En bild av framtiden

ÅRSREDOVISNING

PosTEN

l

l

En bild av framtiden

Vi ser framför oss ... Framtidens företagare som arbetar aktivt med Internet och på så sä'tt får tillgång till Postens tjänster.

B rev s kickas direkt via eMai l, E D I eller eBrev , fakturorna skickas på samma sä'tt. I företagets ekonomiadministrativa arbete med fakturering och betalning har Po st girot en viktig

roll. För sin handel med andra före tag anvä'nder vår företagare PostNet Online. Genom Torget, Postens elektroniska marknadsplats, kan vår företagare exponera sitt utbud av varor och tjäns-

ter f o r hela världen. Faretagarens kunder kan välja, handla o c h betala, ge nom Postens Smart Card , direkt via sina TV-apparater som även fungerar som persondatorer.

INNEHÅLL

1997 i korthet

VD-ordet 2

·• -·-·•••·-·-···~··owoo••· • · · - - - - · · · · -·-·- - •·••••• -·••••••·-·--••••-•••••••.._,,,,.,.,,._ ··•-··

Detta är Posten 6

strategisk inriktning

~Y.?.~·c;;_-på 19~samhet ?~h-ku~dori-int~rir:Q~=~=:==~~---:~·=:·::_--8-

:-. Kundn~jdhet O(lh _kvalitet. ---·----- ----··· _____ _ __ ____ ... 1

o

- Postens medarbetare 12

~e-kelskittesf!~9C!n inom Po-ste-n -~~-:~-~-~~~---=~-~~~~-=-~~-~:-~-~--16

Pos!~n~ affärsorganisatiorl_ ____ -·--· 18 Aff~r~utv~ckl~ng _______ ________ - - --- -- - - - · _ ?_O

PostNet 22

Koncernenhet er:

- Posten Brev 24

--- --- --- ---

- --- - --- -

^{. --}

: ~.t?.~!gJrot__ .. --- ---- __ - - - -- - - - -

? 8

:X?.~~~-n -~ogistik ____ ---··- ___ ---·----·--··-·---~?

- Posten Utrikes 36

• - - - - - - - · --· - - - · -·-- - --·---·--·-· • • • - ---·-· .. . . # • •• • • - - -- - · · - ·· --·

-: P_?_S.t~!l Fö!~~ljning-Servicenätet ----·---·u---·-· 39

- Posten Finansiella Tjänster 42

=· ö~~iga

^enheter .... ..

--- --~ =~-~~~~=~-=-~-=·:.-.--- ~ .. ::44

Postens finansiella verksamhet 46

MI~Jöredogör~lse 48

Bokslut _..

- Koncernens förvaltningsberättelse - Koncernens resu!taträ~ningar : Koncernens_ baiC!nsräkning~r : Koncernens finansieri!lQ~analyser ___ _

53 57 58 60

:Mo(jE)~bolagets resu_ltat-;>ch balansräkningar m m 62 : __ Redovis~in_g~~ ~?-~ värderin~sprinciper __ . ____________ ____ . 64 -_ j\J_otertil~ resultat-o_c_h bal_~.n~r~kn~ngar_na ___ ~- _

66

- Postkoncernen 1988-1997

-·· -- .. - ··-··-

- Kommentarer till tioårsöversikten -

-=. F(:irs!a_g ~iii v_instdisposltion - Revisionsberättelse

--

Postens styrelse Postens ledning Adresser Definitioner

Ekonomisk information från Posten:

Halvårsrapport i september 1998 Niomånadersrapport i november1 998 ÅrsredovisninQ i april 1999

Samtliga rapporter översätts till engelska.

78 79 80 81 82 83 84

1997 korthet

• Postkoncernens resultat 1997 efter finansiella poster var l 055 Mkr (570). Rö- relseintäkterna ökade till23 424 Mkr (22 725).

e Avkastningen på eget kapital blev 2l,Oprocent (12,6). Ägarens krav om 12 pro- cent överträffas därmed.

e Medelantalet anställda har, bland annat genom det nya brevnätet och effektivise- ringar inom kassaservicenätet, minskat med 2 234 jämfört med föregående år vilket medfört en kostnadsminskning om 700 Mkr. Intäktsvolymen har ökat med 95 Mkr och övrig kostnadsvolym har ökat med 270 Mkr. Sammantaget har därvid totalproduktiviteten forbättrats med 2,4 procent, motsvarande 525 Mkr.

e

Den sammanlagda priseffekten, inklusive effekten av lägre marknadsräntor, är

-40

Mkr. Lägre marknadsräntor samt lägre realisationsvinster i anläggnings- portföljerna har påverkat resultatet negativt med 695 Mkr. Ändrade pris- och tjänstestrukturer inom betalnings-, brev-och logistikområdena har, efter avdrag för kostnadsprisökningar, till största delen uppvägt effekten av ränteutveckling- enmed655 Mkr.

• Kvaliteten på Postens tjänster har under perioden ökat tillfredsställande. Bland annat har kvaliteten i övernattbefordran av brev ökat till97 ,O procent (94, 5 ), den högsta helårsnivån sedan mätningarna infördes. En bekräftelse på kvaliteten gavs i en mätning som Konsumentverket gjorde under 1997.

e Sedan den l januari 1997 tillämpar Posten en kundorienterad organisations- struktur. Närmast kunderna finns nio kundsegment. Ett kundsegment är en affärsenhet med ansvar för en grupp kunder indelade efter branschtillhörighet eller liknande.

• Posten har från och med den l december 1997 ett nytt affärsområde, PostNet.

l PostNer har samlats Postens affärer och projekt inom elektronisk handel, homeshopping, integrerad tredjepartslogistik, elektronisk infrastruktur och marknadskommunikation i nya medier.

1997 1996

·-··· . ^{' "} .. ^,.,_, --·--· ^~-·· .. , ~--- ---· ^·--·----

23 424 22 725

~ ---

- -- --- - -

^.. -·-· ... ---·-·---·•···•

Rörelse_l!}t_ä~!~!_(fv1kr) ......... ··- .

Res_u.lt~-~ e.tter fi~fl.nsiella poster {Mkr) .... ...•.•. _ ---·· ..•.. ····-·-.. _1_~5? _________ _ 570 Extraordi.när __ k?s!n?_d _(M~~)''. ______ . _____ .... _ ---·-•.... .. -120 Resultat eft~r skatt (Mkr)··-··--··---· -··-··---_ .. 7~6 _ -· __ _ 363

Vin~tm~.~~inal (~L

_ . _ ·-··-·--·-·--- - ·-· · -·---

4,5 ----· · --· 2,5

Avkastning på eget kapital (%) 21,0 12,6

Ävk~st~n~-P.å syss_~sait_~~p~t~~ (%)_:-::~--

--.-- -·

--~-~ ~=-~~---_,1~1 ~=-~-·=-~

. ! . 9 .

Sollditet (%)²¹ 5,8 4,9

l~v-~-~~erin.[~!:_!-~a_ter~~~~~ a~~~9ning~! _(~~0

_ .. ··-·-·· ···- ·-- _ ....

