Autoliv 2005

Arsredovisning o 2005

Autoliv

Innehåll

Innehåll

4 Våra produkter 6 Vårvision 7 Året i korthet 8 VDs koromentar

l O Värdeskapande för aktieägarna 14 Forskningoch utveckling 16 Medarbetare

18 Samhällsansvar 20 Kvalitet

F ormell årsredoV1SlUng 21 Koncernoversikt 32 Ledrungens utlåtanden 33 Koncernens resultatrakmng 34 Koncernens balansråkrung 35 Koncernen& kassaflodesanalys 36 Koncernens egna kap1tal 37 Noter till koncernrakenskaperna 51 Revtsorernas berattelser 52 Bolagsstyrning, styrelse och ledning 56 Autoliv i världen

58 Autolivaktien

60 Analytiker, definitioner och kontaktinformation 61 Flerårssammandrag

hetssystem

~i;:)(~:t:~~ ... ;.~ ::;~~·.t: •:l~: .. '" ~-"=-~ ; t/[s.ti~~a i:1:ts~- . r~n-·

i: tt .. . f ;t"fC ~C-t:..~t ~l~.\.r'"!.~~Y JiJ';iJ; ..: fC ~/t:~' '-~·~ ny··

~ ;: fl . .. et( r- :.\{-~n~~::;(.::~ p. tt, ~t~,~• r ~y j~_~;~~~·n-t",H"\C,~ ~ tYt~;-~·:5.

/f..-;; ~i:!.~.~;,~ rh.--::;~:~~:~2~Jd: ~~;~t:~~·~T~ f ~ tr:2~n ~~t.itt•~i",.l'

krock tack vare en liten pyroteknisk laddning.

Bältet börjar därigenom skydda så snabbt som möjligt. Det minskar risken att bältet fångar upp den åkande med ett ryck som kan ge revbensskador.Autoliv introducerade bäl- tessträckare 1989.

Belastningsbegränsar e som i kombina- tion med bältessträckare minskar risken för livshotande bröstskador med ungefår 75% vid frontalkrockar.

Belastningsbegränsaren släpper efter litet på bältesbandet under själva krocken så att belast- ningen på bröstkorgen minskar. Istället fångas den åkande upp på ett skonsammare

sätt av frontalkrockkudden.

Systemet introducerades av Autoliv 1995.

6. PASSAGERAR- KROCKKUDDE Beräknas minska risken för dödliga skador i frontalkollisioner med ungefär 20% (för bältade passagerare).

Kudden blåses upp på 50 millisekunder, halva tiden av en ögonblinkning.

Kraften i kudden anpassas till olika kollisioner tack vare att gasgeneratorn hartvå laddn- ingar. Vid mycket kraftiga kollisioner utlöses båda laddningarna exakt samtidigt;

annars fördröjs aktiveringen av den ena ladd- ningen mer eller mindre beroende på hur krafug kollisionen är.

7. KROCKKUDDEGARDIN

Nya Volvo C70 har världens forsta krockkud-

degardin för cabrioleter. Vanliga krockkudde-

gardiner beräknas minska risken för dödliga

huvudskador med över 50% vid sidokollisioner.

Hittills har krockkuddegardiner inte kunnat installeras i cabrioleter eftersom gardinerna måste sitta fast i taket.

Cabrioleter har därför haft "kom bo-kuddar".

D ess a krockkuddar kombinerar skyddet för bröstkorgen med en förlängning för huvudet.

Förlängningen skyddar dock inte en lika stor yta som en krockkuddegardin. Vid siclokrockar rakt från sidan spelar denna skillnad ingen roll.

Men vid vinklade kollisioner då den bilåkande slungas snett framåt, kan den nya stö,rre krock- kudden ge ett bättre skydd.

Den nya krockkudden har en extra styv struktur genom att den har dubbla celler som dessutom överlappar varandra. Kudden är där- för så styv och stark att den kan skydda huvudet

även om sidorutan är neddragen. Dessutom håller kudden trycket bättre vilket är viktigt i olyckor då bilen välter och slår runt. Sådana roll-over-olyckor kan ta flera sekunder.

Kudden tillverkas medAutolivs patenterade vävteknik för krockkuddar som innebär att den vävs direkt i ett enda stycke.

ANDRA VIKTIGA PRODUKTER

Au toli v tillverkar även bl. a elektroniska kon- trollenheter för bilsäkerhetssystem, knäkrock- kuddar, anti-shding bags (som förhindrar att den åkande glider under säkerhetsbältet), bilrattar, bilbarnstolar, integrerade bilbarnsto- lar samt system för mörkerkörning och andra aktiva bilsäkerhetssystem.

VAR•'\ fJROOUKfER

Ekonomisk rapportering

Denna årsredovisning sänds- tillsammans med underlaget för röstning på bolagsstämman (proxy statemen t) - till alla som är aktieägare i Autoliv Inc.

den 7 mars, vilket är avstämningsdagen for bolagsstämman 2006. Proxy statement ger inte bara information om bolagsstämmans ärenden utan även om exempelvis styrelsens arbete, ledamöter och ersättDingar tillledande befattningshavare.

I Autolivs rapportering ingår dessutom d e amerikanska redogörelserna l 0-K och l O-Q och övrig in formation somAutoliv lämnat till den amerikanska finansinspektionen Securities and Exchange Commission (SEC) och till New York Stock Exchange (NYSE). Alla dessa dokument (inklusive CEO/CFO Section 302 Certifications, Section 16 Insider Filings och CEO Certification till NYSE) finns tillgängliga på www. aut:oliv.com under Financial Info och på SECs hemsida www.sec. gav. Autolivs Corporate Governance Guidelines, policies, C odes of Business Ethics och andra styrdokument publiceras också på www. autoliv.cam.

Autalivs rapporter, pressreleaser, bolagsstämmahandlingar och annan generell information om balaget publiceras på engelska och svenska och kan beställasutankostnad från bolaget (se adress på sidan 60) .

Läsanvisningar

Autoliv är ett amerikanskt bolag och foljer god redovisningssed i USA dvs Generally AcceptedAccaunting Principles (U. S. GAAP). Denna årsredovisning innehåller också ett fåtal uppgifter som inte folj er U.S. GAAP.

Ledningen anser att detta kan underlätta investerares analys av trender i koncernens affärsutveckling. Denna information ska ses som ett komplement snarare än som en ersättning för motsvarande uppgifter redovisade enligt U.S.

GAAP. Alla monetära värden uttrycks i U.S. dollar, om inte annat anges.

Data om marknader och konkurrenssituation är Autolivs egna bedömningar baserade på eget och konkurrenters orderflöde samt på fordonstillverkarnas och myndighetemas offentliggj orda planer.

"Vi", "koncernen" och "Autoliv" avser • Au to liv In c." enligt definitionen i

"Konsolideringsprinciper" p å sidan 3 7.

Beträffande ansvar for framåtsyftande information, se sidan 32 Safe-Harbor Statement enligtThe Private Securities Litigation ReformAct ofl995.

RAPPORTDATUM Kvartal1 Kvartal2 Kvarta13 Kvartal4 Årsredovisning

27 aprH, 2006

26 juli, 2006

26 oktober, 2006

februari, 2007

mars, 2007

VARA PRODUKTER

"Dflrl nya krock·

kudden ar så sTark och etfektrv att den kan sl\ydda huvudet aven om srdorutan år neddragen."

Avancerade bilsäkerhetssystem

Ai:Atc•rt~-::r h:1r ~~;.:';- ,.,~"t · t:: l' :.'l"';~~~:t:~ :~-, ~d>:.-~ .;ftc~r~;~J tr;·;;.:;_·t·~J.1C=:;:!i;;~::r: 9-~~ ncnnt~ (- ,...;: ;':' ~ J.~iJ.f..:.)i~ -~--n·~;.'_-~·t.:-_·~.-~.."!:r~:Jn ...

;:'!:~~-:;i~<.· ! ·:.,i ~-:!.fi~r d!S·: ~~~~~-'tt: ~'i:.!fr_~, ~~O ~~~~~>~n c;-<--;~ ·fi >tt0":~~-~tro.:.r H'{~ ~;;-:,"' l~; ~--_ ;-:1V5;.)f;~_!f n~~l~~>·L '·:~\, ~v! ;{:-. nlr: :

,!,~e-~}t~o~~:~-\;. ··~ .. ,-r~; ;•: : .. "" ~a ~:a::·t~tJ .~S""~~-:dt.-1!S ·.~n;J~:.::· :::J~-~\-! i:-r ~1tt ~\~c·: ·np~:-! ll~i ·-~n ny t~~~rn.r~~d\:::..U ~ ~~~d

tndnoa a ^'l de sun<Js t:o:• · ::o,;b r r.: .:;s t EJ). • ;m : :::·;rad< : ':'.f;,!<_- f :lfh(::F~'. (:;~~:;d: .. 1 kt0 w r.s' ~'!;~n . •\ilk:Ev.

