AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
En studie om hur barn får inflytande i leken
Maria Bjurkvist
2020
Examensarbete Grundnivå 15 hp Pedagogik
Förskollärarprogrammet PEG 700
Handledare: Johan Liljestrand Examinator: Daniel Pettersson
Bjurkvist. M. (2020) En studie om hur barn får inflytande i leken. Examensarbete i pedagogik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.
Sammanfattning
Syftet med studien är att studera hur barn får inflytande i leken. Studien grundar sig på mikro-etnografisk metod där jag varit en minimal deltagare då jag observerat barnen i deras pågående lek. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, analyserades Corsaros (1993) teorier. Utifrån barns perspektiv analyserades empirin som bildade tre kategorier, som visar hur barn får inflytande i leken. Resultatet visar att det är olika inflytanderoller som skapas i leken och barnen använder sig av olika metoder för att få inflytande i leken.
Nyckelord: Barn, förskola, inflytande, initiativ, lek
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.2 Disposition ... 1
2 Syfte ... 2
3 Begrepp ... 2
4 Bakgrund/Tidigare forskning ... 2
4.1 Tolkande reproduktion i lek ... 2
4.2 Status i leken ... 3
5 Studiens teoretiska utgångspunkt ... 4
Sociokulturellt perspektiv ... 4
Barns perspektiv ... 4
6 Metod ... 5
6. 1 Datainsamlingsmetod ... 5
6.2 Urval ... 5
6.3 Genomförande ... 6
6.4 Dataanalys ... 7
6.5 Etiska val ... 7
6.5 Reliabilitet och validitet ... 8
7 Resultat ... 8
7.1 Olika barns inflytande avlöser varandra ... 9
7.2 Inflytandet avbryts ... 11
7.3 Inflytande genom förhandling om vad leken ska innehålla ... 12
8 Diskussion ... 14
8.1 Metoddiskussion ... 14
8.2 Resultatdiskussion ... 15
9 Slutsats ... 16
10 Referenser ... 17
11 Bilagor ... 19
11.1 Bilaga 1: Artikelsök ... 19
11.2 Bilaga 2: Samtyckesblankett ... 20
1
1 Inledning
Leken är en stor del våra liv och redan från spädbarnsåldern börjar vuxna leka tittut med barnen (Knutsdotter Olofsson, 2017). Den som lärt sig leka kommer bära med sig förmågan att leka hela livet. Vi leker många lekar som vi delar med djuren som att skrämmas, hota, jaga varandra och låtsas bråka (Knutsdotter Olofsson, 2017). Genom att låta barnen ta egna initiativ och ge dem inflytande över deras lekar och lärande i förskolan ger vi dem möjlighet att utveckla deras fantasi, lärande och skapande. Barnen utvecklar hela tiden sig själva genom att tillåtas ta egna initiativ, vilket bidrar till ett inflytande över leken som de deltar i. Men det sker dock inte enkelt utan handlar om viljor som ska överensstämma.
Arnér och Sollerman (2018) skriver om när barnen tar initiativ och försöker få
inflytande i leken, vilket sker när barnen söker utmaningar och kreativa aktiviteter som de vill genomföra. När barnen tar initiativ och försöker få inflytande kan det ske på många olika sätt och på många olika ställen. Leken är en av platserna där det sker initiativtagande och utövas inflytande bland barnen om vad leken ska handla om och hur den pågående leken ska utvecklas. Barnen är inte alltid överens om alla initiativ som tas i leken vilket bidrar till att barnen får prova sig fram och se vad det är som fungerar för att få inflytande i lekens handling. Detta leder till tidiga erfarenheter av mänskligt samspel, och om vilka som får inflytande i samspelet. Studien kommer studera hur barn får inflytande i den pågående leken.
1.2 Disposition
Studien inleds med att syftet presenteras sedan kommer en förklaring av begrepp.
Därefter presenteras tidigare forskning och teoretiska perspektiv som studien grundas på. Metodavsnittet beskriver datainsamling, urval, tillvägagångssätt och de etiska antaganden som vidtagits. Därefter följer resultat och analys där det empiriska materialet presenteras. Vidare följer diskussion av metod och resultat. Slutligen presenteras slutsatsen.
2
2 Syfte
Syftet med denna studie är att studera hur barn får inflytande i den pågående leken. Den frågeställning som studien utgår från är:
• På vilka sätt får barn inflytande i lek?
