• No results found

Äldre svenskars uppfattning om preventiva åtgärder för att minska risken att infekteras av COVID-19: Att kombinera teori och praktik för att ta fram effektiv förebyggande hälsokommunikation

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Äldre svenskars uppfattning om preventiva åtgärder för att minska risken att infekteras av COVID-19: Att kombinera teori och praktik för att ta fram effektiv förebyggande hälsokommunikation"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÄLDRE SVENSKARS

UPPFATTNING OM PREVENTIVA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT INFEKTERAS AV COVID-19

Att kombinera teori och praktik för att ta fram effektiv förebyggande

hälsokommunikation

OLDER SWEDES' PERCEPTION OF PREVENTIVE MEASURES TO REDUCE THE RISK OF BEING INFECTED BY COVID-19

Combining theory and practice to produce effective preventive health

communication

Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap

Grundnivå

15 Högskolepoäng Vårtermin år 2020

Författare: Johnny Franzén

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Äldre svenskars uppfattning om preventiva åtgärder för att minska risken att infekteras av covid-19

Författare: Franzén, Johnny

Avdelning: Avdelningen för biomedicin och folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde

Program: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp

Handledare: Stark Ekman, Diana Examinator: Suominen, Sakari

Sidor: 32

Nyckelord: Kommunikation, Health belief, Corona, Covid-19, Riskgrupp

______________________________________________________________________

Sammanfattning

Introduktion: För att undvika att bli smittad av coronaviruset och drabbas av covid-19 behöver människor hålla ett visst avstånd till varandra. Särskilt viktigt är det att de som är 65 år och äldre lyssnar till den här informationen och följer rekommendationerna som kommuniceras. För att en kommunikationsstrategi ska bli så effektiv som möjligt kan Health Belief model användas för att ta reda på målgruppens bakomliggande trosuppfattningar om hur man undviker att smittas av coronaviruset och insjukna i covid-19. Uppfattningar som berättar vad som anses vara ett hot eller en risk och vad man ser för personliga fördelar och eventuella hinder för att ägna sig åt en sjukdomsförebyggande insats som social distansering.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka två grupper av äldre svenskars tilltro till ett visst hälsobeteende när det kommer till coronaviruset för att identifiera effektiva hälsokommunikationsstrategier. Metod: En deskriptiv studie med ett bekvämlighetsurval där skillnader mellan två grupper jämfördes genom att utvalda faktorer användes i ett t-test.

Resultat: Resultatet från enkäten visar att nästan 95 procent av respondenterna uppger att de lyssnar till och följer myndigheternas råd men endast 22,1 procent tror att någon i deras omgivning kan komma att smitta dem. Slutsats: Den här studien visar att det är stor skillnad på vad människor påstår att de gör för att undvika coronaviruset och hur det verkligen förhåller sig när de bedömer risken att bli smittad av andra människor. Därför behöver myndigheter som kommunicerar om coronaviruset och covid-19 med ambitionen att framkalla beteendeförändringar känna till målgruppens benägenhet att engagera sig i preventiva åtgärder.

(3)

ABSTRACT

Title: Older Swedes' perception of preventive measures to reduce the risk of being infected by covid-19

Author: Franzén, Johnny

Dept./School: Department of Biomedicine and Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde

Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Stark Ekman, Diana

Examiner: Suominen, Sakari

Pages: 32

Keywords: Communication, Health belief, Coronavirus, Covid-19, Risk group

___________________________________________________________________________

Abstract

Introduction: In order to avoid being infected by the corona virus, people must keep a certain distance from each other. It is particularly important that people who are 65 years or older follow the distancing recommendations that are communicated. In order to plan and implement effective communication strategiesthe Health Belief model can be used to find out the underlying beliefs of the target group of information. Important construct in this model that can shape effective communications strategies include perceptions about risk factors and what individuals judge as personal benefits and possible barriers to engaging in preventative behaviors such as practicing as social distancing. Intent: The purpose of this study is to investigate the health beliefs of older Swedes regarding infection prevention behaviors for coronavirus, in order to identify effective health communication strategies.

Method: A descriptive study design was employed, analyzing data from a convenience sample. To compare differences between two groups for selected factors, t-tests were used.

Results: The results from the survey show that almost 95 percent of respondents state that they listen to and follow the advice of the authorities, but only 22.1 percent believe that someone in their surroundings may infect them. Conclusion: This study shows that there is a big difference between what people say they do and how realistically they assess risks of infection from other people. Therefore, authorities who call for behavior change to address infection risk from the corona virus should be aware of target group's health beliefs about these preventative measures.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ... 1

SYFTE ... 8

METOD ... 9

Studiepopulation ... 9

Datainsamling ... 9

Urval ... 10

Analys ... 10

Etiska överväganden ... 11

RESULTAT ... 12

DISKUSSION ... 19

Metoddiskussion ... 19

Resultatdiskussion ... 20

Slutsats ... 22

Författarens tack ... 24

REFERENSER ... 25

BILAGOR ... 28

(5)

1

INTRODUKTION

Coronaviruset

Corona är ett samlingsnamn för en hel familj av virus där de flesta finns hos olika djurarter och endast ett fåtal kan smitta mellan djur och människa enligt Folkhälsomyndigheten (2020). Av de virus som kan smitta från djur till människa så orsakar fyra av dem helt vanliga förkylningar och tre av dem leder till betydligt allvarligare luftvägssjukdomar. Två av dem är varianter på Severe acute repiratory syndrome (Sars) och Middle eastern respiratory syndrome (Mers) coronavirus, den tredje är sjukdomen covid-19 som upptäcktes i slutet av år 2019 i Kina. Covid-19 kan ge upphov till feber, luftvägsbesvär och lunginflammation och sprids genom sekret från luftvägarna när människor hostar och nyser, så kallad droppsmitta (Folkhälsomyndigheten, 2020). Det sprids även vid kontakt mellan människor (kontaktsmitta) men det är fortfarande idag (maj, 2020) oklart om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål har någon betydelse för spridningen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Det bästa sättet att förhindra och bromsa överföringen av viruset enligt World Health Organization är att se till att samhället är välinformerat och påläst om hur viruset sprider sig och orsakar sjukdomen covid-19 (World Health Organization [WHO], 2020). För närvarande finns det inga specifika vacciner eller behandlingar för covid-19.

Riskgruppen

De flesta personer som infekteras med coronaviruset kommer att uppleva milda till måttliga andningssvårigheter och återhämtar sig utan att behöva särskild behandling. Äldre människor, och de med underliggande medicinska problem som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, kronisk andningssjukdom och cancer är mer benägna att utveckla allvarlig sjukdom (WHO, 2020). Enligt Statistiska centralbyrån är 20 procent av alla svenskar 65 år eller äldre (Statistiska centralbyrån [SCB], 2020) och i den här betydande gruppen kommer det finnas människor som har bristande förmåga att tillgodogöra sig relevant hälsoinformation. Det leder inte bara till social ojämlikhet när inte alla har rätt till samma health literacy (Ringsberg, Olander & Tillgren, 2014) utan det kan även avspegla sig i sjukdom och död om man inte förstår vikten av självdistansering och frivillig isolering utan istället utsätter sig för exponering. Därför är relevant hälsokommunikation om hur man inte blir smittad av coronaviruset eller sprider den vidare helt avgörande för att minska spridningen som leder till smittade, sjuka och döda. Men för att hälsokommunikationen ska fungera och göra skillnad behöver riskgruppen känna till och förstå risken med coronaviruset, det är först då kommunikationen blir relevant.

(6)

2

The health belief model

Med information om målgruppens övertygelser om vad de tror de själva kan göra för att undvika coronaviruset och undvika sjukdomen covid-19 kan det finnas ett betydligt bättre underlag för att utforma en effektiv och förhoppningsvis framgångsrik hälsokommunikation.

