1
Karaktäriseringar i filmer inom
genrerna War och Crime
En kvantitativ innehållsanalys av US Box Office topplistor med hjälp av
nationalism, orientalism och propaganda
Characterizations in movies within the genres War and Crime
A quantitative content analysis of US Box Office charts with
the help of nationalism, orientalism and propaganda
Emma Lindström, Johanna Svensson och Vasvia Rakipovic
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Kommunikation och PR
7,5 HP Sol Agin
2
Sammanfattning
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur genrerna War och Crime skiljer sig mellan hur de porträtterar protagonisten och antagonisten. Även hur en ägarkoncentrerad marknad kan ge konsekvenser för innehållet i filmer från våra två valda genrer. Det här undersöks genom topp 50 filmer för War och Crime enligt US Box Office från IMDbs hemsida. Det teoretiska ramverk som används är Edward Saids beskrivning av orientalism. För delen om nationalism används en bok av Steve Grosby och artiklar från Kathy Warners och Jason Dittmer. Olof Peterssons bok Opinionsbildning och en artikel av Matthew Alford används för propaganda delen.
Undersökningen vi gjort är en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat US Box Office topp 50 filmer i genrena War och Crime. Vi valde en kvantitativ innehållsanalys eftersom vi ville arbeta med objektiva svar samtidigt som vi ville få visuell statistik. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval för att välja urvalet av våra filmer. För att koda de filmer vi valt skapade vi vårt egna kodschema och en kodbok. Vår kodning använde vi i programmet SPSS för att få ut olika tabeller och figurer som vi kunde få resultat och statistik från. Dessa resultat analyserade vi sedan efter vårt teoretiska ramverk och analysen använde vi för att få fram svar på våra frågeställningar.
Resultaten att det är en ägarkoncentrerad marknad där det är sex produktionsbolag som har majoriteten. Protagonisterna för genren War är till majoriteten amerikanska män inom militären medan antagonisterna är från Tyskland eller Mellanöstern och inte personifierade djupare. För Crime är protagonisterna till majoriteten även där amerikanska män, men inom polisyrket eller kriminella, antagonisterna är kriminella amerikanska män.
Slutsatsen som dras av resultatet är att det är amerikanska produktionsbolag som gör filmer för amerikaner, med innehållet fokuserat på amerikaner. Det stärker nationalismen i landet samtidigt som det förtydligar den utländska fienden genom att skapa en stark ”vi och dem”-känsla. Filmer kan användas som en kanal för propaganda och kan påverka människors syn och värderingar. Ägarkoncentrationen skapar svårigheter för mindre produktionsbolag att konkurrera och sprida sitt budskap.
3
Abstract
The purpose of this paper is to examine the differences between the genres War and Crime and how they portray the protagonist and the antagonist. Also how concentrated ownership can cause consequences for the content in movies from our chosen genres. This is examined by top 50 movies within the two genres from IMDb's Box Office listing. The theoretical framework used is Edward Saids description of orientalism. For the nationalism segment a book from Steve Grosby and articles from Kathy Warners and Jason Dittmer is used. Olof Peterssons book Opinionsbildning and an article from Matthew Alford is used for the propaganda segment.
The paper is written based on a quantitative content analysis where we analyzed the US Box Office top 50 movies in the war and Crime genre. We chose quantitative content analysis because we wanted to work with objective answers and get visual statistics. We have used a convenience sample when sampling our movies. To code the chosen movies we created our own code sheet and codebook. We used the program SPSS to get different charts, which we drew results and statistics from. The results from our analysis with the help from our theoretical framework helped bring answers to our questions of issues.
The results show that the market is ownership concentrated with six production companies responsible for the majority. The protagonist for the genre war is mostly an military American man while the antagonist is from Germany or the Middle East and not personified deeper. For Crime the protagonist for the majority is an American man within the police profession or a criminal. The antagonists are criminal American men.
A conclusion from the results is that American production companies make movies for Americans with content focusing on Americans. This strengthens the nationalism within the country simultaneously as it clarifies the enemy by creating a strong “us and them”-feeling. Movies can be used as a channel for propaganda and to affect people's views and values. The concentrated ownership can create difficulties for smaller production companies to compete and spread their message.
4
Förord
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ... 7
1.1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
1.2. EMPIRISKT MATERIAL ... 7
1.3. BEGREPPSDEFINITIONER ... 8
1.4. DISPOSITION ... 8
2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING ... 10
2.1. NATIONALISM ... 10
2.1.1. Olika varianter av nationalism... 10
2.1.2. Banal nationalism ... 11 2.1.3. Nationalism i media ... 11 2.2. ORIENTALISM ... 11 2.3. PROPAGANDA ... 12 2.3.1. Politisk propaganda ... 13 2.3.2. Marknadsföringens opinionsbildning ... 13
2.3.3. A Propaganda Model for Hollywood ... 13
3. METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 14
3.1. OPERATIONALISERING ... 15
3.1.1. Etiska ställningstaganden ... 17
3.2. RELIABILITET ... 17
3.2.1. Validitet ... 18
4. RESULTAT ... 19
4.1 HUR UTMÅLAS PROTAGONISTEN KONTRA ANTAGONISTEN MED ANSEENDE TILL GENUS, HÄRKOMST, PROFESSION OCH SLUTMÅL? ... 19
4.2 HAR EN MAJORITET PRODUKTIONSBOLAG MAKTEN ÖVER MARKNADEN OCH INNEHÅLLET? ... 25
4.3. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 26
5. ANALYS OCH DISKUSSION ... 28
5.1. NATIONALISM ... 28
5.2. ORIENTALISM ... 30
5.3. PROPAGANDA ... 31
5.3.1. Produktionsbolag och Propaganda ... 32
5.4. SJÄLVREFLEKTERANDE DISKUSSION ... 34
6. SLUTSATSER ... 35
7. IMPLIKATIONER FÖR SAMHÄLLET OCH ARBETS-/YRKESLIV SAMT FRAMTIDA FORSKNING ... 37
6
REFERENSLISTA ... 39
BILAGOR ... 40
FIGURFÖRTECKNING
FIGUR 1 - PROTAGONISTER FÖRDELAT PÅ LAND. FREKVENS: 100 ... 19FIGUR 2- ANTAGONISTER FÖRDELAT PÅ LAND. FREKVENS: 100 ... 19
FIGUR 3– FILMER FÖRDELAT EFTER PRODUKTIONSBOLAG FREKVENS: 100 ... 25
FIGUR 4 - FILMER FÖRDELAT PÅ FILMTEKNIK/FILMTYP. FREKVENS: 100 ... 26
TABELL 1- FÖRDELNING AV PROTAGONISTER I LÄNDER. FREKVENS: 100 ... 20
TABELL 2 - FÖRDELNING AV ANTAGONISTER I LÄNDER. FREKVENS: 100 ... 20
TABELL 3 - FÖRDELNING AV PROTAGONISTENS MÅL. FREKVENS:100 ... 21
TABELL 4 - FÖRDELNING AV ANTAGONISTENS MÅL. FREKVENS: 100 ... 22
TABELL 5- PROTAGONISTENS GENUS FÖRDELAT PÅ VILKEN GENRE. FREKVENS:100 ... 22
TABELL 6- ANTAGONISTENS GENUS FÖRDELAT PÅ VILKEN GENRE. FREKVENS 100 ... 23
TABELL 7 - PROTAGONISTENS PROFESSION FÖRDELAT PÅ GENRE. FREKVENS: 100 ... 23
TABELL 8 - ANTAGONISTENS PROFESSION FÖRDELAT PÅ GENRE. FREKVENS:100 ... 23
TABELL 9 - KONFLIKT FÖRDELAT PÅ GENRE. FREKVENS: 100 ... 24
7
1. Introduktion
I september 2001 hände något som skulle stärka “vi och dem”-känslan i en oförutsägbar framtid, en terrorattack som ledde till kriget mot terrorismen. Fienden blev tydlig för resten av omvärlden, de ville skada samhället. Det skapades tydliga skillnader mellan det goda och det onda och än idag är Mellanöstern utpekade fiender för USA. Problemområdet vi har valt att fördjupa oss i undersöker den här “vi och dem”-känslan utifrån konflikter som exempelvis kriget mot terrorism och våldsrelaterade brott i filmgenrerna War och Crime. Analysen sker genom att analysera filmbeskrivningar från US Box office-topplistor för genrerna War och Crime. Detta med intresset för att se om resultaten visar att de filmer som säljer bäst i USA är de filmerna där de målar upp sig själva som protagonister. Även för att se hur ofta filmerna på topplistan War använder sig av verkliga konflikter. Vi valde våra genrer utifrån att de ligger nära varandra på så sätt att det är våldsrelaterade filmer men att de ändå har distinkta skillnader. Exempelvis om stereotyperna inom kriminalitet och krigföring skiljer sig. Våra valda teorier nationalism, orientalism och propaganda kan hjälpa oss att belysa dessa skillnader emellan dem.
