Årsredovisning
1997
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma äger rum på GöteborgsOperan, Christina Nilssons gata i Göteborg, torsdagen den 23 april 1998, klockan 13.00.
Inregistrering till stämman börjar klockan 12.00. I anslutning till stämman arrangeras en utställning om bankens verksamhet.
Anmälan m m
Aktieägare som vill deltaga i bolags- stämman skall dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (”VPC”) förda aktieboken torsdagen den
Stockholm, telefon 08-670 21 40 eller fax 08-411 56 64.
Anmälan kan också göras på Inter- net, www.foreningssparbanken.se/ir under rubriken bolagsstämma.
I anmälan skall uppges namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer. Om deltagande sker med stöd av fullmakt skall behörigen undertecknad fullmakt jämte, i fall där fullmaktsgivaren är juridisk person, vidimerat registrerings- bevis eller annan handling utvisande firmatecknares behörighet insändas före bolagsstämman.
Aktieägare som låtit förvaltar- registrera sina aktier måste, för att äga rätt att deltaga i bolagsstämman, till- fälligt låta registrera aktierna i eget namn i den av VPC förda aktieboken. Sådan registrering, som normalt tar några dagar, måste vara genomförd senast den 9 april 1998. Aktieägare bör därför underrätta förvaltaren härom i god tid före denna tidpunkt.
Ärenden
Ärenden som enligt lag och bolags- ordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland föredragning av styrelsens årsredovisning och
revisorernas berättelse samt koncernredovisningen och kon- cernrevisionsberättelsen för räkenskapsåret 1997, fråga om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen samt
koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna för den tid
redovisningen omfattar, dispositioner be- träffande bankens vinst enligt den fastställda balansräkningen och fastställande av avstämningsdag för utdelning samt val av styrelse och revisorer.
Styrelsens förslag om införande av ett reviderat resultatandelssystem för an- ställda i FöreningsSparbanken Koncernen i enlighet med av styrelsen föreslagna riktlinjer.
Föredragningslista med uppgift om vid bolagsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till bolags- stämman. Kallelsen beräknas komma att bli införd i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, GöteborgsPosten och Sydsvenska Dagbladet den 31 mars 1998.
Utdelning
Styrelsen föreslår att till aktieägarna ut- delas 6,00 kronor per aktie samt samtliga aktier i Mandamus Fastigheter AB i proportion till aktieägarnas aktieinnehav i banken enligt följande.
För varje aktie i banken erhålls en
sammanläggning till hela aktier i bolaget medan aktieägare som erhåller färre än 500 aktieandelar i bolaget måste inge anmälan om sammanläggning till något av FöreningsSparbankens kontor för att erhålla aktier. Innehav understigande 500 aktieandelar, för vilka sammanläggning till aktier ej begärts, och udda aktieandelar kommer, efter
sammanläggning till hela aktier, att säljas genom FöreningsSparbankens försorg, varefter kontant ersättning utbetalas till innehavarna.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning 1998, såväl kontantutdelning som utdelning av aktierna i Mandamus Fastigheter AB, föreslås onsdagen den 29 april.
Om bolagsstämman beslutar enligt styrelsens förslag avses följande gälla.
Kontantutdelningen beräknas komma att utbetalas genom VPCs försorg den 6 maj 1998.
Handeln med aktieandelar be- räknas komma att pågå under tiden 11-26 maj 1998. Anmälningsperiod för begäran om sammanläggning av aktieandelar beräknas löpa under tiden 11-29 maj 1998.
Aktierna i Mandamus Fastigheter AB beräknas komma att noteras under vecka 25 1998. I samband med notering beräknas aktierna bli tillgängliga för mottagarna.
Prospekt avseende Mandamus Fastigheter AB beräknas komma att offentliggöras den 7 april 1998.
Ekonomisk
information 1998
FöreningsSparbanken kommer
preliminärt att publicera resultatrapporter vid följande tillfällen:
27 april Delårsrapport första kvartalet 1998 25 augusti Delårsrapport
andra kvartalet 1998 21 oktober Delårsrapport
tredje kvartalet 1998 februari 1999 Bokslutskommuniké
för 1998
Koncernens ekonomiska rapporter kan beställas på telefon 020-22 11 22 (val 3#), på närmaste FöreningsSparbankskontor eller hämtas via bankens hemsida på Internet med adress
www.foreningssparbanken.se/ir.
Aktieägarinformation publiceras även på TV4:s text-TV sidan 182.
Tidningen ”Banktidningen” till aktieägarna utkommer i mars 1998.
Femårssammandrag . . . 4
VD har ordet . . . 6
En ny bank för 2000-talet . . . 10
Finansiella mål och ägare . . . 14
Kunder . . . 16
Samarbete med fristående sparbanker . . 19
Internationellt samarbete . . . 20
Spara . . . 21
Låna . . . 22
Betala . . . 23
Kundmötet . . . 24
Medarbetarna . . . 25
Miljöarbetet i FöreningsSparbanken . . . . 27
FöreningsSparbanken och EMU . . . 28
Förvaltningsberättelse . . . 29
Lokala banker . . . 32
Swedbank Markets . . . 33
Kort . . . 34
FöreningsSparbanken IT . . . 35
Dotterbolag Spintab . . . 36
Robur . . . 37
FöreningsSparbanken Finans . . . 38
FöreningsSparbanken Administration . 39 Swedbank (Luxembourg) . . . 39
Mandamus . . . 39
Intressebolag och övriga bolag SparLiv/SparFond . . . 40
Föreningsbanken Försäkring . . . 40
Sparbanken Borås . . . 41
Eskilstuna Rekarne Sparbank . . . 41
Aktia Sparbank . . . 41
Eesti Hoiupank . . . 41
Ekonomisk redogörelse . . . 42
Koncernens riskkontroll . . . 50
Redovisningsprinciper . . . 52
Resultaträkning . . . 55
Balansräkning . . . 56
Noter . . . 58
Definitioner . . . 91
Förslag till vinstdisposition . . . 92
Revisionsberättelse . . . 93
Styrelse, revisorer, valberedning och bankledning . . . 94
➜ Föreningsbanken och Sparbanken Sverige gick samman till FöreningsSparbanken.
➜ Vision, värderingar och strategi för den nya banken fastlades under hösten.
➜ Fler än tusen ledare tillsattes i den nya organisationen.
➜ FöreningsSparbanken träffade avtal med fristående sparbanker om att sälja 144 kontor till dessa för drygt tre miljarder kronor.
➜ Moody´s höjde bankens rating till A1.
➜ FöreningsSparbanken var vid årets slut det åttonde största börsföretaget i Sverige mätt efter börsvärde.
➜ FöreningsSparbanken gick in som delägare i den polska banken Bank Handlowy.
➜ FöreningsSparbanken köpte aktier i den estniska banken Hoiupank och ägde vid årets slut 19,9 procent av aktierna i denna bank.
