract available, Peer reviewed, 2007-2017, English
48 9 9 9 9 9
#9 #5 AND #6
AND #7
Abstract available, Peer reviewed, 2007-2017, English
26 4 3 3 3 3
PubMed #1 Nurs* 848856
#2 Communicatio
n [MeSh Terms]
427220
#3 ”Transcultural nursing” OR
”Transcultural care”
3467
8
#4 Experience OR Perception
990737
#5 Language 288467
#6 ”Cultural
diversity” OR
”Linguistically diverse”
11611
#7 Nurses
experience
19433
#8 #1 AND #2
AND #3 AND
#4
Abstract, 10 years, English
21 1 1 1 1 1
#9 #5 AND #6
AND #7
Abstract, 10 years, English
13 2 1 1 1 1
I Urval 1 lästes artiklarnas titel, i Urval 2 lästes artiklarnas abstrakt, i Urval 3 lästes hela artikeln, i Urval 4 artiklar för relevansbedömning och granskning av vetenskaplig kvalitet.
Etiska överväganden
När en litteraturstudie genomförs bör etiska överväganden göras. Studier som inkluderas i litteraturöversikten bör vara godkända av en etisk kommitté samt presenteras utifrån alla resultat och inte enligt forskarens egen åsikt (Forsberg & Wengström 2013, s. 69-70). Etiska överväganden vid litteraturöversikten är att författarna har bearbetat materialet med en neutral inställning. Artiklar som inkluderats i resultatet är godkända av en etisk kommitté.
Resultat
Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga originalartiklar varav 13 artiklar är av kvalitativ design och en artikel är av kvantitativ design. Studierna genomfördes i Iran, England, Irland, USA, Japan, Singapore, Finland, Norge, Danmark och Sverige. Alla utgår från
sjuksköterskans perspektiv och i olika vårdkontext som exempelvis akutvårdsavdelning, pediatrisk avdelning, onkologavdelning och inom primärvård. Gemensamt för alla
kvalitativa studier är att de undersöker sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Den kvantitativa studien undersöker med hjälp av skalor hur autonomin hos sjuksköterskor påverkas vid vård av mångkulturella patienter. Efter kvalitetsgranskning av studierna var tre av medelhög kvalitet och 11 av hög kvalitet. Två huvudkategorier kunde identifieras; Språkbarriärer och Kulturella skillnader som
9 hinder för kommunikationen, samt fyra underkategorier; Språkbarriärer förhindrar
kommunikationen, Användning av kommunikationshjälpmedel kan överbrygga språkbarriärer, När kulturen blir ett hinder och Bristande kunskap – ett hinder för kommunikationen (Tabell 2).
Tabell 2. Översikt av huvud- och underkategorier
Språkbarriärer Kulturella skillnader som hinder för kommunikationen
Språkbarriärer förhindrar kommunikationen
När kulturen blir ett hinder
Användning av
kommunikationshjälpmedel kan överbrygga språkbarriärer
Bristande kunskap- ett hinder för kommunikationen
Språkbarriärer
Språkbarriärer förhindrar kommunikationen
Det största problemet inom kommunikationen var att sjuksköterskan och patienten inte talade samma språk (Jirwe, Gerrish & Emami, 2010; Jones, 2008; McCarthy, Cassidy, Graham
& Tuohy, 2013; Nielsen & Birkelund, 2009). Sjuksköterskor uttryckte en oro över att viktig information som exempelvis hur ett ingrepp eller behandling gick till blev utelämnad på grund av språkbarriärer. De beskrev även en oro över att patienter inte kunde uttrycka sina funderingar vilket ledde till att omvårdnaden blev mekanisk och opersonlig. Sjuksköterskor uttryckte att kommunikation är en grund för god omvårdnad och när det gemensamma språket saknades var det svårt att bygga upp en relation med patienten (Jirwe et al., 2010).
Känslor som irritation och frustration uppstod vid vård av patienter som inte talade samma språk som sjuksköterskan. Flera sjuksköterskor uppgav att detta var tidskrävande och tog upp andra patienters tid (Ian, Nakamura-Florez & Lee, 2015; Nielsen & Birkelund, 2009).
10 Användning av kommunikationshjälpmedel kan överbrygga språkbarriärer
Ett sätt att överkomma språkbarriärer på var att använda sig av tolk (Hoye & Severinsson, 2008; Jirwe et al., 2010; Jones, 2008; McCarthy et al., 2013; Pergert, Ekblad, Enskär & Björk, 2007). Detta innebar att en tredje person var delaktig i samtalet där ett ömsesidigt förtroende skulle byggas upp vilket sjuksköterskorna ifrågasatte. De ansåg att tolken saknade
medicinsk kunskap och kunde därför inte säkerställa att informationen nått fram till patienten (Pergert et al., 2007). Fler sjuksköterskor upplevde även svårigheter med
användning av tolk via telefon. De ansåg att detta var komplicerat och föredrog tolk på plats (Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi, 2014; Jirwe et al., 2010; Jones, 2008). Otillgängligheten av tolk via telefon var också problematiskt för många sjuksköterskor speciellt i akuta situationer. Några beskrev att telefonköer till tolkförmedlingar var tidskrävande och önskemål om specifik tolk nekades på grund av resursbrist (Eklöf et al., 2014). Fördelen med att använda sig av
telefontolk var att tolken inte var fysiskt närvarande vid samtalet och kunde på så sätt inte orsaka missförstånd genom sitt kroppsspråk eller sinnesstämning (Johansson, Golsäter &
Hedberg, 2016).
