Institutionen för vård och natur
E X A M E N S A R B E T E
Sjuksköterskan och patienten med schizofreni
En vårdande relation
Nurse and patient with schizophrenia
A caring relationship
Examensarbete inom ämnet omvårdnad C-nivå 15 högskolepoäng
Vårterminen 2008 Martin Birtic Emma Olsson
Handledare: Anita Johansson Examinator: Lars Westin
SAMMAFATTIG
Titel: Sjuksköterskan och patienten med schizofreni – en vårdande relation Institution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i Skövde
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng Författare: Birtic, Martin; Olsson, Emma
Handledare: Johansson, Anita
Sidor: 15
Månad och år: Maj, 2008
Nyckelord: vårdrelationen, schizofreni, systematisk litteraturstudie
____________________________________________________________________________
Patienter som har diagnosen schizofreni är inte unikt samlade inom den psykiatriska vården utan finns inom alla vårdspecialiteter. En viktig del av omvårdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter är etablerandet av en vårdande relation med dem.
Det är i denna relation som omvårdnaden tillämpas. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades åtta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vårdrelationen:
´etablera en vårdande relation´, ´främjar utvecklingen av vårdrelationen´ samt ´hämmar utvecklingen av vårdrelationen´. Innehållet i dessa teman framhäver att vårdrelationen är ett komplex fenomen bestående av många aspekter. Genom en förståelse utav dessa aspekters proportioner samt påverkan kan de utav sjuksköterskor ägnas medvetna åtgärder i syfte att stärka relationen till patienten och öka kvaliteten på omvårdnaden.
ABSCTRACT
Title: Nurse and patient with schizophrenia - a caring relationship Department: School of life sciences, University of Skövde
Course: Thesis in nursing care, 15 ECTS Author : Birtic, Martin; Olsson, Emma Supervisor: Johansson, Anita
Pages: 15
Month and year: May, 2008
Keywords: caring relationship, schizophrenia, systematic literature review
____________________________________________________________________________
Patients diagnosed with schizophrenia are not specifically limited to psychiatric healthcare but appear within all healthcare specialities. One important task facing the nurse, attending these patients, is the establishment of a caring relationship. It is within this relationship the nurse apply care. The aim of this study was to compile and highlight research which describes the nurse relationship with a patient diagnosed with schizophrenia. In a systematic literature study eight scientific articles were reviewed and analyzed which resulted in three main themes related to the caring relationship: ´establishment of a caring relationship´, ´helping the development of a caring relationship´ and ´hampering the development of a caring relationship´. The content within these themes revealed that the caring relationship is a complex area consisting of multiple aspects. An understanding of the proportions and impact of these aspects can help the nurse to apply specific caring measures aiming to strengthen the relationship with the patient hence increasing care quality.
IEHÅLLSFÖRTECKIG
INLEDNING... 1
BAKGRUND ... 1
Schizofreni ... 1
Medicinsk vård... 2
Vårdande vård ... 2
Den vårdande relationen ... 2
Den psykiatriske patientens ambivalens ... 3
Problemformulering ... 3
SYFTE... 4
Frågeställningar... 4
METOD... 4
Litteraturstudie ... 4
Datainsamling ... 4
Sökord och sökstrategi ... 4
Val av litteratur ... 5
Kvalitetsgranskning: ... 5
Tabell 1: Kvalitetstabell över antal poäng samt vetenskaplig grad artiklarna tilldelats efter kvalitetsgranskning. ... 6
Dataanalys ... 6
Tabell 2: Temamatris som visar exempel på hur innehållsanalys genomförts ... 7
Etiska aspekter ... 7
RESULTAT ... 8
Tabell 3: Tabell över framtagna huvudteman och underteman ... 8
Etablera en vårdande relation... 8
Att lära känna varandra ... 8
Att känna tillit ... 9
Att inte skapa förväntningar... 9
Att stödja patienten ... 10
Främjar utvecklingen av vårdrelationen... 10
Att vara konsekvent och tillgänglig ... 10
Att arbeta tillsammans... 10
Individualiserad vård... 11
Hämmar utvecklingen av vårdrelationen ... 11
Att vara otillgänglighet ... 11
Attityder och känslor... 12
Resultatsammansfattning ... 12
DISKUSSION ... 12
Metoddiskussion ... 13
Resultatdiskussion... 13
Etablera en vårdande relation... 13
Främjar utvecklingan av vårdrelationen... 14
Hämmar utvecklingen av vårdrelationen ... 14
Disciplinnära relationsbegrepp... 14
Konklusion ... 15
REFERENSER... 16
BILAGA 1 – Sökstrategi... i
BILAGA 2 – Kvalitetsgranskning ... ii
BILAGA 3 – Artikelmatris ...iii
ILEDIG
Omkring 50 000 personer i Sverige har schizofrenidiagnos (Cullberg, 2005). Denna sjukdom är en av våra svåraste folksjukdomar och den orsakar ett stort lidande (Socialstyrelsen, 2003).
