Musik och ljudnivåer

Musikhögskolan Ingesund 671 91 Arvika Tfn 0570-385 00 Fax 0570- 804 38 Info@imh.kau.se www.imh.kau.se

Morgan Tjärnström

Musik och ljudnivåer

En undersökning bland musiker och ljudtekniker

om ljudnivåer, tinnitus och musikupplevelse

Music and Sound Levels

A survey among musicians and sound engineers

regarding sound levels, tinnitus and musical experience

Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

2

Abstract

Title: Music and Sound Levels Author: Morgan Tjärnström

Keyword: music, sound levels, hearing disorders, tinnitus, ear protection

The purpose of this study is to investigate musicians’ opinions about terms such as sound level, musical experience, and the relation between them. The basis for the study is six interviews with musicians and sound engineers, some with and some without hearing disorders. The study is limited to primarily focus on musical styles that are based on drums and bass – jazz/blues, pop/rock.

The result demonstrates that parameters like genre, room, technical equipment, sound engineers and arrangers all have influence on the sound and the sound level at a concert. Also – the respondents’ different views on the relationship between sound level and musical experience are presented. All the respondents think that volume is of great significance for the total experience of the music and the feelings it brings. They also believe that factors like the interior and form of the room/venue and the musical genre are of great importance for the experience of proper sound and sound environment.

Sammanfattning

Titel: Musik och ljudnivåer Författare: Morgan Tjärnström

Nyckelord: musik, ljudnivåer, hörselskador, tinnitus, hörselskydd

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå,

musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas – pop/rock, jazz/blues.

Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert.

3

Förord

Tinnitus är ett ord som de flesta känner igen.

Jag har själv haft tinnitus sedan 20-års ålder. Jag repeterade med ensembler i lokaler som var små och egentligen inte avsedda för det ändamålet. Hörselskydd använde jag tämligen oregelbundet. När jag en dag stängde min ytterdörr började det tjuta i mitt vänstra öra. Jag kände direkt att det var något speciellt denna gång och att det inte skulle gå över efter bara en stund. Efter ungefär en veckas överkänslighet för ljud ebbade det ut till ett konstant pipande ljud i örat. Det visade sig senare vid en hörselundersökning att jag fått en nedsättning av min hörsel på det drabbade örat.

Under mina år som student inom musikutbildningar tycker jag det informerats och diskuterats alldeles för lite om hörselhälsa. De gånger det togs upp var det antingen på studiedagar eller i någon form av mindre grupparbete. Information och diskussioner kring hörselfrågor, tinnitus och de risker det innebär att inte använda hörselskydd borde, i mitt tycke, definitivt vara en mycket större del i en musikutbildning. Öronen är ett av våra viktigaste redskap som yrkesmusiker.

4

Innehållsförteckning

Ljud och hörsel i ett historiskt perspektiv ... 8

Örat ... 10

Örats tre anatomiska delar ... 10

Ytterörat ... 11 Mellanörat ... 11 Innerörat ... 12 Ljud ... 13 Upplevelsen av musik ... 14 Miljöer ... 16 Rumsakustik ... 16 Utomhuskonserter ... 17

Faktorer vilka påverkar ljudnivån ... 17

Regelsystem ... 18

Arbetsmiljöverket ... 18

Socialstyrelsen ... 20

Exponering för höga ljudnivåer ... 21

Buller eller musik ... 21

Hörselskador och problemsymtom ... 22

Hörselskada ... 22

Temporär hörselnedsättning, TTS (Temporary Threshold Shift) ... 22

Hyperakusi ... 23

Distorsion ... 23

Diplakusis ... 23

Tinnitus... 23

Tinnitus & tinnitusbesvär... 24

5 Övriga proppar ... 28 Skärmar ... 29 Syfte ... 30 Problemformulering ... 30 Avgränsning ... 30 Urvalskriterier ... 31 Metod ... 31 Val av metod ... 31 Datainsamling/procedur ... 32 Databearbetning ... 32 Respondenternas bakgrund ... 32 Resultatredovisning ... 34 Personliga erfarenheter ... 34 Erfarenheter av hörselskador ... 34

Musicera med eller utan hörselskydd ... 35

Ljudnivåns betydelse ... 37

Ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen ... 37

Ljudnivåns betydelse för sammanhanget ... 37

Faktorer vilka påverkar ljudnivån ... 38

Ljudnivå i förhållande till genre ... 39

Ljudteknikerns inflytande över ljudnivån... 40

Lokalens inverkan på ljudnivån ... 41

Diskussion ... 42

Volymens betydelse ... 42

När blir det för starkt? ... 43

Hörselskydd ... 43 Ljudteknikern/Arrangören ... 44 Lyssningsmiljön/lokalen/scenen ... 45 Föränderlighet/ny teknik ... 46 Fortsatt forskning ... 47 Tillförlitlighet – metodkritik ... 48 Validitet ... 49 Slutsatser ... 49 Referenser ... 51 Bilagor ... 53 Bilaga 1 - Intervjufrågor ... 53

Bilaga 2 – förklaring av tekniska begrepp ... 54

Decibel... 54

7

Inledning

Hörselproblematik, hörselskador och tinnitus är ett alltid aktuellt ämne i vårt mer och mer ljudande samhälle. Då många musiker är drabbade av tinnitus menar jag att ämnet är viktigt och angeläget att uppmärksamma. För inte allt för länge sedan var hörselskador något man förknippade med äldre människor och yrkesmän som smeder, bergsprängare, industriarbetare etc. I och med utvecklade hörselskydd och en skärpt lagstiftning på arbetsmiljöområdet har hörselskadorna i dessa områden minskat. Istället drabbas nu andra grupper av hörselskador. Exempel på dessa är konsertbesökare/musiklyssnare, pubgäster, musiker och musiklärare. Människor bör tänka på riskerna när de befinner sig på pubar, gym, biografer och andra platser där kraftfulla ljudanläggningar finns. Det kan räcka med att vara oförståndig en gång för att drabbas och i värsta fall lida av en hörselskada resten av livet. Just musikerperspektivet i detta sammanhang är också intressant för att det hos denna yrkesgrupp är av yttersta vikt att ha en god hörselfunktion.

Jag hoppas genom denna studie själv få fördjupade kunskaper i ämnet ljudnivåer vid konserter samt vilka olika parametrar det är som styr ljudnivån och hur dessa kan påverkas. En annan fråga jag har är om det finns några stora skillnader i hur en hörselskadad musiker ser på ljudnivåer gentemot en musiker med fullgod hörsel. Resultatet av denna undersökning skulle kunna ligga till grund för diskussioner kring dessa ämnesfält.

Grunden för mitt ämnesval ligger i mina personliga erfarenheter av tinnitus och avsaknaden av tillräcklig information och diskussion kring hörselhälsa under mina år som

8

Bakgrund

Här presenteras de referenser och tidigare forskning jag funnit relevanta i förhållande till rapportens ämnesfält och resultat. Resultatet presenteras under att antal tematiska rubriker. Under rubriken Personliga erfarenheter redovisas respondenternas egna erfarenheter av hörselskador samt hur det är att musicera med eller utan hörselskydd. Under rubriken

Ljudnivåns betydelse redovisas ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen samt ljudnivåns

betydelse för sammanhanget. Under rubriken Faktorer vilka påverkar ljudnivån redovisas hur ljudnivån förhåller sig till musikens genre, vilket inflytande ljudteknikern har över ljudnivån samt lokalens inverkan på ljudnivån.

Ljud och hörsel i ett historiskt perspektiv

Arlinger, Hagerman, Ytterlindet (2001) har kommit fram till att hörselsinnet alltid är aktivt, även på natten då vi sover. Detta är en rest från tiden då människan var på sin vakt dygnet runt för t.ex. kunna upptäcka och värna oss mot rovdjuren som kom smygande i buskarna. För att värna om våra liv har naturen försett oss med ett hörselsinne vilket inte ger oss någon möjlighet att ”blunda” med öronen. Det har inte heller funnits skäl för detta ur ett

utvecklingsbiologiskt perspektiv då extrema ljudnivåer vanligtvis inte förekommer i naturen. Det är först med den industriella revolutionen och elektroniken som människan utsatt sig själv för allt högre ljudnivåer, vilka inneburit en risk för hörselhälsan.

Tystnad är något som blir mer och mer sällsynt. Det absolut tysta kan vi människor egentligen aldrig uppleva. Om en människa sätter sig i ett ljuddämpat rum där det är helt tyst kommer det ändå att finnas ljud från den egna kroppen. Hjärtat slår och pumpar blodet runt i vår kropp, ett susande ljud kan upplevas från blodet som transporteras genom blodkärlen i örat. När vi talar om tystnad är det alltså snarare frånvaron av ljud utifrån än just tystnad vi menar. Englund (2003) beskriver tystnaden ur ett historiskt perspektiv. Ljudmiljönpå landsbygden var länge densamma oavsett om vi talar om 1000-tal eller tidigt 1700-tal. Mycket av den nutida ljudmiljön är kopplad till skapandet eller överföringen av kraft, medan ljuden i äldre tid från de traditionella energikällorna skapade lika svaga ljud som den kraft de utvecklade. Muskler, vatten och vind är till sin natur inte särskilt bullersamma.