Då kostnaden för tolktjänster var höga och tillgängligheten låg använde sjuksköterskor patientens anhöriga som tolk (Jirwe et al., 2010; Nielsen & Birkelund, 2009). Många sjuksköterskor ansåg att anhöriga som tolkade var ett problem. De upplevde att patienten undvek att berätta hela historien om sitt tillstånd för familjen, exempelvis intima bekymmer.
Sjuksköterskorna var även överens om att det var olämpligt att använda patientens barn som tolk (Nielsen & Birkelund, 2009). Några sjuksköterskor ansåg dock att det fanns många fördelar med anhöriga som tolkade. De tyckte att det var ett bra sätt att komma över språkbarriären på men även att de kunde komma närmare patienten och lättare identifiera patientens bekymmer med hjälp av anhöriga (Jirwe et al., 2010).
Ett annat sätt att överkomma språkbarriärer på var att använda sig av flerspråkiga sjuksköterskor (Azam Ali & Johnson, 2016; Hoye & Severinsson, 2008). Det framgick att flerspråkiga sjuksköterskor upplevde att patienterna fick en minskad oro och ökad tillfredsställelse med vården när de kunde kommunicera på patientens modersmål. För patienterna var det bara fördelar men för sjuksköterskorna innebar det ökad stress och
11 arbetsbelastning. Sjuksköterskorna upplevde att de blev avbrutna i sitt arbete då de var tvungna att tolka för kollegor vilket inte ingick i deras arbetsbeskrivning. De upplevde även att patienterna förväntade sig mer av dem på grund av det gemensamma språket och ville ha hjälp med privata problem som frångick vården (Azam Ali & Johnson, 2016).
Kulturella skillnader som hinder för kommunikationen
När kulturen blir ett hinder
Kulturella skillnader utgjorde hinder i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient.
Stora utmaningar fanns inom de patriarkaliska kulturerna där mannen såg sig själv som en auktoritet (Amiri, Heydari, Dehghan-Nayeri, Vedadhir & Kareshki, 2015; Hoye &
Severinsson, 2008; Pergert et al., 2007). Mannen ville ha kontroll över vilken information som gavs till patienten vilket skapade svårigheter för sjuksköterskan att utveckla en relation med patienten. Sjuksköterskan upplevde att interaktionen blev hindrad då männen undvek att skaka hand, ha ögonkontakt eller kommunicera med kvinnliga sjuksköterskor (Pergert et al., 2007). Detta fick sjuksköterskor att känna sig underordnade (Hoye & Severinsson, 2008).
Sjuksköterskor upplevde att patienter saknade respekt för deras kunskap och profession och ville hellre tala med en läkare (Tay, Ang & Hegney, 2011).
Missförstånd mellan sjuksköterskor och patienter gällande sjukdomsbild förekom också där uttryck hade olika innebörd i olika kulturer. Detta gjorde sjuksköterskor förvirrade då de inte kunde fastställa patientens symtom (Amiri et al., 2015). Sjuksköterskor upplevde att patienter med annan kulturell bakgrund uttryckte sina känslor högljutt och dramatiskt (Hoye & Severinsson, 2008). Detta överdrivna uttryckssätt gjorde sjuksköterskor osäkra och de visste inte om de skulle ta det på allvar (Nielsen & Birkelund, 2009). Vid vård att patienter med annan kulturell bakgrund där ett gemensamt språk saknades upplevde sjuksköterskor att deras självständighet i professionen försämrades (Kuwano, Fukuda & Murashima, 2015).
Bristande kunskap – ett hinder för kommunikationen
En av de stora utmaningarna sjuksköterskor ställdes inför var på organisationsnivå. Det var
12 otydliga riktlinjer och rutiner gällande användning av kommunikationshjälpmedlet tolk (Azam Ali & Johnson, 2016; Pergert et al., 2007). Sjuksköterskor upplevde att de saknade vetskap om att tolkningstjänster kunde användas i deras arbete också och inte enbart i samband med läkarsamtal. Sjuksköterskors bristande användning av tolk ledde till att den transkulturella relationen med patienten hindrades och vården blev ojämlik (Pergert et al., 2007). Sjuksköterskor ansåg att sjuksköterskeutbildningen borde omfatta kurser i
tolkanvändning för att öka kunskapen och minimera misstagen. Många sjuksköterskor har lärt sig använda tolk via erfarenhet och inte genom utbildning vilket kan vara en bidragande orsak till varför sjuksköterskor inte använder tolk (Eklöf et al., 2014). Sjuksköterskor uppger att deras bristande självförtroende och saknad av erfarenhet inom ämnet kulturella och etniska skillnader ledde till begränsad förståelse för patientens upplevelse (Peckover &
Chidlaw, 2007).