1, FÖRARKROCKKUDDE

Frontalkrockkudden för föraren beräknas min- ska risken för dödliga skador i frontalkollisioner med ungefår 25% (för bältade förare) och risken för allvarligahuvudskador med över 60%.

Kraften i krockkudden i nya Volvo C? O an- passas till hur allvarlig krocken är genom att gasgeneratorn har två laddningar som aktiveras med en längre eller kortare tidsmässig lucka.

2. E-CALL

Ett så kallat post -crash system som förbättrar chanserna att över leva när en olycka har inträf- fat genom att det automatiskt kontaktar Volvos olycksfallscentral och meddelar räddningsper- sonalen var olyckan skett. Systemet kan också användas för att spåra bilen om den blivit stulen.

Systemet introducerades av Autoliv år 2000.

3.BRÖSTKORGSKUDDE

Världens första sidakrockkudde introducerades av Autoliv 1994. Kudden beräknas minska risken för allvarliga bröstskador vid en sidakrock med ungefar 25%.

Kudden blåses upp åtta gånger snabbare än en ögonblinkning.

4. WHIPLASHSKYDD

Beräknas minska risken för n ackskador vid påkörning bakifrån med mer än 50%. Uppfanns av Autoliv 1998 och finns nu i alla Volvos bilar.

5. BÄLTESSYSTEM

Au to liv har tillverkat säker hets bälten ända sedan 1956.

Moderna 3-punktsbälten beräknas minska riskerna för allvarliga skador vid frontalkrockar med60-70%.

I Volvo C? O har alla bälten två säkerhets-hö- j ande komplement:

Bältessträckare som blixtsnabbt sträcker bältet upp til1 15 centimeter i början av en

krock tack vare en liten pyroteknisk laddning.

Bältet börjar därigenom skydda så snabbt som möjligt. Det minskar risken att häl tet fångar upp den åkande med ett ryck som kan ge revbensskador.Autoliv introdu cerade bäl- tessträckare 19 89.

Belastningsbegränsare som i kombina- tion med bältessträckare minskar risken för livshotande bröstskador med u ngefär 7 5% vid fro ntalkrockar.

Belastningsbegränsaren släpper efter litet på bältes bandet under själ va krocken så att helast- ningen på bröstkorgen minskar. Istället fångas den åkande upp på ett skonsammare sätt av frontalkrockkudden .

Systemet introducerades av Autoliv 1995.

6. PASSAGERAR- KROCKKUDDE Beräknas minska risken för dödliga skador i frontalkollisioner med ungefår 20% (för bältade passagerare).

Kudden b låses u pp på 50 millisekunder, halva tiden av en ögonblinkning.

Kraften i kudden anpassas till olika kollisioner tack vare att gasgeneratom har två laddn-

·.,

ingar. Vid mycket kraftiga kollisioner utlöses båda laddningarna exakt samtichgt;

annars fördröj s aktiveringen av den ena ladd- ningen mer eller mindre beroende på hur krafug kollisionen är.

7. KROCKKUDDEGARDIN

Nya Volvo C? O har världens första krockkud- degardin för cabrioleter. Vanliga krockkudde- gardiner beräknas minska risken för dödliga huvudskador med över 50% vid sidokollisioner.

l ^l

VAR VISION

VarJe ar raddar våra produkter over 15 000 h och rofh ndt ar t tO gäng sa mänga allvaritga 1 ersonskad r

•

VISION, AFFÅRSID~ OCH STRATEGI vAR VISION arattdrastlr.ktnunskanskenfor trafikolyckor , dodsfall oc:h skador 1 trafiken

VÅR AFFÅRSJDE ar att utveckla, ttlh·erka och salja avancerade bUsakerhetssystem.

VÅR STRATEQI ar att vara blitillverkamas forr.tahandr.val inom bihakerhet genom:

- Tekniskt ledarskap - Komplett systemkunnande - Produkter och system med

överlägsen kundnytta - Kostnadseffektivitet - Enaståendekvalitet - Global täckrung

- Enastående senice och kundstod

- Målmedvetna och motiverade medarbetare

VI RÄDDAR LIV ÖVER HELA VÄRLDEN Vi är världens största leverantör av bilsäkerhet med försäljning till alla ledande biltillverkare.

Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför krock- kuddar, säkerhetsbälten, säkerhetselektronik, rattar, pisksnärtsskydd, bilstolar för barn samt mörker-körningssystem och andra aktiva säkerhetssystem. VAr andel av världsmarknaden överstiger 33%.

Enligt det amerikanska trafiksäkerhetsverket (NHTSA) räddar säkerhetsbälten och krock- kuddar varje Ar över 15.000 liv enbart i USA och förhindrar mer än 300.000 allvarliga person- skador. EftersomAutoliv svarar för mer än en tredjedel av alla säkerhetsbälten och krock- kuddar i världen och det sker fler trafikolyckor och dödsfall i andra länder än USA, räddar våra produkter uppenbarligen mer än 15.000 liv och

GRUNDVÄRDERINGAR LIV- Vårpass1on ar attraddahv

KUNDER- Vi skapar nciJda kunder och ger trafikanterna mervarde

MEDARBETARE- V1 tar ansvar forvåramed- arbetares utveckhng, kompetens och kreativa potenttal

INNOVATION -Våra drivkrafter ar standig forbattnng och nytankaode

ET l K -Vi styrs av ho g euk och tar samhallsansvar

KULTUR - VAr grund ar globalttankande och lokal handlmgskraft

förhindrar minst tio gånger så många allvarliga personskador. Besparingarna genom lägre kost- nader för sjukvård och rehabilitering och genom större arbetsinkomster är åtminstone tio gånger högre än vårförsäljning (se sidan 18).

Autoliv Inc. bildades 1997 genom en sam- manslagning av svenskaAutoliv AB och det amerikanska bolaget MortonASP. Vi har nu 80 dotterbolag ochjoint ventures med nästan 40.000 medarbetare i 30 bilproducerande länder. Dessutom har vi tekniska utvecklings- centra i nio länder med 20 krocktestbanor, mer än något annat bilsäkerhetsföretag.

Våra aktier är noterade på New York Stock

Exchange (kortnamn: ALV) och våra svenska

depåbevis (SDR) på stockholmsbörsen (kort-

namn: ALIV).

•

Sammanfattning 2005

fh:~:'.· :t,••J!>:w~;J.i)jr:inu trut~; lfi·~~ti:: b~,tr;;\"(.:cl~.:.r,:jc.m pr~ ·•:1r f. tön •. : .n::\f k1•l ·· : F crtz:;:att.~tarL nm· ~.nu:.:h;;tt;iv nct'ti:.n ~ C.h. kr:;.;;::?-;:_, ·:ifb~

N.•'t..:•:"f;c-';>.~1 '· ,nt. vin.1t~:m ~.,.,, r ~1kt:•:.~ · . ..:r.h ,.:lr:t,·;t)ilJ·~;;;.:t~.':l':- r,~:i• .. l) ... t

t\af .'l~.:l~ pi V::!tk':l. t d" ;;n·.il~ .~~,;:..·!Kr .. ~t ... ::~: p:io ;t.enna ~,.km -~~!;tk:o

¹

Höjd ,Iidolnlll[l o ~:t; · :;,v : .·.: ~!t'-i'f:rir ,q ~·i :,:_k)i':':<:' ~:o-'d•.r..;:.;;~f1

u so ^{2005 2004} - - - - - - - ²⁰⁰³ -

Försäljning {miljoner) 6.205

Rörelseresultat {miljoner) 513

Nettoresultat {miljoner) 293

Resultat per aktie 3,26

Kassaflöde från verksamheten (miljoner) 479 Räntabilitet på eget kapital(%) 11,7 Utbetald utdelning (miljoner} 105

6.144 513 326 3,46 680 13,2 70

5.301 427 268 2,81 529 12,2 51

ARET l KORTHET

STABIL.A MARGINALER

% 10

.- .. ~-· ·

-~ . · • .. . B

.. : • ·- -· -· ' ... :-- 4 ... 2

2001 2002 2003 2004 2005

::l~.:..:!·.:~··;·;..:

;/ o

l ö ;'.:l

'1:.:

n···~~.drl o-'f-;·~)~~ .. : -~-(

n.~~·

..

^~:---f::-·::~o,..~.~-.~~

'"''·1.-.··n.J.:.;

-~r:::e-r.;,: ·h· :.;..-z~ ~.:rr:p·,._.::~~ ~t l .... ;'\..

<u.

.:-l

REKORDFÖRSÄWNING uso (mlardetJ

Mij,

emeter 7 ... .

--~.-

... . ... . . ... ...

70

6 ... ...

BO

50 40 30

5

4 . 3 2

2001 2002 2000 2004 2005 -20 . 10

• Fakturerad försäljning MUSO

ProdJktion IN

lätta tordon i T riaden

.r:.:·',:.::-.~-~-~-;·

v·: ...