Detta genom att ta fram en kommunikation som kan ha som anspråk att försöka få de äldre att stanna hemma eller anpassa sig till social distansering. Enligt teorin The health belief model (HBM) har en individ som ser personliga motiv eller som ser sig själv som sårbar en ökad sannolikhet till att vidta förebyggande insatser (Rydén & Stenström, 2015).

HBM är en modell för att försöka förutsäga människors beteenden genom att ta reda på deras antaganden om hur mottagliga de anser sig vara för hälsorisk, hur allvarlig risken upplevs och vilka kostnader och vinster personen förknippar med att ändra sitt beteende. Slutligen vilka inre eller yttre signaler som får personen att agera, så kallade cues of action inom HBM (Rydén & Stenström, 2015). Forskning har visat att människor med till exempel diabetes med stark intern kontroll i kombination med låg tilltro till ödet (tro) uppvisar bättre blodsockerkontroll än de som hade svag intern kontroll och stor tilltro till tro, ödet, tur och otur. Applicerar man HBM på det resultatet kan man anta att människor som uppger hög kontroll med låg tilltro till ödet agerar på ett sätt och de med låg kontroll som förlitar sig på tur och otur kommer agera på ett annat sätt även när det kommer till övertygelser och attityder till coronaviruset och covid-19. Genom att använda HBM som teori vid analyser av svaren från respondenterna i enkäten kan man bättre identifiera vad målgruppen tror att de kan och inte kan göra för att förebygga sjukdomen.

”The health belief model (HBM) har en lång historia och fick 1966 formel status genom Rosenstock och utvecklades sedan på 1970-talet” (Berger & Oliver, 1979, s.113). HBM är troligen en av de teorier som haft störst inflytande när det gäller att söka förklaringar till varför människor ägnar sig åt hälsorelaterade beteenden och togs fram i syfte att kunna förutse vilka bevekelsegrunder människor har för att ägna sig åt egenvård och sjukdomsförebyggande beteende (Rydén & Stenström, 2015). Varje människa har sin egen unika uppsättning av erfarenheter, kunskaper, värderingar, attityder och förutsättningar. De här uppfattningarna och förväntningarna, realistiska som orealistiska, grundar sig i erfarenheter, kunskap eller okunskap som vägleder människor och påverkar såväl deras sätt att se på världen som beteenden och hur de ser på hälsa och sjukdom som i sin tur ligger som grund för ett hälsobeteende (Rydén & Stenström, 2015). Utifrån den här modellen har man kunnat se att patienter som inte vidtar försiktighetsåtgärder upplever sig själva som mindre sårbara och mindre hotade. Med HBM kan folkhälsovetenskapen förutse om det finns individer i riskgruppen som är följsamma eller inte följsamma i anpassningen till coronaviruset. Då den personliga uppfattningen och beteendet påverkas av hur allvarlig den aktuella sjukdomen bedöms vara och vad personen i fråga tror om sin mottaglighet för

(7)

3

sjukdomssmittan (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012). Riskgruppens attityder kan spegla deras individuella motiv till att antingen följa rekommendationer att till exempel försätta sig i karantän i hemmet och dessa karaktärsdrag och den här insikten om inställning kan bidra till kunskap om hur risk kommuniceras effektivast till gruppen 65 år eller äldre.

De teoretiska konstruktionerna i HBM kommer från den kognitiva psykologin där mentala processer antas påverka hur människor värderar en prestation och en förväntning samt vilka åtgärder som krävs för ett resultat (Rydén & Stenström, 216). I det här fallet handlar det om att undvika sjukdom och den individuella förväntningen är att en hälsoåtgärd kan förhindra fara. De fem konstruktionerna i HBM som används i den här studien är, upplevd risk, upplevd svårighetsgrad, upplevd kontroll, upplevda fördelar och upplevda hinder.

Med ordet Upplevd (engelskans perceived) menas här att den värld människor lever i är den som uppstår genom vårt sätt att uppleva den, erfara den, tolka den, personligt och som människa enligt tolkningsperspektivet fenomenologisk inriktning (Bryman, 2016).

Tolkningssynen är ett alternativ till den positivistiska ortodoxi som varit dominerande i flera decennier. Den grundar sig enligt Bryman (2016) på uppfattningen att det behövs en strategi som tar hänsyn till skillnaderna mellan människor och naturvetenskapens studieobjekt och som därför kräver att samhällsforskningen ska lyckas fånga den subjektiva innebörden av en social handling. Den här strategin tolkar människors handlingar och sociala värld utifrån deras perspektiv istället för att endast återge människors tankar om ”sunt förnuft” (Bryman, 2016).

Upplevd risk

Den här kategorin handlar om den individuella subjektiva bedömningen om att utveckla ett hälsoproblem. HBM kan förutspå om individer som anser sig mottagliga för ett hälsoproblem kommer engagera sig i ett särskilt beteende eller inte för att minska risken för att utveckla ett hälsoproblem. Människor som upplever att de har en liten risk att bli smittade av coronaviruset och utveckla covid-19 är mindre benägna att göra en anpassning samtidigt som de som upplever en hög risk är mer engagerade och anpassningsbara för att minska risken att utveckla sjukdom (Ryden & Stenström, 2015).

Upplevd kontroll

Upplevd kontroll handlar om tilltro, möjligheter och en förmåga att identifiera fara. Att människor kommer vidta åtgärder för att förhindra eller undvika sjukdom om de ser sig mottagliga (Jones et al., 2016) för, i det här fallet, coronaviruset.

(8)

4 Upplevd svårighetsgrad

Även den här kategorin behandlar en subjektiv bedömning, om hur människor ser på allvarlighetsgraden på ett hälsoproblem och dess eventuella konsekvenser (Jones et al., 2016). Enligt HBM kan individer som upplever ett hälsoproblem som allvarligt vara mer benägna att göra en anpassning i sitt beteende för att förhindra att sjukdom ska uppstå. Det behöver inte nödvändigtvis vara att man anpassar sig för att undvika sjukdom utan det kan lika gärna vara att man inser att allvarlighetsgraden i att bli smittad av covid-19 kommer påverka en ekonomiskt eller socialt som är upphovet till en preventiv beteendeförändring (Rydén & Stenström, 2015).

Upplevda fördelar

Den här kategorin avser individens upplevda fördelar med att vidta åtgärder och genomföra hälsofrämjande insatser för att minska risken för sjukdom. Om man tror att isolering, social distansering och att stanna hemma gör att man minskar mottagligheten för coronaviruset är sannolikheten större att preventiva åtgärder genomförs än om man inte tror att åtgärderna ger fördelar (Rydén & Stenström, 2015). Men då krävs att en handlingsplan finns tillgänglig som tydliggör att problemen kan överstigas och att det leder till positiva resultat (Jones et al., 2016).

Upplevda hinder

Såklart kan man uppleva hinder lika väl som fördelar och hindren kan vara skäl till att inte vidta preventiva åtgärder även om individen känner till hälsohotet. Men om fördelarna anses som större än hindren finns goda chanser till en anpassning (Rydén & Stenström, 2015).

Människor kommer alltså lägga hinder och fördelar i två olika vågskålar och jämföra för- och nackdelar med att ändra sitt beteende för att undvika coronaviruset och covid-19.

Hälsokommunikation och HBM

Information och kommunikation kan vara en nyckelstrategi för att öka förståelsen om faran med coronaviruset och covid-19 hos riskgruppen äldre, ett slags lärande och folkutbildning till en anpassning under tiden som viruset sprids. Forskning har visat att i alla typer av lärande spelar kommunikation en viktig roll, både hos enskilda individer och genom generationer (Khan et al., 2017). På senare tid har man förstått att det inte bara är viktigt att det man kommunicerar är riktigt och trovärdigt, det är minst lika viktigt att avsändaren av informationen är trovärdig ur mottagarens perspektiv (Asplund, 2018). Därför är det en fördel att känna till hur riskgruppen ser på den största förmedlaren av information just nu, myndigheterna.

(9)

5

Det saknas än så länge forskning om hur äldre människor hanterar information om coronaviruset och dess allvarlighetsgrad. Men det finns forskning om HBM och hur människor med riskfaktorer hanterar informationen och varför de agerar som de gör.

