www.vxu.se/idrott Avdelningen för idrottsvetenskap
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv
___________________________________________________________________________
En kvalitativ studie om tränarnas uppfattningar om barn- och ungdomshockey Richard Tähtinen
___________________________________________________________________________
Idrottsvetenskap, Examensarbete Vårterminen 2007
Handledare: Stefan Lund Examinator: Susanne Linnér
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 2
Abstract
________________________________________________________________
Författare/Author Richard Tähtinen
Titel/Title Youth hockey from a coach perspective. A qualitative study about coaches´
appreciations concerning youth hockey
The aim with this study is to strengthen the knowledge about coaches´ appreciations concerning youth hockey. This study contains interviews with three leaders that operate on the strategic level within youth hockey and three coaches working with youth players in the ages of 11 and 12. I have divided my main results into 4 categories, based on an earlier study from Karin Redelius (2002). These categories include the following themes:
1) Competition on the good and the bad 2) The importance of winning
3) Shake-out versus sports on children’s terms 4) Instruction, play and learning
The main conclusions in this study show that leaders on the strategic level appreciate youth hockey in a very similar way. Coaches´ appreciations vary on a much higher level both from each other and from the appreciations expressed by the leaders. One of the coaches recon that winning is very important and gives the coach assurance of a job well done. The leaders note that one of the biggest mistakes a coach in youth hockey can make is to concentrate on the result and therefore estimate his/hers coaching capabilities depending on the amount of wins.
Thus will this result fixation lead to unwanted behavior by the coaches´. Some of the coaches´
believe that shake-out of youth players within ice hockey is the result of the sport interests carried by the parents. Some believe that it is the lack of resources that lead to drop-out from youth hockey. The coaches in this study believe that the athletic environment within youth ice hockey doesn’t differ from other team sports. They do point out that youth hockey players spend more time in the locker-room than players in other team sports.
Keywords: H abitus, Field, Capital Antal sidor/pages 73
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 3
Förord
Redan från början visste jag att mitt examensarbete skulle handla om ishockey. Jag har ägnat i stort sätt hela mitt liv åt ishockey, antingen som utövare eller som tränare. Jag har erfarenheter av både elit- och bredd verksamheter och jag har haft möjligheten att uppleva ishockey i olika länder både som spelare och som tränare. Under planeringsfasen för denna uppsats hade jag dock stora svårigheter att hitta ett speciellt område som jag skulle koncentrera mig på. Kanske mina erfarenheter inom hockeyn bidrog till för många tankar och idéer. Till slut blandades tankarna i någonting som påminde mig av en slags av ”Melting Pot”.
Tankarna strömmade från ledarskap inom elithockey, tränarrekrytering, motivation till i stort sätt allt mellan himmel och jord. Då var det minst sagt dags att ta sig ”back to basics”, så att säga. I praktiken handlade det om att sitta ner, ta en kopp kaffe och tänka, hur jag egentligen skulle gå tillväga. Den första, ja eller nästan i alla fall, spontana tanken som slog mig var barn- och ungdomsishockey i allmänhet, ett mycket omdebatterat område enligt mig. Efter en trevlig stund i Växjö Universitetsbibliotekets kafeteria, full av motivation och kaffe, bestämde jag mig för att sjunka in i bibliotekskatalogens utbud. Relativt snabbt insåg jag dock att jag förmodligen skulle behöva ett antal kaffepauser innan jag skulle komma på rätt väg. Det var i själva verket enormt svårt att finna tidigare forskning inom barn- och ungdomshockeyn.
Faktumet att forskning inom barn- och ungdomshockey är mycket begränsad, om inte obefintlig, känns tämligen bisarrt med tanke på idrottens popularitet i det svenska samhället.
Som sagt jobbar Jag själv som ishockeytränare och är relativt ny i denna ledarroll. Jag har ofta
reflekterat över min roll som ishockeyledare. Hur kan jag fylla denna roll så bra som möjligt
och vad är det som jag måste bli bättre på. Allt oftare finner jag mig reflektera över de minnen
och upplevelser jag har från mina aktiva år inom ishockeyn. För att försöka förstå vad
utövarna kräver och behöver, tror jag att man måste reflektera över sitt eget agerande. Jag tror
dock att den egna reflektionen alltför ofta blir en subjektiv utvärdering av det man redan
egentligen vet. Därför anser jag att det enormt viktigt att man aktivt utbyter erfarenheter med
andra tränare. När jag reflekterar över mina minnen som utövare, känner jag faktiskt ganska
ofta att jag egentligen inte alltid passade in i den allmänna kulturen som jag upplevde inom
hockeyn. Men jag är ganska säker på att ju fler år jag höll på med hockeyn desto bättre
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 4
passade jag in, ja eller desto bekvämare kände jag mig. Jag tror att de olika handlings- och beteendemönster som råder inom idrotten kommer att påverka dem som är delaktiga inom rörelsen. Jag anser att ledaren har en stor betydelse för vilka värderingar och normer som förs vidare till barn- och ungdomar. En intressant fråga är då, hur ser tränarna på barn- och ungdomsidrotten? Eftersom jag egentligen inte hittade någon forskning på dagens barn- och ungdomstränare inom ishockeyn började jag även i större omfattning undra över detta. Vad anser de som god barn- och ungdomsidrott och i vilket mån går dessa uppfattningar ihop med de riktlinjer som konstrueras av de offentliga aktörerna så som RF och Svenska Ishockeyförbundet? Skiljer ishockeytränarnas värderingar från tränarna i andra idrotterna på något sätt? Min förhoppning är att du och jag, efter att ha läst denna studie, kan ha nya kunskaper och/eller idéer kring barn- och ungdomshockey eller idrott i allmänhet.
Jag vill uttrycka min tacksamhet till min handledare Stefan Lund som verkligen har hjälpt mig att komma in på rätt spår. Stefan du är som stålmannen, alltid där när man behöver hjälp. Jag vill också tacka dig Sebastian, först och främst för de 3 år som du har fjäsat runt campus med mig och att du nu under de sista hektiska dagarna har erbjudit mig med boende medan mina prylar har varit på flytt till Malmö. Jag vill uttrycka min yttersta tacksamhet till alla er ishockeytränare som har engagerat i detta projekt. Utan er flexibilitet och samarbete hade jag aldrig blivit klar!