Det är väl känt att personer med psykisk sjukdom har en överdödlighet och översjuklighet i relation till psykiskt friska personer (Arvidsson, 2006). I relation till detta förstås att gruppen psykiskt sjuka, där schizofrenidiagnoser inkluderas, även far illa kroppsligt och förekommer inte bara inom psykiatrin utan även inom den somatiska vården. Sjuksköterskor kommer i kontakt med dessa individer oberoende av yrkesspecialitet och en viktig uppgift är etablerandet av den relation varigenom hon tillämpar omvårdnad. Att möta patienter med schizofreni kan vara en förvirrande upplevelse som kan leda till att sjuksköterskan känner sig överväldigad. Hon kan själv känna sig splittrad och må dåligt. Ur en sådan komplex situation kan många missförstånd uppstå vilka kan grundlägga ett destruktivt samspel mellan sjuksköterska och patient (Belin, 1990).
BAKGRUD
Schizofreni
Schizofrenisjukdomen kan orsaka många symptom: autism, associationsrubbningar, ambivalens, affektiv rubbning, tankestörningar, hallucinationer, förföljelse- och påverkansidéer, bisarra vanföreställningar, motoriska symptom samt beteendestörningar såsom tvångsfenomen (Cullberg, 2005). Detta symptomspektrum visar på en palett av variationsrika möjligheter till problem hos patienten. I skenet av detta ses att mötet med en patient som har schizofreni kan innebära många svåra situationer vilka kan leda till missförstånd och grundläggandet av ett mycket destruktivt samspel mellan sjuksköterskan och patienten (Belin, 1990).
Det schizofrena sjukdomstillståndet har gått från att ses som ett främst biologiskt fenomen till att även involvera psykologiska och sociala aspekter. Denna utveckling har inneburit att prognosen och behandlingen för de sjuka har skiftat från att ur strikt biologisk utgångspunkt ha varit en mycket dyster prognos, då inga bra mediciner funnits, och där rehabilitering setts som omöjlig och då onödig. Sedan det visat sig effektivare så har behandlingens fokus istället fått mer integrerad art där utbildande, rehabiliterande och medicinsk vård ingår tillsammans.
Så förutom mediciner och socialt nätverk läggs stort fokus på den vård som kan manifesteras i vårdarens relation till patienten (Cullberg, 2005). I och med denna svängning blir schizofrenipatientens kontakter och relationer inom vården viktiga eftersom det är mycket därigenom vägen till friskhet formas.
Belin (1990, s 139) uttrycker vikten av ett vårdande möte med patienten med schizofreni:
I alla de vårdsammanhang där vilja till förståelse och respekt fattas, där patienternas psykotiska språk förhånas eller negligeras, där egna ambitioner hellre än omsorg för patietnerna styr handlandet eller där en ensidig medicinsk-biologisk modell utarmar engagerandet i det personliga mötena - där kan vi räkna med att patienternas schizofrena
delar även i fortsättningen kommer att vara starkare än friskhetssträvandena. Den vård vi erbjuder måste därför tillföra patienterna de ingredienser som gör att firkshetssträvandena inte förlorar kampen mot de självförstörande tendenserna.