~ 1 ~6 .... ·-· 1 707

~ala~~~~~!:!!~ing (M~r)^{21 ___}__ .• __ • • •••. ___ -· · - - ---·--- __ ••..• _ _ __ .~~ _1_~~---6_7_ ~~5

Medelantalet anställda 42 903 45 137

Definitioner se omslagets insida längst bak

•> Som en extraordinär kostnad, 1996, redovisas den merkostnad som Posten AB drabbades av för öka-

de pensionskostnader, avseende personer pensionerade före 1994 (då Posten var affärsverk). Denna kostnad uppstod på grund av domen mot staten (Joel Öhrnfallet).Totalt belastades Posten 1995 och 1996 med 275 Mkr på grund av Joel Öhrndomen.

'' Dessa värden avser 31 december respektive år.

,.._

"'

"'

2

VD-ordet

Ett framtidsfö"retag

19 9 7

^kan läggas till handlingarna som ett gott år för Posten. Ett bra resultat, stigande brevkvaliter, forkortade vän- tetider på postkontoren, en ny mer kundorienterad organisa- tion och ett genombrott för Postens satsningar inom elektro- nisk handel och tredjepareslogistik är exempel på glädjeämnen.

Posten har genomgått betydande forändringar under de senare åren.

Av diagrammen på sidan 4 framgår hur omfattande om- strukturerings- och rationaliseringsarbetet varit och är. Post- kontor har flyttats in i buciker. Nya nät för brev och paket- verksamheterna både inrikes och utrikes har skapats. Post- girot är på väg att helt byta teknologisk miljö. Positiva resul- tat visas nu i alla affärsområden utom kontorsnäter. Kvalite- ten i befordran av brev och paket har aldrig varit högre, vänte- tiderna är dessutom de kortaste sedan Posten började göra mätningar. Internationell benchmarking placerar svenska Posten i en topposition ifråga om effektivitet, kvalitet och utveckling av nya tjänster.

Posten har gått från affärsverk till att bli ett i de flesta avse- enden modernt kund-och resultatorienterat foretag.

Verksamheten är nu organiserad i kundsegment och affärs- områden. Den har brutits ned i cirka l 500 resultatenheter, små

"företag" i det stora. Sammanhällningen stöds av processtaber.

Styrningen är baserad på en integration av

• den gemensamma visionen och värderingarna

• affårsplaneringen

• kraftfullt IT-stöd.

Posten mäter resultatet i tre dimensioner: Lönsamhet, kund- nöjdhet och personaltrivseL Affärsplanestyrningen komp- letteras nu med styrtal kopplade till varje strategi. Därmed kan budgetprocessen i princip avskafiås fr o m 1999.

Till Postensintranet finns i dag lO 000 användare anslut- na. Vid u t gången av 1998 är målet att alla enheter ska vara an- slutna. Ambitionen är att i princip all intern pappersbaserad kommunikation skall bli obehövlig.

Medarbetarna uppfattar enligt Postens mätningar att arbets- situationen blivit successivt bättre. Delaktigheten ökar gene- rellt. Antalet chefsnivåer har inom flera affärsområden halverats.

Betyget för hur långt vi kommit i genomförandet av "2000- talets arbetsplats" stiger stadigt och är nu 7 ,O på en tiogradig skala. Den enda faktor som inte stigit är fortroendet för föränd- ringsarbetet i Posten som helhet. Dec har enligt undersök- ningar påverkats negativt av den offentliga debatten kring Postens förändringar, särskilt de problem som fanns vid in- troduktionen av det nya brevnätet under 1996. Efter det att problemen med brevnätet övervunnits har Postens image dock förbättrats.

ERE.VVCl.fMERNA FAi..LER

Vi befinner oss nu mitt i !T-revolutionen. Den påverkar hela vårt samhälle. Posten är ett av de företag som påverkas mest.

Det kan därför vara skäl att kommentera Postens framtida ut- veckling.

Brevet kommer att fortsätta tappa marknadsandelar. Fram till faxens genombrott i början av 90-talet steg volymen adresserade forsändelser med 3-5 procent per år. Sedan stag- nerade tillväxten. Vår bedömning är att faxen i dag står för en fjärdedel av meddelandevolymerna inrikes och ungefär hälf- ten av meddelandekommunikationen utrikes. Administrativ kommunikation som i dag svarar för 40 procent av brevvoly- merna kornmer successivt att övergå i hybridpost (eBrev- tjänsten) och till ren elektronisk kommunikation. Denna ut- veckling sker nu. Antalet adresserade försändelser minskade föregående år och minskningen i år är hittills över fyra procent mot föregående

:fr.

Det som häller upp brevvolymerna är det

VD-ordet

stadigt ökande utnyttjandet av brevet för marknadskommu- nikation och kundvård. Där är brevet ett hittills oöverträffat medium.

I skenet av dessa starka trender är utvecklingen inom regleringsområdet oroväckande. Förslaget till ändringar i postlagen innehåller möjligheter till prisreglering och kon- kurrensverkets tillämpning av konkurrenslagen innebär pris- reglerande begränsningar. Denna delvisa återreglering av brevmarknaden innebär att Postens priser på de lönsamma marknaderna hålls uppe och priserna på de olönsamma mark- naderna hålls nere. Att tingsrätten i mars hävde Konkurrens- verkets beslut i fråga om ett förbud mot geografisk prisdifferen- tiering är glädjande men ändrar dessvärre inte huvud trenden.

Historiska erfarenheter visar att prisregleringar generellt sett är ineffektiva. Priskonkurrensen är varje aktörs största in- citament till verksamhetsförbättringar. Kostnaden för inträ- de och utträde är låga på brevmarknaden. Substituten är kraftfulla och många. Volymerna är sjunkande. Att då häva den största aktörens incitament till verksamhetsförbättring- ar är samhällsekonomiskt olyckligt. Självfallet respekterar Posten de regler som finns i konkurrenslagstiftningen, men vi vill ha möjlighet att konkurrera på samma villkor som domi- nerande aktörer i andra branscher.

Nyligen har ett utredningsförslag framlagts som innebär att staten borde överta postnummersystemet. Systemet är en del i Posten Brevs produktionssystem och behöver en ordent- lig utveckling för att nästa tekniskagenerations hjälpmedel,

som bland annat möjliggör sortering ned till brevbärarens gångord ni ng, skall kunna utnyttjas. För Postens möjligheter att ytterligare effektivisera och kvalitetsförbättra verksamhe- ten är postnummersystemet av stor betydelse. Postens möj- lighet att förfoga över forändringar i postnummersystemet är avgörande för att säkerställa dessa förbättringar.

Posten har fonroende som ett av sina viktigaste känne- tecken. I det sammanhanget är det viktigt att konstatera att tingsrätten i mars också slog fast att Posten inte haft för avsikt att slå ut sin huvudkonkurrent på brevmarknaden, vilket i olika sammanhang hävdats. Rätten konstaterade också att Postens kalkylsystem håller hög kvalitet och att kostnads- skillnader föreligger som kan motivera geografisk prisdiffe- rentiering.

SEDLAR OCH MYNT FÖRLORAR $IN ROt!..