Ur ett vetenskapligt perspektiv är det intressant att se hur lätt det är för produktionsbolag att få in ideologier och värderingar i filmer som finns med på topplistorna. Även om topplistorna, likt andra marknader, ägs av en liten majoritet av produktionsbolagen och om de produktionsbolagen är amerikanska.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med vår kvantitativa undersökning är att undersöka skillnaden mellan US Box office topplistorna för de två genrerna War och Crime.
Frågeställningarna är;
› Hur utmålas protagonisten kontra antagonisten inom de olika genrerna med anseende till genus, härkomst, profession och slutmål?
› Hur ser ägarkoncentrationen ut inom de två valda topplistorna?
1.2. Empiriskt material
8
1.3. Begreppsdefinitioner
› Protagonist: En figur/huvudperson i centrum för berättelsens handling eller tema (Pope, 2005) › Antagonist: Antagonisten är karaktären eller kraften mot som huvudpersonen kämpar emot. (Pope, 2005) › Box Office: Hur mycket en film tjänar genom biljettkassan. Analysen sker efter US Box Office, alltså endast intjänade biljettpengar inom USA. Detta är ett sätt att mäta framgång. (Cambridge Dictionary, u.å). › IMDb: Står för Internet Movie Database, en databas ägd av Amazon och skapad för 30 år sen med information kring filmer, serier och tv-spel (IMDb, u.å.). › “Vi och dem”-känsla: “Vi” används i syfte för att ena medan “dem” används för att särskilja grupper från varandra, exempelvis länder. Ett tydligt exempel på när man vill skapa en “Vi och dem”-känsla är mellan politiska partier när man vill skilja på gott och ont eller rätt och fel. När man lyckas framkalla känslan porträtteras “vi” som de starka och dominanta. Skillnader som sociala, politiska och moraliska gör det lättare för en publik att välja sida och eftersom “vi”-sidan är uppmålad som den ledande dras publiken mot den utan att behöva engagera sig för mycket (Marek, 2019). › Censur: förhandsgranskningen och uteslutande av innehåll i olika kommunikationskanaler, exempelvis i tidningar (NE, u.å.).
1.4. Disposition
Uppsatsen består av fyra delar, teori, metod, resultat och analys. Teorikapitlet består av de teorier vi kommer analysera vårt resultat med. Teorierna vi valt att arbeta med är:
› Nationalism: Nationalism är den naturliga indelningen av människor. Deras nationella riter kan
påverka hur de tänker och reagerar som grupp (Warnes, 2019). Ofta känner de samhörighet med ‘sitt’ folk, något som skapar en “vi”-känsla (Dittmer, 2011).
› Orientalism: Orientalism är stereotyper som skapas genom “vi och dem”-tänk, där öst ofta
beskrivs som “dem” medan västerländska länder tänker “vi” (Said, 2016/1978). Orienten är ett annat ord för öst och Occidenten är ett annat namn för västvärlden.
› Propaganda: Propaganda har som mål att påverka människors tankar och vissa fall även deras
handlingar. Bland annat politisk propaganda och marknadsföringens opinionsbildning tas upp i teoridelen.
9 Resultatkapitlet består av resultatet som kommit efter kodningen från uppsatsens kodschema. Statistiken från tabellerna och figurerna som presenteras är framtagna ur SPSS. Figurerna är tagna direkt från SPSS med få redigeringar som exempelvis ändra färgerna då vill att de stämmer överens med varandra. Tabellerna är förenklade och omskrivna utifrån statistiken tagen från SPSS.
10
2. Teori och tidigare forskning
De främsta teoretiska ingångar som vi har valt är orientalism, propaganda och nationalism. Det går att koppla ihop de här teorierna för att de skapar en stark “vi och dem”-känsla. De skapar skillnader mellan människor för att stärka det egna och skapar stark tillhörighet inom områdets gränser. Det vi vill få ut av vår analys är konkreta bevis på om någon av våra teorier förekommer i analysenheterna.
Litteratur som vi kommer använda oss av är Olof Peterssons bok Opinionsbildning (2014), artikeln A Propaganda Model for Hollywood av Matthew Alford (2017). Svenska Akademiens Ordbok (1946), Steven Grosbys e-bok Nationalism: a very short introduction (2005), artikeln Nationalism av Kathy Warnes (2019), Artikeln Captain Britain and the narration of nation* av Jason Dittmer (2011), Boken Orientalism av Said, Edward W. (2016).
2.1. Nationalism
Nationalism beskrivs i Svenska Akademiens ordbok som följande:
“stark känsla för det egna folket o. landet, tro på det egna landets företräden o. på dess rätt i intressemotsatser mot andra folk, såväl i politiskt som i kulturellt l. kommersiellt avseende m. m.; krav på att staten skall vara nationellt enhetlig; grundåskådning som framhäver det egna folket o. dess rätt l. krav gentemot andra; ofta med tanke på mer l. mindre stark aggressivitet gentemot andra folk, överdriven nationalkänsla, chauvinism.” (Svenska Akademien, 1946)
Den naturliga förklaringen av nationalism, det vill säga en förklaring från det primordialistiska perspektivet, påstår att nationalism är resultatet av att människor tenderar att dela in sig i grupper beroende på etnicitet och deras nationella identitet (Warnes, 2019). Nationalism är vad populationen upplever, och nationer är skapade av människor (Grosby, 2005). Den moderna tolkningen av nationalism påstår att nationalismen är ett relativt nytt fenomen och att man inte kan identifiera nationell tillhörighet förrän samhällets struktur etablerats (Warnes, 2019).
2.1.1. Olika varianter av nationalism
11 2.1.2. Banal nationalism
Banal nationalism är när nationalismen blivit en sorts daglig, veckovis eller årlig ritual. Dittmer (2011) ger exempel på banal nationalism som att se på nationella nyheter varje dag, att se en amerikansk film på bio varje år, vilket är vad vi fokuserar på i denna studie, eller att köpa en serietidning av Captain America. Alla dessa ritualer utförs i ett nationellt narrativ, ett som reflekteras av publikens medverkande. Till exempel en nationell skolskjutning får publiken att känna en sammankopplad rädsla medan under till exempel Eurovision kan ett land känna stolthet över sitt bidrag (Dittmer, 2011).
2.1.3. Nationalism i media
En nationalistisk hjälte är exempelvis superhjälten Captain America, vars identitet bygger på en kärlek och tillgivenhet till USA. Med sina kläder i färgtemat rött, blått och vitt samt namn var en symbol för att ena folket efter första världskriget (Dittmer, 2011). Här kan vi se hur en nation anammar hjälten. Den nationella historien påverkas ofta av framtiden, till exempel kan många händelser ändras och tas ur kontext i filmer för att passa filmens agenda. Vad USA ser som en nationell händelse kan ses annorlunda ur en annan nations syn. Där kan flera olika “nationella händelser” presenteras i en tidslinje, som skapar ett narrativ som passar landets syn. Captain America har genom åren fått en förändrad bakgrundshistoria, efter att synen på USA förändrades i världen (Dittmer, 2011).
2.2. Orientalism
12 I boken togs det upp bland annat att forskningen inom orientalismen började tas på allvar av lite “sent” av européerna, där dem gick djupare i svagheten och olikheten i orienten i relation till forntidens Europa. Detta indikerade att man kunde dra slutsatsen att Said menar att Orientalism är en kontinuerlig upprätthållning av stereotypiska och en rad falska föreställningar av öst som väst gör för att behålla en slags dominans.
Orient betyder den östra världen, på olika sätt hänvisar det till olika samhällen, socioekonomiska institutioner och konceptuella system. Ordet har en bokstavlig geografisk betydelse för Asien, Mellanöstern och Afrika oftast. Många områden i detta geopolitiska territorium har en kolonial historia som styrdes av Occidenten.