➜ Aktia Sparbank i Finland började under året att sälja Roburs fonder i Finland.
➜ Robur befäste sin ställning som Sveriges största fondförvaltare med två miljoner sparare och cirka 170 miljarder kronor i förvaltat kapital.
➜ FöreningsSparbankens bankkort förblev Sveriges mest spridda bankkort med 1,7 miljoner kort.
➜ FöreningsSparbanken ingick en IT-allians med Telia och med Karlskrona och Ronneby kommuner för utveckling av ett lokalt kunskapssamhälle.
➜ FöreningsSparbanken via Internet lanserades under året och hade vid utgången av januari 1998 cirka 84 000 kunder anslutna.
➜ CASH-kortet lanserades på ytterligare fem orter och vid årets slut fanns cirka 40 000 kort i användning och cirka 5 000 köpställen.
➜ FöreningsSparbanken tecknade avtal om att köpa nya bankautomater, som även skall användas för laddning av CASH-kort och bankaffärer via Internet.
➜ FöreningsSparbanken utsågs av tidningen Miljö Eko till bäst i Sverige bland bankerna på miljöarbete.
➜ FöreningsSparbanken Swedbank Markets utsågs av den amerikanska tidskriften Global Investor till bästa depåförvaltare bland svenska banker.
➜ FöreningsSparbankens och fristående sparbankers sponsring av
körsångsaktiviteten ”Toner för miljoner” utsågs till bästa kultursponsringsprojekt bland stora företag.
1997 i korthet
Femårssammandrag
Företag Analytiker
ABG Securities Sigmund Håland
Alfred Berg FK AB Patrik Tillman Aros Fondkommission Ingemar Persson
Carnegie Per Griberg
Cheuvreux de Virieu Nordic Peter Salomon-Sörensen Credit Suisse First Boston Robert Grant
Daiwa Europe Tetsuaki Iwamoto
Den Danske Bank Troels Jensen Dresdner Kleinwort Benson James Alexander Enskilda Securities Thomas Johansson Erik Penser FK AB Andreas Ossmark Fox-Pitt Kelton Chris Williams
Goldman Sachs Susan Leadem
Företag Analytiker
Handelsbanken Mats Andersson
HSBC James Capel Fredrik Myrén JP Morgan Securities Ltd Catherine Woods
Lehman Brothers Ian McEwen
Merrill Lynch Duong Vuong
Morgan Stanley Olaf Conrad
Nordiska FK Jan Wolter
Paribas Peter Thorne
SBC Warburg Dillon Reed Anik Sen
Schroder Marc Rubinstein
UBS Piers Brown
Öhman FK AB Magnus Andersson
Äldre redovisningsstandard
Nyckeltal, koncernen 1997 1996 1996 ** 1995 ** 1994 ** 1993 **
Pro forma Resultat
Rörelseresultat, Mkr 2 400 6 282 5 302 4 423 4 064 – 3 665
Placeringsmarginal, % 1,94 2,24 1,99 2,06 2,06 2,26 *
Räntemarginal, % 1,71 1,93 1,75 1,75 1,80 2,00 *
I/K-tal före kreditförluster 1,54 1,82 1,85 1,84 1,96 1,98
I/K-tal efter kreditförluster 1,14 1,46 1,54 1,44 1,34 0,82
Räntabilitet på eget kapital, % 1,4 16,1 20,4 17,5 19,3 – 26,7
Avkastning på totalt kapital, % 0,37 1,01 1,08 0,90 0,82 – 0,73
Rörelseresultat per aktie, kr 4,91 12,82 13,72 11,45 10,52 – 13,17
Vinst per aktie, kr 1,07 13,40 13,92 11,91 13,81 – 11,88
Resultat före kreditförluster
per anställd, tkr 537 707 738 676 760 714
Kapital
Kapitaltäckningsgrad, % 11,8 13,3 13,0 13,9 12,7 9,3
Primärkapitalrelation, % 6,1 7,2 7,0 7,4 6,9 4,7
Soliditet, % 4,1 4,6 4,0 4,2 3,7 2,3
Kreditkvalitet
Kreditförlustnivå, netto, % 0,3 *** 0,6 0,4 0,6 0,9 2,7
Andel osäkra fordringar, % 1,3 1,5 1,5 2,2 3,2 4,1
Reserveringsgrad, % 50 52 52 57 59 61
Övrigt
Antal anställda 12 454 12 749 12 749 13 613 13 952 15 182
Antal kontor 1 077 1 093 1 093 1 114 1 161 1 239
* Ej omräknat för återköpsavtal.
** Avser tidigare Sparbanken Sverige förutom ”Övrigt”, som är pro forma.
*** Kreditförlustnivå brutto var 1,2%.
Äldre redovisningsstandard innebär att redovisning ej skett enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) utan enligt tidigare gällande lag.
Definitioner se sidan 91.
Bankaktieanalytiker som följer FöreningsSparbankens utveckling
R e s u ltat r ä k n i n g
Äldre redovisnings- standard
1997 1996 1996* 1995* 1994* 1993*
Mkr Pro forma
Ränteintäkter 46 348 52 224 42 983 46 067 50 902 56 874
Räntekostnader – 33 557 – 38 307 – 32 622 – 35 741 – 40 525 – 45 526
Räntenetto 12 791 13 917 10 361 10 326 10 377 11 348
Erhållna utdelningar 232 113 103 62 40 105
Provisionsintäkter 5 173 4 137 3 292 2 599 2 336 2 170
Provisionskostnader – 948 – 784 – 615 – 497
Nettoresultat av finansiella transaktioner 930 1 363 1 145 1 209
Övriga rörelseintäkter 1 133 1 290 780 859 3 289 2 708
Summa intäkter 19 311 20 036 15 066 14 558 16 042 16 331
Allmänna administrationskostnader m m – 11 914 – 10 350 – 7 678 – 7 528 – 7 871 – 7 945 Av- och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar – 596 – 673 – 435 – 391 – 317 – 320
Summa kostnader – 12 510 – 11 023 – 8 113 – 7 919 – 8 188 – 8 265
Resultat före kreditförluster 6 801 9 013 6 953 6 639 7 854 8 066
Kreditförluster netto samt värdeför-
ändring på övertagen egendom – 1 512 – 2 731 – 1 651 – 2 216 – 3 790 – 11 731
Nedskrivning av förvärvad egendom – 2 889 – – – – –
Rörelseresultat 2 400 6 282 5 302 4 423 4 064 – 3 665
Resultat intjänat före förvärv – 666 – 429 – –
Bokslutsdispositioner 6 5 5 – 31 – 127 97
Skatter – 1 398 – 1 557 – 1 435 – 1 080 – 96 263
Årets resultat 342 4 301 3 872 3 312 3 841 – 3 305
B a l a n s r ä k n i n g
Mkr 1997 1996* 1995*
Tillgångar
Utlåning till allmänheten 499 110 383 533 384 084
Utlåning till kreditinstitut 89 202 53 858 28 250
Räntebärande värdepapper
Belåningsbara statsskuldförbindelser 5 929 11 481 15 249 Obligationer och andra räntebärande
värdepapper 23 366 17 548 9 819
Aktier och andelar 6 082 4 423 3 685
Övriga tillgångar 44 686 31 607 39 617
Summa tillgångar 668 375 502 450 480 704
Skulder, avsättningar och eget kapital
In- och upplåning från allmänheten 216 941 146 121 147 983
Skulder till kreditinstitut 99 900 70 393 57 478
Emitterade värdepapper m.m. 251 294 212 343 203 307
Efterställda skulder 23 321 17 242 17 910
Övriga skulder 49 542 36 302 33 720
Eget kapital 27 377 20 049 20 306
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 668 375 502 450 480 704
Äldre redovisningsstandard
Mkr 1994* 1993*
Tillgångar
Svenska och utländska banker 20 161 29 979
Utlåning 394 140 421 504
Räntebärande värdepapper 40 447 30 091
Övrigt 25 269 24 494
Summa tillgångar 480 017 506 068
Skulder och eget kapital
Inlåning 144 086 144 077
Upplåning 226 698 265 100
Övriga skulder 91 507 85 088
Eget kapital 17 726 11 803
Summa skulder och eget kapital 480 017 506 068
* Avser tidigare Sparbanken Sverige.