Sedlar och mynt är på väg att spela ut sin roll. Betalningar kommer att ske alltmer elektroniskt och med hjälp av olika kortlösningar. Redan 1979 började betalningarna över Postens kassadiskar att avta. I början på 90-talet var minsk- ningstakten fem procent per år for att nu ha ökat till över tio procent i årstakt. Trocs minskningarna svarar postkontorsnä- tet enligt tillgängliga uppgifter för 60-70 procent av alla banktransaktioner över disk.

Posten har anpassat sig till utvecklingen genom att bland annat flytta in postkontor i butiker och effektivisera den inre organisationen.

4

VD-ordet

POSTEN- TOTALPRODUKTIVITET Enligt resultatanalys

Sedan 1986 har totalproduktiviteten förbättrats med 15 pro- cent i Posten. Arbetsproduktiviteten har haft en högre ökning.

Nedgången 1991-1992 förklaras av omstruktureringskost- nader i samband med införande av nytt logistiknät Ned- gången 1995-1996förklaras bland annat av omstrukturerings- kostnader i samband med införandet av det nya brevnätet

OMVANDLING AV SERVICENÄTET Antal

2 5 0 0 - - - -

• Postkontor Post i Butik, Närpost eller andra serviceställen Under den senaste tioårs- parioden har många post- kontor omvandlats till Post i Butik, Närpost eller andra serviceformer, Antalet ser- viceställen uppgick vid ut- gången av 1 997 till sam- manlagt 1 795.

ADRESSERADE BREVVOLYMER

Miljoner styck 3 5 0 0 - - - - -

1500---

70 75 80 85 90 95 97

Adresserade brevvolymer ökade fram till 1 990 då en stagnation skedde efter faxens genomslag. N u be- döms volymerna falla när e-posten får sitt genom- slag.

MÅLUPPFYLLELsE VÄNTETIDER POSTKONTOR

%

1 0 0 - - - -

8 0 -- - --111--

6 0 -· - ---111----

4 0 -

· ·---t--

2 0 -

0---' -- ..,...,_,,----

feb-95 feb-98

Diagrammet visar andelen kunder på da 400 största postkontoren som betJä- nats inom 1 O minuter.

PAKETVOLYMER

Miljoner styck

5 5 - - - -

Paketvolymen steg fram till 1990. En nedgång skedde under industrikrisen i början av 1 990-talet. l framtiden för- väntas fortsatta ökningar.

UTVECKLINGEN AV

MEDELANTALET ANSTÄLLDA UTVECKLING AV EGET KAPITAL

INOM POSTKONCERNEN

Antal

6 0 0 0 0 - - - - - 5 5 0 0 0 - - - - ·

Mkr 12000

10000---~·--- 8000- - - --4·

soooo-- _ / ' --· \:.

45000

r-

^~

_{:: rltl ~}

40000 ₂₀₀₀

~000--- o ~~~~~~~~

"' 70 72 74 78 78 80 82 84 86 8S 90 92 94 96 97 År 87 88 89 90 91 92 93 94 94 95 96 97 03

Sedan 1 990 har med alantalet anställda i Posten minskat med 25 procent.

Under 80- och början av 90-talet ökade Postens egna kapital kraftigt till följd av det resultat som genererats i verksamheten. l samband med Postens bolagisaring 1 994 skuldfördes pensionsåtaganden avseende affärsverket. Något kapital erhölls ej av äga- ren. Därmed reducerades det egna kapitalet kraftigt.

VOLYM OCH PRODUKTIVITETSUTVECKLING INOM POSTEN FÖRSI\LJNING-SERVICENÄTET

-90

kmoo~-~M~BSMBS0090~0000M~OO~

• Totalproduktivitets- utveckling

Transaktionsvolym i postkassan

Under 1 980-talet och fram till 1988 minskade produktiviteten i postkontorsnätet i takt med transaktionsminskningarna.

Under 1 990-talet har transaktionsminskningen fortsan Genom förändringen i servicenätet har produktivitetsförbättringar trots allt varit möjliga.

Miljoner 7-

ANTAL BESÖK PER MÅNAD PÅ TORGET

6 - - - -

5---·

Torget är en av Europas mest besäkta elektroniska marknadsplatser. Antalet besök har ökat och ökar kraftigt.

2000-TALETS ARBETSPLATS Årsresultat Medelvärde per kriterium

VI N STMARG INALUTVEC KLI N G EN HOS POSTEN LOGISTIK

%

5-- - - -

-5-

-20--

90 91 92 93 94 95 96 97

Under 1990-talet har Postens logistikverksam- het bedrivits som eget affärsområde. Genom ut- veckling av såväl sorti- mentet som produktions- systemen redovisar verk- samheten sedan några år överskott.

Kundernas behov präglar vår verksamhet Vi uppträdar affärsmässigt

Vi har egen affärsplan

Vi har agna må l

Vi följer upp våra mä l Vi tar gemensamt ansvar för affärsplanen

Vi känner delaktighet Vi har en lärande organisation Vi skaffar den information vi behöver Utvecklingssamtal som genomförs och följs upp Vi har belöningssystem som stimulerar

Chefans förutsättningar Chefens personliga egenskaper

----1..

!

!

l ... l

D 2

• 1997

l l

~--·

~-- 1

l

I l

'

1 Il

• 1994

. -

. -

l

8

Genomsnittsvärde Posten totalt:

1997: 7,0 1994: 6,2 10

-Sedan flera år arb~tar Posten med att utveckla 2000-talets 'lrt-etslats. Betyget för hur långt vi kommit stiger stadigt.

VD-ordet

Problemet är dock att postkontorsnätet är ett bankkontorsnät som inre utnyttjas till fullo for den verksamhet som det är skapat för. Posten har inte full kosmadstäckning for den entreprenad som drivs för Nordbankens räkning. Problemet skärps av att Posten har ett uppdrag att svara för rikstäckande kassaservice där ersättningen från scaten inre heller täcker kostnaden, vilket konstaterades i en utredning beställd av Kommunikationsde- partementet undervåren 1997. De strukturutredningar somhar gjorts visar att det inte går att genom bantningar eller försälj- ningsinsarser arbeta sig ur detta underskottsproblem.

l princip finns två vägar att lösa strukturfrågan. Den ena är fusion med ett befintlig bankkontorsnät, den andra en fortsatt men intensifierad förändring till nya serviceformer. l bägge fallen krävs att den nödvändiga avvecklingen av medarbetare kan ske på ett ansvarsfullt sätt.

U r Postens synvinkel är en långsiktig lösning av konrors- nätsfrågan ytterst angelägen. Regeringen har förklarat att ett besked inte kommer att kunna ges så länge den utredning som nu tillsatts omsratens ansvar förden rikstäckande kassaservicen pågår, vars resultat förväntas till slutet av 1998. l avvaktan på den far Posten inrikta sig på fortsatta kortsiktiga åtgärder.

En foljd av !T-revolutionen är att vi lli en snabb tillväxt av småföretag i det som brukar kallas privat tjänstesektor. Även efter det att betalningar över disk spelat ut sin roll och kassa- servicen därför avvecklats kommer Posten formedligen att finnas med kontor i egen regi på cirka 400 platser för att kun- nasälja och ge kundservice till denna växande grupp småfore- tagare. Med den lokala närvaron och med ett kundanpassat tjänsteutbud har Posten goda förutsättningar att ocks:l i framtiden bli en viktig partner tilllanders småföretagare.