Richard Eiríkur Tähtinen
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 5
1. INLEDNING ... 6
1.1 E
N FÖRDJUPNING INOM ISHOCKEYN SOM FÄLT... 7
1.2 I
DROTTEN VILL OCHI
SHOCKEYN VILL–
ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR BARN-
OCH UNGDOMSIDROTTEN... 8
1.3 H
OCKEYSKANDALEN–
EN REFLEKTION ÖVER VAD ISHOCKEYN VILL OCH VAD DEN ÄR... 10
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 13
3. TEORETISKA BEGREPP ... 14
4. TIDIGARE FORSKNING... 16
4.1 L
EDARNA OCH BARNIDROTTEN... 16
4.1.1 Tävling på gott och ont... 17
4.1.2 Vikten av att vinna... 18
4.1.3 Utslagning kontra idrott på barns villkor... 19
4.1.4 Instruktion, lek och lärande... 20
4.2 D
EN GODA BARNIDROTTEN–
FÖRÄLDRAR OM BARNS IDROTT... 22
4.3 R
EGIONALA HOCKEYGYMNASIER... 24
5. METOD... 25
5.1 F
ORSKNINGSSTRATEGI... 26
5.2 U
RVAL... 26
5.3 R
ELIABILITET... 28
5.4 V
ALIDITET... 28
5.5 K
VALITATIVA INTERVJUER... 29
5.6 S
TUDIENS GENOMFÖRANDE... 31
5.7 E
TISKA ÖVERVÄGANDEN... 33
6. RESULTAT... 34
6.1 D
ET EMPIRISKA MATERIALET- T
RE LEDARE PÅ EN STRATEGISK NIVÅ... 34
6.1.1 Ledarnas ishockeybakgrund ... 34
6.1.2 Träning för barn- och ungdomar ... 36
6.1.3 Träning för barn och ungdomar – en reflektion... 39
6.1.4 Tränarens agerande/ledarstil ... 40
6.1.5 Tränarnas agerande – en reflektion ... 45
6.2 D
ET EMPIRISKA MATERIALET–
TRÄNARNA OM BARN-
OCH UNGDOMSHOCKEYN... 47
6.2.1 Tävling på gott och ont... 47
6.2.2 Tävling på gott och ont – en reflektion... 49
6.2.3 Vikten av att vinna... 50
6.2.4 Vikten av att vinna – en reflektion... 51
6.2.5 Utslagning kontra idrott på barns villkor... 52
6.2.6 Utslagning kontra idrott på barns villkor – en reflektion ... 54
6.2.7 Instruktion, Lek och lärande... 56
6.2.8 Instruktion, Lek och lärande – en reflektion ... 57
6.2.9 Tränarnas uppfattningar om ishockeyn som fält... 58
6.3 T
RÄNARNA OCH LEDARNA–
EN SAMMANFATTANDE REFLEKTION... 59
7. DISKUSSION... 62
8. VIDARE FORSKNING ... 65
9. REFERENSER ... 66
BILAGA.1... 69
BILAGA 2... 70
BILAGA 3... 71
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 6
1. Inledning
80 procent av alla barn i Sverige går med i en idrottsförening någon gång under sin uppväxt.
1Man kan därmed konstatera att de flesta barn och ungdomar i Sverige, på ett eller annat sätt, kommer att bli påverkade av de erfarenheter och upplevelser de får genom idrotten. Vi har över 600 000 ledare
2inom idrotten som bidrar tillsammans med föreningar och föräldrar till skapandet av dessa erfarenheter och upplevelser.
”Det enda konstanta i ett barns liv är förändring.” Detta uttryck beskriver väl den utmaningen idrottstränarna står inför. Som idrottstränare måste man kunna förstå den situationen barn- och ungdomar lever i. De förändras kontinuerligt fysiskt, psykiskt och socialt vilket gör tränarnas uppgift inte bara svår och komplex, men även enormt viktig för barnens utveckling.
3Barn- och ungdomar är en stor och viktig grupp inom idrotten. De erfarenheter och kunskaper som de tar med sig från idrotten påverkar inte bara dem utan kanske även hela idrottsrörelsens utveckling i framtiden, det är ändå de som en vacker dag kommer att vara förebilder och idoler för kommande generationer, antingen som förälder, idrottsledare eller till och med som elitidrottare.
Ishockeyn har ca 60 000 aktiva idrottare i Sverige och en tredjedel av dessa är mellan 10 och 12 år.
4Som tidigare nämnt, är barn- och ungdomar en viktig grupp inom idrotten. Detta gäller naturligtvis även inom ishockey. Ishockeytränarna har en mycket central roll inom barn- och ungdomshockeyn. Med de värderingar, kunskaper och motiv som tränarna har kommer de, antingen medvetet eller omedvetet, påverka barn- och ungdomar. Att vara en ledare innebär en roll som förebild till de unga aktiva. De kommer att studera ledarens sätt att agera, bemöta och berömma och därmed skapa en bild av ledaren och sig själva.
51
http://www.rf.se/files/{7ECBB737-F810-4C18-8FB3-6C8C92C8D8D3}.pdf
2
http://www.rf.se/files/{0CCC26A1-ABDE-4F9E-8266-4BAABF62A7DE}.pdf
3
Annersted, Gjerset (1992) s. 68
4
Hävelid (2000) s. 7
5
Hävelid (2000) s. 23
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 7
Ishockey är ett komplext spel där teknik, fysik, mentalitet och gruppens dynamik möts. Att lära barn- och ungdomar de spelspecifika momenten är i sig oftast en utmaning. Att även ta hänsyn till våra unga aktiva på andra områden, samtidigt som de genomgår en konstant förändring fysiskt, psykiskt och socialt, höjer kraven på våra barn- och ungdomsledare markant. För att stödja arbetet med barn- och ungdomar har Riksidrottsförbundet (RF) format en officiell utgåva, Idrotten Vill. I idrotten vill presenteras RF: s verksamhetsidé och riktlinjer, där det poängteras bland annat att idrotten för barn skall vara lekfullt och leda till allsidig utveckling.
6Som följd till idrotten vill, har Svenska Ishockeyförbundet skapat en egen version som heter ishockeyn vill. Ishockeyn vill, skall fungera som ett redskap för utvecklingsarbetet inom föreningar och förbund. Med hjälp av denna utgåva, utmanas föreningar att samordna sin verksamhet efter dessa riktlinjer i överensstämmelse med de förutsättningar de har.
I grund och botten är det dock ledarna och tränarna som står för skapandet av den verklighet som barn- och ungdomar får uppleva i sin förening.
1.1 En fördjupning inom ishockeyn som fält
Att åka skridskor, är inget som blev uppfunnet igår. Redan för tvåtusen år sedan förekom skridskoåkning men det var inte för än på 1600- talet då isspelen utvecklades. Det finns olika åsikter om vilken idrott som har varit föregångare till ishockeyn. De rådande uppfattningar om vilken eller vilka idrotter som har varit föregångare till ishockeyn, men det rör sig om idrotter så som landhockey, bandy och hurling. Man kan notera att bandy fördes till Kanada av engelska soldater och där utvecklades idrotten till vad som vi idag kallar ishockey.
7Sverige anslöt sig till den internationella ishockeyförbundet 1912 det var dock inte förrän 1920 som Sverige gjorde sin internationella debut. Under 1940- talet ökade eller intensifierades ishockeyns utveckling i Sverige. På 1950- talet ville Svenska ishockeyförbundet utveckla och stärka tränarutbildningen i Sverige. Det var också på 50-talet som man ville utveckla ungdomshockeyn och därmed rekryteringen av unga spelare. 1959
6
Redelius (2002) s. 116
7
Fahlström (2001) s. 46-47
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 8
startade ishockeyförbundet i samarbete med TV ungdomsturneringen TV-pucken. Detta medförde en kraftig utveckling av ungdomshockeyn och även hockeyn i överlag i Sverige.
8Sedan goda framgångar vid VM 1947 i Prag, har Svenska landslaget fått stor uppmärksamhet i media. Under 1970 – talet intensifierades debatten om att modernisera de gällande amatörreglerna, för att kunna konkurrera på internationell nivå. 1976 beslöt Svenska ishockeyförbundet att inte delta i OS eftersom de Svenska spelarna inte längre kunde avses som amatörer. Därmed kunde man konstatera att den svenska ishockeyn officiellt hade blivit en professionell idrott.
9I dagens ishockey har tränarens roll blivit allt viktigare i många avseenden. Ett tecken på detta är det faktum att ledarna rekryteras och avskedas på grund av deras förmåga eller oförmåga att vinna matcher. Att lagets resultat i större utsträckning relateras till tränaren är ett bevis på att tränarna i dagens professionella hockey står inför en större press och resultatansvar än förr.
10
1.2 Idrotten vill och Ishockeyn vill – allmänna riktlinjer för barn- och ungdomsidrotten
Idrotten vill, formades av Riksidrottsförbundet vid Riksidrottsmötet 1995 i Umeå. Sedan dess har detta dokument eller idéprogram som RF kallar det, använts nationellt på alla nivåer som ett utvecklings- och utbildningsdirektiv. Idrotten vill, fungerar egentligen som ett styrdokument för olika specialförbund. Det står dock klart i Idrotten vill, att idrotten får sin verkliga form i den lokala miljön inom föreningarna. Ser man på Ishockey vill, så har den som syfte att fungera som en riktlinje för att definiera hur den svenska ishockeyn skall utformas och utvecklas. Enligt Svenska Ishockeyförbundet skall Ishockeyn vill, användas som direktiv hur verksamheten skall bedrivas, efter de förutsättningar som finns, i föreningar och förbund.
