”Får vi inte medel att göra ett bra jobb så gör vi inte ett bra jobb heller!”
Sju fritidspersonals uppfattningar av förutsättningar för att bedriva undervisning i fritidshemmet och rektorns pedagogiska ledarskap Marielle Sjölén och Emma Ström
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020 Handledare: Ulrika Gidlund Examinator: Anneli Hansson Kurskod: PE121G
Utbildningsprogram: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp
Förord
Detta självständiga arbete är slutet på vår väg mot att bli grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet. Arbetet har skrivits under våren 2020. Artiklarna till bakgrunden letade vi tillsammans.
Vi har inte fördelat arbetet mellan oss utan alla delar av det självständiga arbetet har vi skrivit och bearbetat tillsammans. Främst genom fysiska träffar men också via telefonsamtal och ett gemensamt dokument. Under vår utbildning har vi genomgående diskuterat fritidslärarens yrkesroll och status i skolan. Som framtida fritidslärare är det viktigt med goda förutsättningar från rektor och huvudman för att bedriva undervisningen i fritidshemmet. Dels för att skapa kvalitet i verksamheten men också för att stötta oss i vår yrkesroll som fritidslärare genom ett pedagogiskt ledarskap. Därav fann vi det intressant att välja detta område, för att belysa vikten av vilka förutsättningar och medel som krävs för att göra ett bra jobb. I slutskedet av detta arbete publicerades en artikel i Lärarförbundets tidskrift Fritidspedagogik. Där Lärarförbundet tillsammans med sju lärare i fritidshem har diskuterat fritidshems- frågor. Därefter skapades en lista på fritidslärarnas krav som Lärarförbundet ska driva på statlig nivå.
Dessa krav menar de främjar deras arbetsförhållande mot att ge eleverna en meningsfull fritid. I kraven ingår; lagstadgad planeringstid, en maxgräns för antal barn i barngrupperna, lokaler anpassad efter fritids, större kunskap hos rektorer och fler utbildade lärare i fritidshem samt mer fortbildning (Djurberg, 2020). Denna artikel styrker vårt arbete och visar vikten av att fritidshemmet som verksamhet behöver bra förutsättningar från staten, huvudman och rektor. Det visar också på att vårt arbete är i tiden för vad som relevant och omdiskuterat.
Ett stort tack till alla respondenter som deltagit i denna studie, utan er och era innehållsrika svar hade denna studie inte varit möjlig! Vi vill tacka vår handledare Ulrika Gidlund som har väglett oss genom denna krokiga process. Vi vill också rikta ett tack till våra familjer och vänner som har hejat på oss under dessa tre år och funnits där vid mot- och medgång. Till sist vill vi tacka våra studiekamrater, vi har alltid funnits där för varandra längs vägen. Vi har skrattat åt det jobbiga, lärt tillsammans och stöttat varandra.
Emma Ström och Marielle Sjölén Mittuniversitetet Sundsvall, 2020
1
Abstrakt
Regeringen skapade år 2016 en egen del i läroplanen för fritidshemmet, med syfte att tydliggöra fritidshemmets undervisning. Det krävs nu förstärkning på huvudmanna- rektor- och personal nivå för att fritidshemmets ska arbeta målstyrt utifrån läroplanen. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal med pedagogisk utbildning uppfattar förutsättningarna från huvudman och rektor.
Utöver det vill vi undersöka fritidspersonals uppfattningar av rektorns pedagogiska ledarskap. Detta för att synliggöra hur förutsättningarna och det pedagogiska ledarskapet kan bidra till att de nationella målen i styrdokumenten uppfylls. För att undersöka detta har vi genomfört en fenomenografisk studie där basen är intervjuer med sju fritidshemspersonal med pedagogisk utbildning. Resultatet visar likheter och skillnader i respondenternas uppfattningar angående forsknings fenomenen.
Förutsättningar från huvudman och rektor i form av lokaler, tid och personal visar sig vara viktiga och främjar fritidspersonalens arbete med att implementera styrdokumenten. Dessa är förutsättningar som både finns i fritidshemmen men som också önskas. En annan förutsättning är att huvudman och rektor är insatt i fritidshemmets verksamhet och styrdokument. Utöver detta menar respondenterna att det är viktigt med en rektor som är lyhörd, styrande och stöttande samt ställer krav och har förväntningar på verksamheten. Den här studien visar vikten av förutsättningar från huvudman och rektor, samt ett pedagogiskt ledarskap. Många av problemen som finns i fritidshemmets verksamhet kan förbättras med hjälp av förutsättningarna från huvudman och rektor. Dessa förutsättningar främjar en kvalitativ undervisning och fritidspersonalens arbete att uppnå de nationella målen från styrdokumenten.
Nyckelord: fritidshem, huvudman, läroplansimplementering, pedagogiskt ledarskap, rektor, uppfattningar
2
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Inledning ... 4
Bakgrund ... 5
Huvudman ... 5
Rektor ... 5
Styrdokument ... 5
Tidigare forskning ... 7
Managementreformen ... 7
Huvudmannen och rektorns roll... 7
Förutsättningar från huvudman och rektor att implementera styrdokumenten i fritidshemmet ... 8
Rektorns pedagogiska ledarskap... 9
Pedagogiskt ledarskap i fritidshemmet ... 9
Summering ... 10
Syfte ... 11
Metod ... 12
Fenomenografi... 12
Semistrukturerade intervjuer utifrån fenomenografin ... 12
Urval ... 13
Respondenterna... 14
Genomförande ... 14
Dataanalys ... 15
Forskningsetiska överväganden ... 16
Metoddiskussion ... 16
Resultat... 19
Förutsättningar från huvudman och rektor ... 19
Förutsättningar från huvudman ... 19
Förutsättningar i form av lokaler från huvudman och rektor ... 21
Förutsättningar i form av personal från huvudman och rektor ... 22
Bidragande förutsättningar för att implementera styrdokumenten i praktiken ... 24
Planeringstid ... 24
Målsättning ... 24
Pedagogiskt ledarskap i fritidshemmet ... 25
Stöd och styrning ... 25
Krav och förväntningar ... 27
Summering ... 28
Diskussion... 29
Huvudman ... 29
Förutsättningar från huvudman och rektor ... 29
Bidragande förutsättningar att nå målen utifrån styrdokument ... 31
3
Pedagogiskt ledarskap ... 31
Slutsats ... 32
Pedagogisk betydelse för fritidshemmet ... 33
Framtida forskning... 33
Referensförteckning ... 34
4
Introduktion
Inledning
Pihlgren (2017) lyfter att fritidshemmet fick ett eget kapitel i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (LGR 11) år 2016. Regeringens syfte med detta var att verksamheten och innehållet i undervisningen skulle bli tydligare (Skolverket, 2018b). Skolverkets (2018b) utvärdering av läroplans- revideringen visar att i princip all personal i fritidshemmet, rektorer och huvudmän har tagit del och fått kännedom om fritidshemmets del i LGR11. Samtidigt visar också utvärderingen att det finns brister i förutsättningar för att den nya läroplanen ska göra någon verkan i fritidshemmet, detta beror på några olika faktorer. En faktor visar att det finnas begränsade möjligheter för personalen i fritidshemmet att planera och genomföra undervisningen i enlighet med läroplanen (Skolverket, 2018b). Utifrån detta har vi valt att undersöka fritidspersonals uppfattningar om förutsättningar för att bedriva undervisningen i fritidshemmet. Detta för att underlätta arbetet med att nå de nationella målen i styrdokumenten. Vi vill även rikta ljus mot förutsättningen att ha en rektor som pedagogisk ledare i fritidshemmet. Bloom m.fl. (2015) visar att en tydlig styrning från ledningen främjar skolans resultat och prestationer. Rektorn har som pedagogisk ledare ett helhetsansvar över att skolans undervisning riktas mot de nationella målen och att resultat följs upp och utvärderas därefter (Skolverket, 2018a)
Fritidshemmets uppdrag är att utveckla elevernas lärande genom omsorg, fritid och aktiviteter. Styr- dokumenten och de nationella målen styr upplägget för fritidshemmet, och det är huvudman och rektors ansvar att se till att de uppfylls. Därmed har huvudman och rektor ett ansvar att organisera verksamheten och skapa optimala ramfaktorer i form av bland annat personal och lokal som behövs för att följa styrdokumenten (Holmberg, 2017). Målstyrningen är nu tydligare och kräver förstärkning på alla tre nivåer; huvudmanna-, rektor- och personalnivå. (Pihlgren, 2017). Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur fritidspersonal uppfattar förutsättningarna de får från huvudman och rektor för att nå de nationella målen i styrdokumenten. I och med att fritidslärarens uppdrag är i förändring som Hippinen Ahlgren (2017) poängterar anser vi att det är till fördel att alla nivåer ger bra förutsättningar och att rektor har ett gott pedagogiskt ledarskap för att gynna. Detta för att ge verksamheten de förutsättningar som krävs för att nå de nationella målen i styrdokumenten. Genom att undersöka fritidspersonalens uppfattningar, statliga förordningar och tidigare forskning har vi en önskan om att bidra med värdefulla insikter om huvudmannen och rektorns ansvar att ge förutsättningar till fritidshemmets verksamhet. Det är fritidspersonalen som ska implementera styr- dokumenten i verksamheten och se till att den utvecklas mot målen i styrdokumenten (Pihlgren (2017).