I en studie från 2015 vill man undersöka de bakomliggande mekanismerna som ligger till grund för att människor ska överväga och anpassa sig till ett skyddande beteende mot West Nile viruset (Trumbo & Harper, 2015). Man gör det genom ett HBM-perspektiv som kompletteras med riskuppfattningsåtgärder som är antingen kognitiva eller affektiva.

Trumbo och Harper (2015) kommer fram till att den mest effektiva hälsokommunikationen för att uppnå att befolkningen anpassar sig och vidtar skyddande åtgärder är om kommunikationen är affektiv. Flera andra studier som undersökt HBM och hälsokommunikation menar också att om hindren till att ändra beteende inte känns oöverstigliga så möjliggör det en anpassning och då krävs en kommunikation som belyser hoten och fördelarna med en anpassning (Scherr, Jensen & Christy, 2016).

I en studie från 2018 av Ancillotti, Eriksson, Veldwijk, Nihlén Fahlquist, Andersson och Godskesen undersöks svenskars medvetenhet och perspektiv på gemensamt och individuellt ansvar för en sund användning av antibiotika med antibiotikaresistens som bakomliggande folkhälsoproblem. Ancillotti et al., (2018) använder sig av HBM som teoretiskt ramverk när de kategoriserar sina frågor i undersökningen. Deras resultat visar att kunskap om folkhälsoproblemet hos riskgruppen är betydelsefullt samtidigt som att värderingar som altruism och förtroende för myndigheten är genomgående och återkommande (Ancillotti et al., 2018). Därför menar Ancillotti et al., (2018) att hälsokommunikation till svenska medborgare när det kommer till att ta ett gemensamt och individuellt ansvar bör betona just altruism, att samhället gör det här tillsammans.

I en studie från 2017 undersöks 1 953 personer i Tyskland om de har diabetes eller inte genom ett oralt glukostoleranstest. Tre fjärdedelar av de som testades kände inte till att de tillhörde riskgruppen för att få diabetes och speciellt äldre hade en tendens att underskatta risken med sjukdomen (Kowall et al.,2017). Den här underskattningen indikerar att det finns en överdriven optimism hos riskgruppen för att inte råka ut för sjukdom och författarna menar att det är ett känt fenomen. Professorn i psykologi Neil D Weinstein menar att en förklaring till det här kan vara att människor som tidigare har sluppit hälsoproblem och sjukdom oftare har en orealistisk optimism och anser att deras risk för sjukdom är kontrollerbar (Kowall et al., 2017).

Om det saknas en uppfattning om risk kan det leda till att människor inte vidtar preventiva åtgärder eller söker tidig vård som kan rädda liv. Med det som syfte har forskare i en studie från Jordanien undersökt vuxna och äldres riskuppfattning för att få kranskärlssjukdomar.

(10)

6

Man kommer bland annat fram till att bättre utbildning kan leda till en bättre riskbedömning och därmed en bättre hälsa (Ammouri et al., 2009).

I en norsk kvalitativ studie från 2016 framgår det att äldre människor med risk för diabetes bygger sin riskuppfattning på en rad olika trosuppfattningar relaterade till deras egen personliga uppfattning om risken med sjukdom. Många uppgav att de förstod riskerna med diabetes men menade att de inte trodde det gällde dem själva och att de inte ansåg att de var i en riskgrupp trots att de hade riskfaktorer som pekade mot att det var så (Folling et al., 2016).

Det är känt sedan tidigare att människor har en tendens till att överskatta vissa hälsoproblem som till exempel förorenat vatten samtidigt som man underskattar riskerna med till exempel astma och högt blodtryck (Weinstein, 1989). Mindre känt är den konsekventa optimistiska bias som förekommer när det handlar om personlig risk. Människor tror att det är större risk att andra råkar ut för sjukdom än att man själv ska drabbas. Den här optimismen är starkt kopplad till idéen om att tänker man positivt och jobbar hårt så kommer allt lösa sig till det bättre. Den här illusionen kan vara till hjälp men kan också vara skadlig beroende på vilka konsekvenser man står inför (Weinstein, 1989).

Folkhälsovetenskaplig relevans

Infektionssjukdomar orsakas av smittämnen och överföringen sker antingen via luften eller via kontakt. När ett smittämne brutit igenom kroppens första försvarslinje (huden) och slemhinnorna sätter kroppens försvarssystem igång och en inflammation uppstår (Tengland

& Vilhelmsson, 2016). För att undvika att bli smittad av coronaviruset behöver man alltså hålla ett visst avstånd till andra människor. Särskilt viktigt är det att äldre lyssnar till den här informationen och följer rekommendationen och i synnerhet de med en underliggande sjukdom då de är skörare. För att en kommunikationsstrategi ska bli så effektiv som möjligt kan HBM användas för att ta reda på målgruppens bakomliggande trosuppfattningar om hur man undviker att smittas av coronaviruset och insjukna i covid-19. Uppfattningar som berättar vad som anses vara ett hot eller en risk och vad man ser för personliga fördelar och eventuella hinder för att ägna sig åt en sjukdomsförebyggande insats som social distansering.

Med hjälp av HBM kan riskgruppen studeras i försök att förutse vilka bevekelsegrunder som finns för att ägna sig åt ett sjukdomsförebyggande arbete (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012) som social distansering.

(11)

7

Hållbar utveckling

United Nations Development Programme (UNDP) arbetar i 170 länder för att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter och främja fredliga och hållbara samhällen. UNDP i Sverige arbetar bland annat med att kommunicera och stötta genomförandet av de ambitiösa sjutton globala målen där mål 3 God hälsa och välbefinnande är en del med underkategorin 3.3 Bekämpa smittsamma sjukdomar (United Nations Development Programme [UNDP], 2020). Målet är att senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulosen, malarian och tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar (UNDP, 2020). Det här målet har varit tämligen välfinansierat och framgångsrikt och det uppskattas att 2,8 miljoner människor har fått tillgång till bromsmediciner mot aids samtidigt som tuberkulosen och malaria sjunker i både prevalens och incidens (Tengland &

Vilhelmsson, 2016). Sämre går det med att minska spridningen av tropiska sjukdomar som är en grupp av infektioner som orsakas av olika smittämnen som till exempel bakterier och virus (Tengland & Vilhelmsson, 2016). I normala fall slår den här typen av sjukdomar hårdast mot de allra fattigaste och mycket tyder på att det kommer vara så den här gången också.

(12)

8

SYFTE

Problemformulering

Sjukdomen covid-19 är helt ny och är ett resultat av coronaviruset som just nu sprids över världen. Sjukdomen är extra farlig för människor som är äldre än 70 år och särskilt om de har en bakomliggande sjukdom (Folkhälsomyndigheten, 2020). Den här riskgruppen kan agera förebyggande och reducera risken genom att följa myndighetens rekommendationer om social distansering och isolering. Med hjälp av the health belief model (HBM) kan det vara möjligt att förutspå riskgruppens benägenhet att följa rekommendationerna. Detta genom att uppmärksamma hur riskgrupperna ställer sig till att anpassa sig till social isolering och tolka deras subjektiva tankar om upplevda fördelar, upplevda hinder, upplevd svårighetsgrad och upplevd risk. Med den kunskapen är det möjligt att ta fram en mer anpassad och effektiv hälsokommunikation där kommunikationen formas efter målgruppens syn på sig själv, tilltro till hälsoanpassning samt hur de värderar kostnader och vinster med isolering och social distansering.

Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka två grupper av äldre svenskars tilltro till ett visst hälsobeteende när det kommer till coronaviruset och covid-19 för att identifiera effektiva och relevanta hälsokommunikationsstrategier till den här högriskgruppen. De två grupperna är 65 år eller äldre, den ena utan bakomliggande sjukdom och den andra med sjukdomar som kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma, högt blodtryck och diabetes.