3 Begrepp
Kamratgrupp: Minst två barn deltar i leken
Inflytande: Ett initiativ tas om aktivitetens inriktning samt att kamratgruppen följer initiativet.
Fri lek: Barnen leker sin egen lek utan förskolläraren styr eller har bestämt leken.
4 Bakgrund/Tidigare forskning
Detta avsnitt består av artikelsökningar av tidigare forskning och en avhandling som riktar sig mot studiens syfte
4.1 Tolkande reproduktion i lek
I Corsaros (1993) studie redovisas hur barn använder sig av tolkande reproduktion. Med det menar Corsaro (1993) att barnen utvecklar lekar som relaterar till deras kulturella upplevelser av samhället. Barnen använder sig av leken samtidigt som de undersöker vuxenkulturen. Barnen använder sig av olika samtalsstrategier för att förhandla om nya karaktärer i kamratgruppen. Corsaro (1993) visar att det kan vara skillnad på hur barnen skapar sina lekar och använder sig av tolkande reproduktion beroende på hur barnens hemförhållande är. Barnen skapar sina lekar och det blir en reproduktion av den kultur som barnet lever i.
3
4.2 Status i leken
Två av studierna beskriver hur barnen i kamratgruppen använder olika strategier, rekvisita och andra lösningar för få eller behålla en ledande position i leken.
Tellgren (2004) beskriver hur barnen vill få delta i gemenskap i ett interaktionsutrymme och samtidigt försvara sitt interaktionsutrymme, där barnen befinner sig när de leker och i andra aktiviteter. Barnen försvarar även den fysiska platsen och den interaktion som pågår i relationerna bland barnen.
I Löfdahls (2006) studie visas att det finns olika statusroller som är socialt konstruerade i kamratgrupperna. Statusrollerna skapas av barnen efter både kulturella och sociala värden från vuxenvärlden. I den fria leken använder de leken till att underhålla och skapa positioner i kamratgruppen. När barnen leker på den fria lektiden använder de lektiden till förhandlingar om rollkaraktärer i leken vilket påverkar barnens verklighet i förskolan där positioneringen kan påverka normer, värderingar och attityder som gäller jämlikhet och rättvisa.
Två av studierna undersöker hur dominansen skiljer sig mellan de olika könen i
förskolan och hur den påverkar leken. Pellegrini, D. et. al (2007) beskriver hur fientligt beteende och dominans förekommer i förskolan. Det fientliga beteendet har en koppling till social dominans i barngruppen. Neppl och Murray (1997) beskriver hur social dominans sammanhänger med könsskillnader bland förskolebarnen. Flickor och pojkar har olika lekmönster och i de olika lekmönstren uppstår dominans mellan barnen. Neppl och Murrays (1997) studie visar att det ofta sker dominans när barn av samma kön leker med varandra mer än när det är olika kön som leker tillsammans. I Pellegrini, D. et. al (2007) beskrivs hur barnen kan bli hjälpta av att ha samma barngrupp som de vistas i under längre tid utan pauser. Det ger barnen en annan trygghet och mindre behov att dominera och ha ett fientligt beteende mot de andra barnen i gruppen.
Sammanfattningsvis har tidigare forskningen visat på att barnen använder sig av leken för att utforska deras verklighet. Leken blir en tolkande reproduktion av den värld
4 barnen befinner sig i. Leken blir även ett sätt att prova på olika roller, attityder, normer och värden. Barnen som vistas på förskolan utövar olika mycket social dominans i kamratgruppen och forskningen visar att barns samspel inte alltid är jämlikt trots att lek ofta beskrivs så.
5 Studiens teoretiska utgångspunkt
Sociokulturellt perspektiv
När människan föds finns det redan en kultur som är utformad och uppbyggd av andra människor. I kulturen människan föds in i finns det redan etablerade relationer,
människors tidigare historia, kunskaper värderingar och traditioner. Kulturen är en av våra sociala tillgångar som visar sig i olika format (Strandberg, 2017). Strandberg (2017) beskriver hur leken får barnen att utforska att vara huvudperson som provar på regler, verktyg och normer. De utforskar olika delar av språket, något som de upplevt men inte riktigt vet vad det innebär. Leken formar en stor del av barnens utveckling där de får prova tillsammans med varandra.