Trots att många sjuksköterskor upplevde svårigheter i interaktionen med patienter från en annan kulturell bakgrund så såg några sjuksköterskor dessa utmaningar som personligt utvecklande. De ansåg att de fick en större medvetenhet för andra kulturer och bättre tålamod då de fick mer tid att samtala med dessa patienter. I sådana samtal var det viktigt för sjuksköterskorna att försäkra sig om att patienten förstått innebörden av samtalet vilket också gjorde patienten mer involverad. Sjuksköterskorna ansåg att den ökade
medvetenheten för kulturella skillnader fick dem att känna sig som bättre sjuksköterskor (Ian et al., 2015).
Diskussion
Metoddiskussion
Den valda metoden för detta arbete är en litteraturöversikt. Enligt Forsberg och Wengström (2013, s. 25-26) har en litteraturöversikt både styrkor och svagheter, där styrkan är att det skapas en sammanställning av aktuell forskning som bidrar till att vårdpersonalen kan hålla sig uppdaterade om ny kunskap och utvecklas inom respektive område. De beskriver vidare att svagheten med en litteraturöversikt är att det kan saknas tillräckligt med forskning inom
13 vissa områden för att kunna ge en tydlig bild av problemet.
Författarna till denna litteraturöversikt utförde en preliminär databassökning där syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att använda sig utav tolk men då underlaget var för begränsat valdes istället nuvarande syfte där det fanns tillräckligt med tidigare forskning.
Författarna strävade efter att använda sig utav aktuell forskning publicerad inom de senaste fem åren men fick utöka tidsspannet då antalet träffar var för få och valde därför
vetenskapliga originalartiklar publicerade år 2007-2017 som ett inklusionskriterie. Då immigrationen enligt Statistiska centralbyrån (u.å) har ökat de senaste 10 åren ansåg
författarna att det var lämpligt att avgränsa sökningen till 10 år. Detta ses i efterhand som en begränsning då data relevant för syftet kunde påträffas i studier publicerade innan år 2007.
Styrkan med datainsamlingen var att varken kontext eller land hade begränsats då författarna ansåg att studiens syfte var oberoende av dessa begränsningar och att kommunikation benämns lika världen över.
Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl där samma sökord och kombinationer användes men resulterade i olikvärdiga träffar. Då databasen Cinahl är inriktad på omvårdnad använde sig författarna mer av Cinahl där sökträffarna var mer relevanta för syftet. Polit och Beck (2017, s. 92) beskriver att en litteratursökning i en databas inte alltid ger lika bra resultat i en annan och därför är det viktigt att utforska de olika databasernas struktur och uppbyggnad.
Svenska MeSH har använts för att identifiera söktermer, dock kunde endast en term identifieras och användas. Detta ansågs inte påverka resultatet då många artiklar relevanta för syftet framkom via fritextsökningen. De inkluderade artiklarna genomgick en
kvalitetsbedömning enligt SBU:s (2014) kvalitetsgranskningsmall där de sorterades efter låg, medel och hög kvalitet. Dock kan inte författarna säkerställa att denna kvalitetsbedömning är helt korrekt då den bygger på författarnas egen tolkning av vad som anses vara av vilken kvalitet. Kvalitetsbedömningen genomfördes separat av författarna och resulterade i likvärdiga bedömningar vilket ses som en styrka.
14 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund. Huvudresultaten som framkom i litteraturöversikten var att när det gemensamma språket mellan patient och sjuksköterska saknades så uppstod en språkbarriär och denna språkbarriär utgjorde ett hinder för omvårdnaden. De hjälpmedel som användes för att överbrygga språkbarriärer upplevdes till stor del som problematiska av sjuksköterskor. En annan central del i resultatet var att sjuksköterskor saknade kunskap om olika kulturer och hur dessa tog sig uttryck i kommunikationen. Studierna som resultatet baserades på var från olika delar av världen, trots detta beskrevs upplevelserna som likvärdiga då kulturkrockar uppstod oavsett del av världen.
Språkbarriärer upplevdes av sjuksköterskor vara det största hindret för god omvårdnad. Det rådde osäkerhet hos sjuksköterskor angående informationsutbytet, om rätt information nått fram till patienten och om patienten uppfattat innebörden av informationen (Jirwe et al., 2010). Enligt 6 & 7 §, kap 3 i SFS 2014:821 ska informationen anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått
innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Ian et al. (2015) beskriver att vård av patienter med ett annat språk upplevdes av sjuksköterskor som både frustrerande och tidskrävande men även utvecklande. Taylor och Alfred (2010) beskriver också frustrationen hos sjuksköterskor när de kommunicerar med patienter där det finns språkbarriärer. De beskriver även att sjuksköterskor upplever ett minskat tålamod med dessa patienter. Utifrån dessa studier kan ett antagande göras att sjuksköterskors känslor kring kommunikationen med dessa patienter kan bero på flera olika faktorer som exempelvis vilken typ av avdelning det är, hur stor arbetsbelastningen är, hur mycket tid sjuksköterskan har med varje enskild patient men även sjuksköterskans personliga egenskaper som tålamod och stresstålighet.
