Vad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera och

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning Distriktssköterska 75 hp

Vad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera och

underhålla helamning under barnets första sex månader

En kvalitativ intervjustudie

Omvårdnad 15 hp

Halmstad 2020-10-30

Elin Petersson och Lina Trulsson Ingrup

Vad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera och underhålla helamning under barnets första sex månader

En kvalitativ intervjustudie

Författare: Elin Petersson

Lina Trulsson Ingrup

Ämne Omvårdnad

Högskolepoäng 15 hp

Stad och datum Halmstad 2020-09-11

sex månader – En kvalitativ intervjustudie

Författare

Elin Petersson & Lina Trulsson Ingrup

Akademi

Akademin för hälsa och välfärd

Examinator

Susann Arvidsson, Universitetslektor i omvårdnad, Fil. Dr.

Tid

2020-09-11

Sidantal

20

Nyckelord

barnhälsovårdssjuksköterska, egenvård, helamning, information, stöd

Sammanfattning

Bakgrund: Världshälsoorganisationens rekommendationer är att barn ska helammas de första sex månaderna. Statistiska undersökningar visar att det knappt är 13 procent av barnen i Sverige som helammas vid sex månaders ålder, då många mödrar avslutar amningen tidigare, eller väljer att inte amma alls. Syftet med studien var att belysa vad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera och underhålla helamning under barnets första sex månader. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med 17 intervjuer. Resultat: Tre kategorier identifierades: Information, Stöd och Egenvård. Modern behöver få

information om vad amning innebär, hur det fungerar och vad som är normalt när hon ammar. Stödet från partner och närmsta omgivningen spelar stor roll men även den syn samhället har på amning. Moderns egen motivation och egenvård är viktig för att orka att helamma. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig uppgift i att ge information, stöd och uppmuntran till egenvård till den ammande modern.

Ytterligare studier kring vad en moder behöver för att etablera och underhålla

helamning behövs. Även fler studier som belyser hur utbildning av den blivande och

nyblivna modern kan utvecklas och hur BHV-sjuksköterskan ska kunna arbeta med

att ge stöd åt varje enskild moder under de månader hon ammar behövs.

Title

What child health care nurses considers a mother needs to establish and maintain exclusive breastfeeding during the child’s first six months - A qualitative interview study

Authors

Elin Petersson & Lina Trulsson Ingrup

School

School of Health and Welfare

Examiner

Susann Arvidsson, Senior lecturer in nursing, PhD

Period

2020-09-11

Pages

20

Keywords

child health care nurse, exclusive breastfeeding, information, self-care, support

Abstract

Background: Exclusive breastfeeding is recommended by the World Health

Organization during the children’s first six months. According to statistics, just under 13 percent of children in Sweden are exclusively breastfed at six months of age. Many mothers quits breastfeeding earlier or choose not to breastfeed at all. Aim: The aim of this study was to illustrate what child health care nurses considers a mother needs to establish and maintain exclusive breastfeeding during the child’s first six months.

Method: A qualitative content analysis with an inductive approach with 17 interviews.

Results: Three categories were identified: Information, Support and Self-care. Mothers need information about breastfeeding, how it works and what is normal when she breastfeeds. The support from both partners and the immediate environment plays a big role, but also the view society has of breastfeeding in general. The mother’s own motivation and self-care are important to be able to breastfeed. Conclusion: The child health care nurse has an important task in providing information, support and

encouragement to the breastfeeding mother. Further studies on what a mother needs to

establish and maintain exclusive breastfeeding are needed. Suggestions for further

studies can be studies that shed light on how the education of the expectant and new

mother can be developed and how the child health care nurse should be able to work

with providing support to each individual mother during the months she breastfeeds.

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Helamning ... 1

Amningens fysiologi ... 2

Moderns förväntningar och känslor kring att helamma sitt barn ... 2

Orsaker till att inte helamma ... 3

Samhällets syn på helamning ... 4

Barnhälsovårdssjuksköterskans arbete ... 4

Teoretisk referensram ... 5

Problemformulering ... 6

Syfte ... 6

Metod ... 6

Design ... 6

Urval ... 6

Datainsamling ... 7

Dataanalys ... 7

Forskningsetiska övervägande ... 8

Resultat ... 9

Information... 9

Stöd ... 11

Stöd från personalen på BB och BHV-sjuksköterskan ... 11

Stöd från omgivningen ... 12

Egenvård ... 13

Diskussion ... 14

Metoddiskussion ... 14

Trovärdighet ... 14

Tillförlitlighet ... 15

Överförbarhet ... 15

Resultatdiskussion ... 16

Konklusion ... 19

Självständighetsdeklaration ... 20

Referenser Bilagor

Bilaga 1: Missivbrev

Bilaga 2: Intervjuguide

1

Inledning

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar helamning tills barnet är sex månader gammalt (WHO, 2020). Helamning definieras med att barnet enbart får bröstmjölk och ses som det mest effektiva sättet att garantera det lilla barnets hälsa och överlevnad. De undantag som finns är D-vitaminer som ges till barn upp till två år som tillskott och eventuella

läkemedel som barnet behöver (WHO, 2019).

Förenta nationernas (FN:s) barnkonvention blev lag i Sverige den 1 januari 2020 (SFS 2018:1197). I den 24:e artikeln ur FN:s barnkonvention står det att samtliga av FN:s medlemsländer uppmanas att ge undervisning till föräldrar och barn om de fördelar som amning medför (UNICEF, 2020).

Globalt sett är det två tredjedelar av barnen som helammas tills de är sex månader gamla.

Amningsfrekvensen hos mödrar i Sverige har varierat över årtionden, oavsett vilken del av landet eller socioekonomisk klass modern tillhör (Magnusson, Lagerberg & Wallby, 2016).

Enligt Socialstyrelsen (2017) helammas 75 procent av barnen i Sverige vid en veckas ålder.

Vid två månaders ålder är det 61,8 procent som helammas och vid sex månaders ålder

helammas 12,8 procent av barnen. Majoriteten av mödrar initierar helamning men ungefär en fjärdedel slutar eller övergår till att delamma under de första veckorna efter födseln, på grund av olika svårigheter (Palmér, Carlsson, Mollberg & Nyström, 2012). Enligt Brown, Raynor och Lee (2011) kan anledningar till att en mor slutar att helamma vara olika. En anledning kan vara att moderns uppfattning är att amning kommer att ha negativ påverkan på hennes kropp rent utseendemässigt.

Amning kanske ses som något svårt och komplicerat medan flaskmatning ses som ett enklare alternativ, eftersom det även kan utföras av fler än bara modern vilket kan avlasta henne (Brown et al., 2011). Mödrar kan känna krav från både hälso- och sjukvården men även från sin omgivning angående att helamning är det bästa för barnet och något modern borde göra (Cato, Sylvén, Wahlström Henriksson & Rubertsson, 2020). Den moder som väljer att sluta helamma på grund av att det uppstår komplikationer eller svårigheter får ibland skuldkänslor och tänker på sig själv som en dålig moder (Palmér et al., 2012).

Bakgrund

Helamning

Helamning innebär att barnet enbart intar bröstmjölk och eventuellt vitaminer eller läkemedel som är ordinerat av läkare (WHO, 2019). Helamning medför olika hälsorelaterade fördelar för både barnet och modern. Bröstmjölk innehåller förutom rätt näring till barnet även

immunfaktorer som ger skydd mot infektioner samt har långvariga positiva konsekvenser för

2 ämnesomsättning och sjukdomar även senare i livet. Genom att amma kan modern bland annat ha mindre risk att drabbas av bröstcancer eller äggstockscancer och livmodern kan snabbare återhämta sig efter förlossningen. Även risken att drabbas av bland annat förlossningsdepression och diabetes typ 2 minskar vid amning (Chowdhury et al., 2015;

Victora et al., 2016). I Sverige används WHO:s rekommendation om helamning de första sex månaderna (WHO, 2019), men med ett tillägg om att barn från fyra månaders ålder kan få smaka på vanlig mat så länge det inte konkurrerar med amningen. Bröstmjölk tillsammans med tillskott av D-vitaminer innehåller all näring som barnet behöver under de första sex månaderna (Livsmedelsverket, 2020). Delamning innebär att barnet får både bröstmjölk och bröstmjölksersättning alternativt fast föda (Socialstyrelsen, 2017).