William Corsaros forskning om barns perspektiv och hur barnen tolkar kulturen som de befinner sig i kommer att tas i bruk i uppsatsen. Barnen skapar tillsammans olika kamratkulturer när de vistas i förskolan och i dessa kulturer är språket en viktig del för att förhandla om roller i kulturen (Löfdahl, 2016). Det barnen upplever i vardagen på förskolan blir en viktig del och trygghet i den kulturella rutinen i förskolan. Corsaros menar att barn från tidig ålder, till förskole och skolålder till vuxen ålder utvecklas som en spiral mot vidgade och större områden (Löfdahl, 2016).
Barns perspektiv
Studien tar sin utgångspunkt i hur barn får inflytande i leken utifrån barns perspektiv och synliggör hur deras inflytande ser ut. Det är svårt att helt utgå från barns perspektiv men det går att försöka närma sig barns perspektiv. Genom att låta barnens röster, rörelser och användning av kroppsspråket höras och synas istället för att den vuxna ska tolka vad barnen gör och säger (Roos, 2016). När vi utgår från barns perspektiv
5 använder vi barnens egna handlingar, tolkningar vilket bidrar till att barnen blir mer synliga utifrån barnens kultur och inte utifrån hur den vuxne tolkar dem.
6 Metod
I detta avsnitt kommer jag redogöra för metod: Hur urvalsprocessen har gått till, mitt genomförande och vilka principer jag har tagit hänsyn till samt studiens reliabilitet och validitet.
6. 1 Datainsamlingsmetod
Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur barn som befinner sig i en pågående lek får inflytande. Studien undersöker barnen i den fria leken inomhus i förskolans lokaler där barnen vanligtvis vistas. Studien använder mikro-etnografisk metod då en etnografisk studie innebär att jag ska vara ute i förskolegruppen under lång tid, vilket det inte finns det inte tid till. Bryman (2011) rekommenderar istället en mikro-
etnografisk metod, då jag fokuserar på ett specifikt område går den att genomföra på kortare tid. Jag valde att vara en minimal deltagande observatör när jag observerande Bryman (2011) då jag som är observatör kan hamna i situationer där observatören måste gripa in. Jag valde att videofilma observationerna samtidigt som jag förde
fältanteckningar. Bryman (2011) skriver om hur fältanteckningarna som antecknas bör vara detaljerade sammanfattningar av olika beteenden och skeenden som sker under observationen. Men det händer mycket under en observation och det kan vara svårt att hinna med att anteckna allt som sker så jag valde också att videofilma observationerna för att vara säker på att inte missa något i observationerna.
6.2 Urval
Urvalsprocessen började med att rektorn kontaktades via e-post på den tilltänka förskolan, information om mig som student och syftet med studien samt vilken metod som skulle användas i undersökningen presenterades. När rektorn gav klartecken åkte jag till förskolan för att prata med förskollärarna och visade förskolläraren
samtyckesblanketten (se bilaga 1) som jag lämnade ut till vårdnadshavarna. Det är viktigt att de tilltänkta barnens vårdnadshavare får uppgifter om vad jag kommer
6 undersöka i min studie och att jag får ett godkännande från vårdnadshavare huruvida barnen får delta i min undersökning (Löfdahl, 2016).
När samtyckesblanketterna kommit in gick jag igenom blanketterna tillsammans med förskollärarna för att se vilka barn som fick delta i undersökningen. Den tilltänka förskolan som jag först varit i kontakt med fick inte in så många tillståndsblanketter som jag behövde. Jag informerade förskolan jag varit i kontakt med att jag inte kommer genomföra min studie där. Jag kontaktade sedan rektorn via sms på en annan förskola som ligger i samma kommun och informerade om syfte med studien och metoden som skulle användas. När rektorn gav sitt godkännande kontaktade jag förskollärarna och bestämde tid för att lämna ut tillståndsblanketter till vårdnadshavare och barnen som är 3 - 5 år. Jag hade kontakt med förskolepersonalen om hur många blanketter som kommit in och när jag sedan kunde komma och genomföra mina observationer.
6.3 Genomförande
Dag och tid hade i förtid bestämts för när jag skulle genomföra observationer
tillsammans med förskollärarna på förskolan. Eftersom jag skulle observera barnen i den fria leken (en punkt på dagsschemat) genomfördes observationerna på tisdagar mellan 12 – 14 då det passade barngruppen och personalen bäst. När jag kom till
förskolan hade förskollärarna delat upp de barn som hade fått tillstånd att delta i studien och förskolläraren presenterade mig för dem. Jag berättade att jag skulle ”titta”,
observera och även filma barnen när de lekte. Barnen fick börja leka innan jag rörde mig runt i lokalen så barnen inte skulle få för mycket fokus på mig och riskera att inte känna sig trygga i leken. Jag rörde mig runt i lokalen så att barnen skulle bli bekväma med att jag var med dem i rummen där de lekte innan jag började observera och filma.