8
Fahlström (2001) s. 48
9
Fahlström (2001) s. 49-51
10
Fahlström (2001) s. 53
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 9
Ishockeyn vill, är ett dokument som är utformad i samarbete med ledare med lång och bred erfarenhet inom ishockey verksamheten.
Enligt Idrotten vill, avses som barnidrott idrott till och med tolv års ålder. Meningen är att barn ska få leka och pröva på olika idrotter och därmed skapa vissa fysiska grundfärdigheter.
Enligt dokumentet är idrotten näst efter skolan och hemmet den viktigaste uppfostringsmiljön.
De värderingar och attityder som barn lär sig inom idrotten kommer att ha en stor påverkan på deras personliga utveckling. Ishockeyn vill, definierar barnhockey på samma sätt som Idrotten vill definierar barnidrott dvs. hockey upp till tolv års ålder. Även idrottsverksamhetens fysiska grundsyfte är den samma i båda styrdokumenten, nämligen att främja allsidig fysisk utveckling.
Enligt Idrotten vill, är tävling ett naturligt inslag för barn, men att det skall ske genom lekfulla former. Resultat ska också avdramatiseras och barn skall lära sig att handskas med både vinst och förlust. Det poängteras att tävling ska ske i enkla former med huvudtyngden på att barn ska först och främst tävla med sig själva om sina egna resultat. Vad det gäller föräldrar, skall de stödja barn och inte hetsa eller lägga prestationskrav på dem. Ledarna skall ha speciell kompetens om barns utveckling samt att ha goda kunskaper om att anpassa idrotten för var och ens behov. Idrotten vill betonar också förståelsen hos ledarna angående bredd och elitidrott. Man menar att skillnaden mellan bredd och elitidrott är flytande. De går inte att bedöma vilka som kommer att ta sig till elitnivå. Ungdomar har olika ambitioner med sin idrottande, därmed måste det finnas plats inom idrotten för ungdomar med olika ambitioner.
Ishockeyn vill, formulerar, på samma sätt som Idrotten vill, mycket övergripande riktlinjer.
Det som Ishockeyn vill betonar kan ses som något man skall utgå ifrån i föreningarna, dock
enligt de förutsättningarna föreningarna har. Att alla som vill ska få plats och att skapa ett
livslångt intresse står för det mest övergripande riktlinje enligt mig. Ishockeyn vill, poängterar
dock vissa aspekter med noggrannare formulering. Att stimulera barns motoriska, psykiska
och sociala utveckling, att inte bedriva seriespel innan 12 års ålder och att betona leken så
barnen känner glädje och gemenskap samt att bedriva träning och match i närområdet där
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 10
resultatet ska ges lite uppmärksamhet anser jag som mera detaljerade riktlinjer som föreningarna kan utgå ifrån.
ishockey vill, har även utformat riktlinjer för ledare som verkar inom ishockeyn. Det poängteras att ledaren har en stor möjlighet i och med att fostra spelarna till självständiga individer. Men med dessa möjligheter kommer ett stort ansvar menar man. Det läggs stor tyngd på ledarnas utbildning inom ishockeyn. Ledarna ska inte bara ha kunskaper om ishockeyn, utan även om barns grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Styrdokumentet poängterar även att det är viktigt för ledarna som engagerar sig inom ishockey att de godtar dessa riktlinjer och formar verksamheten enligt dem.
Idrotten vill och Ishockeyn vill, fungerar alltså som vägledande idéprogram. Som tidigare nämnts är det dock viktigt att förstå att det är verksamheten inom distrikt och speciellt inom förening, som barn och ungdomsishockey skapas. RF och svenska ishockeyförbundet vill dock att dessa riktlinjer skall accepteras av ledare i respektive förening för att föra vidare den gemensamma värdegrunden.
1.3 Hockeyskandalen – en reflektion över vad ishockeyn vill och vad den är
Som tidigare nämnt har styrdokumenten som syfte att ge verktyg och stöd inom distrikt och föreningar. Ishockeyn vill, förmedlar ett budskap som är en reflektion av det sättet som den strategiska nivån vill att ishockey verksamheten skall bedrivas. Man kan då förstå ishockeyn vill utifrån Karin Redelius beskrivning om barnidrotten som ett fält där olika aktörer strider om något specifikt och gemensamt dvs. det rätta sättet att organisera barn- och ungdomsidrott
11. Det är däremot svårt att dra några större slutsatser av huruvida dessa riktlinjer styr den verksamhet som sker i verkligheten. Enligt mina erfarenheter använder sig föreningar oftast av egna policydokument, som i för sig ofta kan vara inspirerade av liknande dokument som ishockey vill. Tidigare forskning visar att inte heller föreningarnas egna policydokument stödjer verksamhetens utfall. Istället är det ofta ledarnas egen
11
Redelius (2002), s 46-47
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 11
prestationsinriktning som styr det som sker.
12Dessa exempel visar tecken på att styr- och policydokument oftast uttrycker det som idrotten vill men inte nödvändigtvis är. Det kan låta cyniskt och subjektivt att ifrågasätta någonting som egentligen är en viktig grund för idrotten.
Men det är inte Ishockeyn vill eller annan policydokument jag ifrågasätter. Jag ifrågasätter riktlinjernas potential till att fungera som mätstock eller jämförelse objekt i denna studie.
Läser man Ishockeyn vill upplever man att ishockeyn, eller idrotten i överhuvudtaget, skall vara en verksamhet som bildar goda samhällsmedborgare
När Henrik Tallinder, Andreas Lilja och Kristian Huselius blev anklagade för våldtäkt av en kvinna i samband med Sweden Hockey Games, lyftes det fram frågor kring ishockeyn som fostringsmiljö, hockeyspelarnas kvinnosyn och maskulinitets ideal inom hockeyn. Det officiella Hockey – Sverige tog ställning och uttryckte sig genom att säga att majoriteten av spelarna faktiskt sköter sig bra.
13Ishockey kallades för Machokultur med mera i media.
Ishockeyns status som det kära och klassiska folkhemsbygget inom idrotten, som vunnit en hög status i och med att representera den Svenska nationen
14ifrågasattes.
Den manliga fostran inom ishockey lyftes fram som en orsak till händelsen under Sweden Hockey Games.
15Kutte Jönsson betonar i sin artikel om hockeyskandalen:
De värderingar, attityder och ideal som underbygger maskuliniseringen inom spelet tenderar att reproduceras även utanför rinken och omklädningsrummen
16På samma sätt lyfter Tobias Stark fram i sin artikel, Kejsarens nya kläder: Tankar kring sexualitet och alkohol inom ishockeyn;
Ishockeysporten har en ovedersägligt manlig genuskodning – den överlägsna majoriteten av alla spelare är av hankön, och det är strängt taget bara män som innehar ledande positioner. I denna homosociala miljö är allt ”kvinnligt” av mindre värde än allt ”manligt”
1712
http://www.rf.se/files/%7BB4483F26-5E95-4AFD-80C4-F94954A02F53%7D.pdf
13
http://www.idrottsforum.org/features/hockeymachoism/hockeyskandalen.html, s.6
14
http://www.idrottsforum.org/features/hockeymachoism/hockeyskandalen.html
15
http://www.idrottsforum.org/features/hockeymachoism/hockeyskandalen.html
16
http://www.idrottsforum.org/features/hockeymachoism/hockeyskandalen.html
17
http://www.idrottsforum.org/features/hockeymachoism/hockeyskandalen.html
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 12
Jag vill inte gå in och analysera händelsen i sig, men jag vill återigen lyfta fram paradoxen
mellan ideal och verklighet. Eftersom jag i denna studie vill bringa fram tränarnas
uppfattningar om barn- och ungdomshockeyn, anser jag att det är viktigt att väga in andra
uppfattningar om ”ishockeyfältets” karaktär. Att utgå från policy- eller styrdokument anser
jag inte att jag kan ge en god verklighetsbeskrivning. Genom att jämföra ledares och tränares
olika verkligheter, eller olika synpunkter, om ishockeyn och idrotten i sig kan en mer
nyanserad bild av barn och ungdomsishockey skapas. Avslutningsvis vill jag nämna att det är
exakt denna ovannämnda paradox mellan verklighet och ideal som ligger till grund för mitt
motiv att genomföra denna studie.