ETT FRAL\IlT:IlE~S LOGIST!KFÖRETAG För Posten är utvecklingen av logistikverksamheten framti- den-och då menar jag logistik i vid mening inklusive stöd- jande meddelande- och betalningsströmmar. När Posten valde denna inriktning 1989 var det utan att i detalj kunna förutse vilka teknologi er som skulle vinna eller hur konkur- renssituationen skulle utvecklas. Nu ser vi hur Postens kärn- tjänster utvecklas in i nya media och traditionella roller forändras. Vi bedömer att brevbäraren kommer att kunna fortsätta komma även i framtiden, men med fårre brev och med fler och fler paket. Annorlunda uttryckt kommer lant- brevbäraren att flytta in till staden. Utdelning av paket till hemmen ocks:l i städerna finns redan nu som tilläggstjänst.

Genom det nya affärsområdet PostNer är Posten väl förbe- rett inom de tre viktiga områdena tredjepartslogistik, elek- tronisk handel företag till foretag och elektronisk handel företag till konsument.

Tredjepartslogistik

Genom Posten Logistik On Line Center svarar Posten idag för lager-och orderhantering samt distribution för mer än 50 företag. Bedömningen är att alltfler företag kommer att out- sourea sådan verksamhet.

Elektronisk handel företag till företag

Genom PaseNet affärskommunikation handlar idag över 15 000 företag med varandra. Totalt handlas årligen för 15 miljarder kronor via de nät Posten tillhandahåller. De elek- troniska tjänster Posten erbjuder är lönsamma i sig men ger naturligtvis också positiva resultateffekter inom Postgirot och Posten Logistik.

Elektronisk handel företag till konsument Postens framtida roll finns som neutral garant inom elektro- nisk handel, en garant som förutom lösningar för säkra med- delanden, säkra betalningar och säker logistik också tillhan- dahåller elektroniska "plattformar" på vilka företagen kan bygga sina hemsidor för elektronisk handel. Torget är en sådan marknadsplats och idag en av Europas mest besökta marknadsplatser. Postorderhandeln omfattade förra året 50 000 paket om dagen. Hittills har handeln över Internet genererat bortåt 12 000 paket och tunga brev om dagen -från nästan ingenting för sex månader sedan. Kraften i utveck- lingen är betydande. I november 1997 hade vi 17 5 000 besök per dag på Torget. I februari i år var det 278 000.

GLOBAUSERING

Globaliseringen går nu snabbt. Flera av postverken/postbola- gen är inte längre nationella utan har omfattande internatio- nell verksamhet. Dit hör holländska, tyska, brittiska och fran- ska postbolagen. Flera postverk/postbolag bjuds ut till för- säljning. Nu senast kan vi konstatera att tyska posten köpt en betydande andel i DHL och tillsammans med Lufthansa blir de tyska bolagen en stark internationell logistikaktör.

Ar

2000 privatiseras det tyska postbolaget. Till helt nyligen var denna utveckling opinionsmässigt otänkbar.

l takt med avreglering och ökad konkurrens, inte minst i Sverige, ter sig svenska Posten som för liten för att ha egen långsiktig överlevnadskraft. Därför fördjupar vi samarbetet med övriga postbolag/postverk i Norden. Vi driver också en forsiktig expansionslinje genom etableringar i Baltikum, Polen och St Petersburg.

l Posten finns basen for ett företag som kan bli ett fram- gångsrikt svenskt logistikföretag, med möjlighet att utveck- las även på internationell basis på en starkt växande marknad.

Stockholm i mars 1998

ULF DAHLSTEN

z

~

f-<

Vl

o

~

•

6

Detta är Posten

Vi skapar framtidens mÖJen

Postens vision: Vi skapar framtidens mlften som ett kompetent afjdrsmå'ssigt och tekniskt framstående företag- en del av fram- tiden, som ett nåra, vdnligt och pålitligt företag- en del av den svenska sjåten.

j:)Q~l:E_N~

A,fF_,i.BSID.E

Genom Posten ska alla kunna nå alla med meddelanden, varor och betalningar. Posten skapar ock- så mervärden for kunderna genom att kreativt foga samman egna och andras resurser-framför allt inom områdena marknadskommunikation, elektronisk handel och logistik.

MEDDELANDEN

VAROR

BETALNINGAR

PO.STIEN§ KÄNNETECKEN Kunderna ska uppfatta att Posten har foljande kännetecken:

l

Förtroewk. Posten ska ståfor kvalitet och pålitlighet. Posten ska vara en samarbetspartner att lita på.

Niirhet. Genom Posten ska alla kunna nå alla. Detta ska Posten göra genom att finnas nära och möta varje kund med hjälpsamhet och serviceanda.

Enkelhet. Posten ska vara ett foretag som är enkelt att ha att göra med.

Engagemang. Utifrån kundens behov ska Posten finna lösningar. Posten ska vara en kompetent affärspartner i stort och smått.

F>_Q~T_I;NS_T~l;_M_ÅL

Posten arbetar mot tre huvudmål: Nöjda Kunder, Lönsamhet och Personal som trivs.

De tre målen samverkar och är en forutsättning for att kundernas behov av service långsiktigt ska kunna tillgodoses under lönsamma former. Postens inriktning är att ha Sveriges mest nöjda kunder inom varje marknad som Posten arbetar på.

Detta ä1 Posten

Affärsområde POSTEN BREV

POSTGIROT

Posten Brev förmedlar individuella och massprodu- cerade meddelanden, tidningar och tidskrifter inom landet. Förmedlingen kan ske genom traditionella brev, genom elektronik eller genom en kombination.

Posten Brev förmedlar även lättare varor, upp till 2 kg, Inom landet. Totala rörelseintäkter 19g7 var 14094Mkr(13514).

externa Intäkter

Andel av Postko•1cernens

15%

resultat efter

~nansleAa

poster'l medelantal anställda

Postgirot förmedlar nationella och internationella betalningar samt erbjuder kompletterande kring- tjänster. Postgirot är en av de ledande betalnings- förmedlarna l Sverige med en marknadsandel på cir- ka 48 procent av betalningsmarknaden. Totala rö-

relseintäkter 1g97 var 3 412 Mkr (3 730).

c

^,,../

POSTEN LOGISTIK Posten Logistik förmedlar och hanterar varor inom

POSTEN UTRIKES

Sverige. Posten Logistik är en av de tre största godstransportörerna i Sverige. Totala rörelseintäk- ter 1997 var 3 242 Mkr (3 286).

Posten Utrikes förmedlar meddelanden och varor över Sveriges gränser inklusive tullhantering och distribution av från utlandet ankommande medde- landen och varor. Totala rörelseintäkter 1997 var 2 223 Mkr (2 021).

POSTEN FÖASÄLJNING-

SERVICENÄTET Posten Försäljning - Servicenätet svarar för Postens kontorsnät och för försäljning och service till privatpersoner och småföretag. Kontorsnätet består av 1 7g5 serviceställen. Totala rörelseintäk- ter 19g7 var 4 788 Mkr (5 049).