När jag rört mig runt i lokalen och barnen kommit i gång att leka satte jag mig och började observera lekarna.
I början av observationerna förde jag bara fältanteckningar och efter en stund började jag filma. Vissa gånger förde jag bara fältanteckningar när barnen blev för fokuserade på att jag spelade in dem. Det insamlade materialet blev femton observationer;
7 sammanlagt 1.5 timmar inspelat material för att belysa frågeställningen. Jag
sammanställde sedan de observationer som handlade om inflytande och det blev
slutligen tre observationer som jag kunde använda mig av ifrån det inspelade materialet.
Då jag inte fick tillståndblanketter för alla barnen, bidrog det alltså till att det blev färre barn vilken kan ha bidragit till mindre material än om fler barn hade deltagit
6.4 Dataanalys
Efter varje gång jag varit på förskolan och genomfört observationerna satte jag mig ner och tittade igenom observationerna och sorterade ut vilka observationer som var intressanta och som jag ville gå igenom en extra gång. Samtidigt som jag tittade på observationerna hade jag fältanteckningarna bredvid och jämförde fältanteckningarna med de inspelade observationerna. När jag gick igenom observationerna utgick jag från frågeställningen i studien. När jag tittat igenom det inspelade materialet jag sorterat ut en gång till kom jag fram till att det var tre observationer som stämde in på
frågeställningen. Jag började sedan transkribera observationerna för att återge vad som sker i observationerna. Jag tittade igenom observationerna flera gånger för att vara säker på att det transkriberade materialet blev korrekt. När observationerna var transkriberade sorterades de in i tre kategorier vilket var: Olika barns inflytande avlöser varandra, Inflytande avbryts, Inflytande genom förhandling om vad leken ska innehålla. I det transkriberade materialet fingerades barnens namn så det inte ska gå att identifiera dem.
6.5 Etiska val
I studien har jag tagit hänsyn till forskningsetiska principerna samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och informationskravet (God forskningssed, 2011). Före undersökningen kan börja måste de personer som är tilltänkta att delta informeras och ge samtycke till att delta (Löfdahl, 2016). Jag har lämnat ut samtyckesblanketter till samtliga vårdnadshavare med information om vad undersökningen kommer innehålla och att materialet bara kommer att användas i studien och att när studien är klar kommer allting raderas. Jag har informerat om att personerna som deltar i undersökningen under tiden kan välja att avbryta deltagandet. I det transkriberade materialet är namnen fingerade.
8
6.5 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet i en mikro-etnografisk studie innebär hur trovärdigheten i hur det insamlade materialet har samlats in så att man ska kunna dra mer generella slutsatser från
materialet (Löfdahl et. al, 2016). Observationerna genomfördes med fokus på studiens syfte vilket är att studera hur barn får inflytande i den pågående leken för att ge en trovärdig slutsats av det insamlade materialet. Genom att observationer skedde under samma tid under 3 veckor, bidrar det till en tillräckligt hög reliabilitet eftersom miljön inte förändras så mycket på tre veckor. För att få en högre reliabilitet skulle det dock behövas ännu längre tid till att observera.
Validitet innebär giltighet av att jag verkligen så långt det är möjligt kan besvara, eller fånga syftet (Löfdahl et. al, 2016). I observationerna som genomfördes var det fokus på syftet att studera hur barn får inflytande i den pågående leken vilket ger materialet en hög validitet. Jag vaskade, som nämnts ovan, fram tre observationer ur hela materialet för att fånga syftet.
7 Resultat/Analys
I resultat/analys avsnittet kommer jag att presentera tre kategorier i form av transkriberad dialog. I den transkriberade dialogen har jag märkt varje linje med
nummer med start på 1 för att i analysen lättare kunna visa på vilken rad som händelsen har ägt rum. Jag kommer förklara bakgrunden till varje observation, vilka barn som finns med och vilken plats barnen befinner sig på, så det blir lättare att förstå den transkriberade observationen.
9
7.1 Olika barns inflytande avlöser varandra
Kategorin olika barns inflytande avlöser varandra innebär att i interaktionen tas nya initiativ, som besvaras positivt, där olika barn turas om att vara initiativtagare. Inget av initiativen avbryts från att fullföljas helt ut.