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 13
2. Syfte och frågeställningar
I denna del kommer jag att definiera uppsatsens syfte. Jag kommer även att tydliggöra de viktiga frågeställningarna som kommer att ligga till grund för studien.
Eftersom jag anser att vi egentligen vet relativt lite om våra barn- och ungdomsishockeytränare, vill jag med denna uppsats försöka ge en bild av hur denna verklighet kan se ut. Syftet är inte att ge någon detaljerad bild av tränarens bakgrundsfaktorer, utan fokus kommer att ligga på, hur tränarnas värderingar kan se ut i dagsläget. Syftet är därmed att diskutera barn- och ungdomsishockey utifrån tränares perspektiv. Jag anser att det är enormt viktigt att ha kunskap om eller förståelsen för, hur tränarna ser på deras roll som ledare. Med hjälp av denna kunskap kan vi, kanske på ett mera effektivt sätt, fokusera utvecklingsarbetet inom ishockeyn på de viktiga frågorna inom barn- och ungdomshockeyn.
Nedan följer de fyra frågeställningar som studien vilar mot.
• Vilka uppfattningar har ledarna som verkar i olika representativa roller/yrken inom hockeyn om barn- och ungdomshockeyn?
• Vilka uppfattningar har tränarna om barn- och ungdomshockeyn?
• Skiljer sig ishockeyn som fält på något specifikt sätt från andra idrotter?
• Vilka slutsatser kan man dra utifrån det empiriska materialet och tidigare forskning om barn- och ungdomsishockeyn som en uppfostringsmiljö.
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 14
3. Teoretiska begrepp
I följande avsnitt vill jag förtydliga några viktiga begrepp som används löpande i studien. Det är viktigt för läsaren att ha en uppfattning om de specifika begreppen för att undvika misstolkningar och otydligheter. De begrepp som jag kommer att presentera är kapital, habitus och fält.
Denna studie syftar till att studera barn- och ungdomstränares uppfattningar om dagens barn- och ungdomshockey. En viktig del i att försöka förstå de uppfattningar och även att kunna diskutera kring dem är att lägga en teoretisk utgångspunkt för arbetet. Eftersom jag i stort sätt kommer att utgå från Karin Redelius studie, Ledarna och barnidrotten, anser jag att det är viktigt att också utgå från de begrepp hon använder i sin studie. Redelius använder sig i hög grad av Bourdieus begrepp kapital, habitus och fält. Kapital handlar om värden, tillgångar eller resurser. Det finns därmed tre olika arter av kapital, nämligen ekonomiskt, kulturellt och socialt. Dessa tre värden eller resurser förvandlas till symboliskt kapital beroende på hur högt olika sociala grupper värderar kapitalet.
18Med andra ord kan t.ex. ett ekonomiskt kapital ses som ett symboliskt kapital om individens sociala grupp uppfattar ekonomiskt kapital som något värdefullt.
Habitus kan ses som något som styr individens intressen som t.ex. varför han/hon börjar med ett visst aktivitet, och har därmed en stark koppling till kapital. Habitus är något som alla individer har och det skapas först och främst i barndomen, då man är som mest mottaglig för intryck. Ett habitus är oftast svårt att ändra på, dock inte omöjligt. Enligt Bourdieu kan habitus fungera eller representera kapital bara om denna habitus föreställer något som värderas högt. Människor med samma sociala position inom samhället har ofta liknande uppväxtmiljöer vilket ofta leder till likartade erfarenheter och upplevelser i livet.
19Bourdieu hävdar att olika sociala grupper har distinkta livsstilar vilket uttrycks genom smak. Smak är något som kan leda till att man väljer ett visst slags av bil, boende eller till exempel idrott.
Med andra ord är smak en representation av habitus i praktiken. Smaker är också distinkta inom grupperna.
20Bourdieu beskriver ett fält som något som består av agenter eller
18
Redelius (2002) s. 46-47
19
Redelius (2002) s. 47
20
Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 15
institutioner. Dessa agenter strävar efter eller som Redelius beskriver ”strider” om något för dem gemensamt, något som representerar deras smak. Det är just inom ett visst fält där habitus kan förvandlas till kapital. För att detta ska ske krävs det att agenterna eller institutionerna inom fältet har kunskap och erkännande för fältets eller spelets inneboende lagar. Man kan prata om ett fältspecifikt kapital vilket menar att den kapital som individen erkänns behålla, inte nödvändigt vis anses som kapital inom ett annat fält.
21Som ett exempel kan man ta då en idrottare som inom sin idrott anses av agenterna, som kan vara människor som intresserar sig för idrotten eller andra idrottare inom idrotten, vara en mycket skicklig och framgångsrik spelare på grund av sitt idrottskapital. Men om samma spelare skulle sluta sin idrottskarriär och därmed hamna i ett nytt fält, skulle kanske inte detta fältspecifika kapital dvs. idrottskapitalet, ses som kapital eftersom fältets inneboende lagar skiljer sig från de lagar som råder inom idrotten.
Enligt Bourdieu kan en livsstil ses som ett system av egenskaper som passar ihop. På samma sätt kan också våra praktiker eller sociala handlingar och beteenden betraktas. Med andra ord det vi gör i praktiken är starkt relaterad till de upplevelser och erfarenheter vi har internaliserat från den sociala miljön eller fältet och därmed format oss.
22Utifrån detta kan vi påstå att ishockey eller idrott som fält har en stor betydelse, naturligtvis i kombination med andra fält, för hur vi formas som individer.
21
Redelius (2002) s. 48-49
22
Jönsson, Arnman, Trondman, Palme(1993) s.25
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 16
4. Tidigare forskning
Med hjälp av tidigare forskning vill jag fördjupa läsarens kunskaper om barn- och ungdomsidrotten. Jag kommer att använda tidigare forskning som stöd, för att sedan kunna reflektera över resultaten i denna uppsats. Eftersom forskningen inom barn- och ungdomsishockeyn är begränsad kommer jag att ge en bild av idrottstältets egenskaper med annan tidigare forskning, för att breda kunskapen om fältets rådande företeelser.
4.1 Ledarna och barnidrotten
Studien om ledarna och barnidrotten av Karin Redelius har varit en stor inspirationskälla för mig. I sin studie har Redelius studerat bland annat idrottsledarnas och idrottslärarnas syn på barnidrotten. De studerade idrotterna innefattade basket, fotboll, golf, gymnastik, ridsport och simning. Jag har delat upp mitt arbete på ett likartat sätt som Redelius, för att sedan bättre kunna analysera mina studieresultat. En av hennes idégivare till att tematisera frågorna har varit de riktlinjer och direktiv som finns beskrivna i Idrotten vill.