Occident som är det latinska orden för “solnedgång, väst” som innefattar västvärlden, men ofta förklarad som väst. Den bokstavliga geografiska betydelsen av väst är den grekisk-romerska delen av Europa och USA. Occident eller Västen har en teologisk och kulturell historia som påverkades av den protestantiska reformationen och renässansperioden från 1500 till 2000-talet och som dominerades av kolonisering och imperialism. Enligt Said är Occidenten, det vill säg det västerländska samhället utvecklat, rationellt, flexibelt och överlägset (Said, 2016/1978).
I sin bok undersöker Edward W. Said orientalismens konnotation och denotation genom öst (österländska) och väst (västerländska) perspektiv. Enligt Said (2016/1978) finns det åtminstone i alla skriftspråk ingen leverans, utan en form av representation eller en återkomst. Värdet, effektiviteten, styrkan och den uppenbar sanningen av ett skriftligt uttalande om Orienten förlitar sig därför väldigt lite på öst (Said, 2016/1978). Said (2016/1978) drog slutsatsen att all orientalism därför strider mot öst: betydelsen av orientalism beror i grunden på väst snarare än öst, och att denna känsla är direkt hänförlig till olika väst som gör bilden av väst synlig. Said (2016/1978) säger även att dessa skildringar inte beror på en avlägsen och amorfisk Orient, men på institution, anpassade, normer, accepterade koder.
2.3. Propaganda
13 2.3.1. Politisk propaganda
Den politiska propagandan sattes i rullning under den franska revolutionen och 1800-talets förändringar av maktsamhället. Kungamakter tvingades backa till förmån för folkvalda parlament och större delar av befolkningarna fick rösträtt (Petersson, 2014). Genom teknisk och ekonomisk utveckling kunde propaganda spridas i massformat och med hjälp av konst och bild kunde politiker använda sig av uttrycksmedel i form av till exempel affischer, foto och film. Den symboliska kommunikationen använde likartade symboler, till exempel en man med knuten näve och verktyg i handen användes i symbolik för arbete i bland annat Nazityskland och USA (Petersson, 2014).
Den politiska propagandan är något som användes flitigt i krig sen uppkomsten för att stärka den egna nationen och utmåla den andra sidan som förövare. Petersson (2014) skriver att ”Terror utan propaganda skulle bli för grov och urskillningslös, men propaganda utan terror skulle bli för verkningslös.” (s. 49).
Ideologi är vad politisk propaganda bildas i. Det går inte endast ut på att sprida budskap utan uppmanar till aktivt deltagande i till exempel organisationer och allmänna val. Politisk ideologi är skapad av människor för att förändra samhället och innefattar både verklighetsuppfattningar och värderingar (Petersson, 2014).
2.3.2. Marknadsföringens opinionsbildning
Konsumtion är central inom marknadsföringens opinionsbildning och spelar ofta på känslor och associationer. Den redigerande makten bestämmer vad som är viktigt och vad som inte är viktigt för konsumenterna. Efter första världskriget var alla parter överens om att propaganda aktivt bidragit till att avgöra kriget. Det var inte bara en metod för att vinna krig utan ett sätt att styra och påverka samhället (Petersson, 2014).
PR-pionjären Edward Bernays hävdade att känslor är viktigt i marknadsföring men att de måste förekomma i en samlad strategi för att undvika osammanhängande känsloutbrott. Tack vare internationalisering är inte propaganda ett nationellt fenomen. USA:s utlandspropaganda syftar på att främja landets nationella intressen genom att informera och påverka befolkningen i andra länder (Petersson, 2014).
2.3.3. A Propaganda Model for Hollywood
14 hur de gestaltar landet och främst dess fiender. Filmerna är ofta producerade av organisationer nära till makten, Hollywood och Washington är uppkomna från samma DNA (Alford, 2017).
Alford (2017) har lagt upp fem kategorier i sin modell om propaganda i Hollywood, de kategorierna är:
1. Concentrated Corporate Ownership: några få koncerner äger majoriteten av marknaden. I filmbranschen är det: Disney, Sony, Paramount, 20th Century Fox, Warner Bros och Universal.
2. Advertising: filmer är inte beroende av reklamintäkter på samma sätt som TV och radio, utan använder sig oftast produktplaceringar.
3. Sourcing: samarbetar med yrkesaktiva för att få autentiska filmer utan att vara beroende av information och nyheter. Till exempel samarbeta med Pentagon, USAs säkerhetsdepartement, för att få råd om upplägg på scener, i utbyte får Pentagon bra publicitet.
4. Flak and the Enforcers: flak står för negativ respons till mediauttalanden eller filmer. Flak är relaterat till makt och i många fall är det makten som tillrättavisar media. Det här utnyttjas ofta när filmer strider mot USA:s makt och kan likt journalistik leda till rättsliga straff. 5. Anti-’Other’ as a Control Mechanism: filmer byggs ofta upp som det goda mot det onda, genom
att bygga upp USA som protagonisten blir antagonisten motsatsen och det onda. I många filmer gör detta antagonisten till kommunismen, då den är den ultimata ondskan och går emot USA:s klassamhälle. Ett annat vanligt exempel på antagonisten är orientalismen.
Teorierna går hand i hand med varandra och skapar en stark “vi och dem”-känsla. Nationalismen står för det starka “vi” och orientalismen för motsatsen och det annorlunda som representerar “dem”. Propaganda tar den känslan och genom sitt budskap sprider det vidare till mottagarna för att påverka deras syn på världen. Det är det här som skapar den starka tillhörigheten och de tydliga skillnaderna mellan människor.
3. Metod och tillvägagångssätt
15 Vi bestämde oss sedan för att inte bara ha ett fokus på War-filmer, utan även filmer med genren Crime. Vi behöll ett huvudfokus på War-filmer och använde Crime främst för att jämföra om nationalism, orientalism och propaganda porträtteras olika i de olika genrerna. När vi gjorde vårt urval valde vi att ha ett bekvämlighetsurval genom att välja de 50 mest framgångsrika och vinstdrivande filmerna inom genrerna War och Crime (Bryman, 2012). Vi valde ett bekvämlighetsurval eftersom vi ville få reda på hur det såg ut i de mest framgångsrika filmerna eftersom det är de filmerna som tjänat mest pengar och har sannolikt fått en större kulturell inverkan.
När vi hade våra frågeställningar klara behövde vi ett kodschema och en kodbok för att kunna koda filmerna kontinuerligt. Eftersom vårt urval var 100 filmer valde vi att göra vår undersökning genom att koda enligt filmens beskrivning från IMDb. Att koda endast beskrivningar har både fördelar och nackdelar. En nackdel är att en beskrivning ofta är väldigt kort och kanske inte speglar filmen på rätt sätt. Fördelen med att endast använda sammanfattningar av filmer var att vi fick svaren vi behövde och vi kunde koda alla filmer inom ramarna på vår deadline. Vi startade koda tillsammans men för att effektivisera vår kodning kodade vi var för sig, men jämförde sedan svaren. Genom att använda SPSS skapade Emma olika tabeller för att kunna svara på våra frågeställningar. Vi överförde vår statistik från SPSS och skapade egna tabeller och figurer. Tabellerna och figurerna delade vi upp efter de olika frågeställningarna.
När vi sammanställde våra tabeller valde vi att dela in länder efter geografisk plats för att få kortare tabeller som var enklare att läsa. I tabellen som beskriver var antagonisten kom från delade vi in länder från Mellanöstern, övriga Asien, europeiska länder tillsammans. Detta var bestämt från början för att inte ha för stora tabeller. Länder från Amerika. Tyskland, USA och Vietnam fick egna kategorier då en stor del av filmerna hade antagonister från dessa länder.
I vårt kodschema hade vi med variabeln subgenre. Denna variabel har vi valt att inte fortsätta använda i vår undersökning, då den inte kunde tillföra något till analysen av vårt material. I vår kodbok bestämde vi att välja den första subgenren listad på beskrivningen. Efter vi kodat hälften av filmerna märkte vi att subgenrerna stod i bokstavsordning och inte efter vilka genrer som tog störst plats i filmen.
3.1. Operationalisering
16
och om det reflekteras i resultatet genom att majoriteten av protagonisterna är amerikaner. Om det visar sig att majoriteten av protagonisterna är amerikaner kan filmerna möjligtvis användas som propaganda men även visa tecken på nationalism och orientalism. Profession och genus fyller samma funktion som land, för att se hur filmerna karaktäriserar protagonisten respektive antagonisten och vad som anses viktigast. Om till exempel antagonisten inte är specificerad på flera värden kan det betyda att man inte lägger någon större vikt på att personifiera antagonisten mer än att det är en fiende, vilket kan kopplas till orientalism.