Medicinsk vård
I litteraturen framhålls att sjuksköterskans roll historiskt varit mest inriktad på utförandet av en rad medicinska uppgifter och hon kopplades då främst ihop med den medicinska vetenskapen (Eriksson, 2000; Lindström, 1994). Med vårdvetenskapens intåg har sjuksköterskans roll omdefinerats av många teoretiker vilka lyfter fram och pekar på att sjuksköterskan ska ha en mer vårdande än medicin-teknisk roll (Eriksson, 2000; Lindström, 1994; Peplau, 1991). När vårdens fokus riktas mot medicinskvetenskapliga perspektivet handlar det om att nå hälsa genom att bland annat döda mikroorganismer, operera bort organ, minimera symptom, lägga om sår, ta prover och utföra medicinska undersökningar samt ge mediciner och injektioner.
När fokus är inriktat på endast detta förbises viktiga områden utöver de biologiska (Cullberg, 2005) och ett användande av enbart medicinska åtgärder uttrycker en föreställning att det genom att tillhandahålla dessa går att "ge" patienten hälsa (Eriksson, 2000).
Vårdande vård
Eriksson skriver att det inte går att "ge" en människa hälsa utan hälsa uppnås genom ett stödjande av personen i att "vara" och utveckla formen av sin egen hälsa (Eriksson, 2000).
Den vårdande vården bygger på vårdvetenskapligt perspektiv (Eriksson, 2000; Lindström, 1994) och fokuserar främst på människan istället för sjukdomar, mediciner och symptom. Det som står i fokus för skapandet av hälsa är då bland annat patientens behov, känslor, kunskaper, förståelse samt utbildnings och utvecklingsbehov (Peplau, 1991). Den vårdande vården syftar bland annat till att möta och nå patienten för att genom relationen ge stöd och via utbildning samt påverkan rusta patienten bättre för att han så självständigt som möjligt ska kunna forma sin egen hälsa på bästa sätt (Eriksson, 2000; Lindström, 1994; Peplau, 1991; Söderlund, 1998).
Den vårdande relationen
Ett inte vårdande scenario skulle kunna vara byggd på att sjuksköterska, patient, anhöriga och läkare alla har olika idéer om vad som är patientens problem och vilka åtgärder som bör utföras för att lösa dem. Alla inblandade i detta scenario har olika idéer och drar åt olika håll;
patienten blir överkörd. Ett vårdande scenario skulle istället kunna utgå ifrån en gemensam syn på patientens utmaningar samt enighet kring de tillvägagångssätt som önskas leda patienten mot tillfredställande hälsa och välbefinnande. I den senare typen av situation har de inblandade mötts och kommit överens. I vårdrelationen är det detta möte sjuksköterskan strävar efter att få till stånd med sin patient (Peplau, 1991).
Peplau (1991) skriver att en initial orientation är nödvändig där sjuksköterska och patient närmar sig varandra. Orientationen syftar till att det ska växa fram en förståelse för varandras uppfattningar och idéer kring den rådande situationen. Härifrån, utifrån patientens horisont, påbörjas omvårdnadsarbetet genom det gemensamma fastställandet av en individuell vårdplan.
Hon skriver att det är mer sannolikt att omvårdnaden når en utvecklande och vårdande nivå då sjuksköterska och patient kan mötas i den gemensamma förståelsen samt finna respekt för varandra som individer vilka är lika men ändå olika och trots det kan samarbete mot gemensamma mål.
Det är ofta lättare att förutspå den hälsofrämjande effekten hos patienten genom att titta på kvaliteten på den interpersonella aktiviteten mellan sjuksköterska och patient än att titta på olika utförda tekniska procedurer (Martin, Garske, & Davis, 2000; Peplau, 1991).
Inom litteraturen finns många benämningar för relationen mellan vårdare och patient.