I observationen sitter Hugo och Albert och leker med duplo på en plats på förskolan där de har lego/duplo. Hugo och Albert har ett färdigbyggt hus/torn som är mittpunkten i leken och en varsin traktor som de leker med kring huset/tornet.
Observation 1
1 Hugo: ”det får inte bli något högre nu då når inte min traktor att lasta.” den når precis upp till taket på huset
2 Albert visar med sin traktor ”min når såhär högt” Alberts traktor når lite lägre än Hugos traktor
3 Albert sätter dit en ny bit på huset som han kallar plattan ”jag sätter plattan så den sitter bättre”
4 Hugo: ”fast inte så, då kan den tjonga av”
5 Hugo tar fram en kran och Albert letar reda på en skopa och ger skopan till Hugo som sätter den på kranen. Albert berättar för Hugo vart kranen ska sitta på huset ”Du kan sätta den här” och visar var med handen vart Hugo kan sätta kranen.
6 Hugo sätter dit kranen med skopan
7 Albert. ”skopan sitter åt fel håll” Albert tar bort kranen och rättar till skopan och sedan sätter tillbaka den igen.
8 Hugo. ”vart är den andra skopan”
9 Albert och Hugo ställer sig upp samtidigt men Albert kommer först till den andra kranen som ligger i fönstret en liten bit från där Hugo och Albert leker.
10 Albert tar av skopan av kranen och kastar ner skopan på golvet, Albert lämnar kranen i fönstret. När Albert är på väg tillbaka frågar Albert Hugo ”ska den ha längre arm” och hämtar kranen och sätter ihop den med den andra kranen.
11 Hugo ”jag ska hämta skopan” och åker i väg med sin traktor.
10 12 Albert ”här är skopan” Albert försöker ge Hugo skopan men Hugo åker vidare och Albert lägger skopan vid huset då säger Hugo ”jag skulle åka och hämta den”
och lastar skopan med traktorn.
13 Hugo ”jag vet ett ännu bättre ställe så man kan koppla på den med armen” och kör skopan dit.
På rad (1) kan vi se hur Hugo tar initiativ och säger att de inte kan bygga något högre på huset för då når inte Hugos traktor upp att lasta. På rad (3) är det Albert som tar initiativ till att sätta dit en platta på huset så den ska sitta bättre, Hugo svarar att den inte kan sitta så rad (4) som Albert sätter den men hur följer ändå upp Albert.
På rad (5) är det återigen Hugo som tar initiativ till att de ska leka med kranen och Albert hänger på leken och hämtar skopan som Albert ger till Hugo. Albert tar sedan initiativ om var Hugo ska sätta kranen med skopan på huset genom att berätta och visa för honom var kranen kan sitta. Hugo gör som Albert säger rad (6) och sätter kranen med skopan på platsen där Albert visat.
Albert (7) ordnar till kranen. När Hugo rad (8) frågar om den andra skopan blir båda intresserad men det är Albert som kommer först till kranen, som han tar loss skopan och lämnar kranen kvar. När Albert är på väg tillbaka rad (10) kommer han på att det går att förlänga kranen. Albert hämtar kranen som han lämnat kvar och kopplar ihop den med den andra kranen. När Hugo sedan ska hämta skopan med sin traktor och Albert försöker ge den till Hugo rad (11,12,13) blir det Hugo som återigen får inflytande över hur leken ska fortsätta.
I observationen kan vi se hur lekens omväxlande inflytande, bygger på att barnen äger varsin traktor och inte behöver dela traktorn med det andra barnet. Vi kan se att barnen har ett gemensamt projekt och använder de fordon barnen äger (Corsaro, 1993, Löfdahl, 2016). I leken får båda barnen inflytande över vad som ska ske utan att något barns inflytande avbryts. Barnen turas om att ha inflytande över lekens handling och när ett av
11 barnet ger förslag på inflytande tas det emot positivt av det andra barnet och leken fortsätter sedan i den riktningen.
7.2 Inflytandet avbryts
Att inflytandet avbryts innebär att det inflytande ett barn har fått avbryts av det andra barnet
I observationen befinner Pontus och Peter sig i ett rum där de håller på att bygga Titanic av stora byggklossar. Peter håller på att sätta upp en vägg medan Pontus sitter lite längre upp och håller på med klossarna. Peter ger Pontus en kloss och tycker att han också ska hjälpa Peter att bygga.