POSTEN FINANSIELLA

TJÄNSTER Posten Finansiella Tjänster svarar för Nordbanks- entreprenaden men också viss förmedling av vär- depapper, försäkringar m m. Totala rörelseintäkter 19g7var904Mkr(1 084).

POSTNET Posten har från och med den l december 19g7 ett nytt affärsområde, PostNet. l PostNet har samlats Postens affärer och projekt inom områdena Elek- tronisk handel, homeshopping, integrerad tredje- partslogistik, elektronisk Infrastruktur och medla.

Syftet med det nya affärsområdet är att koncentre- ra Postens utvecklingssatsningar och fokusera på en operativ försäljningsstödjande verksamhet. Då verksamheten endast varat under en månad under 1997 redovisas inga ekonomiska resultat för 1gg7.

ÖVRIGA ENHETER l organisationen ingår även koncernenheterna Posten Affärsutveckling (gemensam affärsutveckling), Post- fastigheter (förvaltar koncernens fastigheter), Post- bolagengruppen (flera affärsstödjande enheter) samt koncernstaber Gämte gemensamma kostnader).

" Andel beräknad exklusive enheter med förlust.

• Beträffande principer för affärsområdenas resultatredovisning, se förvaltningsberättelsen sid 54.

~6%

\

_{_./}

)

r ^J

^neg

neg

r ^{__ )} '·"

neg

resu~at

1997' Mkr

1103

300

102'

170

--309

-241

-70"

resunat 1996

Mkr 537

676

126"

g1

-43g

-343

-78¹

·• Med anledning av Poståkeriets överföring, under 1997, från Postbolagengruppen till affärsområde Posten Logistik har motsvarande justeringar gjorts för dessa enheter sa- väl för ulfallsår som jämförelseår.

8

strategisk inriktning

Fokus på lönsamhet och kundorientering

Postens affårsförutsåttningar har fördndrats i stor omfattning de senaste åren.

De vdsentligaste drivkrafterna

i

utvecklingen år avregleringarna, internationalisering och den expanderande /T-sektorn.

ÄGARKRAV

Ägaren, staten, har satt upp ekonomiska och finansiella mål för verksamheten. De ekonomiska och finansiella målen ska ge en stabil ekonomisk utveckling av verksamheten samt till- godose långsiktig kapitalavkastning och förmögenhetstill- växt. Målsättningen är att uppnå en marknadsmässig avkast- ning på det egna kapitalet.

Avkastningskrav

Kravet formuleras som avkastning på justerat eget kapital efter skatt definierat som riskfri ränta jämte risktillägg. Av- kastningskravet ska bedömas med hänsyn till variationerna i de skilda verksamheter Posten bedriver t ex ränte- eller konjunkturkänsliga verksamheter. Vid fastställelse av nyckel- tal ska även beaktas att förhållandena på postmarknaden kan förändras så att bolaget inte längre förmår att upprätthålla en grundläggande postservice utan ersättning. Vidare ska ingå i bedömningen att bolaget mot kostnadsbaserad ersättning till- handahåller en rikstäckande kassaservice. Avkastningskravet ska dock avse hela Postkoncernen.

Avkastning på juscerat eget kapital ska vid den långfristi- ga räntenivån (f n cirka 7 procent) vara 12 procent.

soliditet och finansiell risk

Målet ska vara att skapa en långsiktig tillväxt av det egna ka- pitalet där en soliditetsnivå kan nås som medger utdelning. I likhet med avkastningskravet på eget kapital måste solidite- ten bedömas och analyseras efter bolagets skilda verksamhe- ter. Soliditeten per 1996-12-31 uppdelat på Postgirot och övriga Posten var for Postgirot 5 procent och for övriga delar av verksamheten sammantaget 30 procent. soliditetsmålet ska dock avse hela koncernen.

Ettvägt soliditetsmål ska vara lO procent.

Om Posten AB skulle göra omstruktureringar i balansräk- ningen som påverkar nuvarande beräkning av soliditeten ska ett nytt soliditetsmål räknas fram där hänsyn tas till sådana förändringar.

Utdelning

Om ägaren tillsammans med Posten AB bedömer att en till- fredsställande soliditetsnivå har uppnåtts ska bolaget utdela minst den nivå som gäller för genomsnittet i börsföretagen av

justerat eget kapital (f n cirka 5 procent), dock högst 50 pro- cene av årsresultatet.

LÖNSAMriETSMÅ.L

Lönsamhet är forutsättningen for en långsiktig överlevnad.

Investeringar inom Postkoncernen måste även i framtiden kunna finansieras av egen kraft. De övergripande strategierna for lönsamhet är fortsatta effektiviseringar och skapandet av mervärden för kunderna. Det är främst fyra områden som un- der den närmaste tiden måste utvecklas och det är elektronisk handel, avancerade logistiklösningar, postmedia och elektro- nisk infrastruktur.

Ekonomiska nyckeltal som Posten använder är avkastning på eget kapital och totalproduktivitet. Genom Postens totalpro- duktivitetsmodell beräknas hur stor del av en resultatförändring som beror på pris, volym respektive produktivitet.

PO.SJ':::rJS SOCiALA. O.CH !-l~<:JIONALA UPf' .. DRA~

I postlagens (1993:1684 med senaste ändringar 1996:1132) l§ finns följande bestämmelse: "I landet ska finnas en riks- täckande postservice som innebär att brev, andra adresserade forsändelser som väger högst 2 kg och paket kan nå alla oavsett adressort. Det ska finnas möjlighet för alla att fll sådana försän- delser befordrade till enhetliga och rimliga priser."

Posten har under 1997 genom ett avtal med staten åtagit sig att tillhandahålla rikstäckande brev- och kassaservice. För kassaservice där det ej är kommersiellt motiverat och där al- ternativ saknas har Posten erhållit en ersättning om 200 Mkr under 1997. Ä ven for 1998 är beloppet fastställt till200 Mkr.

I den utredning (rapport juni 1997) som Öhrlings Coopers

& Lybrand gjort på Kommunikationsdepart~mencets uppdrag

uppskattas Postens merkostnad för den rikståekande kassaservi- cen enligt den fastlagda beräkningsmetoden till knappt 400 Mkr på årsbasis. Om merkostnaden beräknas jämfört med ett alternativ där servicenätet enbart bedriver affärsmässigt mo- tiverad verksamhet bedöms merkostnaden vara större.

I samma utredning uppskattas att Postens merkostnad utifrån krav i lag och avtal för den del av den rikståekande postservicen, som avser vissa prisregleringar på brevbefordran, inte överstiger 400 Mkr per år. För detta far Posten inte någon ekonomisk ersättning.

strategisk inriktning

Postens avtal med staten gäller också befordran av blind- skriftsförsändelser, handikappservice och totalförsvarets be- redskapsåtgärder. Dessa tjänster upphandlas av Post-& tele- styrelsen (PTS).

STRAI~GIER

Kunderna ska uppfatta Posten som ett företag som ger fiirtroen- de, närhet, engagemang och som det är enkelt att ha att göra med.