...bullrets stora fel är inte att det berövar oss detta icke-väsen, detta o-väsen tystnaden, utan att det bestjäl oss på alla dessa små ljud. För bruset har inte bara gjort det omöjligt för oss att veta hur somliga saker låter, det har också fått oss

9

Vår hörsel har under människans historia i första hand varit ett organ för överlevnad och kommunikation. Evolutionen har därför gett oss en hörsel optimerad för detta ändamål. Vi har genom vår hörsel förmågan att analysera och särskilja detaljer även i mycket svaga ljud. Utvecklingshistoriskt är hörseln alltså inte konstruerad för att fungera i de starka och konstanta ljudmiljöer som utmärker samhället idag.

Idag är det bara inom några få kulturer och några få yrken som denna raffinerade, en gång så livsviktiga, känslighet hos hörseln kommer till

användning. Skogsfolk, fiskare och bönder vet hur temperaturer och väderomslag ”låter” och hur säden rasslar när den är mogen.(Arlinger et al. sid. 12)

Englund (2003) menar att upptäckten av bullret som problem inträffade under 1700-talet. En del av problemet var att flera av Europas storstäder växt och överbefolkats vilket av naturliga skäl ledde till att ljudmattan i städerna tätnade. En annan del av problemet skulle kunna vara att det börjat växa fram en urban medelklass, som i motsats till äldre tiders hantverkare, börjat skilja på arbetsplats och bostad. De ville ha lugn, ro och avskildhet i hemmet och visade därför allt mindre tålamod med gatuförsäljare, kringvandrande musikanter och annat bullrigt folk. Då bullret blir ett problem leder det till att tystnaden helt logiskt omvärderas,

uppvärderas och förfinas. Då bullret uppmärksammats som ett problem och börjat bekämpas börjar, paradoxalt nog, den industriella revolutionen, den mest förödande akustiska

revolutionen i historien. År 1765 uppfinner James Watt ångmaskinen. Ljudnivån stiger kraftigt på arbetsplatser, med hörselproblem hos de anställda som följd. Senare kom tekniska maskiner, elektroniska apparater och förbränningsmotorer, innovationer vilka alla är

ljudstarka.

10

Örat

Hörselorganet är ett sinne med många dimensioner. En människa kan t.ex. känna igen olika röster efter bara några få ord och kan lokalisera ljud och deras riktning på långa avstånd. Vissa människor kan njuta av musik, fågelsång i naturen och tystnaden i frånvaron av ljud. Hörselsinnet låter människan lyssna på och kommunicera med sina medmänniskor, uppfatta tonfall och andra subtila icke-verbala ljud vilka ibland säger mer än själva ordet. Axelsson & Schenkmanis (1999) beskriver hörseln som enormt känslig. Skillnaden mellan det svagaste ljud ett normalt öra kan uppfatta och ett obehagligt starkt ljud är 10 miljoner gånger. Förenklat kan vi säga att örat är lik en våg, på vilken vi kan väga både ett frimärke och en oljetanker. Allt delikat och finstämt brukar också vara sårbart, detta gäller även hörseln. Ett ljud kan t.ex. alstras från en högtalare. Högtalarens membran sätter igång luftens

molekyler och får dem att svängaen vågrörelse. Ljudvågorna i luften fångas upp av ytterörat och fortplantas sedan vidare genom hörselgången där ljudet förstärks av resonans.

Ljudvågorna sätter trumhinnan i svängning och svängningarna överförs till de tre små hörselbenen i mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln). Stigbygeln sitter fästad i membranet det ovala fönstret på snäckan. Här fortplantas vibrationerna i den vätskefyllda snäckan och stimulerar de små hårcellerna som sitter där. Här omvandlas vibrationerna till elektriska nervsignaler vilka via hörselnerven når hjärnan där signalerna tolkas – vi upplever ljud.

Örats tre anatomiska delar

11

Ytterörat

Arlinger et al. (2001) beskriver ytterörat som en informationsuppsamlare vilken består av öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar likt en tratt upp ljudvågorna och

förstärker dem. Det är också ytterörat ger oss förmågan att bedöma varifrån ett ljud kommer. Beroende på hörselgångens individuella utformning hos olika personer är alla individer olika känsliga för att drabbas av hörselskada från starka ljud. I hörselgångens yttre del finns varierande hårväxt samt vaxkörtlar. Vaxet har en skyddande funktion genom att med sin klibbiga konsistens fånga upp smuts och mikroorganismer, och dessutom är det lätt

bakteriedödande. Längst in i hörselgången, väl skyddad, sitter trumhinnan vilket är ett mycket tunt, elastiskt membran på ca 8-10 mm i diameter.

Mellanörat

Mellanörat är enligt Arlinger et al. (2001) en luftfylld hålighet i skallbenet. Till sin konstruktion är det ett mekaniskt system vilket börjar med trumhinnan, ett tunt, lättrörligt membran vilket sätts i svängning av ljudets tryckvariationer likt membranet i en mikrofon. Svängningarna överförs via hörselbenskedjan (hammaren, städet och stigbygeln) till det ovala

fönstret, som är täckt av ett lättrörligt membran vilket utgör entrén till det vätskefyllda

innerörat. Mellanörats konstruktion är av vital betydelse för att ljudet effektivt ska kunna överföras från luften in i hörselgången till vätskan i innerörat. För att trumhinnan ska kunna svänga så lätt som möjligt måste det statiska trycket i mellanörat vara ungefär lika stort som lufttrycket i hörselgången. Detta regleras genom örontrumpeten, en smal kanal från

mellanörat till näshålan. Normalt är denna kanal stängd men den öppnas kortvarigt då och då när vi sväljer eller gäspar vilket utjämnar eventuella tryckskillnader.

Enligt anfört arbete finns det en liten muskel fästad på stigbygeln med betydelse för hörseln, den s.k. stigbygelmuskeln eller stapediusmuskeln. Muskeln aktiveras reflexmässigt när örat utsätts för relativt starka ljud (ca 75-95 dB och däröver). Denna reflex kallas för

12

Innerörat

Arlinger et al. (2001) betonar att innerörat inte bara består av hörselorganet (snäckan), utan också balansorganet. De två organen ligger alldeles intill varandra, inneslutna i hårt ben och genomflutna av samma vätskor. Detta förklarar varför vissa sjukdomar ger upphov till både yrsel och hörselnedsättning. Snäckan är en spiralvriden, vätskefylld hålighet i skallbenet. På basilarmembranet vilket löper utefter hela snäckans längd finns fyra rader med hårceller. När ljudvibrationer sätter snäckans vätska i rörelse böjs håren vilka ger signaler till hörselnerven. Rörelseenergin i vätskan omvandlas till elektriska nervsignaler som hjärnan kan översätta till det vi uppfattar som ljud. Basilarmembranets ca 15000 hårceller leder signaler från snäckan till hjärnstammen via ca 30000 nervtrådar. Några av dessa nervtrådar leder även signaler i motsatt riktning, alltså från hjärnstammen tillbaka till snäckan. Exakt vilken roll eller syfte detta har vet forskarna inte i dagsläget.

13

Ljud

Ett ljud vi uppfattar kan t.ex. starta från ett vibrerande membran i en högtalare. Membranets vibrationer fortplantas som en ljudvåg i luften och sätter trumhinnan i svängning. Enligt Arlinger et al. (2001) bildar vibrationen förtätningar och förtunningar av luftmolekylerna vilka sprider sig i en vågrörelse. Själva molekylerna följer dock inte med vågen utan återtar så småningom sitt jämviktsläge. Det är dessa förändringar av luftmolekylernas täthet akustiker benämner som ljudtryck.

Figur 3. Illustration av ljudvågor i form av förtätningar och förtuningar av luftmolekyler. Enligt angivet arbete är ljudtryck, eller ljudtrycksnivå resultatet av de tryckvariationer i luften ljudvågorna bildar. Det lägsta ljudtryck en människa kan uppfatta benämns hörtröskeln och den högsta benämns smärtgränsen. Ljudtrycksnivån mäts med en logaritmisk skala i måttenheten decibel (dB).

0 dB - Gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta (hörtröskeln). 10 dB - Prassel av löv 20 dB - Viskning 30 dB - Stadsvåning 40 dB – Dämpad radiomusik 50 dB – Lågmält samtal 60 dB - Vanlig samtalston 70 dB – Personbil

80 dB – Starkt trafikerad gata

85 dB - Denna gräns får ej överstigas under en 8 timmars arbetsdag utan att arbetstagaren erbjuds hörselskydd. Ljud starkare än 85 dB kan orsaka hörselskador.