^{;··.'::·.,:,}_-,·.-.~·;

REKORDUTDELNING

Il Aktieåterköp

•ut~ning

USD (rrijoner}

500 400

•>'·~. -.._ ,•;_-

:<,_.,: .

.._~

•.

j ' 1'. lt'1, ·.' • '1 .. :-• : :·. ~, ·,

7

VD : S KOMMEN T AR

aktlemarl\naden, l k et är 65 rn~r

än 2005 års netto- resultat."

•

På rättväg

3~s,'ie fl~{~:~~Zc;~:ttjj

-~~OD[i- v·t?i:i~f c·~:~ : t~rr~ ~~r 'iCr ~:)~~~ :1;r:u~~t{r~n . f;·~~-i~ ~~r!EH?-r;1C~ ~:~·~:~Ji ~ ~ .. ~öir~;·.ar o:-);-~ i ~~~riE\U~J~\~·pr \~ v.:-~~;~

"'l~~:-~ =~~i:~:~iH t~·~··5J.;t~:~-~~-~r s~ ~~~~;in~: ;:;~~rJ~otB~t~ :ö~~~<S~- F~$r~~ ~1~ ~~;1 :iv;;rJ;.-.:;~r~!~ i\: -~-:ri.~:,~Jo::-:~ ..

¹

~~~.--~~~~ ~r{ ~-:;~::~ )~~--~

·~~6r~~.1l~:-~:: ~~-· ·~ ':·:;~·-! .n0l~::-or•. h~~_tj:;:··t~ ~:·)t5i'-~:?~· i:~· ~:t..:-n f·: ~ '·t:n :;,{~/:; ,~~;;) y: :i:l ·~~{~ -~;G i-·~ rnE · ::::d ~":J~~t~~!: .. ~ s; :i• ft ~-:~n~-

I denna omgivning klarade sig Au to liv relativt väl. Koncernens försäljning steg med l% och rörelsemarginalen låg kvar över 8%, trots cirka 90 MUSD högre råmaterialpriser.

För att klara denna hårda miljö fortsatte vi att omstrukturera verksamheten och "investerade"

16 MUSD mer under 200S än under 2004 i fabriksavvecklingar och andra omstrukturerings- åtgärder. Justerar man för denna extrakostnad, förbättrades rörelsemarginalen till 8, S %, och den underliggande trenden från tidigare år bestod.

Sedan 200 l har försäljningen stigit med S S%

och den organiska tillväxten varit 23% (dvs för- säljningsökningen exklusive förvärv/avyttringar och valutaeffekter). Under samma period har nettoresultatet och vinsten per aktie tredubblats (även efter justeringar för negativa engångs- effekter under 200 l).

Kassaflödet fortsatte att vara starkt och nådde l 7 6 MUSD före finansiering (men efter 3 O MUSD i extra pensionsinbetalningar). Detta innebär ett fritt kassaflöde på mer än 4% (kassa- flöde i förhållande till koncernens genomsnittli- ga börsvärde under 2005 på4,1 miljarder USD).

Hela kassaflödet har återförts till aktiemark- naden. För att skapa ännu mera värde för dig och alla andraAutolivägare har vi dessutom dragit fördel av koncernens starka balansräkning och låga lånekostnad och höjt utdelningen och acce- lererat aktieåterköpen. Totalt har vi återfört 4 83 MUSD till aktiemarknaden, vilket är 65% mer än 200S års nettoresultat.

STRATEGIER FÖR FRAMTIDEN Kundmix

Under de senaste fem åren har vi satsat hårt i Asien. Det har gett oss en marknadsandel i Japan på 20% och ännu högre andelar i Kina och Sydkorea.

Lika viktigt är den gynnsamma kundmix som vi skaffat oss globalt genom denna expansion (se diagram). Många asiatiska biltillverkare har startat tillverkning i Nordarnerika och Europa och tar nu marknadsandelar från våra traditio- nella kunder.

För Autolivs långsiktiga framgång är det därför avgörande att vi har stärkt vår ställning i Asien och bland de asiatiska biltillverkarna globalt.

Marknadsmix

Våra investeringar i Asien och Östeuropa är också viktiga därför att dessa regioner redan producerar mer fordon än någon annan region.

Dessutom väntas bilproduktionen i dessa delar av världen fortsätta att växa med 8-l 0% per år.

Det genomsnittliga säkerhetsinnehållet i dessa bilar är fortfarande mycket mindre än i bilarna på våra traditionella marknader. Men allt fler bilar i Asien och Östeuropa förses med mo- derna säkerhetsbälten, front alkrockkuddar och även sidokrockkuddar. Följaktligen växer dessa bilsäkerhetsmarknader mycket snabbare än våra traditionella marknader. Vår starka position i dessa regioner ger oss bra möjlighet att dra nytta av denna trend.

Trenden leder emellertid till att världsmark- nadens genomsnittliga säkerhetsinnehåll per bil inte växer lika snabbt som tidigare eftersom antalet enkla bilar i tillväxtländerna ökar mycket snabbare än antalet bilar för de traditionella marknaderna i Västeuropa och USA. Samtidigt räknar vi med att priserna fortsätter att sjunka bl. a genom att globaliseringen av bilsäkerhets- marknaderna kommer att fortsätta.

Kostnadsnedskärningar

Vår strategi att flytta produktion tilllågkost-

nadsländer har varit avgörande för att klara

prispressen från biltillverkarna.

2005 flyttade vi sammansättningen av krock- kuddar i England till i första hand Turkiet och det mesta av vår bältes- och bandproduktion i Australien till Kina. D essutom avvecklades en fabrik i Frankrike.

Vi har nu 40% av våra medarbetare i lågkost- nadsländer, jämfört med 35% för ett år sedan och mindre än l 0% for sex år sedan, när utflytt- ningen av produktion till lågkostnadsländer inleddes (se diagram).

Forskning och utveckling

I linje med vår strategi fortsätter investeringarna i forskning och utveckling att öka. Under 2005 ökade dessa satsningar med 5% till att motsvara 6,2% av försäljningen .

Vi lanserade världens första krockkuddegar- din för cabrioleter samtAutolivs Night Vision System (se sidan 4 resp. 15). Vi introducerade även en "aktiv" motorhuv som skyddar fotgäng- are. Dessutom har vi ingått ett samarbetsavtal med Magneti Marelli om automatiska olycks- larm (E-call) och andra telematiksystem.

Marknadstillväxt

Under 2005 fortsatte vi också att bygga ut tillverkningen, främst för sidokrockkuddar. Vi räknar med en särskilt kraftig efterfrågan på krockkuddegardiner.

2004 föreslog den amerikanska regeringen nya regler som i praktiken gör krockkuddegar- diner obligatoriska i alla nya bilar från och med 2011. Vi förväntar oss därför att tillväxten för denna produkt består under resten av detta årtionde.

PLANER FÖR 2006

Under 2006 kommer vi att fortsätta stärka vår position på de asiatiska marknaderna. Vi bygger för närvarande tre nya fabriker i Kina; för rattar, elektronikrespektive gasgeneratorer.

Vi är fast beslutna att minska antalet leveran- törer. I takt med att existerande kontrakt löper ut kommer därför antalet underleverantörer att minska från över 2.000 till ca 500.

Utflyttningen av vår egen produktion till låg- kostnadsländer kommer att fortsätta. Den största besparingspotentialen erbjuder emeller- tid möjligheter att också lokalisera komponent- försörjningen tilllågkostnadsländer. Innan slutet av det här decenniet räknar vi med att ha ökat andelen inköp från lågkostnadsländer till 50%

från "bara" 20% i dagsläget och från mindre än 15% för ett år sedan.

UTSIKTER

Under årets första kvartal beräknas biltillverk- ningen i Triaden öka med 2%. I Västeuropa befaras emellertid produktionen minska med

l %, med en betydande negativ bilmodellsmix för oss. Valutaeffekter beräknas påverka vår försäljning negativt med 5%. Baserat på dessa förutsättningar antas försäljningen sjunka med 8%. Trots denna försäljningsminskning beräknas rörelsemarginalen stiga från 7,6% och rörelse- resultatet under det första kvartalet 2006 över- stiga 129 MUSD, som uppnåddes under det första kvartalet 2005.

Under helåret 2006 väntas bilproduktionen öka med l% i Triaden trots en nedgång på 2% i Västeuropa med en negativ modellmix. Minsk- ningen i vår försäljning från det första kvartalet bedöms avta redan i det andra och sedan gradvis börja stiga under hösten, en trend som väntas bestå in i 2007 . Den organiska helårsf orsäljning- en bör därför vara relativt oförändrad från 2005.

Räntenettot kommer att påverkas positivt av J obs-Act-transaktionerna samt av attAutolivs obligationslån i E u ro förfaller i maj. I p rincip skulle detta minska räntekostnaderna under 2006 med 15 MUSD, under förutsättning att nuvarande valutakurser och ränteskillnader mellan Sverige och USA består. Denna positiva effekt kan emellertid komma att minska om marknadsräntorna fortsätter att stiga och om nettolåneskulden stiger till följd av fortsatta aktieåter köp.

Vi väntar oss således en god tillväxt i vinsten per aktie trots flera utmaningar från bil produk- tionen.

;1/~,t)R}#,;/r~.t~~

Lars Westerberg ( /

VD: S KOMMENTAR

BÄTTRE HÅVSTÅNG

% MUSD

60 ~~·~·~... ... .. .. ... ... 1,200 50. .. ·~~-· ... 1,000

40 • 800

FLYTHILL LÅGKOSTNADSLÄNDER

~iMUSO 8

SySGO/Satta ( 1

OOOl

. - .. ~ 50

8

4

Sysselsatta l lågkostnads/llndar

• Sysselsatta l högkostnadsländer Försäljni ng

,.-•.

;•_,,;~

-·· j,,. ... l

'.-~

'

l. 1':.-.. ¹t'',; ~\ .•.

BÄTTRE MARKNADSM IX

% 80

iti ----... - ... ····-···-···. --- +1~

rA1 - - - -

9

VÄRDESKAPANOE FOA AKTIEÅGARNA

5% ÅRLIG MARKNADSTILLVÄXT

lJSD (miljarder)

• Säkerl1etsbälten

Frontalkrockkuddar

• Sidokrockkuddar Elektronik

8% ÅRLIG FÖRSÄWNINGSÖKNING

USD (miljardo~

• Säkemetsbäften Frorrtalkrockkuddar

• Sidokrockkuddar Elektronik •

övrigt

KOSTNADSSTRUKTUR Rörelseresultat

ÖVriga

kostnader

Indirekt personal

Direkt

material

: ,·.j~~i(,':::~i.·:· .• -;.,:._,·· ;Jl';; (V~:-: 1'-~ll •

.-..>k·:_

-~·~.

1)1; -:,·.:· ; : --~.:, ,' :-:,-: Cl!l '!;~~'..t:,,.

•' -

J1'

Att maximera uthålligt kassaflöde