Kundorientering

All tjänsteutveckling utgår från kunderna. Kundansvariga i Posten har ansvaret för att tillhandahålla helhetslösningar åt respektive kunder.

Kommunikation

Posten ska bli bättre på att i ert så tidigt stadium som möjligt kommunicera förändringar i struktur- och tjänstefrågor.

Mervärden

Kundens behov ska styra utbudet av de tjänster som Posten kan erbjuda. Mervärde skapas genom att utifrån kundens behov kombinera Postens tjänster: meddelanden, varor och betalningar sammanfogade i marknadskommunikativa, eko- nomiadministrativa och logistiska processer.

Internationalisering

Postens kunder har i ökad utsträckning behov av tjänster som sträcker sig utanför Sveriges gränser. Posten måste därför öka sin internationalisering.

Internationalisering är viktig även för den långsiktiga överlevnaden eftersom intäktsbortfall i den nationella verk- samheten på så sätt kan kompenseras.

Effektivisering

Postkoncernen kommer att fortsätta effektiviseringsarbetet.

Såväl administrationen som den övriga verksamheten påver- kas, inte minst genom strukturella förändringar.

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

Mkr

t 5 0 0 1 - - - -

t 2001---111- - - - 900----1- - - - 600 -

300 1-

Q_ .L__ ... _ _ __.L.._

År 94 95 96 97

% 50

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

=~ _{t : n tl}

h - 94 95 9 6 9 7

• Ägarens avkastningskrav

• Uppnådd avkastning på eget kapital

!T som möjlighet

Posten ska erbjuda kundstyrda lösningar med kvalificerat IT-innehåll samt fortsätta att utveckla en flexibel och kraftfull infrastruktur för elektronisk kommunikation.

Kostnadsmedvetenhet

Kostnadsmedvetenhet behövs för att behålla och öka intjä- nandeförmågan inom Postkoncernen.

2000-talets arbetsplats

I ett kundorienterat Posten måste beslut fattas så nära kunden som möjligt. Därför vidareutvecklas l 500 små "företag" i det stora företaget.

Ledarskap

En förändrad organisation kräver ett gott ledarskap. Att utveckla ledare är även fortsättningsvis en prioriterad fråga.

Lokal närvaro

Posten ska fortsätta satsningen på lokal närvaro. Den föränd- ring som sker inom betalningsbranschen med minskat antal kassatransaktioner över disk, kräver dock ett strukturellt grepp för att långsiktigt säkra Postens lokala närvaro. Det innebär bland annat en omställning från kontorsnät till servicendt.

Miljömedvetenhet

Postens miljöarbete ska bidra till en varaktigt hållbar sam- hällsutveckling som har singrund i kretsloppstanken. Miljö- hänsyn ska beaktas i varje beslut på alla nivåer.

Kvalitet i utförande

Postens kvalitetsarbete ska vara en integrerad del i verksam- heten, kvalitetsarbetet angår alla anställda och bygger på att alla aktivt tar ansvar. Kännetecknet ska vara att hålla givna löften.

VI N ST MARG l NAL

%

8-- - - -

SOLIDITET

%

6- - - -

s

-

-

-

- ^{- -}

- f-- -

, _

- f-- - 1-

h o 94 95 96 97

9

10

strategisk inriktning

Kundnöjdh~t ^OCh kvalitet

Nbjda kunder har ett starkt samband med ett fåretags ekonomiska resultat på sikt. Det år skälet till att Posten sedan flera år noggrant följer utveck- lingen av Nojd-Kund-Index (NKI), som är den kundupplevda kvaliteten.

Kundnojdhet ar ett av Postens tre fundamentala mål, som målså'tts och foljs upp i hela företaget.

KVALITET

Kvalitet anses i dag vara den grad med vilken en leverantör uppfyller eller överträffar en kunds förväntningar. K valitetsut- veckling är att systematiskt arbeta för att nå hög kundtillfreds- ställelse. Posten beslöt 1996 att som huvudsakligt utveck- tingsverktyg välja USK, Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Med dess hjälp har Posten beskrivit och analyserat sin verksamhet ur ett kundorienterat perspektiv. Analyserna har identifierat både styrkor och förbättringsområden i företaget. Utmärkelsen Svensk K val i tet lägger tonvikten på hur verksamheten funge- rar, det vill säga hur man åstadkommer varor och tjänster.

U n der 1997 har 3 5 enheter inom Postkoncernen utvärderats av interna examinators team, alltifrån affärsområden och regio- ner till mindre bolag och resultatenheter. Resultatet av utvärde- ringen ges i form av en särskild återföringsrapport, som ligger till grund för förbättringsaktiviteter i enheternas affärsplaner.

UTMÄRKELSEN KVALITET l PCSTEN

För att ytterligare stimulera chefer och medarbetare att foku- sera på ständiga forbättringar inrättades UTMÄRKELSEN KvA- LITET ^I PosTEN. Den delades ur första gången i september 1997. I tävlingen deltog 23 enheter inom koncernen. Vinnare 1997 blev Posten Logistik AB. Postgirot Bank AB, Posten Brevs utdelningsregioner Stockholm Norra respektive Växjö fick hedersomnämnanden av domarkommitten. Domarkom- mittens motivering:

"Posten Logistik AB karakteriseras av att verksamheten år val- planerad och vål dokumenterad. Utveckling av tjänster och processer utgår ifrån kundkrav som implementeras i de färdiga produkterna.

Genom ett aktivt och tydligt ledarskap och systematisk delegering av befogenheter har en stabil plattform byggts upp for vidareutveck- ling av verksamheten.

Posten Logistik AB har genom ett systematiskt arbete med kart- fliggning och förbå'ttring av arbetsprocesserna skapat en god ordning och reda och ett brett engagemang i verksamheten."

KUNDNÖJDHET

USKs väsentligaste kvalitetskriterium är kundtillfredsstäl- lelse. Den kundupplevda kvaliteten mäter Posten sedan sju år med hjälp av Nöjd-Kund-Index (NKI). Metoden bygger på

välkända statistiska analysmetoder. Vid mätningen under- söks kundernas totala tillfredsställelse med Posten samt vilka enskilda faktorer som påverkar denna. Exempel på faktorer är sortiment, öppettider och tillförlitlighet. Varje enhet med kundansvar målsätts och följs upp med hjälp av NKI.

NKI-mätningar genomförs på tre olika nivåer i Posten.

För kundsegmenten (NKI Segment), förpost- och utdelnings- kontor (NKI Lokalt) och för de olika marknader som Posten verkar på (NKI Konkurrentmätningar).

Mätningen av NKI Segment och NKI Lokalt har införts och utvecklats under 1997, bland annat som en följd av den Kundansvarsorganisation som nu är införd. Det medför att NKI-värdena inte är jämförbara med tidigare år. Mätningar- na genomfördes dock kontinuerligt under åtet så att utveck- lingen under 1997 går att utläsa.

NKI SE:GMENT

NKI Segment är en övergripande mätning för kundsegmen- ten. Uppföljning och avstämning av mål och aktiviteter görs varje kvartal. Kundsegmenten har det totala ansvaret för kun- dernas kontakter med Posten och därför betygsätter kunder- na förutom den totala nöjdbeten med Posten även sortiment, tillförlitlighet, säljare och affärsmässighet.