(13)

9

METOD

Metoden för den här c-uppsatsen är en deskriptiv studie med ett bekvämlighetsurval där skillnader mellan två grupper jämfördes genom att utvalda faktorer användes i ett t-test.

Deskriptiv metod innebär en beskrivande studie för att beskriva omständigheter och egenskaper hos forskningsobjektet och studien är empirisk då den bygger på vetenskapliga artiklar. En enkät liknar i mångt och mycket en intervju med den stora skillnaden att den som svarar på frågorna ensam svarar på frågorna utan att en intervjuare finns med på plats (Trost & Hultåker, 2016). Ett bekvämlighetsurval bygger på respondenter som råkar finnas tillgängliga och kan därmed inte generalisera resultatet då det inte säger något om vilken population stickprovet är representativt för (Bryman, 2016).

Innan enkäten publicerades på Easyquest.com och respondenter bjöds in att svara på frågorna gjordes en pilotstudie. Syftet med det var säkerhetsställa att frågorna var tydliga och enkäten begriplig och enkel att besvara. Frågorna till enkäten växte fram efter att en rad artiklar om hälsopromotion och hälsokommunikation hade studerats.

Frågorna till enkäten grupperades efter fem kategorier i HBM, upplevda hinder, upplevda fördelar, upplevd svårighetsgrad, upplevd kontroll och upplevd risk i samband med att de skapades. När data var insamlat tolkades samband och värden på variablerna i kontexten av vilken HBM-kategori de tillhörde.

Studiepopulation

Riskgruppen är människor som är 65 år eller äldre, friska eller med en eller flera underliggande sjukdomar och de utgör även populationen till studien. Deltagarna bjöds in enligt snöbollsmetoden, där initialt tolv individer tackade ja till att vara med och som sedan spred enkäten bland vänner, bekanta och grannar i samma ålder. Totalt svarade 79 personer på enkäten och två exkluderades då de inte var 65 år fyllda ännu.

Datainsamling

De första deltagarna till enkäten tillfrågades om de ville medverka innan länk till enkäten skickades ut. På så sätt minskade risken för bortfall och en bra grund till respondenter införskaffades. Efter det tipsade dessa respondenter vänner, bekanta, anhöriga och grannar i samma ålder om enkäten och mejlade länken till frågorna. Ett mejl gick även ut till potentiella respondenter i ett område i södra Sverige där medelåldern är relativt hög.

Respondenterna fick en vecka på sig att svara på enkäten från 7 april 2020 till 14 april 2020.

Enkäten och missivbrev med informerat samtycke publicerades på Easyquest.com som finns

(14)

10

på en GDPR-kompatibel sida. Enkäten och missivbrevet finns med i den här c-uppsatsen som Bilaga 1 och Bilaga 2. I missivbrevet framgår det vad enkäten gick ut på, vem som gjorde den och att allt var frivilligt och konfidentiellt.

Urval

Ett krav för att få delta i studien var att man måste vara 65 år eller äldre. Ett annat krav var att man kunde besvara dessa frågor digitalt över internet med en dator, Ipad eller en telefon.

Analys

Data kategoriserades och analyserades i programmet Excell och beskrevs sammanfattande enligt deskriptiv statistik. Variablerna som var underliggande för respondenterna var kön, boende, ålder, underliggande sjukdom, civilstånd och ort. Då studiesyftet bygger på två grupper, de med en känd underliggande sjukdom och de som inte har det, användes bivariat analys för att se om det fanns några signifikanta skillnader i medelvärde hos de här grupperna när det gäller tilltro och vissa beteenden. Bivariat analys är en analys av två variabler i syfte att visa hur de är relaterade till varandra. Man söker bevis eller tecken på att variationen i den ena variabeln sammanfaller med den andra för att få en bild av relationen mellan de två (Bryman, 2016). Med hjälp av ett t-test undersöks om skillnaden mellan grupperna sjuka och ej sjuka respondenter när det gäller medelvärde för vissa kategorier av HBM är tillräckligt stora för att vara signifikanta och därmed kunna applicera resultatet på den resterande populationen (Eljertsson, 2016). Analysen gjordes på ett begränsat antal variabler som valdes ut för analys och som representerade olika delar av HBM. Eftersom studien är beskrivande var analysen utforskande och bör inte betraktas som generaliserbar.

Etiska överväganden

Vid insamlande av empiriskt datamaterial ställs särskilda krav på etisk medvetenhet för att skydda individers identitet och integritet. Därför har fyra etiska principer följts och genomförts. Personerna som ställer upp och svarar på enkäten informerades om syftet till undersökningen och dess olika moment. De har även informerats om att deras deltagande är högst frivilligt och att de kan hoppa av när de vill utan någon särskild motivering enligt Informationskravet (Bryman, 2016). Deltagarna i undersökningen hade rätt att själva bestämma över sin medverkan enligt Samtyckeskravet (Bryman, 2016). Uppgifter om respondenternas identitet har behandlats med största möjliga konfidentialitet enligt Konfidentialitetskravet. De uppgifter som samlades in får endast användas till den här c- uppsatsen enligt Nyttjandekravet.

(15)

11

På grund av etiska och smittspridningsskäl skedde den begynnande dialogen med respondenterna inte ansikte mot ansikte utan digitalt via SMS och e-post. Även själva enkäten fylldes i och skickas in digitalt via hemsidan easyquest.com utan fysisk kontakt.

(16)

12

RESULTAT

Deskriptiv diskussion

Resultatet bygger på 77 respondenter från riskgruppen 65 år eller äldre i Sverige från 7 april 2020 till 14 april 2020. Av dem är 50 stycken kvinnor varav 22 (44 procent) med en underliggande sjukdom. Det är 27 män som medverkade i enkäten och av dem har 19 stycken (cirka 70 procent) en underliggande sjukdom. Av samtliga deltagare hade 13 fler än en underliggande sjukdom. I den sista frågan som är en fritextsvarsmöjlighet har 6 personer avstått från att svara och 71 medverkat. Där uppmanas deltagaren att med egna ord beskriva hur de ser på den närmsta framtiden för egen del men även samhället i stort när det kommer till coronaviruset och sjukdomen covid-19. Återkommande teman i fritextsvaret är samhället, oro, ekonomi, klimatet och en positiv syn på framtiden.

Resultatet från enkäten visar att nästan 95 procent av respondenterna uppger att de lyssnar till och följer myndigheternas råd och hela 97,4 procent menar att de håller en armlängds avstånd till andra människor. Endast 1,3 procent menar att deras försiktighetsåtgärder inte har minskat deras risk för att bli smittade av coronaviruset. Det här kan ses som starka indikationer på att man upplever en viss kontroll och har ett förtroende för avsändaren av informationen.

Hela 90,9 procent hävdar att de skyddar sig mot coronaviruset genom att undvika att träffa andra människor vilket ur ett HBM-perspektiv kan ses som en personlig fördel. Nästan 44,2 procent anser att det är svårt att undgå coronaviruset när man är ute och rör på sig i samhället och uppemot 52 procent menar att det finns en risk att bli smittad av coronaviruset i samband med att man behöver träffa sjukvårdspersonal vilket tyder på ett visst motstånd till att ändra beteende och att man upplever ett hot relaterat till en beteendeförändring.

Endast 18,9 procent tror att alla kommer bli smittade av coronaviruset och bara 22,1 procent tror att någon i deras omgivning kan komma att smitta dem vilket tyder på en viss upplevd risk men inte speciellt hög.

Nedan följer de fem konstruktionerna i HBM med utvalda frågor från varje konstruktion.

Tillsammans ger det att gruppen är relativt homogen men att det råder en viss kognitiv dissonans hos riskgruppen (ej sjuka och sjuka) när det kommer till hur man skyddar sig från coronaviruset.

(17)

13

Upplevd kontroll

En överväldigande majoritet av alla som svarade på enkäten uppger att de följer myndigheternas rekommendationer och på påståendet Jag håller ett avstånd på minst en armslängd till andra människor utanför bostaden är respondenterna mycket lyhörda för myndigheternas rekommendationer. Väldigt många anser att deras försiktighetsåtgärder har minskat risken för att bli smittade av coronaviruset.