Genom variabeln krig, där några av de största krigen i historien är listade, syns vilka krig som anses som mest intressanta utifrån produktionsbolagens filmer och vilken sida i krigen som man tar. Variabeln visar vilka som utmålas som antagonister och skapar och/eller förstärker ”vi och dem”-känslan genom att tydligt belysa fienden. Variabeln mål visar i vilken utsträckning protagonisterna och antagonisterna vill påverka, exempelvis om protagonister är hjälte som räddar hela världen eller om det endast gäller karaktären på individnivå. Genom mål kan man skilja på genrerna War och Crime och vilken utsträckning inom de olika genrerna som karaktärerna utför sina handlingar.
Vår första frågeställning syftar på att se hur protagonisten och antagonisten till största del porträtteras i respektive genrer. Genom de valda teorierna kan vi urskilja karaktäriseringarna av protagonisten respektive antagonisten samt hur War och Crime skiljer sig åt. Valet att ha med nationalism kommer ifrån att se om exempelvis USA målar upp filmernas karaktärer på ett speciellt sätt med till exempel profession och slutmål. Om protagonisterna är amerikaner kan det ses ur ett nationalistiskt perspektiv, att makten vill stärka bilden av landet och stärka förtroendet från folket (Dittmer, 2011). Om man fortsätter med samma exempel med att protagonisten är amerikan stärker de såväl ”vi”-känslan som ”dem”-känslan med att porträttera antagonisterna. Med ett starkt vi skapas en tydlig urskiljning från vad som är det goda och vad som är de onda. Exempelvis om Mellanöstern är utmålade antagonister går det att koppla till ett orientalistiskt perspektiv.
17 3.1.1. Etiska ställningstaganden
Eftersom uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys har ingen större vikt lagts på etiska ställningstaganden jämfört med om det hade varit till exempel enkäter eller intervjuer. Dock finns det en del saker som vi funderat på och behövt tagit ställning till. Den största punkten vi diskuterat är hur vi delar in människor utifrån härkomst. Valet vi gjorde var att endast dela in efter landet som karaktärerna representerar i filmerna, det ska tydligt stå i filmbeskrivningarna och om inget land nämns som härkomst kodas karaktären som ej specificerad under variabeln land. Detta eftersom vi inte vill anta någons etnicitet eller härkomst.
Ett annat ställningstagande vi valt att göra är att utgå från en objektiv synvinkel när vi analyserat filmbeskrivningarna. Vi har undvikit att läsa mellan raderna för mycket och inte tagit egna antaganden vid kodningen. Den informationen som inte finns med har inte kodats, det har inte gissats fram till någonting.
Vi tog beslutet att dela in antagonisternas länder i grupper efter att vi fått vårt resultat. Vi valde det eftersom det var många fler länder för antagonister representerade än länderna för protagonister samt att många länder hade få antagonister. Valen som vi gjorde grundades på geografi och på förkunskap att de har en viktig roll fick stå ensamma. Därav är till exempel Tyskland inte kategoriserad med Europa, dels för att de är högt representerade som antagonister, dels på grund av andra världskriget. De uppdelningarna vi valde att göra har vi tagit ifrån referenser, till exempel vilka länder som representerar Mellanöstern har vi tagit ifrån NE (u.å.).
3.2. Reliabilitet
Reliabilitet handlar om kvalitetsmål där vars syfte är studiernas trovärdighet och logik. Detta indikerar om en annan person/personer skulle göra denna studie på nytt, att en skulle få samma resultat. För att bestämma om ett mått är reliabelt eller ej är det fördelaktig att börja med det här tre faktorer interbedömarreliabilitet, intern reliabilitet och stabilitet (Bryman & Bell, 2013).
18 Här har vi exempelvis valt US Box office topplistor för genrerna War och Crime topp 50 och där vi har utgått från beskrivningen som funnits. Vi har gjort variabler tillsammans för att vi ska förstå vad vi är ute efter och kodat de första variabler ihop från varje genre. En annan grupp som utgår från de variabler vi har valt kommer med stor sannolikhet få samma resultat. Vi har även lagt in våra variabler på SPSS där vi har fått våra resultat där allt har samlats och därmed resultaten vi har fått. Vi har även varit objektiva när vi haft åsikter om vissa filmer och hur det vill “porträttera” sig själva, men det har vi lagt det åt sidan därav att vi ville opartiska och hålla oss till det vi forskar om. Däremot när det kommer till diskussionsdelen har vi utgått från slutser vi har fått ifrån vårt resultat av våra teorier.
Vi har även förklarat hur våra variabler fungerar och varför de är relevanta i våra studier, och det ökar vår reliabilitet. Dock kan missförstånd uppstå därmed att vi är tre olika personer som har skrivit variablerna, och utgått från filmbeskrivningarna när vi har analyserat topp 50 från
IMDBs Box Office War lista och topp 50 från deras Box Office Crime lista. I detta fall kan det vara att reliabiliteten kanske faller i vissa av variablerna vi har valt ut när det gäller filmbeskrivningen på IMDB. I vårt kodschema kan man få en bättre beskrivning om hur vi har valt att arbeta med våra variabler, den kommer finnas som en bilaga som alla har tillgång till som vi har skapat tillsammans.
3.2.1. Validitet
19
4. Resultat
Vi har valt att presentera vårt resultat utifrån våra föreställningar. Tabellerna och figurerna är uppdelade efter frågeställningen de är mest relevant för men kan förekomma i andra delar i analysdelen.
4.1 Hur utmålas protagonisten kontra antagonisten med anseende
till genus, härkomst, profession och slutmål?
Figur 1 representerar vilket land protagonisten företräder i de båda genrerna. I kodboken fanns alla länder representerade dock endast de åtta länder figuren innehåller representeras i filmerna som analyserats. Resultatet visar på att största majoriteten av protagonister är amerikaner följt av britter och fiktiva karaktärer. Få protagonister i filmerna var från Frankrike, Kina och Tyskland. Det fanns
även filmer där det inte specificeras vilket land protagonisten kommer ifrån, vilket värdet ospecificerat visar på.
20
Figur 2 visar vilka länder antagonisterna kommer från i båda genrerna. Det är en större mängd länder representerade än i Figur 1 om protagonister. Det finns 21 värden, varav 20 länder som antagonisterna företräder. Den största representationen är USA, Tyskland och Vietnam men även ospecificerat.
Tabell 1- Fördelning av protagonister i länder. Frekvens: 100
WAR CRIME TOTAL
FIKTIV 1 6 7 FRANKRIKE 1 0 1 KINA 1 0 1 RYSSLAND 1 0 1 STORBRITANNIEN 6 2 8 TYSKLAND 1 0 1 USA 39 41 80 OSPECIFICERAT 0 1 1 TOTAL 50 50 100
Tabell 1 visar länderna som protagonisten företräder inom de olika genrerna, här kan man se att i båda genrerna är största representationen från USA med 80% av det totala resultatet. Det är mer fiktiva karaktärer i Crime än i War medan exempelvis Storbritannien har mer protagonister i War än i Crime. Endast en av 100 filmer är ospecificerad.
Tabell 2 - Fördelning av antagonister i länder. Frekvens: 100
Tabell 2 representerar länderna antagonisterna företräder från de båda genrerna. Förtydligande av uppdelning av länderna finns i metoddelen. Antagonisterna skiljer sig mer mellan de två genrerna och har större utsträckning mellan länder. Crime har störst antal antagonister från USA. I War-filmer är antagonisterna till största del från Tyskland, mellanöstern och Vietnam. I sju War-filmer inom Crime är antagonisten ospecificerad, jämfört med War där endast två är ospecificerade.
WAR CRIME TOTAL
21 Tabell 3 - Fördelning av protagonistens mål. Frekvens:100
TOTAL 50 50 100
Tabell 3 visar protagonistens mål. Här är fördelningen mellan War och Crime väldigt tydlig. War-resultaten visar att protagonistens mål oftast är att rädda ett land och på andra plats är att rädda världen, sen rädda en grupp individer. När det gäller Crime-delen kan man även se ett tydligt resultat, där protagonistens mål är att fånga en kriminell där även på andra plats kan man se protagonistens mål är även att rädda/fria sig själv.