Därav finner vi det relevant att undersöka fritidspersonalens uppfattningar då de är dem som ska implementera styrdokumenten i praktiken med hjälp av förutsättningar från huvudman och rektor.
5
Bakgrund
Detta avsnitt inleds med en beskrivning av huvudman och rektors ansvar och arbetsområden, samt en förklaring över vilka styrdokument som ligger till grund för fritidshemmets undervisning. Bakgrunden utgår från skollag, skolinspektionens granskningar, styrdokument samt litteratur för att tydliggöra begreppen och dess betydelse i fritidshemmets verksamhet.
Huvudman
Huvudmannen har det yttersta ansvaret att utbildningen utförs utefter de bestämmelser som Riksdag och regeringen fastställer genom nationella mål, krav och riktlinjer i skollag, läroplaner och andra författningar. Utöver detta har huvudmannen ett ansvar utifrån de lokala förutsättningarna att organisera verksamheten, fördela resurser samt följa upp, utvärdera och utveckla. Detta för att de nationella målen och kvalitetskraven ska kunna uppfyllas (SkolL 2). Huvudman ansvarar att ge möjligheter till kompetensutveckling hos personalen. Detta är en viktig samt nödvändig förutsättning för att all personal ska ha insikter i uppdraget och föreskrifter gällande hela skolväsendet (SkolL 2:34).
Huvudmannen kan också sätta upp lokala mål inom kvalitetsarbete, dock är det viktigt att de lokala målen inte motstrider de nationella målen. Utöver detta är det viktigt att klargöra för alla nivåer vad de lokala målen innebär och hur de kopplas till de nationella målen så att det inte råder någon osäkerhet om vad som ska uppnås (Skolinspektionen, 2015). Enligt skolinspektionens (2012) granskning så ska huvudmännen i samförstånd med rektorerna säkerhetsställa förutsättningar för rektorernas pedagogiska ledarskap i verksamheten. Det finns ambitioner att ge utrymme för rektorerna för ett bättre ledarskap, men skolinspektionen (2012) anser att det är i behov av utveckling. Skolverket (2018b) trycker på huvudmannens ansvar för att anställa och behålla behöriga lärare inom skolenheterna. För att kvaliteten i utbildning ska hållas god är det viktigt med lärare som har adekvat utbildning. Det ligger ett ansvar på staten att tillhandahålla behöriga lärare. Därefter bär huvudmannen ett ansvar att anställa och behålla behöriga lärare i kommunen (Skolverket, 2018b).
Rektor
Rektor fördelar resurser inom verksamheten efter elevernas olika behov och förutsättningar. Sedan har rektor ett ansvar att se till så att personalen har kompetens och erfarenheter att genomföra enskilda uppgifter från ledningen. De ska även leda och samordna det pedagogiska arbetet och verka för att utbildningen utvecklas (SkolL 2:9). I skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012) anser rektorer att huvudmannens stödfunktioner är viktiga och nödvändiga för deras pedagogiska ledarskap. Rektorerna upplever att de inte räcker till i alla sina uppdrag som rektor i skolan (Skolinspektionen, 2012). Som pedagogisk ledare över verksamheten samt personal inom verksamheten har rektorn ett helhetsansvar att skolans undervisning riktas mot de nationella målen och att resultat följs upp och utvärderas därefter (Skolverket, 2018a). I en kvalitetsgranskning om rektorns övergripande ledarskap i skolan från Skolinspektionen (2012) visar de att det finns behov av ett utökat ledarskap i rektorns arbete i skolan som helhet. Rektorn ska vara med och bygga upp en organisation samt skapa goda förutsättningar för att undervisningen utvecklas. Även i en annan granskning av fritidshemmet uppmärksammar Skolinspektionen (2018) att rektorns ledning och styrning av fritidshemmen är i behov av utveckling.
Styrdokument
Personalen i fritidshemmet styrs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som utgår från skollagen (Skolverket, 2018a). Dessa dokument kan brytas ner på huvudmannanivå till
6 lokala dokument. Detta för att förtydliga för vårdnadshavare, elever och personal vilket det centrala innehållet i fritidshemmet är. Målen kan i sin tur vara en vägledning för fritidshemmets personal när det arbetar utefter styrdokumenten för att nå måluppfyllelse utifrån de nationella målen. Målen enligt styrdokument och skollagen ska vara till grund i personalens pedagogiska planering, utvärderingar och kvalitetssäkring av fritidshemmets verksamhet (Hippinen Ahlgren, 2017). Den nya läroplansdelen för fritidshemmet började gälla 1 juli år 2016 (Skolverket, 2018b). Regeringens syfte med denna var att de skulle förtydliga fritidshemmets syfte och centrala innehåll. Detta för att öka kvaliteten och likvärdigheten i Sveriges fritidshem. Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i skolformerna och främja elevernas utveckling och lärande. Undervisningen i fritidshemmet syftar också på att erbjuda eleverna en meningsfull fritid, rekreation samt ett socialt lärande (Skolverket, 2018b). Vidare beskriver Skolverket (2018b) att fritidshemmet tidigare utgick från kapitel ett och två i läroplanen, vilka handlar om skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Dessa två kapitel reglerar och gäller fortfarande för fritidshemmet, men har nu kompletterats med ett fjärde kapitel. Utöver läroplanens två första kapitel fanns det allmänna råd för fritidshemmet som var vägledande och vars syfte var att klargöra fritidshemmets innehåll. Förutom detta så kunde de allmänna råden också synliggöra uppdraget och de olika ansvarsområden på olika nivåer: huvudman, rektor och personal (Skolverket, 2018b). I skrivande stund är de allmänna råden under granskning och därmed inte tillgängliga. Den planerade revideringen av allmänna råd och kommentarer för fritidshemmet förväntas komma under år 2020 (Skolverket, u.å).
För att personal i fritidshemmet ska kunna följa sitt uppdrag enligt styrdokumenten har rektor och huvudman ett ansvar att skapa förutsättningar som främjar arbetet. Strukturella förutsättningar främjar läroplansimplementeringen i fritidshemmet. Dessa strukturella förutsättningar avses här vara personalens behörighet, personalens planeringstid, elevgruppstorlek och lokaler. En annan central och betydelsefull förutsättning för implementeringen av läroplansdelen är om fritidshemmet ingår i det systematiska kvalitetsarbete (Skolverket, 2018b). Här är det viktigt att rektor skapar tid och utrymme så att personalen både enskilt och tillsammans i arbetslaget kontinuerligt planerar och följer upp undervisningen i fritidshemmet. Det är en stor förutsättning för att fritidshemmet ska kunna arbeta läroplansstyrt (Skolverket, 2018b). En annan viktig förutsättning för kvalitet och implementering av fritidshemmets läroplansdel är adekvat utbildning bland personal i fritidshemmet. Inom fritidshemmet vill regeringen betona vikten av krav på legitimation och behörighet för undervisning i fritidshemmet, likväl som kravet är högt i övrig undervisning i skolväsendet. Därav blev det lagändring den första juli 2019 att endast den med lärarlegitimation med behörighet för fritidshemmet får bedriva och ansvara för undervisningen i fritidshemmet. Detta beslut kom för att öka fritidshemmets yrkesstatus och attraktivitet (Skolverket, 2018b).