Leininger (2002, s. 6, 80-81) beskriver att patienter med annan kulturell bakgrund visar tydliga tecken på missnöje med vården när sjuksköterskor inte har kunskap om deras
15 kulturer. I Leiningers soluppgångsmodell är språket en av komponenterna som kan påverka patientens välbefinnande och när denna komponent förblir otillfredsställd så skapas ett hinder för den kulturbaserade omvårdnaden. Utifrån detta resonemang anser författarna att Leiningers soluppgångsmodell när det gäller språk blir svår att tillämpa då den förutsätter att kommunikationen går att genomföra. Vid tillfällen då denna komponent saknas blir det svårt att utforska de andra komponenterna i modellen och få en helhetsbild av patienten.
Tolkanvändning var ett hjälpmedel som användes vid språkbarriärer men sjuksköterskor ansåg att tolken saknade specifika kunskaper som krävdes för genomförande av vårdsamtal (Pergert et al., 2007). Nailon (2006) beskriver också problemet kring tolkens bristande
kunskaper om medicinsk terminologi där sjuksköterskor känner en osäkerhet om exakt översättning har skett. Specifika benämningar på kroppsdelar som blindtarm eller gallblåsa kan av tolken till patienten översättas som magen i stort. Leininger (2002, s. 127-128)
beskriver några punkter som bör tas i beaktande vid användning av tolk. En av punkterna är att exempelvis översätta och skriva ner termer på båda språken som kommer att användas i samtalet. På så sätt kan sjuksköterskan kontrollera om dessa termer har använts och om tolkens översättning är korrekt. Enligt Eklöf et al. (2014) upplevde sjuksköterskor att det var svårt att kommunicera med patienter med hjälp av telefontolk. Cioffi (2003) beskriver trots att telefontolk upplevs som svårt och besvärligt så används det ändå inom akuta situationer och när möjligheten till tolk på plats saknas. Däremot kan kommunikation via telefontolk vara svår att utföra på arbetsplatsen då elektronisk utrustning såsom mobiltelefon och högtalarfunktion kan saknas. Socialstyrelsen (2016) menar att det råder stor brist på platstolkar vilket leder till att telefontolkning blir mer aktuellt. Detta kräver goda tekniska förutsättningar på arbetsplatsen vilket är under utveckling mot förbättring. Trots de negativa aspekterna kring tolkanvändning anser författarna till denna litteraturöversikt att det är ett bra verktyg för att förstå patienten rent språkligt. Någonting som inte framkom under sammanställning av resultatet var om studierna har tagit hänsyn till att patienten och den tilldelade tolken kunde komma från två olika kulturer som står i konflikt med varandra trots det gemensamma språket. Följaktligen kan detta inom vissa kulturer vara ett känsligt ämne som kan försvåra tolksituationen.
16 För att sjuksköterskor ska kunna använda sig av tolkningstjänster krävs tydliga riktlinjer och rutiner inom organisationen, vilket de upplever att dem saknar (Pergert et al., 2007).
Blackford, Street och Parsons (1997) menar att anledningen till detta är att sjuksköterskor får för lite utbildning inom tolkanvändning och vissa är helt ovetandes om att denna tjänst finns tillgänglig för dem, likaså för övrig vårdpersonal och inte endast för läkarna. Utifrån detta resonemang är det svårt att avgöra om detta resultat är aktuellt idag då dessa studier är 10 respektive 20 år gamla. Å andra sidan fann författarna ingenting som varken styrker eller säger emot. Förhoppningsvis har det utvecklats under dessa år då behovet av tolk har ökat.
Mittuniversitet i Sundsvall har föregått med ett gott exempel och erbjudit föreläsning om tolkservice vid sjuksköterskeutbildningen.
Kombinationen av tolkbrist och ekonomiska skäl bidrar till att patientens anhöriga används som tolk (Jirwe et al., 2010; Nielsen & Birkelund, 2009). Brennan (2015) menar att
anledningen till varför vänner och anhöriga till patienten används som tolk är för att dem är lättillgängliga, insatta i patientens sjukdomshistoria och tolkar kostnadsfritt. Denna enkla utväg leder många gånger till felaktig tolkning, ofullständig översättning och problem med sekretesshantering. Därför bör vänner och anhöriga endast användas om det inte finns någon annan möjlig lösning. Dunckley, Hughes, Addington-Hall och Higginson (2003) belyser även problematiken kring anhöriga som tolkar där patienter är obekväma med att prata om vissa saker på grund av rädsla för att göra dem upprörda. Å andra sidan menar Zendedel, Schouten, van Weert och van den Putte (2015) att använda sig av patientens familjemedlemmar som tolk är någonting positivt då de får tillgång till samma information och kan vara delaktiga i och hjälpa patienten att följa given ordination och behandling.
