Det finns på våra gator också
- En kvalitativ studie om prostitution i Jämtlands län
Emma Unnerby Maja Forslund
Sociologi C Självständigt arbete Huvudområde: Sociologi Högskolepoäng: 15 Termin/år: 2020
Handledare: Elin Montelius Examinator: Jörgen Sparf Kurskod/registreringsnummer:
Utbildningsprogram: Risk- och krishanteringsprogrammet
Abstrakt
Efterfrågan gällande köp av sexuella tjänster finns såväl i Jämtland som i storstadsregionerna. Denna studie undersöker hur myndighetspersoner från Polismyndigheten, Länsstyrelsen och Östersunds kommun samt personer i andra verksamheter från hotellbranschen, Värmestugan/Svenska Kyrkan och Kvinnojouren ser på förekomsten av prostitution i Jämtlands län samt hur de arbetar med
problemet. Studien bidrar till en fördjupad kunskap kring förekomsten inom länet utifrån myndighetspersoners och personer i andra verksamheters upplevelser. Som teoretiskt ramverk har genusteori och kulturteori applicerats då de bidrar till att en djupare analys är möjlig. Resultatet visade att det är efterfrågan som styr marknaden och att denna efterfrågan finns i Jämtlands län, att myndighetspersoner och personer från andra verksamheter upplever att det finns en okunskap bland allmänheten gällande existensen och omfånget av förekomsten. Vidare visade resultatet att arbetet mot prostitution drivs framåt av några individens egna intresse inom dessa
organisationer, detta eftersom det framkommit att det finns för lite resurser och kapacitet för att arbeta mot det i det vardagliga arbetet. Detta beror på att det i
grunden finns strukturella problem som måste förändras. De slutsatser som dras är att prostitution inte blivit prioriterat vilket är en effekt av ett större samhällsproblem där kvinnan än idag anses vara underordnad mannen i form av rådande kulturer, normer och värderingar.
Nyckelord: Prostitution, Jämtlands län, Genus, Kultur, Normer, Risk
Förord
Vi vill rikta ett varmt tack till vår handledare Elin Montelius för ditt visade intresse, kloka råd och det stöd vi fått under arbetets gång. Vi skulle framför allt vilja tacka de personer som vi fått möjlighet att intervjua, ni är grunden till att vi kunnat möjliggöra studien, utan er, ingen uppsats. Tack allesammans!
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.2 Syfte ... 5
1.3 Frågeställning ... 5
1.4 Begreppsdefinition ... 5
1.4.1 Prostitution ... 5
1.4.2 Människohandel för sexuella ändamål ... 5
2. Bakgrund & Tidigare forskning... 6
2.1 Tidigare forskning ... 7
3. Teoretiskt ramverk ... 10
3.1 Kulturteori ... 10
3.2 Genusteori ... 11
4. Metod ... 13
4.1 Avgränsningar ... 13
4.2 Urval ... 13
4.3 Datainsamling ... 14
4.4 Validitet och reliabilitet ... 16
4.5 Etiska ställningstaganden... 16
4.6 Metoddiskussion... 17
4.7 Analysmetod ... 19
5. Resultat & Analys ... 20
5.1 Efterfrågan styr marknaden ... 20
5.2 Allmänhetens okunskap ... 22
5.3 Egenintressets betydelse i organisationen ... 24
5.4 Mäns våld mot kvinnor: en samhällsstruktur ... 25
6. Diskussion ... 28
6.1 Vidare forskning ... 31
7. Slutsats ... 31
8. Referenslista ... 32
9. Bilagor ... 35
9.1 Bilaga 1: ... 35
9.2 Bilaga 2: ... 36
1. Inledning
När man säljer narkotika eller när man säljer ett vapen så säljer man det, och ska man sälja ett vapen till så får man ta fram ett till vapen, men ska du sälja en kvinna så kan du sälja henne gång på gång, samma vara hela tiden, tills hon inte är nog bra längre eller inte fungerar, och då är det bara att byta ut henne.
(Representant från Polisen i Jämtlands län)
Det är dags att vakna, vi kan inte längre blunda för problemet. Prostitution är inte längre ett storstadsproblem, det finns även här i Jämtland trots att vi inte har en Malmskillnadsgata. Bakom vår vackra natur i Jämtland, med storslagna vyer över Storsjön och fjällen döljer sig något som många inte har kännedom om. Kvinnor, barn och män säljer sina kroppar - vi talar om prostitution på Jämtlands gator. I en
kartläggning som Länsstyrelsen sammanställt påträffades totalt 509 annonser och profiler angående prostitution direkt riktade mot något av de fyra nordligaste länen där Jämtland är ett av dem. 71 annonser riktade sig mot Jämtland och då främst Östersund. Det är mer än en annons per vecka och mörkertalet anses vara stort (Länsstyrelsen 2017).
Människohandel för sexuella ändamål är den tredje största illegala marknaden idag efter handeln av narkotika och vapen1. Människohandel för sexuella ändamål är en risk och ett hot mot mänskliga rättigheter världen över (Brottsoffermyndigheten 2014). Under hot och tvång rekryteras och transporteras människor i syfte att sexuellt utnyttjas för att i utbyte generera någon form av vinning. Utifrån detta kan det förstås att prostitution och människohandel för sexuella ändamål innebär stora risker. Det tycks finnas ett behov av att undersöka sambandet mellan risk, genus och
maktstrukturerna i samhället för att få en förståelse för hur dessa påverkar normer (Giritli, Öhman & Olofsson, 2020:217).
Prostitution benämns idag ofta som nutidens form av slaveri och beskrivs av bland annat myndigheter, media och forskare vara en risk samt ett växande problem som måste bekämpas (Heber, 2018). Det som primärt upprätthåller såväl människohandeln för sexuella ändamål som prostitution är efterfrågan (Nationellt centrum för
kvinnofrid, u.å).
Efterfrågan gällande köp av sexuella tjänster finns likasåväl i Jämtland som i storstäderna och därför kommer studien anlägga ett regionalt perspektiv och utgå från Jämtlands län. Detta genom att vända sig till myndigheter och andra
verksamheter för att få en fördjupad kunskap om förekomsten av prostitution genom myndighetspersoners och personer i andra verksamheters upplevelser och
erfarenheter.
Studien önskar att bidra till kunskapsutveckling om prostitution och
människohandeln för sexuella ändamål samt öka medvetenheten i Jämtlands län.
Genom en kvalitativ ansats syftar denna studie till att tolka hur personer som arbetar inom myndigheter och andra verksamheter upplever prostitution i Jämtlands län.
1 Gunilla Ekberg. “The Swedish Law That Prohibits the Purchase of Sexual Services”. Violence against women, 10 (2004): 1187-1218.
1.2 Syfte
Syftet är att analysera hur myndighetspersoner och personer i andra verksamheter som i sin yrkesroll kommer i kontakt med prostitution upplever förekomsten av prostitution respektive människohandel för sexuella ändamål i Jämtland. Fokus kommer läggas på hur myndighetspersoner och personerna i andra verksamheter upplever och tolkar fenomenet.
1.3 Frågeställning
1. Hur upplever personer som i sin yrkesroll kommer i kontakt med prostitution detta i Jämtlands län?
2. Hur arbetar myndigheter och andra verksamheter i Jämtlands län mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål?
1.4 Begreppsdefinition
1.4.1 Prostitution
Begreppet prostitution är komplext och kan innefatta flertalet definitioner som
sexuella tjänster med rena betaltjänster och tjänster präglade av tvång och utnyttjande.
Det är i Sverige inte förbjudet att sälja sexuella tjänster, men att köpa en sexuell handling respektive köp av sexuell handling av barn och koppleri klassas som sexualbrott. I kulisserna bakom prostitution förekommer inte sällan brottet
människohandel. I enlighet med nationalencyklopedins beskrivning av prostitution kommer i denna rapport begreppet definieras som när minst två parter säljer och köper sexuella tjänster där ersättning är en förutsättning för tjänsten. Ofta i form av ekonomisk ersättning, men även andra typer av ersättningar (Nationalencyklopedin 2020).
I denna rapport kommer även tjänster som sugardejting och andra liknande forum som innebär köp av sexuell handling inkluderas inom begreppet prostitution.
Studiens definition av prostitution innefattar alla former av utbyte mot en sexuell handling exempelvis droger, boende, pengar och mat.
1.4.2 Människohandel för sexuella ändamål
Människohandel för sexuella ändamål innebär kriminella handlingar som omfattar förberedande insatser för att utnyttja andra människor med syfte att tjäna pengar. Den kriminella handlingen innefattar ofta att transportera personer antingen över eller inom landsgränser, rekrytering samt mottagning och överlåtelse av människor i avsikt att utnyttja eller sälja individer för sexuella ändamål (Nationalencyklopedin 2020).
2. Bakgrund & Tidigare forskning
För att få en inblick i och förståelse för ämnet, dess omfång samt relevans kommer i denna del, fakta inom det studerade området att framföras i form av statistik samt en presentation av tidigare undersökningar och studier som gjorts inom fältet.
Mörkertalet gällande människohandel uppskattas vara stort, detta beroende på att det ofta drivs av välorganiserade kriminella nätverk vilket gör det svårt att uppskatta i vilken omfattning det egentligen rör sig om. Upp till fyra miljoner kvinnor och barn uppskattas globalt enligt FN årligen utsättas för människohandel i syftet att utnyttjas sexuellt (Socialdepartementet 2018). Bara i Europa finns troligtvis runt en halv miljon människor som årligen faller offer för människohandel för sexuella ändamål
(UNIFEM Sverige 2009).
Ett problem är att det inom Europa finns olika syn på fenomenet prostitution och hur det bör angripas. I exempelvis Tyskland är prostitution legaliserat, både vad gäller köpa och sälja, medan det i Sverige är illegalt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem (James & Marinova, 2012). Att vi inom Europa har öppna gränser och en relativt fri rörlighet samt att världen blivit mer globaliserad innebär att människohandlare utnyttjar denna situation till sin fördel vilket ger en förödande konsekvens för de som faller offer för den. I och med vår tids tekniska utveckling kombinerat med de öppna gränserna möjliggörs och underlättas försäljning och handel med människor för de kriminella aktörerna (Polismyndighetens rapport 2018).
Den svenska sexköpslagen2 som kriminaliserar köp av sexuella tjänster har även implementerats i de övriga nordiska länderna och har kommit att omnämnas som den nordiska modellen (Hultén, 2018). Den svenska lagstiftningen har gett upphov till debatt. Enligt vissa kritiker bör prostitution ses som en frivillig överenskommelse mellan två parter. Lagen fokuserar på att kriminalisera köp av sexuella handlingar med utgångspunkt från ett jämställdhets- och människorättsperspektiv. Det är utifrån detta irrelevant att se på prostitution som frivilligt kontra ofrivilligt. Detta eftersom att en del personer då kan köpa sig rätten att utnyttja andra för att tillfredsställa sina sexuella behov vilket gör prostitution till en fråga om människors lika värde (Nationellt centrum för kvinnofrid, u.å).
Sverige har en jämställdhetspolitik och en lag om förbud mot sexuella tjänster.
Jämställdhetspolitiken syftar till att ge kvinnor och män lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället. Jämställdhet mellan könen är i Sverige en grundläggande statsrättslig norm vilket innebär arbete för att motverka diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung och sexuell läggning för den enskilde personen
(Nationalencyklopedin 2020). Jämställdhetspolitiken har gjort att sexhandel blivit ett uttryck för ojämlikheter och har därför uppmärksammats och uppkommit på den politiska agendan (Länsstyrelsen, 2017; Socialdepartementet, 2018). Från och med 1 januari 2018 är det jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för att samordna arbetet med att förhindra och minska prostitution tillsammans med berörda myndigheter (Jämställdhetsmyndigheten 2019).
Polismyndighetens rapport Människohandel för sexuella ändamål - lägesrapport 20 avseende 2018 bygger på förundersökningar och domar gällande människohandel för sexuella ändamål samt andra ändamål. Den statistik som kommer presenteras berör människohandel i syfte för sexuella ändamål och prostitution. Sexuella tjänster säljs och annonseras i Sverige liksom i andra länder idag via internet och då främst
2 SFS 1998:408. Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster
över internet-webbsidor ämnade för prostitution, men även via andra forum där människohandlare är verksamma. Detta i syfte att söka upp kvinnor, annonsera ut dem i avsikt för prostitution och utnyttja dessa sexuellt mot betalning. I endast 26 fall av 246 togs kontakt på gatan.
Under 2018 lagfördes 279 brott rörande köp av sexuell tjänst och 11 rörande köp av sexuell handling av barn under 18 år. Ytterligare anmäldes totalt 214 brott rörande människohandel för sexuella ändamål och endast 29 åtal väcktes. Under 2018 kunde man se en ökning av mängden anmälda brott gällande människohandel för sexuella ändamål med 79 stycken jämfört med under 2017. Större delen av de anmälda brotten rörde kvinnor och främst kvinnor som förts till Sverige från andra europeiska länder för att prostitueras. Majoriteten av ökningen kan härledas till polisregion Stockholm.
Av de 246 stycken inrapporterade anmälningarna till Noa3 gällande köp av sexuell tjänst under 2018 visades det att 147 av de 246 sexköpande männen ursprungligen kom från Sverige. Där den yngsta mannen var 17 år och den äldsta 80 år.
Förekomsten i de fyra nordligaste länen kartlagdes i Länsstyrelsens rapport
“Prostitution i norra Sverige - En kartläggning av omfattningen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland 2017”. Kartläggning avser att få vetskap om utbredningen samt för att se vad det finns för behov av åtgärder för att arbeta med att förhindra och motverka prostitutionen. Rapportens syfte är att utifrån
kartläggningen av prostitutionen kunna användas som kunskapsunderlag för att kunna identifiera utvecklingsområden. Länsstyrelserna har under en tidsperiod kartlagt förekomsten av prostitution på internet för att skapa sig en bild av förekomsten. De har studerat profiler och annonser i länen där sex mot ersättning erbjuds vilket är en så kallad öppen prostitution (Länsstyrelsen 2017).
Kartläggningen fann totalt 509 annonser och profiler direkt riktade mot något av de fyra nordligaste länen. 71 stycken annonser riktade sig mot Jämtlands län medan 160 stycken annonser riktades mot Västerbottens län. Undersökningen visar på ett stort åldersspann hos förövarna från 19 år upp till 70 år.Dock är de vanligaste åldrarna personer som var mellan 21 och 24 år. Något som inte framgår i siffrorna är utsatta barn och ungdomar. Kartläggningen visar även att ursprunget på de som säljer sex skiljer sig. En tredjedel säger sig komma från andra europeiska länder bortsett från Sverige. Nästan lika många har sitt ursprung i Sverige. Resterande del uppger sig komma från Sydamerika, Afrika och Asien (Länsstyrelsen 2017).
2.1 Tidigare forskning
En studie från Stockholms universitet skriven av Anita Heber undersöker de åtgärder som föreslagits för att bekämpa prostitution. I sin studie undersöker hon vilka åtgärder som olika aktörer vidtagit för att försöka bekämpa fenomenet och vilka de underliggande problemen i samband med prostitution tycks vara. I undersökningen framkom att de underliggande problemen i grunden framförallt handlade om andra former av brott som exempelvis narkotikabrott och att åtgärderna för att bekämpa människohandel för sexuella ändamål kännetecknas av en ständig jakt på ett svårfångat brott (Heber, 2017:3). Artikeln beskriver föreslagna åtgärder och
3Nationella operativa avdelningen (Noa), Följande enheter arbetar mot människohandel:
utvecklingscentrum Stockholm, underrättelseenheten, internationella enheten och utredningsenheten.
presenterar en noggrann undersökning av varför de bör göras samt beskriver synen på hur stort problemet är gällande sexhandel (Heber, 2017:14).
Åtgärderna som de olika aktörerna beskriver som centrala för bekämpningen av sexhandel är att utveckla stödet till brottsoffer, öka samarbete, satsa på utbildning och information samt införande av hårdare lagstiftning. I studien framkommer det att myndigheter ska få kunskap om hur de kan nå ut till personer som redan är i eller är påväg in i prostitution. Detta bör rikta sig till främst unga, men också vuxna eller familjer till personer som utsätts för prostitution (Heber, 2017:8-9).
Vidare i en annan studie har det studerats om effekterna av den svenska sexköpslagen. Författaren skriver i artikel The Swedish Law That Prohibits the Purchase of Sexual Services att den svenska sexköpslagen är en hörnsten i svenska insatserna för att kunna skapa ett demokratiskt samhälle utan våld och ett försök till att ta itu med grundorsaken till prostitution och människohandel för sexuella ändamål, alltså efterfrågan från män om att köpa sig rätten att utnyttja i form av sexuella tjänster. I och med att man i Sverige riskerar straff är förhoppningen att sexköpslagen ska bidra till en minskning av antalet män som köper sexuella handlingar och att de lokala prostitutionsmarknaderna ska bli mindre lönsamma (Ekberg, 2004:1199). I undersökningen belyses siffror som visar effekterna av den svenska sexköpslagen i jämförelse med andra nordiska länder, som då inte hade samma lag, men som har likheter med det svenska samhället. Studien konstaterar att det finns tydliga indikationer på att lagen har direkta och positiva effekter när det gäller att begränsa människohandeln av kvinnor för prostitution till Sverige och uppskattar att mellan 400 och 600 kvinnor är utsatta för människohandel för sexuella ändamål i Sverige varje år. Detta antal har enligt National Criminal Investigation Department (NCID) förblivit förhållandevis konstant under de senaste åren. Denna siffra bör jämföras med antalet kvinnor som är offer för handel med sexuella ändamål i andra skandinaviska länder som Finland, Danmark och Norge, där köp av sexuella tjänster inte tidigare var förbjudet. I Danmark prostituerades då 5500 till 7800 kvinnor varje år. Det är uppskattningsvis 50% eller mer av dessa kvinnor som är offer för människohandel. Enligt en rapport från Finnish Criminal Intelligence Division of the National Bureau of Investigation framkom det att ungefär 10 000 till 15 000 kvinnor prostituerades i Finland varje år. Dessa siffror belyser lagens framgång i Sverige i kombination med att den ger en djupare förståelse för skälen samt har en positiv inverkan på regionala och nationella beslutsfattare i Europa som i flera fall vill efterlikna den svenska metoden för att ta itu med fenomenet prostitution (Ekberg, 2004:1199-1203). Denna studie utfördes innan de övriga nordiska länderna också stiftade sexköpslagen och visar på effekterna av införandet av lagen.
Ytterligare studie beskriver den nordiska modellen och dess påföljder. Studien undersökte den så kallade nordiska modellens innebörd, dess syfte och vad den bidrar till. Studien förklarar hur den nordiska modellen, som finns för att skydda de som säljer sexuella tjänster och straffa de som köper kan ha en negativ effekt då det i många fall är migranter som säljer sex i Sverige och att istället för att skydda dessa är de dem som riskerar att exempelvis bli utvisade från landet. Vuolajärvi är generellt positivt inställd till den nordiska modellen, men hon vill med hennes studie visa på brister i den som behöver förbättras för att den fullt ut inte ska straffa de som säljer utan de som köper. I studien beskriver Vuolajärvi den dubbelstandard som staten i och med den nordiska modellen “utövar” mot de som säljer sexuella tjänster (Vuolajärvi, 2019:152).
Prostitution kan ses innefatta många risker, bland annat för dem som blir utsatta för prostitution, men även en risk för de som köper genom att bli påkommen, det kan
också ses som att prostitution är en samhällsrisk då det kostar mycket pengar och är ett hot mot mänskliga rättigheter.
Tidigare forskning gällande skillnader i riskuppfattning visar att vita män skattar risker som lägre än vita kvinnor och icke vita män skiljer sig från icke vita kvinnor.
Forskningen visar således att det finns en skillnad i riskuppfattning mellan kön oavsett hudfärg och etnisk bakgrund, vilket författarna kom att kalla en “white male effect” eftersom vita privilegierade män skattar risker som lägre än andra grupper (Finucanem, Slovic, Mertz, Flynn & Satterfield 2000:163-164).
Vidare genomfördes det i Sverige en liknande undersökning som sistnämnde forskning där de till skillnad från att ha undersökt den amerikanska befolkningen undersökte den svenska befolkningen. Riskuppfattning mellan män och kvinnor samt andra grupper med annan etnisk bakgrund i Sverige visar att riskuppfattningen är jämbördig mellan könen. Dock upptäcktes en skillnad mellan vita svenska individer och individer med annan etnisk bakgrund. Forskningen genomfördes i Sverige på grund av att Sverige ses som ett mer jämställt samhälle än USA och syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader och likheter. Forskningen som genomfördes i Sverige visade ingen tydlig “white male effect”, dock en “white effect”, vad gäller riskuppfattning, detta eftersom de båda könen ses ha jämbördig samhällsstatus vilket inte individer med annan etnisk bakgrund ses ha (Olofsson & Rashid, 2011:1016,1029).
För att binda samman prostitution med riskbegreppet har Giritli, Öhman och Olofssons artikel Doing and undoing risk: the mutual constitution of risk and heteronormativity in contemporary society använts. De har undersökt kopplingen mellan risk och genus och hur dessa förhåller sig till varandra. I sin undersökning kom de fram till att risk tillsammans med bland annat genus, klass och etnicitet är inpräntat i våra kroppar och sinnen. Risk upprätthåller de dominerande
samhällsstrukturerna genom individers vardagliga handlingar. Konstruerandet av riskbegreppet innebär en reproduktion av hur samhället dagligen återskapar olika uppfattningar av risker. Risker influerar hur samhället och dess individer organiseras och styrs. I och med att risk är föränderligt och förhandlas fram ser vissa grupper en risk som riskfylld medan andra grupper inte uppfattar den likadant och att risker slår olika mot olika grupper inom samhällsstrukturen (Giritli, Öhman & Olofsson
2017:427).
Gällande de strukturella skillnaderna i det svenska samhället framkom det ur studien att dessa till viss del fortfarande lever kvar. Forskning visar på att det patriarkala synsättet i högsta grad lever kvar. Detta skildras i undersökningen av de kvinnliga insatserna under skogsbränderna 2014 i Sverige gällande krishanteringen, där det framkom ur materialet att kvinnans roll innebar en mer omhändertagande arbetsroll där kvinnorna sågs bistå männen genom exempelvis service, omsorg och hushållssysslor. Detta medan männen ansågs utföra “viktigare” uppgifter.
Forskningen visade på, trots att genus inte var det som undersöktes, att det tydligt förstås att det patriarkala synsättet i högsta grad lever kvar. Detta återspeglas utifrån våra sociala regler för vårt beteende gällande manlig dominans, där det i
organisationer samt i samhället i stort förstärks och vidmakthålls av det kulturella systemet (Danielsson & Eriksson, 2020:29-32). Ytterligare beskriver Giritli, Öhman och Olofsson behovet av att undersöka hur förståelsen av risk har ett samband med dagens rådande maktstruktur samt hur denna maktstruktur återskapar normer gällande kön, etnicitet och klass (Giritli, Öhman & Olofsson, 2020:217).
3. Teoretiskt ramverk
Nedan redovisas de teoretiska ramverk som sedan kommer ligga till grund för analysen av det insamlade empiriskt materialet.
Genusteorin med fokus på könsmaktsordnings och radikalfeminism används samt kulturteori av Mary Douglas och Aaron Wildavsky. Valet av de teorier som
författarna till denna studie använder grundas i att de tillsammans täcker ett brett område. Genusteorin med utgångspunkt och inspiration från könsmaktsordning och radikalfeminism anses vara relevant då dessa kan användas för att analysera hur strukturer och könsroller ses påverka fenomenet prostitution. Kulturteorin som teori har valts i och med att den lyfter den kulturella dimensionen för hur individer förhåller sig och uppfattar risker. Teorierna kommer att användas som verktyg för att analysera empirin. Dessa teorier har valts utifrån att de anses vara relevanta för studiens syfte och för att kunna besvara frågeställningarna.
3.1 Kulturteori
Mary Douglas och Aaron Wildavsky berör ämnet kultur sammankopplat med risk i sin bok Risk and Culture. Teorin belyser hur olika kulturella bakgrunder påverkar hur individer förstår och förhåller sig till risker. Kulturteorin hävdar att strukturer inom sociala organisationer påverkar individer så att strukturerna inte kan utvecklas och förändras utan att dessa sociala organisationer istället förstärker dessa strukturer när de utmanas (Douglas & Wildavsky, 1982:7).
Denna studie kommer utgå ifrån kulturteori och huvudsakligen dess synsätt på individens risktagande utifrån kulturell tillhörighet. De existerande sociala
strukturerna påverkar hur individer uppfattar och förhåller sig till olika risker.
Gemensamma normer och värderingar leder till gemensamma risker och således underförstått om vad som inte ses som en fara. Teorin kommer även användas för att beskriva hur varje enskilt socialt liv innehar en egen föreställning om vad som är risk för just dem, genom att teorin skildrar hur kulturen och den sociala tillhörigheten har en effekt på och kontrollerar hur vissa individer förhåller sig till olika risker.
Kulturteori belyser bland annat att vissa individer föds in i en kultur där vissa risker är normativa, medan samma risk kan ses som motsatsen i en annan kultur. Även skillnader i hur riskbenägen eller inte en individ är, är enligt kulturteorin påverkat av den kulturella tillhörigheten (Douglas & Wildavsky, 1982:8). Teorin skildrar även hur vi påverkas av och varför vi väljer att ta frivilliga och ofrivilliga risker (Douglas &
Wildavsky, 1982:17). Därtill redogör kulturteorin kring varför vi väljer att ta vissa risker samt utsätter oss för risker som inte är frivilliga, individer tar en risk beroende på om nyttan kan ses vara större än risken (Douglas & Wildavsky, 1982:18).
Kulturteori kommer i denna studie användas för att öka insikten för hur olika kulturer påverkar människor i deras uppfattning gällande olika risker. Teorin kommer även att användas för att få en djupare förståelse för hur kultur kan påverka olika personers uppfattning gällande riskerna angående fenomenet prostitution.
Kulturteorin kommer tillämpas för att analysera hur synen på och risken med prostitution kan skilja sig utifrån kulturell tillhörighet.
Den svenska kulturen har historiskt genomsyras av ett intresse av att veta om det är en pojke eller flicka när ett barn föds. Här kan vi se beröringspunkter mellan kulturteori och genusteori. Utifrån barnets kön präglas oftast dennes liv av samhällets
normer som exempelvis val att färger, kläder, uppförande samt förväntningar. Med hänsyn till denna tilldelning påverkas våra liv både positivt och negativt samt på individ- och gruppnivå. Användandet av dikotomierna pojke/flicka, manligt/kvinnligt används för att kategorisera och placera individen i fack för att beskriva strukturer och grupper som tilldelats karaktärsegenskaper och roller. I och med denna
uppdelning finns det ett nära samband med samhällets maktstrukturer som historiskt sett underordnat kvinnan. Denna maktstruktur benämns ofta som patriarkat och könsmaktsordning med en hierarkisk grund och utgår från att det finns en motsatsbaserad skillnad (Dahl, 2016:15).
Därför har vi valt att tillämpa teorierna kulturteori och genusteori med utgångspunkt från genusteorins könsmaktsordning och radikalfeminism. Fokus kommer läggas vid hur patriarkatet, ojämställdheten i samhället och problematiken gällande hur det rådande samhällssystemet påverkar förekomsten av prostitution.
Detta tillsammans med hur kultur influerar olika individers uppfattning gällande riskerna med fenomenet prostitution.
3.2 Genusteori
Genusteorin syftar till att ha ett kritiskt förhållningssätt, fördjupa kunskapen och förståelsen om maktfördelningen och om kön/genus. Ytterligare syftar den till att belysa den skillnad som skapas och upprätthålls. Makt och maktrelationer är en central fråga för ämnet. Detta innebär att ett fokus läggs på hur maktdimensioner som exempelvis materiella omständigheter, sexualitet och funktionalitet samspelar med kön/genus (Giddens & Sutton, 2014:415).
Inom genusteorin finns flertalet olika teoretiska perspektiv varav denna studie kommer lägga sitt huvudsakliga fokus på könsmaktsordningperspektivet (även kallad genusordningen) och radikalfeminism (Gemzöe, 2015:14-15; Giddens & Sutton, 2014:415-416, 422-423).
Könsmaktsordning integrerar begreppen patriarkat som inom feminismen används för att beskriva den struktur som ger män makt över kvinnor och maskulinitet som beskrivs vara beteenden, egenskaper samt kvaliteter som
kännetecknar och ofta förknippas med män. Begreppet syftar till en tes gällande att män som kategori ses vara överordnade kvinnor som kategori och används inom flera feministiska inriktningar. Centralt är att kvinnor hålls borta från makten och belyser hur männens sociala makt bidrar till och bevarar ojämställdheten i samhället.
Patriarkatet identifieras som grunden till könsmaktsordningen. Denna
könsmaktsordning finns i världens alla samhällen där mannen ses ha den avgörande makten både ekonomiskt, politiskt och beslutande makten inom familjen. Samhällets struktur är utformade så att den patriarkaliska ordningen kan upprätthållas vilket bidrar till att män innehar störst makt i samhällets organ (Giddens & Sutton, 2014:415- 416; Jämställ 2014).
Könsmaktsordningen syftar till att makthavarna har en påverkan på kvinnans yttrande och agerande vilket kan innebära ett kontrollerande från makthavarnas sida utifrån deras egna intresse. Trots olika definitioner av könsmaktsordningen finns en generell bild av att det är ett system där makten fördelas och fastställer förhållandet mellan kvinnor och män. Maktordningen kan ses vara socialt och politiskt skapad i och med att det upprätthålls i vardagliga politiska och sociala kontexter.
Könsmaktsordningsperspektivet skildrar den strukturella ojämlikheten mellan könen och denna strukturella ojämlikhet finns inom alla samhällsområden.
Maktförhållandena mellan könen kan ses speglas av hur rättssystemet och samhället
möter frågor såsom kvinnomisshandel, sexuella övergrepp, våldtäkter samt prostitution och de kränkningar det innebär. Detta är något som patriarkatet ses blunda för då det oftast är kvinnorna i riksdagen som driver dessa frågor.
Könsmaktsordning och radikalfeminism går hand i hand då de belyser att denna aktuella maktordning inte endast sker i den privata sfären utan även på den politiska arenan (Gemzöe, 2015:45-57).
Inom radikalfeminismen ses mäns makt och kontroll över kvinnor som en central del av rådande och historisk samhällsstruktur. Problematiken som ses utifrån detta perspektiv är alltså att kvinnans underordning i samhället beror på patriarkatet och dess strukturella förtryck.Enligt radikalfeminism finns det en övertygelse om att kvinnan utnyttjas av mannen och för mannens vinning. Enligt radikalfeminismen ses patriarkatet och könsmaktsordningen som en struktur som ständigt förtrycker kvinnor genom exempelvis prostitution, pornografi och partnermisshandel. Förutom dessa förtryck utesluts dessutom kvinnor från positioner med makt och inflytande i samhället. Radikalfeminismen utvecklades som en reaktion då det ansågs att
patriarkatet bygger på ett marxistiskt perspektiv på kapitalismen och arbetarklassen.
Radikalfeminismen kan ses vara en av många anledningarna till att prostitution, sexualitet, pornografi och mäns våld mot kvinnor belysts på den feministiska agendan och menar för att skapa ett jämställt samhälle behöver patriarkatet upphöra.
Radikalfeminismen klargör att synen på kvinnan, som en andra klassens
medborgare, är så djupt rotad inom samhällets alla klasser och innebär att det krävs radikala ändringar innan förändringar är ett faktum. Således är strävan att bemästra den primära orsaken till kvinnans underordnade ställning i samhället, det vill säga patriarkatet. Radikalfeminismen belyser patriarkatet som ett fenomen som historiskt sett funnits i alla kulturer. Den hävdar att det sexuella förtryck som finns mot kvinnor inte gradvis kommer förändras genom reformer i och med att patriarkatet ses som ett fenomen som existerar på systemnivå. För att uppnå jämställdhet måste patriarkatet stjälpas (Gemzöe, 2015:56; Giddens & Sutton, 2014:422-423).
Genusperspektivet inom organisationer är relevant för studien då det skildrar fortsatta skillnader mellan könen och ojämställdheten. I en studie som undersöker genusstrukturer i en organisation framkommer det att det finns en hierarkisk ordning där männen innehar de högre positionerna trots att den studerade organisationen är kvinnodominerad (Sebrant, 1998:153-155). Detta menar även Gemzöe då hon belyser att arbetsmarknaden är kraftigt könssegregerad eftersom kvinnor generellt arbetar på lägre positioner och med lägre lön, trots att kvinnor på senare tid klättrat till högre positioner inom exempelvis stora organisationer eller politiken. Kvinnor återfinns på positioner som arbetar med bland annat vård och omsorg, jämställdhetspolitik och socialpolitik. Det är de som i sin tur driver frågor om abort, våld mot kvinnor, prostitution och pornografi. Detta i motsättning till männen som dominerar skatte-, finans- och försvarspolitik. Utifrån detta blir det tydligt att det finns en traditionell uppdelning mellan manliga och kvinnliga ansvarsområden och där kvinnan ses ha lite makt att påverka ekonomin i den politiska världen (Gemzöe, 2015:18-20). För att arbeten som innefattar kvinnans underordning ska blir prioriterade och jämställda med andra frågor krävs det att organisationer genomsyras av en jämställdhet.
Genom utgångspunkterna inom genusteorin belyses komplexiteten vad gäller maktstrukturen i samhället och hur denna påverkar jämställdheten samt ger en fördjupad förståelse för svårigheten i arbetet av fenomenet prostitution inom myndigheter och andra relevanta verksamheter. Ytterligare kommer det empiriska materialet kunna analyseras på ett djupare plan då synsättet bidrar till en tydligare
förståelse för hur fenomenet prostitution möjliggjorts och tillåtits i och med patriarkatet.
Dessa teorier har valts för att kulturteorin har en väsentlig del i hur samhället ser ut vilket ger en djupare förståelse för samhällets normer, värderingar och hur strukturer påverkar individer, grupper i samhället samt hur riskuppfattning kan förstås utifrån kulturell tillhörighet. Genusteorin bidrar med en mer ingående beskrivning om hur könsfördelningen ser ut i samhället. De är båda
sammankopplande med riskteorier som nämnts i avsnittet om tidigare forskning gällande genus och maktstruktur. Giritli, Öhman och Olofsson (2020:217) beskriver behovet av att undersöka sambandet mellan risk, genus och maktstrukturerna i samhället för att får en förståelse för hur maktstrukturer påverkar normerna gällande kön, klass och etnicitet i samhället. Därför föll sig valet naturligt att använda sig av kulturteori och genusteori.
4. Metod
I denna del presenteras studiens tillvägagångssätt och vald metod samt en beskrivning av studiens genomförande. Det kommer även föras en diskussion angående studiens validitet, reliabilitet samt generaliserbarhet. En reflektion kommer även ske över de etiska aspekterna samt diskuteras och analyseras gällande för- och nackdelar med den valda metoden och andra tänkbara metoder.
4.1 Avgränsningar
I studien finns vissa avgränsningar, dels har en avgränsning gällande området för studien gjorts och där studien begränsats till Jämtlands län. Detta på grund av tidsaspekterna gällande studiens omfång. Vidare avgränsning har gjorts då kontaktat endast tagits med myndigheter och andra relevanta verksamheter som kan tänkas vara berörda av fenomenet.
4.2 Urval
Utifrån studiens syfte och för att på bästa sätt besvara frågeställningarna valdes ett målstyrt urval i enlighet med Bryman (2008:434) i och med viljan att strategiskt välja ut intervjupersoner som är relevanta för studien.
Genom att få variation bland våra relevanta respondenter kontaktades personer som arbetar inom myndigheter som kan ses vara relevanta för studien och personer inom andra verksamheter. Detta på grund av deras positioner och en föreställning om deras kunskap gällande ämnet prostitution. En reflektion gällande andra
urvalsmetoder har gjorts, men då målstyrt urval bidrar med det som studien önskar ansågs denna vara mest lämpad.
Totalt sex respondenter valdes ut för studien. Var och en av dem representerar sin myndighet eller annan verksamhet. De myndigheter och verksamheter som valts är Polismyndigheten, Länsstyrelsen, Östersunds kommun, Värmestugan/Svenska kyrkan, Kvinnojouren och ett medelstort hotell i Östersund.
Respondenterna besitter alla relevant kunskap och insikt inom området prostitution i Jämtlands län. Respondenterna kommer benämns efter tillhörande myndighet/verksamhet enligt följande: Representant från Polisen i Jämtland,
Representant från Länsstyrelsen i Jämtland, Representant från Östersunds kommun, Representant från Kvinnojouren i Jämtland, Representant från Värmestugan/Svenska kyrkan i Jämtland samt Representant från hotellbranschen i Östersund. Hotellet är ett mellanstort hotell beläget i centrala Östersund.
4.3 Datainsamling
Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. Valet av intervjustudie som metod baserades på att den ansågs mest adekvat för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta i och med att intervjuer ses särskilt lämpliga att använda när subjektiva upplevelser och respondentens perspektiv av ett fenomen vill studeras (Kvale & Brinkmann, 2009:132-133). Valet av att använda en intervjuguide grundar sig i att processen hjälper ovana forskare att få intervjun att flöda (Trost, 2010:71).
Den intervjumetod som valdes var semistrukturerade intervjuer (Creswell & Poth, 2018:81,150-151). För att på ett önskvärt sätt genomföra intervjuerna framställdes en semistrukturerad intervjuguide. Detta så att intervjuerna skulle ha en god
ordningsföljd och i viss mån kunna styras, men ändå ha frågor som bjuder in till reflektion och utförligare svar (Trost, 2010:71). Frågorna i intervjuguiden utformades på ett sådant sätt som litteratur inom området rekommenderar samt är anpassade för den typ av studie som genomförts. Detta innebar att negation undveks. Dessutom undveks att ställa två frågor i samma fråga och istället för slutna frågor utformades öppna frågor (Trost, 2010:95-96). I utformandet av intervjuguiden fanns i åtanken rekommendationerna gällande frågornas ordningsföljd, tydlighet, olämplighet och upprätthållande av intresse samt för att ge intervjuarna vana och trygghet att använda instrumentet (Bryman, 2008:258-259). För att säkerställa att intervjuguiden var
godkänd, godkändes den av studiens handledare. Detta utfördes för att få en insikt i om intervjuguiden var tillämpbar och för att maximera chanserna för lyckade intervjuer samt för att undersöka huruvida materialet kan besvara de frågor som studien syftar till att förklara (Boréus, 2015:174-175). Intervjuguiden återfinns i bilaga 1.
I och med att urvalet bestod av ett målstyrt urval söktes uppgifter till de tilltänkta respondenterna för att sedan kontakta dem. På grund av skillnader i tillgänglighet gällande kontaktuppgifter kontaktades personerna på olika sätt, en del via
telefonsamtal och vissa genom mailkontakt (Trost, 2010:81-83).
Rekommendationer gällande inledande frågor fanns i åtanke vid framställning av intervjuguiden där respondenterna gavs möjlighet att mer öppet svara med deras upplevelser och erfarenheter. Vid inledandet av intervjun ställdes därför mjuka och öppna frågor för att skapa en neutraliserad och god stämning då detta kan ses vara avgörande för resten av intervjun. Respondenten ombads att fritt berätta om sig, sina arbetsuppgifter samt dennes uppfattning om fenomenet. I och med målet om att få en djupare kunskap om hur respondenterna upplever och erfar fenomenet i deras yrkesroll togs även hänsyn till uppföljningsfrågor för att få dem att utveckla deras svar och specificerande frågor för att få en mer detaljerad sekundär skildring av fenomenet (Kvale & Brinkmann, 2009:151-152; Trost, 2010:84).
För att säkerställa den empiriska data användes ljudupptagning under
intervjutillfällena. Detta grundade sig i önskan om att skapa tid till att fokusera på
respondenterna, deras uttryck i form av gester samt vara öppen för att lyssna till deras svar så att följdfrågor kunde ställas. Ljudupptagning medför att en noggrann
transkribering kan genomföras för att sedan kunna analysera materialet och på så sätt tillföra en större tyngd. Genom att använda sig av ljudupptagning för att kunna transkribera intervjun minimerades risken för missuppfattningar vilket kan tänkas bidra till att analysen blir mer transparent och sanningsenlig. Ljudupptagare bidrar även till att fånga upp tonfall och pauser som i sig kan vara relevant för analysen.
Dock är transkribering av inspelat material tidskrävande, men i denna studie ansågs det vara nödvändigt (Trost, 2010:74-75).
Samtliga intervjuer skedde efter rekommendationer från relevant litteratur gällande kvalitativa intervjuer (Trost, 2010:78). Då alla intervjuer följde samma struktur gällande upplägget inleddes samtliga intervjuer med ett välkomnande samt en presentation av intervjuarna och en genomgång av studiens syfte. Respektive intervjun fortsatte med att gå igenom den formella informationen gällande sekretess, ljudupptagning, respondentens rättigheter samt de informerade samtycket och dess godkännande. Vidare gavs information gällande förväntningarna kring intervjun samt information om att respondenten är experten inom området. Därefter
uppmanades respondenten att utifrån ställda frågor svara utförligt och fritt berätta om upplevelser och erfarenheter utifrån dennes yrkesroll gällande fenomenet. Efter den formella informationen startade intervjun som hade upplägget att intervjuarna förutbestämt att en skulle styra intervjun och ställa majoriteten av frågorna och den andre skulle fokusera på att anteckna, lägga märke till kroppsspråk samt vara lyhörd för att eventuellt kunna ställa följdfrågor. Vid samtliga intervjuer medverkade båda intervjuarna och vid de fysiska mötena med respondenterna satt alltid respondenten mitt emot intervjuarna.
Den första intervjun ägde rum genom ett Skype-samtal. Respondenten medverkade från sin arbetsplats och intervjuarna medverkade från en av
intervjuarnas bostad. Den första intervjun tog 48 minuter. Andra intervjun ägde rum nästkommande dag, men denna gång genom ett fysiskt möte. Intervjun ägde rum på respondentens arbetsplats där samtalet ägde rum avskilt från verksamheten. Trost (2010:65) nämner att respondentens arbetsplats kan innebära risk för
störningsmoment, vilket också blev fallet här då intervjun avbröts två gånger på grund av inkommande samtal till respondenten. Dock var detta oundvikligt då respondentens arbete krävde att hen var tillgänglig. Denna intervju tog 54 minuter.
Intervju nummer tre ägde rum i Mittuniversitetets lokaler efter överenskommelse med respondenten då respondenten värdesatt att ha ett fysiskt möte, men på grund av COVID-19 inte kunde ta emot besök på sin arbetsplats. Valet baserades på att denna plats ansågs vara neutral och på grund av möjligheten att ostört kunna genomföra intervjun samt att litteratur styrker valet av att inte genomföra intervjun hemma hos någon av intervjuarna (Trost, 2010:65). Intervjun tog 61 minuter. Den fjärde intervjun ägde rum på respondentens arbetsplats, även denna genom ett fysiskt möte. Intervjun började med att gemensamt gå till den plats där intervjun skulle äga rum och själva intervjun kunde genomföras utan några störningsmoment. Den fjärde intervjun tog 49 minuter. Femte intervjun skedde via ett Skype-samtal. Respondenten medverkade från en plats som inte framgick och intervjuarna medverkade från en av intervjuarnas bostad. Intervjun tog 46 minuter. Den sjätte och sista intervjun ägde rum på
respondentens arbetsplats genom ett fysiskt möte. Respondenten visade vägen från entrén till ett avskilt utrymme där sedan intervjun kunde äga rum ostört. Den sista intervjun tog 49 minuter.
4.4 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet innebär att resultatet ska kunna upprepas i en liknande studie i ett senare skede. Således handlar reliabilitet om att det insamlade empiriska materialets tillförlitlighet. Eftersom att människor är föränderliga och i ständig process kan intervju som metod innebära att det finns en risk att svaren inte kommer att bli detsamma i en annan framtida studie eftersom frågorna inte ställs vid samma tillfälle.
För att nå reliabilitet krävs det att det finns en objektivitet hos forskarna vilket innebär att de förstår innebörden av att intervjusituationen på olika sätt kan ha påverkat respondenternas svar samt att vara uppmärksam och registrera förändringar i kroppsspråk hos respondenten. Det vill säga att exempelvis registrera allt från intervjuarens sätt att fysiskt symbolisera uttryck till eventuella nya följdfrågor eller omformuleringar som uppkommer (Kvale & Brinkmann, 2009:200; Trost, 2010:132).
Fullständig objektivitet kan vara svårt att uppnå vid kvalitativa studier då författarna aldrig fullt ut kan ha en helt neutral ståndpunkt, vilket också styrks av Bryman. Detta för att individer konstant möter sociala företeelser som indirekt påverkar vårt intellekt vilket inte går att kontrollera eller styra (Bryman, 2008:36). Dock strävar studien efter att vara objektiva i den mån och omfattning som är möjlig. Studien har undersökt det som studien sagt sig ska undersöka, med andra ord mäter det som den har för avsikt att mäta vilket innebär att studien uppnår en hög validitet. Detta i och med att studien strävat efter att vara transparent för att öka trovärdigheten. I studien har bland annat tillvägagångssättet beskrivit vad som undersökts, hur studien genomförts likväl som val av tagna beslut har motiverats. Genom att processen angående exempelvis urvalet beskrivits har studien kunnat visa att den insamlade data är tillförlitlig, seriös,
adekvat och relevant. Det utifrån rekommendationer från litteratur (Trost, 2010:133).
För att fånga hela organisationens åsikt och undvika att fånga den enskilde individens uppfattningar har kontakt tagits med myndigheter och andra verksamheter för att med deras hjälp efterfråga den person de ansåg satt på mest relevant kunskap samt anses mest lämpad för att uttala sig och besvara frågor gällande prostitution utifrån hela myndigheten. För att ytterligare försäkra sig om att intervjua den mest lämpade respondenten har verksamheter och myndigheters hemsidor besökts för
efterforskning.
4.5 Etiska ställningstaganden
De etiska riktlinjerna inom kvalitativa studier är viktiga att ha i åtanke med anledning av att den valda metoden intervju innebär att det sker en interaktion mellan
respondent och intervjuare där frågor kan ställas som kräver att etiken finns i åtanke (Ahrne & Svensson, 2011:30). I och med detta har intervjuerna genomförts med respekt för människovärdet och med grundläggande frivillighet för medverkande.
Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer har därför i studien följts för att uppfylla etiska ställningstaganden. I studien har bland annat konfidentialitet, informerat samtycke och nyttokravet tagits i beaktning. Innebörden av konfidentialitet syftar till att identiteten hos respondenterna som deltagit i studien inte skall gå att härleda för obehöriga. Det är således en allmän förpliktelse att inte sprida uppgifter som erhållits i förtroende. Detta för att personliga uppgifter skall bevaras och skyddas på ett korrekt sätt. För att uppfylla kraven för respondenternas integritet och anonymitet har en anonymisering gjorts genom att ingen information givits ut som på något sätt kan härledas till respektive respondent.
Det informerade samtycket innebär att respondenterna blir informerade om studiens syfte, upplägg, risker/fördelar som kan vara förenade med deltagandet i studien samt villkoret att delta med frivillighet och med möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan. Nyttjandekravet innebär att insamlad information och personuppgifter inte får nyttjas för andra ändamål än för just denna studie och inte heller i andra syften än vad det blivit informerade om. För att uppnå riktlinjerna får heller inte insamlade uppgifter användas för att skada eller påverka den enskilde (Ahrne & Svensson, 2015:29; Stafström, 2017:40-41).
Det ämne som valts för studien kan ses som känsligt. Det kan därför tänkas vara känsligt att både diskutera och ge information kring ämnet varav valet att intervjua personer som är sekundära i frågan. Samtyckesavtal skickades ut till respondenterna för att säkerställa att de samtyckte till att delta i studien och att de hade full förståelse för vad deltagandet innebar. Viktigt var även att vid första kontakt med personerna nämna att intervjuerna var tänkt att spelas in och fråga om det är okej samt få deras godkännande. Detta för att inte frågan skulle ställas vid intervjutillfället då det kan innebära att respondentens hamnar i en ansträngd situation och alternativt att svaren kommer påverkas. I och med att studien innefattar intervjuer med
myndighetspersoner och personer från andra verksamheter måste hänsyn tas för både personen i fråga samt berörd myndighet eller verksamhet för att få klartecken att publicera studien. Viktigt är att göra en avvägning mellan risker och kunskapsvinster.
Är det relevant och betydenade för studiens syfte att publicera informanternas namn/platsen där de arbetar eller inte. Ytterligare etiska aspekter som tagits hänsyn till är att kunna förvara materialet på ett korrekt sätt. Eftersom studien kan ses beröra ett känsligt ämne är det fördelaktigt att återkoppla till informanterna och dubbelkolla innan publikation för att säkerställa att de som deltagit i studien fortfarande
godkänner utgivningen av det som sagts eftersom det kan ses som ett känsligt ämne och att tolkningen av deras uttalanden är korrekta (Creswell & Poth, 2018:54-55). Det ses även önskvärt att återkopplingen ska innebära ett lärotillfälle för informanterna och bidra med nytta.
De etiska aspekterna i denna studie gällande anonymitet gentemot respondenterna anses vara betydande för att få personer att vilja ställa upp på att bli intervjuade eftersom att intervjuarna har tystnadsplikt gällande respondenternas identiteter kan ha en positiv påverkan på deras medverkande. Stor hänsyn har därför tagits till detta.
Valet av att koda om respondenterna så att deras identitet inte går att röjas ansågs vara det bästa tillvägagångssättet för denna studie (Trost, 2010:61-62).
4.6 Metoddiskussion
Valet av att genomföra en kvalitativ studie baseras på att syftet är att analysera hur myndighetspersoner och personer i andra verksamheter upplever förekomsten av prostitution i Jämtland. Förhoppningen är att bidra till en djupare förståelse. Valet baseras även på att studiens frågeställning skall bidra till att urskilja mönster eller svara på en förståelse för ett visst fenomen. I och med studiens frågeställning och syfte har därför kvalitativ metod använts istället för kvantitativ metod. Detta då en
kvantitativ metod syftar till att svara på frågeställningar som exempelvis hur ofta eller hur många (Trost, 2010:30-32). Dock skriver Åsberg (2001:271) att intervju är ett tillvägagångssätt som inte kan kategoriseras som kvantitativa eller kvalitativa eftersom det beror på vad syftet med informationen är och vilken kunskap som eftersträvas. Exempelvis kan i intervjuer ja och nej frågor ställas, dessa går då att koda om och användas i kvantitativ forskning. Det går också att ställa hur och varför frågor
vilket kan ses användas mer i kvalitativa forskningar. I och med att denna studie strävar efter att få en djupare förståelse anses den kvalitativa ansatsen vara mer fördelaktig. Detta för att studiens syfte då kan uppnås på ett sådant sätt som studiens mål är genom att söka en fördjupad kunskap om respondenternas erfarenhet kring ämnet i Jämtlands län.