För att fördjupa diskussionen om vad som värdesätts inom barn- och ungdomsidrotten och därmed ledaruppdragets mer eller mindre nödvändiga premisser har Redelius utgått från forskningsfrågan, vilken idrottssyn har ledarna dvs. vad anser de känneteckna en god barnidrott? Hon har delat upp teman i fyra olika områden:
• Tävling på gott och ont – ledarnas inställning till om det huvudsakligen är positivt eller negativt för barn att tävla och konkurrera
• Vikten av att vinna – ledarnas inställning till hur viktigt det är att vinna samt vilka som ska få spela matcher
• Utslagning kontra idrott på barns villkor – ledarnas inställning till kritiken av barnidrotten, förekomsten av utslagning och till innebörden av att bedriva idrott på barns villkor
• Instruktion, lek och lärande – ledarnas inställning till betydelsen av instruktion
respektive lek samt tidig specialisering för barns lärande och utveckling
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 17
4.1.1 Tävling på gott och ont
Enligt Redelius uppfattar fotbollsledarna tävling för barn- och ungdomar som något positivt.
Däremot idrottslärarna och gymnastikledarna hade en mera negativ inställning till tävling inom barn- och ungdomsidrotten. Redelius hävdar att man kan se på barnidrott som ett fält där olika aktörer strider om något specifikt och gemensamt dvs. den rätta sätten att organisera barn- och ungdomsidrott. Hon påstår även att den kontext som ledarna påverkar i har en betydelse för vilka uppfattningar ledarna har om barnidrotten. Enligt Redelius är det därmed tydligt att det finns olika värderingar och uppfattningar om tävlingsverksamhetens betydelse för barns utveckling, beroende på vilken idrott man verkar i. Redelius påstår också att inställningen till tävling kan bero på att det finns olika logiker bakom ledarskapet vad gäller idrottslärarna och ledarna inom bollsporter. Hon nämner att de som bedriver verksamhet där tävling och rangordning är de dominerande logiker, så som i många bollsporter, också försvarar den logiken.
23Även enligt Jesper Fundberg verkar de dominerande logiker inom bollsporter vara tävling och rangordning. I sin avhandling om pojkfotboll och maskuliniteter hävdar han att idrotten fostrar till tävlan och hierarkisering.
24Enligt Fundberg kan träning inom fotbollen ofta ses som något obligatorisk, något som man måste göra, för att sedan ta del av tävlingen. Tävlingen blir därmed höjdpunkten för veckans verksamhet och fungerar som en ”morot” för spelarna.
25Enligt Redelius kan även idrottslärarnas negativa inställning till tävling inom barn- och ungdomsidrotten förstås utifrån de logiker som skolidrottsundervisningen betonar dvs. fysik och färdighetsträning, där målet inte är att tävla mot varandra.
26Enligt Riksidrottsförbundet skall tävlingen för barn utgöra en del i leken där målet är att de har roligt och lär sig idrotten. I en toppningstudie av RF menar man dock att dessa riktlinjer inte alltid fungerar som normgivande och att tävlingsfostran kan ha negativa konsekvenser i barns idrottande:
Det tycks som att prestationsinriktningen inom idrotten inte bara är till för de vuxna utan denna typ av verksamhet, där vinna och framgång är i fokus, har sjunkit allt lägre
23
Redelius (2002) s. 49-51
24
Fundberg (2005) s. 98
25
Fundberg (2005) s. 94
26
Redelius (2005) s. 49-51
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 18
ner i åldrarna. Denna tävlingsfostran strävar efter en selektion och rangordning bland barnen, vilket kan bidra till en viss utslagning
27Tomas Peterson vid Malmö Högskola anser att idrotten präglas av två olika uppdrag, Föreningsfostran och Tävlingsfostran. Med föreningsfostran menar han en slags av medborgarfostran där alla tas hand om och ges en möjlighet att utvecklas enligt sina förutsättningar. Tävlingsfostran handlar om att skapa de bästa idrottsutövarna, vilket i mångt och mycket sammanbinder de tidigare åsikter om tävlingsfostrans karaktär. Enligt Peterson kan idrotten kännetecknas av en uppfostringsmiljö med ett konfliktfyllt förhållande mellan tävlingsfostran och föreningsfostran.
284.1.2 Vikten av att vinna
I Redelius studie visar det sig att de flesta idrottstränare inom bollsporter anser att det är viktigt att vinna. Hon poängterar att detta inte är förvånande eftersom den dominerande logiken ändå oftast är vinst och framgångar.
29Fundberg är inne på samma tanke, han menar att i match och tävlingstillfällena betyder resultatet väldigt mycket. Han beskriver hur en stor del av ledarnas säsongssammanfattning ägnas åt att berätta om just dessa tävlingstillfällen och resultatet i dem.
30I Fundbergs avhandling dyker det upp även en annan dimension. Samtidigt som ledarna förklarar att det är viktigt att vinna, lyfter det även upp att det är betydelsefullt att se individernas utveckling i laget. Ytterligare beskriver vissa ledare i studien att det egentligen är spelarna som lägger tonvikten på resultatet.
31Ledarna i Redelius studie angav skilda skäl till varför det var viktigt att vinna. En del av ledarna menade att det var viktigt att vinna för att höja barnens motivation, där andra tyckte att det var mindre viktigt att vinna, så länge man presterade bra. En orsak till att en del av
27
RF - FoU-rapport 2005: 4, ”toppningsstudie”
28
http://www.idrottsforum.org/articles/peterson/peterson050208.html
29
Redelius (2002) s. 128
30
Fundberg (2005) s. 94
31
Fundberg (2005) s. 94
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 19
ledarna ansåg att det var viktigt att vinna var faktumet att själva seriesystemet var upplagd som vuxnas seniorserier. I dessa seriesystem kan lagen antingen flyttas ned eller upp beroende på hur lagen presterar. Redelius betonar även att träna ett vinnande lag ökar ledarens symboliska kapital inom idrotten och därför anser många att det är viktigt att vinna.
32I RF: s toppningsstudie kan man också hitta nästan identiska uppfattningar uttryckta av ledarna angående vikten av att vinna. De ansåg att det var viktigt att vinna och att de var likaså med spelarna. Ledarna var dock fullt medvetna om att de ibland var för prestations- och resultat fixerade samt att de ibland var tvungna att tona ner sin egen vinnarinstinkt. Ledarna angav också att deras föreningspolicy inte förespråkade prestationsinriktning, trots detta faktum fanns det ledare som själva hade en prestationsinriktad ställning till barns idrottande.
334.1.3 Utslagning kontra idrott på barns villkor
Vad gäller utslagning kontra idrott på barns villkor var ledarnas inställningar enligt Redelius inte lika enhetliga som i de tidigare områdena. En majoritet av ledarna ansåg dock att det sker alltför mycket utslagning inom barn- och ungdomsidrotten.
34I en studie av RF nämns ledarnas kompetens och de aktivas social kapital dvs. vänner och skolkamrater som bidragande faktorer till att barn antingen slutar eller fortsätter med idrotten. I samma studie betonar författarna Mats Franzen och Tomas Peterson, att ungas idrottskapital och erkännande inom idrotten också har en effekt på fortsatt idrottande. Författarna förklarar att det finns en påtaglig skillnad i antalet utövare som slutar med fotboll beroende på om man har varit med på zon- läger eller inte. Författarna hävdar att de som inte får delta i zon- läger, i större utsträckning slutar med fotbollen. Skillnaderna kan dock bara konstateras under de två första åren då spelarna deltar på zon- läger.
35I Redelius studie frågades ledarna vad de ansåg som ledarens felaktiga beteenden och vad det innebär att bedriva idrott på barns villkor.
Variationen i ledarnas svar var mycket stor och Redelius hävdar att denna variation beror på vilken idrott man är verksam i. Hon menar att ledarnas syn på barnidrott är genomsyrad dels
32
Redelius (2002) s. 130
33
RF - FoU-rapport 2005: 4, ”toppningsstudie”
34
Redelius (2002) s. 130
35
RF – FoU rapport 2004: 3, Varför lämnar ungdomar idrotten?