WAR CRIME TOTAL
22 Tabell 4 - Fördelning av antagonistens mål. Frekvens: 100
WAR CRIME TOTAL
RÄDDA LAND 1 0 1 FÖRGÖRA VÄRLDEN 1 0 1 FÖRGÖRA VÄRLDSDEL 1 0 1 FÖRGÖRA LAND 6 0 6 FÖRGÖRA STAD 0 2 2 FÖRGÖRA EN GRUPP INDIVIDER 2 3 5 FÖRGÖRA INDIVID 0 15 15 STYRA VÄRLDEN 13 0 13 STYRA VÄRLDSDEL 1 0 1 STYRA LAND 18 0 18 STYRA STAD 1 3 4 STYRA EN GRUPP INDIVIDER 1 2 3 ÖVRIGT 2 7 9 ÖVERLEVA 0 3 3 SPRIDA RÄDSLA 1 4 5 STJÄLA 0 5 5 EJ SPECIFICERAT 2 6 8 TOTAL 50 50 100
Tabell 4 visar vad antagonistens slutmål i filmen, alltså vad de vill uppnå. Även här kan man se tydliga skillnader mellan Crime och War. I War vill antagonisten styra land och styra världen och när det gäller Crime är målet att förgöra individen det som är populärast i filmer.
Tabell 5- Protagonistens genus fördelat på vilken genre. Frekvens:100
WAR CRIME TOTAL
KVINNA 3 7 10 MAN 46 40 86 BÅDA REPRESENTERADE 1 3 4 TOTAL 50 50 100
23 Tabell 6- Antagonistens genus fördelat på vilken genre. Frekvens 100
WAR CRIME TOTAL
KVINNA 0 5 5
MAN 10 31 41
EJ SPECIFICERAT 40 14 54
TOTAL 50 50 100
Tabell 6 visar antagonistens genus, den visar bland annat i War är antagonister 40 av 50 “ej specificerat”, därmed att en del av ett land och inte ett kön och det uttalas inte oftast i beskrivningen. Dock när det gäller Crime ser man ett tydligare resultat där män målas upp som antagonisten.
Tabell 7 - Protagonistens profession fördelat på genre. Frekvens: 100
WAR CRIME TOTAL
MILITÄR 33 1 34 SPION 0 4 4 POLIS 1 17 18 KRIMINELL 1 15 16 CIVIL 5 3 8 SUPERHJÄLTE 0 1 1 VETENSKAPSMAN 2 1 3 POLITIKER 1 1 2 ÖVRIGT 5 5 10 DOKTOR 2 1 3 EJ SPECIFICERAT 1 1 2 TOTAL 50 50 100
Tabell 7 visar vilken profession som protagonisten befinner sig i. Inom War är majoriteten med 33 av 50 inom militäryrket. De två största värdena utöver det är civil och övrigt med fem filmer vardera. Inom Crime är det största värdet polis med 17 filmer, följt av kriminell med 15. Värdet övrigt är detsamma inom Crime med 5 filmer.
Tabell 8 - Antagonistens profession fördelat på genre. Frekvens:100
WAR CRIME TOTAL
24 I tabell 8 är resultaten för professioner för antagonister. Inom War är den största kategorin “Ej specificerad”, vilket betyder att antagonisten inte är personifierad utan är exempelvis ett land. För Crime är kriminell det största värdet med 27 filmer, följt av ej specificerat med åtta filmer och polis med sju.
Tabell 9 - Konflikt fördelat på genre. Frekvens: 100
WAR CRIME TOTAL
KRIG 32 0 32 MORD 3 14 17 TERRORISM 3 0 3 KIDNAPPNING 3 5 8 STÖLD/HEIST 2 7 9 REVOLUTION 3 0 3 ÖVERNATURLIGT 1 0 1 ÄVENTYR 1 0 1 RÅN 0 1 1 MASSMORD 0 1 1 BILSTÖLD 0 1 1 MAFFIA 0 2 2 KRIMINELLT GÄNG 0 1 1 DROGRELATERAT 0 5 5 INBROTT 0 1 1 ID-KAPNING 0 2 2 FLERA BROTT 0 7 7 INFILTRERING 0 1 1 ÖVRIGT 2 2 4 TOTAL 50 50 100
25 Tabell 10 - Krig fördelat på genre. Frekvens: 50
WAR AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1 FRANSKA REVOLUTIONEN 1 AMERIKANSKA INBÖRDESKRIGET 3 FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 5 ANDRA VÄRLDSKRIGET 14 KOREANSKA KRIGET 1 VIETNAMKRIGET 8 GULFKRIGET 2
KRIGET MOT TERRORISMEN 7
INGET KRIG 2
ÖVRIGT KRIG 4
EJ SPECIFICERAT 2
TOTAL 50
I tabell 10 presenteras vilka krig som de olika War-filmerna vi undersökt handlar om. Genom denna tabell kan vi se att den största delen av krigsfilmer i US Box Office handlar om antingen första- eller andra världskriget, Vietnamkriget och kriget mot terrorismen. Som tabellen visar fanns det många olika krig representerade och det fanns även de krigsfilmer som inte hade något krig specificerat.
4.2 Har en majoritet produktionsbolag makten över marknaden och
innehållet?
26
Figur 3 visar vilka produktionsbolag de undersökta filmerna i båda genrerna är skapade av. De sex stora produktionsbolagen vi valt att ha med baserat på propagandamodellen, Disney, Sony, Paramount, Warner Bros, Universal och 20th Century Fox representerar de 86% av analysenheterna. Endast 14 av de analyserade filmerna är producerade av andra produktionsbolag. Warner Bros och Universal har tillsammans producerat 45 av filmerna. Disney och Paramount har producerat 27 filmer medan Sony och 20th Century Fox har producerat några färre med 14 filmer tillsammans.
Figur 4 - Filmer fördelat på Filmteknik/Filmtyp. Frekvens: 100
Figur 4 är resultaten på vilken filmteknik som används för filmerna. Majoriteten med 93% är live action-filmer. De övriga är fem animerade filmer och den sista är en dokumentär. Statistiken står för båda genrerna.
4.3. Sammanfattande resultat
27 Protagonisterna porträtteras oftast inom War-filmer som amerikanska män inom militären som har som mål att rädda ett land. Antagonisterna inom War-filmer porträtteras till majoriteten som tyskar eller från mellanöstern med mål att styra länder eller världen. Genus och profession är till stor del ej specificerade.
Det här gör att protagonisten får en större roll genom att bli personifierad på ett sätt som antagonisten inte blir. Publiken kan genom det associera och känna med protagonisten på ett sätt som filmen inte gör det möjligt för med antagonisten. Den enda informationen som behövs om antagonisten är att det är den onda sidan och vad de representerar samt vad de har för slutmål med sina handlingar.
Protagonisten i Crime-filmer är till majoriteten amerikanska män som ofta är polis eller kriminell, med mål att fånga kriminell eller rädda sig själv. Antagonisten i Crime enligt vårt resultat är oftast en amerikansk kriminell man vars mål är att förgöra en individ.
Till skillnad från War-filmerna personifieras antagonisten mer inom Crime, enligt våra resultat antagligen för att konflikten i filmen är mindre än vad den är i krigsfilmer vilket tabell 9 visar. Det rör sig oftast om en mindre grupp människor. Det som skiljer dem åt också är att både protagonisten och antagonisten ofta kommer från USA, vilket kan vara ett försök från amerikanska produktionsbolag att hålla sig på “hemmaplan” och få landet intressant för publiken. Det är lättare att gå in på personnivå för såväl protagonist som antagonist när konflikten i filmerna rör mindre antal människor. Exempelvis konflikterna, i tabell 9, är största konflikten i War-filmerna krig med 32 av 50 filmer medan för Crime är konflikterna mer utspridda med den största som mord med 14 av 50 följt av stöld/heist med 7 av 50.
28
5. Analys och diskussion
Propaganda används som ett medel att sprida nationalism och orientalism till publiken. Orientalismen syns som tydligast i War-filmer, där antagonisten inte blir personifierad lika detaljerat som inom Crime. Filmerna väljer att skapa en djupare förståelse för antagonisterna som representerar USA och hemlandet som vi ser är en av de största skillnaderna mellan Crime och War. Nationalismen och orientalismen går hand i hand i krigsfilmer för att stärka “vi och dem”-känslan, där USA är den starka protagonisten. Till skillnad från filmerna i genren Crime där vårt resultat visar att produktionsbolagen väljer att skydda de amerikanska protagonisterna genom att skapa en djupare förståelse genom att personifiera dem djupare. Det visar tydligt i skillnaderna i genrerna att orienten inte behöver personifieras utan publiken behöver endast veta att det är fienden. Nationalismen syns tydligt i hur USA porträtterar sina egna, oavsett om det är protagonister eller antagonister medan orienten endast är en grupp av onda där deras geografiska plats presenteras.