Amningens fysiologi

Amning är en hormonellt styrd process. Redan under graviditeten skapas förutsättningar för att modern ska kunna amma sitt barn. Första steget mot produktion av bröstmjölk, så kallad sekretorisk differentiering eller laktogenes I, sker under graviditetsvecka 15–20 (Sriraman, 2017). Under laktogenes I påbörjas mjölksyntesen och moderns bröst växer ofta till i storlek (Betzold, Hoover & Snyder, 2004). Nästa steg, sekretorisk aktivering, laktogenes II,

uppkommer 30–40 timmar efter förlossning. Laktogenes II initieras av både själva födseln samt av att moderkakan lossnar. Dessa två steg är hormonstyrda och kommer starta oavsett om modern initierar amning eller ej, så länge hormonnivån är normal. Laktogenes II kan bli fördröjd hos modern vid vissa tillstånd såsom obesitas, diabetes, vid ett kejsarsnitt eller en prematur förlossning (Sriraman, 2017). Laktogenes II ses som försenad om den inte startat på femte dygnet efter förlossningen och innebär att det kan ta längre tid att få igång amningen än efter en normal laktogenes II (Betzold et al., 2004). När barnet ammas är det prolaktin och oxytocin som är de hormoner som verkar. Prolaktinet styr produktionen av bröstmjölk medan oxytocin styr utdrivningsreflex av mjölken (Crowley, 2015). Laktogenes III handlar om att barnet faktiskt ammar (Sriraman, 2017). När barnet suger på bröstet skickas signaler till hypofysen vilken utsöndrar oxytocin som verkar sammandragande på mjölkkörtlarna, och prolaktin som stimulerar mjölkproduktionen (Geddes, 2007). För att hålla igång

mjölkproduktion och amning krävs det att bröstet regelbundet töms på mjölk (Sriraman, 2017). Är modern stressad, orolig eller lider av någon form av smärta, frisätts adrenalin i kroppen som hämmar oxytocin och kan därmed störa utdrivningsreflex och amning överlag (Geddes, 2007).

Moderns förväntningar och känslor kring att helamma sitt barn

Den gravida modern ser många gånger amning som en naturlig del av moderskapet och är

kanske inte förberedd på de problem och komplikationer som eventuellt kan uppstå (Larsen &

3 Kronborg, 2013). Det kan vara svårt för den blivande modern att ta till sig information och kunskap om amning under graviditeten, då förlossningen ofta står i fokus. Modern kan känna en rädsla för att amningen inte kommer att fungera och när svårigheter med amningen

uppkommer kan modern känna ett misslyckande (Cato et al., 2020). Första tiden efter en förlossning kan vara mycket omvälvande och det kan vara mycket känslor att hantera för modern ( Kronborg, Harder & Hall 2015). Ansvaret det innebär att bli mor och att ta hand om det lilla barnet kan skapa osäkerhet. Modern kan slitas mellan lyckokänslor och förtvivlan.

Hon vill göra allt som är rätt för barnet och kan ha en rädsla för att något ska bli fel eller för att barnet ska ta skada (Kronborg et al., 2015). Modern kan känna en oro över att inte kunna tillgodose barnets behov av mat och sömn samt ha en känsla av att inte räcka till för sitt barn (Palmér, Carlsson, Brunt & Nyström, 2015). För förstagångsmodern som aldrig ammat förut kan känslan av det okända skapa en osäkerhet. Frågor om den egna kroppen och om den kommer kunna producera tillräckligt med mjölk kan uppstå eller tvivel på den egna förmågan att tolka och kunna besvara barnets signaler (Palmér, Carlsson, Mollberg & Nyström, 2010).

Den moder som väljer att sluta amma när det uppstår problem kan uppleva ångest och negativa känslor, framförallt om det funnits en önskan och vilja att amma barnet (Larsen &

Kronborg, 2013).

Orsaker till att inte helamma

En del mödrar har redan innan förlossning gjort valet att inte helamma. Bland de som initierar amning finns många olika anledningar till att de slutar helamma innan barnet är sex månader gammalt (Bonia et al., 2013). Modern kan ha en uppfattning att amning har en negativ påverkan på kroppen och utseendet. Brösten tappar sin form och det kan ta längre tid att återgå till den fysiska form hon hade innan hon blev gravid (Brown et al., 2011; Palmér et al., 2010). Amningen kan vara svår rent praktiskt och kan ibland även bli smärtsam för modern då barnet kan ha svårt att få ett korrekt tag om bröstet med såriga bröstvårtor och mjölkstockning som följd. Detta i kombination med eventuell trötthet, som kommer av den sömnbrist som kan uppstå under första tiden med ett barn, skapar en utmattning som kan vara svår att bemästra (Larsen & Kronborg, 2013; Palmér et al., 2010).

En del mödrar väljer att ge barnet bröstmjölksersättning istället för att amma, för att kunna känna sig mer fria. En moder som ammar kan känna sig bunden och tvingad att alltid finnas till hands för barnet. Då barnet får bröstmjölksersättning kan fler än bara modern mata barnet vilket gör modern mindre bunden (Bonia et al., 2013; Brown et al., 2011; Palmer et al., 2010).

Kunskapsbrist om helamning och bröstmjölkens hälsofrämjande innehåll kan vara ytterligare en orsak till att modern väljer att inte helamma sitt barn. Saknas det kunskap om vad

amningen kan innebära rent hälsomässigt för barnet kan det vara svårt att finna motivationen

till att hålla igång helamning (Palmér et al., 2010).

4 Samhällets syn på helamning

Från samhället och moderns närmaste omgivning kan det finnas en underliggande press om att helamma (Cato et al., 2020). Det kan finnas en ambivalens när det kommer till att möta och tillgodose barnets behov, moderns egna behov och kanske en begäran om att amma från andra, exempelvis vårdpersonal, vänner eller närmsta familjen (Palmèr et al., 2012). Modern behöver ibland stå till svars för sitt val, oavsett om det är att helamma barnet eller att inte amma alls. Den moder som helammar sitt barn ses ofta som en bättre moder än den som inte helammar (Nelson, 2012). En syn från samhällets sida kan vara att modern bör helamma sitt barn under första tiden och sedan eventuellt delamma under resterande månader av barnets första år (Thomson, Ebisch-Burton & Flacking, 2015). Delamning av ett äldre barn kan däremot ses som något vulgärt och opassande. De mödrar som delammar ett äldre barn kan känna en skam då detta inte är accepterat i samhället generellt (Thomson et al., 2015). Normer för hur och när en moder ska amma sitt barn kan vara strama. Amning ses inte alltid som något som ska göras offentligt, trots att det är ett helt naturligt sätt att mata ett barn (Cato et al., 2020). En kvinnas bröst har blivit ett omtalat sexuellt objekt och amning ses som något som associerar till sex, istället för ett naturligt och biologiskt sätt att mata ett barn (Bonia et al., 2013; Cato et al., 2020; Nelson, 2012; Thomson et al., 2015).

Barnhälsovårdssjuksköterskans arbete

Barnhälsovårdsjuksköterskans (BHV-sjuksköterskans) roll är att ge stöd och råd till föräldrar och därigenom främja utvecklingen av barns hälsa och säkerhet. I BHV-sjuksköterskans arbete ingår att förebygga och upptäcka olika sjukdomar och risker som kan finnas i barnets närhet (Isma, Bramhagen, Ahlstrom, Östman, & Dykes, 2012). I arbetet ingår att göra hälsoundersökningar på barnen, vaccinera och att ge råd samt stöd till föräldrar om barnens hälsa, vilket sker både enskilt och i föräldragrupp (Magnusson, Lagerberg & Sundelin, 2012).