90 dB – Tung lastbil 100 dB – Motorsåg

110 dB - Bergborr, inte en ovanlig volym på diskotek. 120 dB – Propellerplan

--- örats smärtgräns --- 135 dB – Högsta uppmätta värde på rockkonsert

140 dB – Jetmotor

150 dB - Gevärsskott. Ljudet är så kort att örat inte hinner uppfatta det som skadligt. 180 dB – Kanonskott. Trumhinnan brister.

14

Den logaritmiska skalan med vilken vi mäter ljudtryck är enligt Arlinger et al. (2001) inte linjär likt skalan på en linjal utan logaritmisk. Detta innebär att ljudtrycket fördubblas ungefär var tredje decibel. Ljud färdas ca 340 meter per sekund. Hastigheten eller frekvensen på ljudvibrationer mäts i Hertz (Hz). 1 Hertz är en svängning per sekund. Ett normalt mänskligt öra kan uppfatta frekvenser mellan 20 och 20000Hz. Ljud med svängningar under 20 Hz kallas för infraljud och ljud över 20000Hz kallas ultraljud. Örat är känsligast mellan 1000 och 4000Hz, precis där det mänskliga talet ligger.

Upplevelsen av musik

Lika oändlig och varierande som musiken är, lika oändlig och varierande är människans reaktioner på musik. Ett och samma musikstycke kan framkalla helt olika upplevelser hos olika människor, vi kan till och med få olika upplevelser av samma musikstycke vid olika tillfällen. Det är ingen nyhet att musik kan ge starka upplevelser men det finns ändå endast ett fåtal undersökningar vilka tangerar frågor om musikupplevelser. I Starka musikupplevelser (2008) analyserar Alf Gabrielsson, musikpsykolog och professor, ca 950 berättelser om starka musikupplevelser vilka personer bidragit med.

Projektet startades i liten skala i slutet av 1980-talet och pågick med delvis långa avbrott fram till en bit in på 2000-talet. Inledningsvis intervjuades åtta utvalda personer, kvinnor och män i olika åldrar och med olika musikerfarenheter och preferenser. Därefter vände Gabrielsson sig till studerande i olika musikutbildningar (musikpsykologi, musikteapi och musikpedagogik) varav de flesta var mest intresserade av klassisk musik varför han sedan fortsatte med

undersökningar riktade till personer med preferenser för folkmusik, jazz och rockmusik vidare till särskilda grupper som körsångare, gymnasister och pensionärer. Artiklar om projektet i dagspressen, radion och televisionen resulterade i flera hundra svar. Totalt har ca 950 personer deltagit i studien varav ca 250 har berättat om två eller flr

Upplevelserna sträcker sig över nästan 100 år och Gabrielsson har efter analys av

berättelserna påvisat minst 150 olika reaktioner/aspekter av sådana upplevelser. Vanligast förekommande reaktioner är positiva känslor (särskilt glädje och lycka), total absorption (musiken är det enda som gäller, personen blir omedveten om kropp, tid och rum) och förlorad kontroll (personen blir överraskad, tagen, drabbad och överväldigad). När det kommer till hur ljudnivån inverkar i dessa upplevelser fann jag endast ett citat i en av upplevelseberättelserna från en hårdrockskonsert:

15

Trots den negativa klangen i ovanstående citat menar skribenten att den totala upplevelsen av konserten var positiv och djupt berörande. Gabrielsson (2008) anser att vi bör skilja på hur vi uppfattar musik och hur vi reagerar på den. Hur vi uppfattar ett stycke musik kan gälla olika egenskaper i styckets form eller dess uttryck, t.ex. att stycket har ett snabbt tempo, går i dur, är i tretakt, är livligt och glatt, känns energiskt etc. Musiken är ett objekt ”utanför oss” som vi kan observera och beskriva utan att för den skull vara särskilt engagerade, vi kan vara helt ”neutrala”. I det andra fallet, hur vi reagerar på musik, är vi däremot inte neutrala

observatörer utan påverkas av musiken, den går rakt in i oss eller vi går in i den. Musiken engagerar, utlöser tankar, känslor, rörelser, kanske får oss att glömma tid och rum och bli ett med musiken. Gabrielsson (2008) menar att detta naturligtvis är förenklade beskrivningar av två olika förhållningssätt. De kan ses som motsatta poler med många mellanliggande lägen. Det finns även ett fåtal tidigare studier som tangerar musikupplevelse. En framstående amerikansk psykolog, Abraham Maslow, verksam inom den humanistiska psykologin publicerade på 1960- och 70-talet några arbeten om ”peak experience”. I Maslows arbete

Toward a psychology of being (1968) bad han personer beskriva den ”underbaraste

upplevelsen i ditt liv; de lyckligaste ögonblicken, extatiska ögonblick, tillfällen av

hänryckning, kanske av förälskelse, av att lyssna till musik, eller att pötsligt ’drabbas’ av en bok eller målning, eller av något stort skapande ögonblick”. Han pekade alltså ut

musiklyssning som ett tänkbart exempel på ”peak expeience” och från de berättelser han fick från några hundra personer drog han slutsatsen att de två lättaste sätten att få ”peak

16

Miljöer

Här berörs de huvudsakliga miljöer där musik framförs. Inomhusscener samt utomhusscener. Här redovisas ljudnivåpåverkande faktorer och även de regelsystem som gäller konserter, musik och buller.

Rumsakustik

Liksom fiolen, kontrabasen och gitarren har resonanslådor för att förstärka ljudet från strängarna kan konsertlokalen ses som hela bandets/orkesterns resonanslåda. En lokals akustiska egenskaper går enligt Arlinger et al. (2001) under benämningen rumsakustik och är en betydande faktor för vilken ljudmiljö det slutligen blir vid en konsert. God akustik i musiksammanhang är ett så pass stort forskningsområde i sig att det inom denna rapports ramar är omöjligt att ge en tillfredställande översikt av detta. Rumsakustiken kan bedömas både utifrån publikens och musikernas perspektiv vilket ibland kan leda till motstridiga åsikter. Kähäri et al. (2006) har visat att det är möjligt att inreda och utrusta en konsertlokal så att den blir tillfredsställande för alla parter. Arbetsmiljöverket (2006) menar att det i

konsertsalar för konstmusik självfallet ska vara god akustik för publiken, men där ska också vara god akustik för orkestern. Det är väsentligt för den enskilda musikern att tydligt kunna höra de andra instrumenten i orkestern, men många gånger är fallet inte så, trots att de spelar i konsertlokaler berömda för sin goda akustik. Dessa salar är i första hand utformade efter att ge publiken en bra musikupplevelse.

17

Utomhuskonserter

Högtalare bör enligt Arbetsmiljöverket (2011) placeras med avseende på höjd och riktning så att ljudnivån blir så jämn som möjligt för publiken. Det betyder att det vid stora arrangemang krävs många högtalare distribuerade ut över publikområdet. Med ett korrekt inställt

ljudsystem kan alla höra ljudet tydligt och samtidigt uppleva att ljudet kommer från scenen. Enligt Arbetsmiljöverket (2011) har Roskilde-festivalen i Danmark länge arbetat med att hitta metoder för att kunna sänka ljudnivåerna vid konserter. Fokus ligger här på fyra områden: begränsning av eventuella hörselskador, jämn fördelning av ljudnivån i publikområdet, reduktion av ljudnivån för publiken och begränsning av ljudnivån för festivalens grannar. Projektet drivs av Roskilde Kulturservice i samarbete med Roskilde Kommuns

Miljöavdelning, vilka bl.a. genomför ljudmätningar i och omkring festivalområdet. De har upptäckt att ljudnivåer och ljudutbredning är starkt påverkade av väderförhållanden, i synnerhet temperatur och vindstyrka, samt växlingar i lufttemperaturen från dag till natt.