~-·:<~b~'i~~:~ kt:T~~-~u~ ~·-~=;-tj(~:to::r}:.ra;rt . ~~~---"~:t~t~f~~ ::·-~rJr:)~r ~~~ :t .;,;} . ... ti~i~~?:.n---~-~ .. , .. ':--~~~;-~-r~-~~;.J~~rt t: C.: :·;;-: :~;~_:·~·~ :~:;:_J;;~~ Gr~

~~J~~ x~.:~~-~ c~~; ;.··t ;~ ~· _ _ :;: , .. ~ t:O""~-Hn-~:!.:;::i:~: !~t?~:J:~·::~Li'~-:.;-~-- tf.-~--~:;~~r ~~:;~:~,_~}- 1~. \/~ ~<~c:: .~t::.1( -~:-sE; ~:~ä~~~\);-~:-: ~;-_ ?:~--f~ -.; !;-~\~:_i_~

-~A ( 2--~:-:?~ -- rre,: ,~~~";~; .. .: s.~·<:'··:-~-~~! r ^~ r.i~ ::t~· t_;~ · . '.n ~~~(:}-~;=~~-- (t,;. ... ~~~-.:~:_:!l~~-:~. -~:~i~~.;r ~ ~<-~ ~r~ .. ~·~;.~~~;!~-:llt:f:.t:.~ -:;:_-~~;~.:: {~ k:/·:?..i_"I~ -;~~s~

TILLVÄXTMÅL

Ett av Autolivs mål är att försäljningen skall växa snabbare än den globala bilsäkerhetsmarknaden.

Detta mål har uppnåtts varje år men inte 2005 då bilproduktionen i Västeuropa sjönk med 3%. Sedan 1997 (då det"Nya"Autoliv start- ade) har marknaden ökat med i genomsnitt 5%

per år, medan koncernens försäljning har vuxit med 8.6% och med ca 5% exklusive förvärv, avyttringar och valutaeffekter.

Autolivs marknad drivs av den globala fordons- tillverkningen och tillväxten för säkerhetsin- nehållet per bil (vilket delvis motverkas av pris- nedgångar). I genomsnitt har dessa båda trender ökat marknaden med 2, 0% respektive 3, l% per år sedan 1997.

Under 2005 växte marknaden med knappt 4% tillnästan 17 miljarderUSD genom den starka bilproduktionen i Asien. Bilproduktionen i Västeuropa, där säkerhetsinnehållet per bil är mycket högre än i Asien, föll. Det globala leveransvärdet av säkerhetsutrustning låg därför kvar på ca 265 USD per bil som under 2004.

Marknadsandelsvinster

Vi har potential att växa snabbare än marknaden genom att vi är bättre positionerade i tillväxt- segmenten, t. ex. sidakrockkuddar och avance- rade säkerhetsbälten. Vi har en stark ställning på de nya tillväxtmarknaderna i Asien där både bilproduktionen och säkerhetsinnehållet per bil växer relativt snabb t.

Jämfört med de flesta konkurrenter har vi också en bättre ställning hos de asiatiska bil- tillverkarna som kraftigt expanderar sin bilpro- duktion.

Vi räknar därför med attAutolivs marknads- andel fortsätter att växa långsiktigt även om det förmodligen inte är möjligt under 2006 på grund av en fortsatt nedgång i den västeurope- iska biltillverkningen.

M ark n adstillväxt

Marknaden växer genom att säkerhetsinnehållet per bil ökar. Detta beror på nya lagar och regler samt på nya säkerhetsteknologier som driv er upp leveransvärdet per bil.

Det viktigaste nya lagförslaget är det ameri- kanska transportministeriets testkrav för sido- krockar for alla nya bilar i USA. Detta förslag väntas antas 2006.

Även produktionen av lätta fordon förväntas öka trendmässigt. Produktionsökningen kom- mer dock att ske i Kina och andra till växtmark- nader d är säker hetsinnehållet per bil är lågt.

Samtidigt har många moderna bilar i Europa och USA ett högt säkerhetsinnehålL Det ge- nomsnittliga försälj ningsvärdet per bil kommer därför inte att öka lika snabbt för vår bransch som under de senaste åren.

KOSTNADSKONTROLL

Nästan 50% av Autolivs intäkter används till inköp av komponenter och direkt material från externa leverantörer. Av dessa kostnader utgör råvaror ca 36% (dvs 18% av försäljningen) och resterande ca 64% (eller 32% av försäljningen) är underleverantörernas förädlingsvärde. Löner och andra kostnader för anställda (de flesta i tillverkning) motsvarar 26% av försäljningen.

Av försäljningsintäkterna går 6% till forskning och utveckling samt 5% till försäljning- och administration. Båda dessa kostnader utgörs i huvudsak av löner.

Direkt material

Vårt långsiktiga mål är att sänka kostnaderna for direkt material åtminstone lika mycket som prissänkningarna på våra produkter, ett mål som vi uppnått tidigare.

Under 2005 blev emellertid sänkningarna

mindre än l o/o p. g. a. högre priser på stål och and-

ra råvaror. stålinnehållet i inköpta komponenter

motsvarar ca 7% av koncernens försäljning.

Den mest effektiva kostnadsbesparande åt- gärden är att utveckla och ersätta existerande konstruktioner och komponenter med nya, lättare och mer kostnadseffektiva. Nyligen lanserade vi t. ex. en passagerarkrockkudde som väger 40% mindre än föregående produktgene- ration. Färre komponenter förenklar dessutom tillverkningen och ger därför besparingar även i produktionen.

En annan kostnadsbesparande åtgärd är det pågående programmet att minska antalet un- derleverantörer från 2.000 tiJI ca 500 före nästa årtionde. Vid den tidpunkten räknar vi även med att ha ökat andelen inköp från lågkostnads- länder till 50% från mindre än 15%2004.

Personalkostnader

I flera år har vi klarat målet att öka produktivite- ten med minst 5% per år för att klara de ständigt ökande personalkostnaderna. 2005 förbättrades produktiviteten med 7% (mätt som arbetsmi- nuter per tillverkad produkt).

Dessutom fortsätter vi flytta produktion tiJI lågkostnadsländer. Enbart under 2005 ökade koncernen antalet sysselsatta i dessa länder med

l. 400 till40%. Sam tidigt minskade vi an talet sysselsatta i högkostnadsländer med 2.400.

Tack vare dessa åtgärder har de totala perso- nalkostnaderna minskats ti1126% av försäljning- en från 28% 2001, trots prispress från kunder, löneökningar och större satsningar på forskning och utveckling.

KORTFRISTIGT KASSAFLÖDE

Eftersom ungefår en tredjedel av koncernens kostnader är mer eller mindre fasta, varierar vår vinst med kapacitetsutnyttjandet i fabrikerna, dvs med forsäljningen.

Ett enskilt kvartal påverkas kassaflödet dess- utom av när kunderna (i huvudsak de tio största biltillverkarna) betalar sina fakturor. Det kort- fristiga kassaflödet kan därför svänga betydligt från månad till månad.

Bilproduktionen på våra största marknader är en indikator på kapacitetsutnyttjandet i våra fab- riker. Men det är produktionsnivåerna för en- skilda bilmodeller som är avgörande, eftersom

• VÄRDESKAPANOE FÖR AKTIEAGARNA

vi vanligtvis inte kan använda underutnyttjade produktionslinjer för andra bilmodeller.

KASSAKRAV

Vid utgången av 2005 var kapitalbindningen i rörelsen 8,3% av försäljningen, vilket är i linje med vår policy att rörelsekapitalet inte ska överstiga l 0% av årsförsälj ningen. Vi räknar med att klara detta mål också under de närmaste åren (även om avvikelser kan förekomma enstaka kvartal).

Vi bör även fortsätta klara målet att netto- skulden skallligga klart under tre och att ränte- täckningsgraden klart över 2, 75 (för definitioner se sidan 60). Dessa nyckeltal var l , l respektive 14,1 vid utgången av 2005.

Vidare är det vår bedömning att avskrivning- arna skall fortsätta att vara tillräckliga för att täcka de närmaste årens beräknade investerings- behov.

Behovet av ytterligare produktionskapacitet kan emellertid komma att påverkas av de ovan nämnda nya bestämmelserna i USA om sido- krockskydd.

Sysselsatt kapital

Under de senaste fem åren har vi lyckats öka försäljningen med 55% och fördubbla rörelse- resultatet utan att öka det sysselsatta kapitalet medmer än 10%.

Denna förbättring i kapitalutnyttjande beror bl. a. på fabriksavvecklingar, outsourcing och reallakeringar till lågkostnadsländer där mindre automatiserade och mindre kapitalkrävande tillverkningsprocesser kan användas. Det speglar även det faktum att försäljningstillväxten och vinstökningarna åstadkommits utan några be- tydande goodwill-skapande företagsförvärv.

Detta har lett till att goodwill och andra immateriella tillgångar nu motsvarar 25% av försäljningenjämförtmed över 50% av försälj- ningen 1997 då koncernen bildades.

Eftersom vår marknad fortsätter att växa trendmässigt bör det vara möjligt för Autoliv att växa organiskt. Följaktligen bör Autolivs resultat kunna fortsätta att växa snabbare än det syssel- satta kapitalet.

11

Vr\ROESKAPANOE. FÖR AKTIEÄGARNA •

Betalning tillaktieägare

Sammanfattningsvis betyder detta attAutoliv har potential att fortsätta generera ett starkt fritt kassaflöde och överfora dessa medel till aktie- marknaden genom utdelningar och aktieåterköp beroende på vilken metod (eller en kombina- tion av dem) som är mest effektiv för att skap a aktieägarvärde.

Dessutom har koncernen en betydande lånekapacitet som kan användas för att dra fördel av nuvarande låga räntesatser och på så sätt skapa ännu mera värde för aktieägarna.

Mot slutet av året var koncernens räntekostnad på tillkommande lån inte ens 2% dvs till och med lägre än direktavkastningen på aktien (den årliga utdelningen i relation till genomsnittlig · börskurs). Autolivs styrelse beslutade därför att dra fördel av dessa gynnsamma förhållanden och under 2005 höja utdelningen och accelerera aktieåter köpen.

FYRA SÄTT ATT SKAPA AKTIEÄGARVÄRDE

OMt.<IN&KA LAN •

.:<kalit•"" om'*"'~.-.

• koolned .,.

egot ~llplloj