BHV-sjuksköterskor som är anställda i barnhälsovården i Sverige följer barnets utveckling från födseln fram till fem års ålder och träffar familjen redan under barnets första

levnadsvecka (Ranch, Jämtén, Thorstensson & Ekström-Bergström, 2019). BHV- sjuksköterskan har ett ansvar för att vara på barnens sida och arbeta för deras bästa men samtidigt stödja familjen i sin helhet (Dahlbo, Jakobsson & Lundqvist, 2017).

Att bli förälder innebär en stor förändring och det kräver stöd från både omgivningen och

BHV-sjuksköterskan, som har i sin profession en viktig uppgift att ge stöd åt den ammande

modern så att hennes upplevelse ska bli bästa möjliga och skapa förutsättningar för god

anknytning mellan moder och barn (Ekström & Thorstensson, 2015). Även om amning är en

naturlig process, är det något som moder och barn behöver lära sig (Ranch et al., 2019). Den

nyblivna modern behöver lära sig både hur barnets behov tillgodoses och hur olika

5 amningstekniker kan användas och här har BHV-sjuksköterskan en viktig uppgift i att

undervisa och stödja modern. BHV-sjuksköterskan är den som tidigt kan identifiera och hjälpa mödrar att övervinna olika svårigheter med sin amning och de kan ge mödrar evidensbaserad information och förebyggande vägledning för att kunna helamma sitt barn.

(Ranch et al., 2019).

Teoretisk referensram

Dorothea Orems behovsteori används som utgångspunkt i denna intervjustudie. Orems behovsteori (2001) bygger på begreppen människa, miljö, hälsa och omvårdnad. Teorin ses även som en utvecklingsteori där det beskrivs människans egen kapacitet att genomföra målinriktade handlingar, vilket visar optimism till människans egna resurser samt potential till problemlösning, utveckling och att växa på det personliga planet. Störst vikt läggs vid miljön när den sociala gruppen och kulturens betydelse för att individen ska kunna erhålla kunskap i egenvård, beskrivs. Egenvård är ett viktigt delmål gällande hälsotillståndet och Orem (2001) menar att egenvård är en förutsättning för att upprätthålla eller återfå hälsa. Omvårdnad är en samhällelig hjälpinsats och sjuksköterskan ska vara utbildad för att kunna bistå patienten med de egenvårdsbehov som finns. Viktigt är att sjuksköterskan har kunskap om patientens egna upplevelser, både av sin sjukdomsbild, de symtom som finns, sin egenvård, samarbetet med personalen men även den insikt patienten själv har i den egna vårdsituationen.

Sjuksköterskans sätt att erbjuda patienten vård ska anpassas med hänsyn till patientens personlighet och livssituation. Fem generella metoder av hjälp beskrivs och dessa kan sjuksköterskan använda sig av för att tillgodose patientens terapeutiska egenvårdskrav. De fem generella metoderna är: att agera eller göra något för en annan individ, att handleda en annan individ, att ge fysiskt och/eller psykologiskt stöd, att skapa en utvecklingsfrämjande miljö samt att undervisa. Orems behovsteori används för att stärka patientens självförtroende och synliggöra verktyg att använda för att förbättra sin egenvård (Orem, 2001).

Orem (2001) påpekar vikten av patientens egenvård, men poängterar även vikten av sjuksköterskans funktion att ge stöd och undervisning för att främja patientens egenvård.

BHV- sjuksköterskan ska ge varje individ stöd till egenvårdsförmåga och göra familjen

delaktig i vården. BHV-sjuksköterskan ska också arbeta för att öka föräldrarnas delaktighet

och tilltro till den egna förmågan (Socialstyrelsen, 2014). Den gravida kvinnan och nyblivna

moderns förmåga till egenvård en viktig aspekt för hennes egna välmående och livskvalitet

(Monteiro Silveira, et al., 2016). Då modern får stöd och hjälp till att upprätta egenvård ökar

självförtroendet i hennes roll som förälder och hon får en starkare känsla av själveffektivitet

och rolluppfyllelse som mamma (Awano & Shimada, 2010).

6

Problemformulering

Helamning rekommenderas under barnets första sex månader och de hälsorelaterade fördelarna med amning är många. Majoriteten av mödrarna i Sverige initierar amning efter förlossningen, men 13 procent av barnen helammas vid sex månaders ålder. Forskning kring varför modern slutar amma finns men det saknas forskning om vad BHV-sjuksköterskan anser att modern behöver för att helamma sitt barn under första halvåret.

Syfte

Studiens syfte var att belysa vad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera och underhålla helamning under barnets första sex månader.

Metod

Design

För att få svar på studiens syfte användes en beskrivande kvalitativ design, vilken användes för att utveckla en insikt om eller förståelse för ett fenomen och för att kunna ge en rak redogörelse av det fenomen som studerats (Polit & Beck, 2020). Kvalitativ, latent

innehållsanalys med induktiv ansats användes. Induktiv ansats handlar om att eftersöka ny kunskap och att fenomenet studeras objektivt (Graneheim & Lundman, 2004).

Urval

Inklusionskriterier för studien var att informanterna skulle vara utbildade

specialistsjuksköterskor med inriktning distriktssköterska eller med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Informanterna skulle arbeta inom barnhälsovården i Region Halland eller Region Skåne och ha minst ett års erfarenhet av klinisk

verksamhet. Exklusionskriterier för studien var specialistsjuksköterskor som arbetat inom barnhälsovård kortare tid än ett år, sjuksköterskor som saknade specialistutbildning eller hade annan specialistutbildning än de som nämnts i inklusionskriterierna och

specialistsjuksköterskor som arbetade inom andra områden än barnhälsovård.

Missivbrev mejlades slumpmässigt ut till 22 verksamhetschefer på olika vårdcentraler för

godkännande om att deras anställda fick delta i studien. Av dessa 22 var 18 i Region Halland

och fyra i Region Skåne. Totalt blev det ett bortfall på 10 verksamhetschefer som antingen

inte svarade på inledande mejl eller nekade till att delta i studien. Från Region Halland var

7 bortfallet åtta och från Region Skåne två. De verksamhetschefer som godkände att de

anställda BHV-sjuksköterskorna deltog i studien, valde ut lämpliga informanter och

förmedlade deras kontaktuppgifter. Informanterna blev därefter informerade om studiens syfte samt om de etiska aspekterna för studien genom att missivbrev mejlades ut till dem. Totalt mejlades 31 missivbrev ut, där 14 som erhöll mejl antingen inte svarade på mejlet eller tackade nej till att delta i studien. Inga påminnelser skickades ut till de som inte svarade, då antalet som ville delta i studien bedömdes som tillräckligt. Totalt genomfördes 17 intervjuer, fyra telefonintervjuer och 13 intervjuer på plats.

Informanternas genomsnittliga erfarenhet av klinisk verksamhet inom barnhälsovård var 10,7 år, där informanten som arbetat längst tid hade arbetat 38 år och den som arbetat kortast tid hade arbetat två år.

Datainsamling

Data samlades in via intervjuer, vilka utfördes under våren 2020 på informanternas arbetsplats eller via telefon, beroende på vilket som passade informanterna bäst. Intervjuerna spelades in och materialet från ljudinspelningarna fördes över till en mobil hårddisk. Det inspelade materialet transkriberades sedan ordagrant. Inför intervjun gavs informanterna möjlighet att läsa en intervjuguide för att få en uppfattning om ämnet som intervjun avsåg. Intervjuerna delades upp mellan studenterna och genomfördes enskilt. Semistrukturerade frågor ställdes under intervjun. Följdfrågor ställdes i de fall där svaren behövde utvecklas eller förtydligas (Danielsson, 2017). Intervjuerna varade mellan 14 och 45 minuter och den genomsnittliga tiden för en intervju var 25 minuter. Den intervjuguide som användes finns bifogad, se Bilaga 2.

Dataanalys

Enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys analyserades materialet i följande steg. Det transkriberade materialet lästes som en helhet för att få en känsla för textens innehåll. Texten lästes upprepade gånger. Meningsbärande enheter plockades ut ur texten.