Faktorer vilka påverkar ljudnivån

I rapporten Akustikprojektet i Göteborg, (Kähäri K, Berntson A, Sjösten P & Hellquist C, 2006) bygger projektgruppen om en mindre pub, i storleksordningen 150 personer i publiken, och vidtar åtgärder för att få en så optimal ljudmiljö som möjlig för anställda, musiker och publik. De faktorer som lyftes fram som ljudnivåpåverkande var följande:

 Musikstil

 PA-högtalarna (nivå, placering, konstruktion, antal)

 Bandets egna instrumenthögtalare (nivå, placering, direktivitet, antal)

 Monitorer (nivå, placering, direktivitet, antal)

 Dynamikbegränsare såsom limiters och kompressorer

 Akustisk utstrålning från instrumenten (framför allt trumset)

 Rumsakustik - rumsform, skärmar, diffusorer, absorbenter)

 Publiken (publikens egenljud, absoption, diffusion, diffraktion)

18

Enligt Kähäri et al. (2006) är den enskilt viktigaste faktorn vid begräsning av ljudnivåer vid små inomhuscentra avståndet mellan publik och scen. Ofta är avståndet minimalt och

direktljud från monitorer, förstärkare och felaktigt placerade PA-högtalare ger för hög nivå till publiken. Akustikprojektets huvudmål är att finna vettiga lösningar av

ljudvolymsproblematiken för att på så sätt stödja de mindre småklubbarna fortsätta sin verksamhet. För att få en förbättrad klubbmiljö åtgärdade projektgruppen ett antal punkter de fann bristfälliga. De byggde en större scen och satte upp effektiva ljudabsorbenter i tak och väggar. 80 centimeter höga trumskärmar testades och föreslogs. Baren flyttades ut från konsertlokalen. Ny ljudanläggning med toppar (mellan och högfrekvens) placerade i tak och infällda i scenframkantens sidor. Barriärer för skyddsavstånd mellan scen och publik byggdes vid scenframkant. Dessa förändringar resulterade i en minskning av den akustiska

utstrålningen från instrument på scenen med 3-4 dB över publikytan. Läckaget från monitorer och instrumentförstärkare minskade med ca 7 dB. Tack vare den akustiska absorptionen i tak och väggar kring scenen blir inverkan av en akustisk skärm framför exempelvis ett trumset påtaglig, även vid en så låg höjd som 80 cm. Ljudvariationen över publikytan, från främre delen vid scenkant till bakre väggen har minskat från ca 14 dB till ca 3 dB. Högtalare

placerades mer gynnsamt än tidigare. Detta medförde att risken att någon i publiken skulle få en hörselskada på grund av att man har hamnat för nära en högtalare har minimerats. Efter dessa åtgärder gjordes en enkätundersökning som visade att publik, musiker och anställda var påtagligt nöjda med ljudkvaliteten och ljudnivån.

Regelsystem

I dag finns ett par officiella regelsystem/normer utgivna av Arbetsmiljöverket (gäller arbetsplatser) och Socialstyrelsen (gäller allmänheten och offentliga lokaler).

Arbetsmiljöverket

År 2003 kom ett nytt direktiv från EU (2003/10/EG) om arbetstagarens ljudexponering vid buller. Under punkt 13 i direktiven kan vi läsa följande:

De särskilda förhållandena inom musik- och underhållningssektorn kräver praktiska riktlinjer för att möjliggöra att bestämmelserna i detta direktiv tillämpas effektivt. Medlemsstaterna bör vara berättigade att tillämpa en övergångsperiod för att utarbeta en uppförandekodex med praktiska riktlinjer som skulle kunna hjälpa arbetstagare och arbetsgivare inom dessa sektorer att uppnå de skyddsnivåer som fastställs i detta direktiv. (EU (2003/10/EG) 2003,

19 I artikel 14 i bullerdirektivet finns följande krav:

I samband med tillämpningen av detta direktiv skall medlemsstaterna, i samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, utarbeta en uppförandekodex med praktiska riktlinjer som skall hjälpa arbetstagare och arbetsgivare inom musik- och underhållningssektorn att uppfylla de rättsliga skyldigheter som fastställs i detta direktiv. EU

(2003/10/EG) 2003, sid. 2)

Arbetsmiljöverket har anpassat de svenska föreskrifterna efter EU-direktivet, ett arbete som resulterat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2005:16) vilka trädde i kraft 1 juli 2005. I AFS2005:16 står att läsa att arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att

bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. I samma föreskrift påpekas att hörselskydd ska användas när ljudnivån, på arbetsplatsen, överskrider vissa värden. Den dagliga gränsen (åtta timmar) för buller är fastslagen till 85 dB. Gränsen är ett statistiskt beräknat mått. Enligt anfört arbete är vi alla olika tåliga för höga ljudnivåer, vissa tål mer och andra mindre. Om vi dubblar ljudenergin (vilket betyder en ökning med 3 dB till 88 dB) måste vi halvera exponeringstiden för att hålla risken för hörselskada konstant. Se tabellen nedan för exponeringstider motsvarande 85 dB under 8 timmar.

Tillåten tid att exponeras per dag för viss ljudnivå (AFS 2005:16).

dB(A): 85 88 91 94 97 100 103 106 109 112

20

Socialstyrelsen

För allmänheten, konsertpublik och klubbgäster är det socialstyrelsens rekommendationer som gäller. I socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7) står att läsa:

 Riktvärde för lokaler och platser dit barn under 13 års ålder inte har tillträde är 100 dB(A)

 Riktvärde för lokaler och platser dit både barn och vuxna har tillträde är 97dB(A)

 Riktvärde för lokaler och platser speciellt riktade till barn är 90dB(A)

Enligt Arbetsmiljöverket (2011) är skillnaden mellan dessa två regelverk att

Arbetsmiljöverkets regler tar hänsyn till att personalen i en konsertlokal kan använda skyddsutrustning för att minska sin individuella exponering, medan Socialstyrelsens

rekommendationer gäller för den exponering konsertbesökarna utsätts för. Om ljudet i lokalen överskrider Arbetsmiljöverkets gränsvärden kan arbetsgivaren förse personalen med

hörselskydd. Om arbetsgivaren sedan ser till att personalen bär skydden under konserter och liknande så är det tillfredställande ur bullersynpunkt. Socialstyrelsens regler har inget utrymme för sådant då det inte går att tvinga allmänheten att bära hörselskydd, ansvaret för ljudnivåerna i lokalen ligger på arrangören.

Arbetsmiljöverket anser att deras och Socialstyrelsens gränsvärden likvärdiga sett ur juridisk synvinkel. Hultstrand (2011), utredare på Socialstyrelsen, menar dock att Arbetsmiljöverkets föreskrifter och gränsvärden väger tyngre än deras egna allmänna råd och riktvärden.

Arrangören för en konsert ska se till att följa båda regelverken. I de fall

21

Exponering för höga ljudnivåer

Arlinger et al. (2001) menar att det finns många rapporter vilka visar på att musiker, nattklubbspersonal, ljudtekniker och discjockeys ofta exponeras för höga ljudnivåer.

Symfoniorkestrarna spelar idag, pga. moderna stycken, moderniserade instrument och större sättningar, med betydlig högre ljudnivåer än för bara 50 år sedan. Jan Olav Wedin,

orkesterchef för Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm berättar i en intervju ”På

1700-talet, då mycket av den klassiska musiken skrevs, lät instrumenten inte alls lika starkt som nu.” (a.a. sid 96)

Arbetsmiljöverket (2006) hävdar att de allra flesta yrkesmusiker och andra som arbetar med musik ibland får utstå ljudnivåer vilka överskrider gällande gränsvärden. Det är dock svårt att bedöma om de utsätts tillräckligt ofta för att hörselskada verkligen skall uppstå. Till de särskilt utsatta hör hårdrockmusiker, slagverkare, trumpetare, trombonister och flöjtister (framför allt piccola). Serveringspersonal och diskjockeys vid diskotek med elektroniskt förstärkt musik är exempel på andra yrkeskategorier vilka riskerar hörselskada av musik med hög ljudnivå.

Buller eller musik

Är musik som spelas på hög ljudnivå lika farligt för hörseln som industribuller? I boken Ljuv

musik och öronproppar (Arlinger et al. 2001) skriver författarna att det inte finns några

tillförlitliga medicinska undersökningar som stöder eller bekräftar detta. Alla vet att buller, ljud och musik en person känner till, eller kan kontrollera är lättare att tolerera rent

psykologiskt än ljud och buller som inte går att stänga av, ger obehag eller ger obehagliga associationer. Enligt anfört arbete pågår forskning i frågan om stress och obehag i sin tur skulle kunna leda till ökad grad av hörselskada eller besvär. Det finns forskningsresultat vilka visat på en tillfällig, övergående hörselnedsättning vid exponering av musik blev något

mindre än vid precis lika stark och lika frekvensfördelad exponering av buller. Men det är inte självklart och inte vetenskapligt bevisat att mekanismerna är lika för en tillfällig och en

permanent hörselnedsättning. Vad man med säkerhet kan säga är att musik som framförs

22

Hörselskador och problemsymtom

Hörselskada

Hörselskada kan enligt Arbetsmiljöverket (2006) ses som ett övergripande begrepp vilket kan innebära flera olika skador och problem, t ex hörselnedsättning, tinnitus, överkänslighet för ljud (hyperakusis), dubbelhörande (diplakusis) och olika former av förvrängning av

ljudbilden. De olika skadeformerna kan vara tillfälliga och försvinna en tid eller de kan vara permanenta. En vanlig orsak till hörselskada är akustisk överbelastning av sinnesorganet, vilket orsakar s.k. bullerskada. Exponeringen kan ha yrkesrelaterade orsaker, men även många fritidsmiljöer innebär potentiell risk för hörselskada.