Med en i grunden gemensam syn på vår uppgift på marknaden och på den lokala närvaron var både Föreningsbankens och Sparbanken Sveriges val av samgåendepartner naturligt. Jag kan med
tillfredsställelse konstatera att fusionen och integrationsarbetet förlöpt mycket väl och till och med på viktiga områden kunnat genomföras före tidplan.
De dramatiska händelserna det senaste halv- året i de asiatiska ekonomierna illustrerar väl hur snabbt omvärlden kan förändras. På olika sätt och med varierande politiska förutsättningar går länder i Asien nu igenom motsvarande finans- och
fastighetskriser som vi själva och andra
västeuropeiska länder tog oss igenom under första hälften av 90-talet.
FöreningsSparbanken är trots sin närvaro i området relativt lite exponerad i de drabbade syd- ostasiatiska ekonomierna och i Korea. Någon direkt påverkan på banken ser jag inte heller framför mig.
Inte heller föranleder vare sig dessa eller övriga omvärldsförändringar några avsteg från våra tidigare angivna utvecklingsplaner och åtaganden gentemot våra aktieägare. Omvandlingen av banken inför 2000-talet ligger fast.
E M U e n r e a l i t e t ä v e n u ta n p o l i t i s k t m e d l e m s k a p
Vad gäller utvecklingen av den ekonomiska och monetära unionen EMU, och införandet av euro- valutan är inverkan på FöreningsSparbanken i första hand indirekt men ändå mycket påtaglig.
Oavsett vad de svenska politikerna senare beslutar i frågan om svenskt medlemskap, kommer många av våra kunder att börja göra affärer och spara eller låna i euro så fort EMU trätt i funktion.
För FöreningsSparbanken är det naturligt att utveckla våra produkter och tjänster så att både privatpersoner och företag till fullo skall kunna utnyttja de möjligheter unionen innebär. Framför allt gäller detta de mindre företagen och hushållen, som kommer att påverkas mer genom EMUs bildande än vad som är allmänt uppmärksammat.
Inte minst ser jag här för FöreningsSparbanken en viktig uppgift i att stödja dessa så att de skall kunna möta de utmaningar och ta till vara de affärsmöjligheter som EMU kan innebära.
För banken innebär självfallet den situationen där vi måste arbeta parallellt i två system – ett i euro och ett i svenska kronor – ökade kostnader
VD har ordet
Reinhold Geijer, verkställande direktör och koncernchef.
All bankverksamhet kan ses som en spegelbild
av samhällsutvecklingen i stort. I en värld som
snabbt blir såväl mer global som mer lokal får
bankkunderna och det lokala samhället genom
bildandet av FöreningsSparbanken bättre ut-
vecklingsmöjligheter än vad som varit fallet om
de två tidigare bankerna fortsatt att verka var
för sig.
snabbt svenskt medlemskap önskvärt för Före- ningsSparbanken och dess aktieägare liksom för hela den svenska finansiella sektorn.
V ä l f ä r d s s tat e n s o m v a n d l i n g g e r n ya a f f ä r s m ö j l i g h e t e r
Den omvandling av välfärdsstaten som pågått under de senaste åren skapar efter hand helt nya villkor för våra kunder och därmed ändrade förutsättningar för oss som bank.
Hushållens behov av trygghetssparande har ökat markant i och med att de traditionella skattefinansierade sociala skyddsnäten försvagas eller försvinner. I FöreningsSparbanken har vi här med vår starka lokala närvaro kunnat utveckla sparandeaffären så att vi under 1997 var enskilt största aktör.
Inom det långsiktiga trygghetssparandet stod vi förra året tillsammans med våra kunder för en större del av nysparandet inom försäkringsområdet än någon annan på den svenska marknaden, inklusive de traditionella försäkringsbolagen.
Utvecklingen har varit likartad för
fondsparandet, där vårt fondbolag Robur under året ytterligare stärkt sin ledande ställning på
marknaden.
Hela sparandeområdet är centralt i bankens fortsatta utveckling. Ett ökat sparande är bra för våra kunder, värdefullt för banken och dess aktieägare och positivt för samhället i stort när medborgarna individuellt bygger upp en viss ekonomisk trygghet.
Fr a m f ly t ta d e p o s i t i o n e r 1 9 9 7
Jag kan konstatera att Föreningsbanken och Spar- banken Sverige parallellt med det intensiva fusionsarbetet och samgåendet mellan de båda bankerna kunnat befästa och på viktiga områden till och med flytta fram sina positioner på
marknaden. Framför allt gäller detta inom kort- och betalningsområdet, samt det ovan nämnda
långsiktiga trygghetssparandet.
De ökade marknadsandelarna är tillsammans med den betydande förstärkningen av
provisionsnettot tydliga tecken på en hög
aktivitetsnivå i banken som helhet. Detta resultat har kunnat nås med i reala termer bibehållen kostnadsnivå, exklusive omställningskostnader.
Jag kan också konstatera att det omfattande och komplicerade legala fusionsarbetet utförts väl och till och med före tidplan. Redan den 24 november var den formella fusionen ett faktum.
Lika imponerad är jag över de insatser som de lokala styrelserna och de lokala cheferna i båda de
banker, basen för bankens hela verksamhet.
Under 1997 uppmärksammades bankens ambitioner på miljöområdet när bankens miljöar- bete av tidningen MiljöEko utsågs till den bästa bland bankerna. I januari 1998 lade bankens styrelse fast en miljöpolicy som manifesterar bankens insikt om miljöfrågornas betydelse för långsiktig lönsamhet och ett livskraftigt samhälle.