~~~-..,-~

~&9ooG) . 5303

IN'oE!STB1AI~

lllcapai

VW.

0'1'1

Ai>llllillnNn pl

egal

kap!ot"

"""'~

f..-f<J"'

icap<lool

ATIRI<DP ~ ,t,KT1ER

Sllaporvtlållållllllltr.ar ·

tll)der~~

Under 2005 återköpte vi 8,4 miljoner aktier för 3 78 MUSD (till i genomsnitt 44,79 USD per aktie), och vid utgången av året fick företagsled- ningen ett nytt mandat att återköpa ytterligare 10 miljoner aktier.

sedan återköpsprogrammen startade 2000, har 20 miljoner aktier återköpts för 698 MUSD till i genomsnitt 34,85 USD per aktie. I slutet av 2005 stängdeAutolivs aktie på 45,42 USD, vilket motsvarar ett börsvärde på ca 900 MUSD.

Denna potentiella värdestegring på 30% i de återköpta aktiemas marknadsvärde ska jämföras med minskningen på 20% som återköpen med- fört i antalet utestående aktier.

Genom att fortsätta att på detta sätt dra nytta av Autolivs låga räntekostnad och återköpa ak- tier kan det finnas möjlighet att öka vinsten per aktiesnabbare än försäljningen och därigenom skapa ännu större värde för aktieägarna.

Når Autoltv analyser ar anvandrungen av kassa~

flodet från rorelsen ( 4 79 MUSD 2005) utgår H

ifrån modellen i dtagrammet till vanster Eftersom koncernen under 201)5 betalade mmdre an 2% ranta på margtnall.\n och avkast- nmgen på det egna kapitalet var 12%, mveste- rade vt303 MUSD 1 verksamheten Utdelrungen hoJdes ull l 05 MUSD från 70 MUSD 2004 .

Eftersom lånekostnaden ar så låg , ar det m te

lonsamt att romska skuldsattrungen utan snarare

att oka den FolJakthgen okade Vl upplåningen

med 278 MUSD ftir att accelerera aktleåterkopen

till378 MUSD Jåmfurtmed 145 MUSD 2004.

KRAFTIG TILLVÄXT l ASIEN

Autolivs försäljning i "Övriga världen" har ökat med ungefär 25% i genomsnitt sedan 1997 och svarar nu för 11% av koncernens försäljningjäm- fört med 4% 1997. Denna utveckling beror på att Au to liv tidigt etablerade sig i Korea, Kina och på andra asiatiska marknader där både bilpro- duktion och efterfrågan på bilsäkerhetssystem växer relativt snabbt.

Samtidigt har Autolivs b eroende av den eu- ropeiska marknaden minskat från 61% 1997 till 54% 2005 trots att försäljningen i Europa ökat med ca 70%.

Den nordamerikanska marknaden svarar för 26% av försäljningen jämfört med 25% 199 7,

STÖRRE MARKNADSANDEL

Autohv har sta<hgt starkt sin stallmng på varids- marknaden for blisåkerhet och vr svarar nu, enligt våra berakningar; for mer an en tredJedel av marknaden.

Våra konkurrensfordelar år teknologiSkt ledar8kap, overlågsen global narvara och system- kompetens med egen expertis inom alla nyckel- områden Vr har också expanderat rAsren for att dra fordel av den höga tillvåxten i denna regron.

Detta har också gr vit oss en hattre global kund-

mrxandeflestakon~en~

BRAKUNDMIX

Under 2005 svarade Ford och dess olika bolag (t .ex. Volvo med 7%) för 21 % av Autolivs intäk- ter järnfortmed 23%2004. Renault tillsammans med Nissan svarade för 14 % (15% 2004) och GM-bolag (inklusive bl.a. Saab) för 13% (12%

för2004).

Volkswagen och P eugeot/Citroen ligger strax under 10%, medan Toyota och Daimler/Chrys- ler svarar for 7% vardera, och Honda för 6%.

Inget enskilt kontrakt svarar för mer än s%

• VAADESKAPANDE FÖR AKTIEAGARNA

trots att vårt beroende av GM, Ford och Chrys- ler i Nordamerika minskat tilllS% från 22%. Vi har således lyckats kompensera denna nedgång genom att flerdubbla försäljningen till de asia- tiska och europeiska bilfabrikerna i Nordame- rika mellan 1997 och 2005. Dessa kunder svarar nu får 11 % av koncernens omsättningjärnfort med3% 1997.

Den japanska m arknaden svarar för knappt 9% av försäljningenjämförtmed 10% 1997.

Förutom Japan är de viktigaste enskilda mark- naderna USA (20%), Tyskland (15%), Frankrike (13%), Storbritannien (6%), Spanien(S%) och Sverige (5%).

TRW Automotrve, som har ungefar en femtedel av marknaden, år ett amenkanskt foretag vars aktler ar noterade på New York Stock Rxchange

Takata, som också svarar for ungefar en femte- del av marknaden, år ett Japanskt fam1ljeforetag som har vuxrt ¹ takt med de japanska blitrllver- kamas framgångar på varidsmarknaden

Alla andra konkurrenter (mklus1ve Toyoda Gose1 och Key Safety Systems, f d. Breed) svarar tillsammans for ungefar 25% av marknaden.