5.1. Nationalism
War och Crime-genrerna genomsyras av protagonister från USA enligt resultatet av vår studie. Om vi tittar på tabell 1, som visar vilket land protagonisten ursprungligen kommer från, kan vi se att 80 av 100 protagonister kommer från just USA. Detta är på grund av att USA:s starka nationalism där landets population känner en stark sammankoppling till varandra och till själva landet (Dittmer, 2011). Nationalismen syns i flera olika perspektiv i de olika genrerna.
29 som vid tidpunkten var kommunistiskt och Tyskland som under andra världskriget var nationalsocialistiskt. Länder med samma religion och ideologi, som till exempel Kanada, är inte med på listan över antagonister. Nästan 80% av War-genren i tabell 2 har en annan ståndpunkt än vad USA har.
Målen i filmerna presenteras i tabell 3 och 4. Protagonistens mål, i tabell 3, visar att i genren War är protagonistens mål ofta att rädda ett land eller världen. Antagonisten har oftast ett motsatt mål, att styra ett land eller hela världen. Genom att visa USA som räddaren får amerikanare en djupare kärlek och tillgivenhet till sitt land (Dittmer, 2011). Nationalism är vad populationen i ett land tycker och tänker om landet (Grosby, 2005). Därför antar vi att USA producerar filmer där USA räddar världen och länder för att öka den amerikanska sammanhållningen. I genren Crime finns inte samma sorts nationalism som det finns i de olika War-filmerna. I Crime-filmer är målet att oftast att fånga en kriminell eller att överleva, men nationalism är framträdande på andra sätt i genren.
Genom att använda tabell 8 kan vi se att i genren Crime har 42 av de 50 antagonisterna uttalade yrken. 45 av antagonisterna har ett uttalat kön, vi ser detta i tabell 6. Detta jämfört med genren War, där endast 10 antagonister har ett uttalat kön och där endast 11 antagonister har ett uttalat yrke i beskrivningen. War-filmerna generaliserar antagonisterna och länderna de kommer från vilket leder till att de ej får några personlighetsdrag utan är som en grå massa. En grå massa som USA ska kämpa mot. En protagonist mot ett helt land. Jämför man detta med Crime-filmer är det inte lika viktigt för dem att ge ett ansikte på antagonisten. Samtidigt har endast 5 War-filmer en amerikansk antagonist (från USA specifikt) när Crimefilmerna har hela 26. USA har här gett antagonisterna i Crime en personlighet och en identitet. De är inte bara namnlösa länder utan de är personer med ett specifikt mål.
30 USA kan även skapa falska fiender, vilket kallas för ultranationalism, genom att utmåla antagonisterna på ett specifikt sätt (Warnes, 2019).
Tabell 10 visar de olika krig som porträtteras i War-filmer, där en stor del av krigen är krig som USA har medverkat eller medverkar i. Detta kan bero på att filmerna är en del av det amerikanska nationella narrativet. Filmmakarna vill att det amerikanska folket ska känna stolthet över truppernas arbete i de olika krigen och att de ska anamma den amerikanska hjälten (Dittmer, 2011). Tabell 7 visar att den största delen protagonister i War-filmerna har ett yrke inom militären. Samtidigt har endast 5 antagonister yrket militär i War-filmer. Protagonisterna i genren Crime har oftast ett yrke som till exempel polis eller spion, vilket också ska inhysa respekt för USA, då de räddar invånarna mot en antagonist.
Protagonisten utmålas som västerländsk och ofta amerikansk, enligt tabell 1, manlig, enligt tabell 5, hjälte. Detta i både War och Crime-genrerna. Protagonisten har alltid ett mål att sträva mot, enligt tabell 3, vilket är vad filmen handlar om. Målet är oftast att rädda något eller att överleva. Det är mer troligt att ha en man som protagonist än en kvinna enligt tabell 5, där endast tio protagonister är självständiga kvinnor, medan det finns totalt fyra filmer med kvinnor och män som båda representerar den goda sidan. Resten av den goda sidan representeras av män.
5.2. Orientalism
Påverkan av orientalismen finns överallt när det gäller War genren men dock finns inte alls orientalismen när det kommer till genren Crime, resultaten i sig visar att kolonialism inte endast var utav politiskt styre men även att detta är en världsbild, där en enkelt tror att väst är överlägset än öst (Said, 2016/1978). Om vi kollar på figur 2 ser vi att antagonisten är oftast från Tyskland men även från Asien och mellanöstern, detta kan vara för att det populära filmerna på IMDb box-office handlar oftast om andra världskriget när vi diskuterar War genren. Vilket kan vara svårt att få fram för orientalism finns sker inte när väst krigar mot väst, utan sker när det väst mot öst, vilket indikerar att Orientalismen finns med när kriget har skett i Asien och Mellanöstern.
31 gäller att skapa en film om ett krig vilket indikerar att i våra resultat som vi har fått fram att USA räddar Världen från att förstöras.
Sedan har vi ett annats exempel där tabell 10 visar att kriget mot terrorismen är också ett exempel där storyn har varit att militären åker till mellanöstern se tabell 2, antagonisten och protagonisten ska rädda deras land se tabell 3. Detta menar Said (2016/1978) att det handlar om kolonisering och imperialism och att det handlar om att influera öst att väst är utvecklat, regionalt, flexibelt och överlägset.
De flesta filmer som görs när det handlar om Mellanöstern, Asien och Afrika (öst) blir att Orientalism är en kontinuerlig upprätthållning av stereotypiska och en rad falska föreställningar av öst som väst gör för att behålla en slags dominans. Därmed att film har en väldigt stor effekt över hela världen (oavsett om det är är öst eller väst) och vi får inte glömma att den amerikanska filmbranschen är otrolig stor världen över och att dem upprätthåller den stereotypiska och en rad falska föreställningar av öst skapar ett perspektiv och en förvriden bild av hur öst är.
5.3. Propaganda
Petersson (2014) skriver att ”Terror utan propaganda skulle bli för grov och urskillningslös, men propaganda utan terror skulle bli för verkningslös.” (s. 49). Propaganda har som mål att påverka människors handlingar och känslor, som tidigare nämnt är det en ägarkoncentrerad marknad där företagen har nära kontakt till makten. Bland annat genom sourcing men även som Alford (2017) skriver att Hollywood och Washington härstammar från samma DNA. Likt propaganda använder sig filmer av symbolisk kommunikation för att förmedla budskap till sin publik och för att få tittaren att relatera till karaktärerna.
32 makten över innehållet kan använda det här som ett sätt att sprida exempelvis terrorn och se till att ämnet terrorism fortfarande diskuteras.
Fortsatt med exemplet om terrorism, genom att strategiskt lyfta fram en amerikansk protagonist och en antagonist från Mellanöstern så kan det används som ett medel för att berättiga sitt handlade i verkligheten. Att stärka nationalismen och hjältebilden av sitt eget land och samtidigt stärka bilden av fienden och orientalismen hos publiken som är den amerikanska befolkningen. Det i sin tur kan hjälpa den amerikanska makten att få stöd i kriget mot terrorismen och möjligtvis även locka mer människor till militären på grund av personifieringen av protagonisterna i filmerna.
I andra världskriget var alla parter överens om att propaganda aktivt bidragit till att avgöra kriget men även för att fortsatt kunna styra och påverka samhället. Den redigerande makten bestämmer vad som är viktigt och vad som inte är det, i detta fall har produktionsbolagen makten över redigering och innehåll och de har i sin tur nära relation till den styrande makten i landet (Petersson, 2014). Det här kan vara en av anledningarna till att majoriteten av filmerna inom Crime hålls innanför USA:s gränser, även om såväl protagonisten som antagonisten är amerikaner så gör det att fokuset stannar inom landets gränser. Makten kan genom filmerna som utges styra befolkningen mot vad som är viktigt och intressant för tillfället. Till skillnad från krigsfilmer är antagonisterna inom Crime personifierade och en majoritet av dem är amerikaner. Det finns en djupare förståelse för det onda från det egna landet, det är inte lika ont som fienderna utanför landets gränser som är en massa som inte behöver personifieras eller sympatiseras med.