Azam Ali och Johnson (2016) uttrycker att flerspråkiga sjuksköterskor används allt mer för att överbrygga språkbarriärer vilket bidrar till ökad arbetsbelastning för dessa
sjuksköterskor. Cioffi (2003) bekräftar att dessa sjuksköterskor upplever högre påfrestning då patienter specifikt efterfrågar flerspråkiga sjuksköterskor som talar deras modersmål. Dock kan det uppstå missförstånd då samma språk kan ha olika dialekter och samma ord kan ha olika betydelse.Leininger (2002, s. 126) hävdar att transkulturell kommunikation har blivit extremt viktig för dagens mångkulturella samhälle därför bör sjuksköterskor kunna tala
17 minst två språk. Leininger menar också att utbildning inom språkkunskaper bör börja redan i grundskolan och fortsätta livet ut för att kunna möta och kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund. Utifrån detta antar författarna att den höga arbetsbelastningen kan bero på begränsad tillgång på flerspråkiga sjuksköterskor. Men med den ökade immigrationen och nästa generation som utbildar sig så kommer den kulturella och språkliga kompetensen inom vården att öka vilket innebär ett större antal flerspråkiga sjuksköterskor. På så sätt kan språkbarriärer minska och underlätta kommunikationen mellan sjuksköterska och patient.
En kulturell skillnad som skapar hinder för kommunikationen är där mannen anser sig vara familjens överhuvud och kontrollerar informationen som ges till patienten (Pergert et al., 2007). Det har visat sig att både patienter av kvinnligt kön och vårdpersonal upplever att när manliga anhöriga tolkar så undanhålls viktig information och översättningen blir kortfattad.
Abudari, Hazeim och Ginete (2016) menar att det inte endast är män som undanhåller information utan det kan även vara en hel familj i syftet att skydda patienten vilket
sjuksköterskor anser ingriper i patientens självbestämmande och hindrar omvårdnaden av patienten.
Att uttrycka och förmedla känslor kan länkas samman med patientens kulturella bakgrund (Amiri et al., 2015; Hoye & Severinsson, 2008). Leininger (2002, s. 127) förklarar att det kan te sig väldigt olika beroende på vilken del av världen patienten kommer ifrån. Leininger menar att generellt sätt tycker exempelvis afroamerikaner om att gestikulera och talar med inlevelse och känsla medan vietnameser undviker ögonkontakt, pratar försiktigt och använder
begränsat kroppsspråk. Inom vissa kulturer anses det vara tabubelagt att skaka hand för att hälsa medan i andra kulturer hälsar man genom att buga. Leininger menar att patienter med annan kulturell bakgrund använder sig av icke-verbal transkulturell kommunikation och kroppsspråk för att framföra budskap vilket är av vikt för sjuksköterskor att ha kunskap om.
Författarna anser att Leiningers omvårdnadsteori kan vara svår att anpassa i alla situationer, speciellt i första mötet med patienten. Om det redan i första mötet uppstår en språkbarriär blir det svårt att lära känna patienten och få en uppfattning om dennes kulturella behov.
18 Trots den kulturella kunskap som Leininger menar att sjuksköterskor bör ha blir
sjuksköterskans första utmaning att arbeta sig kring språkbarriären när inga hjälpmedel finns tillgängliga. Den kulturella kunskapen kan även leda till att sjuksköterskor får
förutfattade meningar om olika kulturer och generaliserar patienter utifrån dessa istället för att se till den enskilda individen.
Slutsats
Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund. Upplevelser som framkom var mestadels negativa i form av oro, irritation, frustration och där kommunikationen beskrevs som tidskrävande. Ett fåtal sjuksköterskor uttryckte sig om att transkulturell kommunikation var personligt utvecklande och bidrog till bättre självförtroende inom yrkesrollen. Majoriteten av studierna påvisade att sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om olika kulturer vilket förslagsvis kan åtgärdas genom att införa utbildning inom transkulturell omvårdnad på arbetsplatsen eller integrera mer kulturell kommunikation i sjuksköterskeutbildningen. Detta för att underlätta för sjuksköterskan och patienten att bygga upp en tillitsfull relation.
Förslag till vidare forskning kan vara hur patientsäkerheten påverkas vid språkbarriärer då detta inte framkom i resultatet. Rutiner och riktlinjer inom organisationen gällande
tolkanvändning upplevdes av sjuksköterskor vara otydliga vilket kan vara ytterligare ett förslag till vidare forskning för att undersöka om detta har ändrats under de senaste 10 åren.
Då bristen på auktoriserade sjukvårdstolkar är stor idag så kan ett förslag till en åtgärd vara att väcka intresse för tolkyrket så att fler väljer att utbilda sig.
19
Referenser
Artiklar markerade med * hör till resultatet
Abudari, G., Hazeim, H., & Ginete, G. (2016). Caring for terminally ill Muslim patients: Lived experiences of non-Muslim nurses. Palliative and supportive care, 14(6), 599-611.
doi:10.1017/S1478951516000249
*Amiri, R., Heydari, A., Dehghan-Nayeri, N., Vedadhir, A-A., & Kareshki, H. (2015).
Challanges of transcultural caring among health workers in Mashhad- Iran: A qualitative study. Global journal of health science, 8(7), 203-2011. doi:10.5539/gjhs.v8n7p203
Arungwa, O-T. (2014). Effect of communication on nurse – patient relationship in national orthopaedic hospital, Igbobi, Lagos. West African journal of nursing, 25(2), 37-49.