Observation 2
1 Peter ” Ta två stycken du å”
2 Peter och Pontus tar varsin kloss och fäster på varsin sida på botten av båten 3 Peter ”Ta röda”
4 Peter sträcker sig efter en röd kloss och ger den till Pontus 5 Peter ” Här får du Pontus”
6 Peter och Pontus fortsätter bygga väggarna på Titanic
7 Pontus reser sig upp och med hjälp av handen räknar han klossarna de har satt ihop 8 Pontus ”Ett, två, tre, fyra” sedan går Pontus och letar fler klossar
9 Pontus ”Nu tar vi blå” och letar efter blåa klossar 10 Peter ”Aaa, och orange också, ta lite orange”
11 Peter går och hämtar en orange kloss och Pontus sitter och letar både blå och orange-färgade klossar
12 Pontus ”Titta vilken stor hög”
13 Pontus kommer med högen till Peter och släpper den på golvet.
På rad (1,2,3,4,5) kan vi se hur Peter tar initiativ till hur lekens handling ska fortsätta genom att säga till Pontus vad som ska göras. På rad (9) bryter Pontus det inflytande som Peter haft tidigare i leken genom att säga att de ska byta färg till blå på klossarna
12 trots att det finns röda klotsar kvar att ta från. På rad (10, 11) försöker Peter också få inflytande över vilken färg det ska vara på klossen genom att säga orange och sedan gå och hämta en orange kloss. På rad (11) kan vi även se att både Pontus och Peter har fått inflytande över vilka färger det ska vara när Pontus både letar blå och orange-färgade klossar.
I observationen kan vi se hur barnen begränsar varandras initiativ när de ska bygga Titanic. Under tiden blir det konkurrens mellan barnen om hur Titanic ska se ut. Färgen på Titanic får inte bestämmas av bara ett barn utan där avbryts initiativen och byts ut till en annan färg. Det vi kan se är att barnen har olika tolkningar om hur Titanic ska se ut ifrån deras perspektiv (Corsaro,1993). I observationen skiljer sig mönstret från
observation 1 där barnen äger en varsin traktor.
7.3 Inflytande genom förhandling om vad leken ska innehålla
Inflytande genom förhandling om vad leken ska innehålla innebär att barnen förhandlar med varandra om vad leken ska handla om.
I observationen befinner sig Hans och Ella i en kub som de har gjort som ett litet hus med gardiner runt om och ställt upp en madrass så det blir stängt och inte går att komma in. Det ligger madrasser och kuddar på golvet i kuben och en rollek från ett sjukhus utspelar sig i leken.
Observation 3
1 Ella ”Nu ska jag skära upp magen.”
2 Ella låtsas att hon skär upp magen på Hans med 2 ficklampor. Hon låtsas titta i magen på Hans, När Ella är klar utbrister hon
3 Ella ”Ska vi leka doktor?”
4 Ella: ”Hans?” Ella petar på Hans med ficklamporna för att han ska reagera, det killas på Hans och både Hans och Ella börjar skratta.
13 5 Ella: ”Vi ska leka doktor! Fniss”
6 Hans: ”Traktor”
7 Ella: ”Doktor”
8 Hans: ”Traktor”
9 Ella: ”Doktor”
10 Hans lägger sig ner igen och Ella ser en öppning i gardinen och säger ”Ska vi leka att det här är dörren?”
Hans sätter sig upp bredvid Ella
11 Hans: ”Då faktiskt ska ska jag ligga på sjukhus!” Lägger armarna i kors och sedan tippar han ner på golvet.
12 Ella börjar sätta på sig en plasthandske och kollar på Hans 13 Ella: ”Fast du lever”
14 Hannes kommer in i kuben 15 Ella: ”Vi leker doktor”
16 Hannes tar upp ficklamporna
17 Hannes: ”Kan vi inte leka pis? Tjuv och polis?”
18 Ella hittar ett armband i doktorlådan och doktorleken avbryts och fokus hamnar på armbandet.
På rad (1,2,3,4,5,7,9) kan vi se hur Ella försöker ta initiativ till att leka doktor med Hans. På rad (6, 8) säger Hans emot Ellas initiativ genom att säga ”traktor” som placerar leken utanför operationsbordet. På rad (10) kan vi se hur Ella igen försöker ta initiativ till hur leken ska utvecklas, eller fortsätta. Sedan på rad (11) ser vi hur Hans börjar förhandla om inflytandet med Ella genom att betona extra, att ska han vara med i leken ska han ”faktiskt” ligga på sjukhus. På rad (17) kommer Hannes in med ett nytt initiativ om lekens innehåll.
