Att gestalta en mördare – man eller kvinna
En kvalitativ textanalys av hur en manlig och en kvinnlig mördare gestaltas i media
Av: Christopher Blanck, Fahir Pepelar
Handledare: Maria Zuiderveld
Södertörns högskola | Institutionen för journalistik Kandidatuppsats 15 hp
Journalistik | Vårterminen 2020
Abstrakt
Syftet med denna studie var att undersöka medias gestaltning av hur en manlig respektive en kvinnlig gärningsperson skiljer sig. Studien har studerat ett styckmord 2014 och en
dödsmisshandel 2016. Frågeställningarna behandlar både hur medierna gestaltar gärningspersonerna, samt hur gestaltningen skiljer sig mellan tidningarna.
Som teoretisk ram har vi använt oss av gestaltningsteorin och Hirdmans genusteori. Genom dessa två teorier har vi velat undersöka hur män och kvinnor gestaltas i kriminaljournalistiken, sett ur ett genusperspektiv. Vi valde att göra en kvalitativ textanalys, där totalt 16 artiklar och två videoklipp analyserades. Urvalet begränsades till tre specifika dagar på brottens tidslinjer, när åtal väcktes, första rättegångsdagen och när domen föll. Vi undersökte även hur gestaltningen skiljde sig mellan kvälls- och lokalpressen. I analysen studerades gestaltningen av
gärningspersonen, motivet och handlingen.
Resultatet visade att mediernas infallsvinkel skiljt sig när de gestaltat de två gärningspersonerna.
Kring mannen har gestaltningen baserats på hans tidigare våldsamma beteende, medan gestaltningen av kvinnan handlat om svartsjuka och ett intresse för hästar.
Den hypotes vi hade på förhand om att män gestaltas hårdare än kvinnor i media stämmer utifrån de gärningspersoner vi har analyserat.
Nyckelord: Genus, gestaltning, gärningspersoner, kvinnliga mördare, manliga mördare, media
Innehållsförteckning
Innehåll
1. Introduktion ... 5
2. Syfte och forskningsfrågor ... 6
2.1 Frågeställningar ... 6
3. Bakgrund ... 7
3.1 Styckmordet i Askersund 2014 ... 7
3.2 Dödsmisshandeln i Bromma 2016 ... 7
4. Tidigare forskning ... 8
4.1 Genusperspektiv i media ... 9
4.2 Det ”idealiska” offret ... 10
4.3 Grova brott och sympati... 10
4.4 Gestaltning i nyhetsmedia ... 11
5. Teorier ... 11
5.1 Hirdmans genusteori... 12
5.2 Gestaltningsteori ... 13
6. Metod ... 14
6.1 Material och urval ... 14
6.2 Analysmodell ... 17
6.2.1 Analysmallen ... 18
6.3 Etiska överväganden ... 19
6.4 Metoddiskussion ... 19
7. Resultat ... 20
7.1 Styckmordet i Askersund ... 20
7.1.1 Gestaltning av gärningsperson: 25 år och hästtjej ... 20
7.1.2 Vem var hon? ... 21
7.1.3 Gestaltning av offer: 22 år och kärleksrival ... 21
7.1.4 Hur gestaltas brottet vid nedstampen? ... 22
7.1.5 16 års fängelse... 23
7.1.6 Vad säger kvinnan? ... 23
7.1.7 Svartsjuka ... 24
7.1.8 Lokal- och kvällspress ... 25
7.2 Dödsmisshandeln i Bromma ... 26
7.2.1 Gestaltning av gärningsperson: Den våldsamma mannen ... 26
7.2.2 Gestaltning av brottet: Dödsmisshandeln ... 27
7.2.3 41-årig flickvän - de idealiska offret ... 27
7.2.4 Brottsförloppet och dess beskrivning ... 28
7.2.5 Svartsjuka ... 30
7.2.6 Lokal- och kvällspress ... 31
8. Analys ... 32
8.1 Vinklade på olika sätt ... 32
8.2 Konflikt mellan gärningsperson, offret och de anhöriga ... 32
8.3 Triangeldrama och den våldsamma mannen ... 33
8.4 Manligt och kvinnligt ... 34
8.5 Kvällspress kontra lokaltidning ... 35
9. Diskussion och slutsats ... 36
9.1 Hur skiljer sig medias gestaltning av en manlig och kvinnlig mördare? ... 36
9.2 Hur påverkar relationen mellan offret och mördaren tidningarnas gestaltning av gärningspersonen? ... 37
9.3 Är media hårdare mot en manlig mördare än en kvinnlig mördare? ... 38
9.4 På vilket sätt skiljer sig tidningarnas sätt att gestalta gärningspersonerna? ... 39
9.5 Framtida forskning ... 40
10. Referenslista ... 41
11. Bilagor ... 43
5
1. Introduktion
Vi som skriver den här uppsatsen har under många år haft ett stort intresse för
kriminaljournalistik. Anledningen till det är för att det är ett område som berör och engagerar många människor. Det handlar inte bara om de kriminella och brottet, det handlar om offret och dess anhöriga. Vilka relationer och känslor man skapar till dem genom att läsa tidningen.
Denna studie kommer att utgå från två uppmärksammade mordfall, ett styckmord i Askersund 2014, där en kvinna mördade en annan kvinna, samt en dödsmisshandel i Bromma 2016, där en man mördade en kvinna. Vi har en hypotes om att manliga mördare gestaltas hårdare i media än vad kvinnliga mördare gör. I den här studien ska vi därför undersöka hur dessa gärningspersoner framställs i media och hur gestaltningen skiljer sig beroende på kön, för att se om vår hypotes stämmer.
Forskning och tidigare studier på området kriminaljournalistik som gränsar till det vi är intresserade av finns redan, se Peelo 2006, Easteal, Bartels, Nelson, Holland 2015 & Jewkes 2015. Dessa författare har tittat på gestaltningen av hur både män och kvinnor som mördar ser ut i media. Denna studie har inspirerats av kriminologistudenterna Larsson och Kehrs (2017) studie om genus och hur porträtteringen av en manlig och en kvinnlig gärningsperson ser ut. De har i sin studie valt samma typ av brott och jämfört morgon- och kvällspressen. Vår uppsats ämnar bidra till att fylla den forskningslucka vi anser finns inom genus- och kriminaljournalistik med en studie om skillnader i gestaltningen av en manlig och en kvinnlig gärningsperson som begått olika mord. I vår studie har vi valt en dödsmisshandel som begåtts av en man samt ett styckmord som begåtts av en kvinna. Det som skiljer vår studie från deras är att vi dels valt kvällspress och lokal- och dagspress jämfört med deras som tittat på kvällspress och morgontidning. Vi har tittat på två olika mord medan dem tittat på samma typ av mord. Sedan har vi valt att göra tre
nedstamp på brottens tidslinje för att få fram de artiklar vi velat analysera istället för att välja ut artiklar måfå.
I den här studien utgår vi från Yvonne Hirdmans genusteori med hennes bok Genus - om det stabilas föränderliga former (2003) som grund. Anledningen till att vi har valt genusvetenskap är för att det är viktig inom detta område. Vi använder oss även av gestaltningsteorin. Shehata (2019) ger en utförlig beskrivning om gestaltningsteorin och vilka former av gestaltningar som
6 finns. Även Semetko och Valkenburg (2000) har forskat om olika former av gestaltning, bland
annat konfliktgestaltning och mänskliga öden-gestaltning.
I den här studien har vi analyserat artiklar från Expressen, Aftonbladet, Nerikes Allehanda och Dagens Nyheter.
2. Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna studie är att studera hur medias gestaltning av en manlig och en kvinnlig mördare skiljer sig. Vi har en hypotes om att media är hårdare mot män som mördar än kvinnor som mördar och därför vi vill undersöka och se om det stämmer. Denna hypotes grundar sig i fördomar och egna åsikter om att medierna medvetet försöker få en manlig gärningsperson att framstå som farlig. Genom denna studie vill vi undersöka vad det finns för likheter och
skillnader kring rapporteringar av en manlig gärningsperson och en kvinnlig gärningsperson ur ett genusperspektiv. Till vår studie har vi valt fyra webbaserade nyhetsmedier, Aftonbladet, Expressen, Nerikes Allehanda och Dagens Nyheters Stockholmsbilaga. Anledningen till att vi valt Aftonbladet och Expressen är för att de är två av landets största tidningar och för att kvällspressen är kända för att ha ett stort fokus på kriminaljournalistik. Dagens Nyheters
Stockholmsbilaga har fokus främst på Stockholm och genom detta kan vi komma närmare brottet som den manliga gärningspersonen begått. Sedan har vi ett styckmord som begicks i Askersund 2014 och där finns Nerikes Allehanda, en lokaltidning i Örebro. Denna tidning har samma funktion i denna studie som Dagens Nyheter, den kan ge oss möjligheten att komma närmare brottet och brottsplatsen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de fyra tidningar vi har valt fyller en funktion, en övergripande blick från de två största tidningarna i Sverige och en inblick kring brotten från de två tidningar som har ett lokalt fokus.
