• No results found

Alexanders sjukdom

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Alexanders sjukdom"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Övningen är framtagen av Erik Bongcam-Rudloff, Inst. för cell- och molekylärbiologi, Institutionen för husdjursgenetik, Molekylär genetik, SLU. Revide- rad av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik 2017 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se

Många sjukdomar orsakas av mutationer i en gen, antingen i själva den kodande sekvensen eller i de regulatoriska sekvenser som styr hur mycket och när genen uttrycks. De avvikelser som beror på en enda gen kallas monogena avvikelser. Ett stort antal sådana avvikel- ser är kända, men de flesta är mycket ovanliga.

Uppgift

Den här uppgiften går ut på att analysera proteinsekvenserna hos fem patienter och se om någon eller flera av dem bär på en mutation i GFAP-genen. Uppgiften är relativt enkel och går snabbt att genomföra. Jämförelsen utförs genom att använda ett av de mest vanliga bioinformatiska verktygen för jämförelser av DNA- och protein- sekvenser.

Alexanders sjukdom

Alexanders sjukdom är en allvarlig fortskridande hjärnsjukdom som främst drabbar små- barn. Den vita substansen i hjärnan (myelinet) förändras genom en kraftig inlagring av proteiner i storhjärnans stödjeceller (gliacellerna) med en bildning av så kallade Rosenthalfi- brer. Under lång tid har förekomsten av Rosenthalfibrer använts för att bekräfta diagnosen.

Sjukdomen orsakas av en skada (mutation) i GFAP (glial fibrillary acidic protein)-genen och finns på den långa armen av kromosom 17. Mutationen gör att hjärnans stödjeceller, gliacellerna, fungerar sämre på grund av den kraftiga bildningen och inlagringen av en de- fekt variant av GFAP. Detta leder till att gliacellerna inte klarar att stödja hjärnans nervceller och myelinet. Myelin är den vävnad som omger och isolerar alla nervtrådar. Mer informa- tion om Alexanders sjukdom finns här: http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/

alexanderssjukdom#anchor_4

Vanliga mutationer i den här sjukdomen är aminosyran R i position 79 som har ändrats till C, H eller G och/eller att aminosyran R i position 239 har ändrats till aminosyrorna H eller C.

Utförande

Gå in på sidan http://www.ebiokit.eu/. På startsidan (se bild 1nedan) väljs fliken ”Align”

högst upp på sidan. På den sida som då öppnas finns en ruta där du ska klistra in alla sekvenser samtidigt, se bild 2. Sekvenserna hittar du sist i detta dokument. Ändra inte på några parametrar. Klicka på ”Align”.

Alexanders sjukdom

– en monogen avvikelse

Illustration: Ola Lund- ström

Cellkärna

Axon

Dendriter

Cellkropp

Ranviers noder Schwanncell

Myelin

Synaps

Schematisk bild över en nervcell. Bildkälla:

Wikimedia commons

(2)

Övningen är framtagen av Erik Bongcam-Rudloff, Inst. för cell- och molekylärbiologi, Institutionen för husdjursgenetik, Molekylär genetik, SLU. Revide- rad av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik 2017 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se

Bild 1:

Bild 2:

Resultatet bör se ut som i bild 3 (se nästa sida).

Fråga: Vilken/vilka av patienterna bär på en mutation som kan orsaka Alexanders sjukdom?

Vanligtvis görs sekvenseringen på DNA men i uppgiften har sekvenserna översatts till ami- nosyror för enkelhets skull.

(3)

Övningen är framtagen av Erik Bongcam-Rudloff, Inst. för cell- och molekylärbiologi, Institutionen för husdjursgenetik, Molekylär genetik, SLU. Revide- rad av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik 2017 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se

Aminosyrasekvenser

>Normal GFAP

MERRRITSAARRSYVSSGEMMVGGLAPGRRLGPGTRLSLARMPPPLPTRVD- FSLAGALNAGFKETRASERAEMMELNDRFASYIEKVRFLEQQNKALAAELNQL- RAKEPTKLADVYQAELRELRLRLDQLTANSARLEVERDNLAQDLATVRQKLQ- DETNLRLEAENNLAAYRQEADEATLARLDLERKIESLEEEIRFLRKIHEEEV- RELQEQLARQQVHVELDVAKPDLTAALKEIRTQYEAMASSNMHEAEEWYRSK- FADLTDAAARNAELLRQAKHEANDYRRQLQSLTCDLESLRGTNESLERQM- REQEERHVREAASYQEALARLEEEGQSLKDEMARHLQEYQDLLNVKLALDIE- IATYRKLLEGEENRITIPVQTFSNLQIRETSLDTKSVSEGHLKRNIVVKTVEMRD- GEVIKESKQEHKDVM

>1patient

MERRRITSAARRSYVSSGEMMVGGLAPGRRLGPGTRLSLARMPPPLPTRVD- FSLAGALNAGFKETRASERAEMMELNDRFASYIEKVRFLEQQNKALAAELNQL- RAKEPTKLADVYQAELRELRLRLDQLTANSARLEVERDNLAQDLATVRQKLQ- DETNLRLEAENNLAAYRQEADEATLARLDLERKIESLEEEIRFLRKIHEEEV- RELQEQLARQQVHVELDVAKPDLTAALKEIHTQYEAMASSNMHEAEEWYRSK- FADLTDAAARNAELLRQAKHEANDYRRQLQSLTCDLESLRGTNESLERQM- REQEERHVREAASYQEALARLEEEGQSLKDEMARHLQEYQDLLNVKLALDIE- IATYRKLLEGEENRITIPVQTFSNLQIRETSLDTKSVSEGHLKRNIVVKTVEMRD- GEVIKESKQEHKDVM