7
Tidigare forskning
I detta avsnitt redogör vi tidigare forskning inom forsknings fenomenen för att skapa en djupare förståelse hos läsaren. Avsnittet inleds med Managementreformen. Detta för att informera om hur den svenska skolan ändrats från att styras statligt till ett lokalt styre från huvudman. Sedan behandlas huvudmannens och rektorns ansvar för fritidshemmets verksamhet. Därefter redogörs förutsättningar från huvudman och rektor att implementera styrdokumenten i fritidshemmet. Förutsättningar i form av olika ramfaktorer och strukturella villkor från huvudman och rektor är betydande i fritidshemmets verksamhet. Till sist synliggörs rektorns roll som pedagogisk ledare samt hur fritidspersonal får stöd av en pedagogisk ledare i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete.
Managementreformen
Jarl (2013) beskriver att styrreformens tillträde i början av 1990-talet ändrade rollfördelningen i svensk skola. Detta innebar att den statliga centralstyrningen, där staten styrde skolan med detaljerade regler och anvisningar omorganiserades ansvaret till ett lokalt huvudmannaskap och mål- och resultatstyrning. Styrreformen var inspirerad av new public management- ideologin, vilket gjorde att den privata sektorns styrningsfilosofin tillämpades i den offentliga sektorn. Managementreformen var ett nytt sätt att organisera offentlig verksamhet. Det skapades mindre organisatoriska enheter med eget resultatansvar. Det innebar också att det ställer högre krav på rektorn som pedagogisk ledare, dels ökar handlingsutrymmet men även förväntningar på att rektorn ska leda sin personal som en chef inom det privata näringslivet. Tidigare hade rektorerna/chefer inom den offentliga sektorn haft en svagare position i förhållande till sina anställda. Managementreformen har utgjort en del konsekvenser, det har bland annat skapat mindre skolenheter, och därmed fler rektorer. Rektors- och läraryrket har allt mer separerats i den dagliga verksamheten. Det har också gett rektorerna en högre status och bättre villkor samt gett dem nya befogenheter att fatta beslut, vad det gäller exempelvis ekonomiska frågor. Rektorn har ett övergripande ansvar att leda skolans lokala utvecklingsarbete, i och med managementreformen har detta ansvar förstärkts och förtydligats. 2010 års skollag la också en stor vikt vid att rektorns ska leda det pedagogiska arbetet i skolenheten, vilket innebar en skärpning av rektorns ansvar för skolutveckling (Jarl, 2013).
Huvudmannen och rektorns roll
Boström och Augustsson (2016) nämner att det finns krav på huvudmannen att formulera lokala verksamhetsmål och att styra budgeten. Lokala sammanhang kan därmed påverka styrningen av fritidshemmet. Skolledningen har en stor påverkan på skolans och eleverna resultat (Jarl,2013). Bloom m. fl. (2015) visar i sin forskning mellan olika länder att skolor med en tydligare styrning från ledningen bidrar till bättre prestationer och resultat inom skolan. Forskningens resultat visar att friskolor generellt har bättre resultat jämfört med kommunala skolor. Detta kan enligt forskarna bero på att det finns en tydligare styrning från huvudman på friskolor. Två viktiga faktorer som bidrar till ökad kvalitet och prestanda är att rektorerna har ett starkt pedagogiskt ledarskap och att de har en långsiktig plan och strategi att nå mål menar Bloom m. fl. (2015). Jarl (2013) diskuterar att rektorer har fått en mer betydande professionell roll i skolväsendet. Däremot har managementreformen medfört svårigheter i rektorers dagliga verksamhet att ta sig an det ansvar som läroplanen och skollagen innebär. I och med att rektorernas roll som chef har stärkts så kan de ha bidragit till ökade svårigheter att vara delaktig, ta ansvar och leda det pedagogiska utvecklingsarbetet för verksamheterna. Huvudmannen i dialog med rektorerna bär tillsammans ett stort ansvar att samtala om utmaningar i relation till rektorns uppdrag
8 och därmed finna en tydlig målbild. Detta kan bidra till en positiv utveckling hos rektorerna (Johansson, 2015). Rektorer i Leos (2015) forskning upplever att de har höga förväntningar och stor press på sig från olika håll. Både från statliga myndigheter, styrdokumenten, huvudman och personal i skolan. Utöver dessa förväntningar finns det också höga krav på att rektorn står som ansvarig för andras handlingar inom skolans enhet. Det här bevisar att den finns ett behov av riktlinjer för rektorns uppdrag (Leo, 2015).
Förutsättningar från huvudman och rektor att implementera styrdokumenten i fritidshemmet Styrdokumentens implementering i fritidshemmens verksamhet har medfört både fördelar och nackdelar. Styrdokumenten är en bekräftelse för personalen då de anser att det är ett bra stödmaterial i deras verksamhet och det främjar deras yrkesprofessionalitet (Boström & Berg, 2018). Däremot beskriver Boström och Berg (2018) att respondenterna upplevde att de formella målen i styrdokumenten lämnar ett tolkningsutrymme för hur de ska kunna konkretiseras i praktiken. Det finns sällan tid för att gå igenom styrdokumenten samt att det dokumenteras och följs upp för lite (Boström och Berg, 2018).
Närvänen och Elvstrands (2014) aktionsforskning visar att strukturella villkor såsom brist av planeringstid är ett hinder för dokumentation och uppföljning. Dessa strukturella problem menar Ludvigsson och Falkner (2019) finns på nationell nivå, men flera av dem är också knutna till rektorns ledarskap. Detta kan förbättras med hjälp ett pedagogiskt ledarskap från rektor. En grundläggande tanke som växte fram i Närvänen och Elvstrands (2014) aktionsforskning var att skapa en gemensam vision och ett gemensamt arbetssätt. Detta för att skapa en tydlighet i undervisningen, och ett skapande av en gemensam syn av fritidshemmets undervisning (Närvänen & Elvstrand, 2014). Andra strukturella villkor som kan försvåra arbetet med att implementera styrdokumenten är stora barngrupper, nedskärningar av personal och ökat ansvarstagande hos personal med adekvat utbildning. Staten via styrdokumenten understryker vikten av en kvalitativ undervisning och verksamhet. Det läggs ett stort ansvar på personalen med adekvat utbildning att utforma verksamheten. På grund av stort ansvar men få utbildad personal leder detta till att verksamheten kan erbjuda barnpassning, men försvårar ett långsiktigt arbete och relationsarbetet (Haglund, 2018). Bloom m. fl. (2015) understryker vikten av ett tydligt ledarskap från rektor och tydligare styrning från huvudman för att öka kvaliteten inom skolans verksamheter.
Boström och Augustsson (2016) problematiserar att fritidslärarna inte får de rätta förutsättningarna från huvudman och rektor att uppnå målsättningen i styrdokumenten. Otillräckliga lokaler, brist på lokaler och dåliga utrymmen i lokalerna gör det svårt att följa styrdokumenten. Delade lokaler är ett vanligt fenomen i de svenska fritidshemmen och något som kan försvåra för fritidslärarna att uppnå kraven enligt styrdokumenten. Det skapar stora skillnader i kvaliteten på fritidshemmen vilket får forskarna att belysa den nationella jämlikheten i fritidshemmens undervisning och verksamhet. Lokalerna bör granskas både kvalitativt och kvantitativ av huvudman och rektor för att kunna uppnå målen i styrdokumenten (Boström & Augustsson, 2018). Ramfaktorer i form av lokaler och interna krav utifrån styrdokumenten är inte alltid i fas. Det kan leda till att lärare i fritidshem måste välja bort till exempel ett redskap eller en viss strategi för att följa styrdokumenten (Boström & Berg, 2018). Fritidspedagogerna i Anderssons (2013) forskning upplever att de har ett försvårat arbetet i den bemärkelse att de inte längre har egna lokaler. Delas lokalerna med skolan så är de inte anpassade för fritidshemmets verksamhet. Å andra sidan har det också möjliggjort att fritidshemmet kan använda sig av skolans lokaler såsom gymnastiksal, slöjdsal och bildsal. Däremot utgår huvudman och rektor från skolans premisser när dessa lokaler och utrymmen kan nyttjas. Resultatet i Boström och Augustssons (2016) forskning visar att bra lokaler bidrar till en bra lärmiljö som underlättar för fritidslärare att nå de
9 nationella målen i styrdokumenten. Därav kan huvudmän och rektorer lägga större vikt vid lokalerna för att underlätta arbetet.