Meningsbärande enheter var delar av texten, meningar eller stycken som innehöll information som var viktig relaterat till studiens syfte. Detta skedde först enskilt och sedan gemensamt.

Dessa meningsbärande enheter kondenserades sedan, en så kallad meningskondensering.

Detta innebar att de meningsbärande enheterna kortades ner utan att förlora den ursprungliga textens innebörd. Utifrån innehållet i varje text utgavs sedan en kod, detta skedde gemensamt.

Analysens fokus var att hitta samband och skillnader i de olika texterna (Graneheim &

Lundman, 2004). De olika informanterna fick varsin egen färgkod samt siffra för att kunna

8 hållas i sär. Koderna delades upp i olika kategorier efter vad de handlade om. Exempel på analysprocessen kan ses i Tabell 1. Ursprungligen fanns det 21 kategorier som efter vidare bearbetning och analys blev till tre kategorier och två underkategorier.

Tabell 1. Exempel från analysprocessen

Meningsbärande enhet Meningskondensering Kod Underkategori Kategori

”…och att det inte alltid fungerar med en gång, utan att man är lite förberedd på att det kan ta ett tag innan det kommer igång.”

Modern behöver få information och vara förberedd på att amning kan ta tid att etablera

Information om hur amning etableras

Information

”Så att på något sätt vill man ju ha helamningen från BB och att de helammar på något sätt när vi tar vid, vid BVC, för då är det ju lätt att eh uppmuntra det”

Det är av vikt att få stöd och råd redan på BB som sedan BHV- sjuksköterska kan ta vid

Stöd genom hela vårdkedjan

Stöd från personalen på BB och BHV- sjuksköterskan

Stöd

”För jag tror att det är det absolut största chansen att amma, det är att man har ett gott stöd omkring sig…”

Ett gott stöd från omgivningen är viktigt för att kunna helamma

Omgivningens stöd är viktigt

Stöd från omgivningen

Stöd

”Och att man liksom ska vara aktiv och röra på sig och hålla sig igång och dricka mycket och äta sunt, brett, varierat och regelbundet.”

Modern behöver ta hand om sig själv för att orka amma

Förmåga att ta hand om sig själv

Egenvård

Forskningsetiska övervägande

Studien prövades av den lokala etikprövningsnämnden vid Akademin för hälsa och välfärd på Högskolan i Halmstad och godkändes innan studien påbörjades (diarienummer UI2020_83).

Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) fick de som

9 deltog i studien information om planen för forskningen, de metoder som skulle användas samt studiens syfte. Samtliga informanter medgav samtycke skriftligt till att intervjuas. De som deltog i studien var distriktssköterskor och barnsjuksköterskor och arbetade i sin profession vilket var ämnet för studien. I enlighet SFS 2003:460 var medverkan till intervju och deltagande i studien frivilligt. Informanten hade rättighet att när som helst avbryta sitt

deltagande utan att bli ifrågasatt. Samtliga informanter fullföljde sin medverkan i studien. De inspelade intervjuerna sparades på en mobil hårddisk som förvarades inlåst när den inte användes. De påskrivna samtyckesförklaringarna förvarades inlåsta på samma ställe som den mobila hårddisken. Allt material avidentifierades och behandlades konfidentiellt. Vid avslutad kurs sparades det inspelade materialet enligt Högskolan i Halmstads riktlinjer för

studentarbete. På grund av dessa åtgärder bedömde studenterna att det inte fanns några risker för informanterna med att delta i studien.

Nyttan med att delta i studien kunde vara att BHV-sjuksköterskorna fick möjlighet att bidra med information om vad de ansåg att mödrar behöver för att kunna etablera och underhålla helamning under barnets sex första månader. Genom att dela med sig av sina kunskaper i ämnet kunde de bidra med information och kunskap, vilken skulle kunna leda till att ämnet synliggörs och att andra BHV-sjuksköterskor blir mer medvetna om ämnet och på så sätt skulle kunna ge mödrar den information och det stöd de behöver för att etablera och underhålla helamning.

Resultat

Analysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier

Dessa kategorier är: Information, Stöd och Egenvård. Kategorin Stöd delades upp i underkategorierna Stöd från personalen på BB och BHV-sjuksköterskan och Stöd från omgivningen.

Information

Enligt BHV-sjuksköterskorna behöver modern erhålla muntlig och skriftlig information om amning innan förlossningen för att vara motiverad och vilja helamma då barnet föds.

Informationen behöver sedan upprepas efter förlossningen för att säkerställa att hon tagit till sig denna. Information om amning måste ges vid upprepade tillfällen och med fördel redan under graviditeten, för att redan då väcka en tanke och en nyfikenhet kring amning hos

modern. BHV-sjuksköterskorna anser också att den information som ges behöver upprepas på

Barnbördshuset (BB) och sedan av BHV-sjuksköterskan för att modern ska kunna ta den till

sig. Det är också viktigt att modern får lagom mycket information åt gången eftersom risken

annars är att modern inte kan ta till sig all information. Det är viktigt att de råd som ges till

10 modern är enhetliga. Ges många olika råd är risken att modern känner sig förvirrad, inte vet vilka råd hon ska följa och då inte vet hur hon ska göra. Enligt BHV-sjuksköterskorna måste personalen på BB vara enade i de råd de ger och vad de säger till den nyblivna modern.

...behöver även en upprepning en genomgång att det gås igenom inte bara i slutet av graviditeten kanske men även i början och eventuellt att vi här liksom kan ha lite mer tid egentligen på BVC att kunna ta hand om kanske amningsobservation. (Intervju 1)

För att en moder ska kunna etablera amning och helamma sitt barn i sex månader anser BHV- sjuksköterskorna att kunskap om amning är en viktig faktor för att lyckas. Modern behöver få information om amning, dels hur det fungerar fysiologiskt, dels praktiskt så som exempel och förslag på olika amningsställningar. Information om helamning och dess fördelar och goda hälsoeffekter, både för barnet och modern, anser BHV-sjuksköterskorna vara en viktig faktor för att modern ska helamma i sex månader.

Sen är det ju alltid bra och veta hur det fungerar det här att om man ammar oftare då får du mer mjölk, att det är viktigt att dom ligger ordentligt vid bröstet. Det är sånt där vi måste ju kolla att inte barnet hänger snett så att det drar i bröstvårtan… (Intervju 2)

BHV-sjuksköterskorna anser att modern behöver information och kunskap kring vad hon kan förvänta sig då hon ammar. Det är viktigt att modern vet vad som är normalt och vad hon kan förvänta sig kring komplikationer och svårigheter. BHV-sjuksköterskorna anser också att modern behöver kunskap om och insikt i att helamning är något som tar tid att etablera, att det kan vara svårigheter i början och att det kan ta tid innan moder och barn funnit ett samspel.

Har modern kunskap om de svårigheter som amningen kan innebära i början, kan modern vara mer benägen att kämpa på och ta sig igenom den första tiden. Om modern får

information kring vanliga komplikationer såsom såriga bröstvårtor och mjölkstockning, anser BHV-sjuksköterskorna att chansen är större att modern fortsätter att amma, än om hon inte hade haft kunskap och insikt i dessa komplikationer. Om modern är förberedd på hur tiden framöver kan bli, skapar det förutsättningar för att hon ska kunna hantera situationen bättre.

Det är en fördel att BHV-sjuksköterskan försöker ligga steget före med information, då det har visat sig ha god effekt då modern är bättre förberedd på vad hon har att vänta. BHV- sjuksköterskorna anser att normalisera och informera om helamning är viktigt.