Utvecklingen har under 1997 varit positiv med förbätt- ringar var j e kvartal.

Viktigt för kundernas totala nöjdhet på fåretagssidan är främst hur Posten sköter kundkontakter och är som affårs- partner. Starka sidor för Posten är främst säljarna och sortimen- tet. Det viktigaste för privatpersoners kundtillfredsställelse är tillgänglighet och tillförlitlighet. Bra betyg far Posten får de ad- ministrativa rutinerna kring Postens tjänster och kundkontakt.

f'JKI LOKALT

l NKI Lokalt mäts kundernas tillfredsställelse med den loka-

la postservicen bland privatpersoner och mindre företag. När- mare l 000 lokala resultatenheter, bland annat större post- eller brevbärarkontor, följs varje kvartal upp mot satta mål och genomförda aktiviteter. Här, liksom i NKI Segment, har utvecklingen varit positiv.

Viktigaste frågorna för att kunderna ska bli nöjda är för fö-

strategisk mriktning

retag att man lätt far tag i rätt person när man har frågor och synpunkter på sin brevutdelning och att posten kommer på utlovad tid; dessutom att postkontoren informerar i god tid om förändringar. För privatpersoner är det förutom ovanstå- ende frågor även väntetiderna på postkonroren som är avgö- rande for kundernas totala tillfredsställelse.

Postens starka sidor är främst personalens bemötande, både bland brevbärare och kassapersonal, och att posten levereras i oskadat skick. Det tycker både företag och privatkunder. Före- tagen ger dessutom höga betyg åt hur Postens säljare arbetar.

NKI KONKURRENT

Under hösten 1997 utvärderades Posten och dess största konkurrenter på samma sätt som tidigare år. Mätningarna sker på samtliga marknader där Posten verkar. Jämfört med foregående år är förändringarna generellt sett små.

Posten har de mest nöjda kunderna när det gäller sakför- säkringar till privatkunder och logistiktjänster till företag.

Positivt är också att tillfredsställelsen med brevservicen bland Postens kunder ökar.

Förtroendet för brevservice bland Postens kunder har för- bättrats under 1997. Kvaliteten i brevbefordran är nu den högsta någonsin. Det är glädjande att nu även Postens kunder börjar upptäcka detta och ge ett positivare omdöme än tidiga- re. Här är bilden samstämmig för alla tre NK.l-mätningarna.

KUNDKLAGOMÅL

Att lyssna på kunder som klagar och rätta till de fel som be- gåtts är viktigt för att skapa god kvalitet för kunden. Att ut- nyttja informationen från kundklagomål kan möjliggöra förbättringar av såväl tjänster som produktion.

För att kunna åstadkomma detta har Posten utvecklat ett system för klagomål, reklamationer och synpunkter. Syste- met används sedan för att exempelvis snabbt slussaöver ären- det till rätt handläggare, för att följa upp att det besvaras in- om stipulerad tid, för att förbättra eller utveckla tjänster och processer etc.

11

strategisk inriktning

Postens medarbetare

Det iir medarbetarna som skapar bilden av Posten som ett engagerat och nå"ra företag som inger fo"rtroende.

?_0()0- TALETS ARBETSPLATS

Postens personalpolitik syftar till att göra Posten till ett kon- kurrenskraftigt företag med kompetenta och engagerade med- arbetare. Begreppet "Ett Posten" står for ett samordnat och enat

Posten där medarbetarna arbetar gränsöverskridande med ett ständigt ide- och kunskapsflöde mellan koncernens olika delar.

Viktiga framgångsfaktorer för att bef.ista en ledande marknads- position är att organisationen har förmåga att generera nya ide- er och framfor allt att genomföra dem. Det är i sättet att arbeta som nya värden kan skapas för kunder och samarbetspartners.

Många små företag i det stora

Grundtanken i 2000-talets arbetsplats är att skapa l 500 re- sultatenheter, där varje arbetsplats ska fungera som det lilla företaget i det stora och där varje enhet styrs och följs upp ge- nom de tre målen Nöjda Kunder, Lönsamhet och Personal som trivs. Beslut och ansvar decentraliseras så att Posten kan ut- vecklas i samverkan med kunderna och samarbetspartners.

De försök som påbörjats med flexibel arbetsorganisation, t ex tidplaneringssystem och kundanpassad arbetstid, kommer att fortsätta. En viktig fråga under året och åren framöver är hanteringen av ökande stress i arbetet. Ett arbete har inletts för att urskilja de bakomliggande faktorer som skapar stress, samtidigt som åtgärder vidtagits för att minska upplevelsen av stress i arbetet.

Det nya medinflytandeavtalet har implementerats under året. Det innebär främstenavformalisering i umgänget mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Medinflytandet inom 2000-talets arbetsplats bygger nu på de tre hörnstenarna utvecklingssamtal, arbetsplatstrajfar och samverkans grupper.

En uppföljning av de tretton kriterier som Posten ställt upp för 2000-talets arbetsplats sker fortlöpande. Under 1997 uppnådde Posten totalt ett genomsnittsvärde på 7 ,O (på en tio-gradig skala).

Rörlighet

Under våren 1997 startades ett koncernövergripande projekt för att hantera avvecklings- och övertalighetsfrågor. Inom projektets ram ges stöd som ser till såväl berörda medarbeta- re, verksamhetens behov som de behov chefer har. Adminis- trationen på huvudkontoret har under året minskats. Även inom andra områden sker strukturella förändringar som ger övertalighet. Den snabba !T-utvecklingen, förändringar på

marknaden m m ger idag lösningar som är mindre personal- krävande. Under 1998 beräknas Postens behov av medarbeta- re minska ytterligare med l 500 personer. Posten arbetar i nä- ra samarbete med bl a Trygghetsrådet för att finna bra och praktiska lösningar för medarbetare som riskerar att bli upp- sagda. Postens målsättning i allt arbete är att vara och bli an- sedd som en bra arbetsgivare. Det är viktigt inte bara för redan anställda utan också för att kunna behålla och rekrytera nya kompetenta medarbetare. Samtidigt med behov av att inom vissa områden minska personalstyrkan finns behov av ny kompetens inom många områden. Det ställer krav såväl på kompetensutveckling som på rekrytering. För att möjliggöra en snabb och effektiv rekryteringsprocess byggs !T-baserade stödsystem upp. Tillsammans med ett antal kompetenshöj- ande åtgärder kring kvalificerade urvalsmetoder står Posten väl rustad för att rektyrera den kompetens som är nödvändig i morgondagens Posten.

KOMPETENs OCH UTVECKLING l FOKUS , .. - - - - - -- - - -·- - -- - . ..

Nya tider ställer nya krav på sätt att arbeta och sätt att tänka.

Framtiden ligger i att ge medarbetarna stöd i denna utveck- ling. Under året har kraftfulla satsningar gjorts på kompe- tenshöjande åtgärder. Ansvaret för hur kompetensen under- hålls och utvecklas åvilar såväl chefen som den enskilde.