Rektorns pedagogiska ledarskap
Jarl (2013) beskriver att rektorns pedagogiska ledarskap är en samlingsbeteckning av det ansvar rektorn bär. Utöver detta finns mycket oklarheter om vad som menas med rektorns pedagogiska ledarskap då forskningen inte enats om en mer entydig definition, vilket gör att begreppets innebörd blir en tolkningsfråga. En aspekt är att rektorn fokuserar på verksamheten och vad som sker i den, genom att göra klassrumsbesök Å andra sidan bör rektorn skapa förutsättningar för skolans pedagogiska verksamhet, och ansvara för skol- och kompetensutveckling. En blandning mellan dessa två olika aspekter ger enligt Jarl (2013) ett gott pedagogiskt ledarskap. Genom att ha god insyn i den praktiska verksamheten kan rektorn utveckla en god kvalitetsutveckling på enhetsnivå. Deltagarna i Forssten Seisers (2017; 2019) aktionsforskning ansåg att rektorns pedagogiska ledarskap innebär att skapa förutsättningar för lärares lärande. Alla deltagande rektorer var överens om att pedagogisk ledning är viktig och därför måste prioriteras. Deltagare kom fram till att en rektor som är alltför styrande också löper risken av att gå miste om lärarnas engagemang. Det kunde i sin tur leda till att rektorn misslyckas i sin ambition att stödja elevernas lärande. Leo (2015) kommer i sin forskning fram till att rektorer bör vara närvarande i lärandet och lärningsprocessen, vara engagerade och insatta i lärarnas kvalitetsarbete samt vara delaktig i lärarna pedagogiska diskussioner.
Forssten Seisers (2017) aktionsforskning ledde till en rad olika diskussionsämnen. Oresonligt höga förväntningar, politikers krav och avsaknaden av kollegialt lärande identifierades som faktorer som begränsar det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna insåg att konsekvenserna var missgynnsamma för deras pedagogiska ledarskap då de inte kunde leva upp till lärares önskan om att vara tillgängliga skolledare (Forssten Seiser, 2019). Rektor behöver tid för att möjliggöra ett gott pedagogiskt ledarskap (Forssten Seiser, 2017). Rektorerna bör erbjudas stöd genom kompetensutveckling i sina olika verksamheter. Detta för att höja rektorernas kompetens genom olika utbildningsinsatser med statliga satsningar (Jarl, 2013). Huvudmannens stöd till rektorn är i behov av utveckling. Det bör tydliggöras att rektorn har ett pedagogiskt ledarskap i sitt uppdrag och att huvudmän kan behöva följa upp rektorns arbete bättre för att stötta (Johansson, 2015). Under våren 2012 tillsatte regeringen ett rektorslyft som fokuserade på rektorns pedagogiska ledarskap. Många av de rektorerna som deltagit i projektet ansåg att de blivit stärkt i sin roll som pedagogiska ledare. Å andra sidan ansåg ett antal tillfrågade lärare om deras upplevelse av rektorns pedagogiska ledarskap att de inte uppfattar någon skillnad i hur rektorn agerar sin roll som pedagogisk ledare (Jarl, 2013).
Pedagogiskt ledarskap i fritidshemmet
Fritidslärarna i Ludvigsson och Falkners (2019) forskning upplever att de lämnas utanför och förväntas utveckla sin verksamhet själva utan tillräckligt stöd i form av pedagogiskt ledarskap från rektorn.
Fritidslärarna vet att deras kompetens och specialitet kan bidra med utveckling och lärande hos eleverna, både i fritidshemmet och i samverkan med skolan. Men på grund av den rådande situationen, där fritidslärarens kompetens inte används på rätt sätt i skolväsendet, anser respondenterna att de löser upp deras institutionella identitet. Forskarna anser att många av de problem som finns är möjliga att utveckla och förbättra av ett pedagogiskt ledarskap från rektor (Ludvigsson och Falkner, 2019). Brist på styrning och en dialog med skolledning samt en avsaknad av krav och förväntningar på verksamheten från skolledningens kan bli utmanande för personal i fritidshem (Haglund,2017). Även Anderssons
10 avhandling (2013) visar att styrningen från rektor indirekt påverkar fritidspedagogernas arbete. Deras uppdrag begränsas när de inte får rätt förutsättningar från rektor för att bedriva ett kvalitets- och utvecklingsarbete. Fritidspedagogerna i studien uppmanas av rektor att själva utveckla, utvärdera och redovisa fritidshemmets arbete och verksamhet. Detta oavsett om rektorerna visar kunskaper och insikter om fritidshemmets mål och verksamheten eller inte. Fritidspedagogerna uttrycker en förståelse för att rektorerna inte hinner med att inspirera och driva fritidshemmets frågor. Andersson (2013) reflekterar över om det beror på en bekvämlighet att rektorn överlåter kvalitets- och utvecklingsarbetet till fritidspedagoger. Medan Johansson (2015) poängterar huvudmannens ansvar att stötta och styra rektor i sitt uppdrag som pedagogisk ledare samt följa upp rektorns arbete (Johansson, 2015).
Summering
Bakgrund och tidigare forskning visar att huvudmannen och rektor har det yttersta ansvaret att se till att fritidshemmets undervisning uppnår de nationella målen och kraven i styrdokumenten. De ska skapa förutsättning för kvalitet i fritidshemmet genom behörig personal, planeringstid, elevgruppstorlek och lokaler. En annan förutsättning är att rektor har ett pedagogiskt ledarskap för att stötta sin personal. Genom god insyn i fritidshemmets verksamhet kan huvudman och rektor utveckla en god kvalitet och skapa förutsättningar för lärares lärande.
Styrdokumenten är en bekräftelse för personalen och ett bra stödmaterial i deras arbete. Läroplansdelen för fritidshemmet lämnar dock ett tolkningsutrymme. Förutsättningar i form av planeringstid för att implementera styrdokumenten i undervisningen är viktigt. Detta för att personalen ska arbeta mot en gemensam syn av fritidshemmets undervisning. Strukturella villkor som påverkar personalens arbete att implementera styrdokumenten är för stora barngrupper, nedskärningar av personal och ökat ansvarstagande hos personal med adekvat utbildning. Utöver detta är det också viktigt med goda lärmiljöer och lokaler. Det är av vikt att strukturella villkor och andra ramfaktorer är i fas med styrdokumenten. Goda förutsättningar från huvudman och rektor främjar personalens arbete med att implementera styrdokumenten i undervisningen. Tidigare forskning visar att fritidslärare ofta arbetar själv med att utveckla verksamheten, utan inblandning från ett pedagogiskt ledarskap. Ett utvecklingsområde är att rektor behöver få bättre förutsättningar och möjligheter från huvudman att bedriva ett pedagogiskt ledarskap i fritidshemmet. Rektor har höga förväntningar på sig från statliga myndigheter, styrdokument, huvudman och personal.
11
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal med pedagogisk utbildning uppfattar förutsättningarna från huvudman och rektor. Utöver det vill vi undersöka fritidspersonals uppfattningar av rektorns pedagogiska ledarskap. Detta för att synliggöra hur förutsättningarna och det pedagogiska ledarskapet kan bidra till att de nationella målen i styrdokumenten uppfylls.
Syftet konkretiseras i dessa frågeställningar:
• Hur uppfattar fritidspersonal förutsättningarna de får från huvudman och rektor för att främja deras arbete att nå de nationella målen i styrdokumenten?
• Hur uppfattas det pedagogiska ledarskapet från rektor av fritidspersonal?
• Hur uppfattar fritidspersonal att förutsättningar från huvudman och rektor samt det pedagogiska ledarskapet från rektor bör se ut?
12
Metod
Detta avsnitt inleds med att beskriva metodansats. Vi har valt en fenomenografisk metodansats för att hitta likheter och skillnader i respondenternas uppfattningar. I förhållande till våra forskningsfrågor samt vår fenomenografisk metodansats har vi valt intervju som metod. Därefter förklaras metodval, hur urvalet gått tillväga, beskrivning av undersökningsgrupp, genomförande, valet av metod för dataanalys samt etiska forskningsprinciper. Slutligen följer en metoddiskussion för att diskutera validiteten och tillförlitligheten i denna studie.