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 20
av den svenska idrottskulturen och dels av de specifika traditioner som råder inom olika idrotter samt föreningar. En del av ledarna ansåg att det var viktig att kunna anpassa sig efter barnens ambitionsnivå. Andra tyckte att det var vitalt att idrotten inte blev ett självändamål för ledarna och att man ser till att barn förstår vad de ska göra.
364.1.4 Instruktion, lek och lärande
I denna del av studien har Redelius fokuserat på ledarnas syn på instruktionens och lekens värde för barnens inlärning och utveckling. De flesta ledarna ansåg inte att konkurrens var nödvändigt för att få barn att anstränga sig. De flesta ledarna ansåg dock att ledarens roll som instruktör var vitalt för barnens inlärning, likaså som hans eller hennes allmänna betydelse.
Fundberg beskriver i sin avhandling hur träning handlar om inlärning av kroppsliga praktiker.
Han nämner hur träning blir en provkarta hur kroppsliga praktiker, genom upprepning, skall övas upp för att sedan använda i olika matchsituationer. Fundberg beskriver också hur instruktion under träning skiftar. Ibland visar tränarna hur de vill att spelarna skall genomföra övningen och ibland ropar de med egna påhittade termer. Dessa termer fungerar i sin tur som ett sammanbindande och gemensam element i träningen. Fundberg betonar också hur det under träningen råder lugn och tystnad, trots att det är mycket stök, prat och skoj innan och efter träningarna. Det sker också en förändring i sättet att instruera spelarna beroende på spelarnas ålder. Som 11 åringar handlar instruktionen mycket om att visa hur pojkarna ska stå, röra sig och agera. Ju äldre pojkarna blir desto mera dominerar de verbala instruktionerna.
37
Även om de flesta ledarna i Redelius studie ansåg sin roll som instruktör som vitalt, värderade de flesta dock att barn utvecklas bäst om de får leka och hitta på egna övningar.
Majoriteten av ledarna ansåg inte att tidig specialisering var en förutsättning för att kunna bli riktigt bra i framtiden. De ansåg även att de inte gick att förutse eventuella idrottsframgångar hos barn före puberteten. Spridningen mellan ledarna angående flervalsidrottandet var relativt stor. En del hävdade att detta var ett tecken av misslyckande och andra såg det som en självklarhet och därmed uppmuntrade det.
3836
Redelius (2002) 130 - 133
37
Fundberg (2005) s. 85-89
38
Redelius (2002) s. 142
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 21
De tränare som jobbar inom samma idrott hade mycket likartade syn på barnidrott, vilket Redelius hävdar vara på grund av de idrottskulturella företeelser som råder i respektive idrott.
Hon menar dock att det är de bakomliggande logikerna hos idrotten och även hos de tränare som organiserar aktiviteten. Därmed menar Redelius att dessa logiker inte skall förväxlas med enbart olika idrotter, eftersom samma idrott kan utövas med olika mål och motiv beroende på individernas uppfattningar vad som är eftersträvansvärt. Redelius påstår att idrottsledarna befinner sig i ett större uppfostringsfält där även andra aktörer befinner sig. Dessa aktörer kan enligt Redelius vara t.ex. Riksidrottsförbundet, olika specialförbund osv. Det är dessa aktörer som på en makronivå bestämmer vilka värden som skall vara dominerande och hur idrottsaktiviteten för barn och ungdomar skall organiseras.
I sin diskussion lyfter Redelius fram ett antal intressanta problem som dels kan förklara ledarnas syn på barnidrotten. För det första nämner hon hur barnidrott är en spegling av vuxnas elitidrott. Hon menar att barnidrotten är organiserad efter samma mönster med tävling och seriesystem. För det andra poängterar hon att ledarnas agerande påverkas av det faktum att även i barnidrotten är det viktigt att vinna. Hur andra uppfattar ledaren beror mycket på lagets framgångar och hur de jämförs med andra. För det tredje betonar hon även att trots att majoriteten ansåg lek som utvecklande för barn och ungdomar, var det inte lek som dominerade träningarna. Istället uppkom lek oftast vid speciella tillfällen.
Avslutningsvis kan man konstatera att, enligt Redelius, lär idrottsverksamheten barnen både
idrottsliga färdigheter och hur de ska vara för att passa in i idrottskulturen. Barnen lär sig vad
som förväntas av dem, vad som är eftersträvansvärt och önskat. På samma sätt måste en
ledares habitus passa in i den rådande andan inom idrotten och föreningen, annars är det
sannolikt att ledaren byter förening eller idrott. Det är enligt Redelius på grund av de olika
idrottsliga traditionerna att det uppstår en viss anda eller kultur i olika föreningar som sedan
vidare påverkar ledarnas habitus. Redelius påpekar dock att det inte enbart är den egna
föreningens kultur utan också den internationella idrottens värdesystem som påverkar hur
våra barn uppfostras inom idrotten. Fundberg beskriver hur träning sker på en avskild plats
där spelarna och ledarna skapar en viss gemenskap. Denna gemenskap och samhörighet
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 22
skapas enligt Fundberg, genom att berätta historier som antingen direkt eller indirekt är kommentarer om maskulinitet. Omklädningsrummet blir också ett viktigt arena för gemenskapen. Här klär man av sig bokstavlig och symboliskt samt att man skapar en intimitet när man tar av sig sina privata kläder. De första tio minuterna i omklädningsrummet ägnas åt det sociala där man pratar om privatlivet och berättar historier.
39Omklädningsrummet blir också en arena för en maskulin fostring. I omklädningsrummet får pojkarna uttrycka sig genom svordomar och bete sig allmänt grabbigt där kropp och sexualitet ligger i fokus.
Fundberg anser att omklädningsrumsmiljön är paradoxal, där man kan fly från den rådande ordningen inom samhället.
40Fundberg påstår även att det råder hierarkier och auktoritet inom laget. I träningen skapas en ordning både mellan spelarna och spelarna och ledarna. Denna ordning grundar sig i de existerande hierarkier och auktoriteter inom laget.
41I Redelius studie får man en ganska omfattande bild av idrottsledarnas syn på den goda barnidrotten. En annan aspekt som är intressant är hur föräldrarna till barn- och ungdomar upplever idrotten. RF har genomfört en studie där föräldrarnas syn på barn- och ungdomsidrotten har studerats. Föräldrarna utgör en viktig del i barns idrottande och det är därmed intressant även för min studie att knyta an denna aspekt.
4.2 Den goda barnidrotten – föräldrar om barns idrott
RF har valt ut 24 ”föräldrapar” från olika idrottsföreningar med en stabil verksamhet. Studien omfattar föräldrar med barn i åldrarna 7- 12 och majoriteten av dem har egna erfarenheter inom idrotten inklusive ishockey. Syftet med RF: s studie var att studera föräldrarnas syn på vad som är god barnidrott och i vilken utsträckning deras värderingar går ihop med de riktlinjer som presenteras i Idrotten vill.
39
Fundberg (2005) s. 74-75
40
Fundberg (2005) s. 158
41
Fundberg (2005) s. 102
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 23
Föräldrarna i undersökningen hade allmänt en positiv inställning till idrottens betydelse för barnen. De intervjuade föräldrarna ingick i en genuin ”idrottsfamilj” där föräldrar engagemanget var omfattande. Många av föräldrarna hade själva ledaruppdrag i föreningen.