Även på ett annat område uppmuntrades det samhällsengagemang som är naturligt för en starkt lokalt närvarande bank med FöreningsSparbankens inriktning, i och med att vår rikstäckande satsning
”Toner för Miljoner” utnämndes till årets bästa kultursponsring bland stora företag.
En likaledes uppmuntrande utmärkelse inom den mer renodlade affärsverksamheten är tidningen Global Investors utnämning av banken och därmed Swedbank Markets som landets bästa depåförval- tare.
En betydande framgång är också att Före- ningsSparbankens nya märke enligt offentliga mätningar i media redan i slutet av 1997 var mer känt bland allmänheten än någon annan banks varumärke.
Negativ publicitet, däremot, fick banken under hösten med anledning av ett felaktigt agerande av bankens Swedbank Fondkommission i samband med aktieaffärer på Stockholms fondbörs den 12 november. Vi erkände omedelbart och offentligt att fel begåtts och säkerställde att inga kunder skulle drabbas och vidtog samtidigt åtgärder för att förhindra ett upprepande.
R e s u ltat p r ä g l at av o m s t ä l l n i n g sa r b e t e t
Det ekonomiska resultatet 1997 präglas starkt av fusionen och omställningskostnaderna och kännetecknas i övrigt av en press på räntenettot främst till följd av de låga marknadsräntorna och den fördubblade avgiften för den statliga
insättargarantin.
Den låga räntenivån har påverkat resultatet i dubbel mening. Den har inneburit lägre kostnader för problemkrediter, samtidigt som den låga rörligheten inneburit mindre intäkter från handeln på penningmarknaden än vad som varit fallet vid större rörlighet på ränteområdet.
Under senare delen av 1997 har betydande värdeanpassningar gjorts vad avser vissa tillgångar i tidigare Föreningsbankskoncernen. Fastighets- värdena i Mandamus har skrivits ned i syfte att marknadsanpassa värderingen av bolagets tillgångar inför den planerade börsintroduktionen våren 1998.
I samband med samordningen av Spintab och Före-
ningsbanken Kredit har nedskrivningar i det senare bolaget gjorts och likaså har delar av låneportföljen i Föreningsbankens tidigare kontorsnät omvärderats.
Dessa nedskrivningar har förts till förvärvsanalysen varför koncernens redovisade kreditförluster mins- kade starkt under fjärde kvartalet och även på årsbasis blev väsentligt lägre än föregående år.
I 1997 års resultat ingår en nedskrivning av förvärvad egendom om 2,9 miljarder kronor. Ned- skrivningen har gjorts för att det goodwillvärde som uppstått i samband med förvärvet av Före- ningsbanken bättre skall återspegla de framtida intäkter som de förvärvade tillgångarna förväntas generera.
N ya k r av o c h n ya m ö j l i g h e t e r
Från och med årsskiftet 1997/98 är FöreningsSpar- bankens lokala organisation i funktion. Därmed kan vi som EN bank fortsätta arbetet med att utveckla kundrelationerna och affärerna samtidigt som vi genomför det förändringsarbete som gör Före- ningsSparbanken till en ny bank för 2000-talet.
Genom utveckling av nya arbetssätt, där mer av medarbetarnas kompetens och en större andel av vår tid kommer kunderna till godo, får kunderna ut mer av sin bankrelation. Samtidigt ökar bankens möjligheter att skapa intäkter. Vår ambition är här att vi före år 2005 skall ha nått så långt att minst 80 procent av arbetstiden i lokal bank skall ägnas åt aktivt kundarbete.
Den tekniska plattform som redan håller på att etableras för banken med ett omfattande utnyttjande av PC- och webb-teknik i såväl kundarbetet som i den interna administrationen är en viktig grund för denna utveckling.
Genom att säkerställa vår långsiktiga lokala närvaro skapas ytterligare förutsättningar för att bygga en stark bank för 2000-talet.
A l l i a n s e r o c h pa r t n e r s k a p
I utvecklingen av kundrelationerna, den globala kompetensen och etableringen av en allt starkare marknadsplattform är bankens strategiska allianser avgörande. Här utgör samarbetet med de 87 fri- stående sparbankerna förebild.
Fr i s t å e n d e s pa r b a n k e r
Det strategiskt viktiga arbetet under 1997 med försäljning av föreningsbankskontor till fristående sparbanker innebär i sig en utveckling av det redan tidigare nära samarbetet med de fristående
bankerna. Avtal träffades med 49 av de 87
fristående sparbankerna om försäljningar av kontor för sammanlagt 3,3 miljarder kronor netto, samt om utveckling av de tidigare samarbetsavtalen.
Endast i ett fåtal fall har det ej gått att finna en samförståndslösning vilket leder till att vi i dessa fall genom egna lokala banker driver de tidigare Föreningsbankskontoren vidare i konkurrens med den fristående sparbanken på orten.
De fristående sparbankerna stod redan tidigare för cirka 25 procent av
FöreningsSparbankens produktförsäljning.
Kontorsförsäljningarna och de utvecklade samarbetsavtalen förstärker de fristående sparbankernas roll ytterligare.
Ko m p e t e n sa l l i a n s e r
Alliansformen är också en väg vi i FöreningsSpar- banken valt för att stärka vår samlade kompetens och värdet i våra kundrelationer. Samarbetet med exempelvis Telia när det gäller nya distributions- former och nya möjligheter för kunderna att nå banken är ett viktigt exempel på denna form av allianser.
Den med Metallindustriarbetareförbundet och Telia gemensamma satsningen på Metalls IT-skola där 400 000 Metallmedlemmar erbjuds IT-
utbildning för att personligen kunna tillgodogöra sig den nya tekniken, visar hur denna alliansform kan utvecklas. Genom IT-skolans direkta koppling till FöreningsSparbanken via Internet ger
satsningen betydande affärsmässiga möjligheter samtidigt som den ligger i linje med bankens samhällsroll och ansvar.
I n t e r n at i o n e l l a a l l i a n s e r
De goda erfarenheterna från samarbetet med de fristående sparbankerna har varit förebild för ut- vecklingen av FöreningsSparbankens internationella närvaro – en viktig del i vår globala kompetens.
Norden/Östersjöområdet är en naturlig hemmamarknad för allt fler av våra kunder och därmed också för FöreningsSparbanken i vår strävan att tillsammans med kunderna utveckla kundernas och bankens affärsmöjligheter. Vår närvaro konkretiseras här genom allianser, samarbetsavtal och delägande och har utvecklats ytterligare under det gångna året.
I n t ä k t s - o c h k o s t n a d s sy n e r g i e r
Åren 1998 och 1999 kommer i mycket att präglas av arbetet med att fram till år 2000 ta tillvara de kostnadssynergier som utfästes i prospektet inför samgåendet. De totala kostnaderna för att nå dessa mål beräknas belasta 1997, 1998 och 1999 års resultat med sammanlagt cirka 2,3 miljarder kronor, varav drygt hälften tagits under 1997. En väsentlig del av omställningskostnaderna är dock av offensiv karaktär och tas inom våra fyra satsningsområden
IT, samt strategiska allianser.