På påståendet Jag har bunkrat mat och/eller medicin för minst två veckor om jag skulle bli sjuk menar 39 procent att de har gjort det. Fördelningen mellan sjuka och ej sjuka är relativt jämnt fördelat. Se tabell 1.

Hälsa Stämmer Stämmer inte Neutral

Friska 14 (18,2%) 19 (24,7%) 4 (5,2%)

Sjuka 16 (20,8%) 16 (20,8%) 8 (10,4%)

Totalt 30 35 12

Tabell 1. Jag har bunkrat mat och/eller medicin för minst två veckor om jag skulle bli sjuk. N=77.

Upplevda fördelar

Om en individ upplever att insatserna som krävs inte är en kostnad eller en uppoffring utan snarare en vinst och en fördel ökar chanserna till följsamhet (Rydén & Stenström, 2015). På påståendet För att skydda mig mot coronaviruset undviker jag att träffa människor uppger en majoritet att de menar att de följer rekommendationerna. På påståendet Jag oroar mig inte alls över coronaviruset ur ett hälsoperspektiv menar 62,3 procent att det inte stämmer.

Se tabell 2.

Hälsa Stämmer Stämmer inte Neutral

Friska 6 (7,8%) 26 (33,2%) 5 (6,5%)

Sjuka 9 (11,2%) 22 (28,6%) 9 (11,2%)

Totalt 15 48 14

Tabell 2. Jag oroar mig inte alls över coronaviruset ur ett hälsoperspektiv. N=77.

(18)

14

Upplevd svårighetsgrad

Om en individ till exempel tror att myndigheternas rekommendationer är effektiva och skulle vara bra att anpassa sig till kan hon eller han ändå avstå för att man inte tror sig förmögen att klara av det (Rydén & Stenström, 2015).

På påståendet Jag tycker det är svårt att undgå coronaviruset när man är ute och rör sig i samhället ställer sig 13 procent neutrala medan 42,9 procent inte tycker att det är speciellt svårt medan 44,2 procent anser att det är svårt. Se tabell 3.

Hälsa Stämmer Stämmer inte Neutral

Friska 17 (22,1%) 16 (20,8%) 4 (5,2%)

Sjuka 17 (22,1%) 17 (22,1%) 6 (7,8%)

Totalt 34 33 10

Tabell 3. Jag tycker det är svårt att undgå coronaviruset när man är ute och rör sig i samhället. N=77.

(19)

15

Upplevda hinder

Många kommer värdera ett ändrat beteende i förhållande till kostnader och vinster och följsamheten kommer påverkas av vad som anses som omedelbara vinster och sådana som ligger längre fram i tiden (Rydén & Stenström, 2015).

Endast 36,4 procent uppger att Jag är rädd för att någon oaktsam i min omgivning kommer smitta mig med coronaviruset. Se tabell 4.

Hälsa Stämmer Stämmer inte Neutral

Friska 17 (22,1%) 12 (15,6%) 7 (9,1%)

Sjuka 11 (14,3%) 19 (24,7%) 10 (13%)

Totalt 28 31 17

Tabell 4. Jag är rädd för att någon oaktsam i min omgivning kommer smitta mig med coronaviruset. N=77.

På påståendet Att behöva träffa vårdpersonal anser jag är en risk för att smittas av coronaviruset svarade 52 procent att det var en risk. Se tabell 5.

Hälsa Stämmer Stämmer inte Neutral

Friska 14 (18,2%) 14 (18,2%) 9 (11,2%)

Sjuka 26 (33,2%) 8 (10,4%) 6 (7,8%)

Totalt 40 22 15

Tabell 5. Att behöva träffa vårdpersonal anser jag är en risk för att smittas av coronaviruset. N=77.

(20)

16

Upplevd risk

Om människor upplever risk och tror sig kunna bli drabbade så är grundförutsättningarna uppfyllda för att man ska göra något åt situationen (Rydén & Stenström, 2015).

Det är 18,2 procent tror att alla kommer smittas med coronaviruset. Se tabell 6.

Hälsa Stämmer Stämmer inte Neutral

Friska 6 (7,8%) 12 (15,6%) 19 (24,7%)

Sjuka 8 (10,4%) 22 (28,6%) 10 (13%)

Totalt 14 34 29

Tabell 6. Jag tror att alla kommer smittas med coronaviruset. N=77.

Endast 22,1 procent menar att Människor i den närmast omgivning ökar risken för att jag ska bli smittad av coronaviruset. Se tabell 7.

Hälsa Stämmer Stämmer inte Neutral

Friska 5 (6,5%) 11 (14,3%) 20 (26%)

Sjuka 12 (15,6%) 16 (20,1%) 12 (15,6%)

Totalt 17 27 32

Tabell 7. Människor i den närmast omgivning ökar risken för att jag ska bli smittad av coronaviruset. N=77.

(21)

17

Bivariat analys – variationer i riskgruppen

För att undersöka skillnaderna i medelvärde i en grupp med kända riskfaktorer för infektioner och en utan riskfaktorer gjordes ett t-test på frågor kopplade till två olika HBM kategorier. Frågorna var nummer 16 Att behöva träffa vårdpersonal anser jag är en risk för att smittas av coronaviruset (HBM konstruktion Upplevda hinder), fråga 18 Jag är rädd att någon oaktsam i min omgivning kommer att smitta mig med coronaviruset (HBM konstruktion Upplevda hinder), Fråga 24 Jag tror att alla kommer smittas av coronaviruset (HBM konstruktion Upplevd risk) och fråga 25 Människor i min närmaste omgivning ökar riskerna att jag smittas av coronaviruset (HBM konstruktion Upplevd risk). Variablerna som användes var sjuk och ej sjuk och den informationen hämtades från enkäten.

Av tradition används signifikansnivåerna 5 procent, 1 procent respektive 0,1 procent (Ejlertsson, 2012). Vilken signifikansnivå som är den bästa att välja kan inte sägas generellt utan bedöms från fall till fall beroende på hur det påverkar risken för att felaktigt påstå att det finns en skillnad eller förändring och kraven på undersökningsresultatet (Ejlertsson, 2012). När man undersöker den statistiska signifikansen för sambandet mellan två variabler som i fallet i den här uppsatsen får man enligt Bryman (2016) också information om hur stor risken är att man drar slutsatsen att det finns ett samband trots att något sådant inte existerar.

I den här uppsatsen sattes signifikansnivån till fem procent.

Fråga 16 Att behöva träffa vårdpersonal anser jag är en risk för att smittas av coronaviruset gav ett t-värde på 3,9 och ett P-värde på 0,0002.

t-test resultat: t (77) = 3,8664, p = 0,0002.

Grupp Sjukdom Ej sjukdom

Medelvärde 2.13 2.95

Standarddeviation 0.91 0.97 Medelvärdets medelfel 0.15 0.15

Deltagare 37 40

(22)

18

Fråga 18 Jag är rädd att någon oaktsam i min omgivning kommer att smitta mig med coronaviruset gav ett t-värde på 1,4 och ett P-värde på 0,1560.

t-test resultat: t (1,4331) = 115, p = 0,1560.

Grupp Ej sjukdom Sjukdom

Medelvärde 3.27 2,88

Standarddeviation 1,26 1,16

Medelvärdets medelfel 0,21 0.18

Deltagare 37 40

Fråga 24 Jag tror att alla kommer smittas av coronaviruset gav ett t-värde på 1,9 och ett P- värde på 0,0633.

t-test resultat: t (1,8851) = 75, p = 0,0633.

Grupp Ej sjukdom Sjukdom

Medelvärde 3.13 3.57

Standarddeviation 0.94 1.12

Medelvärdets medelfel 0.15 0.18

Deltagare 40 37

Fråga 25 Människor i min närmaste omgivning ökar riskerna att jag smittas av coronaviruset gav ett t-värde på 0,05 och ett P-värde på 0,9589

t-test resultat: t (0,0517) = 74, p = 0,9589.