*Azam Ali, P., & Johnson, S. (2016). Speaking my patients language: Bilingual nurses perspective about provision of language concordant care to patients with limited english profiency. Journal of advanced nursing, 73(2), 421-432. doi:10.1111/jan.13143
Blackford, J., Street, A., & Parsons, C. (1997). Breaking down language barriers in in clinical practice. Contemporary nurse, 6(1), 15-21. doi:10.5172/conu.1997.6.1.15
Brennan, E-J. (2015). Heart failure care for patients who do not speak English. British journal of nursing, 24(20), 1004-1008.
doi:http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.12968/bjon.2015.24.20.1004
Carlsson, E., & Björk-Brämberg, E. (2014). Kommunikationssvårigheter. I A-K. Edberg & H.
Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (2. uppl., s. 468-471) Lund:
Studentlitteratur.
Cioffi, J. (2003). Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses experiences. International journal of nursing studies, 40(3), 299-306.
doi:https://doi.org/10.1016/S0020-7489(02)00089-5
Divi, C., Koss, R-G., Schmaltz, S-P., & Loeb, J-M. (2007). Language proficiency and adverse events in US hospitals: a pilot study. International journal of quality in health care, 19(2), 60-67.
doi:10.1093/intqhc/mzl069
Dunckley, M., Hughes, R., Addington-Hall, J., & Higginson, I-J. (2003). Language translation of outcome measurement tools: views of health professionals. International journal of palliative nursing, 9(2), 49-55.
Eide, H., & Eide, T. (2008). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H. (2014). Nurses perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public health nursing, 32(2), 143-150.
doi:10.1111/phn.12120
20 Fatahi, N., Mattsson, B., Lundgren, S-M., & Hellström, M. (2009). Nurse radiographers
experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal of advanced nursing, 66(4), 774-783. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05236.x
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Gerrish, K., Chau, R., Sobowale, A., & Birks, E. (2004). Bridging the language barrier: the use of interpreters in primary care nursing. Health and Social Care in the Community, 12(5), 407- 413.
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Henry, H-M., Stiles, W-B., & Biran M-W. (2005). Loss and mourning in immigration: Using the assimilation model to assess continuing bonds with native culture. Counselling Psychologic Quarterly, 18(2), 109-119. doi:10.1080/09515070500136819
*Hoye, S., & Severinsson, E. (2008). Intensive care nurses encounters with multicultural families in Norway: An exploratory study. Intensive and critical care nursing, 24(6), 338-348.
doi:10.1016/j.iccn.2008.03.007
*Ian, C., Nakamura-Florez, E., & Lee, Y-M. (2015). Registered nurses experiences with caring for non-English speaking patients. Applied nursing research, 30, 257-260.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.apnr.2015.11.009
*Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian journal of caring sciences, 24(3), 436-444.
doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
*Johansson, L., Golsäter, M., & Hedberg, B. (2016). Health dialogue with non-native-speaking parents: child health nurses experiences. Nordic journal of nursing research, 36(4), 209-215.
doi:10.1177/2057158516635480
*Jones, M. (2008). Emergency nurses caring experiences with Mexian American patients.
Journal of emergency nursing, 34(3), 199-204. doi:10.1016/j.jen.2007.05.009
Karakus, Z., Babadag, B., Abay, H., Akyar, I., & Celik, S-S. (2013). Nurses´views related to transcultural nursing in Turkey. International journal of caring sciences, 6(2), 201-207.
*Kuwano, N., Fukuda, H., & Murashima, S. (2015). Factors affecting professional autonomy of Japanese nurses caring for culturally and linguistically diverse patients in a hospital setting in Japan. Journal of transcultural nursing, 27(6), 567-573. doi:10.1177/1043659615587588
Leininger, M. (2002). Transcultural nursing and globalization of health care: importance, focus and historical aspects. In M. Leininger., & M. McFarland (Ed.). Transcultural nursing:
Concepts, theories, research & practice (3rd ed., pp. 3-44). United states of America: McGraw-Hill.
21 Leininger, M. (2002). Part I. The theory of culture care and the ethnonursing research metod.
In M. Leininger., & M. McFarland (Ed.). Transcultural nursing: Concepts, theories, research &
practice (3rd ed., pp. 71-98). United states of America: McGraw-Hill.
Leininger, M. (2002). Culture care assessments for congruent competency practices. In M.
Leininger., & M. McFarland (Ed.). Transcultural nursing: Concepts, theories, research & practice (3rd ed., pp. 117-144). United states of America: McGraw-Hill.
McCabe, C., & Timmins, F. (2015) Grundläggande kommunikation- inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
*McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M-M., & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. Brittish journal of nursing, 22(6), 335-339.
Nailon, R-E. (2006). Nurses concerns and practices with using interpreters in the care of latino patients in the emergency department. Journal of transcultural nursing, 17(2), 119-128.
doi:10.1177/1043659605285414
*Nielsen, B., & Birkelund, R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare system- a qualitative study of nurses experiences when meeting minority ethnic patients.