I dessa satsningar ingår den fortsatta etableringen av bankens nya varumärke som strategiskt särskilt viktig i en marknad med mycket hård konkurrens.
Samtidigt inleder vi arbetet med att ta till vara de intäktssynergier som samgåendet givit möjligheter till. Jag räknar med att vi vad gäller framför allt trygghetssparande men även i fråga om hushålls- och företagsutlåning, kommer att
förstärka våra marknadspositioner ytterligare.
Redan i dag har den nya koncernens poten- tiella affärsmöjligheter kartlagts och brutits ned till lokala måltal.
Ambitionen är att utveckla kundrelationerna så att exempelvis innehavet av olika långsiktiga sparandeprodukter som fonder och
försäkringssparande bland kunder från tidigare Föreningsbanken skall nå minst motsvarande marknadsandelar som deras traditionella bankinlåning. Utvecklingsmöjligheterna för försäkringssparandet genom SparLiv/SparFond är betydande. Med en tätposition när det gäller nysparandet i individuella liv- och kapital-
försäkringar innebär vår egen kundbas på nära 4,5 miljoner kunder en utomordentlig affärspotential.
Också när det gäller fastighetsfinansiering genom hypotekslån finns en betydande potential.
Under 1998 kommer vi också att på olika sätt markera FöreningsSparbanken som företagarnas bank.
Jag upplever möjligheterna att med den
”glokala” banken – kombinationen av globala nätverk och specialistkompetens med lokal närvaro – höja koncernens intäktsnivå på flera områden som mycket lovande.
U t v e c k l i n g g e n o m av v e c k l i n g
Under 1998 kommer också insatser att göras för att höja kvaliteten i det som förts med in i den nya banken. Detta är en konkret yttring av bankens arbete med att förbättra den faktiska och av kunderna upplevda kvaliteten i verksamheten. In- satserna kommer bland annat att innefatta ett snabbt nedbringande av problemkrediter samt försäljning av merparten av bankens lokala
rörelsefastigheter för att skapa ökad flexibilitet i vår fortsatta lokala närvaro.
Även den föreslagna utdelningen av Mandamus till bankens aktieägare syftar till en
Vi kommer under 1998 att intensifiera arbetet med avvecklingen av icke direkt kundrelaterade verksamheter och kostnader.
Under året kommer de första stegen att tas för att nå vårt interna mål att minst 80 procent av tiden i lokal bank skall ägnas åt aktivt kundarbete som skapar mervärde för kunderna och intäkter för banken.
Här ingår som avgörande beståndsdelar de parallella satsningarna på kompetensutveckling av bankens medarbetare samt på ny teknologi genom implementeringen av vår IT-plattform 2000.
E n g a g e m a n g o c h l o j a l i t e t
Utan det stora engagemang och den djupa lojalitet som medarbetarna i FöreningsSparbanken visat banken och dess kunder hade det arbete vi genomfört under 1997 inte varit möjligt.
Framgångarna har också byggt på aktiv medverkan från tiotusentals kunder och aktieägare vid våra kund- och aktieägarmöten och insatserna från våra närmare 1000 lokala styrelseledamöter.
Ett stort tack till alla.
Engagemanget och insatserna samt det ut- vecklade samspelet i övrigt med våra kunder, våra aktieägare och de lokala samhällsintressena gör att jag ser på de utmaningar och möjligheter som FöreningsSparbanken står inför med tillförsikt.
Stockholm i februari 1998
Reinhold Geijer
Verkställande direktör och koncernchef
I den avsiktsförklaring som Föreningsbankens och Sparbanken Sveriges styrelser avgav i februari 1997 var en av utgångspunkterna för samgåendet mellan de båda bankerna att nå betydligt längre än att endast föra samman de två bankerna till en bank.
Avsikten är att genom samgåendet skapa en ny bank, en bank för 2000-talet där integrationsarbetet utnyttjas för att utveckla nya arbetsformer och anpassa verksamheten till en förändrad konkurrenssituation och en ny affärslogik.
Samgåendet berör påtagligt också en tredje part, nämligen de 87 fristående sparbankerna som har en gemensam historia och mångåriga affärs- och samarbetsrelationer med dåvarande Sparbanken Sverige. För de flesta fristående sparbanker som har föreningsbankskontor inom sina
verksamhetsområden utgör de under året
överenskomna förvärven av dessa kontor en påtaglig och direkt konsekvens av samgåendet.
I den första fasen, som genomfördes och av- slutades under 1997, gick de två fusionerande bankerna samman och bildade i formell mening EN bank, samtidigt som förhandlingarna slutfördes med fristående sparbanker.
I den andra fasen av byggandet av 2000-talets bank inriktas arbetet under 1998 och 1999 på att kraftigt minska bland annat problemkrediter samt på att avveckla verksamheter och engagemang som ligger vid sidan av kärnverksamheten. Under dessa två år skall också ett förverkligande ske av de gjorda åtagandena avseende kostnadssynergier om totalt minst 1,5 miljarder kronor per år och
minskning av antalet medarbetare med netto minst 2 000 medarbetare. Internt satta mål för att ta till vara de genom samgåendet möjliggjorda
intäktssynergierna skall också nås och banken skall vara tydligt på väg mot det långsiktiga målet att minst 80 procent av tiden i lokal bank skall ägnas åt aktivt intäktsskapande kundarbete.
År 2000 skall därmed FöreningsSparbanken med rätta kunna kalla sig en NY bank, samtidigt som allianserna med de fristående sparbankerna vidare utvecklats och den gemensamma
marknadspositionen ytterligare stärkts.
Bankens ambitioner går emellertid längre.
Förändringsarbetet fortsätter också efter år 2000 i en tredje fas med sikte på att skapa den ”Visions- bank 2005” som hela samgåendet och
förändringsarbetets två första faser inriktats mot.
I denna fas skall FöreningsSparbanken nå målet att minst 80 procent av arbetstiden i lokal bank skall ägnas åt aktivt intäkts- och
mervärdesskapande kundarbete.
Banken kommer i samspel med kunderna att kunna hjälpa dessa att utveckla sina möjligheter.
Bankens medarbetare har en sådan kunskap om kunderna och deras förutsättningar att banken kan fungera som en partner till kunderna där man gemensamt utvecklar kundernas möjligheter.
Ambitionen är att bankens kunder, liksom medarbetare, aktieägare och lokala
samhällsintressenter skall komma att uppfatta FöreningsSparbanken som ”Mina Möjligheters Bank”.
Kostnads- effektivitet
Ny affärslogik
Förenings- banken Sparbanken
Sverige
Visionsbanken 2005
En bank 1998
1992 Fas 1
Fas 2
Fas 3
Ny bank 2000
En ny bank för 2000-talet
Vad? Vi ger ett uthålligt mervärde med ett komplett, lättanvänt och kundanpassat utbud av finansiella tjänster.