Människan har inte ens i äldre tid varit förskonad från hörselrelaterade problem. Gerhard Andersson (2000) har i boken Tinnitus - Orsaker, teorier och behandlingsmöjligheter beskrivit tinnitus ur ett historiskt perspektiv. Författaren skriver att den första skriftliga dokumentationen om tinnitus härrör från Egypten på 1700-talet före Kristi födelse. På

papyrusrullar från den tiden kan vi läsa om ”förhäxade öron” och att behandlingen bestod i att öronen behandlades med oljor. Enligt anfört arbete finns det beskrivet tidigare än så att

människor i Indien ansåg att tinnitus berodde på att det bodde ett litet djur i öronen vilket hade till uppgift att skydda dem. Om djuret blev uppretat eller stred med andra liknande djur

uppstod tinnitus. Vidare menar författaren att Aristoteles (384-322 f. Kr.) lär ha ansett att tinnitus orsakades av innestängd vind i öronen och att Empedocles (490-430 f. Kr.) förklarade tinnitus som ett resultat av obalans i kroppsvätskorna.

Temporär hörselnedsättning, TTS

Kähäri beskriver i sin doktorsavhandling The Influence of Music on Hearing (2002) att TTS kan definieras som den, i dB, mätbara skillnaden i hörtröskeln hos en person innan och efter ljudexponering. Efter en konsert med stark ljudvolym kan vi uppleva en känsla av att ha ”lock för öronen”, nedsatt hörsel, susningar eller pip i öronen. Oftast försvinner symtomen efter en tid och hörseln återgår till sitt normalläge. I det fallet handlar det om ett temporärt

23

Hyperakusi

Enligt Axelsson & Schenkmanis, (1999) definieras hyperakusi som extrem överkänslighet för vardagens ljud och är förenat med mycket obehag och lidande. Ljud som i vanliga fall inte besvärar, exempelvis en diskmaskin eller prassel med papper, upplevs som mycket starka och obehagliga. Detta kan leda till att den drabbade personen överskyddar sina öron och bär hörselskydd där det i vanliga fall inte är befogat. Detta kan förvärra symptomen ytterligare eftersom vi då vänjer örat vid väldigt låga ljudvolymer. Hyperakusipatienten är vanligtvis ung och i genomsnitt yngre än tinnituspatienten. I Nationalencyklopedin (2011) beskrivs

orsakerna till symtomet. Hyperakusi orsakas antingen av en muskelförlamning i mellanörat eller en skada i innerörat med s.k. recruitment, vilket innebär att måttliga ljudökningar

upplevs starkare än de verkligen är. Muskelförlamningen drabbar stigbygelmuskeln (musculus

stapedius), vars funktion är att skydda innerörat för kraftiga ljudtryck. Den är vanlig vid

ansiktsförlamning eftersom ansiktsnerven (nervus facialis) även försörjer stigbygelmuskeln. Axelsson & Schenkmanis, (1999) menar att ljudöverkänslighet ofta får betydande

konsekvenser för den drabbade. Det kan vara svårt att fortsätta arbeta om den drabbade har ett yrke som innebär bullerexponering. Livsföringen påverkas också under fritiden, eftersom den drabbade vill undvika starka ljud och ibland även normala ljud i vardagen.

Distorsion

Distorsion (latin disto´rtio 'förvridning', 'vanställning') Nationalencyklopedin (2011) definierar distorsion som en förändring/förvrängning av ljudvågorna/ljudsignalen. Detta är den tekniska förklaringen. En person som upplever hörseldistorsion hör det inkommande ljudet som sprucket, orent och förvrängt. Kähäri (2002) påpekar att det finns relativt lite forskning på hörseldistorsion, dock visar en undersökning att 45% av de patienter som uppgav att de hade hyperakusi också upplevde hörseldistorsion.

Diplakusis

Diplakusis, menar Kähäri (2002) likt distorsion ger en förvrängning av det ljud personen hör. Symtomet brukar även gå under benämningen dubbelhörande. Det kan innebära att vänster och höger öra uppfattar en tons tonhöjd på olika sätt eller att en ton vilken fysikaliskt endast innehåller en frekvens upplevs som två och ibland två mycket disharmoniska toner. Denna form av förvrängning kan vara mycket besvärande i synnerhet för musiker då osäkerheten kring intonation kan bli stor. Det kan även innebära att den drabbade upplever en snabb förändring i tonhöjd då ljudtrycket förändras.

Tinnitus

24

befolkningen får tinnitus, män framför allt från 50-årsåldern, kvinnor oftast från 60-årsåldern. Axelsson & Schenkmanis (1999) hävdar att tinnitus allt oftare upptäcks hos människor i yngre åldrar och att riskområdena på senare år mer och mer har flyttats från arbetsplatsen till

fritidsmiljöer. Enligt anfört arbete uppträder tinnitus nästan alltid tillsammans med hörselnedsättning. Vidare menar författarna att tinnitus ofta leder till en rad följdsymtom, såsom ångest och oro, trötthet, sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, depression och taluppfattningssvårigheter. Det är framförallt dessa följdsymtom den drabbade söker läkarbehandling för.

Tinnitus & tinnitusbesvär

Av de tidigare nämnda hörselskadorna är förmodligen tinnitus den allmänt mest kända. Kaldo & Andersson (2007) anser det viktigt att skilja mellan tinnitusljudet och tinnitusbesvären. Då de flesta som har tinnitus inte besväras av den menar författarna att det är angeläget att skilja på ljudet och de eventuella besvär det kan orsaka. Forskning visar att de allra flesta personer med tinnitus inte lider särskilt mycket av det. Cirka 10-15 procent av befolkningen har tinnitus och av dessa är det endast ca 10-20 procent som har stora besvär, alltså är det ca 1-3 procent av hela befolkningen som har stora besvär. Vanligast är att personen besväras mest under den första tiden sedan man drabbats av tinnitus, eller vid en plötslig ökning av tinnitusljudet. Oftast klingar besvären av efter några månader, trots att tinnitusljudet är konstant. De flest vänjer sig med tiden och besväras inte längre av problemet. Genom systematiska studier har forskarna upptäckt att sambandet mellan tinnitusvolymen och hur stora problem den drabbade får inte är så tydligt. Många med stark tinnitus har knappt några besvär medan andra med svag tinnitus lider väldigt mycket. Vad som avgör om den drabbade lider eller inte tros bero på hur denne förhåller sig till och uppmärksammar tinnitusljudet. För de som märker att tinnitusljudet inte leder till några större problem i vardagen minskar

besvären snabbt. Tinnitusljudet blir mindre känsloladdat vilket gör det lättare att vänja sig vid. Om tinnitusljudet däremot leder till problem i olika situationer så kopplas ljudet ihop med negativa känslor. Ju mer tinnitusljudet blir kopplat till sänkt livskvalitet och negativa känslor desto svårare blir den att ignorera. Enligt Kaldo & Andersson (2007) finns det många faktorer som kan leda till att tinnitus blir ett problem, till exempel:

 Dåligt omhändertagande. För lite, diffus eller överdrivet pessimistisk information i samband med vård.

 Svårigheter att klara av jobbet på grund av problem med sömn, koncentration, hörsel, yrsel, ljudöverkänslighet, huvudvärk etc.

 Negativa reaktioner från omgivningen.

 Svårigheter att göra sådant man tidigare uppskattat, exempelvis att läsa, bjuda hem folk på middag eller gå ut på restaurang.

25

Behandlingar för tinnitus

I dag finns inget definitivt botemedel för tinnitus. Det finns dock en mängd behandlingar som i vissa fall är framgångsrika. Andersson (2000) beskriver i flera metoder som går ut på att maskera tinnitusljudet med bakgrundsljud och brus. Genom att mäta vilken ljudnivå som krävs för att täcka över och maskera tinnitus är detta också en metod för att mäta hur påträngande personen upplever sin tinnitus.

Kaldo & Andersson (2007) menar att Kognitiv beteendeterapi (KBT) har för avsikt att förändra negativa tankar, attityder och beteenden hos patienten och förse patienten med strategier för att hantera problemen på ett bättre sätt. KBT är ursprungligen framtagen och utvecklad för behandling av sjukdomar med oro och depressionssymtom. Behandlingen har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för många psykiska problem, så som ångest, ätstörningar, depressioner och psykoser. Patienter med andra sjukdomstillstånd t.ex. kronisk smärta, huvudvärk och epilepsi har också blivit hjälpta av KBT. När det gäller tinnitus går behandlingen inte ut på att få bort tinnitusljudet utan att lindra och ta bort besvären. Ljudet finns alltså kvar men målet är att patienten inte ska besväras av det.

Behandlingar av tinnitus utan dokumenterad långsiktig effekt.