2.1 Frågeställningar
Här följer de frågeställningar som ligger till grund för studien.
I Hur skiljer sig medias gestaltning av en manlig och kvinnlig mördare?
II Hur påverkar relationen mellan offret och mördaren tidningarnas gestaltningen av gärningspersonen?
III Är media hårdare mot en manlig mördare än en kvinnlig mördare?
IV På vilket sätt skiljer sig tidningarnas sätt att gestalta gärningspersonerna?
7
3. Bakgrund
I denna kvalitativa textanalys har två olika mord analyserats, ett styckmord i Askersund 2014 och en dödsmisshandel i Bromma 2016.
3.1 Styckmordet i Askersund 2014
Det var en tidig onsdagsmorgon den 18:e juni 2014 som en då 22-årig kvinna hittades död.
Obduktionen visade att kvinnan blivit knivhuggen 17 gånger och slagen med en hammare sex gånger. Efter mordet hade kvinnans kropp styckats och placerats i plastpåsar (Expressen 2014).
Under kvällen den 18 juni, larmades polisen av en kvinna som påstod sig ha mördat en person.
Personen som larmade polisen var mördaren själv. Den då 24-åriga kvinnan, påstod i förhör och rättegång att det inte var meningen att döda den 22-åriga kvinnan. Hon ville bara skrämma henne. Anledningen till att hon attackerade 22-åringen var på grund av svartsjuka. Domen blev livstids fängelse för mord (Expressen 2014).
Expressen (2014) beskrivs mördaren som en ”hästtjej” och att hon hade ett socialt liv med fast arbete, bostad och var duktig i skolan. Hennes offer gestaltas som en ”kärleksrival”.
3.2 Dödsmisshandeln i Bromma 2016
En sommarnatt i början av juni 2016 misshandlades en kvinna svårt av sin före detta pojkvän. Ett par dagar senare avled hon på sjukhuset av sina skador. Det var inte första gången som mannen misshandlade kvinnan. En av poliserna som var på plats sa under rättegången “det här är det värsta jag har sett” när han pratade om kvinnas sönderslagna ansikte (Aftonbladet 2016).
05:23 på morgonen larmades polisen till platsen där mannen, som själv ringt 112, satt och väntade. I förhör och under rättegången sa mannen att det inte var meningen att döda kvinnan.
Domen för dödsmisshandeln blev 18 års fängelse (Aftonbladet 2016). Kvinnan som dog i början av juni 2016 är inte den första som fallit offer för mannen. 2005 dömdes han till åtta års fängelse för grov misshandel, där den misshandlade mannen, likt kvinnan, senare dog av sina skador (Dala-Demokraten 2016).
8 I Expressen (2016) har mannen beskrivits som “115 kg tunge flera gånger dömde våldsmannen”
och (2016) “115 kilo anabolapumpad kroppsbyggare”. Även Leif GW Persson, kriminolog och författare, har uttalat sig om mannen, och i Expressen (2016) sa han att mannen var lika farlig som en “rabiessmittad hund”.
4. Tidigare forskning
Kriminaljournalistik är ett område som engagerar många människor samtidigt som det skapar en samhällsdebatt om rätt och fel.
I den här studien studeras och analyseras medias gestaltning av två gärningspersoner av olika kön. Därför har vi valt att undersöka kriminaljournalistik ur ett genusperspektiv. Genus handlade ursprungligen om pronomen: han, hon, den och det. Men idag handlar det om hur människor formas till man och kvinna, samt analysera kvinnors underordning i samhället (Hirdman 2003, s.
11–12).
Diskussionen om hur mäns och kvinnors representation i media ser ut har pågått under många år (Statens medieråd 2019). År 1995 ingick Sverige i en överenskommelse som heter
“Pekingplattformen”. Denna plattform skapades av FN för att öka representationen av kvinnor i media och för att minska könskildringen mellan könen (Statens medieråd, 2019). Detta område, om maktkamp och könsskildring i media tycker vi är intressant och vill därför undersöka det vidare.
I sitt examensarbete, ”Lustmord eller mordmardröm?” (2017) har kriminologistudenterna Felicia Kehr och Martina Larsson gjort en kvalitativ innehållsanalys kring genusperspektiv och svensk medias porträttering av hur en manlig och kvinnlig gärningsperson ser ut. Det är en uppsats som varit inspirerande för oss då ämnet påminner om vårt. Som förslag till fortsatt forskning kring ämnet skriver Kehr och Larsson (2017) att studier om andra brottstyper skulle kunna vara intressant. Vi har därför valt att analysera två olika våldsbrott. Ett styckmord och en
dödsmisshandel. Det som skiljer vår analys från deras är att vi har tittat på två olika brott. Vi har även valt att göra specifika nedstamp på brottens tidslinje för att se hur gestaltningen av
gärningspersonerna skiljer sig. Sedan har vi valt att jämföra och undersöka kvällspress med lokalpress och dagspress.
9
4.1 Genusperspektiv i media
Yvonne Jewkes är en brittisk sociolog och kriminolog som har skrivit boken Media & Crime (2015). I boken behandlar Jewkes flera olika typer av ämnen inom media och brott, där ett kapitel handlar om hur kvinnliga gärningspersoner gestaltas i media. Inom detta område behandlar man genusperspektivet och feminism, vilket vi anser är viktigt då vi har valt att använda oss av ett genusperspektiv. Jewkes förklarar att kvinnor som mördar granskas noggrant av media för att de avviker från de kulturella förväntningarna av vad som anses vara “riktigt”
kvinnligt beteende (Jewkes 2015). Förklaringen till detta är att kvinnor anses vara biologiskt benägna till att uppfostra och att vara omtänksamma, men när en kvinna mördar någon anser man det som onaturligt och kvinnan anses vara ond (Jewkes 2015)
Att kvinnor mördar hör inte till vanligheten. Whiteley (2012) skriver i sin avhandling att “The act of murder by a woman stands opposed to the essential nature of womanhood”, alltså att kvinnor som mördar står på andra sidan av kvinnlighet. Detta är någonting som Easteal, Bartels, Nelson och Holland (2015) skrivit om i sin artikel ”How are women who kill portrayed in
newspaper media? Connections with social values and the legal system”. De har tittat närmare på om och hur gestaltningen av en kvinna som mördare påverkas av hennes relation till offren, en våldsam partner, ett barn eller en icke-familjär medlem. Easteal et al. (2015) skriver att kvinnor som mördare är relativt ovanligt och att berättelserna är skapade för att resonera med existerande kulturella teman om feminism, sexualitet och moderskap. Gestaltningen av kvinnor som mördar fokuseras på vad det är som betyder att vara kvinna, att vara feminin och att vara en bra eller dålig mamma (ibid. s. 40). Vi tycker att Easteal, Bartels, Nelson och Hollands (2015) resultat är intressanta att jämföra med svenska tidningar för att se om svensk media framställer kvinnor som mördar efter samma principer, alltså femininet och mödrar skap.
May-Len Skilbrei är en norsk forskare inom sociologi, kriminologi och genus. 2012 publicerade hon artikeln, "Sisters in crime: Representations of gender and class in the media coverage and court proceedings of the triple homicide at Orderud Farm”. I sin artikel analyserar hon medias rapportering om trippelmordet på Orderud gård i närheten av Oslo 1999. Två män och två kvinnor dömdes till fängelse för morden som tagit plats i den norska historien som ett
exceptionellt mord och media spektakel (Skilbrei, 2012). I media fascineras man av systrarna och i synnerhet skillnaderna i deras personlighet. Den ena beskrivs som utåtriktad och den andra som mer tystlåten (ibid.). Medias gestaltning av fallet förstärker beskrivningen av
10 gärningspersonerna. Genom dagliga rapporteringar från rättegången, där man bland annat skrivit
som utseende och vilka kläder de åtalade haft på sig. Det är systrarna som står i centrum och engagerat sig med media (ibid.). I sitt arbete har Skilbrei (2012) undersökt hur de inblandade parterna framställdes i media under perioden från att målet presenterades i media till att den första domen kom.
4.2 Det ”idealiska” offret
Ett ”idealiskt offer” innebär att en person eller en kategori av individer lättast får fullständig status som offer när de utsätts för ett brott (Christie 2001, s. 47). Christie menar att det finns fem egenskaper för ett idealiskt offer: att offret är svagt, att offret är upptaget med ett respektabelt yrke, hon är på en plats som hon inte kan klandras för att vara på, gärningsmannen är stor och ond samt att gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret (Christie 2001, s. 48). För att illustrera skillnaderna i ett våldtäktsfall nämner Christie tre olika typer av personer (ibid.). Det första handlar om en ung kvinna som är oskuld och är på väg hem efter att ha besökt sjuka släktingar. Hon blir slagen eller hotad innan hon ger upp (ibid.). Sedan har vi den erfarna kvinnan som är på väg hem från en restaurang, samt den prostituerade kvinnan som försöker larma polisen när hon blivit våldtagen (ibid.). I detta fall menar Christie att det idealiska offret är den unga kvinnan som är oskuld (ibid.).