…men jag tror att man behöver prata mer kring komplikationerna och normalisera det. Att det är vanligt med såriga bröstvårtor, svamp och mjölkstockning och att barnet i perioder vill amma jätteofta för att öka upp mjölkproduktionen och

normalisera det så att de kan känna att jamen de sa de ju på föräldrautbildningen att

detta är normalt, vi får härda ut, vi får ringa BVC och höra. Så jag tror att man ska

normalisera, normalisera, normalisera faktiskt. (Intervju 11)

11 BHV-sjuksköterskorna anser att för att främja helamning behöver modern få tydligare

information kring smaksensationer och introduktionen av dessa. BHV-sjuksköterskan måste vara tydlig i informationen kring dessa, att det är just sensationer och att dessa inte ska vara ett komplement till amning, utan något extra utöver amningen. Enligt BHV-sjuksköterskorna upplever många föräldrar att det är roligt att se när barnet äter mat och blir ivriga att ge mer och mer, vilket kan leda till att vanlig mat tar över och att helamning avslutas innan sex månaders ålder. Informationen måste vara tydlig med att endast helamning är fullgott för barnet tills det är sex månader gammalt. Med tydlig information kring detta kan fler mödrar helamma tills barnet är sex månader. För att undvika att smaksensationer tar över menar en del BHV-sjuksköterskor att det skulle kunna ha god effekt att senarelägga informationen kring smaksensationer, smakportioner och mat, vilket kan främja att modern helammar längre.

...smakportioner är smakportioner, det är ingenting man ska ersätta med amningen, det är ju för att de ska få en annan smakupplevelse…, utan det är ju helt enkelt smakportioner och det rör ju sig om kryddmått och kanske en tesked eller någonting sådant, men ofta tycker de att det är så skoj att ge så de matar på ganska mycket och då kommer amningen lite mer i skymundan.

(Intervju 3)

Stöd

Stöd från personalen på BB och BHV-sjuksköterskan

BHV-sjuksköterskorna anser att för att modern ska kunna etablera amning och sedan helamma i sex månader är det av stor vikt att få stöd och hjälp den närmsta tiden efter förlossningen då amningen ska etableras. Erhåller modern en positiv start med sin amning under den tid hon och barnet är kvar på BB, tenderar detta att hon i större utsträckning fortsätter att helamma då hon lämnar sjukhuset. Om modern får hjälp och stöd tidigt kan det göra att hon känner sig tryggare med att amma och får ett större självförtroende, vilket kan leda till att hon fortsätter att helamma under längre tid.

… jag tror att det är viktigt att man efteråt får en positiv

amningsupplevelse på BB. Ja, så att det börjar där. Det måste börja där.

För får du inte det så, så blir det, så blir det en uppförsbacke och det blir jobbigt för dem. Det blir jättejobbigt. (Intervju 14)

Enligt BHV-sjuksköterskorna har det visat sig vara viktigt att det inte blir ett glapp från det att

modern lämnar BB tills hon får kontakt med BHV-sjuksköterskan. Dessa första dagar efter

förlossningen är kritiska vad gäller amningen och får modern inte stöd och råd då, är risken

stor att hon slutar att helamma. Har modern skapat en kontakt med sin BHV-sjuksköterska

och vet var hon ska vända sig om problem med amningen uppstår, är chansen större att hon

12 fortsätter att helamma. Enligt BHV-sjuksköterskorna är det viktigt med en tidig kontakt så att BHV-sjuksköterskan kan ge stöd och råd samt hjälpa till att stödja modern i att etablera en fungerande helamning. Om modern känner att hon har tillgång till stöd från sin BHV- sjuksköterska är risken mindre att amningen krånglar och att modern då ger upp.

…att fånga upp dem så fort det bara går efter att de kommit hem från BB och att ha tid att hjälpa till och stötta i amning. (Intervju 12)

BHV-sjuksköterskorna anser att BHV-sjuksköterskan är en viktig källa till stöd och råd för modern. En öppen och god relation mellan modern och BHV-sjuksköterskan har visat sig underlätta och främja helamning. Då modern känner att hon kan vända sig till sin BHV- sjuksköterska för stöd och råd och då kontakten mellan dem är öppen och tillåtande, ökar chanserna att modern helammar i sex månader. BHV-sjuksköterskorna anser att de har en viktig roll i att ge modern motivation och uppmuntran vilket kan ge förutsättningar för att modern ska orka kämpa vidare med att helamma även under de svåra perioderna.

För när man kommer till BVC, en del blir ju blockerade och kommer inte på vad dom ska fråga och sånt där så man får vara väldigt öppen så att dom kanske känner sig trygga när dom kommer och vågar ta upp det.(Intervju 5)

Ibland kan oron kring huruvida barnet får i sig tillräckligt med näring oroa modern enligt BHV-sjuksköterskorna. Detta kan i vissa fall leda till att modern slutar att helamma och istället börjar ge modersmjölksersättning, då det upplevs lättare att veta exakt hur mycket barnet fått i sig från en flaska. BHV-sjuksköterskorna anser att barnets viktkurva kan vara ett tydligt och bra redskap för att visa modern visuellt att amningen fungerar som den ska, att mjölken räcker till och att barnet får i sig tillräckligt med näring. Detta kan ge modern ett lugn och ett självförtroende att fortsätta helamma.

…att visa kurvan, visa hur det ser ut, säg att de får i sig tillräckligt, det ser jättebra ut… (Intervju 13)

Stöd från omgivningen

Stödet från moderns omgivning är en viktig faktor för att hon ska kunna helamma enligt

BHV-sjuksköterskorna. Då omgivningen, såsom familj och vänner, är positivt inställda till

helamning är det också lättare för modern att kunna helamma längre. I de fall då modern får

stöd, avlastning och hjälp från familj och vänner underlättar det för henne och främjar således

helamning. BHV-sjuksköterskorna anser att ett gott nätverk med stöd och avlastning från

omgivningen främjar amningsfrekvensen och chanserna att modern helammar i sex månader

ökar, eftersom hon då kan lägga tid och energi på amningen och kan fokusera på det.

13 För jag tror att det, den absolut största chansen att amma det är att man

har ett gott stöd omkring sig. (Intervju 2)

Stödet från en partner är också en viktig komponent för att modern ska kunna helamma.

Partnern kan både ge stöd och avlastning samt göra mycket runt omkring modern och barnet för att avlasta och underlätta. Ett bra samspel mellan moder och partner behövs enligt BHV- sjuksköterskorna. En moder som känner att partnern stödjer genom exempelvis blöjbyten och kanske rapar barnet efter avslutad amning, har bättre förutsättningar för att helamma. Det är större chans att modern helammar om hon har en partner som är positivt inställd till

helamning och som även har kunskap om de fördelar som amningen medför. BHV-

sjuksköterskorna anser att det därför är av vikt att även partnern får stöd och information för att på bästa sätt kunna vara ett stöd för modern. Om partnern tar ansvar för mycket runt omkring kan modern lägga energi och tid på att helamma och för att få det att fungera. Enligt BHV-sjuksköterskorna är en närvarande och stödjande partner viktigt för att det ska fungera att etablera och underhålla helamning i sex månader.

Ja men jag tror att om båda ändå på något sätt har positiv inställning till amningen så är det också lättare att kämpa sig igenom den tänker jag och att de ändå är närvarande, man tänker de kan ju aldrig ersätta ett

amningsmål, men att de kanske när man vet att barnet har ätit och fortfarande ändå är lite bökiga eller ledsna eller vad det är, men att partnern då kan gå in liksom och avlasta och så. (Intervju 11)

Egenvård

BHV-sjuksköterskorna anser att modern behöver ta hand om sig själv och ha omsorg om sig själv och sin kropp, hon behöver ha förmåga till egenvård för att orka helamma. Om modern inte har förmågan till en god egenvård och inte mår bra, är det större risk att inte heller

amningen fungerar. Amningen kräver både energi och vätska, vilket ställer krav på modern att hon får i sig tillräckligt av detta. Även motion i lagom mängd är viktigt för modern enligt BHV-sjuksköterskorna.

För att kunna amma behöver modern också utöva egenvård i form av att finna lugn och ro, samt tid för återhämning. Hon behöver hitta tillfällen att vila och att ta hand om sig själv.

Detta är av särskild vikt den första tiden då amningen ska etableras enligt BHV-

sjuksköterskorna. Att kunna finna lugn och ro i vardagen för att helamma är betydelsefullt då

stress kan vara en faktor till att amningen inte fungerar.