 Kirurgiska ingrepp  Lokalbedövning  Epilepsimedicin  Vätskedrivande  Kärlvidgande  Akupunktur  Maskering  Alternativmedicin

 Laser (Kaldo & Andersson (2007))

Behandlingar av tinnitus med viss dokumenterad effekt

 Antidepressiv medicinering

 Ljudstimulering

 Bettskena

 Avslappning i kombination med annan behandling

 Hypnos

(Kaldo & Andersson (2007))

Behandling av tinnitus med dokumenterad långsiktig effekt

26

I tidningen Nature publicerades i februari 2011 en studie där forskarna (Engineer, Riely, Seale, Vrana, Shetake, Sudanagunta, Borland och Kilgard, (2011) i försök med råttor lyckats bota tinnitus. Forskarna utsatte råttorna för extremt starka ljud och kunde sedan med hjälp av en metod kallad gap detection avgöra om råttorna fått tinnitus i form av ett konstant ringande i öronen. Forskarna menar att tinnitus inte beror på ett fel i örat utan i hjärnans hörselcentrum, då allt för många neuroner1 . ställer in sig på samma frekvens och därmed förstärker ljudet i ett snävt frekvensområde. De många neuronen ger ifrån sig nervsignaler trots avsaknad av stimulering. Forskarna spekulerar i att detta kan bero på hjärnans plasticitet vilket är en förutsättning för att vi ska tillägna oss nya kunskaper. Plasticiteten, eller förmågan att

förändras, får neuronerna att ingå i nya kretsar och därmed få helt nya funktioner, vi tillägnar oss ny kunskap. Forskarna som genomförde ovan nämnda studie antar att neuronen i

hörselcentrum aktiveras till en förändring när örat utsätts för kraftigt oväsen och att detta kan få dem att ställa in sig på nya frekvenser. Därför har forskare länge övervägt möjligheten att bota tinnitus genom samma princip baklänges och därmed få neuronen att återgå till sina gamla frekvenser. Denna metod visade sig framgångsrik då Engineer (2011) vid University of Texas i Dallas USA och hans kollegor i februari (2011) lyckades befria laboratorieråttor från tinnitus. Efter tio dagars behandling bestående av nervstimulering och ljudstimulering

(råttorna fick lyssna på toner i ett visst frekvensområde) blev större delen av råttorna fria från tinnitussymtomen. Efter 20 dagars behandling genomförde forskarna regelbundna hörseltester på råttorna under tre veckor. Det visade sig att effekten av den elektriska stimuleringen var långvarig eftersom tinnitusen inte återkom hos de behandlade råttorna. De obehandlade kontrollråttorna led däremot fortfarande av tillståndet. Mycket tyder alltså på att effekten av denna metod är långvarig eller kanske rent av permanent. Behandlingen har nu börjat testas på människor. Patienterna får en elektrod fäst kring vagusnerven i nacken. Det är ett enkelt ingrepp och idag görs detta ofta vid behandling av epilepsi och depression. Efter ingreppet får patienten dagligen ljudstimulering med hjälp av hörlurar. Vagusnerven stimuleras i det, för patienten, relevanta frekvensområdet.

1

27

Hörselskydd

Arlinger et al. (2001) menar att en god hörsel och bra hörselhälsa är av väsentlig betydelse för musiker. Samtidigt är deras arbetsmiljö ofta direkt skadlig för hörseln. Att använda

hörselskydd är för många nödvändigt, men kan också vara till besvär. Musikern vill, till skillnad från t.ex. industriarbetaren, i sitt arbete verkligen höra ljudkällan och om ljudnivåerna är skadliga behövs specialskydd för denna yrkesgrupp. De flesta hörselskydd är framtagna för industrin och har till enda uppgift att dämpa så mycket som möjligt. Musiker behöver ett hörselskydd som dämpar exakt rätt frekvenser och rätt antal dB. På de flesta hörselskydd är dämpningen större i diskanten än basen vilket gör att klangfärgen blir onormal. För musiker eller lyssnare i musiksammanhang är detta ofta otjänligt då de vill ha en så naturlig klangfärg och ljudåtergivning som möjligt.

Arbetsmiljöverket (2006) menar att om ”hörselskydd” ska få kallas och säljas som

hörselskydd måste de provas och CE-märkas. För att klara provet måste hörselskydden ha en dämpning (M-SD) minst enligt tabellen nedan. Det flesta hörselskydd ger dock användaren betydligt mer dämpning än tabellens värden.

Frekvens, Hz 125 250 500 1000 2000 4000 8000

Dämpning (M-SD), dB 5 8 10 12 12 12 12

Skyddskåpor

Kåporna har enligt Arbetsmiljöverket (2006) en bygel vilken löper över brukarens hjässa och pressar kåporna mot huvudet. Hjässbygel är den vanligaste bygeln men det finns också kåpor försedda med bygel i nacken eller under hakan. Kåporna har en tätningsring som ligger mot huden runt örat. Tätningsringen är ofta gjord av skumplast under en mjuk plastfolie och ger en flexibel tätning mot huden. Kåpor är dock tämligen sällsynta i musiksammanhang. Se bilaga 3, figur 5 för bild.

Engångsproppar

AMMOT (2011) menar att engångsproppar är en enkel typ av hörselskydd som har sitt ursprung i industrin. De dämpar ganska mycket, uppåt 30 dB, mest i diskanten, vilket gör att det kan vara svårt att uppfatta tal och gör även att ljudet förvrängs och låter basigt.

28

Musikproppar

Hörselskydd för musiklyssnande finns enligt AMMOT (2011) i olika varianter.

Musikpropparna ger lite mindre dämpning än skumpropparna – mellan 20-25 dB – och ljuden förvrängs inte lika mycket vilket gör det lättare att uppfatta tal och sång. Denna typ av

hörselskydd är gjorda i plast, kostar ett par hundra kronor och finns att köpa i musikaffärer och på apotek. Se bilaga 3, figur 7 för bild.

Individuella hörselskydd

Enligt AMMOT (2011) finns också mer avancerade hörselskydd med utbytbara filter vilka ger olika dämpning (9, 15 eller 25 dB). De tillverkas i silikon efter avgjutning av örat på exempelvis hörcentral/sjukhus och är en god investering, särskilt för personer med känslig hörsel. För personer mer stora hörselproblem kan dessa vara enda möjligheten att fortsätta utöva sitt yrke. Fördelen är att de sitter ”som gjutna”, kan sitta i länge utan att ge besvär och att brukaren vet exakt vilken dämpning denne får (AMMOT (2012)). Se bilaga 3, figur 8 för bild.

In-Ear

In-Ear-monitorsystem används enligt Kähäri (2001) numer flitigt av pop- och rockartister istället för traditionella medhörningsmonitorer. Den här typen av ”hörselskydd” är

förmodligen den mest avancerade men också ett av de dyraste. Formgjutna lurar eller vanliga hörlurar trycks in i hörselgången och kopplas till en liten mottagare vilken brukaren sätter fast på bältet eller i byxfickan. Mottagaren tar trådlöst emot information från en sändare. Detta system tillåter användaren att själv justera lyssningsvolym och vilka och hur mycket av

medmusikanterna användaren vill höra. En av de stora fördelarna med In-Ear-system är att det avsevärt förbättrar ljudmiljön på scenen vilket i sin tur gör det möjligt för ljudteknikern att skapa en lägre ljudnivå i hela konsertlokalen. Se bilaga 3, figur 9 för bild.

Övriga proppar

En sökning på internet visar att förutom skydden som presenterats ovan finns det en uppsjö av olika öronproppar och kåpor vilka marknadsförs i sammanhang som jakt, motorsport,

29

Skärmar

Plexiglasskärmar har länge använts som skydd runt ljudstarka instrument i rock/jazz-band och klassiska orkestrar. Enligt Arbetsmiljöverket (2006) blir dock skärmar ofta obekvämt för musikern i fråga. Ljudet studsar och förstärks mot skärmen vilket gör att musikern tvingas använda hörselskydd med stor dämpning. Detta leder i sin tur till kommunikationssvårigheter med medmusikanter och skapar en känsla av ”utanförskap”. Se bilaga 3, figur 10 för bild. Arbetsmiljöverket (2006) beskriver även en typ av skärm vilken placeras nära musikerns huvud. När musikern förväntar sig starka ljud från de omgivande musikerna, aktiverar

musikern skärmen genom att luta sitt huvud bakåt in i skärmen. Se bilaga 3, figur 11 för bild.

30

Syfte

Syftet med undersökningen är att undersöka ljudnivåns betydelse för musiken vid konserter och även om ljudnivån påverkar upplevelsen av musiken. Att musiken behöver en ljudvolym för att höras är tämligen självklart, men är de starka, och i många fall skadliga, ljudnivåer som idag återfinns i konsertlokaler ute i landet verkligen nödvändiga? Finns det något syfte med dessa? Jag ville ta reda på hur musiker och ljudtekniker resonerar kring detta och om de själva har insyn i och kunskap om skaderiskerna vid höga ljudnivåer.