4.3 Grova brott och sympati
Peelo (2006, s. 160) menar att det är media som skapar “offerrollen”. Genom medierna bjuds läsaren in och uppmuntras att känna sorg med de anhöriga. Peelos artikel är intressant för denna studie då den ämnar undersöka hur gestaltningen av en mördare ser ut. Hur man väljer att gestalta en mördare kan ha en direkt påverkan på hur man uppfattar mördaren och hur man sympatiserar med offret.
Peelo (2006, s. 164) förklarar att “mega killings”, är mord med mer nyhetsvärde än vanliga mord på grund av dess exceptionella brutalitet. Genom att återberätta historierna om dessa mord, gång på gång, fästs dem i samhällets minne (ibid. s. 169). “Mega killings” blir ofta större än bara mordet i sig eftersom det engagerar läsarna och väcker deras känslor och sympatier för de anhöriga. Utifrån det skapas debatter och diskussioner om hur samhället ska fungera (ibid.). De
11 som konsumerar kriminaljournalistik är åskådare och skillnaden mellan att vara ett offer och ett
“virtuellt offer” är att de “virtuella offren” finner intresse i kriminaljournalistik (ibid. s. 160).
Detta är intressant för oss då denna artikel handlar om hur media gestaltar grova brott och hur det påverkar läsarens uppfattning kring brottet, gärningspersonen, offret och offrets anhöriga.
4.4 Gestaltning i nyhetsmedia
Semetko och Valkenburg utförde en kvantitativ innehållsanalys år 1997 i Amsterdam när det Europeiska rådet samlades för att hålla i ett möte (Semetko & Valkenburg 2000). Detta möte pågick mellan den 16 juni och den 17 juni 1997, men de började sin undersökningen redan den första maj och undersökningen avslutades den 20 juni (ibid.). Under denna period analyserade de nyheter som sändes på tv men också som publicerades i skrift (ibid.). De analyserade Hollands fyra mest lästa tidningar samt tre nyhetskanaler i landet. (ibid.). Studiens syfte var att analysera vilka typer av gestaltningar som förekom oftast där de ställde ansvarsgestaltning,
konfliktgestaltning, ekonomiska konsekvenser-gestaltning, mänskliga öden-gestaltning och moralgestaltning mot varandra (ibid.). Resultatet visade att ansvarsgestaltningar var den mest förekommande gestaltningen medan konfliktgestaltningen var den näst vanligaste
förekommande gestaltningen (ibid.).
5. Teorier
Den här studien utgår från två teorier, genusteori och gestaltningsteori. Dessa teorier har valts ut för att undersöka hur män och kvinnor gestaltas ur ett genusperspektiv i kriminaljournalistiken.
Forskaren Yvonne Hirdman, myntade ordet genus i början på 1980-talet i Sverige. Hirdmans genusteori är känd och den har citerats i andra uppsatser. I sin bok från 2003 skriver hon om hur synen på män och kvinnor förändrats genom historien och hur könsrollerna utvecklats.
Gestaltningsteorins syfte är att skapa en uppfattning om hur någonting framställs i media (Shehata 2019). Vi har därför valt att kombinera gestaltningsteorin med Hirdmans genusteori.
Med hjälp av dessa två teorier ska vi undersöka hur en manlig och kvinnlig gärningsperson gestaltas ur ett genusperspektiv inom vår studies huvudområde, kriminaljournalistik.
12
5.1 Hirdmans genusteori
Ordet genus är latin som betyder slag, sort, släkte och kön (Hirdman, 2003, s. 11). Detta begrepp har använts inom språkläran för att beteckna om det är han, hon, det eller den, ända fram till 1980-talet (ibid. s. 11). Idag används begreppet för att kunna se hur människor formas till Man och Kvinna samt analysera kvinnors underordning och förstå kvinnors och mäns delaktighet inom det (ibid. s. 11–12).
Hirdman (2003, s. 77) berättar om hur synen på mannen och kvinnan har sett ut genom historien, bland annat genom att referera till Bibeln där det står att kvinnan ska föda barn och låta hennes make styra över henne Detta innebär att kvinnan är underordnad och mannen är överordnad.
Kvinnans enda syfte i livet är att föda barn och lyssna på sin make. Jean-Jacques Rousseau var en schweizisk-fransk filosof som skrev att kvinnor måste lära sig underordning just för att de är underordnade (ibid. s. 43). Detta kallar man för ett stereotypt genuskontrakt när man har en kulturellt nedärvd och styrd överenskommelse av könens gemensamma tyngd med åtskilda förpliktelser, skyldigheter och rättigheter (ibid. s. 84). Detta leder till ett strukturellt tvång som båda könen belastas av (ibid. s. 84). Detta innebär att mannen måste leva upp till förväntningarna som sätts på honom och kvinnan måste leva upp till de förväntningar som sätts på henne. De förväntningarna är tvärtemot varandra: mannen ses som en hård, torr, kontrollerad, förståndig, styrka, går att lita på och exklusiv benägenhet för ett högre tänkande, etcetera (Hirdman 2003, s.
48). Kvinnan anses vara helt tvärtemot mannen: hon förväntas vara svag, mjuk, känslosam, okontrollerbar, lögnaktig och oförmåga för ett högre tänkande (ibid. s. 48).
På senare tid, under medias framväxt har synen på kvinnan blivit mer sexuell. Reklam, filmer och program har lett till en sexualisering av kvinnan (Hirdman 2003, s. 185). Sexualiseringen kring kvinnan har funnits i flera hundra år. När kvinnor började synas i media ökade denna sexualisering då ledde det till exponering av kvinnor. Hirdman förklarar att det är “genom mäns ögon som kvinnokroppen dissekeras till genus” (Hirdman 2003, s. 46).
Hur man har sett på mannen och kvinnan genom historien gentemot i dagens samhälle avslöjar mycket. Man kan än idag koppla den “gamla” synen på könen med den nutida synen. Framför allt inom media och brott. Någonting viktigt som Hirdman (2003) nämner i boken handlar om hur media förstärker sexualiteten hos kvinnor. Kvinnan blir exponerad och hon ska se förförisk ut för den manliga normen (Hirdman 2003, s. 185). Denna syn har funnits under en lång period, men media ökade exponeringen.
13
5.2 Gestaltningsteori
Gestaltningsteorin, eller framing som den också kallas, har ett syfte att skapa en uppfattning om hur en sakfråga framställs eller uppfattas i media (Shehata 2019, s. 342). Teorins ursprung är inte fastställd, men den har använts inom flera vetenskapliga ämnen (Shehata 2019, s. 342). Den amerikanska sociologen Gaye Tuchman har använt begreppet frame i sin bok Making News (Tuchman 1978. se Shehata, 2019. s. 342). Hon använde detta begrepp som en metafor för att illustrera att nyheter fungerar som ett fönster mot omvärlden. Men detta fönster kan aldrig vara en objektiv reflektion av verkligheten (Tuchman 1978. se Shehata 2019, s. 342).
Shehata nämner detta exempel som finns i boken Making News, men vi kommer att sammanfatta och översätta det som skrivs. Tuchman skriver att nyheter är ett fönster mot världen och att genom dess ramar lär amerikanerna om sig själva och om andra (Tuchman 1978. se Shehata 2019, s. 342). Sammanfattningsvis innebär detta hur mycket man får och hur mycket man kan se.
Perspektivet är avgörande för vilken uppfattning man bildar. Detta kan man också se i de två olika mordfallen vi ska analysera. Texten om den manliga mördaren skrivs genom ett fönster medan texterna om den kvinnliga mördaren skrivs genom ett annat fönster. Genom detta bildar allmänheten en uppfattning kring dessa två gärningspersoner och avgör hur hård man ska vara mot respektive mördare (Shehata, 2019, s. 342).
De vanligaste gestaltningarna som förekommer inom det journalistiska yrket är de politiska och de sakfrågespecifika gestaltningarna (Shehata 2019, s. 343). Shehata menar att när medier gestaltar ett samhällsproblem handlar det om mer än vilka argument som lyfts fram. Det handlar om vilka som får komma till tals, den journalistiska vinkeln, vilken typ av fakta och främst av allt: användningen av värdeladdade ord (Shehata 2019, s. 343). Detta är något vi kommer att fokusera på under vår analys av de olika texterna kring den manliga och kvinnliga mördaren. I detta fall kommer vi att fokusera på dels konfliktgestaltning men även ”human interest framing”, översatt till ”mänskliga öden-gestaltning” på svenska (Shehata 2019, s. 344). Semetko och Valkenburg (2000) förklarar att konfliktgestaltning innebär att denna typ av gestaltning fokuserar på konflikter mellan individer, grupper eller institutioner vars ändamål är att fånga publikens intresse. Den mänskliga öde-gestaltningen presenterar ett mänskligt ansikte eller en emotionell vinkel till ett problem eller en händelse. Syftet med denna gestaltningsform är att göra nyheter personligt eller dramatisera nyheter på ett emotionellt sätt för att fånga läsarens intresse (Semetko & Valkenburg 2000, s. 95–96).