Hur? I marknadens bästa samspel byggt på närhet, tillgänglighet och dialog.
Vem? För privatpersoner, för företag och lantbruk, för organisationer samt för kommuner och landsting.
Fr a m g å n g s s t r at e g i – b y g g a e n n y b a n k
Bankens förnyelse skall åstadkommas genom om- fattande och uthålliga investeringar i marknads- position, kompetens samt förnyat arbetssätt och informationsteknologi. Framgång förutsätter också att banken ingår och förstärker strategiska allianser vad avser delade kostnader, kompetensutveckling och informationsteknologi.
Genom samgåendet mellan Sparbanken Sverige och Föreningsbanken har grunden lagts för bildandet av en ny bank på den svenska
bankmarknaden. Mer än halva befolkningen och en stor del av företagar- och organisationssverige är kunder i banken. Via kontor, telefon, internet, bank
sina kunder var som helst och när som helst.
Gemensamma produktbolag och enheter utvecklar kontinuerligt nya konkurrenskraftiga produkter anpassade för varje kunds behov.
Samgående mellan de två bankerna skapar betydande synergieffekter såväl kostnads- som in- täktsmässigt. Från och med år 2000 kommer kostnadsnivån i den nya banken att ha minskat med lägst 1,5 miljarder kronor. När det gäller intäkter har tydliga intäktssynergier och möjligheter till försäljningsökning identifierats under fusionsåret.
Möjligheterna har omsatts i konkreta mål vilka brutits ned på varje lokal bank. Sammantaget bör detta arbete leda till ökade intäkter under de kommande åren.
Till år 2005 har den nya banken investerat ytterligare i marknadsposition, kompetens, nya arbetssätt och IT samt i en vidareutveckling av bankens strategiska allianser. FöreningsSparbanken skall fortsatt vara den ledande banken för
privatpersoner samt mindre företag och lantbruk.
Banken eftersträvar att vara en av landets 20 mest attraktiva arbetsgivare. I den lokala
VÄRDEPAPPERSCENTRALEN VPC AB BOX 7822
103 97 STOCKHOLM
LARS BANKMAN SPARVÄGEN 12
123 45 STORSTAD
Årsbesked för LARS BANKMAN
ehav per 1997-12-31
Antal / Nominellt belopp Adressat
Deklarationskurs
29*
143,00
Medarbetare Kunder
Aktieägare Samhället
Mina
möjligheters
bank
bankverksamheten ägnas på sikt minst 80 procent av arbetet till intäktsgenererande aktivititer med kund. Till stöd kommer banken år 2005 att ha ett förändrat arbetssätt liksom utvecklade systemstöd baserade på den nya tekniska plattformen.
Ti l l g ä n g l i g h e t o c h n ä r h e t
Bankens unika styrka är dess tillgänglighet – var som helst och när som helst – genom rikstäckande kontorsnät och elektroniska kanaler. Banken förenar global kompetens med sin djupa förankring i det svenska lokalsamhället. Den lokala banken, som bärare av den lokala bankverksamheten, är navet i FöreningsSparbankens relation till kunderna.
FöreningsSparbanken skall finnas mitt i människornas och företagens verksamhet. Kundens möjlighet är bankens potential. Därför blir Före- ningsSparbanken – Mina Möjligheters Bank.
N y t t s ä t t at t a r b e ta
Modern bankverksamhet sker i ett samspel med kunderna där kunden väljer tid, plats och form för sina möten med banken. Detta är en av
utgångspunkterna för utvecklingen av FöreningsSparbanken.
Genom att organisera de lokala bankerna in- om FöreningsSparbanken utifrån kund- och marknadsansvar, inte utifrån bankens
distributionskanaler skapas förutsättningar för den flexibilitet i banken som kundens fria val kräver.
Kontoret är här bara en av flera mötesplatser.
FöreningsSparbanken via Internet, Telefonbanken, Bank i butik och Arbetsplatsbank är andra
mötesplatser som kunden kan välja.
De gamla bankernas kontorschefer har därför i den nya banken ersatts av affärsansvariga som leder den lokala affärsverksamheten, förändrings- arbetet samt leder och utvecklar medarbetarna.
De har det samlade ansvaret för samtliga
affärsrelationer, oavsett kanal och mötesplats, inom avgränsade geografiska områden på den lokala bankmarknaden, till exempel en ort eller en stadsdel.
Genom att kunderna väljer bekvämare och mer rationella former för att utföra enklare
banktjänster som uttag av pengar eller överföringar mellan konton, frigörs tid för bankens medarbetare till andra uppgifter som bättre utnyttjar
medarbetarnas kompetens för att skapa mervärde för kunden.
Bankens medarbetare kommer efterhand att arbeta alltmer aktivt och uppsökande på den lokala bankmarknaden också utanför kontoret samtidigt som de traditionella kontoren kommer att ändra
karaktär från administrativa enheter och funktioner för bland annat kontanthantering till marknads- och mötesplatser för rådgivning och personlig bank- service.
I n t e g r at i o n m e l l a n d ata , t e l e f o n o c h I n t e r n e t
Den tekniska utvecklingen går mot en allt större integration mellan data, telefon och Internet vilket kommer att möjliggöra mer affärer med bankens kunder även på distans än vad som idag är möjligt.
Det personliga kundmötet blir en realitet utanför det fysiska kontoret. Bankens rådgivare kommer att ha tillgång till all information om kunden som finns tillgänglig i banken. Denna utveckling som kan vara en realitet redan inom två till tre år kommer att göra banken alltmer tillgänglig för kunderna men samtidigt ställa höga krav på förändringsvilja och ny kompetens hos bankens medarbetare.
F ö r e n i n g s S pa r b a n k e n v i a I n t e r n e t
FöreningsSparbanken via Internet etablerades i mars 1997 och har utvecklats långt över förväntan.
Internetbanken är nu en av de största i Europa och fortsätter att växa kontinuerligt. Under 1997 har antalet kunder ökat till cirka 64 000.
Ökningstakten hos FöreningsSparbanken ligger på cirka 1 500 nya kunder per vecka. Sannolikt kommer anslutning av tidigare
föreningsbankskunder, som tidigare inte haft tillgång till en motsvarande tjänst, att ge ett ytterligare tillskott till den befintliga kundbasen.
FöreningsSparbanken via Internet erbjuder idag en basservice som hanterar flertalet
återkommande behov hos kunderna bland annat betalningar via post- och bankgiro, tillgång till egen kontoinformation inklusive fondandelar, betalningshistorik, med mera.
I samarbete med Telia och Stockholm Energi pågår pilotverksamhet avseende elektronisk faktura, det vill säga kunder får sin telefon- eller energiräkning direkt till sin PC genom uppkoppling mot Internetbanken. FöreningsSparbanken är idag enda bank med denna tjänst och förhoppningen är att banken tack vare detta försprång skall komma att bli en ledande leverantör av denna form av elektroniska faktureringstjänster till stora företag, kommuner och landsting.