Grupp Sjukdom Ej sjukdom

Medelvärde 3.22 3.21

Standarddeviation 1.03 0.83

Medelvärdets medelfel 0.17 0.13

Deltagare 37 39

(23)

19

DISKUSSION

Metoddiskussion

Till den här undersökningen användes en enkät för att ställa frågor och få in data. Enkät ansågs som lämpligt då det handlar om en deskriptiv studie. Innan enkäten publicerades testades frågorna på en pilotgrupp om tolv personer. Gensvaret var bra och vissa övergripande förändringar gjordes i enkäten, till exempel ändades svarsalternativen från håller med/håller inte med till stämmer/stämmer inte. Trost & Hultåker (2016) betonar att det är viktigt att frågorna i en enkät är tydligt formulerade och att instruktionerna är likaså vilket anses uppfyllt i det här fallet. En sak som kan ha påverkat enkäten och hur frågorna uppfattades är den pågående pandemin och myndigheternas anpassning till den med dagliga rekommendationer.

Att respondenterna endast var 77 personer gör att resultatet inte kan anses gälla för hela riskgruppen eller nationen och kan därför inte generaliseras. Den här studien sker mitt i en pandemi vilket skapar osäkerhet och rädsla, därför krävs fler studier framöver för att bedöma om resultatet har reliabilitet och validitet.

Social cognitive theory och The stages of change model hade också kunnat vara aktuella som underliggande teorier men de passar bättre när man vill analysera gruppers vilja att anpassa sig till nya beteenden. I den här undersökningen ansågs det som en fördel att istället använda HBM. Detta för att framförallt lära oss vilka övertygelser och uppfattningar som ligger till grund till varför människor är beredda att göra vissa anpassningar eller inte i sina beteenden.

Valet av teori påverkade hela studien.

Enkäten har besvarats av 77 respondenter från riskgruppen och nästan 100 procent framhåller att de lyssnar till och gör som myndigheterna säger. Människan uppfattar sig själv ofta som förnuftig och vet i regel hur den ska leva sitt liv hälsosamt, därför kan det upplevas som en paradox när individer inte alltid följer reglerna som anses vara klokast (Rydén &

Stenström, 2015).

(24)

20

Resultatdiskussion

HBM utgår från en teori om förväntningar hos målgruppen, en modell som beskriver människans benägenhet att engagera sig i förebyggande hälsoinsatser. Modellen utvecklades för att förstå varför vissa personer avböjde att genomgå vissa preventiva åtgärder. Det visade sig att den personliga uppfattningen och beteendet påverkades av hur allvarlig den aktuella sjukdomen bedömdes vara och vad personen i fråga tror om sin mottaglighet för smitta (Pellmer, Wramner & Wramner, 2015).

En majoritet av alla som svarade på enkäten upplever att de har kontroll på situationen och besitter personliga fördelar. Det kan betyda att riskgruppen inte tror på ödet, tur och otur eller att andra människor ska ta hand om situationen man står inför (Rydén & Stenström, 2015). Det pekar mot att det går att förutsäga riskgruppens beteende till att de anser sig besitta vissa personliga fördelar och att den upplevda svårighetsgraden inte är övermäktig.

Upplevd kontroll

Upplevd kontroll handlar om tilltro, möjligheter och en förmåga att identifiera fara. Att människor kommer vidta åtgärder för att förhindra eller undvika sjukdom om de ser sig mottagliga (Jones et al., 2016) för som i det här fallet coronaviruset.

En överväldigande majoritet (100 procent av kvinnorna och 81,5 procent av männen) av alla som svarade på enkäten uppger att de följer myndigheternas rekommendationer och på påståendet Jag håller ett avstånd på minst en armslängd till andra människor utanför bostaden uppger respondenterna sig vara mycket lyhörda för myndigheternas rekommendationer. Och väldigt många anser att deras försiktighetsåtgärder har minskat risken för att bli smittade av coronaviruset. Samtidigt måste det här ställas i en kontext till upplevda risker, hinder, fördelar och upplevd svårighetsgrad när en kommunikationsstrategi för anpassning till coronaviruset och covid-19 ska utformas.

Upplevda fördelar

Hela 90,9 procent hävdar att de skyddar sig mot coronaviruset genom att undvika att träffa andra människor vilket kan anses som en preventiv fördel då coronaviruset sprider sig från människa till människa. Människor är den så kallade värden och viruset är agens och för stunden är stora delar av jordklotet omgivningen. Så för att slippa bli smittad av agens behöver den potentiella värden hitta en omgivning utan andra möjliga värdar (Bonita, Beaglehole & Kjellström, 2010). Dessutom tillhör samtliga respondenter i den här undersökningen riskgruppen vare sig de har underliggande sjukdomar eller inte (53,3 procent av alla respondenter och så många som 70 procent av männen har en underliggande

(25)

21

sjukdom). Därför är det viktigt att hälsokommunikationen om coronaviruset och covid-19 poängterar faran med sjukdomen och information om hur den sprids samt att det verkligen framgår vad social distansering innebär. Om människor tillåts ha egna subjektiva idéer om vad social distansering är kommer i det närmaste alla säga att de gör som myndigheterna säger.

Upplevda hinder

Hela 62,3 procent av deltagarna är inte oroade över att bli smittade av en oaktsam person i sin närhet och strax över hälften av deltagarna (52 procent) menar att det finns en risk att bli smittad när man träffar vårdpersonal. Det kan alltså finnas 48 procent i riskgruppen som inte tror att det finns en smittorisk med att träffa människor inom vården. Man kan tolka det här som att hälften eller mer av riskgruppen inte upplever något hot när det kommer till risken att bli smittad. Just hoten mot människors hälsa var det som Scherr et al., (2016) ansåg var viktigt att belysa tillsammans med fördelarna med en anpassning i hälsokommunikation.

Därför är det viktigt att myndigheterna betonar de hot som finns och vad de innebär för samhälle och individ samtidigt som det redovisas hur eventuellt upplevda problem, svårigheter och hinder hanteras på ett sätt man tror är godtagbart hos målgruppen.

Upplevd svårighetsgrad

Resultatet från enkäten visar att nästan 95 procent av respondenterna uppger att de lyssnar till och följer myndigheternas råd och hela 97,4 procent menar att de håller en armlängds avstånd till andra människor. Ancillotti et al., (2018) menade i sin artikel att svenskar hanterar den typen av krisinformation på ett bra sätt om kommunikationen andas altruism där befolkningen samlas och genomför uppgiften tillsammans, vilket är i linje med myndigheternas rekommendationer och råd som i huvudsak varit att samhället tillsammans måste ta ansvar och hålla avstånd och social distansering.

Samtidigt anser 44,2 procent av respondenterna att det är svårt att undgå coronaviruset när man är ute och rör sig i samhället vilket betyder att 56 procent menar att det inte är speciellt svårt att undvika coronaviruset ute i samhället. Nu kan förstås samhällen se olika ut beroende på var i landet de är men gemensamt har de att det finns fler andra medborgare där.

Medborgare som kan bära på viruset.

Ett sätt att förstå det här ur ett hälsokommunikationsperspektiv är dels att som Asplund (2018) poängterar inse att det är viktigt att mottagaren av information anser att avsändaren är trovärdig. Och dels att överväga om Trumbo & Harpers (2015) slutsats kan spela in, kanske är dagens kommunikation från myndigheterna för kognitiv och skulle kunna bli mer affektiv. Det här speciellt med den bakgrunden att människor så tydligt uppger att de lyssnar till myndigheterna och säger sig följa deras rekommendationer.

(26)

22 Upplevd risk

När det kommer till upplevd risk så tror 18,2 procent att alla kommer bli smittade av viruset.