14

…sen att man har lugn och ro i början är jätteviktigt för amningen också för att den ska komma igång ordentligt att det inte kommer massa med besök och sådant utan att man får sköta om sig själv. (Intervju 5)

För att orka och kunna helamma i sex månader behöver modern vara motiverad att helamma enligt BHV-sjuksköterskorna. BHV-sjuksköterskorna anser att mödrarna måste vara inställda på och ha viljan att helamma för att lyckas. I perioder kan helamning vara krävande, men om modern är motiverad till att helamma och inställd på detta, har hon en större möjlighet att helamma i sex månader.

Ja att de är motiverade och att de vet om att det kommer och våra hormoner och det blir kämpigt ett tag och så, men det här är det bästa i alla fall.

(Intervju 3)

Diskussion

Metoddiskussion

Enligt Graneheim och Lundman (2004) handlar en studies giltighet om begreppen trovärdighet, tillförlitlighet samt överförbarhet.

Trovärdighet

Trovärdigheten beror på val av metod och hur den stämmer med studiens syfte.

Trovärdigheten handlar även om hur relevant datan är för syftet och hur omfattande kategorier täcker denna data (Graneheim & Lundman, 2004). Studien belyser vad BHV-sjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera och underhålla helamning under barnets sex första månader, utifrån en beskrivande kvalitativ design och en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Metoden anses lämplig då data samlas in via intervjuer.

Trovärdigheten stärktes genom att den som genomförde intervjun var den som transkriberade, vilket medförde en ökad förståelse för innehållet då transkriberingen ägde rum direkt i

anslutning till varje enskild intervju där kroppsspråk och undermeningar fanns färskt i minnet.

De meningsbärande enheter som togs ut från det transkriberade materialet togs först ut enskilt, för att sedan jämföras med varandra. Det minskade risken att betydelsefulla data av misstag exkluderades eller att data utan innebörd inkluderades. De olika meningsbärande enheterna kodades, dessa koder kom sedan att ingå i en kategori. Under kategorin stöd belystes stöd tydligt från två olika parter, varför två underkategorier bildades för att lyfta fram dessa olika typer av stöd. Under analysens olika faser har koderna under flera gånger satts i sitt

ursprungliga sammanhang för att kunna säkerställa dess betydelse. Analysen genomfördes

15 både enskilt och gemensamt med diskussioner och reflektioner, vilket ökar trovärdigheten i studien. De informanter som deltog i studien hade en stor bredd i yrkeserfarenhet vilket ger en ökad trovärdighet (Polit & Beck, 2020).

Tillförlitlighet

Begreppet tillförlitlighet beskrivs av Graneheim och Lundman (2004) som en värdering som blir likartad även över tid när det kommer till material insamlat från intervjuer.

Tillförlitligheten påverkas av hur insamling och bearbetning av materialet har fortskridit.

För att skapa en struktur till intervjuerna användes en intervjuguide där samma frågor ställdes till alla informanter. Detta ses som en styrka. Då brist på erfarenhet i att intervjua fanns, ses detta som en svaghet där relevanta följdfrågor och viktig information kanske missades med otillräckligt uttömmande svar (Graneheim & Lundman, 2004; Polit & Beck, 2020)

Intervjuerna skedde under en kortare period på ungefär en månads tid, vilket ses som en styrka då dessa genomfördes likartat och konsekvent. Ju fler intervjuer som utfördes desto fler följdfrågor och mer uttömmande svar mottogs. Detta kan ses som både en styrka och en svaghet eftersom risk fanns att viktig information gick förlorad i de första intervjuerna men desto mer data samlades i de senare intervjuerna (Graneheim & Lundman, 2004).

En svaghet är att viss förförståelse fanns. Denna kan dock ses även som en styrka då den som gjorde intervjun förstod vad informanten pratade om. Det ses däremot som en svaghet då en del följdfrågor eller förtydliganden kan ha missats då förförståelse fanns. Vid analysprocessen lades dock denna förförståelse åt sidan genom att inte tolka in något i de olika

meningsbärande enheterna och under meningskondenseringen, utan att läsa ordagrant vad informanten sagt. Detta gjordes för att inte påverka analysen och resultatet.

Överförbarhet

Överförbarhet handlar enligt Graneheim och Lundman (2004) om vikten av att tydligt

beskriva och förklara studiens kontext, urval, insamling och även analys för att denna ska vara överförbar. Detta har gjorts i närvarande studie, vilket därmed ökar överförbarheten.

Informanterna var distriktssköterskor eller specialistsjuksköterskor med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar och oavsett vilken specialistutbildning informanterna hade, var de enade i vad modern behöver för att helamma, vilket ökar överförbarheten. Den spridning som finns hos informanterna i antal yrkesverksamma år ökar studiens överförbarhet.

Åsikter som framkommer var liknande oavsett yrkestitel, yrkeserfarenhet eller geografisk

16 plats. Ingen skillnad sågs mellan de två regioner där intervjuerna ägde rum, vilket i sig ökar överförbarheten.

Andra former av studier hade kunnat genomföras men en enkätstudie hade uteslutit möjligheten att ställa följdfrågor vilket hade kunnat medföra att mindre data samlats in.

Risken att misstolka eller inte förstå svaren på frågorna hade också kunnat uppstå, då möjligheten att ställa följdfrågor eller be informanten att förtydliga sitt svar inte funnits.

Resultatdiskussion

Studiens resultat visar att BHV-sjuksköterskorna anser att för att kunna etablera en

fungerande amning och helamma i sex månader är modern i behov av information. Modern behöver information om hur amning fungerar, vilka åtgärder som kan vidtas då amningen inte fungerar och var modern kan vända sig för råd och stöd. Dorothea Orem (2001) beskriver vikten av sjuksköterskans roll i att bistå patienten med råd och stöd för att egenvården ska kunna främjas, i detta fall att kunna lösa de problem kring amning som kan uppstå. Amning är en naturlig process, men trots det är det något som moder och barn behöver lära sig (Ranch et al. 2019).

Enligt BHV-sjuksköterskorna i närvarande studie behöver informationen kring amning dessutom ges vid upprepade tillfällen för att modern ska kunna ta till sig dessa, vilket bekräftas av en annan studie (Fraser, Dowling, Oxford, Ellis & Jones, 2020). Informationen behöver ges innan förlossning, i samband med förlossning och efter förlossning. Innan förlossningen förstår modern ofta inte innebörden av den information som ges och har inte förmåga att ta till sig information om eventuella svårigheter som kan uppkomma med amning.

För att modern ska förstå och ta till sig behöver informationen därför upprepas och ges när modern är i det skedet att hon faktiskt ammar (Fraser et al., 2020). All personal som

medverkar under graviditet, förlossning och tiden därefter har en viktig uppgift i att undervisa och stödja modern i sin amning. Barnmorskan har ett stort ansvar under både graviditet och den första tiden efter förlossning (Swerts, Westhof, Lemiengre & Bogaerts, 2019), därefter är det BHV-sjuksköterskan som tar över ansvaret och har en viktig roll i att stödja modern under den tidsperiod som hon ammar. BHV-sjuksköterskan är den som bär ansvar under

förhållandevis längst tid om det är helamning under sex månader det gäller (Dosani et al., 2017). Även om information om amning ges till mödrar under graviditeten och på

förlossningen eller BB så behöver den upprepas under den period när modern ammar. Det har visat sig att även mödrar anser att upprepad och enhetlig information är viktigt för att de ska kunna ta till sig den. Som blivande eller nybliven moder behövs information ges vid varje möte med vården (Dietrich Leurer, McCabe, Bigalky, Mackey, Laczko & Deobald, 2020).