14 Vår undersökning har två aktörer: Den manliga mördaren och den kvinnliga. Men dessa två
individer ställs inte mot varandra i media, utan de ställs mot sina offer i media. Det vi har gjort är att analysera gestaltningen kring dessa två mördare och om det biologiska könet har någon påverkan på framställningen av dem, samt vilken påverkan den sociala konstruktionen om genus har.
6. Metod
För att vi ska kunna besvara studiens forskningsfrågor har vi valt att göra en kvalitativ textanalys. En kvalitativ textanalys är en metod för att analysera och tolka en texts innehåll.
Detta görs för att hitta mönster och för att se hur innehållet framställs i texten (Ledin & Moberg 2019). Textanalysen kommer behandla två mord, en dödsmisshandel 2014 och ett styckmord 2016. Vi kommer att studera och analysera artiklar skrivna i Expressen, Aftonbladet, Nerikes Allehanda och Dagens Nyheters Stockholmsbilaga. Målet med denna studie är att undersöka skillnader i gestaltningen av två mördare, därför anser vi att en kvalitativ metod är rätt väg att gå för oss. En kvalitativ undersökningsmetod kan beskriva textens innehåll, teman eller undersöka hur innehållet presenteras (Mayring 2010. se Drisko och Maschi 2015, s. 82). Enligt oss styrker Drisko och Maschis (2015) förklaring av en kvalitativ metod vårt argument om att en kvalitativ metod är rätt val för vår studie, då vi ska analysera medias gestaltning av två gärningspersoner.
6.1 Material och urval
Så här gick vi tillväga när vi tog fram våra artiklar.
1. Kombinerade sökord (för- och efternamn, brott samt plats) i SH Retriever mediearkivet.
2. Valde Aftonbladet, Expressen, Nerikes Allehanda och Dagens Nyheters Stockholmsbilaga.
3. Samlade ihop och sparade alla artiklar vi fick fram i ett dokument.
4. Totalt fick vi fram 44 artiklar om kvinnan och 34 om mannen.
5. Våra nedstamp blev: när åtal väcks, första rättegångsdagen och när domen föll.
6. Artiklar mellan 300–1000 ord. Fanns det fler inom ramen ord valde vi den med flest ord.
Fanns det bara en valde vi den oavsett mängden ord.
15 7. Totalt 16 artiklar och två videoklipp. 9 artiklar om mannen. 7 artiklar och två klipp om
kvinnan.
8. Den sjunde artikeln om kvinnan söktes fram via Aftonbladets sökfunktion då originaltexten inte gick att få fram via SH Retriever.
Anledningen till att vi har valt dessa två brott är för att bygga vidare på Kehr och Larssons uppsats ”Lustmord eller mardröm?” (2017), genom att jämföra två olika typer av mord. Vi hade på förhand bestämt oss för att ha en manlig gärningsperson och en kvinnlig. Valet föll på dessa då studien ämnar jämföra gestaltningen av gärningspersonerna ur ett genusperspektiv. Vi valde dessa mord då båda blev uppmärksammade i media och för att vi själva följde rapporteringen om morden. Att vi valde ett mord som begicks i Stockholm beror på att vi båda är från
Stockholmsområdet och vi ville ta ett brott som ligger nära oss geografiskt. När vi läste om morden fann vi en del likheter mellan dem, trots att de är två olika gärningspersoner och två olika mord. Båda morden grundar sig i en svartsjuk gärningsperson, men det som vi fann intressant var att båda gärningspersonerna själva ringde polisen och angav sig.
Fram till de nedstamp vi valt att göra har varje tidning haft möjlighet att göra intervjuer, samla information och skriva artiklar. Vid vårt första nedstamp, när åtal väcks, har
förundersökningsprotokoll gjorts offentliga vilket gett journalisterna mer ingående information från bland annat förhör. Det blir därefter intressant att se hur de väljer att gestalta
gärningspersonerna. Under första rättegångsdagen får åklagaren och försvarsadvokaten komma till tals och man får som läsare ta del av hens uppfattning om målet. När domen faller, när journalisterna fått läsa domslut och rättens argumentation, vad väljer man att betona då? Var domen rätt eller fel? Vad säger exempelvis åklagaren? Vad är det journalisterna väljer att ta upp i den artikeln? Att välja artiklar skrivna om samma tidpunkter i brottsmålens processer, kring två olika brott, med två olika gärningspersoner, gör att vi kan vara mer objektiva i vår analys eftersom både mannen och kvinnan befinner sig i samma situation vid alla tre tillfällen.
Utifrån dessa tidpunkter har vi valt ut tre artiklar från varje nedstamp, totalt nio artiklar om varje brott. När man gör en kvalitativ textanalys på tidningsartiklar från tre olika perioder i tiden ska alla representeras i analysen (Schreier 2014, s. 175). Det är tre från Expressen, tre från
Aftonbladet och tre från den lokaltidning och Stockholmsbilaga som vi kopplat till vardera mord, totalt 16 artiklar och två videos kommer att analyseras. I en kvalitativ innehållsanalys reducerar man ned sitt material, exempelvis antalet tidningar, vilket gör att man måste fokusera på utvalda
16 aspekter som relaterar till forskningsfrågan (Schreier 2014, s. 170). Anledningen till att vi valde
att analysera två videoklipp är för att det saknades skrivna artiklar för den dagen.
Datum för mordmisshandeln i Bromma 2016:
Åtal väcks den 29 september 2016
Den första rättegångsdagen var den 6 oktober 2016 Domen föll den 25 oktober 2016
Datum för styckmordet i Askersund 2014:
Åtal väcks den 19 november 2014
Den första rättegångsdagen var den 2 december 2014 Domen föll den 19 december 2014
Att valet av mord föll på styckmordet i Askersund och dödsmisshandeln i Bromma var ingen slump. Eftersom vi båda har ett intresse för kriminaljournalistik föll valet av område in ganska enkelt. Vi bestämde oss sedan för att göra en jämförelse för att se hur framställningen av en manlig och kvinnlig mördare skiljer sig i media. Så när vi stod inför valet av mord hade vi en tydlig ram att hålla oss inom. De två morden vi valt har vi sedan tidigare både läst och hört om vilket gjorde att vi tidigt i urvalsprocessen sökte upp dem. Det vi inte visste på förhand, och som till slut gjorde att valen föll på dessa två mord var att det enligt oss fanns en likhet mellan
brotten.
Både den manliga gärningspersonen och den kvinnliga gärningspersonen ringde till polisen efter att mordet hade begåtts. Vanligtvis läser man om förövare som flyr landet eller gömmer sig för allmänheten. På tv och i tidningar får man följa polisens jakt på förövaren, men i dessa två fall fick man inte göra det. Dessa mord sticker på så sätt ut och det gör att de blir mer intressanta att studera och jämföra.
Något som framgår i artiklarna är att både mannen och kvinnan drevs till att begå mordet på grund av svartsjuka, samt att dem påstod att det inte var meningen att döda, utan att det var bara var en olyckshändelse. Men motivet för morden skiljer sig. Mannen som misshandlade sin flickvän till döds menade att han behövde “läxa upp” henne då han trodde att hon var otrogen.
Medan kvinnan som styckmördade sin ex pojkväns nya flickvän ville bara “skrämma” henne.
17 Ett styckmord är ovanligt, där knappt sex procent av offren som mördades blev styckade
(Brottsförebyggande rådet 2019:6), vilket gör denna situation intressant då vi har två olika brott:
ett vanligare brott kontra ett ovanligt brott. Det som är intressant för syftet med vår studie är att det ovanliga brottet har begåtts av en kvinna.
6.2 Analysmodell
Till denna studie har vi valt att kombinera fyra olika modeller för textanalys. Vi har tittat
närmare på Ledin och Mobergs (2019) fyra analyskategorier, Lundgren, Ney och Thuréns (1999) modell för att skriva en textanalys, samt Semetko och Valkenburgs (2000) analysmodell för att undersöka gestaltning i nyhetstext och Tv. Vi har inspirerats av tillvägagångssätten och
kombinerat dem tillsammans med egna frågor som är anpassade efter det vi vill undersöka.
Ledin och Mobergs (2019) analyskategori består av fyra delar: innehåll, relation, form och intertextualitet. Till vår studie har vi valt tre: innehåll, relation och form är våra tre övergripande kategorier, under dem har vi tre subkategorier i form av frågor som vi själva hittat på och frågor som vi tagit från Lundgren, Ney och Thuréns modell (1999 s. 55–56, 143). Under våra
subkategorier har vi punktat upp det vi vill undersöka och analysera i texterna. Semetko och Valkenburgs (2000, s. 98) modell bygger på ja och nej frågor som behandlar de olika formerna av gestaltning. Vår studie behandlar två former av gestaltning, mänskliga öden-gestaltning och konfliktgestaltning.
Vi har även inspirerats av en tidigare uppsats som skrevs av kriminologistudenterna Felicia Kehr och Martina Larssons 2017. Dem har gjort ett analysschema med en tydlig struktur för över- och subkategorier. Vi har tittat på hur de byggt upp sitt schema och utifrån det format vårt eget.