Under början av 1998 kommer flera nya funktioner att tillföras Internetbanken, bland annat möjlighet till överföring till andra personers konton, fördjupad information om lån, utvidgad information om transaktioner på konton, reguljär driftsättning av elektronisk fakturering, köp och försäljning av aktier, fondtransaktioner och Internettjänster för Företag.
Internet skall ha inemot en miljon kunder om två till tre år. Kanalen kommer att vara ett värdefullt verktyg för riktad marknadsföring och utgöra en aktiv marknadsplats för aktier, fonder och lån samt för kunden vara ett enkelt och bekvämt verktyg för betalningar.
F ö r e n i n g s S pa r b a n k e n v i a Te l e f o n
I likhet med FöreningsSparbanken via Internet, har FöreningsSparbanken via Telefon visat en
utomordentligt positiv utveckling under 1997 med drygt 45 procent ökning av antalet kunder. Person- lig Service har idag cirka 385 000 kunder och Själv- betjäning cirka 1 700 000 anslutna kunder. Detta gör FöreningsSparbanken via Telefon till den i särklass största telefonbanken i Sverige och en av de största i Europa. Tillsammans genererar de två tjänsterna över 35 miljoner kundbesök per år.
Telefonbanken tillhandahåller idag tradition- ella banktjänster som betalningar, köp och
försäljning av fonder, överföringar med mera, men ägnar viss kapacitet åt exempelvis omsättningar av hypotekslån samt uppringd telefonförsäljning på uppdrag av de lokala bankerna.
Telefonbanksverksamheten kommer under de närmaste åren att utvecklas från en idag
huvudsakligen kundmottagande verksamhet med hög servicekvalitet, till en proaktiv, säljande organisation med hög kompetens inom bland annat områdena lån, sparande och betalningstjänster.
Telefonbank
Personlig handläggare
Knappstyrning Fax
Internet
E-post
Webb-sidor
Telefonbank
Personlig handläggare
Knappstyrning Fax
Knappstyrning E-post Personlig handläggare
Röststyrning TeleWebb
Kundcenter
Internet
E-post
Webb-sidor
av k as t n i n g s m å l
Koncernens mål är att uppnå en räntabilitet på eget kapital som långsiktigt överstiger ett vägt
genomsnitt för börsnoterade banker i Sverige.
U t d e l n i n g s p o l i c y
En aktieinvestering i banken skall framstå som en långsiktigt god kapitalplacering. Banken har ambitionen att utdelningen långsiktigt skall uppgå till lägst 30 procent av resultatet efter skatt, förutsatt att kapitaltäckningsgraden inte påverkas på ett sådant sätt att framtida expansion försvåras.
K a p i ta lt ä c k n i n g s m å l
Koncernen skall ha en kapitaltäckningsgrad och primärkapitalrelation som medger långsiktig stabilitet. Kapitaltäckningsgraden skall lägst uppgå till 11 procent varav primärkapitalrelationen långsiktigt skall ligga i intervallet 6,5 till 8,5 procent med 7,5 procent som riktmärke.
0 2 4 6 8 10
1997**
1996 1995
1994 1993
Utdelning, kronor per aktie Kronor
* Baserat på kursen första noteringsdagen
** Enligt styrelsens förslag respektive bedömning av lägsta noteringskurs.
Värden för åren 1993-1996 avser Sparbanken Sverige.
Mandamus aktie 2,00
Tornet aktie 0,56
*
Kapitaltäckning
Värden för åren 1993–1995 avser Sparbanken Sverige Procent
0 3 6 9 12 15
Supplementärkapital Primärkapital 1997 1996 1995 1994 1993
* Pro forma
Antal aktieägare den 31 december 1997
Storleksklasser Antal aktier Antal ägare
1 – 500 36 848 864 474 902
501 – 1 000 6 251 677 8 513
1 001 – 2 000 3 549 123 2 369
2 001 – 5 000 1 996 389 647
5 001 – 10 000 1 116 620 154
10 001 – 20 000 1 468 956 99
20 001 – 50 000 3 582 660 109
50 001 – 100 000 5 384 355 73
100 001 – 291 673 918 218
Totalt 351 872 562 487 084
varav
Förvaltarregistrerade 239 924 882 8 507
Ägarstruktur
Svenska institutioner
28,7%
Allmänheten 14,0%
Fristående sparbanker
6,7%
Sparbanks- stiftelserna
17,2%
Utländska ägare 29,4%
31 december 1997
Lantbruks- kooperationen
4,0%
Aktieägare den 31 december 1997
%
Sparbanksstiftelser 17,2
Fristående sparbanker 6,7
Lantbrukskooperationen 4,0
4:e AP Fonden 3,7
SPP 3,4
AMF Pension 3,2
SPK 3,0
Skandia 1,8
Robur-fonder 1,7
Förbundsdepån 1,6
AIM Fonder (USA) 1,6
Folksam Försäkring 1,3
Fidelity Fonder 1,1
AMF Sjuk 0,9
Övriga svenska institutioner 8,1
Allmänheten 14,0
Övriga utländska ägare 26,7
Totalt 100,0
Finansiella mål och ägare
Aktiekapitalets utveckling
Nominellt värde Tillkommande Ackumulerade Aktiekapital År Transaktion per aktie, kr Kurs, % antal aktier antal aktier Mkr
1990 4 880 000 2 440
1990 Nyemission 500 100 1 000 000 5 880 000 2 940
1991 Nyemission 500 120 960 000 6 840 000 3 420
Nyemission 500 100 1 200 000 8 040 000 4 020
1992 Split 5:1 100 32 160 000 40 200 000 4 020
Nyemission 100 100 10 000 000 50 200 000 5 020
1993 Split 10:1 10 451 800 000 502 000 000 5 020
1994 Nyemission 10 573 38 000 000 540 000 000 5 400
1995 Nyemission/nedsättning 10 650/630 1) – 261 819 298 278 180 702 2 782
Fondemission 20 – 0 278 180 702 5 564
1996 – 20 – 0 278 180 702 5 564
1997 Nyemission 20 – 72 717 269 350 897 971 7 018
1997 Nyemission 20 – 974 591 351 872 562 7 037
1) Kurserna är hänförliga till konvertering av fyra olika slag av preferensaktier under våren 1995.
Data per aktie
Äldre redovisningsstandard
Kronor 1997 1996 1995 1994 1993
Rörelseresultat per aktie 4,91 13,72 11,45 10,52 – 13,17
Vinst per aktie 1,07 13,92 11,91 13,81 – 11,88
Eget kapital per aktie 77,80 72,07 73,00 77,07 61,47
Justerat eget kapital per aktie 77,87 72,88 73,37 62,28 46,13
Kontantutdelning per aktie 6,001) 5,50 3,50 2,50 2)
Utdelning av aktier i fastighetsbolag,
per aktie 3) 2,001) 0,56
Börskurs vid årets slut 179,50 116,50 84,50 50,75
Direktavkastning, % 3,34 4,70 4,10 4,90
P/E-tal 36,55 8,49 7,38 4,82
Börskurs/Eget kapital per aktie, % 231 162 116 66
1) Enligt styrelsens förslag
2) Fördelat på 278 180 702 aktier.