Resultatet från studien visar på att föräldrarnas värderingar om den goda barnidrotten i väldigt hög grad stämde med de riktlinjer som uttrycks i Idrotten vill. Enligt studien är föräldrarna i allmänhet mycket nöjda med den idrottsverksamheten barnen deltar i. Men det finns även problematik inom idrotten menar föräldrarna. Ett av dessa problem som nämns av föräldrarna är att idrotten i många fall är alltför tävlingsinriktade. Enligt flera föräldrar i studien utövar barnen idrott för att lära sig idrotten, inte för att tävla. Man kan då konstatera, enligt studien, att det är en myt att alla inom idrotten vill tävla. Det är de facto enligt föräldrarna, att många barn slutar med sin idrott på grund av att idrotten har blivit för tävlingsinriktad eller att prestationskravet på träningarna har blivit för intensivt.
En aspekt som ofta, enligt mina upplevelser, diskuteras är föräldraengagemanget. I studien visar det sig att samtidigt som föräldrar upplever engagemanget som något positivt (nätverk och upplevelser), så kan det ibland ställas orimliga krav på föräldrarna. De menar att pressen för att ställa upp ibland kan leda till irritation och konflikter mellan föräldrarna och missnöje gentemot föreningen, vilket i värsta fall kan drabba barnen. Vad det gäller föräldrarnas krav på ledarna, anser de flesta att det ideella ledarskapet kan vara ett hinder för föräldrarnas möjlighet att påverka. Enligt studien kan det existera ett slags av ”tacksamhetsskuld” eftersom ledarna arbetar ideellt. I allmänhet är föräldrarna dock nöjda med tränarna. Den kritiken som uttrycks riktas ofta mot ledare som inte längre är verksamma eller ledare från andra lag.
Vanligen uttryckte föräldrarna också att de vuxna som oftast skapade problem kring barnens träning och tävling var andra föräldrar och inte lagets tränare.
I studien yttrar föräldrarna sina åsikter om hur en tränare ska vara. Enligt dem ska tränaren ha
kunskap om den idrotten han/hon tränar. Tränarens ska även kunna se de olika individerna i
laget och anpassa träningen efter individernas behov. Enligt föräldrarna skall tränaren också
ha ett genuint intresse för det han eller hon gör. Engagemang är alltså en viktig ingrediens till
det goda ledarskapet enligt föräldrarna. Dessutom ska tränaren vara tydlig, upprätthålla god
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 24
ordning och våga sätta gränser. Vad det gäller disciplin och regler, anser föräldrarna enligt studien att det är viktigt att ledaren sätter upp reglerna tillsammans med barnen. Föräldrarna anser även att det är viktigt att barnen lär ta hänsyn till ledaren.
Vad det gäller ledarens formella utbildning för att leda barn, hävdar studien att bara ett fåtal föräldrar tar spontant upp denna aspekt. Enligt föräldrarna är det visserligen en fördel men det är andra faktorer som väger över. Att ledaren har fostrat egna barn och att tränaren har kunskap om barnens fysiska, psykiska och sociala utveckling är faktorer som flera av föräldrarna lyfter fram.
4.3 Regionala hockeygymnasier
I min b- uppsats har jag tillsammans med Sebastian Norén studerat 4 olika ishockeygymnasier i södra Sverige. Ett av studiens syfte var att studera, vilka eleverna är som väljer att kombinera studier med sin ishockey. B-uppsatsen är inte direkt kopplad till denna c-uppsats, men kan dock ge en aning om spelarnas bakgrund. Det är intressant för min studie att kunna förstå vilka individer som fortsätter sitt ishockeyutövande på en högre nivå. Det bör dock nämnas att b- uppsatsen inte är generaliserbar, fördelen är dock att både b-uppsatsen och c- uppsatsen är genomförda i samma geografiska område. En annan märkvärd faktor är att b- uppsatsen bara ger en bild av de spelare som har fortsatt med sin hockeyutövande. De som har av olika skäl hoppat av ishockeyn representeras inte i undersökningen. Avslutningsvis vill jag poängtera att man med hjälp av b-uppsatsen kan hypotisera kring spelarnas bakgrund och därmed i alla fall försöka förstå vilka ungdomar tränarna kan komma i kontakt med i sina föreningar.
I studien ingick studenter från gymnasiets alla årskullar. Angående frågan hur studenterna
först kom i kontakt med ishockeyn fördelade sig svaren som följer: 56 procent av studenterna
hävdar att de kom i kontakt med ishockey genom pappan och ca 20 procent påstår att de kom
i kontakt med hockeyn genom kompisar. De flesta (ca 93 procent) började med ishockey
innan 8 års ålder. De flesta studenter kommer från en familj där föräldrarna har gått minst ett
treårigt gymnasium. Studien visar på att föräldraengagemanget är relativt hög bland
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 25
studenterna. Ca 68 procent av föräldrarna är nämligen närvarande vid ungefär hälften av studenternas idrottstillfällen. Föräldrarnas egna idrottsvanor är mycket homogena. De flesta papporna har idrottat i fotboll, golf och ishockey samt innebandy. De vanligaste idrotter som Mammorna hade idrottat i var fotboll, friidrott och gymnastik samt ridsport. Studien visar att studenternas idrottsvanor liknar föräldrarnas, eftersom de mest utövade idrotterna, förutom ishockey, var fotboll, golf och innebandy.
5. Metod
I följande kapitel har jag som syfte att belysa de olika metoder och tillvägagångssätt jag har
valt att använda i studien. Förhoppningen med detta kapitel är att ge läsaren en bättre och
djupare förståelse, och öka trovärdigheten i studien.
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 26
5.1 Forskningsstrategi
I denna studie har valt att använda mig av kvalitativ forskningsstrategi. Kvalitativa studier bygger på en forskningsstrategi där tonvikten oftare ligger på ord än på kvantifiering och analys av data.
42Fokus i denna studie ligger på förståelsen av den sociala verkligheten, på grundval av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet, vilket är vanligt förekommande för kvalitativ forskning.
43Den studerade miljön i detta fall är barn- och ungdomsishockey med fokus på ledarna och hur de tolkar miljön i verkligheten. Kvalitativ forskning har en induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik dvs. teorin genereras på grundval av de praktiska forskningsresultaten. Det som också ligger som grund i en kvalitativ forskning är faktumet att sociala egenskaperna kan uppfattas som ett resultat av samspel mellan individer och inte företeelser som finns ”där ute”.
44Ledarnas syn på barn- och ungdomshockeyn innehåller sociala egenskaper som har formats av samspelet med olika individer i samhället. Eftersom tyngden ligger på en tolkning av den verklighet ledarna upplever, skall en kvalitativ forskningsstrategi användas för att fånga uppfattningar om olika begrepp. De begrepp som används i studien fungerar som ett redskap för att upptäcka de många former som de företeelser begreppen står för kan anta.
45Med kvalitativ forskning är ofta meningen att komma bakom det yttre skenet och att ”se världen utifrån andras ögon”.
46Det är också vanligt i kvalitativa studier att författaren utifrån deskriptiva detaljer försöker förklara den miljön de undersökta objekten verkar i för att sedan förstå ett visst socialt beteende.
475.2 Urval
42
Bryman (2004) s. 249
43
Bryman (2004) s. 250
44
Bryman (2004) s. 250 - 251
45
Bryman(2004) s. 255
46
Bryman (2004) s. 264 - 265
47
Bryman (2004) s. 266
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 27
I valet av tränare för denna uppsats har jag valt att kontakta ett antal föreningar både på bredd och på elitnivå. Inom kvalitativ forskning väljer man ofta ett bekvämlighetsurval. Detta kan vara på grund av faktorer så som tillgänglighet på individer, som kan vara svåra att få tag i.