% 80 70 60 50 40 30 20 10

0~~-':-:':'~~~~~

ÖVriga

av Autolivkoncernens intäkter, vilket är viktigt ur risksyn punkt. Vårt största kontrakt löper enligt avtalsvillkoren

ut2009. _Honda

Varje kontrakt omfattar vanligtvis

minst en bilplattform och gäller ^Toyota IIi

i allmänhet så länge plattformen

tillverkas, dvs ungefär 4-5 år. Kon- DaimlerChryster

trakten tecknas cirka tre år innan tillverkningen startar.

Volkswagen

Renault/Nissan

13

FORSKNING OCH UTVECKLING •

REKORDINVESTERINGAR l FOU

% USD (m~Jardo~

10 •..••.• ••··•·•·•••·•··••·. ...• 0,5 0,4 0,3 0,2 0.1

Kundfinansierat • FoU, netto

• %

W>~lölsaljnlngen.

brutto

%

W>~lölsalinlnaen.

netto

~~. •· ;·1 ... ,,·v:~:

· :-: .. : ..

~-:;.-

.. r · '/" :.:

PATENT OCH VARUMÅRKEN

I";'I~:P• ~-~--, ''~ ~~.;":. "·':"w-":·•·>~;,,~...,,1

~':"(;~/~'"l·:;, ' :.,..,:.:, ;:•' ; :::

:<\. •

^{',1,, o) l •}

~.o

• v .:

.:·'C-·:k;::~,

,,

.c:::~::..;.~·

::r-<

o·•

.M'.

... n ..

14

En nyckel till framgång

}:·t-U'tr; ii~----'='~ t:::~-J~i.'J.{~:~ ~:~) _·t-·~ .. ~\;·.:t:~.l :_~-~ · -.:;: ~r /·; -r~~/!;~~,.;:t~~-,~~J ~< .. ?;; .l t ~t~ ~)~tt· .. .t; .J~ .. v~~- ::;t~· .-:~' r ;~ .. ""'=':~ }-~~:-:T

~~·s --;;-~~ ~-r· .r .; n ~: , •'E· ~.~ .:~.Z:-~ -~ j~-;:,, . 'Z Z J.n : ~ -~-~'· ; ~u ~-:;;;_~~~~-·r ~~;.y~ f_ · .ti :t.:)~-~-:.~! .;1 :\ dr:;·oi.t.r~- J ,5 ; ,;: t1i~~.r:~~~ -rr~:~~ - .. , \ ~-;·:i~)~; -·~l~:;'.

·--r~---.;._-.. .::~~(_·i<:t;r"r:·:~,;·:~; ·;:~!-:?f-u.n ··_,··:·~ ~ .:;~;?.~:,d. ~4 <~~.~;~·:.~- .. · : . . ~ ~.r~:::~ ; : ~>~:.-.::~~ ~:.~::~·~1: "3r:""~:: ;- i:~ :;-~.;: ~·;.··~ :7·:r".{tds.:.;;~)· ~~(~kt~·I3.

HELHETSSYN

Efter att blivit världens ledande företag inom säkerhetsbälten, krockkuddar och andra s.k.

passiva säkerhetssystem har vi börjat att ut- veckla aktiva bilsäkerhetssystem.

Det är system som hjälper föraren att und- vika olyckor eller ingriper automatiskt medan en trafikolycka fortfarande kan undvikas.

Dessa system omfattar bland annat (se även illustration nedan) följande säkerhetsområden:

- Enklare/säkrare bilkörning genom system för t. ex. mörkerkörning, system för automa- tisk avstånds- och farthållning (s.k. adaptive cruise control) och köassistanssystem (stan- nar och startar bilen automatiskt i en kö).

Varningssystem t. ex kollisionsvarnare, fil- bytesvarnare och fotgängarvamare.

- Nödfallssystem som automatiskt ingriper om föraren inte reagerar på en fara eller reagerar för långsamt. Exempel på sådana system: automatbromsning, undanmanöver- system och fotgängarskydd.

I vårt traditionella område, passiv säkerhet, utvecklar vi:

Pre-erash-system som aktiveras när krocken är oundviklig. I framtida system kan dessa

livsviktiga tiondelar av en sekund användas för att strama åt säkerhetsbältena (genom att använda aktiva säkerhetsbälten med för-för- sträckare) och för andra r eversibla system.

Pre-erash-fasen kan också användas för att blåsa upp krockkuddarna långsammare och därmed mjukare.

- In-crash-system som minskar skadorna av krockvåldet genom att använda t. ex. ännu bättre bältessträckare och krockkuddar än idag eller Autolivs nya fotgängarskydd "the pop-up hoad" som introducerades 2005 i nya Jaguar XK.

- Post-crash- system som E-call (som automa- tiskt kontaktar olycksfallcentralen efter en olycka) och Event Data Recorders (som lag- rar viktig data från olyckan som den "svarta lådan" i ett flygplan).

De flesta av de aktiva systemen kommer att samverka med de passiva systemen och styras av en gemensam elektronisk styrenhet för att ge bästa möjliga skydd.Autolivs starka ställning inom passiv bilsäkerhet kommer därför att vara en konkurrensfördel när aktiva och passiva bil- säkerhetssystem ska integreras.

---·-··--·---··---

AUTOLIVS INTEGI AKTIV SÄKERHET··-·-····-·-···-·-·-···-···-···-·-·-····- · BEKVÄMLIGHET VAHNING N ÖDSITUATION

MÖRKERKÖRNING • FOTGÄNGARVARNARE \ • AUTOMATBROMSNING

FART- & AVSTÅNDSHÅLLARE • UNDANMANÖVERSYsTEM

KÖASSISTANS

\ \ " FILBYTESVARNARE

\ • KOLLISIONSVARNING • FOTGÅNGARSKYDD

l -. -~. ^{- :-.- - .}

• ^{FOASKNING OC H} UiVECKLING

SÄKRARE MÖRKERKÖRNING

Autolivs Night Vision System som introducera- des 2005 i BMW s 7 -serie gör det möjligt att se upp till300meter i mörker. Vanligt halvljus når inte ens 100 meter.

Att systemet ser så bra i m örker beror på kamerans enastående känslighet för värmestrål- ning. Det gäller inte bara värme- dvs infrarött (IR) ljus - från djur och människor utan också från för emål. Systemet är så känsligt för dess

osynliga strålar att det fungerarutmärkt även i komplett beckmörker utan några lampor eller annan belysning. Detta gör att räckvidden inte är begränsad eller beroende av vare sig strålkas- tarljus eller några infraröda lampor som i andra, mindre avancerade, !R-system (sk "när-zons IR").

Autolivs kamera gör det inte bara möjligt att se längre än med "när-zons" JR, utan den ger också föraren möjlighet att se terrängen vid sidan av vägen. Detta bredare synfält gör att föraren kan upptäcka djur och barn som plötsligt rusar upp på vägen från sidan. Kameran har

AERADE SÄKERHET

en vidvinkellins på 36 grader för att täcka det mänskliga ögats normala synfält. Autolivs kamera har även en zoom-funktion som styrs automa- tiskt av hastighetsmätaren och ratten. Vid 80 km/h zoomar hastighetsmätaren in bilden och förstorar därigenom objekt som ligger långt bort.

När vägen svänger och föraren vrider på ratten, panorerar kameran i vägens riktning så att föraren · lätt kan följ a både en slingrig väg och terrängen vid sidan om.

Eftersom systemet inte är beroende av någon belysning, kan detinte självt bli bländat och inte heller blända förare i andra fordon. System et fungerar således lika bra med halvljus som med helljus.

Det blir därför både bekvämare och säkrare att köra i mörker.

Generellt sett är det 2-3 gånger farligare att köra på natten än när det är ljust. I Europa om- kommer mer än 20.000 trafikanter varje år när det är mörkt och ytterligare 560.000 skadas.

PASSIV SÄKERHET . ... . ... :

Po1nt of nc

• return (ca 11:

sekund)

PHE· CRAS K

TIDIG AKTIVERING

~ ^.... ~ - ~ - ~ C - TG - R A - :- : - R - S~ KY ~ o - o~-- P _ D _ S _ : - ~ - :- ~ - ~:~

AKTIVA SÅKERHETSBÄLTEN NYA SÄKERHETSBÄLTEN '.. • INTEGRERAD TELEFON AKTIVA CHASSIN NYA KROCKKUDDAR "SVARTA LÅDAN"

NY KROCKUDDE

,·_. :' .. ;i· ·

1.

-='. ·· •,.

~r>

:- : . .: ..' ·.

^~:

...

·. .

!'~

·'l ,:· . ' . . : -...

;-:.,;v : '-: :··. ~·;;.·. ·.::.:~c:.··,:

•. :.

h\ :-1 ··,.

;,T' ... "

.:.Jr• ) •:- .

.-~ ~;·;._

·

1 .... ,.,.

•'! .. •

l

· ,·-·,;.c .. :

' l '.