Bild 3 visar en del av resultatet:

(4)

Övningen är framtagen av Erik Bongcam-Rudloff, Inst. för cell- och molekylärbiologi, Institutionen för husdjursgenetik, Molekylär genetik, SLU. Revide- rad av Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik 2017 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se

>2patient

MERRRITSAARRSYVSSGEMMVGGLAPGRRLGPGTRLSLARMPPPLPTRVD- FSLAGALNAGFKETRASERAEMMELNDHFASYIEKVRFLEQQNKALAAELNQL- RAKEPTKLADVYQAELRELRLRLDQLTANSARLEVERDNLAQDLATVRQKLQ- DETNLRLEAENNLAAYRQEADEATLARLDLERKIESLEEEIRFLRKIHEEEV- RELQEQLARQQVHVELDVAKPDLTAALKEICTQYEAMASSNMHEAEEWYRSK- FADLTDAAARNAELLRQAKHEANDYRRQLQSLTCDLESLRGTNESLERQM- REQEERHVREAASYQEALARLEEEGQSLKDEMARHLQEYQDLLNVKLALDIE- IATYRKLLEGEENRITIPVQTFSNLQIRETSLDTKSVSEGHLKRNIVVKTVEMRD- GEVIKESKQEHKDVM

>3patient

MERRRITSAARRSYVSSGEMMVGGLAPGRRLGPGTRLSLARMPPPLPTRVD- FSLAGALNAGFKETRASERAEMMELNDRFASYIEKVRFLEQQNKALAAELNQL- RAKEPTKLADVYQAELRELRLRLDQLTANSARLEVERDNLAQDLATVRQKLQ- DETNLRLEAENNLAAYRQEADEATLARLDLERKIESLEEEIRFLRKIHEEEV- RELQEQLARQQVHVELDVAKPDLTAALKEIRTQYEAMASSNMHEAEEWYRSK- FADLTDAAARNAELLRQAKHEANDYRRQLQSLTCDLESLRGTNESLERQM- REQEERHVREAASYQEALARLEEEGQSLKDEMARHLQEYQDLLNVKLALDIE- IATYRKLLEGEENRITIPVQTFSNLQIRETSLDTKSVSEGHLKRNIVVKTVEMRD- GEVIKESKQEHKDVM

>4patient

MERRRITSAARRSYVSSGEMMVGGLAPGRRLGPGTRLSLARMPPPLPTRVD- FSLAGALNAGFKETRASERAEMMELNDRFASYIEKVRFLEQQNKALAAELNQL- RAKEPTKLADVYQAELRELRLRLDQLTANSARLEVERDNLAQDLATVRQKLQ- DETNLRLEAENNLAAYRQEADEATLARLDLERKIESLEEEIRFLRKIHEEEV- RELQEQLARQQVHVELDVAKPDLTAALKEIRTQYEAMASSNMHEAEEWYRSK- FADLTDAAARNAELLRQAKHEANDYRRQLQSLTCDLESLRGTNESLERQM- REQEERHVREAASYQEALARLEEEGQSLKDEMARHLQEYQDLLNVKLALDIE- IATYRKLLEGEENRITIPVQTFSNLQIRETSLDTKSVSEGHLKRNIVVKTVEMRD- GEVIKESKQEHKDVM

>5patient

MERRRITSAARRSYVSSGEMMVGGLAPGRRLGPGTRLSLARMPPPLPTRVD- FSLAGALNAGFKETRASERAEMMELNDCFASYIEKVRFLEQQNKALAAELNQL- RAKEPTKLADVYQAELRELRLRLDQLTANSARLEVERDNLAQDLATVRQKLQ- DETNLRLEAENNLAAYRQEADEATLARLDLERKIESLEEEIRFLRKIHEEEV- RELQEQLARQQVHVELDVAKPDLTAALKEICTQYEAMASSNMHEAEEWYRSK- FADLTDAAARNAELLRQAKHEANDYRRQLQSLTCDLESLRGTNESLERQM- REQEERHVREAASYQEALARLEEEGQSLKDEMARHLQEYQDLLNVKLALDIE- IATYRKLLEGEENRITIPVQTFSNLQIRETSLDTKSVSEGHLKRNIVVKTVEMRD- GEVIKESKQEHKDVM

References

Related documents

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan nr 1 mars 2006 • Får fritt kopieras om källan

Utvecklingen går snabbt framåt för tek- niker som samlar in stora mängder informa- tion från enskilda celler, till exempel vilka RNA-molekyler som finns i cellen.. Genom att

Mikrober är inte bara alla prokaryoter (bakterier och arkéer) utan även många eukaryoter – de flesta alger, merparten organismer som äter dessa alger och en enorm mångfald

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se.. Fotosyntesen är kanske den

DNA från fynd av för länge sedan döda människor, som för flera tusen år sedan levde i det som är nuvarande Sverige eller som för ännu mycket längre sedan levde under en

Dessa milda infektioner kallas lågpatogena influensa virus och orsakar inte några större problem även om de skulle smitta över till tamfjäderfä som höns och kalkoner.. Men

Målet för många forskargrupper idag är att öka för- ståelsen för hur detta “organ” kommuni- cerar med våra övriga organ och hur man kan återställa en störd bakterieflora

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, www.bioresurs.uu.se Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan