This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.5 Sweden License. To view a copy of this license, visit creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/
Tvivla istället för att förtvivla!
En ordförande för en svensk biståndsorganisation använder sig av koloniala fördomar om afrikaners sexvanor för att förklara spridningen av hiv/aids. En korrespondent raljerar i Sverige radio över lata afrikaner som helst vill ligga på sin paradisstrand och möjligen då och då sträcka sig efter något att äta i träden.
Beskrivningen av Afrika i våra medier blir allt fräckare och alltmer öppen rasistisk, vill jag hävda. Mai Palmberg är forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och har studerat bilden av Afrika i Sverige under lång tid och publicerat flera böcker i ämnet. Hon menar att afrikabilden i den allmänna debatten har förändrats sedan 1980-talet. Då dominerade eländesbilden. På 1990-talet var det inte bara en bild av elände, utan också av katastrof och undergång som började komma fram.
Den negativa synen på utvecklingen i Afrika var inte skapad endast av massmedia. Det var ett politiskt program, som i sin yttersta konsekvens förordade ett slags återkoloniserande av Afrika. Jag håller med.
Därför beskrivs Afrika gärna som en kontinent som ständigt drabbas av naturkatastrofer eller andra katastrofer som afrikanerna åsamkar sig själva. Den tidigare förlegade bilden av Afrikas konflikter som stamkonflikter har fått en viss renässans i beskrivningarna. För att rädda Afrika från konsekvenserna av naturens nycker och den inhemska elitens oförmåga, en elit som ofta beskrivs som tjuvaktiga diktatorer eller helt enkelt krigsherrar, behövs intervention.
Denna intervention kommer då från den goda delen av världen, från USA, EU eller FN. Några andra motiv för interventionen än omtanken om den afrikanska civilbefolkningen nämns sällan, trots att sådana kan finnas.
Så spridd är denna bild att jag vill hävda att det till och med i de afrikanska länderna finns många människor som verkligen tror att fred och demokrati är något som kan importeras från EU och USA.
En återkolonisering har redan skett på många håll genom att flera afrikanska staters ekonomiska politik styrs av rådgivare från Världsbanken och Internationella Valutafonden.
Eländesbilden används som verktyg för att underlätta nykolonialismen och det gäller för en progressiv opinion att se upp. Liksom attackerna mot utvecklingsbiståndet i allmänhet gärna kamoufleras som beskrivningar om hur dåligt det fungerar, är det många gånger ulvar i fårakläder som kränger katastrofbilden av Afrika. Därmed inte sagt att där inte finns företeelser som kan eller bör kritiseras. Och visst har biståndet sina skavanker som bör påpekas.
Men eländesbeskrivningarna i båda fallen tjänar helt andra än progressiva syften.
Ett av mina absoluta favoritcitat av Karl Marx är hans maning "utsätt allt för tvivel!"
När det gäller de undergångsvisioner som våra massmedier målar upp av Afrika gäller det verkligen att tvivla och inte förtvivla.
Hans Öhrn