15

MEDARBETARE

UTBILDNINGSSATSNI NGAR

Dagar/anställd

7

0

-=2=oo~1-20=o2~2000~-=2=oo~4-200=s

NYTTSÄKERHETSREKORD

Skador/200.000 arbe!stimmar 6 . . .

iii

^{O • 2001 2002 2C03}

^l

2004 2005

IDERIKA MEDARBETARE

lndex¹t

500 •. . .. . . ... . .. . ....•

450

400. •··· ... ···. 350

300 250

~~ _o

-2001

~--···-··

2002 2C03

·

2004 2005 1) Förbättringstörslag ~or anst~ld.

HÖGRE FÖRÄDLINGSVÄRDE

USD (1000)

: . ~ .

50 40 30 •..

20 10

2001 2002 2000 2004 2005

• Förädlingsvärde

per

medarbetare Kostnad per medarbetare

•

Att investera i människor

)~!'B:·.~ ;~~~T?:'~}C~ '!0'.~~~:~_t3~';_:~rt J-ti.f -?r~--b·iJi_t~:-t l~t~,~-~; 1 ri ; 7. ;:)··\;:·;:~r~;:~-~r;::J~{:~1~~ i{~n$tt~ ~-~~~i;~:;t·~t-n 1i.1.~ c;.:~n ;;;.r~·~ ; ;_ :U :

tlG -~~j] ~1;~;S: k:~~-1(:~~~-·-~~~~v·~ ~-~~ .. ~~n 2~~t~---~::~~~~H :;:~;f.~ $ .. :~~_k_:~~-· Z!~-·~::)(":t._~p~t\f.~~ ~}.\; ~·~ z~-~t.t ~f~ ~-:v: / t{.:Jt~~~·;·<;-:i~~\(\~: 7\

fti~:~~~-:-~~ttR- ~:~-:~~-~ ~1 ~B.~~n~~ .. t" J'-/:~~t:r·~~l ~Y~-0~~:.-~l.:t~·~::;.r:t · :?ör ~~!t Jt~ ~-s.t-t ::i;:~\-'(~:.:~:.

UTBILDNINGSSATSNINGAR

Under de senaste fem åren har vi ökat invest- eringarna i utbildnings- och utvecklingsprogram till6,5 dagar per anställd från knappt två dagar.

Vi erbjuder ett brett spektrum av utbildnings- möjligheter t. ex on-the-job-training, job-rota- tion och internationella uppdrag. Vi är över- tygade om att vi får många starkt motiverade medarbetare genom dessa program. När med- arbetare ges bredare vyer, ökar deras förmåga att klara nya utmaningar och vår organisation blir mer global, flexibel och dynamisk.

Vi har också program för att identifiera med- arbetare med stor potential. Vi erbjuder dem in- dividuella utvecklingsplaner såsom ledarskaps- träning och utlandstj änstgöring. För att attrahera och rekrytera nya begåvade personer har ett internationellt traineepro gram introducerats.

Det första programmet omfattar tio deltagare och sex nationaliteter. Medelåldern är 2 8 år och 40% av deltagarna är kvinnor.

Vi satsar på att göra vår organisation mindre hierarkisk. Istället byggs ett nätverk av högt kvalificerade individer upp som en investering för framtiden. När våra medarbetare utvecklas, utvecklas vår verksamhet, och när våra medar- betare får ett mer globalt synsätt, blir vår organi- sation mer konkurrenskraftig i en global miljö.

Förutom att attrahera nya duktiga medarbe- tare och ta väl vara på dem, har vi målsättningen att skapa balans mellan män och kvinnor, olika åldersgrupper och nationaliteter samt att minst 70% av våra nyutnämnda chefer skall vara intern- rekryterade. För att nå dessa mål introducerade vi för två år sedan ett omfattande successionspro- gram för alla nyckelbefattningar världen över.

HÄLSA OCH SÄKERHET

För att fortsätta att vara en attraktiv arbetsplats, investerar vi i våra medarbetares välbefinnande och motivation. satsningarna sträcker sig från

säkra och hälsosamma arbetsplatser och konkur- renskraftiga ersättningartill etiska principer och hållbar utveckling.

Säker hetsläget i alla våra fabriker i världen jämförs varje kvartal. Målet är noll personska- dor under ett helt år. Under 2005 klarade tio fabriker detta vilket var en förbättring från sju under 2004. Diagrammet till vänster visar hur skadefrekvensen (dvs antalet skador per 200,000 arbetstimmar) utvecklats i koncernen sedan 2001.

IDERIKA MEDARBETARE

Ett annat viktigt mått som vi följer noga är anta- let förbättringsförslag per anställd. Ingen är mer lämpad att ge förbättringsförslag om tillverk- ningen än fabriksarbetarna själva. Vi tar därför vara på deras uppslagsrikedom ochjämför antalet förbättringsförslag per anställd i alla våra enheter i hela världen.

Under 2005 fick vi in 33% fler förbättringsför- slag per anställd än under 2004, vilket bidrar till vår effektivitetsutveckling.

FORTSATT ÖKAD PRODUKTIVITET Vårt mål är att varje år öka produktiviteten med minst 5%. 2005 överträffade vi detta mål och ökade effektiviteten i våra fabriker med 7%

(mätt som antal arbetsminuter per producerad produkt) .

Ett annat, bredare mått är förädlingsvärdet per medarbetare. Det har ökat med i genomsnitt 6% per år sedan 200 l till knappt 7 6, 000 USD (ca 560,000 SEK) medan den genomsnittliga personalkostnaden ökat med 5% till knappt 41,000 USD (306,000 SEK).

Under 2002 och 2003 drevs värdena upp av

den starka euron. Under 2005 drog s värdena ner

av flytten tilllågkostnadsländer, där tillverk-

ningen inte är lika automatiserad och förädlings-

värdet följaktligen lägre.

LIKA MÖJLIGHETER

Vår etiska kod är baserad på Global Sullivan Principles of Social Responsibility och p å FN s principer i Global lmpact. Följaktligen:

- Arbetar vi för hka möjligh eter för alla anst äll- da på alla nivåer oberoende av t. ex. hudfärg, ras, kön, sexuell läggning, etniskt ursprung och religion.

Arbetar vi för att öka andelen kvinnor i chefs- positioner.

Fördömer vi barnarbete, fysisk bestraffning eller andra former av utnyttjande.

Erbjuder vi säkra och hälsosamma arbets- platser.

- Respekterar vi anställdas föreningsfrih et.

Ska ersättningen till anställda minst täcka deras grundläggande behov och ge dem möjlighet att förbättra sin sociala och ekono- miska situation.

(S e också www.autoliv.com under "Govemance".)

•

UNGA MEDARBETARE

Snittåldern h os våra medarbetare är 3 5 år.

Detta speglar koncernens snabba expansion de sen aste åren.

Nära hälften av våra medarbetare är kvinnor;

också de med en liknande åldersstruktur.

MINSKAD FRÅNVARO

Att minska sjukfrån var on är ett viktigt mål för oss, speciellt i våra anläggningar i Västeuropa där frånvaron hittills legat kring 6-l 0%.

I våra fabriker i USA, Östeuropa och "Övriga världen" ligger frånvaron runt 2-3%, trots sam- ma tillverkningsprocesser som i Västeuropa.

En orsak till skillnaden i sjukfrånvaro är de omfattande försäkringssystemen i Västeuropa.

Genom att under en följd av år fokus era på dessa frågor har vi under 2005 lyckats minska frånvaron i våra anläggningar i flera västeurope- iska länder (se diagram).

MEDi>.RBETARE

ÅLDER· & KÖNSFÖRDELNING

%

12 ... -...•..•....•.•...

10 •·•····••

l

~ ~

O <20 26-30 36-40 46-50 156-M

20·25 31-36 41--415 51·55 >00

Män • Kvinnor

HÖGREARBETSNÄRVARO

%~aro

8

6 •.

4

3

2

17

SAMHALLSAN SVAR

Samhällsnytta

-r ~.:a~:J.'?rJ~~'"lr~ T ;-:~}r .i\t~-~"~~~v f:' tr lr~it:~ (~l3F~ :<;fZ~{f C·i' n~rb~:' ~~!l ~Je~· _;~\t~ \{~·;~;ct ~/;1;7' ~~~~;"r:~~5;rn~-~:-r.rt h~::2 ~: 1 t~'-~! Bn

~~: r./·~:~:~~~-91 ~:tPT~-. l <tt ; r~~~--~;t~J-St ~ht' ;J.o ~·; ·r:s:~~rt1~r~~1ffi: ; :)::;J{:icr ~ t rs;.!:'H~:.~;;f~ J· v .. ;~-· a.f.~f.:~ ... ~ ;.,i~u,it \t'.:~_rt :-1s ~i .

Flera studier har visat att bilsäkerhetssystem som säkerhetsbälten och krockkuddar är mycket kostnadseffektiva för samhället. En av de mest inträngande studierna gjordes år 2000 av det amerikanska trafiksäkerhetsverket The National HighwayTraffic Safety Administration (NIITSA).