En subkategori besvarar inte ensam en övergripande kategori utan de besvaras i flera.
Gestaltning av gärningspersonen, motiv och handlingen är våra subkategorier och i dessa har vi frågor och punkter som vi använt oss av när vi analyserat tidningarnas artiklar.
1. Gestaltning av gärningspersonen - Förekommer värdeladdade ord, som person kallas för?
Vad får vi veta om gärningspersonens bakgrund?
2. Motiv - Pratas det om motivet? Vad säger gärningspersonen själv? Hur beskrivs motivet i tidningen?
18 3. Handlingen - Finns det dramatisering i texten? Hur är ordvalen, stilen och tonen i
artikeln?
6.2.1 Analysmallen
1. Innehåll: Detta betyder vad texten säger om sitt tema. Man studerar också deltagarnas roll och betydelse i texterna Ledin och Mobergs (2019).
Gestaltning av gärningspersonen
- Hur gestaltas gärningsmannen med vissa ord? (smeknamn? kroppsrelaterat? intresserelaterat?) - Utseende, kläder, beteende (under rättegång, dom), sexualitet
- Behandlar texten aktörernas/gärningspersonernas privata liv?
Motiv
- Hur beskrivs bakgrunden till mordet?
-Vilken var huvudanledningen till att mordet begicks?
Handlingen
- Får mördaren komma till tals?
- Hur omnämns offren
- Betonar texten hur individer och grupper har påverkats av händelsen?
- Beskrivs oenighet mellan de inblandade parterna?
2. Relation: Innebörden av relation i detta sammanhang handlar om språkets
relationsskapande. Detta betyder val av språkhandlingar och tilltal Ledin och Mobergs (2019).
Gestaltning av gärningspersonen
- Vilka verb/adjektiv används för att gestalta gärningspersonens handling?
Handlingen
- Att vara kvinna / man
19 3. Form: För att kunna binda ihop ett innehåll och en relation så behöver man en form.
Denna binder ihop innehåll och relation på ett språkligt sätt. Inom denna del kan man hitta ordval och meningsbyggnad till textbindning Ledin och Mobergs (2019).
Gestaltning av gärningspersonen
- Används adjektiv/metaforer för att beskriva gärningspersonen?
Handlingen
- Beskrivning av dådet (dramaturgi)
6.3 Etiska överväganden
Vi har valt att inte nämna namn på någon av de personer som är med i artiklarna. Vi kommer att följa konfidentialitetskravet som innebär att man inte ska kunna identifiera personerna i analysen (Vetenskapsrådet 2004). Av hänsyn till forskningsetik och GDPR har vi valt att inte publicera namn på gärningspersoner, offer eller de som får komma till tals i artiklarna. Även i analysdelen har de inblandade tilldelats pseudonymer.
6.4 Metoddiskussion
Vi har genom våra sökningar haft svårt att hitta artiklar om mannen i framförallt lokaltidningen därför valde vi att använda Dagens Nyheters Stockholmsbilaga. Problemet vi stötte på när vi kombinerade våra sökord i SH retriever var att de inte resulterade i tillräckligt många artiklar ur lokaltidningarna, vilket gjorde att fick utesluta flera av dem och välja Dagens Nyheters
Stockholmsbilaga.
Giltighet och tillförlitlighet är två viktiga begrepp inom vetenskapen för det arbetssätt som används (Ekström & Johansson 2019, s. 13). Dessa två begrepp kan också benämnas som validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet) inom det vetenskapliga språket (ibid. s. 13).
Giltighet innebär att ett argument inom forskning har giltighet om det har med saken att göra.
För att få svar på forskningsfrågorna, och för att vår studie ska anses vara giltig, har vi anpassat vår analysmodell. Det har vi gjort genom att använda övergripande kategorier och subkategorier för de olika områdena vi analyserat och studerat. Tillförlitlighet betyder att om uppgifterna som anges är korrekta så får de en tillförlitlighet (ibid. s. 13). För att stärka vårt arbetes tillförlitlighet har vi på ett noggrant sätt gått igenom våra analyser. Först delade vi upp texterna mellan oss,
20 efter det bytte vi texter och sedan gick vi igenom och analyserade allting tillsammans. Detta
gjorde vi för att vara säkra på att vi inte missat något av det vi valt att undersöka i denna studie.
Generaliserbarhet handlar om att en enskild studie ska ge kunskap av mer generell karaktär snarare än bara enskilda fall som studerats (ibid. s. 15).
7. Resultat
Resultatet från tidningarna kommer att presenteras tillsammans under varje huvudrubrik för att sedan diskuteras och analyseras i senare kapitel. Se bilaga för artiklarna vi analyserat.
7.1 Styckmordet i Askersund
7.1.1 Gestaltning av gärningsperson: 25 år och hästtjej
Vi har tittat på vad tidningarna kallar kvinnan vid dagen åtalet väcks, den första rättegångsdagen och när domen föll.
När åtalet väcktes mot kvinnan var Aftonbladet (2014) och Nerikes Allehanda (2014) neutrala i sin benämning av kvinnan och kallade henne för “25-åringen” och den “den 25-åriga kvinnan”.
Aftonbladet (2014) kallade henne även för “den mordmisstänkta kvinnan”, en benämning som refererar till de brott hon anklagas för. Där skiljer sig Expressen (2014), som i sitt klipp kallar kvinnan för “hästtjejen” och den “25-åriga hästtjejen”. Ett smeknamn som avslöjar att kvinnan har ett intresse för hästar vilket ger läsarna information om mördarens intressen.
Aftonbladet och Nerikes Allehandas neutrala benämning av kvinnan fortsätter under den första rättegångsdagen. I artiklarna kallas kvinnan fortsättningsvis för “25-åringen”. I Aftonbladet kallar man henne även för “den åtalade 25-åringen” och “den mordmisstänkta 25-åringen”
(2014). I Expressens (2014) artikel fortsätter man att kalla kvinnan för “hästtjejen” och den “25- åriga hästtjejen”.
När domen föll blev Aftonbladets rubrik: “Svartsjuk kvinna dömd för styckmord” (2014), vilket syftar på anledningen till att mordet begicks. Fortsättningsvis kallar Aftonbladet henne för 25- åringen. I Expressen och Nerikes Allehanda skriver man ut kvinnans för- och efternamn och refererar till hennes namn genom hela texten.
21
7.1.2 Vem var hon?
I åtalsartiklarna får vi inte veta mycket om kvinnans bakgrund. Nerikes Allehanda berättar att hon genomgått en psykiatrisk undersökning som visade att hon inte led av någon störning vid mordet. Varken Expressen eller Aftonbladet skriver någonting om hennes bakgrund.
Detsamma gäller för Aftonbladet i deras artikel om rättegångsdagen. Inte heller i klippet från Nerikes Allehanda får vi veta något mer om kvinnans bakgrund. Här skiljer sig Expressen från de andra tidningarna. I deras rättegångsartikel får vi veta att kvinnan är uppvuxen i ett mindre samhälle i Örebro. Hon har haft många vänner, ett arbete som personlig assistent och en fast bostad. Som ung var hon duktig i skolan och gick ett naturvetenskapligt program på gymnasiet.
Här skriver man också att hennes stora fritidsintresse är hästar, vilket är anledningen till att man kallar henne hästtjejen i sina artiklar.
7.1.3 Gestaltning av offer: 22 år och kärleksrival
Vi har valt studera hur relationen mellan offret och gärningspersonen framställs och hur det har påverkat medias gestaltning av gärningspersonen.
När åtal väcks mot den mordmisstänkta kvinnan får man, i både Expressen och Aftonbladet, reda på att offret, den “22-åriga kvinnan”, var mördarens “kärleksrival”. Offret kallas för kärleksrival för hon att var i ett förhållande med mördarens före detta pojkvän. Det visar att det finns tydlig koppling mellan mördaren och offret och det ger en föraning om vad motivet bakom brottet var.
I Nerikes Allehanda är benämningen av offret neutralt då hon kallas “22-åringen”. I klippet från Expressen (2014) intervjuas två vänner till offret som sade att “hon kom alltid med energi, var vi nedstämda var hon alltid den som spred lycka.”
Både Aftonbladet och Expressen fortsätter i artiklarna från första rättegångsdagen att precis som i artiklarna från åtalet, kalla offret för kärleksrival. Detta var ingenting som Nerikes Allehanda gjorde i artikeln om åtalet, men i klippet från första rättegångsdagen kallas offret för
“kärleksrival”.
Inga nya beskrivningar av offret när domen föll, tidningarna kallar henne fortfarande för rivalen, kärleksrival och 22-åringen.
22
7.1.4 Hur gestaltas brottet vid nedstampen?
Genomgående för alla tidningar är att beskrivningen av brottets tidslinje är snarlik. Man berättar om hur kvinnan förberedde sig, att hon högg flera gånger och sedan styckade offret. Under videon beskriver reportern mordet som “mycket uppmärksammat när det hände”, utan att förklara varför.