Chefsutvecklingsprogram

Cheferna i Posten har en avgörande betydelse för hur väl Posten ska lyckas i framtiden. Att utveckla chefer har, och ska även fortsättningsvis ha, en hög prioritet.

Postens stora satsning på UPP-programmet (Utveck- lingsprogram för högre chefer i Posten) avslutades under året.

ÖVer l 500 chefer och l 00 fackliga företrädare har deltagit i programmet. Ett arbete har inletts för att utvärdera effekter-

na av UPP-programmet.

Regionala varianter av UPP-programmet har genomförts på många olika arbetsplatser, där fokus framför all t vari t på att förankra Postens gemensamma värderingar. Affärsområdes- visa utvecklingsinsatser för chefer i form av ledningsfora, fru- kostklubbar, temadagar osv har också varit viktiga delar i chefsutvecklingsarbetet. Det nya introduktionsprogrammet för nyanställda samt nytillträdda chefer och nyckelpersoner har genomförts m~d framgång vid två tillfällen under året.

strategisk inriktning

POSTENS MEDARBETARE

Medelantaletamtiii/da i Posten 1997 var 42 903 (45 137). Antaletanställdaden 31 decembervar 51 804 (53 178), av dessa var andelen kvinnor 51 procent (52). Andelen heltidsanställda i P osten ligger kvar på 7 2 pt·ocent. Medelåldern i koncer- nen var liksom föregående år 40 år. Andelen månadsanstålida medarbetare under 25 år fortsåll er att minska och var 2, 6 pro- cent (2,8) medan medarbetare över 55 år ö"katmed två enheter till14 procent under året. sjukfrånvaron blev 21,4 dagar!

anställd ( 21, O). Personalomsättningen (definierat som slutat på egen begäran) fiir månadsavlönad personal uppgick till3, 8 procent eller l 604 medarbetare. Ytterligare2 617 medarbetare slutade sin anställning i Posten. Av dessa sades 7 84 upp på grund av arbetsbrist, l 194 tidsbegrå·nsade anståilningar gick ut och 216 medarbetare fick pension i förtid från Posten.

13

0

z

"' z -

^> _o

o

~

p:;

"'

^p:;

-<

14

strategisk r.riktning

Posthögskolan

För fjärde året i rad har Posthögskolan genomfört sitt !T-pro- gram som motsvarar 50 akademiska poäng. Behovet av ökad IT- kompetens är stort och därför har programmet genomförts med fordubblat antal platser, 60 st. Samarbetet kring !T-lin- jen fortsätter med institutionen för Data-och Systemveten- skap (DSV) i Stockholm. Underåret har den åttonde och sista omgången av Posthögskolans ekonomiprogram genomförts i samarbete med Handelshögskolan i Srockholm. Arbetet med att bygga upp nya utbildningslinjer i rakt med Postens förändrade behov för t ex logistik och projektledning har in- letts inom Posehögskolans ram.

Traineeprogram

För tredje året i rad har Posten genomfört ett traineeprogram.

Till programmet rekryterades nyutexaminerade akademiker.

Programmet är anpassat för att ge deltagarna såväl en fördju- pad individuell kompetensutveckling som en gemensam bred kunskap om Postkoncernen. Antalet sökande till pro- grammet var mycket stort.

/T-kompetens pll bredden

Som ett led i Postens utveckling till ett !T-företag, där ande- len informationsteknologi i produkter och tjänster blir allt större, är det väsentligt att medarbetarnas kompetens inom

!T-området ständigt utvecklas. Utöver den redan tidigare gjorda satsningen på utbildnings-PC, som berör över 6 000 medarbetare, har under året ett program for att erbjuda Poseens personal utbildning för ett PC-körkort påbörjats. U t- bildningen leder till certiliering enligt EUs standard ECDL.

Postgymnasiet

Posten erbjuder gymnasial utbildning på distans för medarbe- rare som saknar gymnasiekompetens. Studierna bedrivs hu- vudsakligen på fritid men med vissa moment som urval, test- ningar, prov, vissa gemensamma lekrioner m m på arbetstid.

Under 1997 har 250 medarbetare påbörjat sin utbildning.

ÅLDERS-OCH KÖNSFÖRDELNING Antal anotällda, tusental

31 december 1997

Ålder Kvinnor -24

55-

~

o 2 4 6 8

UTVECKLINGEN AV MEDELANTALET ANSTÄLLDA Antal

55000- - --

::=s:::;

40000-·

~ooo---

koo 94 95 96 97

stärka förändringskraften

Att se drivkrafterna i omvärlden och omsätta ny teknologi till nya affärsmöjligheter är av avgörande betydelse för varje före- tag. För att stödja denna process har Kundsegmentsorganisa- tionen satsat på en kompetenshöjning för att öka förmågan att skapa nya affårsmöjligheter. Bland annat har man format en grupp av s k forändringsledare som regelbundet träffas.

Syftet är att frigöra de resurser av kreativitet och utvecklings- kraft som kan ha svårt att komma fram inom den vanliga or- ganisationens ram.

Sä/jutbildning

Under året har ett par omfattande program startat for all säl- jande personal i den lokala organisationen. Programmen syf- tar dels till att befåsta och vidareutveckla en gemensam syn på försäljning, säljledning och säljstyrning, dels till att ut- veckla vars och ens styrka inom försäljnings- och kassaser- viceområdet.

PERSONAL SOM TRIVS

ViP (Vi i Posten) är den metod Posten använder för att mäta målet Persotzal som trivs. I ViP får medarbetarna besvara frågor om sin delaktighet, sina utvecklingsmöjligheter, sitt förtto- ende för foreraget Posten m m samt avge ett helhetsomdöme om hur nöjd man är med sin tOtala arbetssituation. Detta ut- trycks i ett ViP-index som målsätts i affårsplaner i hela Posten. Varje kvartal får cirka 2 200 chefer en uppföljning av sina medarbetares trivsel. l Postens intranet, tillgängligt for alla medarbetare, redovisas fortlöpande vissa övergripande ViP-värden. ViP är resultatinriktat och pekar på de områden som chefen tillsammans med medarbetarna ska arbeta med får att öka motivationen och engagemanget och därmed triv- seln inom enheten.

Resul ta te t för Posten total t 1997 blev ett ViP-index på 51 (53). N edgången är hänförlig till de enheter som omstruktu- rerats underåret med personalminskningar som följd.

Posten har sedan ett antal år använt ViP for uppfölj ni ng av personalmålet. Sett ur ett fyraårigt perspektiv har trivseln bland Postens medarbetare ökat väsentligt. ViP-index har to- talt ökat med fyra enheter.

sJUKFRÅNVARO Antal dagar per år Dagar

3 0 -- - - - - 25- 1-

lrdex 56 54

52 50

PERSONAL SOM TRIVS (ViP-Index)

-

- - ^{- -}

-

- -

^-

-

-

- - -

- -·

- ^{, - -}

4B • Personal

46 - - - ^{som trivs}

Posten

44 totalt 51

Qj.$ ~o ~ ,# J ·tf'

q# ~ .s5' ~~

strategisk inriktning

15

z

>il

!-<

o

V) _p.

•