Det går att diskutera valet av att intervjuerna genomfördes med två intervjuare eftersom detta kan, om inte de båda är samspelta, få negativa effekter. Därav kan det ses vara viktigt att förbereda sig väl för att motverka detta. Med två intervjuare finns även en risk att situationen kan medföra att respondenten känner sig underlägsen då två mot en kan ses som ett maktövertag. Däremot kan två intervjuare vara fördelaktigt då det även kan ge en känsla av trygghet, framförallt i intervjuer med ämnesområden som kan anses som känsliga (Trost, 2010:66-67). Med anledning av detta diskuterades det om för- och nackdelar med tillvägagångssättet. Utifrån diskussionen och
upplägget av studien gjordes valet att båda författarna till studien skulle medverka vid samtliga intervjuer.
Studieprocessen rådde under en pågående pandemi, COVID-19, vilket innebar begränsningar för studien. Dessa begränsningar gäller bland annan fysisk kontakt vilket i vissa fall innebar alternativa metoder för intervjuer. Dessutom finns en möjlighet att respondenternas svar kan ha påverkats av rådande omständigheter.
Under forskningsprocessen genomfördes intervjuerna på olika platser och genom olika tillvägagångssätt. Majoriteten av intervjuerna genomfördes genom fysiska möten där en av dessa genomfördes i Mittuniversitetets lokaler i Östersund samt de tre övriga på respondenternas respektive arbetsplats. Resterande intervjuer
genomfördes genom videosamtal på grund av restriktioner gällande besöksförbud på grund av pågående pandemi COVID-19. Vikten av videosamtal istället för en intervju genom telefonsamtal är att det ändå sker en social interaktion där kroppsspråk kan kommuniceras vilket inte är möjligt via endast verbal kommunikation (Trost, 2010:94- 95). I diskussionen gällande hur de olika tillvägagångssätten skulle påverka utfallet och resultatet av den insamlade data, beroende på om det var fysiska möten eller digitala möten, framkom det att de digitala mötena gav likvärdigt material som de fysiska mötena. En tanke var att det fanns en risk med att de digitala mötena saknade den sociala interaktionen som sker vid ett fysiskt möte samt att det sågs finnas en risk med användandet av digitala verktyg då det ibland kan uppstå tekniska problem.
Som tur var uppstod inga problem som kom att påverka det insamlade materialet.
Rådande omständigheter gällande pandemin COVID-19 försvårade möjligheterna att genomföra intervjuerna efter de rekommendationer litteratur anser önskvärt.
Rekommendationerna utifrån litteraturen angående att sitta ostört under
intervjutillfället kunde i viss mån påverkas då det försöktes att praktiseras genom att informera respondenterna värdet av detta. Detta då det kan påverka utfallet av intervjun och resultatet.
Det har även getts möjlighet för respondenterna att själva välja plats för intervjun för att ta hänsyn till rekommendationerna angående att de ska känna sig trygga. Alla intervjuer förutom en genomförde varje respondent på respondenternas respektive arbetsplats. En valde istället om att genomföra intervjun på Mittuniversitetet (Trost, 2010:65-66). Detta för att respondenten ville medverka fysiskt vilket inte var möjligt på dennes arbetsplats.
De olika respondenterna valde olika tillvägagångssätt att genomföra intervjun på vilket delvis kan förklaras av pågående pandemi, men även på grund av ämnets karaktär. En del av respondenterna ville gärna ses fysiskt i och med att de ansåg att det är ett viktigt ämne att tala om. Det kan således diskuteras om varför vissa
respondenter är mån om att ses fysiskt trots pågående pandemi medan vissa inte var det i lika stor utsträckning. Kan det bero på smittorisken från egen del, restriktioner från arbetsplats, mer tidseffektivt eller för att ämnet av vissa kan anses vara känsligt.
Eller är det helt enkelt restriktionerna från folkhälsomyndigheten angående social distansering, stanna hemma vid minsta tecken på symtom av förkylning samt undvika onödiga resor samt sociala sammanhang som påverkar respondenternas val (Krisinformation, 2020).
Det går att diskutera om det går att spåra en viss person i en myndighet till studien och vad det kan tänkas få för konsekvenser. Att studien valt att nämna
respondenternas respektive arbetsplats är på grund av transparensen och för att den skall vara trovärdig och att i högsta möjliga mån kunna genomföra en liknande undersökning i ett senare skede. Det kan diskuteras om hur pass anonym den medverkande respondenten blir då namnet på deras arbetsplats kommer att nämnas, men hänsyn har tagits att respondentens identitet inte på något sätt kan härledas till den enskilde personen (Trost, 2010:131,61; Creswell & Poth, 2018:54-55). Utifrån tidig information till respondenterna gällande detta kan det ha medfört att de ändå tog valet att medverka trots vetskapen om att myndighetens namn kommer att nämnas.
Vidare går det att diskutera om det är personer i en myndighet som uttalar sig eller om det är myndigheten. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har flertalet tydliggöranden gjorts om att det är respondenten som yrkesperson som skall besvara frågorna och skall berätta om erfarenheter och upplevelser gällande
fenomenet prostitution utifrån dennes yrkesroll (Creswell & Poth, 2018:54-55).
4.7 Analysmetod
I studien används ett abduktivt förhållningssätt i och med att vår teori gällande fenomenet tillsammans med empiri bidragit till en djupare förståelse.
Den analysmetod som valts för att studera det empiriska insamlade materialet i denna forskningsstudie är en så kallad tematisk analys. Syftet med att använda sig av en tematisk analys är att det möjliggör att återkommande begrepp och underliggande teman kan utläsas så att dessa kan analyseras och jämföras tillsammans med de olika transkriberingarna. En tematisk analys bidrar även till en mer betydande analys av de olika framtagna kategoriseringarna och temana som är återkommande i det stora hela materialet. Koder, kategorier samt teman kommer identifieras och tas ut från det insamlade materialet. En kod är ett ord som kan ses ha betydelse för studien och är återkommande, en kategori är en samling av likvärdiga kodord och utifrån
kategorierna har vi tolkat och analyserat fram teman (Bryman, 2008:528).
Utifrån den tematiska analysen analyserades det transkriberade intervjumaterialet där kodning, kategorisering och slutligen teman valdes ut ur texten (Creswell & Poth, 2018:181). Redan vid transkriberingen påbörjades analysen av texten genom att det uppmärksammades återkommande ord, sedan när transkriberingen var gjord
spelades de inspelade intervjuerna upp för att lyssna igenom materialet och analysera.
Därefter lästes noggrant det transkriberade materialet igenom för att kunna urskilja viktiga, relevanta, återkommande och för studien betydande ord som blev studiens kodord. Dessa kategoriserades sedan systematiskt efter att ha fått en överblick av de urskilda orden. Dessa kategoriseringar bidrar till att väsentliga delar skildras och att innebörden belyses. Vidare kategoriseras dessa ord till teman som exempelvis temat Efterfrågan styr marknaden som framkom utifrån kodord som kontinuitet,
marknaden som styr, lokala och inresta samt annonsering (Creswell & Poth, 2018:190).
5. Resultat & Analys
I denna del kommer det empiriska materialet analyseras med hjälp av de valda teoretiska utgångspunkterna. Vidare kommer tidigare forskning användas för ytterligare analys av den insamlade empiriska data.
I vår analys av det empiriska materialet har vi identifierat och urskilt ett antal teman. De teman som tagits fram ur materialet är Efterfrågan styr marknaden, Allmänhetens okunskap, Egenintressets betydelse i organisationen och Mäns våld mot kvinnor: en samhällsstruktur. Dessa kommer analyseras med hjälp av studiens teoretiska ramverk tillsammans med stöd från tidigare forskning för att besvara frågeställningarna.
När respondenterna talar om de som utsätts för prostitution talar de om en enorm utsatthet och att det inte är något som en individ frivilligt väljer. De talar även om ett brett spektrum av människor där den gemensamma nämnaren är deras utsatthet av prostitution.