Det som sticker ut i den här historien, och en av anledningarna till att vi valde detta mord, var att kvinnan var den som ringde polisen och angav sig. Detta är något både Nerikes Allehanda och Aftonbladet skriver i artiklarna om när åtalet väcktes. I Expressens videoklipp (2014) säger reportern “enligt misstankarna har kvinnan mördat sin kärleksrival och sedan styckat henne” och i Nerikes Allehanda (2014) skriver man “25-åringen misstänks sedan ha styckat kroppen”medan Aftonbladet (2014) skriver “senare ska 25-åringen ha styckat kroppen”. Två olika beskrivningar som påstår samma sak.
Vid den första rättegångsdagen börjar tidningarna att använda sig av förstärkningsord kring brottet och hur kvinnan gick till väga. Kvinnan har gått till “rasande attack” med en hammare skriver Aftonbladet (2014) när de skriver om tillvägagångssättet. Brottet beskrivs även som att det “kantats av en mängd obskyra detaljer”. Aftonbladet (2014) skriver också att styckmord i Sverige är ovanliga samt att en kvinna som mördar är “extremt ovanligt”.
I Expressen (2014) skriver man att kvinnan var “närmast förgiftad av svartsjuka” när hon anlände till expojkvännens lägenhet. Relationen mellan de tre inblandade beskrivs i Expressen som det “blodiga triangeldrama” (2014). Efter dådet tog hon bilen till jobbet, fylld av en närmast
“overklig iskyla”. I Nerikes Allehanda beskrivs brottet som en “ofattbar tragedi” (2014). Man beskriver även brottet som “ett av de grymmaste brotten i länets kriminalhistoria” (Nerikes Allehanda, 2014).
I det videoklipp som studerats från Nerikes Allehanda får man en detaljerad och punktlig genomgång av brottet. I klippet visar man klockslag på händelser som skett under morddagen, med den första händelsen klockan 06:00 och den sista klockan 23:20. I Expressen citeras kvinnan och man får ta del av hennes version av händelserna i Askersund. I förhör med polisen berättar hon om hur hon “fortsatte mata slag” mot offret och att hennes “hjärta slog jättemycket”
och att hon inte visste vad hon skulle göra (Expressen, 2014).
23
7.1.5 16 års fängelse
Då domen föll gav Aftonbladet en kort och detaljrik beskrivning av händelsen. I artikel citerar man Örebro tingsrätt som beskriver händelsen som “hänsynslös” (2012). I ingressen framgår det att kvinnan döms till 16 års fängelse för styckmordet i Askersund. En dom som man enligt kvinnans advokat ska fundera på om man ska överklaga. I rubriken (Aftonbladet 2012) står det
“Svartsjuk kvinna döms för styckmord”, och senare i texten får man veta att hon dömts för mord och brott mot griftefriden.
Precis som i Aftonbladet framgår det i Expressens ingress att kvinnan döms till 16 års fängelse.
Man skriver också att hon dömdes för mord och brott mot griftefriden och att hon ska betala en viss summa i skadestånd till offrets anhöriga. Sedan följer en kort beskrivning av hur brottet gick till. Man får även ta del av det som stod i den rättsmedicinska undersökningen av offret.
När tidningen beskriver händelsen skriver de att kvinnan “väntade ut” sitt offer i trapphuset.
Nerikes Allehanda, skriver likt Aftonbladet och Expressen om att kvinnan döms till 16 års fängelse i ingressen och som Expressen skriver man också vad hon dömdes för. I texten nämner man även de skadestånd kvinnan ska betala till offrets anhöriga. En detaljerad beskrivning av händelseförloppet där åklagaren säger att “mordet var väl planerat och hon visade en stor hänsynslöshet och råhet” (Nerikes Allehanda 2014). När expojkvännens advokat talade om domen sa han att “de allra värsta mordfallen ska ge livstids fängelse. Det är svårt att se att det kan bli mycket värre än så här.” (Nerikes Allehanda, 2014).
7.1.6 Vad säger kvinnan?
Mördaren kommer inte till tals i någon av tidningarna när åtal väcks, men man får ta del av meddelanden som kvinnan skickat till offret. Citat finns från både åklagaren och advokaten i Aftonbladet och Nerikes Allehanda.
I rättegångsartiklarna från Expressen och Aftonbladet kommer kvinnan till tals vid flera tillfällen. I Expressen citeras bland annat det kvinnan sagt i telefon när hon ringde SOS alarm och man citerar även det hon sagt under förhör med polisen. I klippet från Nerikes Allehanda kommer ingen till tals utan man får bara ett detaljerat brottsförlopp.
24 I Aftonbladet (2014) skriver man när domen föll att kvinnan flera gånger har bett offret “vara
tyst” så hon kan sluta. I slutet av artikeln kommenterar kvinnans advokat domen. I Expressen citeras inte kvinnan direkt, utan man anger vad hon uppgett i tidigare förhör, där hon sagt att hon bara ville skada och skrämma 22-åringen. Kvinnans advokat citeras via ett sms som han skickat till Expressen. De som kommer till tals i Nerikes Allehanda är mannens advokat, åklagaren, kvinnans advokat och domaren.
7.1.7 Svartsjuka
I den här delen har vi undersökt hur motivet och bakgrunden till brottet gestaltas.
När åtal väcks framgår det i alla tidningar att motivet till detta mord grundar sig i svartsjuka.
Kvinnan var svartsjuk på att offret hade ett förhållande med hennes före detta pojkvän vilket drev henne till att begå mordet. I Aftonbladet (2014) får man läsa ett meddelande från kvinnan till offret, där kvinnan skriver “Du är min enda akilleshäl när det kommer till honom, så snälla, låt oss vara ifred och vara lyckliga”. Ett meddelande som tyder på att kvinnan var svartsjuk på offret. Att offret kallas för kärleksrival stärker uppfattningen om att motivet är svartsjuka. Det blir tydligare när man läser kammaråklagarens uttalade “Det är svartsjuka som är motivet anser jag. Jag bekräftar att kvinnorna hade en relation till en man” (Aftonbladet 2014). Ett liknande citat från åklagaren går att läsa i Nerikes Allehandas artikel.
Redan i ingressen i Aftonbladets artikel från första rättegångsdagen citeras åklagaren där han säger att motivet är svartsjuka. Fortsättningsvis beskrivs offret som hennes kärleksrival. Som vi nämnt tidigare så skriver Expressen att kvinnan var “närmast förgiftad av svartsjuka”, ytterligare ett påstående som styrker att motivet var svartsjuka. Relationen mellan de två kvinnorna och mannen beskrivs också som ett triangeldrama. I de telefonsamtal hon ringde till SOS 112 säger kvinnan att hon haft ett triangeldrama med en tjej och en kille. I Nerikes Allehandas klipp från första rättegångsdagen säger man ingenting om vare sig motiv eller anledning till brottet. Man nämner att det rör sig om ett triangeldrama. När domen föll skrev inte Aftonbladet någonting om motivet men man nämner att kvinnan tyckte att den yngre kvinnan stod emellan henne och expojkvännen, vilket tyder på att hon var svartsjuk. Man skriver också att detta triangeldrama pågick i månader. Expressen refererar till sina tidigare artiklar där man skrivit om att kvinnan var svartsjuk på offret, på grund av hennes relation till kvinnans expojkvän. Nerikes Allehanda nämner ingenting om motivet i sin artikel.
25 I både Aftonbladet och Nerikes Allehanda får man, i artikeln om när åtalet väcks, läsa att
kvinnan erkänt att hon dödat sin kärleksrival men att det inte var planerat. Avslutningsvis skriver Aftonbladet om de bevis som hittats, förutom de meddelanden vi tidigare skrivit om i denna uppsats, så berättar Aftonbladet om de sökningar kvinnan gjort dagarna före mordet. Där finns sökningar på bland annat “bära ett lik” och “lite tips på mord” (Aftonbladet 2014). Sökningar som tyder på att mordet kan vara planerat. Att artikeln ger läsarna denna information gör att de får chansen att skapa en egen uppfattning. Talar kvinnan sanning eller ljuger hon?
Aftonbladet skrev tidigare att man hittat sökningar som kvinnan gjort, och i sin rättegångsartikel utvecklar man det med att hon inspirerats av tv-serien Dexter. Expressen skriver också om att kvinnan inspirerats av Dexter. Sedan skriver man att kvinnan har googlat på hur man förgiftar människor och sökt på Flashback om bland annat tips inför ett mord. I Expressen får vi genom advokaten veta att kvinnan hade två planer. Huvudspåret var att med hammare skrämma kärleksrivalen. Kvinnans andra alternativ var att få in 22-åringen i bilen och hota henne med kniv samt att sticka henne i halsen med en spruta. Som vi tidigare skrivit nämns ingenting om bakgrunden till brottet i Nerikes Allehanda.
Inga nya uppgifter om bakgrund framkommer i Aftonbladets eller Expressens artiklar om domen, utan man nämner kort att hon googlat på våldsamma handlingar. Däremot framkommer det ny information i Nerikes Allehandas artikel om kvinnans planer för brottet. Enligt åklagaren så var kvinnans tanke att slå offret medvetslös och lägga hennes kropp på en tågräls.