Idag är många (musiker, arrangörer, konsertkonsumenter och ljudtekniker) överens om att något måste göras för att förbättra ljudklimatet ute på de mindre klubbarna. Samtidigt påpekas det ofta, att detta inte får ske på bekostnad av musikupplevelsen. Både musiker och lyssnare betonar gärna i detta sammahang att musiken ”måste kännas i kroppen” för att skapa en fullständig musikupplevelse. Konststycket att kunna balansera hörselvänliga ljudnivåer och en positiv musikupplevelse kräver därför uppmärksamhet, kunskap, erfarenhet samt goda

tekniska och akustiska förutsättningar

Problemformulering

 Vilken syn på ljudnivåer finns bland musiker/arrangörer?

 Vem/vad avgör ljudnivån vid en konsert?

 Vilken betydelse har ljudnivån (volymen) för musikupplevelsen? Den sista frågan avser undersöka om en stark ljudnivå kan medföra en mer positiv eller negativ upplevelse av musiken, alternativt om en svag ljudnivå kan medföra en mer positiv eller negativ upplevelse av musiken samt om en viss ljudnivå i sig kan göra att vi får en känslomässig reaktion som annars skulle utebli.

Avgränsning

31

Urvalskriterier

Jag hade en bred ingång till ämnet och frågade mina musikervänner om rekommendationer och förslag på lämpliga respondenter. Respondenterna skulle ha stor erfarenhet i sitt yrke, meriterande var också förstahandserfarenhet av hörselskador. Detta resulterade i tre

respondenter utan hörselproblem samt tre med hörselproblem. Bland respondenterna finns två ljudtekniker, en sångerska, en elbasist och två elgitarrister.

Metod

Val av metod

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud (2002) menar att det i vetenskapliga sammanhang skiljs på s.k. kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Då denna studie baseras på

personliga intervjuer med ett fåtal respondenter valde jag att använda mig av den kvalitativa metoden med samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer gav goda möjligheter att registrera oväntade svar. En stor fördel var också möjligheten till uppföljningar och följdfrågor. Vid samtalsintervjuundersökningar arbetar forskaren med problemformuleringar vilka handlar om synliggörande, hur ett fenomen gestaltar sig.

I kvalitativa intervjun är endast frågeområdena bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju, beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp. (Johansson & Svedner, 2006 sid. 43)

När jag genomfört intervjuerna har ordningen på mina intervjufrågor varierat från intervju till intervju. Jag var observant, nyfiken ställde ofta flera följdfrågor. I vissa fall omformulerade jag frågan om den uppfattades som otydlig av respondenten. En sammanställning av de övergripande intervjufrågorna återfinns under bilaga 1.

Examensarbetet måste bygga på respekt för de människor som deltar. Deltagarna får inte föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte… (Johansson &

Svedner, 2006 sid. 29-30)

32

Datainsamling/procedur

Jag kontaktade respondenterna via telefon eller SMS. De fick veta vem jag var, vad och var jag studerar samt att intervjuerna ska användas till mitt examensarbete vilket handlar om ljudvolymens betydelse för musiken och musikupplevelsen. Sex av sju tackade ja till att medverka i en intervju. Det märktes att de flesta respondenterna var entusiastiska inför ämnet och jag fick många uttömmande svar på de frågor jag ställde. Intervjuerna tog mellan 35 till 60 minuter och spelades in på en Zoom H4. För att undersöka om mina frågor var relevanta för ämnet gjorde jag först två provintervjuer. Avsikten med dessa provintervjuer var även att se hur frågorna mottogs, hur långa intervjuerna blev och om någon fråga behövde justeras eller tas bort. De slutliga intervjufrågorna återfinns i bilaga 1 på sidan 47.

Databearbetning

Efter att intervjuerna var genomförda transkriberade jag dem ordagrant i en dator med

programmet Microsoft Word 2010 varpå inspelningarna raderades. Sedan fortsatte jag med att läsa igenom intervjuerna flera gånger för att hitta stoff som var intressant och punkter där informanternas åsikter knöts ihop eller gick isär. Jag markerade sedan nyckelfraser och viktiga meningar i Word med markeringsfärgsfunktionen. Vidare är resultatredovisningen nerkortad i förhållande till de ursprungliga intervjutranskriptionerna.

Respondenternas bakgrund

Linus är självlärd förutom en arbetsplatsintroduktion på Sveriges radio under 90-talet. Han har jobbat med ljudteknik sedan slutet på 80-talet, fr.o.m. 1994 på professionell basis. Han frilansar heltid som ljudtekniker i stort och smått, på teater såväl som på musikkonserter och musikalföreställningar i Sverige och utomlands.

Lars (f. 1960-talet)

Lars är självlärd förutom en gymnasieutbildning till elektronikingenjör samt olika

fortbildningar under åren. Han har jobbat som ljudtekniker sedan början av 1980-talet. ”…i

början av 80-talet så var ju ljudteknik något som var en hobby mer än ett yrke”. Lars har varit

33 Martin (f. 1970-tlet)

Martin är elbasist utbildad på musikgymnasium, musikfolkhögskola och musikhögskola. Han arbetar i första hand som frilansande elbasist men även som producent, studiotekniker och tidigare även ljudtekniker. Han har spelat med några av de största pop-artisterna i Sverige samt medverkat som musiker i TV-produktioner, nationellt och internationellt. Han har inga hörselskador han själv känner till.

Mårten (f. 1970-talet)

Mårten är musikhögskoleutbildad elgitarrist. Han har jobbat som frilansgitarrist under många år och har även ett bluesband samt ett countryband, med vilka han spelar på permanent basis. Utöver detta jobbar Mårten även som pedagog på en kulturskola. Mårten har under 10 år haft tinnitus.

Malin (f. 1970-talet)

Malin är utbildad sångerska och pedagog. Hon har sedan sin musiklärarexamen jobbat med frilansverksamhet och undervisning. För tillfället jobbar hon mindre med frilansverksamheten och istället mer med ett skivbolag under eget namn. Utöver detta jobbar hon som

körsångerska till en av Norges största artister. Malin har tinnitus och ljudöverkänslighet i båda öronen.

Marcus (f. 1960-talet)

Marcus är utbildad i elgitarr vid Fridhems folkhögskola. Han hade stora ambitioner från tonåren och upp i 25-årsåldern, han spelade och musicerade mycket under denna tid. När han var ungefär 27 år, under en tid av intensivt musicerande, satt han ofta hemma sent på

34

Resultatredovisning

Resultatet presenteras med utgångspunkt från respondenternas namn. Respondenternas namn är i denna rapport fingerade. Respondenterna med begynnelsebokstaven L (Linus och Lars) i sina namn är till yrket ljudtekniker och de med M (Martin, Mårten, Malin och Marcus) är musiker.

Resultatet presenteras under att antal tematiska rubriker. Under rubriken Personliga

erfarenheter redovisas respondenternas egna erfarenheter av hörselskador samt hur det är att

musicera med eller utan hörselskydd. Under rubriken Ljudnivåns betydelse redovisas ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen samt ljudnivåns betydelse för sammanhanget. Under rubriken Faktorer vilka påverkar ljudnivån redovisas hur ljudnivån förhåller sig till musikens genre, vilket inflytande ljudteknikern har över ljudnivån samt lokalens inverkan på ljudnivån.

Mina intervjufrågor (se bilaga 1) behandlar olika förhållningsätt och synsätt till ljudnivåns betydelse för musiken och musikupplevelsen samt orsaker, verkan och dess inverkan på respondenternas yrkesliv idag. Jag väljer därför att presentera resultatet under ett antal tematiska rubriker vilka växt fram under sammanställningen av resultatet. Först redovisas respondenternas personliga erfarenheter av hörselskador samt deras åsikter och upplevelser kring musicerande med hörselskydd eftersom detta är av relevans för kommande innehåll i redovisningen. Respondenternas åsikter om ljudnivåns betydelse i olika sammanhang redovisas med underrubrikerna ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen samt ljudnivåns

betydelse för sammanhanget. Den sista rubriken i resultatet handlar om de faktorer och

parametrar som styr vilken ljudnivå det blir vid en konsert.

Personliga erfarenheter

Erfarenheter av hörselskador

De tre respondenterna vilka drabbats av hörselproblem är samtliga överens om att de vant sig vid att ha en skada - det finns inget val. Två av respondenterna beskriver hörselskadan som mest påfrestande tiden närmast efter att de ådrog sig skadorna.

35

Om jag tappar ner en tallrik på diskbänken så hinner min kropp förbereda sig lite på att det kommer att hända. Men om jag står bredvid och någon annan tappar ner en tallrik på diskbänken som jag inte ser då… det är som att örat inte riktigt hinner med… det är som att det står vidöppet.(Malin)

Överkänslighet för ljud är även något Marcus känner igen. Han menar att överkänslighet för ljud kan vara jobbigare än själva tinnitusljudet, speciellt i början när han fick sin skada. För honom var det jobbigt att läsa en prasslande tidning eller att öva elgitarr utan förstärkare. Han nämner frekvenser runt 500-600 Hz som speciellt jobbiga.