Fenomenografi
Dahlgren och Johansson (2015) beskriver fenomenografi som en utgångspunkt att komma åt människors sätt att uppfatta och förstå fenomen. I vår studie vill vi komma åt respondenternas uppfattningar. Fenomenen i detta fall är förutsättningar för fritidshemmet från huvudman och rektorn samt ett pedagogiskt ledarskap. Studien utgår från en allmän pedagogisk studie. Detta innebär att vi intresserar oss för vilka förutsättningar respondenterna uppfattar att det får från huvudman och rektor för implementering av styrdokumenten? Vilka uppfattningar har respondenterna om det pedagogiska ledarskapet? Den fenomenografisk ansatsen är till för att analysera data från enskilda individer för att beskriva och analysera respondenternas uppfattningar om fenomenet som det forskas om (Dahlgren &
Johansson, 2015). I vår studie samlar vi in data om fenomenen förutsättningar inom fritidshemmet och pedagogiskt ledarskap utifrån fritidspersonals uppfattningar. Enligt Larsson (1986) följer fenomenografin andra ordningens perspektiv, vilket innebär att vi ser på fenomenen utifrån fritidspersonalens perspektiv. Vår studie intresserar sig för hur fenomenet uppfattas av någon. Det är inte en fråga om vad som är sant eller falskt utan det intressanta är hur något ter sig för någon (Larsson, 1986). Två välanvända begrepp inom fenomenografin är uppfattning och utfallsrum. Vi utgår i vår studie ifrån att en definition av uppfattning är att människor erfarar något i sin omvärld på olika sätt.
Det insamlade datamaterialet av respondenternas uppfattningar analyseras och kategoriseras för att hittar mönster, likheter och skillnader. Detta för att kunna svara på våra forskningsfrågor samt syfte.
Dessa olika uppfattningar av samma fenomen skapar en uppsättning som kan benämnas som ett utfallsrum för fenomenet. På så sätt kan vi beskriva likheter och skillnader mellan respondenternas uppfattningar angående fenomenen förutsättningar från huvudman och rektor att implementera styrdokument samt det pedagogiska ledarskapet. Det finns en förhoppning i denna studie om att bidra med kunskap om fritidspersonalens uppfattningar.
Semistrukturerade intervjuer utifrån fenomenografin
Larsson (1986) beskriver att en fenomenografisk ansats utgår från kvalitativa intervjuer, främst med syftet att ta reda på hur respondenterna uppfattar fenomenet. Eftersom denna studie utgår från fritidspersonalens uppfattningar av fenomenen förutsättningar från huvudman och rektor att implementera styrdokumenten samt det pedagogiska ledarskapet valdes intervju som metod. I en fenomenografisk intervju är det av vikt att konstruera en intervjuplan som är till synes relativt lös, men som är fast konstruerad under ytan (Larsson, 1986). Därav har vi valt att använda oss av detta som metod vid insamling av data utifrån Brymans (2018) beskrivning av semistrukturerade intervjuer. Vid semistrukturerade intervjuer kan vi som intervjuare få fram respondenternas uppfattningar av världen (Bryman, 2018). Frågorna i vår intervjuguide är utformade med avseende att besvara fenomenen. Som Dahlgren och Johansson (2015) beskriver så har en fenomenografisk ansats ett mindre antal frågor i
13 intervjuguiden, vilket vi har tagit till oss (Se bilaga 1). Bryman (2018) beskriver semistrukturerade intervjuer som en intervju där respondenten har stor frihet att utforma sina svar. Fokuset ligger i respondentens svar och det väsentliga styr intervjuns riktning. Det var av vikt att vi utformade öppna frågor där svaren inte är styrda mot någon förutfattad mening. Respondenternas svar ska komma från deras egna uppfattningar av fenomenet. En fenomenografisk forskningsansats utgår från att frågorna i intervjuguiden är av en viss karaktär, en framgångsrik analys av frågorna är att de utformas utefter respondenternas sätt att uppfatta fenomenet (Dahlgren & Johansson, 2015). Respondentens uppfattningar av de förutsättningar de får från huvudman och rektor samt det pedagogiska ledarskapet är i vårt fokus. Därför passade vår semistrukturerade intervju bra, samt vår intervjuguide.
Detta för att vi höll oss till fenomenet, men samtidigt lät vi dem reflektera över sina uppfattningar. Vi anser att intervjuguiden var lyckad utifrån vårt syfte, då den förenklade vårt analysarbete för att respondenterna hölls sig mestadels till ämnet.
Dahlgren och Johansson (2015) diskuterar två olika tekniker för en fenomenografisk intervju.
Intervjuaren kan använda sig av en teknik som kallas probing. Detta innebär att vi som intervjuare ställer följdfrågor i form av “Förklara hur du tänker” eller “Kan du utveckla”, i syfte med att få mer rikhaltiga svar. I intervjuguiden som använts i denna studie har det getts utrymme för att ställa följdfrågor. Vi använde följdfrågor vid tillfällen under intervjun där de sa någonting intressant som kunde komma till användning i enlighet med vårt syfte. Vid intervjutillfällena kunde vi växla mellan probing och icke- probing. Icke-probing är en teknik där intervjuaren låter tystnaden tala, detta är också ett sätt för intervjuaren att visa att han eller hon är beredd på en fortsättning (Dahlgren & Johansson, 2015). I intervjuerna visade vi genom nickningar eller hummande att vi förstod och gav dem en chans att utveckla och fundera på sina svar. Båda dessa två tekniker är något vi hade i åtanke vid genomförandet av intervjuerna, för att få ett sådant innehållsrikt datamaterial som möjligt. För oss var det viktigt att respondenterna fick chansen att fundera på sina svar då vi ser det som en chans att få svar som är mer utvecklade och reflekterande.
Urval
Ett missiv skickades ut till rektorer via mejl som är geografiskt utspridda i mellersta Sverige där det bedrevs en fritidshemsverksamhet (se bilaga 2). Missivet är till viss del missvisande då vårt gamla syfte presenteras i brevet. Dock är detta inget som har påverkat våra intervjuer då intervjuguiden gjordes senare. Målet var att hitta sju fritidslärare/fritidspedagoger att intervjua med olika geografiska utgångspunkter och på olika skolor utspridda i de mellersta delarna av landet. Detta dels för att få en bredare bild av hur förutsättningar ser ut för de svenska fritidshemmen att bedriva undervisning. Men också för att finna nya teorier på ett önskat ledarskap för fritidshemmets verksamhet. Vi skickade ut förfrågan om fritidslärare/fritidspedagoger att intervjua till 11 rektorer från fyra olika kommuner. Efter påminnelse via mejl fick vi svar från sju rektorer som i sin tur hjälpte oss att ge kontaktuppgifter till fritidslärare/fritidspedagoger som vi sedan skickade vårt missiv till. Detta missiv visar återigen bara en del av vårt syfte. Däremot tydliggjorde vi innan intervjuerna att det också ska behandla förutsättningar från huvudman och rektor. Vi fick uppgifter till 14 personer som var verksamma inom fritidshemmet.
När covid-19 kom till Sverige försvårades vårt arbete att hitta respondenter som vill ställa upp på en intervju. I urvalsprocessen utgick vi från bekvämlighetsurvalet, på grund av den rådande pandemin.
Detta beskriver Bryman (2018) är att personerna som deltar råkar vara tillgängliga för tillfället. Vi fick svar från fem fritidslärare och en fritidspedagog samt en förskollärare. Fritidslärarna samt förskolläraren var alla verksamma i en kommunalskola. Förskolläraren har 20 års erfarenhet inom
14 fritidsverksamheten och hade en ansvarig tjänst vilket var meriterande i vår urvalsprocess. Vi fick även tag på en fritidspedagog som arbetade på en friskola. Denna respondent kunde ge ett intressant perspektiv att jämföra kommunala fritidshem mot en friskola med privat huvudman. Vi kontaktade respondenterna för att boka en tid som passade dem, som förklaras mer under rubriken genomförande.
Respondenterna
Tabell 1. Presentation av respondenterna utifrån alias, utbildning, yrkesår och arbetsuppgifter.
Respondenternas namn är fingerade.