Scandinavian journal of caring sciences, 23(3), 431-437. doi:10.1111/j.1471-6712.2008.00636.x Nordin, M., & Shölin, T. (2011). Religion, vård och omsorg: mångkulturell vård i praktiken.
Falkenberg: Prepress Team Media Sweden AB.
Ozolins, L-L., & Hjelm, K. (2003). Nurses experiences of problematic situations with migrants in emergency care in Sweden. Clinical effectiveness in nursing, 7(2), 84-93. doi:10.1016/S1361- 9004(03)00075-X
*Peckover, S., & Chidlaw, R-G. (2007). The (un)-certainties of district nurses in the context of cultural diversity. Journal of advanced nursing, 58(4), 377-385. doi:10.1111/j.1365-
2648.2007.04247.x
*Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2007). Obstacles to transcultural caring relationships: experiences of health care staff in pediatric oncology. Journal of pediatric oncology nursing, 24(6), 314-328. doi:10.1177/1043454207308066
Polit, D-F., & Beck, C-T. (Eds). (2017). Nursing research: Generating and assesing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2016, maj). Tolkar för hälso- och sjukvården och tandvården. Hämtad 23 oktober, 2017, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-7
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik– patientupplevelser. Hämtad 13 september, 2017,
22 från Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering, http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmeto dik.pdf
Statistiska centralbyrån. (u.å.). Från massutvandring till rekordinvandring. Hämtad 15 maj, 2017, från statistiska centralbyrån, http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna- i-sverige/in-och-utvandring/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 16 maj, 2017, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/Sa-tycker-
vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/
*Tay, L-H., Ang, E., & Hegney, D. (2011). Nurses perceptions of the barriers in effective communication with inpatient cancer adults in Singapore. Journal of clinical nursing, 21(17/18), 2647-2658. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03977.x
Taylor, R-A., & Alfred, M-V. (2010). Nurses perceptions of the organizational supports needed for the delivery of culturally competent care. Western journal of nursing research, 32(5), 591-609. doi: 10.1177/0193945909354999
Van Rosse, F., de Bruijne, M., Suurmond, J., Essink-Bot, M-L., & Wagner, C. (2016). Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed method study. International journal of nursing studies 54. 45-53. doi:
http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.03.012
Yilmaz, M., Toksoy, S., Direk, Z-D., Bezirgan, S., & Boylu, M. (2017). Cultural sensitivity among clinical nurse: a descriptive study. Journal of nursing scholarship, 49(2), 153-161. doi:
http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1111/jnu.12276
Zendedel, R., Schouten, B-C., van Weert, J., & van den Putte, B. (2015). Informal interpreting in general practice: comparing the perspectives of general practitioners, migrant patients and family interpreters. Patient education and counseling, 99(6), 981-987.
doi:10.1016/j.pec.2015.12.021
Bilaga 1. Översiktstabell
Författare Årtal Land
Titel Studiens syfte Typ av
studie
Deltagar e (/bortfall)
Metod Datainsamling Analys
Huvudresultat Komm
entarer gälland e kvalitet Amiri,
Heydari, Dehgan- Nayeri, Vedadhir &
Kareshki (2015) Iran
Challenges of transcultural caring among health workers in Mashhad- Iran:
A qualitative study
Utforska vårdpersonalens erfarenhet att vårda immigranter i Mashhad- Iran
Kvalitativ 15 Semistrukturera d djupintervju Tolkande innehållsanalys
Vårdpersonalen uppger problem gällande både språk och kultur. Sjuksköterskor uppger att det lätt kan uppstå missförstånd gällande patientens sjukdomsbild
Medel kvalitet
Azam Ali &
Johnson (2016) England
Speaking my patient’s language: bilingual nurses’
perspective about provision of language concordant care to patients with limited English profciency
Utforska flerspråkiga sjuksköterskors
upplevelser av att vårda patienter med bristfällig engelska
Kvalitativ, deskriptiv
59 Semistrukturera d djupintervju och fokusgrupp Tematisk analys
Flerspråkiga sjuksköterskor agerar ofta tolk mellan patienter och kollegor, de upplever därför en högre arbetsbelastning.
Hög kvalitet
Eklöf, Hupli &
Leino-Kilpi (2014) Finland
Nurses’ perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland
Beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring faktorer gällande tolkanvändning i primärvården vid vård av immigranter
Kvalitativ, deskriptiv
8 Individuell
intervju, induktiv innehållsanalys
Sjuksköterskor upplevde problem kring användandet av telefontolk. Det framkom att det saknades kunskaper om tolkanvändning
Hög kvalitet
Hoye &
Severinsson (2008) Norge
Intensive care nurses’
encounters with
multiucultural families in Norway: An exploratory study
Utforska sjuksköterskors erfarenheter i mötet med multikulturella familjer på
intensivvårdsavdelningar på norska sjukhus
Kvalitativ, deskriptiv explorativ med retrospektiv t fokus
16 Fokusgrupp
intervju vid fler tillfällen, tolkande innehållsanalys
Det framkommer att tolk och flerspråkiga sjuksköterskor är ett sätt att överkomma språkbarriärer.