I Aftonbladets artikel om domen berättar de att 25-åringen har berättat att hon mått dåligt och inte kunnat äta eller sova på grund av triangeldramat mellan henne, expojkvännen och offret.
7.1.8 Lokal- och kvällspress
I den här studien har vi undersökt hur de olika tidningarnas gestaltning av gärningspersonerna ser ut. Det vårt resultat visar är att de tre tidningarnas gestaltning av kvinnan grundar sig i svartsjuka. Offret kallar man “kärleksrival” i samtliga tidningar och man använder de
triangeldrama som finns mellan de offret, kvinnan och mannen när man bygger upp bilden av kvinnan som svartsjuk.
Resultatet av vår undersökning visar en skillnad i delar av tidningarnas gestaltning av kvinnan.
Expressen och Nerikes Allehanda (2014) utvecklar sin gestaltning av kvinnan när de skriver om hennes intresse för hästar och kallar henne för hästtjejen. Bilden av henne utvecklas från att hon
26 bara varit en svartsjuk tjej till att hon är en svartsjuk tjej med ett stort hästintresse. Detta är
ingenting Aftonbladet gör, utan deras gestaltning av kvinnan bygger på svartsjuka.
Övergripande för alla tidningar är att deras rapportering kring brottet påminner om varandra, man använder samma källor, liknande citat och de bygger upp relationen och personerna på ett liknande sätt.
7.2 Dödsmisshandeln i Bromma
7.2.1 Gestaltning av gärningsperson: Den våldsamma mannen
Både Aftonbladet och Expressen har valt att skriva ut för- och efternamn kontinuerligt när åtal hade väckts. Däremot kan man se att Expressen har också valt att kalla mannen för den
”misstänkte mördaren”. I Expressen beskriver man mannen som arg, berusad och svartsjuk, samt att hans ansikte var blodstänkt, något Aftonbladet inte har valt att göra.
Dagens Nyheters Stockholmsbilaga har valt att inte ge någon typ av beskrivning alls som kan identifiera honom. De har inte publicerats hans namn, utan nämnt honom som endast ”33- åringen” och ”mannen” (2016).
Det framkommer inte mycket bakgrund om mannen. Men Dagens Nyheter och Aftonbladet har valt att publicera lite bakgrund kring mannens historik. Bland annat att han har varit dömd för tidigare våldsbrott, misshandel och missbrukshistorik. Mannens juridiska namn framkommer endast i Aftonbladet och Expressen.
Gärningsmannen gestaltas på olika sätt i de tre tidningar under första rättegångsdagen.
Aftonbladet fortsätter att nämna gärningspersonen vid för- och efternamn. När de låter anhöriga och vänner till offret komma till tals väljer de att kalla gärningspersonen för ”galen” (2016) och
”jättesvartsjuk”. Däremot skriver Aftonbladet (2016) att gärningspersonen har ett
“kontrollbehov” och är “svartsjuk”. De beskriver inte hur gärningspersonen ser ut.
Expressen (2016) å andra sidan har nämnt gärningspersonen vid för- och efternamn, samt
beskrivit honom som ”hotfull”, ”våldsamt temperament”, ”fotbollshuligan”, ”våldsam brottsling”
och ”kvinnomisshandlare”. De beskriver också hans utseende och hans beteende under rättegången.
27 Dagens Nyheters Stockholmsbilaga har beskrivit mannens utseende och hans beteende under
första rättegången. Han beskrivs som svartsjuk och kontrollerande. De har också skrivit att han hade två missbruk: kokain och anabola steroider.
Dagens Nyheter och Expressen har valt att gestalta gärningspersonens tidigare liv, där han bland annat har varit dömd för våldsbrott. Aftonbladet har däremot valt att inte skriva om hans tidigare liv. De har nämnt att han har misshandlat offret tidigare i förhållandet och att offret hade
polisanmält honom, men valde att inte fullfölja anmälningen för att hon var rädd.
När domen föll skrev Dagens Nyheter ut gärningsmannens namn för första gången, till skillnad från Aftonbladet och Expressen. Nu skriver samtliga tidningar ut gärningsmannens fullständiga namn.
Samtliga tidningar nämner nu när domen har fallit hans tidigare våldsbrott.
7.2.2 Gestaltning av brottet: Dödsmisshandeln
Under den här huvudkategorin har analyserat hur offret omnämns, hur händelseförloppet
beskrivs, om mördaren får komma till tals och om det finns någonting som utmärker vad som är normalt för en kvinna och en man.
7.2.3 41-årig flickvän - de idealiska offret
Vi har undersökt hur offret gestaltas när åtal väcks för att gestaltningen av offret kan bidra till hur gärningspersonen gestaltas. I samtliga artiklar förekommer offrets för- och efternamn och ålder samt att hon kallas flickvän (2016). Denna typ av information berättar för läsarna att mannen och offret hade en relation tillsammans när brottet skedde, vilket kommer att förklara senare varför dödsmisshandeln skedde.
I Aftonbladet (2016) skriver de hur offrets syster berättar om henne: ”Jag kan skratta åt minnen vi hade och äter jag en kanelbulle så äter jag för offret för hon älskade kanelbullar. Offret var hemskt omtyckt av alla, sprudlande glad och full av energi. Det är så jag minns henne nu.”.
Under den första rättegångsdagen nämns offret vid namn i samtliga tidningar, men till skillnad från Dagens Nyheter och Expressen har Aftonbladet valt att skriva mer om offret. Aftonbladet skriver att offret var en glad, pigg och omtänksam person. Att hon sökte kärlek och lycka, men när hon träffade gärningsmannen blev hon låg, deprimerad och rädd.
28 Dagens Nyheter och Expressen har nämnt offret vid namn. Däremot har Dagens Nyheter (2016)
citerat gärningsmannen som sade att offret var ”präktig och duktig”.
När domen föll hade Aftonbladet och Dagens Nyheter valt att nämna offret vid för- och efternamn. Dock har Aftonbladet skrivit att offret var rädd. Dagens Nyheter har skrivit att hon var chanslös, skyddslös och underlägsen mot den fysisk överlägsne gärningsmannen. Ingen mer information om offret förekommer.
7.2.4 Brottsförloppet och dess beskrivning
När åtal väcktes valde Expressen att fokusera på vad mannen gjorde innan mordet begicks, till skillnad från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Expressen gick steg för steg för att till slut berätta om brottet. Genom detta händelseförlopp har de berättat var mannen har varit, vid vilken
tidpunkt och med vem. De har också intervjuat en taxichaufför som berättar att mannen var berusad, men att han inte sluddrade.
Aftonbladet har valt att börja historien från och med när mannen kom hem till offret, medan Dagens Nyheter har valt att ge en kort återberättelse om brottet.
Till skillnad från Dagens Nyheter, har både Aftonbladet och Expressen valt att trycka att brottet är grovt. Aftonbladet har bland annat skrivit att brottet är “för grovt för att återge”, “att offret har misshandlats bortom igenkännlighet” samt skrivit att det sjukhuspersonal och polis har fått se i lägenheten är ”det värsta de har sett”.
Expressen har rubricerat brottet som ”brutal misshandel”, ”dödsmisshandel” samt ”grov misshandel”. Vilket är mildare beskrivning av brottet än den Aftonbladet gjort.
Under den första rättegångsdagen valde Dagens Nyheter och Expressen att inte fokusera på dådet. Aftonbladet (2016) har däremot skrivit att gärningspersonen har sparkat offret ”som en fotboll” och ”slängt henne som en docka”. I Expressen har man valt att fokusera på
gärningsmannen under rättegången och inte brottet han hade begått. Dagens Nyheter nämner knappt brottet. De skriver mest om rättegången, gärningspersonen och tidigare brott han har begått.
När domen föll var Aftonbladet de enda som har gett en återberättelse av dådet. De börjar återberättelsen från klockan 05:10, tiden då gärningsmannen kom hem till offret. Sedan skriver de hur hans våld var ”besinningslöst” och ”besinningslöst våld hade riktats mot hennes huvud”.
29 De citerar också gärningsmannen som sade att allt gick ”käpprätt åt helvete” när han klev in i
hennes lägenhet.
Expressen däremot har valt att inte återberätta händelseförloppet. De har endast fokuserat på att berätta om domen.
Dagens Nyheter har skrivit lite om dådet. De har endast skrivit att det har hänt och att gärningsmannen delade ut många slag och sparkar som var nästan enbart riktat mot offrets huvud. De beskriver denna händelse som ett ”tragiskt fall”.
Mördaren kommer inte till tals i någon av artiklarna när åtal väcktes, men han citeras i både Aftonbladet och Expressen från förhören samt samtalet han gjorde till SOS Alarm. Advokater och åklagare citeras i artiklarna genomgående i samtliga tre artiklar.
Precis som när åtal väcktes kommer gärningsmannen kommer inte tals under den första rättegångsdagen. Samtliga tidningar citerar honom från rättegången.