3) Baserad på bedömd lägsta kurs respektive faktisk kurs första noteringsdagen.
50 100 150 200 250
Aktiekurs jämfört med bankindex och generalindex
FöreningsSparbanken
Bankindex
Generalindex
1997 1996
1995 Kronor
20/2 1998
Kunder
S v e r i g e s s t ö r s ta k u n d b as
FöreningsSparbankens största affärstillgång består av den under många år uppbyggda kundbasen. Ett långsiktigt engagemang i det lokala samhället och starka relationer till lantbrukssektorn, fackliga och kyrkliga organisationer samt till den kommunala sektorn har resulterat i att banken idag har relation med nära 4,5 miljoner privatkunder. Merparten av Sveriges kommuner och landsting är kunder i banken liksom flertalet av de fackliga
organisationerna. Bankens fäste bland de svenska småföretagarna är ytterligt starkt. Bland de svenska storföretagen är FöreningsSparbanken huvudbank till drygt ett 30-tal och har en nära relation till ytterligare ett 100-tal.
P r i v at m a r k n a d e n
Bland Sveriges hushåll har FöreningsSparbanken en mycket stark ställning. Med undantag för Stock- holms- och Göteborgsregionen anger mer än
hälften av befolkningen FöreningsSparbanken som sin huvudbank. Omdömet om banken är också gott i förhållande till konkurrenterna.
Den typiska FöreningsSparbankskunden innehar omkring tre av koncernens produkter – ett antal som ökat under det senaste året. Den i särklass vanligaste produkten är lönekonto följt av någon form av spar- och betalningsprodukter.
Privatpersoners genomsnittliga affärsvolym med FöreningsSparbanken (summan av in- och utlåning samt kompletterande sparprodukter) uppgår till cirka 90 000 kronor. Kunder i åldersgrupperna 45- 64 år har relativt sett större affärsvolym.
Koncernens marknadsandel på
privatmarknaden varierar mellan 30 och 40 procent beroende av produkt. Medan tidigare Sparbanken Sverige under de senaste åren ökat sin andel av fond- och försäkringssparandet har Förenings- banken uppvisat en stark utveckling avseende inlåning. Trots att delar av koncernen tidigare samarbetat med konkurrerande hypoteksinstitut har koncernen behållit sin ledande ställning vad avser småhusfinansiering.
F ö r e ta g s k u n d e r
En övervägande del av FöreningsSparbankens företagskunder har färre än fem anställda. Många företagskunder använder fortfarande bankkontoret för att uträtta sina bankärenden men alltfler utför sina bankärenden automatiserat, exempelvis har
Kännedom bland befolkningen FöreningsSparbanken
SEBanken Nord- banken Handelsbanken
Andel positiva helhetsbetyg
Kännedom om och attityd till svenska banker Procent
Procent Källa: Sifo
0 20 40 60 80 100
0 10 20 30 40 50 60
cirka 4,5 miljoner kunder Privatpersoner
Ökade intäkter
cirka 200 000 små och medel- stora företag och lantbruk Lokala företag
221 kommuner (av 288) 19 landsting (av 23) Kommuner och landsting
Rikstäckande organisationer
FöreningsSparbanken
Stora företag
fackliga, kooperativa och kyrkliga organisationer
0 10 20 30 40 50 60 70
Norra Sverige Västra Sverige Östra Sverige Södra Sverige Malm
ö
Göteborg Stockholm
Procent
Andel av befolkningen som är kunder i banken (privatkunder)
närmare hälften någon form av företagspaket. Cirka 40 procent av landets företag med minst en
anställd och merparten av kommuner och landsting betalar ut sina löner via FöreningsSparbanken vilket också bidragit till bankens höga andel lönekunder på privatmarknaden.
Banken har en stark position bland lantbruk, kommuner och landsting samt en mycket god ställning på företagsmarknaden i övrigt. Eftersom alla företagskunder inte är helkunder föreligger stora möjligheter till merförsäljning.
Ö k a d e a f f ä r s m ö j l i g h e t e r
Genom samgåendet mellan de två bankerna har potentialen på framför allt privatmarknaden ökat markant. Direkta intäktssynergier kan förväntas då tidigare Sparbanken Sverigekoncernens olika komp- letterande sparprodukter lanseras till tidigare Före- ningsbankens kunder. Sparbankerna har historiskt sett lyckats mycket bra med att via sitt
bankinlåning och utlåning. Av vidstående diagram framgår de två bankernas olika marknadsandelar på privatmarknaden vid utgången av 1996 det vill säga före samgåendet 1997.
Merparten av tidigare Föreningsbankens kunder har inte kompletterande sparprodukter.
Med den tillväxt som skett på marknaderna för fond- och försäkringssparande under de senaste åren bedömer banken intäktssynergierna som särskilt stora här.
I kundmätningar framkommer att tidigare Föreningsbanken varit mycket framgångsrik i relationsskapandet med sina kunder. Kan den nya banken tillvarata denna kunskap och kombinera den med attraktiva produkter och konkurrenskraftiga kunderbjudanden torde en icke oväsentlig merförsäljningspotential föreligga.
En betydande del av FöreningsSparbankens kunder gör även affärer med konkurrenter till banken. Detta är särskilt tydligt vad avser hypotekslån men gäller även sparande och traditionell bankutlåning. Uppskattningsvis har delar av bankens kundbas affärsvolymer
motsvarande 350 miljarder kronor hos konkurrenter.
I n t ä k t s sy n e r g i e r
I syfte att förverkliga affärsmöjligheten som finns genom att göra fler affärer med våra kunder har ett omfattande arbete bedrivits under hösten och vintern. I ett första skede har en kartläggning av potentiella meraffärer på koncernnivå genomförts.
Kartläggningen har avsett såväl intäktssynergier, potentiella effekter av helkundssatsningar som merförsäljningspotentialer. Genom att utgå från framgångsrika exempel inom Lokal bank har rimliga måltal satts. Med stöd och kunskap om lokal marknad och kundbas har måltalen brutits ned på lokal bank.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Kommun, landsting Övrigt
Handel/
Restaurang Bygg/
fastighe t Tillverkning Lantbruk
FöreningsSparbanken som huvudbank Procent
Intäktssynergier genom samgåendet
Betala
Merförsäljning till existerande kunder Våra kunders affärer hos konkurrenter
Spara Låna
Nya kunder
Ökade intäkter 0
5 10 15 20 25 30 35 40
Försäkring Fonder Inlåning Hypotek Utlåning
Förenings- banken Sparbanken Sverige
och fristående sparbanker
Marknadsandelar hushåll, 1996 Procent