Hög kvalitet
Ian, Nakamura- Florez &
Lee (2015) USA
Registered nurses’
experiences with caring for non- English speaking patients
Utforska sjuksköterskors erfarenheter kring att vårda icke- engelsk talande patienter och hur det påverkar arbetet
Kvalitativ, explorativ
17 Frågeformulär, Innehållsanalys
Blandade uppfattningar hos sjuksköterskorna.
Vissa anser att kommunikationen är tidskrävande medan andra
Medel kvalitet
ser utmaningen som en personlig utveckling.
Jirwe, Gerrish &
Emami (2010) Sverige
Student nurses’ experiences of communication in cross- cultural care encounters
Utforska
sjuksköterskestudenters erfarenheter av att kommunicera med patienter med annan kulturell bakgrund
Kvalitativ, explorativ
10 Semistrukturera d intervju, innehållsanalys
Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att skapa en relation med patienten när de inte delade samma språk.
Det fanns även en osäkerhet om informationen nått fram till patienten
Hög kvalitet
Johansson, Golsäter &
Hedberg (2016) Sverige
Health dialogue with non- native- speaking parents:
Child health nurses’
experiences
Utforska
barnsjuksköterskors erfarenheter av att föra hälsosamtal med föräldrar som inte talar det inhemska språket
Kvalitativ 9 Fokusgrupp
intervju, innehållsanalys
Det är viktigt för sjuksköterskor att ha en kulturell medvetenhet.
Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samtala med patienter via telefontolk
Hög kvalitet
Jones (2008) USA
Emergency nurses’ caring experiences with Mexican American patients
Att förstå
akutsjuksköterskors erfarenheter av att vårda mexikansk-amerikanska patienter
Kvalitativ 5 Individuell intervju, innehållsanalys
Det största hindret för sjuksköterskorna är språkbarriärer och anser att sjukhustolkar bör vara tillgängliga dygnet runt. En relation mellan sjuksköterska och patient uppstod endast då sjuksköterskan pratade samma språk.
Medel kvalitet
Kuwano, Fukuda &
Murashima (2015) Japan
Factors affecting
professional aoutonomy of Japanese nurses caring for culturally and linguistically diverse patients in a hospital setting in Japan
Analysera autonomin hos japanska
sjuksköterskor vid vård av icke-japanska patienter och att identifiera bidragande faktorer
Kvantitativ, tvärsnittsstu die
238 Enkätundersökni ng,
beskrivande statistik
Nedsatt autonomi hos sjuksköterskor vid vård av icke-japanska patienter.
Hög kvalitet
McCarthy, Cassidy, Graham &
Tuohy (2013) Irland
Conversations through barriers of language and interpretation
Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av
språkbarriärer och användning av tolk i vården
Kvalitativ, deskriptiv
7 Semistrukturera
d intervju, tematisk analys
Att vårda patienter som inte talar samma språk är utmanande för
sjuksköterskor. De föredrar formella tolkar istället för familjemedlemmar.
Hög kvalitet
Nielsen & Minority ethnic patients in Undersöka Kvalitativ, 4 Intervju och Språkbarriärer tar upp Hög
Birkelund (2009) Danmark
the Danish healthcare system- a qualitative study of nurses: experiences when meeting minority ethnic patients
sjuksköterskors erfarenheter gällande vård av patienter som tillhör en etnisk minoritet
explorativ observation,
deskriptiv fenomenologisk analys
mycket tid från sjuksköterskans
omvårdnadsarbete, därför används familjemedlemmar som tolk då formella tolkar inte alltid är tillgängliga.
kvalitet
Peckover &
Chidlaw (2007) England
The (un)- certainties of district nurses in the context of cultural diversity
Utforska
distriktsköterskors förståelse och utövning i fråga om diskriminering och ojämlikhet
Kvalitativ 18 Semistrukturera d intervju, Innehållsanalys
Distrikssköterskor är ovana att prata om frågor som rör etnicitet och kulturella skillnader och uppmärksammar inte pågående diskriminering.
Hög kvalitet
Pergert, Ekblad, Enskär &
Björk (2007) Sverige
Obstacles to transcultural caring relationships:
experiences of health care staff in pediatric oncology
Utforskar vårdpersonalens omvårdnad av familjer med invandrarbakgrund inom pediatrisk onkologi
Kvalitativ, grounded theory
35 Fokusgrupp
intervju,
semistrukturerad individuell intervju, constant comparative analysis
Vårdpersonalen upplever att det är svårt att skapa en relation med patienter på grund av språkbarriärer och kulturella skillnader gällande synen på familjen.
Sjuksköterskor upplever att vissa tolkar saknar medicinsk kunskap
Hög kvalitet
Tay, Ang &
Hegney (2011) Singapore
Nurses: perception of the barriers in effective communication with inpatient cancer adults in Singapore
Undersöker faktorer som påverkar effektiv kommunikation mellan singaporianska sjuksköterskor och onkologpatienter
Kvalitativ, Interpretivis m
10 Semistrukturera d intervju, tematisk analys
Sjuksköterskor anser att patienter saknar respekt för deras kunskap.
Sjuksköterskor begränsar kommunikationen då de oroar sig för att omedvetet förolämpa patienten.
Hög kvalitet