Mårten fick problem med sin hörsel efter att han spelat på en konsert i en lokal med

stenväggar. Han stod placerad precis framför högtalaren och ljudet, vilket blev starkare och starkare under konserten, gjorde att han snabbt blev trött i öronen. Öronpropparna hade han glömt i kavajen vilken hängde i logen. Han uthärdade ljudnivån fram till paus då han hämtade sina proppar i logen, dock var det för sent. Om sin hörselskada berättar han:

Det kom smygande. Först var det som ett vakuum, som ett lock i en vecka kanske två å sen så kom det ju tjut och brus men framför allt en otrolig

ljudkänslighet.(Mårten)

Marcus problem startade efter en period av intensivt musicerande. Repetitioner och övande i replokalen på dagarna och mixande hemma på kvällar. Till replokalen hade han köpt en ny 100w förstärkare vilken han var exalterad över och spelade starkt med. När han mixade använde han sig av hörlurar för att inte störa grannarna. Till slut sa öronen stopp berättar han. Linus, Lars och Martin berättar att de aldrig har haft problem med sin hörsel. Lars berättar att han ibland känt sig utmattad i öronen ungefär som när han tränat sin kropp för mycket. Det har han gjort flertalet gånger men på senare tid i vuxen ålder har han förstått att han emellanåt behöver vila och ta det lugnt så hans hörsel får återhämta sig.

Hur skadligt upplever de intervjuade att starka ljud är för hörseln? Både Linus och Malin antyder att den inställning en person har till ljudet kan ha betydelse; ljud vilka personen själv gillar är inte lika skadliga för hörseln som ljud som personen ogillar.

Musicera med eller utan hörselskydd

36

Linus och Martin tycker sig tappa närheten, udden och känslan av musiken när de använder sig av öronproppar. Linus känner sig distanserad från musiken och tycker att han inte längre är med i rummet, ungefär som att lyssna på musik genom en stängd dörr. Han berättar att han tappar feeling, får problem att spela och upplever att han spelar starkare än vad han vanligtvis gör. Hans sätt att skydda sina öron är främst genom att hålla volymen nere och spela utan proppar. Enligt Linus är det också lätt att volymen drivs upp mer när bandet spelar med proppar i. Trummisar som spelar med proppar spelar ofta starkare berättar han.

Mårten som har använt formgjutna proppar i 10 år säger att han ännu inte har vant sig, han beskriver det som extra svårt när han ska sjunga. Detta är något som Martin instämmer i. Han gillar inte att höra resonansen av sin egen röst i huvudet. Om att spela med proppar säger Martin:

De 9 dB som tas bort, de filtrerar bort allt som gör att jag tycker det är roligt. Det tar bort udden/köttet och feeling som jag behöver för att kunna göra ett bra jobb.(Martin)

Malin är i grunden sångerska och berättar att det i början var svårt men att hon vant sig att sjunga med proppar. Hon tror detta delvis beror på att hon har en förhållandevis ljus röst vilken inte resonerar på samma sätt i huvudet som mörkare röster. För att kunna intonera bra brukar hon be ljudteknikern öka diskanten (8-10 kHz) i hennes röstmonitor. För att vänja sig med proppar anser hon det viktigt att också repetera och öva med proppar.

Det finns en enighet bland respondenterna om att proppar ska användas med medvetenhet och med respekt för sina medmusikanter vilka kanske inte har proppar.

Martin berättar om situationer där musiker stoppar in proppar med 25 dB dämpning i sina öron och sedan höjer för att höra lagom vilket gör att det blir vansinnigt starkt för

medmusikanterna runt omkring. Han menar att detta är helt förkastligt, för då har man tappat respekten för sina medmusikanter och motverkar också hela meningen med hörselskydd. Martin summerar sin erfarenhet av att spela med proppar såhär:

37

Ljudnivåns betydelse

Ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen

För att kunna lyssna på och uppleva musik behöver musiken ha en ljudvolym, men kan det vara så att en starkare ljudvolym också ger en större upplevelse av musiken? Samtliga respondenter har svarat att musiken måste ha en viss ljudvolym för att den ska ge en upplevelse. Lars menar också att man genom att spela starkare kan nå ytterligare en

dimension i musikupplevelsen. Han hävdar att musik kan spelas upp till en viss ljudnivå och det berör inte mer än vad musiken tillfogar men sen går det att nå ytterligare en dimension när musiken når ljudnivåer som börjar närma sig 100 dB(A). Han menar att det då även blir en fysisk upplevelse parallellt med den hörbara upplevelsen. Han berättar vidare att det omvända förhållande också existerar – om det görs en sänkning av ljudnivån i elektroförstärkt musik går det inte att komma ifrån att det blir en försämring av musikupplevelsen. Lars öppnar dock upp för möjligheten att det kanske går om det görs under en längre tidsperiod så örat hinner anpassa sig till nivån. Mårten menar även han att det är svårt att sänka under en konsert om konserten startat med för stark volym.

Martin beskriver en liknande upplevelse där han vill att den ljudnivå som når publiken motsvarar den energi han själv tycker att han skickar ut från scenen. Han beskriver det; “jag

får ingen feeling om det är för svagt”, vidare menar han att det finns en gyllene gräns där det

börjar kännas i kroppen. Var gränsen ligger är han osäker på och menar att det kan variera beroende på olika parametrar t.ex. lokalens utformning, dock tror han att gränsen ligger vid närmare 100 dB(A).

Mårten som lider av tinnitus berättar att volymen har stor betydelse för musikupplevelsen. Dilemmat med ljudnivåer är att han inte vill ha för starkt med tanke på sin skadade hörsel, men samtidigt blir han irriterad när nivån är så svag att publiksorl och prat överröstar ljudet från scenen. I akustiska sättningar menar han att det lätt blir så svagt att han inte rycks med i musiken. Samtidigt kan han bli väldigt hämmad om han står och spänner sig för att det är för starkt och oroa sig för att behöva vara hemma med tinnitustjut i några veckor.

Malin är även hon ljudöverkänslig. Hon beskriver att hon är rädd om sina öron men att hon ändå inte vill höra musik på för låg volym. Hon berättar att hon har större tolerans med ett starkt spelande rockband eftersom den musiken ”ska kännas lite fysiskt i kroppen på ett annat

sätt” än en viskonsert med stark volym.

Ljudnivåns betydelse för sammanhanget

Flera av respondenterna svarade att gradering av ljudnivån helt beror på genre.

38

publiken när ljudnivåerna blir för höga. Han menar att han kan se att människorna i publiken blir spända och håller för öronen när det blir för starkt. Malin är inne på samma linje då hon menar att det blir för starkt då den njutbara aspekten av musiken övergår i lidelse.

Lars uppfattar att de flesta människor klarar att utsättas för ca 100 dB under en timmes tid utan att få bestående hörselskador. Ökas den nivån blir det snabbt väldigt starkt och tiden örat kan exponeras, utan att få skador, minskar markant. Lars berättar att Socialstyrelsen i samråd med hälsovårdsmyndigheten har tagit fram rekommendationer på hur starkt ljudtryck

människor får utsättas för och under hur lång tid. Eftersom en ökning med 3 dB innebär en fördubbling av ljudenergin och tillika en halvering av exponeringstiden som behövs, innan risk för hörselskada föreligger, är detta något som är viktigt för både musiker, arrangörer och ljudtekniker att ha kunskap om.

Marcus sammanfattar frågan såhär:

Kortfattat:

Det är för starkt om man måste skrika.

Det är för svagt om man störs av att folk pratar med varandra runt omkring en. Det är lagom när volymen är så pass hög att den inte stör andra ifall man pratar med varandra men ändå att man kan prata utan att behöva skrika.(Marcus)

Faktorer vilka påverkar ljudnivån

Flera av respondenterna menar att det generellt inte finns någon enskild faktor större än någon annan men att det definitivt finns faktorer som avgör vilken ljudnivå det blir vid en konsert. Linus menar att bandet, teknikern, arrangören och lokalen är lika delaktiga för hur starkt ljudet blir på en konsert. Spelar bandet jättestarkt på scenen finns det inte mycket

ljudteknikern kan göra för att få ner ljudnivån. Lars berättar:

Det är en kombination av många parametrar. För att konkretisera… jag gjorde ju Ladies Night som du vet å då är det ju en massa brudar som skriker och det är ett sjuhelvetes drag. Musiken tillåter att man spelar ganska starkt. Där ligger man på nivåer runt 100 dB och lite däröver. Direkt efter den turnén åkte jag på Christer Sjögrens julturné och där är medelåldern mellan 70 och döden (alltså publikens ålder). Då tittar jag och läser av – de här är en gammal publik – då spelar jag extra försiktigt. Jag försöker ändå att göra det så snyggt och fylligt som möjligt men då jagar man kanske inte några mättnadsnivåer i lokalen.