I observationen kan vi se hur barnen förhandlar två olika intressen som visar sig i leken
”doktor och traktor” tre om man räknar in Hannes. Löfdahl (2016) pekar på hur viktigt språket är i barnens kultur för att kunna förhandla om och vi kan se att barnen använder sig av språket när de förhandlar med varandra om hur handlingen ska fortgå. Vad som
14 ska vara fokus i en lek, vad man ska leka, har likheter med hur människor utanför
förskolan förhandlar om vad som är viktigt att ägna sig åt.
8 Diskussion
I detta avsnitt kommer en presentation av metoddiskussion och resultatdiskussion
8.1 Metoddiskussion
Metoden som användes i studien var mikro-etnografisk för att observera barnen i en pågående lek. Valet av metod baserades på syftet och frågeställningen som studien grundades på. Barnen observerades på förskolan i en pågående lek för att undersöka barns inflytande i den pågående leken. Valet att vara en minimal deltagande observatör och videofilma när observationerna genomfördes fungerade bra då jag som observerar ibland behövde bryta saker i den pågående leken då barnen ibland blev oense. Genom att videofilma observationerna kunde jag lättare gå tillbaka och titta på observationer flera gånger. Då studien handlar om att observera barn i en pågående lek är det svårt att vara en helt passiv observatör. För att störa barnen så lite som möjligt i leken passade minimalt deltagande observatör bra för att genomföra observationerna utan att störa barnen. Genom att vara en minimalt deltagande observatör blir barnen inte störda eller avbrutna i den pågående leken om det inte är något som händer och observatören känner att den måste ingripa (Bryman, 2011).
Eftersom metoden var att observera barn i en pågående lek var tanken att det skulle vara många barn som lekte tillsammans. Men då alla tillståndblanketter kommit in visade det sig att inte alla barn hade fått godkänt att delta i studien. När observationerna skulle genomföras delades barnen upp i olika rum på förskolan så att det bara blev de barn som fått godkännande att delta i studien, kvar i ett rum. När dessa barn sedan skapade lekar blev det bara två barn som befann sig i leken Om alla barn hade fått godkännande att delta i studien så kan observationerna blivit annorlunda och det kan ha varit lättare att få flera observationer som svarade mot syftet. Det kan vara svårt att få tillräckligt mycket material genom att bara observera, så det kan även vara bra att intervjua barnen också för att få mer insamlat material till studien.
15
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att studera hur barn får inflytande i leken. Resultatet är indelat i tre kategorier. Första kategorin är: Olika barns inflytande avlöser varandra, där olika barn turas om att vara inflytande tagare. Den andra kategorin är: Inflytandet avbryts, och handlar om att det inflytande ett barn har fått avbryts av det andra barnet. Den tredje kategorin är: Inflytande genom förhandling om vad leken ska innehålla, och handlar om när barnen förhandlar med varandra om lekens innehåll. Inflytande i leken kan alltså visas på många olika sätt. Genom att observera barnen i deras fria lek synliggörs barns perspektiv då barnen själva väljer att leka denna lek utifrån deras villkor och fantasi.
Barnen använder sig av tolkande reproduktion Corsaro (1993) från tidigare erfarenheter och tillsammans skapar de leken efter deras erfarenhet av världen. Här spelar de av vuxna tillverkade leksakerna en stor roll för hur inflytandet ter sig genom hur barnen använder leksakerna.
Resultatet visar att det finns olika inflytanderoller i en pågående lek. Olika barns inflytande används på olika sätt, så som att inflytandet avbryts, turtagning och att inflytande sker genom förhandling om vad leken ska innehålla. I alla olika
inflytanderoller som har studerats kan vi se att barnen använder leken genom hur de skapar handlingen utifrån deras värderingar och syn på det som händer kring dem.
Corsaro (1993) menar att barnen tolkar kulturen som finns kring dem och tillsammans utforskar viktiga frågor som blir viktiga i deras liv och utveckling (Löfdahl, 2016).
Leken blir en plats där barnen får vara huvudperson och samtidigt vara den som provar på olika regler, normer och verktyg (Strandberg, 2017).