Alias Utbildning Yrkesår Arbetsuppgifter Huvudman
Bertil Förskollärare. 20 Ansvarig för
fritidshemmet och rastvärdsuppdrag
Kommunal
Robin Grundlärare med
inriktning mot Fritidshem
1 Arbetar 50 % i skolan, 50 % i fritidshemmet.
Kommunal
Pernilla Grundlärare med inriktning mot Fritidshem
2 Delvis
arbetslagsledare
Kommunal
Melissa Fritidspedagog 19 Arbetslagsledare Privat
Kim Grundlärare med
inriktning mot Fritidshem
3 Ansvarig för
fritidshemmet
Kommunal
Sofia Grundlärare med
inriktning mot fritidshem
7 Arbetslagsledare
för alla avdelningar på fritidshemmet
Kommunal
Karin Grundlärare med
inriktning mot fritidshem
2 Ansvarar över
rastverksamheten och fritidshemmets verksamhet
Kommunal
Genomförande
I början av detta arbete genomförde vi en pilotstudie med samma intervjufrågor på varsitt håll som riktades till vårt dåvarande syfte. Genom att göra en pilotstudie innan våra slutgiltiga intervjuer tog vi till lärdom att utformande av intervjuguide är av stor vikt. Vi märkte att vår intervjuguide inte höll måttet för att få fram respondenternas uppfattningar. Frågorna i intervjuguide var inte objektiva nog och vi styrde intervjun i den riktningen vi ville, snarare än respondenternas uppfattningar. Allteftersom arbete fortskred ändras syftet ett flertal gånger för att det ska passa den fenomenografiska metodansatsen samt vår ambition med studien. Därmed ändrades också vår intervjuguide samt vårt sätt att intervjua. Detta för att få så innehållsrika svar som möjligt.
Efter att vi gjort ett urval bland kontakterna vi fått från rektorerna, där vi sållat bort personal utan pedagogisk utbildning, skickades ett missiv (se bilaga 3) ut till dessa personer via mejl. Missivet innehöll information om studien syfte, vad den kommer användas till och vilka etiska principer den utgår från.
15 Ett antal av de utvalda godkände ett deltagande i studien och tillsammans bestämde vi tid för intervjuerna. Tre av respondenternas intervjuer genomfördes på deras arbetsplatser och fyra av intervjuerna genomfördes via videokonferens programmet Zoom. Programmet användes som en åtgärd för att vi inte hade möjligheten att besöka skolorna på grund av Covid-19. Under samtliga intervjuer medverkade vi båda. I både missiv och innan intervjun startade fick respondenterna information om att samtalet kommer att spelas in. Intervjuerna spelades in via en röstmemo applikation i bådas mobiltelefoner. Vid intervjuer över Zoom spelade vi även in videosamtalet via Zooms funktion att spela in, som sedan sparades i datorn. Därefter transkriberades intervjuerna, detta för att underlätta för vår dataanalys. Respondenterna var väl medvetna om att de kunde avbryta sin medverkan när de vill.
Vi genomförde både de fysiska intervjuerna och intervjuerna över Zoom tillsammans. Intervjuerna pågick under cirka 30 minuter. Det fanns ingen utsatt sluttid för intervjun, utan den fick pågå under så lång tid det behövdes för att respondenterna skulle få utrymme att beskriva sina uppfattningar.
Eftersom vi följde en fenomenografisk ansats och utförde en semistrukturerad intervju så behövde vi som intervjuare tid för att ställa följdfrågor, vara lyhörda samt uppmuntra respondenterna till att utveckla och reflektera över sina svar. Respondenterna uttryckte ett engagemang angående studiens syfte, och uppmuntrade ämnet. De visade ett stort intresse och förståelse och ville att vi skulle få så utvecklade svar som möjligt som vi kunde använda oss av. Detta var något vi uppskattade mycket.
Samtliga respondenter uppmuntrade oss till att återkomma vid ytterligare frågor eller funderingar.
Dataanalys
Dataanalysen beskriver hur vi har gått tillväga vid hantering av datamaterialet. Vi är inspirerade av Dahlgren och Johanssons (2015) fenomenografiska analysmodell som utgår från sju steg vid analys av data. Larsson (1986) beskriver att kärnan i analysen är att hitta likheter och skillnader. Vid jämförelse mellan likheter och skillnader uppenbarar sig uppfattningar. Detta gjorde vi för att sedan kunna beskriva deras olika uppfattningar och resonemang angående fenomenet i utfallsrum.
Första steg i vår dataanalys var att transkribera våra inspelningar. Vid transkriberingen lyssnade vi på inspelningarna och skrev ord för ord. Även med dialekt och eventuella fel i meningsuppbyggnaden.
Detta gjorde vi för att komma så nära respondenternas uppfattningar som möjligt. Sedan skrev vi ut det transkriberade materialet i tre kopior. Här bekantade vi oss med materialet genom att läsa igenom de transkriberade intervjuerna på varsitt håll ett flertal gånger. Under läsningens gång skrev vi kommentarer samt markerade betydelsefullt innehåll i respondenternas svar. Detta för att lära känna materialet bra. Därefter träffades vi för att jämföra vad vi kommit fram till, våra kommentarer och det vi uppfattade vara av betydelse för studiens syfte. Vi valde detta arbetssätt för att bearbeta materialet och hitta fler perspektiv av uppfattningarna. Vilket vi gjorde till viss del, däremot fann vi att vi hade en samsyn på materialet och hittade ungefär liknande teman, skillnader och likheter. Under andra steget urskiljde vi det mest betydelsefulla i respondenternas uttalande för att hitta essensen. Detta beskriver Dahlgren och Johansson (2015) att forskaren gör genom att klippa ut passager eller stycken i intervjuerna. Vi har valt att skriva ut transkriberingen för att kunna använda oss av denna metod för kodning och finna teman. I och med att vi i analysens början letat likheter och skillnader på varsitt håll, läste vi under steg tre igenom materialet och våra passager igenom för att identifiera likheter och skillnader ytterligare en gång. I steg fyra grupperade vi materialet utifrån hur de relaterade till varandra och markerade grupperna med olika färger. Här synliggjordes olika kategorier. Vid det här tillfället
16 hade vi ännu inte benämnt kategorierna vid något namn. Därefter i steg fem letade vi likheter och skillnader i de olika färgkategorierna för att hitta kärnan. I steg sex namngav vi färgkategorier som uppstod under steg fyra och fem. I sista steget, steg sju jämförde vi de olika kategorierna mot varandra.
Detta för att se om de rymdes i varandra eller om fler kategorier sammanfogades, vilket det inte gjorde.
I det sjunde steget bildades utfallsrum, vilket inom fenomenografin definieras som resultatet (Dahlgren
& Johansson, 2015). Våra utfallsrum består av respondenternas olika uppfattningar angående vilka förutsättningar de har, förutsättningar de uppfattar som viktiga för att implementera styrdokumenten samt vad ett pedagogiskt ledarskap betyder för dem. I dessa utfallsrum skapades sedan teman och rubriker.
Forskningsetiska överväganden
Studien är kvalitativ och vi har intervjuat fem fritidslärare, en fritidspedagog och en förskollärare.
Därmed tillkom en del etiska överväganden. Vi har i denna studie utgått de etiska överväganden som presenteras i Bryman (2018). Till en början gav vi ut ett missiv till respondenterna, detta för att säkerhetsställa att de är informerade om studiens syfte enligt informationskravet. Därefter utgick vi från samtyckeskravet där alla som deltar i studien måste ge samtycke, och förstå sin rätt att kunna avsluta sin medverkan när de vill. Hanteringen av data följde nyttjandekravet och materialet användes endast i vår studie och inte i andra sammanhang. Vilket vi också informerade respondenterna om både i missivet samt muntligt vid intervjutillfället. Till sist utgick vi från konfidentialitetskravet vilket innebär att vi i så stor utsträckning som möjligt avidentifierade respondenterna.
Metoddiskussion
I denna del diskuteras vårt metodval och påverkan det har haft för studiens validitet och tillförlitlighet.
Begreppet validitet används när det gäller att visa vilken grad undersökningen mäter det den ska. Att som forskare visa att studien undersöker det den säger sig undersöka. (Brinkkjaer & Hᴓyen, 2013).
Tillförlitlighet handlar om noggrannhet och hur systematisk forskningsprocessen har varit, samt om resultatet är trovärdigt utifrån hur man gått tillväga i datainsamlingsmetoden och dataanalysen (Fejes
& Thornberg, 2015).
Valet av metod grundar sig i den fenomenografiska ansatsen, inom ansatsen är intervjuer basen.
Därmed var det alltid självklart med intervjuer då vi intresserade oss av fritidspersonalens uppfattningar. Att kombinera datainsamlingsmetoder var inte relevant för att oss då studien följer andra ordnings perspektivet där fokus är hur någon uppfattar något. Fenomenografin utgår inte från första ordningens perspektiv, som behandlar fakta och som kan observeras utifrån (Larsson,1986).
Detta gör att vi inte behöver jämföra respondenternas svar i förhållande till verkligheten via till exempel observationer. Denna studies syfte var istället skapa kunskap om fritidspersonalens uppfattningar Genom att vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod av datainsamling anser vi att studiens tillförlitlighet och validitet ökar genom att vi vill veta hur fritidspersonal uppfattar fenomenet.