Detta bör vara något som BHV-sjuksköterskan tar i beaktning och lyfter i varje möte med

familjen. Det behöver ställas frågor kring amning och hur den fungerar samt upprepad och

17 aktuell information bör ges utefter var i processen familjen befinner sig. Med rätt kunskap om amning kan modern lättare tackla eventuella besvär eller problem. Om modern har tillräcklig kunskap och vet vad hon själv med egenvård kan göra, kan detta ge henne självförtroende och motivation att fortsätta helamma (Young et al, 2020). Det är modern som har bröstet och som ammar barnet och hon behöver egna verktyg att hantera oväntade situationer för att kunna helamma under barnets första sex månader. Sedan FN:s barnkonvention (SFS 2018:1197) blev lag i Sverige så känns det högst aktuellt att både föräldrar och barn ska få den

undervisning de behöver för att kunna etablera och underhålla helamning under barnets första sex månader.

Enligt BHV-sjuksköterskorna i närvarande studie är en god kontakt mellan moder och BHV- sjuksköterskan en viktig faktor för att modern ska etablera amning och sedan kunna helamma i sex månader. BHV-sjuksköterskan har en viktig uppgift i att ge stöd åt den ammande

modern så att hennes upplevelse kring amningen blir bästa möjliga. I en annan studie

framkommer att helamning är ett samspel mellan mor och barn men ofta behövs det lite hjälp för att fungera. Amning ses ofta som något självklart och naturligt under graviditeten, men när barnet väl är fött inser modern att det inte alltid är så enkelt och självklart som hon tidigare trott (Larsen & Kronborg, 2013). Med stöd och råd från BHV-sjuksköterskan är chansen större att amning etableras och att modern kan helamma de sex månader som rekommenderas av WHO (2019). Med hjälp av Orems (2001) teori kan BHV-sjuksköterskan utbilda modern att med egenvård vårda sig själv och på så sätt stärka hennes självförtroende kring amning.

Genom att BHV-sjuksköterskan handleder och ger modern fysiskt och psykologiskt stöd kan hon få bättre förutsättningar till en fungerande amning.

BHV-sjuksköterskan har ett ansvar att vara på barnens sida och arbeta för deras bästa men

samtidigt stödja familjen i sin helhet (Dahlbo et al., 2017). För barnet är helamning det bästa

hur hälsosynpunkt (Chowdhury et al., 2015; Victora et al., 2016) men för att det ska fungera

krävs det att modern får det stöd hon behöver. Om modern får stöd och hjälp kan det leda till

att barnet får bästa möjliga start i livet, det går hand i hand. I teorin känns det självklart att

BHV-sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja modern i hennes föräldraroll i stort och då

även stödja henne när hon ammar (Dosani et al., 2017). Svårigheter kan kanske vara att

relationen mellan modern och BHV-sjuksköterskan inte harmonierar eller att de båda parterna

inte delar samma åsikter. För att modern ska känna att hon får stöd behöver hon troligtvis

känna sig respekterad och även respektera BHV-sjuksköterskan och hennes råd. En studie

gjord på mödrar och deras erfarenhet av stöd vid amning visar att i bästa fall känner mödrar

sig lugnade med det stöd de får, att de är ”på rätt väg”. En del mödrar känner dock att deras

amning ständigt bedöms, kritiseras och de känner sig granskade och undersökta i sin roll som

moder (Taylor, Teijlingen, Ryan & Alexander, 2019). Det har visat sig att mödrar anser att för

att etablera amning och kunna fortsätta amma är ett tidigt stöd och tillgång till sin BHV-

sjuksköterska avgörande för att hon ska kunna hantera de amningsrelaterade besvär som kan

uppstå under de första veckorna (Hall, McLelland, Gilmour & Cant, 2014). För att undvika att

18 modern känner att amningen kritiseras och bedöms är det viktigt att BHV-sjuksköterskan inte går in med en allt för auktoritär roll i mötet med familjen, utan att hon strävar efter att skapa en relation som är öppen och tillåtande, där båda parter respekterar varandra. Det är också av stor vikt hur BHV-sjuksköterskan uttrycker sig och att hon hela tiden är lyhörd för modern och hennes känslor.

Resultatet i närvarande studie visar att stöd från både partner och omgivning har en avgörande roll för att modern ska helamma. Då det finns en positiv attityd angående amning tenderar det att kunna påverka modern positivt gällande amning. I en annan studie beskrivs partnerns stöd som viktigt för att moderns ska kunna helamma. En partner eller omgivning som stödjer och hjälper modern har en positiv inverkan på helamning (Hauck et al., 2016). Pressen från samhället och moderns närmaste omgivning kan påverka modern och hennes beslut (Cato et al., 2020). Det kan finnas en ambivalens i att tillmötesgå omgivningens krav, förmågan att ta hand som sig själv och samtidigt sköta ett nyfött barn (Palmèr et al., 2012). Ibland behöver modern stå till svars för sitt val, oavsett om det är att helamma barnet eller att inte amma alls (Nelson, 2012). I ytterligare en studie bekräftas vikten av stöd från partner. Mödrar visar ett positivt samband mellan ett emotionellt, fysiskt och socialt stöd från sin partner och att helamma (Uluğ & Öztürk, 2020). Även Orems teori lägger stor vikt vid miljön och

omgivningen. Hon beskriver den sociala gruppen och kulturens betydelse för att den enskilde individen ska kunna erhålla kunskap i egenvård (Orem, 2001). Omgivningen runt modern är viktig och många gånger avgörande för de beslut hon tar. Mycket av den

egenvårdskapaciteten som en moder har ligger till grund i hennes uppväxt och i hennes

relationer. Har modern haft en god relation till sin egen moder är det inte sällan som hon gör

precis så som hennes moder gjorde (Young et al., 2020). I dag påverkas människor mycket av

sociala medier och den attityd som andra har kring amning. Den bild som målas upp på

sociala medier kanske inte alltid stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut, utan

förskönas och visas endast upp från ett förmånligt och tillrättalagt sätt (Statens medieråd,

2015). Detta kan upplevas förvirrande och känslan av att misslyckas eller att inte passa in kan

upplevas. Om modern får stöd och hjälp från familj och vänner är chansen att den ärliga och

faktiska bilden av amning lyfts fram. Modern kan då kanske känna sig mer bekväm och inse

att hon inte är ensam om att uppleva amning som något svårt och tufft rent känslomässigt,

utan att många runt henne upplever eller har upplevt samma sak. För att partnern ska förstå

och vara medveten om de hälsofördelar och positiva effekter som amningen för med sig, är

det viktigt att partnern få lov att vara med på BB och vid besöken hos BHV-sjuksköterskan

för att få tillgång till samma information och undervisning som modern. Samma sak visas i en

studie där vikten av partnerns attityd, kunskap och engagemang för att modern ska kunna

amma lyfts fram (Leng, Shorey, Yin, Chan & He, 2019). BHV-sjuksköterskan har ett ansvar i

att se hela familjen som en helhet. Hon ska kunna delge samma information till partnern som

modern och ge partnern möjlighet att känna sig delaktig i omvårdnaden kring barnet. Då

partnern är välinformerad och förstår vad amning innebär är chansen kanske större att modern

får det stöd hon behöver från honom eller henne (Uluğ & Öztürk, 2020).