Som svar på första frågeställningen, hur protagonisterna och antagonisterna utmålas, är propaganda mer hur våra andra teorier, nationalism och orientalism, paketeras och förmedlas till publiken på ett effektivt sätt. Det här genom att spela på känslor och associationer och en balans mellan terror och propaganda (Petersson, 2014). Det finns tydliga tecken genom vårt resultat och våra tidigare teorier att propaganda används mer inom War-filmer än Crime-filmer. Dock kan de använda samma symboliska kommunikation och marknaden för Crime är lika ägarkoncentrerad som marknaden för krigsfilmer.
5.3.1. Produktionsbolag och Propaganda
33
Warner Bros och Universal. Det är de företagen vi valt att basera vår variabel ”Produktionsbolag” på. Resultaten från figur 3 visar på en ägarkoncentrerad marknad där endast 14 av de 100 analyserade filmerna är producerade av annat produktionsbolag. För de två genrerna War och Crime är nästan hälften av filmerna producerade av två produktionsbolag, Warner Bros med ledande 23% av filmerna och Universal med 22% av filmerna. De sex produktionsbolagen som vi använt oss av i analysen har producerat 86% av de analyserade filmerna vilket ger dem en stor majoritet och makt över innehållet.
Vad innebär det då för USA att deras Box Office-listor toppas av filmer skapade och producerade av amerikanska företag? Det är lätt för ägarkoncentrationen att styra innehållet i filmerna och på grund av svårigheten för mindre företag att ta sig in på marknaden blir de en ensam röst för publiken. De möjligheter som mindre företag får är att bli uppköpta eller samarbeta med någon av de sex stora företagen, vilket ger ägarkoncentrationen möjlighet att redigera och censurera innehållet efter egen önskan.
Alford (2017) tar i sin modell upp begreppet sourcing, att produktionsbolag använder sig av yrkesaktiva för att skapa autentiska scener till sina filmer. Exempelvis har produktionsbolag samarbetat med Pentagon, USAs säkerhetsdepartement. Det är ett fruktbart samarbete, filmerna blir mer verklighetstrogna samtidigt som Pentagon får bra publicitet och deras rykte stärks positivt. Å andra sidan lyfter det frågan om censur, om det finns ämnen inom dessa samarbeten som undanbedes och hur verklighetstroget de verkligen väljer att måla upp scenerna. Det är ytterligare en punkt som hålls inom USA, där kanske inte filmen i frågas konflikt har USA som fokus. Sourcing lyfter även frågan om hur filmerna bygger upp det goda mot det onda, som Alfords fjärde punkt ”Anti-Others as a Control Mechanism”. Om vi tittar på genren War visar vårt resultat att i 39 av 50 filmer, är protagonisterna amerikaner. Antagonisterna består av endast 5 amerikaner av de 50 War-filmerna. Publiken blir visade att i majoriteten av fall, som i detta exempel inom krig är amerikanerna protagonisterna och hjältarna.
34
tur Alford propagandamodell för Hollywood. Det är några få företag som styr innehållet och produceringen av filmer och genom det vad publiken ser (Alford, 2017).
5.4. Självreflekterande diskussion
De flesta variabler vi tagit fram var relevanta för våra frågeställningar. En variabel vi valde att inte använda oss av var subgenre. Vi förklarade mer ingående i metoddelen varför vi inte använde oss av variabeln. Variabeln filmteknik var inte lika användbar som vi först ansåg att den var men ändå en del i att se om filmerna för de båda genrerna är mer verklighetstrogna. Utöver de två variablerna kan man använda sig av alla variabler för att svara på våra frågeställningar.
Vi anser att vår reliabilitet är hög då vi har lagt upp tydliga steg när vi tagit fram vårt kodschema såväl som vår kodbok. Det som kan göra att en upprepad mätning skiljer sig är att IMDBs lista har uppdaterats och förändrats, men även det har vi tänkt på och vi har sparat en lista på de filmer som låg på topplistorna vid vår utförda studie. (Listan på filmer finns bifogad). Det finns saker som kan förbättras, till exempel om tiden fanns hade vi kunnat koda allt två gånger för att försäkra oss om att allt var rätt. Dels att alla i gruppen la in i SPSS, nu var det endast en som gjorde det på grund av restriktioner med datorer som inte godkänner SPSS som program.
En ytterligare aspekt som kan tas upp är att vi inte möts i person under uppsatsens gång. Det har fungerat bra med videomöten men det kan få konsekvenser då det skiljer sig från att sitta fysiskt tillsammans som grupp. Dels gör det att gruppen inte får samma sammansvetsning som den potentiellt hade kunnat få vid möten i person. Det är även svårt att veta hur engagerade alla i gruppen är under videomöten och vem som gör annat. Det är lättare i person att fånga med alla och att aktivt arbeta på de utsatta tiderna.
35
6. Slutsatser
Vår första frågeställning “hur utmålas protagonisten kontra antagonisten med anseende till genus, härkomst, profession och slutmål?” skiljer sig i svar beroende på genre och karaktär. Vi kan se ett mönster att resultatet för hur protagonisten inom War-filmer framställs som en amerikansk man inom militären som har som mål att rädda ett land. Protagonisterna inom Crime är till majoriteten amerikanska män, inom polisyrket eller kriminell vars mål är att fånga kriminell eller rädda sig själv. Genom att visa upp en stark protagonist från USA kan amerikanare känna en sorts koppling till hjälten, samtidigt som de fortsätter skapa en vi och dem känsla (Dittmer, 2011). Med yrken som militär och polis jobbar hjälten för USA och beskyddar deras invånare. Populationen i USA svarar på detta genom att få en högre tillgivenhet till landet och deras beskyddare (Dittmer, 2011). Alla protagonister i både War och Crime har ett uttalat kön, ett yrke och ett mål, vilket inte alla antagonister får. I många fall utmålas protagonisten på ett annat sätt efter hur USA vill framställa protagonisten, som till exempel hur de har filmatiserat Vietnamkriget.
Antagonisten inom War-filmer går att generalisera till män, oftast från Tyskland eller Mellanöstern, som har som mål styra länder eller världen. De är inte personifierade något mer detaljerat. Däremot antagonisten inom Crime går att generalisera till en amerikansk kriminell man som vill förgöra en individ. Antagonisten är oftast från Mellanöstern och Asien, vilket indikerar som vi skrev tidigare att man upprätthåller stereotyper för att skapa en tydligare bild av “vi” och “dem” där man inte ger öst en chans att förklara sin del av historien (Said, 2016/1978). Resultatet i sig när det kommer till orientalismen är att det är tydligare när det kommer till War genren än Crime. Det finns inga tydliga spår av orientalism inom Crime-filmerna som finns med på IMDb Box Office 1–50, Crime var oftast antagonisten från USA (se tabell 2).
Inom Crime till exempel, vill protagonisten fånga en kriminell eller rädda sig själv (se tabell 3) och antagonisten mål är förgöra en individ eller övrigt (se tabell 4). Om vi ska jämföra med War är protagonistens mål oftast att rädda ett land (se tabell 3) och antagonisten mål är att styra världen eller styra land (se tabell 4).
36 befinner sig i. Dels är det som Alford (2017) berättar, företagen samarbetar med makten. Vilket kan leda till censur på visst innehåll och att makten påverkar hur filmer och historiska händelser porträtteras. Det ger även mer direkta konsekvenser att mindre konkurrerande företag inte har en chans att producera filmer som möter samma nivå, genom det får inte de här företagen ut sitt budskap och sitt innehåll som kan skilja sig drastiskt från ägarkoncentrationen.
37
7. Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv samt
framtida forskning
Vår undersökning av US Box Office topplistor visar att det är ett effektivt koncept att sprida sina budskap genom filmer. Resultatet visar att det snarare är ovanligt att ideologi som nationalism inte förekommer i filmvärlden, detsamma gäller orientalismen när en fiende ska porträtteras.
Från ett samhälleligt perspektiv kan porträtteringen av karaktärer i filmerna leda till en förvriden världsbild för publiken. Det här genom att man förstorar USA:s roll i viktiga historiska händelser och utmålar USA som landet där allt händer och de som räddar världen. Andra sidan av det här gör att bilden av de geografiska områdena som utmålas som antagonister stärks av stereotyper om fienden. Det kan få den amerikanska befolkningen ignoranta till resten av världen och att de får mindre förståelse för utländska.