Med det sagt kan vi inte vara säker att vi får med alla tänkbara uppfattningar i denna studie, då det är en svårighet att upptäcka alla uppfattningar av något (Dahlgren & Johansson, 2015). En semistrukturerad intervju rekommenderas pågå under cirka 60 minuter (Back & Berterö, 2015). 60 minuter är en tid vi inte nådde upp till. Trots att vi inte hade någon sluttid pågick intervjuerna endast cirka 30 minuter. Vilket ger både fördelar och nackdelar i vår transkribering och analys av materialet.
Fördelen är att intervjun fokuserade på det väsentliga och respondenterna svävade inte ut alltför
17 mycket, vilket gjorde att vi undvek meningslösa svar. Nackdelen, å andra sidan, är att det kunde finnas en risk att respondenternas svar inte är tillräckligt innehållsrika och mättade.
I början av studien strävade vi efter att hitta fritidspersonal med titeln fritidslärare. Fritidslärare som är insatt i det nya uppdraget som kom med läroplans revideringen 2016 och det nya kapitlet för fritidshemmet. Vi grundar detta i att de är uppdaterade för den moderna typen av fritidshem, där lärande, utveckling och omsorg är en del av undervisningen och verksamheten. Vi fann det svårt att hitta respondenter inom denna målgrupp. Därav fick vi leta oss vidare till fritidspersonal med annan pedagogisk bakgrund, men som har stor erfarenhet och kunskap. I efterhand med det insamlade materialet utifrån intervjuerna insåg vi att det inte hade någon betydelse för studiens syfte. Snarare är det till fördel att få fler perspektiv på studiens fenomen, då vi vill hitta likheter och skillnader utifrån olika uppfattningar. Detta ger också en bredare bild över hur förutsättningarna kan se ut och ett pedagogiskt ledarskap. Personal inom fritidshemmet med en pedagogisk bakgrund har erfarenhet och uppfattningar som vi anser var likvärdig med en fritidslärare. Det kan bidra till ett mer tillförlitligt och representativt material för hur det ser ut på fritidshemmen, då det kan se olika ut i personalstyrkan. En del fritidshem har inte fritidslärare, utan de kan ha personal med annan pedagogisk bakgrund som ansvara för fritidshemmet. Därmed ger det en god beskrivning över hur rådande kultur inom fritidshemmet kan uppfattas. Efter att rektorerna tipsade om fritidspersonal på deras skola, valde vi att kontakta de med en pedagogisk utbildning. Utifrån detta fick vi tag på fem fritidslärare, en förskollärare och en fritidspedagog till denna studie. Detta anser vi var gott nog för att ge oss tillräckligt med uppfattningar om fenomenen. Zetterquist-Eriksson och Ahrne (2015) belyser att det är viktigt att uppnå en mättnad för att materialet ska bli representativt. Med det i åtanke hade vi kunnat haft fler respondenter att intervjua. Men vi ansåg att urvalet av respondenter samt antalet i slutändan var tillräcklig för studiens ändamål. Det går inte att generalisera vårt resultat då studien utgår från en liten urvalsgrupp. Däremot gav de deltagande respondenterna utförliga svar och deras uppfattningar fyllde en bra funktion i vår studie så vi anser att vi uppnådde mättnad och validitet för denna studie. I vår studie är det inte en fråga om vad som är sant eller falskt, utan vi intresserar oss för fritidspersonalens uppfattningar. Där likheter och skillnader kan uppenbaras.
Om de rådande omständigheterna med Covid-19 hade sett annorlunda ut, hade vi föredragit att utföra alla intervjuerna på respondenternas arbetsplats. Detta för att skapa en trygg och avslappnad miljö för respondenterna. Back och Berterö (2015) poängterar att det är till fördel att intervjun äger rum där respondenten känner sig som hemma. För fritidspersonalen anser vi att detta kan vara på deras arbetsplats. Vid genomförande av intervjuerna via Zoom skickade vi ut en länk till respondenterna som tog dem till vårt konferensrum. Intervjuerna där vi träffades i konferensrummet på Zoom fungerade under omständigheterna bra. Däremot hade vi föredragit att träffats på plats för att få mer rikhaltiga svar. Vi upplevde skillnader i respondenternas svar när vi mötte dem fysiskt. På deras arbetsplatser blev dialogen mellan respondenterna och oss som intervjuare mycket bättre. Respondenterna var inte nervösa och intervjun hade ett bra flyt. I programmet Zoom hackade uppkopplingen och det var lite svårt för respondenterna, som aldrig tidigare använt sig av Zoom, att hitta hur de kunde slå på ljudet.
Vi upplevde att respondenterna via Zoom var lite nervösa. Detta tror vi kan bero på att de inte var trygga med programmet Zoom.
Vi har i resultatet visat respondenternas uppfattningar med citat och beskrivande text. Agnafors och Levinsson (2019) menar att en beskrivande text aldrig kan vara helt otolkad. Vi strävade efter att vara så objektiva och neutrala vi kunde i vår studie. I våra beskrivande texter har vi använt oss av
18 respondenternas egna ord och uttryck genom citat vilket ökar textens tillförlitlighet, men detta är dock ingen säkerhet för att texten är helt otolkad. Larsson (1986) poängterar att det finns svårigheter med kvalitativa analyser av datamaterialet. Då vi försöker lyfta fram det meningsfulla i respondenternas egna ord och uttryck i resultatet så blir det en tolkning. Detta menar Larsson (1986) kräver ett tolkande subjekt och inget som kan göras mekaniskt. Därav finns ett problem huruvida forskarens tolkning är rättvis och inte utgår från forskarens privata uppfattning. Med det Larsson (1986) beskriver kan vi inte säkerhetsställa att materialet är helt otolkat. Det finns alltid en viss tolkning i en kvalitativ studie, då den utgår från orddata istället för hårddata.
19
Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet av datamaterialet.I dataanalysen konkretiserades olika utfallsrum som är relevant mot vårt syfte utifrån fritidspersonalens uppfattningar. Dessa utfallsrum bildar rubrikerna: a) Förutsättningar från huvudman och rektor, b) Bidragande förutsättningar för att implementera styrdokumenten i praktiken samt c) Pedagogiskt ledarskap i fritidshemmet. De två första rubrikerna behandlar studiens första samt tredje frågeställning. Den sista rubriken behandlar rektorns pedagogiska ledarskap därmed besvaras studiens andra och tredje frågeställningar. Eftersom denna studie utgår från en fenomenografisk ansats så är detta resultat utformat utifrån att hitta likheter och skillnader i respondenternas uppfattningar. Resultatet återger respondenternas uppfattningar både genom citat och beskrivande jämförelser mellan uppfattningarna. Slutligen avslutas resultatet med en summering.
Förutsättningar från huvudman och rektor
Förutsättningarna för att kunna genomföra en undervisning i fritidshemmet som når de nationella målen utifrån styrdokumenten skiftar. Därav presenteras de olika förutsättningarna nedan utifrån a) förutsättningarna från huvudman, b) förutsättningarna i form av lokaler från huvudman och rektor samt c) förutsättningar i form av personal från huvudman och rektor. Detta avsnitt svara på hur fritidspersonalen uppfattar de förutsättningar de får från huvudman och rektor. Det svarar även vad fritidspersonalen uppfattar vara viktiga förutsättningar för att främja arbetet utifrån styrdokumenten.
Förutsättningar från huvudman
Utifrån respondenternas svar uppfattas förutsättningarna från huvudmannen på olika sätt. Karin beskriver sin uppfattning av huvudmannens syn och inverkan på fritidshemmet.
Sen har jag lite erfarenheter av en politiker inom kommunen utbildningsutskott eller vad det heter, jag pratade med honom för något år sedan, och nämnde fritids. Och då var det liksom “ah fast fritids resultat kan man inte liksom, man kan inte mäta dem riktigt… så att det är inte våran prioritering”.
och då fick man lite svart på vitt att, okej, det här med prioriteringar liksom. Så nä, jag har nog inte tillit till kommunen. (Karin)
Karin uppfattar att huvudmannen inte prioriterar fritidshemmen då resultatet inte kan mätas. Karin uppfattar huvudmannens prioritering som märklig. Bertil har till skillnad från Karin fått en mer positiv uppfattning av huvudmannens prioritering av deras fritidshem.