Här är det givet svårt att definiera alla men samtidigt ger det en bild av att närmare 82 procent antingen tror att några/flera kommer skonas eller väljer att inte tro något. Och 22,1 procent anser att någon i den närmaste omgivningen kan smitta dem med coronaviruset, det betyder att 76,6 procent antingen inte tror att någon i den närmaste omgivningen kommer smitta dem eller ställer sig neutrala till frågan. Det är 35,1 procent som menar att de inte tror att någon i deras närmaste omgivning kommer smitta dem. Det finns alltså en betydande grupp som inte upplever någon speciellt hög personlig risk med coronaviruset. Det här skulle kunna anses som en orealistisk optimism som Kowall et al., (2017) tog upp i sin artikel. När det kommer till coronaviruset och covid-19 kan en orealistisk optimism vara förenat med smittspridning, svår sjukdom och död. Därför är det av stor vikt att myndigheter och hälsocentraler och andra som kommunicerar risken med coronaviruset betonar hur smittspridningen går till, att agens förflyttar sig mellan värdar. En infektionskedja består av smittämnet, överföringsprocessen, värden och miljön och för att begränsa spridning av sjukdom krävs att en eller flera av dessa komponenter, som alla påverkas av miljön, förändras (Bonita, Beaglehole & Kjellström, 2010). Den som blir smittad blir det av någon i den närmaste omgivningen vare sig man känner personen eller inte. Det här behöver understrykas av informationsleverantören.

Slutsats

Den främsta kommunikationen till allmänheten och riskgruppen nu i pågående pandemi sker via media som tv, radio, dagstidningar och internet samt daglig information från myndigheterna Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], 2020). Budskapet är social distansering, stanna hemma om du är sjuk och besök inte äldre (Folkhälsomyndigheten, 2020). MSB:s reaktion på de samlade myndigheternas samhällskommunikation är positiv och man menar att befolkningen har ändrat beteende och att det beteendet håller i sig (MSB, 2020). Man bygger sitt antagande om ett förändrat beteende på att människor uppger att de har anpassat sig.

Den svenska riskgruppen uppger att de lyssnar till och följer myndigheternas rekommendationer samtidigt som det framgår att den här gruppen i väldigt liten grad anser sig befinna sig i risk eller att deras eget beteende kan vara upphov till hot mot hälsan. En anledning till det här kan vara att avsändaren av kommunikationen inte beskriver risken och hälsohoten tillräckligt tydligt. Mer känsloladdad information om coronaviruset från myndigheternas sida skulle också kunna vara effektivt för att mottagaren ska förstå allvaret i situationen och kunna bedöma sin mottaglighet för sjukdomen på ett korrekt sätt. Först då

(27)

23

kan det infinna sig en benägenhet att engagera sig i förebyggande arbeta hos individerna enligt the health belief model.

Av fyra t-test var en signifikant och tre var det inte. Det betyder att det i de tre tester som det inte fanns någon signifikans inte heller fanns någon skillnad mellan variablerna sjuk och ej sjuk. Det i sin tur kan betyda att respondenterna är relativt homogena när det kommer till upplevd risk, upplevda fördelar, upplevd kontroll och upplevd svårighetsgrad och skiljer sig endast åt i kategorin upplevda hinder i HBM. Det talar för att en allmän hälsokommunikation kan vara lämplig, men en allmän hälsokommunikation som tar hänsyn till resultaten som HBM ger och tidigare forskning som pekar mot affektiv kommunikation där hoten blir belysta och fördelarna med anpassning lyfts fram och det inte ges utrymme för orealistisk optimism.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, 2020) menar gång på gång i de dagliga presskonferenserna att ”beteendeförändringen hos befolkningen håller i sig” och de bygger antagandet på att människor säger att de följer myndighetens råd och rekommendationer. Till exempel uppger 87 procent av respondenterna att de håller stort avstånd till andra i MSB:s egen enkät (MSB, 2020). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap återger alltså endast det som respondenterna själva säger, det finns inget underlag alls om hur det egentligen ligger till eller en förklarande modell som kan styrka påståendet.

Man kan tycka att när långt över 3 000 svenska medborgare fallit offer för och dött i covid- 19 (maj, 2020) på ett par månader borde myndigheten reflektera över det faktum att 87 procent säger att de gör som myndigheterna rekommenderar samtidigt som 70 procent i samma enkät menar att de ser ljust på framtiden. Människor är mitt i en pandemi och hundratals medborgare dör i Sverige varje vecka till följd av covid-19. Samtidigt rapporterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, 2020) att 7 av 10 ser ljust på framtiden och att nästan 9 av 10 uppger att de följer rekommendationerna om social distansering.

Den här studien visar att det är stor skillnad på vad människor säger att de gör och hur det verkligen förhåller sig, att upplevda hinder, upplevd risk, upplevda fördelar, upplevd svårighetsgrad och upplevd kontroll har betydelse när människans benägenhet att verkligen engagera sig i ett preventivt arbete uppstår eller inte (Pellmer, Wramner & Wramner, 2015).

Det är teorin the health belief models nycklar till hur information kan påverka ett hälsobeteende och hur det beteendet kan förutses och användas i hälsokommunikation.

(28)

24

Författarens tack

Respondenterna

Ett varmt tack vill jag rikta till alla som tog sig tid att svara på enkäten på så kort varsel och mitt i en pandemi där hela samhället utsätts för stora påfrestningar. Utan era uppriktiga och genomtänkta svar hade jag inte haft något material att arbeta med.

Högskolan i Skövde

Högskolan i Skövde brukar inte tillåta studenter att inför den avslutande kursen byta ämne, problemformulering och syfte. Då förstod jag inte varför och tjatade och gick på om att jag inte kunde skriva om något annat nu när en pandemi stod för dörren. Till slut gav Högskolan mig förtroendet och det vill jag tacka er enormt mycket för. Kan nämna att jag nu förstår era tveksamheter till en början, det känns som om jag blivit överkörd av ett godståg.

Handledaren Diana Stark Ekman

Förmodligen hade jag inte fått byta ämne till min c-uppsats om jag inte tilldelats den handledare som jag fick. En av högskolans mest meriterade folkhälsovetare och epidemiologer styrde den här skutan från dag ett in i mål. För mig blev den sista kursen som ett helt nytt folkhälsoprogram och jag har lärt mig massor på den här tio veckorna långa resan av den bästa. Stort tack Diana Stark Ekman, utan dig hade jag varit chanslös.

(29)

25

REFERENSER

Ammouri, A., Neuberger, G., Mrayyan, M., & Hamaideh, S. (2009). Perception of risk of coronary heart disease among Jordanians. Jordan: Journal of clinical nursing.

Ancillotti, M., Eriksson, S., Veldwijk, J., Nihlén Fahquist, J., Andersson, D I., &

Godskesen, T. (2018). Public awareness and individual responsibility needed for judicious use of antibiotics: a qualitative study of public beliefs and perceptions. Uppsala: BMC Public Health

Asplund, T. (2018). Communicating Climate Science: A Matter of Credibility—Swedish Farmers’ Perceptions of Climate-Change Information. Linköping: The International Journal of Climate Change.

Berger, R-L., & Oliver, P-K. (1979). A path analysis of preventive health care decision models. USA: Journals of consumer research.

Bonita, R., Beaglehole, R., & Kjellström, T. (2010). Grundläggande epidemiologi. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Eljertsson, G. (2016). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Covid-19. Hämtad mars 23, 2020, från

www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/fragor-och-svar

Folkhälsomyndigheten. (2020). Bromsa smittan – det här kan du som privatperson göra.

Hämtad april 23, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid- 19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/

Folling, I., Solbjor, M., Midthjell, K., Kulseng, B., & Helvik, A. (2016). Exploring lifestyle and risk in preventing type 2 diabetes – a nested qualitative study o folder participants in a lifestyle intervention program (VEND-RISK). Norge: BMC Public Health.

Glanz, K., & Rimer, K. (2005) Theory at a Glance: A Guide for Health Promotion Practice. Washington, DC: National Cancer Institute, National Institutes of Health, U.S.

Department of Health and Human Services.

(30)

26

Jones, C-L., Jensen, J-D., Scherr, C-L., Brown, N-R., Christy, K., & Weaver, J. (2016).