Enligt denna studie ("The Eecnornie Im p act of Motor Vehicle Crashes") räddade säkerhets- bälten år 2000 närmare 12.000 liv enbart i USA.

Dessutom forhindrades 325.000 personskador.

Dessa skador varierade ifrån lindriga till kritiska {dvs frånAIS l till AIS 5 i den allmänt veder- tagna "Abbreviated In jury Scale''). Följaktligen är säkerhetsbälten mycket viktiga när det gäller att minska mänskligt lidande.

Dessutom sparar bälten miljarder dollar for sjukvård, polis och rättsväsende, försäkringsbolag och i arbetsinkomster som annars skulle ha förlo- rats. NHTSA uppskattar dessa direkta bespa- ringar till närmare l MUSD för varje räddat liv, medan besparingarna från skadeelimineringen varierat från 5. 941 USD för lindriga skador till över l MUSD för kritiska skador. Dessa direkta besparingar uppgår nästan till 50 miljarder USD per år.

EftersomAutoliv under 2000 stod för 20%

av bältesmarknaden i USA, var vårt bidrag till denna besparing ca l O miljarder USD, vilket kan jämföras med vår försäljning av säkerhetsbälten i USA som samma år uppgick till260 MUSD.

Kostnadsbesparingen för det amerikanska samhäl- let kan därför ha varit 40 gånger större än sam- hällets kostnader i USA för våra säkerhetsbälten.

I denna beräkning ingår inte biltillverkarnas installationskostnader för säker hetsbältena.

Å andra· s~ dan ingår inte heller de indirekta besparitigarna från minskat mänskligt lidande av farre dödsfall och skador. NHTSA bedömer

att dessa indirekt a "quality-of-life-besparingar"

uppgårtill närmare 2,4 MUSD per räddat liv vilket är mycket mer än biltillverkamas instal- lationskostnader. slutsatsen blir därför att kost- nadsfördelarna för samhället av våra säkerhets- bälten är betydande.

Besparingseff ekten av varje ytterligare säker- hetssystem är mindre eftersom säkerhetsbälten - som är det primära skyddet- redan eliminerat de största riskerna. ·

När det gäller frontala krockkuddar upp- skattar NHT SA {i"Lives saved by the Federal Motor Vehicle Standards and Other Vehicle SafetyTechnologies, 1960-2002'') att dödsfallen minskade med 12% u nder 2002 och att antalet allvarliga, livshotande och kritiska skador (dvs AIS 3-5) sjönk med 15%.

NHTSA för eslog nyligen skärpta krocktester vid s idokollisioner. I förslaget räknar NHTSA med att nettonyttan f ör samhället {besparingar efter avdrag för kostnader) u pp går till mellan 200 MUSD och 1,5 miljard USD per år. Det stora spannet speglar svårigh eterna att förutse vilka produkter som kommer att användas för att klara testkriterierna samt hur många fordon som kommer att ha anpassats till de skärpta reg- lerna innan de- enligt förslaget- träder i kraft i september 20 Il.

Ungefärliga aamhällsbe$pamlngar för USA från sikerhetsbälten

AIS' Kostnadlikads Antal forhindrade slulclor Bespannger 1MUSO

Lilldnga 1 $5941

Moderata 2 $62 020 233

36~

$144?0

.AJI.'<l1'119a 3 ^$178358 67.387 $12020

l.J,shotand6 4 $337 001 1900f' $6402

Kn!ISka ö $1077 567 5065 lli5 458

DOdhaa 6 $957 787 11889 ..._.Jll_®I

Totill 335..712 $40..737

l) -'lbbrev!llted tnjury ~

Kalla 'lhll Economrc lmpact

of Moror

Vehtcle Crasl1es 2000· Irån Nabon al Hlghway T rafflc Se.!Eoty

Adrr•ltl!Stratton

(NHTSA) M AU!oliV

•

Miljöarbete - ett konkurrensmedel

MILJÖ

Vårtmiljöengagemang sträcker sig längre än de legala kraven eftersom återvinningsbara och miljövänliga produkter är en konkurrensfördel i bilindustrin.

Vårt miljöarbete baseras på analyser av våra produkters hela livscykel. Det är viktigt efter- som miljöpåverkan vid användningen av en produkt eller vid framställningen av råvarorna till den kan vara mycket större än påverkan från tillverkningen och sammansättningen av den.

För Autoli vs produkter är detta oftast fallet.

De fl esta av våra produkter är tillverkade av stål och andra metaller eller av plaster och andra olj e baserade material. Produktema sitter i bilar där deras vikt påverkar bränsleförbrukningen och utsläppen under bilens långa livstid. Våra produkter kan också påverka miljön när bilen skrotas om vi inte är noggranna vid valet av material.

Därför studerar vi produktens hela livscykel och fokuserar inte enbart på tillverkningen, som i vårt fall är den fas som påverkar miljön minst.

I själva verket är miljöpåverkan från de flesta av våra anläggningar så låg att den kan jämföras m ed tjänsteföretagens (se diagram).

FÖRE TILLVERKNING

Vårt främsta bidrag till miljön är att utforma och utveckla säkerhetssystem med låg vikt och med så liten påverkan på miljön som möjligt. Vår senaste passagerarkrockkudde väger 40% mindre än den närmast föregående generationen av produkten. Vår senaste bältessträckare har 70%

lägre vikt än den första generationen av pro- dukter. Enbart dessa två exempel sparar årligen 20.000 ton (huvudsakligen stål) och innebär en motsvarande miljöförbättring i koncernens kedja av leverantörer och deras underleverantörer.

Nu fortsätter vi att driva på utvecklingen ge- nom att göra våra produkter ännu mer miljövän- liga och lättare.

Vi samarbetar också på många andra sätt med våra leverantörer och rekommenderar dem att införa miljöstyrningssystem, i första hand ISO 1400 l. Vi kräver också att de ansluter sig till vår miljöpolicy.

INTERNA FÖRBÄTTRINGAR

Vår policy är att allaAutolivs anläggningar skall vara certifierade enligt ISO 1400 l. I slutet av 2005 svarade de certifierade anläggningarna för nästan l 00% av intäkterna (se diagram). De få fabriker som återstår att certifiera är i allmänhet nya tillverkningsenheter som ännu inte hunnit bli certifierade.

Våra tillverkningsanläggningar följer noga de miljöfaktorer som är relevanta för verksamheten t. ex. energi- och vattenkonsumtion och frakter (se diagram).

Eftersom miljöpåverkan från vår tillverknings- process är liten, inriktar vi oss på att minska frakter och förpackningsmaterial där vi har den största förbättrings- och besparingspotentialen.

EFTER LEVERANS

Vi stöd j er aktivt våra kunders milj ö arbete. Vi är bl. a representerade i Ford Supplier Sustainabi- lity Forum tillsammans med tio andra stora leve- rantörer som ligger långt framme i miljöarbetet.

Det viktigaste vi kan göra för att hjälpa våra kunder att nå sina miljömål är att fortsätta minska vikten hos våra produkter, så att fordo- nens bränsleförbrukning och utsläpp reduceras.

Detta gör det lättare för bilindustrin att infria sitt nya åtagande att minska koldioxidutsläppen i Europa med 30% från nya bilar.

D et n ya EV-direktivet End of Life Vehicle (ELV) kräver att 85% av allt material i nya bilar skall vara återvinningsbart 2006 och 95%2015.

Även om ELV inte specificerar återvinningsni- våerna för individuella bilkomponenter (såsom krockkuddar) utan endast återvinningsnivån för hela bilen, kommer vi att se till att våra produk- ter bidrar till att våra kunder kan klara dessa krav.

EV-direktivet förbjuder också användning av farliga ämnen, såsom bly. Några av våra gasgene- ratorer för krockkuddar innehåller bly (mindre .än ett 100-dels gram). Dessa gasgeneratorer

kommer att fasas ut inom den fastställda tiden.

SAMHALLSAN SVAR

FÖRBÄTTRINGARNA FORTSÄTTER

40 ... _. ____ ...

20 ... ... - ... .

o

2001 2002 2003 2004 2005

• 8klaft kv.h

• Frakter Vatten

SNART100%

100 '16 ... .

~ ~· ~- , _- ^:~ f

o

2001 2002 2003 2004 2005

• % av anläggningarna

% av

omsättnilgen

: .. ~ . ~ .' . .,,J.·'·

r; .. :,: :r •. ·.' ,·

~

- •• :

!

;i ...

:~

.. . _ ... , _ _ .• ;. _-\

~···:-c

..

,"'l

"SOM EN BANK"

Ton C02/MSEK

10 ... ... .

a .... ....

• ' • · ..• !'( •• ;, ;:· .• ~

-:!"

~-

_ ;. ' • ; · •. · ;;

~

•. . _ ,_ .. . "'':

19