48Under urvalsprocessen ansåg jag att det skulle vara relativt svårt att få tag på tränare, eftersom ishockeysäsongen i stort sätt var slut. Utifrån bekvämlighetsfaktorn beslutade jag därmed att skicka intresseförfrågan till föreningar i Småland och skåne. Efter att jag hade skickat ut ett antal intresseförfrågan via e-post, var det största svarsfrekvensen från föreningar i geografiskt närområde till Växjö Universitet. När jag hade mottagit ett antal svar från tränare, skickades en frågeformulär ut till de som uttryckte sitt intresse för att medverka i studien. Detta frågeformulär (se bilaga) innefattade de teoretiska utgångspunkterna. Jag har därmed även använt mig av en teoretisk samlingsmetod. En teoretisk samlingsmetod innebär att man väljer ut intervjupersoner tills de kategorier man utformat är mättade i teoretisk bemärkelse.
49Jag gjorde ett beslut att det skulle vara tillfredställande att genomföra tre intervjuer. Därmed valde jag de tre första tränare som uttryckte sitt intresse för medverkan, skickade in sina svar på frågeformulären samt att de informerade om de kunde delta i en djupintervju. Två av de första ledarna som fyllde i frågeformulären uttryckte att de inte kunde delta i en djupintervju, därmed valde jag bort dessa två ledare. Beslutet om att välja tre tränare för en intervju gjorde jag på grund av att jag vid ett tidigare tillfälle hade intervjuat tre individer inom hockeyrörelsen. Valet stöds därmed av det faktum att man skulle kunna likvärdigt analysera de tre tidigare intervjutillfällen med de tre nya intervjuer. Dessa tre tidigare intervjuer genomfördes med syfte att få en bild av synen på barn- och ungdomshockeyn på ett övergripande plan och att försöka öka antalet deskriptiva detaljer i studien. Dessa intervjupersoner medverkar på olika ”högre” eller strategiska positioner inom barn- och ungdomsishockeyn och är därmed inte på samma sätt verksamma i tränarrrollen. Dessa individer innefattade; en ungdomsansvarig i en elitklubb, en hockeykonsulent och en utbildningsansvarig för specialförbund.
48
Bryman (2004) s. 313
49
Bryman (2004) s. 314
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 28
5.3 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om mätinstrumentets pålitlighet dvs. mätinstrumentet skall inte ge slumpmässiga fel
50. I kvalitativ forskning har inte reliabilitet samma centrala plats som i kvantitativ forskning. Syftet med kvalitativ forskning är, som tidigare nämnt, att skapa en djupare förståelse av vissa faktorer och därmed kommer inte statistisk representativet att stå i fokus. Det är rent av praktiskt omöjligt att kunna förena denna statistiska fokus med djupgående studier om individens personliga upplevelser och medvetenhet om sig själv. Det man vill är att ge en bild av olika företeelser utifrån underliggande sociala faktorer.
51Extern reliabilitet är oftast svårt att nå i kvalitativa studier. Extern reliabilitet handlar om replikation dvs. i vilket mån studien kan upprepas. Detta är svårt på grund av att det inte går att ”frysa” en social miljö och de betingelser som råder i den inledande studien. För att kunna beskriva reliabilitet inom kvalitativ forskning har man format andra metoder. Pålitlighet handlar om att man säkerställer att det skapas och redogörs en fullständig beskrivning om alla faser av forskningsprocessen.
52Detta kommer jag att presentera i avsnittet, studiens genomförande.
5.4 Validitet
Handlar om att mäta enbart det man avses att mäta dvs. genom tydliga definitioner om begreppen, en klar uppfattning om bakgrundsfaktorer och orsak – verkan relationer, tillgodose att mätningarna inte ger systematiska fel.
53Problematiken om att få en hög validitet i en
50
Wallén, (1996) s. 67
51
Holme och Solvang, (1997) s. 94
52
Bryman (2004) s. 260
53
Wallén, (1996) s. 67
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 29
kvalitativ studie är mycket mindre än vad det är inom kvantitativa studier. I kvalitativa studier har man en mycket större närhet till det eller den som skall studeras.
54Kvalitativ forskning ger oftast en hög intern validitet, eftersom närheten till studie objekt (en) ger forskaren en möjlighet att i hög grad säkerställa överstämmelsen mellan begrepp och observationer.
Extern validitet rör sig om i vilken mån studien är generaliserbar. I skillnad från intern validitet, är det svårt för kvalitativa studier att nå en hög extern validitet eftersom forskaren oftast använder sig av fallstudier och begränsad urval.
55För att kunna bedöma validitet inom kvalitativ forskning kan man dock utgå från andra ”motsvarande” kriterier. För att kunna bedöma intern validitet används begreppet tillförlitlighet. För att nå en tillförlitlighet i forskningen måste man utgå från de regler som finns samt att man rapporterar resultatet till dem som har medverkat i studien som representanter för den sociala verkligheten. I min studie har jag redan vid första kontaktstillfället förklarat för de medverkande ledarna och tränarna om studiens syfte frågeställningar, ledarnas anonymitet i studien samt att alla har en rättighet till deltagandet av studieresultaten. Därmed kan det konstateras att tillförlitligheten i denna studie är hög. Ingen respondent validering har dock genomförts vilket kan i sin tur minska tillförlitligheten.
För att beskriva externa validiteten inom kvalitativ forskning använder man begreppet överförbarhet. För att nå en hög överförbarhet i studien skall man skapa fylliga redogörelser av de detaljer som ingår i en kultur.
56I min studie har jag genom tidigare forskning redogjort relativt brett om idrottskulturen inom svenska samhället. För att nå en hög överförbarhet har jag inkluderat forskning, inte bara inom ishockeyn, men även inom andra delar av idrottsrörelsen.
5.5 Kvalitativa intervjuer
I denna studie har jag utgått från semistrukturerade intervjuer. I en semistrukturerad intervju har intervjuaren oftast en relativt specifik lista över teman som ska beröras. Intervjupersonen
54
Holme och Solvang, (1997) s. 94
55
Bryman (2004) s. 258
56
Bryman (2004) s. 260
Barn- och ungdomshockey utifrån ett tränarperspektiv 30
har dock oftast en stor frihet i och med att utforma svaren på frågorna på sitt sätt.
57Forskaren har också en möjlighet att spontant utvidga teman som följd till att intervjupersonen spontant beskriver ett område som inte finns i intervjuguiden.
58Intervjuprocessen är därmed flexibel och tonvikten måste också ligga på det som intervjupersonen uppfattar som viktigt vid en förklaring av olika företeelser.
Som sagt har jag utgått från en semistrukturerad intervju. Det bör dock nämnas att jag har använt mig av två olika intervjuguider. Med de ledare som ingår i studien har jag haft en mera detaljerad intervjuguide. Detta på grund av att jag inte riktigt hade klart för mig från början om det var något specifikt inom området som jag ville studera. Därmed har de första tre intervjuerna dels fungerat som vägledande intervjuer där ledarnas uppfattningar har hjälpt till att välja avgränsningar samt att komma på rätt spår. Dessa intervjuer var därmed relativt omfattande (ca 80 till 100 minuter). I de tre sista intervjuerna med tränarna har jag haft en bättre bild av de övergripande områden inom barn- och ungdomshockeyn som jag vill koncentrera mig på. Med hjälp av de tre första intervjuerna samt Karin Redelius studie om barnidrotten (se tidigare forskning) har jag haft en tydligare tematisering i intervjuguiden.
Intervjuerna med tränarna var ca 50 till 80 minuter och jag anser att jag har kunnat gå relativt djupt in i de olika områdena. Jag anser att en god semistrukturerad intervjuguide var en förutsättning för att nå en djupare förståelse. Detta på grund av att tränarna har haft en god möjlighet att förklara och beskriva hur de uppfattar olika företeelser, utan att själva intervjukonstruktionen har lagt begränsningar till deras egna spontana associationer.
57
Bryman (2004) s. 301
58