Det som blir synligt i alla tre inflytanderoller är hur barnen använder sig av tolkande reproduktion Corsaro (1993) där de skapar reproduktion av det som händer i den vuxna världen. De kan på det sättet använda sig av upplevelser i livet utanför förskolan för att få inflytande i leken. Den vuxna världen kan vara svår att förstå för barnen och genom att använda sig av leken så kan de utforska den från deras perspektiv. I de olika
inflytelserollerna synliggörs även att språket har stor betydelse i leken för hela tiden i
16 alla inflytelserollerna sker det en kommunikation mellan barnen om hur handlingen ska fortsätta. Leken och dess innehåll har stor betydelse för barnens vidare utveckling i livet.
9 Slutsats
Jag har i denna studie studerat barns inflytande i leken från barns perspektiv och utgått från frågeställningen: På vilka sätt får barn inflytande i lek? I studien har jag sett hur inflytanderollen bland barnen varierar i leken. Det är inte alltid lätt att få inflytande i den pågående leken, ibland blir det förhandlingar bland barnen om hur leken ska fortsätta. Inflytande handlar inte alltid om att det enbart är ett barn som har inflytande, utan det kan förändras under den pågående leken. Genom att barnen utforskar och provar på olika roller i leken hjälper det deras utveckling och utforskande av världen.
17
10 Referenser
Arnér, E & Sollerman, S (2018) Barnet och förskolans pedagogiska ledarskap.
Studentlitteratur. Lund
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: MTM.
Corsaro, W, A. (1993) Interpretive reproduction in children’s role play. Childhood 1993: 1:64-74. DOI: 10.1177/090756829300100202
Knutsdotter Olofsson, B (red.) (2017) Den fria lekens pedagogik - teori och praktik om fantasilekar. Stockholm: Liber.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzen, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s 32-43) Stockholm: Liber AB
Löfdahl, A (2006) Grounds for values and attitudes children’s play and peer-cultures in pre-school. Journal of early childhood research Vol 4(1) 77–88. [ISSN 1476-718X DOI:10.1177/1476718X06059791]
Löfdahl, A. (2016) Kamratkulturer i förskolan – en lek på andras villkor. Stockholm:
Liber.
Neppl. T. K and Murray. A. D. (1997) Social dominance and play petterns among preeschoolers: Gender comparisons. Sex roles, Vol. 36. Nos 5/6.
Pellegrini, A. D, Roseth, C. J, Mliner. S. Bohn, C. M, Van Ryzin, M, Vance. N, Cheatham. C. L and Tarullo, A. (2007) Social Dominance in Preschool Classrooms.
Journal of Comparative Psychology. Vol. 121, No. 1, 54–64. DOI: 10.1037/0735- 7036.121.1.54
Strandberg, L. (2017) Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar.
Studentlitteratur AB. Lund
18 Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografik studie. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzen, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s 46–57) Stockholm: Liber AB
Tellgren, B. (2004) Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. Universitetsbiblioteket
19
11 Bilagor
11.1 Bilaga 1: Artikelsök
Databasen som användes för artikelsökningen är Discovery samt Google för att få fram licentiatavhandlingar vid Pedagogiska institutionen 2. För att söka fram artiklarna användes sökorden: preschool, preschool children, play, dominance in preschool, children´s perspective, Interpretive Reproduction, children´s play. För att få fram licentiatavhandlingen användes sökorden: Barns inflytande, delaktighet.
20
11.2 Bilaga 2: Samtyckesblankett
6/10 - 20 Medgivande inför studie
Under höstterminen 2020 kommer Maria Bjurkvist att genomföra en studie som är del i mitt examensarbete i pedagogik inom förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle.
I min studie vill jag undersöka barns inflytande i leken. Du får det här brevet eftersom ni är vårdnadshavare till
Syftet med studien är att undersöka barnens inflytande i den fria leken
Jag kommer samla data genom att filma observationer och under observationerna kommer även anteckningar att göras.
De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet.
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagare kan avbryta sitt deltagande utan särskild motivering.
Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och etikprövning avseende examensarbeten.
Senast den 9/10 - 20 behöver jag få besked om ert barn får delta i min studie.
Min handledare för arbetet är universitetslektor Johan Liljestrand johan.liljestrand@hig.se
För mer information kring studien kontakta undertecknad:
Maria Bjurkvist m_mickesson@hotmail.com Med bästa hälsningar
Maria Bjurkvist
Får ert barn delta i studien Ja Nej
(din namnteckning/era namnteckningar)