Som vi diskuterat i tidigare avsnitt och kommit fram till stärker ägarkoncentrationen och makten nationalismen i majoriteten av filmer som analyserat. I genren War arbetar man även mycket med orientalism och att forma USA:s fiender och påminna publiken om att fienden finns. De vet att det säljer bra, Box Office topplistorna är ett bevis på att den amerikanska befolkningen tycker om filmer där deras egna land är i fokus. Men vilka budskap skickar det ut till samhället? Det gör det bland annat lätt för USA att förstora sin roll i viktiga historiska moment, som världskrigen och Vietnamkriget, och kan på detta sätt stärka sin hjälteroll. Detsamma gäller Crime där majoriteten av karaktärer, såväl protagonister som antagonister är amerikaner.
Det lyfter även frågan om populärkulturen väljer vilka konflikter och krig som är intressanta och viktiga. Våra resultat visar på att majoriteten av krigen som finns representerade i topp 50 är krig som USA varit inblandade i. Viktiga historiska händelser kan hamna i skymundan och bortglömda för befolkningen för att makten inte anser det viktigt och till sin fördel att berätta om dem.
Problematiken från ett organisationsperspektiv är att mindre produktionsbolag inte kan konkurrera med de stora företagen. Det i sin tur leder till att de inte kan förmedla sitt budskap och konkurrera med vad de stora företagen har att säga till publiken.
7.1. Framtida forskning
38 ägarkoncentrationen vi presenterat i den här analysen skiljer sig från filmer utifrån mindre produktionsbolag och deras filmer. En annan riktning fortsatt forskning kan ta är att undersöka om icke-våldsrelaterade genrer skiljer sig från de valda till den här undersökningen. Exempelvis om en analys med genren romantik skulle skilja sig från resultatet från den här undersökningen. Kanske att det är andra länder representerade eller att landet inte är specificerat på samma sätt.
39
Referenslista
Alford, M. (2017). A Propaganda Model for Hollywood. Westminster Papers in Communication and Culture, 6(2).https://doi.org/10.16997/wpcc.128
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Bryman, A. (2012). Social Research Methods. (4. uppl) New York: Oxford University Press Inc.
Cambridge Dictionary. (u.å.) Box Office. Cambridge University Press https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/box-office
Dittmer, J .(2011). Captain Britain And The Narration Of Nation*. Geographical Review, https://doi.org/10.1111/
IMDb. (u.å.). What is IMDb?. IMDb Help Center. https://help.imdb.com/article/imdb/ general-information/what-is-imdb/G836CY29Z4SGNMK5?ref_=__seemr# Grosby, S .(2005). Nationalism: A Very Short Introduction. OUP Oxford.
Marek, H. (2019). "Now is the time to root out evil" : the role of natural world metaphors in the construction of the "Us" and "Them" dichotomy. Brno studies in
English, 45(1). http://hdl.handle.net/11222.digilib/140995
Nationalencyklopedin. (u.å.) Censur. NE. https://www.ne.se/uppslagsverk/ encyklopedi/l%C3%A5ng/censur
Petersson, O. (2014) Opinionsbildning (2 uppl.) Studentlitteratur.
Pope, R. (2005). Creativity: theory, history, practice. Abingdon, Oxfordshire: Routledge.
Said, E.W. (2016/1978). Orientalism. (Nyutg.) Stockholm: Ordfront. Svenska Akademiens Ordbok. Lund 1893–. www.saob.se
Warnes, K., PhD. (2019). Nationalism. Salem Press Encyclopedia.https://eds-aebscohost-com.bibproxy.kau.se/eds)
Empiriskt material
IMDb. (u.å.) War (Sorted by US Box Office Descending). https://www.imdb.com/
search/title/?genres=war&sort=boxoffice_gross_us,desc
IMDb (u.å.) Feature Film, Crime (Sorted by US Box Office Descending). https:// www.imdb.com/search/title/?title_type=feature&genres=crime&sort=boxoffice_g
40
Bilagor
Bilaga 1:
Kodschema & Kodbok
Analysenhet Variabel Värde Kod
Filmbeskrivningar Genre War
Crime
1 2 Land (protagonist) Afghanistan
Albanien Algeriet Andorra Angola
Antigua och Barbuda Argentina Armenien Australien Azerbajdzjan Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belarus Belgien Belize Benin Bhutan Bolivia
Bosnien och Hercegovina Botswana Brasilien Brunei Bulgarien Burkina Faso Burundi Centralafrikanska republiken Chile Colombia Comorerna Costa Rica Cypern Danmark
42 Luxemburg Madagaskar Makedonien Malawi Malaysia Maldiverna Mali Malta Marocko Marshallöarna Mauretanien Mauritius Mexiko Mikronesien Moçambique Moldavien Monaco Mongoliet Montenegro Myanmar Namibia Nauru Nederländerna Nepal Nicaragua Niger Nigeria Nordkorea Norge Nya Zeeland Oman Pakistan Palau Palestina Panama
Papua Nya Guinea Paraguay Peru Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Ryssland
Saint Kitts och Nevis Saint Lucia
Saint Vincent och Grenadinerna Salomonöarna
Samoa San Marino
43 Serbien Seychellerna Sierra Leone Singapore Slovakien Slovenien Somalia Spanien Sri Lanka Storbritannien Sudan Surinam Swaziland Sverige Sydafrika Sydkorea Sydsudan Syrien Tadzjikistan Taiwan Tanzania Tchad Thailand Tjeckien Togo Tonga
44 999 Land (antagonist) Afghanistan
Albanien Algeriet Andorra Angola
Antigua och Barbuda Argentina Armenien Australien Azerbajdzjan Bahamas Bahrain Bangladesh Barbados Belarus Belgien Belize Benin Bhutan Bolivia
Bosnien och Hercegovina Botswana Brasilien Brunei Bulgarien Burkina Faso Burundi Centralafrikanska republiken Chile Colombia Comorerna Costa Rica Cypern Danmark
46 Marshallöarna Mauretanien Mauritius Mexiko Mikronesien Moçambique Moldavien Monaco Mongoliet Montenegro Myanmar Namibia Nauru Nederländerna Nepal Nicaragua Niger Nigeria Nordkorea Norge Nya Zeeland Oman Pakistan Palau Palestina Panama
Papua Nya Guinea Paraguay Peru Polen Portugal Qatar Rumänien Rwanda Ryssland
Saint Kitts och Nevis Saint Lucia
Saint Vincent och Grenadinerna Salomonöarna
Samoa San Marino
47 Storbritannien Sudan Surinam Swaziland Sverige Sydafrika Sydkorea Sydsudan Syrien Tadzjikistan Taiwan Tanzania Tchad Thailand Tjeckien Togo Tonga
48 Krig/revolution Engelska inbördeskriget
Sjuåriga kriget
Amerikanska revolutionen Franska revolutionen (och Napoleonkriget) Amerikanska inbördeskriget Första världskriget Andra världskriget Koreanska kriget Vietnamkriget Gulfkriget
Kriget mot terrorismen Fiktivt krig Inget krig Övrigt krig Ej Specificerat 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Konflikt Krig Rån Mord Massmord Terrorism Förintelsen Bilstöld Maffia Misshandel Kriminellt gäng Kidnappning Drogrelaterat Stöld/heist Inbrott Våldtäkt Id-kapning Flera brott Revolution Övernaturligt Äventyr Infiltrering Övrigt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 999 Genre utöver war och
49 Satir Heist Ingen subgenre 11 12 999 Filmteknik/typ Live action
Animerat Dokumentär Stumfilm
Blandat animation och liveaction Annan teknik 1 2 3 4 5 999 Mål (Protagonist) Rädda världen
Rädda världsdel Rädda land Rädda stad
Rädda en grupp individer Rädda individ
Förgöra världen Förgöra världsdel Förgöra land Förgöra stad
Förgöra en grupp individer Förgöra individ
Styra världen Styra världsdel Styra land Styra stad
50 Genus (Protagonist) Kvinna
Man Icke-binär Båda representerade Ej specificerat 1 2 3 4 999 Genus (Antagonist) Kvinna
Man Icke-binär Båda representerade Ej Specificerat 1 2 3 4 999 Antagonistens profession Militär Spion Polis Brandman Kriminell Civil Övernaturlig skurk Superskurk Vetenskapsman Politiker Övrigt Ej specificerat 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 999 Mål (Antagonist) Rädda världen
Rädda världsdel Rädda land Rädda stad
Rädda en grupp individer Rädda individ
Förgöra världen Förgöra världsdel Förgöra land Förgöra stad
Förgöra en grupp individer Förgöra individ
Styra världen Styra världsdel Styra land Styra stad