När domen föll kom mannen inte till tals. Men han citeras från rättegången och förhören.
Vi har tittat på händelseförloppet för att få en bild av hur tidningarna har valt att framställa brottet, vilket innebär att vi får en skarpare bild av vad som har hänt. Vi har ingen
forskningsfråga kring denna del, men vi anser att det kan vara ett hjälpmedel för oss att förstå hur media framställer brottet och mördaren. Samtliga tidningar, Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter, beskriver brottet på liknande sätt. De berättar att misshandeln skedde på grund av svartsjuka från mannen. Samtliga tidningar påpekar att detta är en dödsmisshandel.
I både Expressens artikel och Dagens Nyheter påpekar man att mannen hade tagit en paus under misshandeln. Detta är någonting som Aftonbladet inte har valt att skriva om.
I Offrets lilla lägenhet, en enrummare, inleds sedan den brutala misshandeln. Mannen sparkar och slår henne flera gånger. Därefter tar han en paus, innan han fortsätter och misshandlar henne till döds, enligt förundersökningen (Expressen 2016).
Därefter får en kriminaltekniker komma till tals kring denna teori, som bygger på att blodet hade hunnit stelna på skadade ytor.
30 Dagens Nyheter har varit i kontakt med kammaråklagaren som också menar att mannen har tagit
en paus under misshandeln. Detta påstående styrker han genom att hänvisa till den tekniska bevisningen som finns.
Varför denna del är intressant för vår analys är för att Expressen uttrycker detta som en teori, medan Dagens Nyheter konstaterar detta.
7.2.5 Svartsjuka
Under denna kategori har vi valt att undersöka hur motivet och bakgrunden till brottet gestaltats.
När åtal väcktes skrev Dagens Nyheter Stockholmsbilaga och Expressen att motivet till
misshandeln grundar sig i svartsjuka, utan att förklara varför. Aftonbladet och Dagens Nyheter berättar i sina artiklar att mannen har en lång rad av våldsbrott i sitt bagage, något som
Expressen inte skriver. Men anledningen till att svartsjuka kan konstateras som grunden till misshandeln kommer från kammaråklagaren (Expressen 2016): ”Jag bedömer att den utlösande faktorn till att han har använt våld är svartsjuka eller liknande”. Samma kammaråklagare förekommer i Dagens Nyheter Stockholmsbilagas artikel och konstaterar där samma sak.
När den första rättegångsdagen kom hade de tre tidningarna konstaterat att motivet till denna handling beror på svartsjuka. De hade däremot inte ännu fastställt varför han valde att
misshandla offret. Aftonbladet har skrivit att gärningsmannen är svartsjuk, har ett kontrollbehov och aggressionsproblem, men de har inte förklarat vad som fick honom att misshandla henne.
Expressen har heller inte förklarat varför gärningsmannen valde att misshandla sin tidigare flickvän. Däremot har de citerat honom från rättegången (Expressen 2016): ”Jag är inte trevlig när jag blir arg”. Detta ger fortfarande ingen förklaring till varför han misshandlade henne.
I Dagens Nyheter skriver de heller inte varför gärningsmannen misshandlade sin tidigare flickvän. Men de kan precis som Aftonbladet och Expressen konstatera att han drevs av svartsjuka. De berättar att gärningsmannen anklagade offret för att ha varit otrogen.
Det har i tidigare artiklar konstaterats att han var en svartsjuk man, vilket förekommer i Dagens Nyheter. När domen föll hade varken Aftonbladet eller Expressen skrivit motivet till handlingen.
Aftonbladet har däremot skrivit att gärningsmannen har tidigare misshandlat offret.
När åtal hade väckts skrev Aftonbladet att han har erkänt till misshandeln och att han ångrar sig, medan i Dagens Nyheter och Expressen har han endast erkänt till brottet. Detta brott var inte
31 planerat, utan utlöst av svartsjuka som tidigare konstaterats. De bevis som finns är offret själv,
brottsplatsen samt mannens erkännande på telefon till SOS Alarm samt i förhören. Men de har också hans tidigare brott i åtanke, vilket kan förklara att detta inte var ovanligt för honom.
När den första rättegångsdagen kom skrev Aftonbladet, Dagens Nyheter och Expressen att svartsjuka var det som drev honom och att han förklarar att det inte var meningen att döda offret.
De skriver också att han har ett kontrollbehov, aggressionsproblem och är en missbrukare.
Dagens Nyheter berättar att gärningsmannen anklagade offret för att vara otrogen, något som kan ha varit en del av det som drev honom till att begå misshandeln.
När domen föll skrev Dagens Nyheter att gärningsmannen var svartsjuk och påverkad, vilket ledde till att han misshandlade den döda kvinnan. Aftonbladet och Expressen har fokuserat mest på domen. Därav får man ingen förklaring från dem.
7.2.6 Lokal- och kvällspress
Som vi tidigare nämnt har vi undersökt hur de olika tidningarnas gestaltning av
gärningspersonerna ser ut. I denna del har vi undersökt hur mannen gestaltas av de olika tidningarna och om det finns några likheter och skillnader. Den gemensamma nämnare för samtliga tidningar är vinkeln. Alla tre tidningar målar upp mannen som aggressiv, svartsjuk och våldsam. Däremot är Dagens Nyheter Stockholmsbilaga mer neutrala kring ordval då både Aftonbladet och Expressen använder sig av värdeladdade ord. Men alla tre tidningar konstaterar att svartsjuka triggade mannen till att misshandla sin tidigare flickvän till döds. Någonting som skiljer sig från lokalpressen och kvällspressen är vilka som får komma till tals och vad som citeras. I Aftonbladet (2016) skriver de att brottsplatsen är det värsta polisen och sjukhuspersonal har sett, medan i Expressen (2016) skriver de att en anonym uppgiftslämnare konstaterar att man är rädd för mannen och inte vill göra honom upprörd. Dagens Nyheter Stockholmsbilaga är inledningsvis försiktiga med att använda värdeladdade citat, exempelvis citat där någon
beskriver gärningspersonen eller offret med ord som påverkar läsarens uppfattning om hen, fram till när domen föll. De citerar kvinnans syster när domen föll, som menar att mannen inte ska finnas ute på gatorna för att annars är det nästa kvinna som blir misshandlad eller dödad (Dagens Nyheter, 2016).
32
8. Analys
I den här uppsatsen har vi undersökt hur gestaltningen av män och kvinnor som mördar skiljer sig åt mellan kvällstidningar, lokalpress respektive dagspress. Det vårt resultat visar är att media använder både konfliktgestaltning och mänskliga öden-gestaltning när de skriver om dessa brott.
Vi har konflikten mellan ”hästtjejen” och ”kärleksrivalen” samt ”den våldsamma mannen” och
”det idealiska offret”.
8.1 Vinklade på olika sätt
Efter att ha analyserat artiklarna om kvinnan framgår det att alla tre tidningar har vinklat det åt ett och samma håll, nämligen svartsjuka. Shehata (2019, s. 343) skriver att det som kännetecknar journalistiska gestaltningar bland annat är infallsvinkeln. Genom att tidningarna kallar offret för
”kärleksrivalen” framstår det som att gärningspersonen varit svartsjuk och att hon haft en form av rivalitet med offret. I både artiklarna om när åtalet väcks och den första rättegångsdagen vinklas texterna till att handla om svartsjuka. Artiklarna som skrevs när domen föll är mer neutrala och handlar främst om vad hon döms för. Här har vi hittat skillnader i gestaltningen av gärningspersonerna. I artiklarna om mannen har tidningarna valt andra aspekter att fokusera på.
Man nämner att svartsjuka varit motivet i bland annat Dagens Nyheter, “Jag bedömer inte att någonting talar för att den här gärningen har varit planerad. Jag tror att det är utlöst av svartsjuka, säger åklagaren” (Dagens Nyheter 2016). Men istället för att vinkla denna historia åt svartsjukan har de istället haft mannens våldsamma förflutna som utgångspunkt och de beskriver brottet som ett vansinnesdåd.
8.2 Konflikt mellan gärningsperson, offret och de anhöriga
Relationen mellan offret och kvinnan gestaltas som en kamp om den man de båda älskar. Enligt oss är detta ett tydligt exempel på hur media använder sig av konflikten mellan individerna,
”hästtjejen” och ”kärleksrivalen”, för att väcka läsarnas intresse (Semetko & Valkenburg 2000, s.
95). Svartsjukan som kvinnan känner för offret gestaltas på ett dramaturgiskt sätt, genom bland annat citerade meddelanden som vi läst i Aftonbladet (2014). Aftonbladet, Expressen och Nerikes Allehanda gestaltar kärleksrelationen och triangeldramat som den huvudsakliga konflikten. Vi har hittat liknande konfliktgestaltningnar i artiklarna om mannen. Här gestaltar media ”den våldsamma mannen” mot det ”idealiska offret”. I media skriver man om mannens tidigare våldsamma bakgrund medan kvinnan beskrivs av vänner som omtyckt och snäll. Ett