The health belief model as an explanatory framework in communication research:

Exploring parallel, serial and moderated mediation. USA: Health communication.

Khan, S., Mishra, J L., Lin K E., & Doyle E E H. (2017). Rethinking communication in risk interpretation and action. UK: Springer.

Kowall, B., Rathmann, W., Stang, A., Bongaerts, B., Kuss, O., Herder, C., Roden, M., Quante, A., Holle, R., Huth, C., Peters, A., & Meisinger, C. (2017). Perceived risk of diabetes seriously underestimates actual diabetes risk: The KORA FF4 study. Germany:

PLoS ONE.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2020). Beteendeförändringen hos befolkningen håller i sig. Hämtad april 22, 2020, från

https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2020/april/beteendeforandringar-hos-befolkningen- haller-i-sig/

Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2015). Grundläggande folkhälsovetenskap.

Stockholm: Liber.

Ringsberg, K-C., Olander, E., & Tillgren, P. (2014). Health literacy. Lund:

Studentlitteratur.

Rydén, O., & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.

Scherr, C-L., Jensen, J-D., & Christy, K. (2016). Dispositional pandemic worry and the health belief model: promoting vaccination during pandemic events. USA: Journal of public health.

Statistiska centralbyrån. (2020). Sveriges befolkningspyramid. Hämtad maj 7, 2020, från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges- befolkningspyramid/

Tengland, P A., & Vilhelmsson, A. (2016). Global folkhälsa. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Trumbo, C-W., & Harper, R. (2015). Perceptual influences on self-protective behavior for West Nile virus, A survey in Colorado, USA. USA: BMC Public Health.

United Nations Development Programme. (2020). Globala målen. Hämtad april 28, 2020, från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/

(31)

27

Weinstein, ND. (1989). Optimistic biases about personal risks. USA: AAAS.

World Health Organization. (2020). Coronavirus. Hämtad mars 23, 2020, från https://www.who.int/health-topics/coronavirus#tab=tab_1

(32)

28

Bilagor

Bilaga 1: Missivbrev.

Bilaga 2: Enkäten.

(33)

29 Bilaga nummer 1.

EN ENKÄTUNDERSÖKNING OM INSTÄLLNINGEN TILL CORONA

VARFÖR VI GÖR DEN HÄR ENKÄTUNDERSÖKNINGEN

Relevant hälsokommunikation om hur man undviker att bli smittad av coronaviruset eller sprider det vidare är helt avgörande för att minska spridningen. För att hälsokommunikation ska fungera och göra skillnad behöver den som är avsändare av informationen i förväg känna till målgruppens inställning till omständigheterna med Corona som kan leda till sjukdomen Covid-19. Därför är syftet med den här undersökningen att ta reda på hur människor över 65 år ser på risken med Corona och om de gör några speciella anpassningar.

VEM GÖR UNDERSÖKNINGEN

Jag som gör undersökningen heter Johnny Franzén och är student på Högskola i Skövde. Jag läser nu min sista termin på det folkhälsovetenskapliga programmet där jag i detta nu skriver min c-uppsats om Covid-19, hälsokommunikation och människor över 65 år. Den här enkätundersökningen är en del i det arbetet.

ALLT ÄR FRIVILLIGT OCH KONFIDENTIELLT

Undersökningen görs helt anonymt och ingen av oss som arbetar med den kommer veta vem som svarat vad. Enkäten utförs i ett system som heter EvaSys dit du kommer få en länk. Det är såklart frivilligt om man vill svara på de totalt 27 enkätfrågorna eller inte. Enkäten beräknas ta mellan 15 och 30 minuter att besvara.

(34)

30 KONTAKTA OSS GÄRNA VID FRÅGOR

Har du frågor som gäller undersökningen går det bra att ringa mig Johnny Franzén. Vill du hellre kontakta min handledare går det också bra, hon heter Diana Stark Ekman och är docent i folkhälsovetenskap. Diana Stark Ekman, 0500-44 80 00, diana.stark.ekman@his.se Johnny Franzén, 073-239 06 40, c17johfr@student.his.se

Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla som ställer upp och besvarar dessa frågor om er inställning till Coronaviruset och sjukdomen Covid-19. Ni bidrar till kunskap mitt i en pandemi.

Johnny Franzén

(35)

31 Bilaga nummer 2.

FRÅGORNA Ålder:

Kön: Kvinna Man Ensamstående: Ja Nej Typ av boende:

Sjukdom: Ja Nej (Om ja, vad: ) I vilken region av Sverige bor du i:

1. För att skydda mig mot Coronaviruset undviker jag människor.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

2. Jag är fullt frisk och oroar mig inte alls över Coronaviruset.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

3. När jag undviker andra människor oroar jag mig inte så mycket för Corona.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

4. När jag undviker andra människor är jag ett föredöme för andra.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

5. Att undvika människor resulterar i att jag i viss mån inte kan göra sådant som jag vill göra.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

6. Att använda munskydd ute i samhället tycker jag är pinsamt.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

7. Att undvika människor tar för mycket tid och är inget jag ägnar mig åt.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

8. Att skydda sig mot Coronaviruset är svårt när man är ute i samhället.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

9. Att ge sig ut för att handla mat anser jag är en risk för att smittas.

1 Håller verkligen inte med, 2 Håller inte med, 3 Neutral, 4 Håller med, 5 Håller verkligen med.

(36)

32

10. Att behöva träffa sjukvårdspersonal anser jag är en risk för att smittas.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

11. Att hela tiden vara hemma påverkar mig mentalt negativt.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

12. Jag är rädd för att någon oaktsam i min omgivning kommer smitta mig.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

13. Jag följer myndigheternas rekommendationer.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

14. Jag håller ett avstånd på minst två armslängder till andra människor utanför bostaden.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

15. Jag har bunkrat mat och/eller medicin för minst två veckor om jag skulle bli sjuk.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

16. Jag går inte in i butiker utan sköter inköpen på andra sätt.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

17. Mina försiktighetsåtgärder har minskat min risk för att bli smittad av Corona

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

18. Alla kommer smittas av Coronaviruset

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

19. Människor i min närmaste omgivning ökar risken att jag blir smittad av Coronaviruset.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

20. Jag tror inte Coronaviruset kommer nå orten jag lever och bor i.

1 Stämmer inte alls, 2 Stämmer inte, 3 Neutral, 4 Stämmer, 5 Stämmer bra.

21. Avslutningsvis ber jag dig med egna ord beskriva hur du ser på den närmaste framtiden för din egen del men även samhället i stor när det kommer till Coronaviruset och

sjukdomen.

References

Related documents

• Strålningen uppkommer hos isotoper av grundämnen där kärnan innehåller för mycket energi.. Då blir den instabil och vill göra sig av med sin energi för att komma

Trots att intresset för att främja fysisk akti- vitet har ökat inom sjukvården, där såväl pro- fessionella organisationer som hälso- och sjuk- vårdspersonal tycks bli mer

Höggradigt rena produkter Sterila produkter • Rengöring • Desinfektion (om kontakt med kroppsvätskor) • Rengöring • Desinfektion • Rengöring • Desinfektion

Inkluderar bakterier och cyanobakterier (fd blå-gröna alger) Bara en kromosom Saknar cellkärna Saknar mitokondrier Enkel struktur Storlek: 1 µm diameter kapsel cellvägg

Avgörande är att cellen har en receptor som viruset kan binda till och att cellen har de förutsättningar som viruset behöver för att kunna producera fler virus.. Exempel

infektioner inflammation antibiotika- resistens skydd mot farliga mikrober ämnes- omsättning immunologisk stimulans Normal- flora nervsystem Normalflorans effekter Positiva

Lilla pinnen Lilla snigel Masken kryper i vårt land Masken Pellejöns.. Sida av

sjukhusgenetiker, genetiska vägledarna, ST-läkarnas nätverk, arbetsgrupper inom GMS resp NPO, samt föreningens representation i det europeiska nätverket