19 I närvarande studie framkom att BHV-sjuksköterskorna ansåg att en avgörande faktor för att helamma är moderns egna motivation och förmågan till egenvård. Detta bekräftas av Hauck et al. (2016) som beskriver att modern måste ta beslutet att vilja helamma själv och sedan

bestämt hålla fast vid detta för att lyckas. Hon behöver ha en stark övertygelse om att

helamma är det hon vill. Den moder som vill helamma har förmågan att hitta information och kunskap om ämnet som gör att hon kan motivera sig att underhålla helamning i sex månader (Hauck et al., 2016). I en studie där de undersökte orsaken till att mödrar slutar att helamma när barnet är mellan tre och sex månader fann de att även om motivationen att helamma är stark hos modern från start slutar många ändå att helamma. Det är krävande för den enskilde modern att helamma under sex månader (Alianmoghaddam, Phibbs & Benn, 2018). Här har BHV-sjuksköterskan en uppgift i att ge stöd och hjälpa modern att finna motivation till att fortsätta helamma. Orem (2001) talar om människans egen kapacitet att genomföra målinriktade handlingar, i detta fall att amma sitt barn. Orems teori visar optimism till människans egna resurser, potential till problemlösning, utveckling och att växa på det personliga planet (Orem 2001). Genom att BHV-sjuksköterskorna använder sig av Orems (2001) teori i sitt kliniska arbete med den ammande modern, kan de ge modern information och självförtroende att själv klara av olika situationer och svårigheter kring sin amning. Orem menar att sjuksköterskan kan assistera patienten på fem olika sätt: genom att agera eller utföra, genom att stödja, genom att undervisa, genom att vägleda eller genom att

tillhandahålla en utvecklande miljö (Orem 2001). Alla dessa fem sätt att assistera kan BHV- sjuksköterskan använda i mötet med den ammande modern och i sin kliniska verksamhet på olika sätt genom tillexempel föräldragrupper, amningsobservationer och samtal med både moder och partner. BHV-sjuksköterskan är den som ska ge stöd åt barnfamiljer genom sin profession och kunskap så att de mer eller mindre kan klara av vardagen på egen hand med egenvård. Helamning innebär att modern behöver motivera sig till att ge av både sin tid och sina resurser till sitt barn. Har inte modern själv motivation till detta känns det självklart att det inte kommer hålla i längden. En studie visar att BHV-sjuksköterskan kan behöva finnas till hands för modern och vägleda henne för att hon ska finna motivation att fortsätta amma (Dosani et al., 2017). För att utöva en handling som tar både tid, energi och många gånger är svårt både praktiskt och känslomässigt krävs det att utövaren verkligen vill. Då modern är inställd på en sak och känner att det är det rätta för henne, är hon även mer benägen för att kämpa och ta sig igenom svårigheter för att få det att fungera. Att amma kan vara tufft i perioder och tar ofta tid att lära sig och etablera, om moder är motiverad och beredd på att lägga ner den tid och energi det krävs är det en vinst för både moder och barn. Amning är något intimt mellan moder och barn som bara fungerar långsiktigt om båda vill.

Konklusion

Resultatet visar att BHV-sjuksköterskorna anser att modern behöver kunskap och information

om amning för att kunna helamma under barnets första sex månader. Information måste

20 upprepas för att modern ska kunna ta den till sig. Modern behöver erhålla råd och stöd redan på BB för en positiv amningsstart och kunna skapa en tilltro till den egna förmågan att helamma. När modern lämnar BB är det av stor vikt att hon inte lämnas ensam, utan att BHV- sjuksköterskan snabbt följer upp och fångar upp eventuella frågor och funderingar. För att orka helamma i sex månader är det också viktigt att modern får avlastning och har en partner och en omgivning som ger henne stöd. Modern måste vara motiverad att amma, ha lugn och ro runt sig och ha tid att ta hand om sig själv och utöva egenvård. BHV-sjuksköterskan har en viktig uppgift i sitt arbete genom att stödja modern och ge henne råd samt att motivera och uppmuntra till egenvård för att kunna amma i sex månader. Om relationen mellan modern och BHV-sjuksköterskan är öppen och tillåtande skapar det bättre förutsättningar för modern att kunna helamma under barnets första sex månader.

Det behövs ytterligare studier kring det vad en moder behöver för att etablera och underhålla helamning under barnets första sex månader. Förslag på fortsatta studier kan vara hur

utbildning av den blivande och nyblivna modern kan utvecklas och hur BHV-sjuksköterskan ska arbeta med att ge stöd åt varje enskild moder under de månader hon ammar.

Självständighetsdeklaration

Elin Petersson och Lina Trulsson Ingrup har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av

denna uppsats.

Referenser

Alianmoghaddam, N., Phibbs, S., & Benn, C. (2018). Reasons for Stopping Exclusive Breastfeeding Between Three and Six Months: A Qualitative Study. Journal of Pediatric Nursing, 39, 37–43. https://doi-

org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.pedn.2018.01.007

Awano, M., & Shimada, K. (2010). Development and evaluation of a self care program on breastfeeding in Japan: a quasi-experimental study. International Breastfeeding Journal, 5, 10p. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/1746-4358-5-9

Betzold, CM., Hoover, KL., & Snyder, CL. (2004). Delayed lactogenesis II: a comparison of four cases. Journal of Midwifery & Women’s Health, 49(2), 132–137. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.jmwh.2003.12.008

Bonia, K., Twells, L., Halfyard, B., Ludlow, V., Newhook, L A., & Murphy-Goodridge, J.

(2013). A qualitative study exploring factors associated with mothers’ decisions to formula-feed their infants in Newfoundland and Labrador, Canada. BMC Public Health, 13, 645. https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-645

Brown, A., Raynor, P., & Lee, M. (2011). Healthcare professionals’ and mothers’ perceptions of factors that influence decisions to breastfeed or formula feed infants: a comparative study. Journal of Advanced Nursing, 67(9), 1993–2003. https://doi-

org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1365-2648.2011.05647.x

Cato, K., Sylvén, S. M., Wahlström Henriksson, H., & Rubertsson, C. (2020). Breastfeeding as a balancing act – pregnant Swedish women’s voices on breastfeeding. International Breastfeeding Journal, 15(1), 16. https://dx.doi.org/10.1186%2Fs13006-020-00257-0

Chowdhury, R., Sinha, B., Sankar, M. J., Taneja, S., Bhandari, N., Rollins, N., Bahl, R., &

Martines, J. (2015). Breastfeeding and maternal health outcomes: a systematic review and meta‐analysis. Acta Paediatr, 104, 96-113. doi:10.1111/apa.13102

Crowley, W. R. (2015). Neuroendocrine regulation of lactation and milk production.

Comprehensive Physiology, 5(1), 255–291.doi:10.1002/cphy.c140029

Dahlbo, M., Jakobsson, L., & Lundqvist, P. (2017). Keeping the child in focus while

supporting the family: Swedish child healthcare nurses experiences of encountering

families where child maltreatment is present or suspected. Journal of Child Health

Care, 21(1), 103–111. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/1367493516686200

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (RED.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 143–153).

Studentlitteratur.

Dietrich Leurer, M., McCabe, J., Bigalky, J., Mackey, A., Laczko, D., & Deobald, V. (2020).

“We Just Kind of Had to Figure It Out”: A Qualitative Exploration of the Information Needs of Mothers Who Express Human Milk. Journal of Human Lactation, 36(2), 273–

282. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/0890334419883203

Dosani, A., Hemraj, J., Premji, S. S., Currie, G., Reilly, S. M., Lodha, A. K., Young, M., &

Hall, M. (2017). Breastfeeding the late preterm infant: experiences of mothers and perceptions of public health nurses. International Breastfeeding Journal, 12, 1–10.

Ekström, A. C., & Thorstensson, S. (2015). Nurses and midwives professional support increases with improved attitudes - design and effects of a longitudinal randomized controlled process-oriented intervention. BMC Pregnancy & Childbirth, 15(1), 275.

https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s12884-015-0712-z

Fraser, M., Dowling, S., Oxford, L., Ellis, N., & Jones, M. (2020). Important times for breastfeeding support: a qualitative study of mothers’ experiences. International Journal of Health Promotion & Education, 58(2), 71–82. https://doi-

org.ezproxy.bib.hh.se/10.1080/14635240.2019.1676811

Geddes DT. (2007). Inside the lactating breast: the latest anatomy research. Journal of Midwifery & Women’s Health, 52(6), 556–563. https://doi-

org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.jmwh.2007.05.004

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis n nursing research:

concepts, procedures and mesures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hall, H., McLelland, G., Gilmour, C., & Cant, R. (2014). ‘It's those first few weeks’:

Women's views about breastfeeding support in an Australian outer metropolitan region.

Women and Birth, 27(4), 259-265. https://doi.org/10.1016/j.wombi.2014.06.007

Hauck, Y. L., Blixt, I., Hildingsson, I., Gallagher, L., Rubertsson, C., Thomson, B., & Lewis,

L. (2016). Australian, Irish and Swedish women’s perceptions of what assisted them to

breastfeed for six months: exploratory design using critical incident technique. BMC

Public Health, 16(1), 1067.