Vi har en ny skolchef i kommunen som var in och kikade lite grann och det är positivt att det kommer någon från huvudmannanivå. Nya kommunchefen har också sagt han ska komma på besök. (Bertil) Bertils uppfattning är att det finns en vilja att utveckla fritidshemmen i kommunen. Dessa citat visar skillnaden mellan hur Karin och Bertil uppfattar huvudmannens prioritering och engagemang i fritidshemmet.
Respondenterna som arbetar på kommunala fritidshem (se tabell 1) har alla beskrivit olika former av träffar med alla fritidshem i kommunerna som huvudman arrangerar. Det visar att det finns en likhet i uppfattningarna hos respondenterna. De uppfattar att huvudmännen har en vilja att utveckla fritidshemmen. Under dessa träffar får fritidspersonalen på olika sätt en chans att diskutera och skatta sin verksamhet för att de ska utvecklas.
20 Men där sitter vi och gör olika skattningar då. Påståenden till exempel, uppfyller vi målen med den fysiska aktivitet i lek och lära. Då får vi tänka: håller man med, inte med eller till viss del. Och sen har vi en diskussion om det. Till slut inser man och vi tänker att vi gör ju det fast tänker vi efter i slutändan kanske vi inte gör det. Man skattar sig själv och börjar diskutera och vad kan vi göra vad kan vi bli bättre på och sådana saker. (Kim)
Pernilla uppfattning liknar Kims, att det finns ett kvalitetsarbete i kommunen från huvudmannanivå.
De har liknande träffar där de diskuterar hur de vill att fritidshemmen ska drivas. Skillnaden mellan Kim och Pernillas uppfattningar är att Pernilla saknar ett ledarskap under dessa möten.
Men det är också ju där saknar vi också ledarskap från någon huvudman. Det är bara vi som sitter och diskuterar där. Så det är inte riktigt någon som leder. (Pernilla)
Vidare beskriver Pernilla att träffarna inte leder någonstans. Hon har en önskan om att huvudman skulle sätta mer krav och ge bättre förutsättningar, samt vara mer insatt och lyhörd över vad verksamheterna behöver för att fungera optimalt. Hennes uppfattning är att det skulle bli en helt annan sak. Karin och Sofia har till skillnad från Kim och Pernilla inget kvalitetsarbete från huvudman i nuläget.
Liknande Kim och Pernilla har de haft ett fungerande kvalitetsarbete som arrangeras på huvudmannanivå. Karin och Sofia beskriver att deras huvudmän för några år sedan tagit fram fyra olika områden, även kallad indikationer, som fritidshemmen i kommunen skulle arbeta med för att stärka kvaliteten på fritidshemmen.
Så man självskattar sig lite grann, och kollar vart vårt fritidshem… vart ligger vi? Är vi långt fram i det här, eller är vi långt bak? Behöver vi jobba med det här? Och ja, man självskattar sitt fritidshem och sen jobbar man utifrån det. Så kan man ha en period där man “okej, nu behöver vi satsa på det här”. Öka kvaliteten. Detta har vi gjort mycket tidigare, men nu har inte tiden funnits med längre. (Karin)
Citatet ovan visar på en bra förutsättning från huvudman som varit fungerade, men som inte längre genomförs på grund av tidsbrist. Sofia uppfattar att fritidshemmet är väldigt bortprioriterat av huvudman. Hon berättar att det troligen beror på en okunskap bland rektor och huvudman över vad fritidshemmets pedagogiska tanke är.
Jag tror att det är okunskapen bland ledningen, de förstår inte vad vår pedagogiska tanke är eller någonting sånt. Utan dom ser bara fritids som att där är man efter skolan. (Sofia).
Sofia uppfattar att huvudman prioriterar skolan framför fritidshemmet. Uppfattningen hon har är att fritidshemmet inte får tillräckligt med planeringstid för att kunna bedriva ett fritidshem med en pedagogisk tanke. Detta grundar Sofia i att huvudman har beslutat att fritidspersonal ska börja jobba mycket mer inne i klass och att fritidshemmet blir mer barnpassning. Hon säger att det finns en syn på fritids att det är en verksamhet där man är efter skolan och att det inte finns en pedagogisk tanke.
Melissa berättar att de inte direkt får de förutsättningar de behöver från huvudman, utan det är något de som personal måste efterfråga. Däremot beskriver Melissa att hon är mer inkluderad än någon annan arbetsplats hon varit på tidigare. Vilket är en skillnad i förutsättningar i jämförelsen mellan en kommunal skola och en friskola och privat huvudman (se tabell 1). Vidare beskriver Melissa:
21 Ledningen försöker visa intresse genom att sitta med men man har ju ingen kunskap, ingen bakgrundskunskap alls, eh… kring liksom historia, läroplan eller liksom så. Man kan inte. Den dialog man har det handlar ju om åh, be om saker typ, och så…(Melissa)
Ledningen i denna skola inkluderar huvudman och rektor. Melissa menar på att de visar ett intresse för verksamhetens utveckling. Det är en god förutsättning enligt Melissa att arbeta nära huvudman och rektor. Ledning har möjlighet att vara med under vissa möten. Däremot uppfattar Melissa att det saknas en förståelse och kunskap om uppdraget och verksamheten vilket gör att de inte kan vara aktivt deltagande vid utarbetning av arbetsplaner och så vidare.
Förutsättningar i form av lokaler från huvudman och rektor
En förutsättning som respondenterna uppfattar som viktig i deras verksamhet är lokaler.
Förutsättningarna i form av lokaler för att bedriva undervisning i fritidshemmet uppfattas olika av respondenterna. Det finns likheter och skillnader i deras uppfattningar.
Kim delar lokaler med skolan, de får nyttja klassrummen, idrottshall, skolgården samt ett samlingsrum.
“Jag känner ändå att vi kan ta oss, öh, fördelar av det vi har […] bra förutsättningar för att kunna göra ett bra fritids” (Kim). Kim uppfattar att fritidshemmet har goda förutsättningar för att bedriva en undervisning i fritidshemmet då de delar lokaler med skolan och kan nyttja alla platser och lärmiljöer. Melissa beskriver liknande situation. Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och hon berättar att lokalerna är ändamålsenliga och att de kan bedriva undervisning utifrån bra förutsättningar. Till skillnad från Kim och Melissa uppfattar Bertil att de lokaler fritidshemmet har tillgång till är otillräckliga och ger inte rätta förutsättningarna. Bertil delar lokaler med skola och beskriver att de är alldeles för trångbodda med de elevantal de har. Kommun och huvudman har beslutat att det ska bli ett modulsystem på skolan för att skapa mer utrymme. Däremot bortprioriteras fritidshemmet: “Man tänker skola, skola och fritids är två olika saker” (Bertil). Pernilla uttrycker också att lokalerna är för trångbodda om de räknar på de elever de har inskrivna på fritidshemmet. Pernilla poängterar att de i nuläget är ännu mer trångbott då de har matsal i idrottshallen som de annars kan nyttja under fritidstid.
Lokalerna är byggd för kanske 20 elever och vi kanske har, ehm, 60 elever inskrivna. Det blir att där får vi ingen stöttning. Jag kan ju tänka mig att stöttning eller ett ledarskap därifrån hade gett oss möjlighet till ett klassrum till. Eller möjlighet eller plats till ett till utrymme. (Pernilla)
Bertil och Pernillas uppfattningar är att de blir bortprioriterad på huvudmanna- och rektorsnivå vad det gäller lokaler. Enligt deras uppfattningar missgynnar detta deras förutsättning att bedriva en god undervisning enligt styrdokument. Robins skola är under förändring för tillfället då det utförs ombyggnationer av hela skolan. Detta leder till att fritidshemmet i nuläget har tillgång till sämre lokaler.
Däremot berättar Robin att fritidspersonal ska få vara med i planering av fritidshemmets nya lokaler.
Där har de möjlighet att välja om de vill ha egna lokaler i en egen byggnad eller om de hellre önskar att ha egna lokaler i skolan.
Planen är att fritids ska få vara med att planera, om de vill ha eget hus eller egna lokaler. Så det känns som att ledningen tar… jag vet att ledningen tycker att vi har en viktig verksamhet liksom, och att de vill satsa på fritids. (Robin)
Citat visar att Robin uppfattar sig prioriterad och sedd av huvudman och rektor, att de vill satsa på fritidshemmet och skapa bra förutsättningar. Sofia och Karin har egna lokaler och de uppfattar detta