5.1 Efterfrågan styr marknaden
Samtliga respondenter angav att utan efterfrågan finns det ingen marknad. Det är alltså efterfrågan av att köpa sexuella handlingar som styr marknaden. Det framkom att majoriteten av annonseringen för försäljningen av sexuella tjänster finns på nätet och att det är främst där en första kontakt tas. Enligt Ekberg (2004) är efterfrågan och marknaden för prostitution grundorsaken till, ett kvitto på ett icke jämställt samhälle och ett hinder för ett demokratiskt samhälle. Att efterfrågan är så pass stor i samhället kan förklaras av att män har ett behov som historiskt sett handlat om att vara
överordnad kvinnan och att självaste köpet innebär en makthandling mot en redan utsatt person (Gemzöe, 2015:45-57, 82-83; Giddens & Sutton, 2014:422-423). Att man idag tar risken att köpa en sexuell tjänst trots att det är en illegal handling kan förklaras av kulturens påverkan på hur vi ställer oss till att ta risker och att de som väljer att ta denna risk kanske tillhör kulturer där denna handling normaliserats. Det kan enligt vår analys också tänkas bero på att man tar ett aktivt val att köpa en sexuell handling för att utöva makt. Det kan också tänkas att risken av att bli påkommen tas på grund av att “vinsten” anses överväga risken vilket även Douglas och Wildavsky (1982:8, 18) menar när de beskriver risker som är värda att tas trots medvetenheten om risken, men då vinsten ändå ses väga tyngre. Det kan ytterligare förklaras och stärka denna analys då tidigare forskning gällande riskuppfattning visar att män tenderar att skatta risker lägre än kvinnor (Finucanem et al. 2000:163-164). På så sätt tydliggörs, genom vår analys, behovet av kopplingen mellan kulturteori, genusteori och risk.
Det kommer alltså en tjej hit som är 20 år, från ett afrikanskt land, hon lägger ut en annons på torsdag morgon, hon får drygt 20 kontakter på telefonen bara de första timmarna som hon är här, nu vet inte vi exakt hur många hon tog emot eller som besökte henne, men det var nog kanske 5,6,7 stycken på 12 timmar…
alltså efterfrågan är ju jätte... för mig är den obegriplig.
(Representant från Polisen i Jämtland)
Kontakten tas på specifika sidor ämnade för försäljning av sexuella tjänster. Det framgick att det endast var en myndighet som kartlagt prostitution i länet, vilket var Länsstyrelsen, men att några av de övriga myndigheterna och de andra
verksamheterna kunnat tagit del av denna kartläggning. Ett problem som framkom var att myndigheterna och de andra verksamheterna endast har tillgång till de så kallade “öppna” sidorna som inte kräver ett konto. I och med att myndigheterna i Jämtlands län på grund av olika anledningar inte tar sig in på sidor som kräver ett konto är det svårt att kartlägga hur stor efterfrågan egentligen är och det kan därför tänkas att mörkertalet är stort vilket respondenterna också nämner. Enligt vår analys kan anledningen till att endast en kartläggning utförts och att resurser inte finns för att göra ytterligare och mer djupgående kartläggningar bero på att ämnet inte blivit prioriterat på en högre nivå. Detta stärks av genusteorins
könsmaktsordningperspektiv då patriarkatet ses undvika dessa frågor hela vägen upp till riksdagen. Detta speglas av den strukturella ojämlikheten mellan könen som genusteorin belyser. Här kan könsmaktsordningen användas för att förstå kopplingen mellan hur myndigheter och andra verksamheter på lokal nivå inte fått tillräckligt med resurser i och med att ämnet inte blivit prioriterat, vilket i sin tur beror på att de inte blivit prioriterat högre upp i hierarkin. På så sätt kan kopplingen från
respondenternas arbete upp till riksdagen förklaras av att samhället kontrolleras av könsmaktsordningen genom patriarkatets upprätthållande av det (Gemzöe, 2015:49- 50).
Respondenterna hade inledningsvis olika uppfattningar om prostitution var konstant i länet eller inte. Däremot framkom det efter lite reflektion att prostitution ses som konstant, men att respondenterna syftat till olika grupper. Respondenterna var överlag överens om att den prostitution som berör och innefattar bland annat annonsering på nätet, socioekonomiskt utsatta, de med missbruksproblematik, ungdomar samt funktionsvarierade inom LSS verksamheten, är konstant. Det framkom även att utifrån Jämtlands geografiska läge med dess turism att prostitutionen hade toppar under vissa säsonger, specifika veckor och under evenemang. Baserat på kartläggningen som Länsstyrelsen genomfört sågs det att utifrån de veckor det hålls många konferenser i länet ökar prostitutionen. Det
framkom även att under sommarens semesterveckor minskade antalet annonser vilket kan bero på en minskad efterfrågan. Detta kan enligt en del av respondenterna tänkas förklaras av att många då spenderar mer tid med sina familjer.
Det vi ser i kartläggningar är att liksom det här klassiska, att alltså under sommaren till exempel så blir det väldigt låg frekvens. Och det handlar mycket om att det inte är någon speciell typ av man som köper sex utan det är dom som också har familj och då är man ledig och är på semester.
(Representant från Länsstyrelsen i Jämtland)
Det framkommer från det insamlade empiriska materialet att respondenterna utgår från att det finns två huvudkategorier av prostituerade lokala och resande. Under kategorin lokala ingår de som generellt är bosatta, som regelbundet lägger ut annonser i länet och kan ses vara i en utsatt situation som exempelvis
funktionsvarierade individer, personer med missbruksproblematik och personer utan bostad. Alla individer som utsätts för prostitution beskrivs vara i en extremt utsatt situation, men de två olika huvudkategorierna lokala och resande är det på olika vis.
De lokalt förankrade prostituerade kan ses som en utsatt grupp på flera sätt. Dels
genom prostitutionen i sig, men också genom exempelvis funktionsvariationer av olika slag. Den resande gruppen är i sin tur i större utsträckning utsatt för trafficking, koppleri och/eller människohandel. De båda grupperna kan anses tillhöra
socioekonomiskt utsatta grupper samt lägre samhällsklasser.
Det har framkommit från intervjuerna att det både finns variationer vad gäller anledningen till att män köper sex samt att det inte finns någon specifik typ av man som köper sex4. Detta stärks i Länsstyrelsens rapport om prostitution i de fyra nordligaste länen som visade på ett åldersspann bland förvarna där den yngste mannen var 19 år och den äldsta var 70 år. Enligt kulturteorin och dess resonemang om hur kulturen och den sociala tillhörigheten kontrollerar hur individer förhåller sig till risker kan det tänkas att trots att den sociala tillhörigheten skiljer sig mellan individerna, enligt vår tolkning oftast männen, som köper sexuella tjänster finns ändå en gemensam nämnare som gör att de begår handlingen (Douglas & Wildavsky, 1982:8). Den gemensamma nämnaren som går att urskilja i vår analys är att det i högre utsträckning av de individer som köper sex är majoriteten män och att de gemensamt ingår i manliga normer som genomsyrar vår samhällsstruktur och kultur där mannen är överordnad kvinnan, vilket också Gemzöe (2015:82) drar slutsatsen om.
Om man lyssnar på dom som intervjuar sexköparna, när man tar dom, för att försöka få en bild på varför dom gör det, så är det ju ett jävla brett spektrum på svar. Det går inte att säga att det är såhär, utan det är ju allt från att skylla ifrån sig till dålig relation hemma, spänning, makt och underkastelse, allt, så det finns ingen direkt gemensam nämnare heller.
(Representant från Polisen i Jämtland)
Detta kan ses försvåra arbetet mot prostitution då det inte finns en tydlig bild av vem/vilka som köper sex är vilket gör att myndigheterna får en stor arena att söka av och med det svårt att veta var de ska rikta insatserna. På grund av att det idag inte finns resurser att söka av en arena där vem som helst kan vara misstänkt är myndigheter som arbetar med frågan beroende av tips från allmänheten.
Problematiken som framkommit är att allmänheten sällan inkommer med tips vilket kan tänkas bero på ett ointresse i frågan, att det sker i det dolda, inte är lika synligt och enkelt att upptäcka som ett slagsmål på stan eller att det beror på en okunskap hos allmänheten.
5.2 Allmänhetens okunskap
Under studien framkom det genomgående att berörda myndighetspersoner och personer i andra verksamheter anser att den allmänna kunskapen gällande prostitution i Jämtland är bristfällig.
Jag tycker att den är lite flat om inte annat, allmänhetens uppfattning om det här.
För det tycker jag att man märker när man pratar om det i olika sammanhang att, nä, det är för många som tror att det här sker någon annanstans, det är en storstads grej, det sker inte här.
(Representant från Polisen i Jämtland)
4 Sedan sexuallagstiftlingen där man kriminaliserar köp av sex stiftats har ingen kvinna hittills blivit dömd. Socialstyrelsen, 2015