´Terapeutisk relation´, ´terapeutisk allians´, ´working relation´, ´partnership´, med mera.
Lindström (1994) skriver att det i litteraturen även förekommer en oklarhet emellan psykoterapi och psykiatrisk vårdande vård. Hon pekar på det vanligt förekommande begreppet
´terapeutisk hållning´ och hon tycker det känns naturligt att detta ska tillhöra psykoterapin samt att ett mer disciplinnära begrepp som vårdhållning borde antas för sjuksköterskan. I linje med detta har vi valt att i denna studie konsekvent använda begreppet vårdrelation för att benämna den relation där sjuksköterska och patient möts och tillsammans jobbar mot gemensamma hälsostärkande mål. Vidare väljer vi även att skriva om vårdare eller sjuksköterskan som femininum samt patienten som maskulinum.
Den psykiatriske patientens ambivalens
Även hos de mest förnekande sjuka patienter går det ana en sjukdomsmedvetenhet och sjukhetskänsla (SBU, 2003; Cullberg, 2005). Föreställningar att inom sjukvården bli påtvingad personlighetsförändrande behandlingar (Cullberg, 2005) eller stängas in och stämplas som kroniker (SBU, 2003) kan leda till stora rädslor att hamna i vården.
Flygare (1999) skriver om patientens ambivalens gentemot att söka hjälp. Åt ena sidan vill han ha hjälp då den personliga världen börjar rasa, åt andra sidan kan de känna stark motvilja att söka vård eftersom denna är associerad med sjukvårdens villkor och tvånget att göra personliga uppoffringar.
Problemformulering
En patientgrupp som kräver mycket vård är de patienter med diagnosen schizofreni. Denna sjukdom karaktäriseras av störd verklighetsuppfattning och bristande sjukdomsinsikt (American Psychiatric Association, 2000). Litteratur (Eriksson, 2000; Peplau, 1991) pekar på att relationen, mellan sjuksköterska och patient, spelar en viktig roll för patientens tillfrisknande. Sjuksköterskan har en position där hon verkar nära patienten i hög utsträckning.
Därmed blir relationen sjuksköterska och patient en central och mycket viktig utgångspunkt för omvårdnadsarbetet. Om sjuksköterska och patient inte kan mötas i en delad förståelse och samförstånd över situationen kan vårdrelationen utebli. I vårdrelationens frånvaro reduceras chansen till tillfrisknande (Martin, et al., 2000). Med tanke på detta, finns ett behov av forskning som syftar till att undersöka hur sjuksköterskan skapar en vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni.
SYFTE
Syftet med studien är att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni.
Frågeställningar
• Vilka aspekter ska sjuksköterskan fokusera på vid etablerandet av en vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni?
• Vilka aspekter främjar vårdrelationens utveckling?
• Vilka aspekter hämmar vårdrelationens utveckling?
METOD
Litteraturstudie
Studien har genomförts med en kvalitativ ansats då syftet var att beskriva och belysa forskning.
Fokus för den kvalitativa ansatsen ligger i att tolka, skapa mening och försöka förstå människors subjektiva upplevelser av omvärlden (Forsberg & Wengström, 2003). Metoden som valdes var systematisk litteraturstudie vilket innebar ett systematiskt sökande och kritiskt granskande av litteratur inom valt ämne. En systematisk litteraturstudie syftar till att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området (Forsberg & Wengström, 2003).
Data inhämtades från vetenskapliga internationella studier, de bestod av undersökningar med människor i olika situationer och sammanhang. Detta gav författarna en ökad förståelse för ämnet. Följande plan för en litteraturstudie är inspirerad av Forsberg och Wengström (2003).
1. Motivera varför studien görs (problemformulering).
2. Formulera frågor som går att besvara.
3. Formulera en plan för litteraturstudien.
4. Bestämma sökord och sökstrategi.
5. Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga artiklar eller vetenskapliga rapporter.
6. Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå.
7. Analysera och diskutera resultat.
8. Sammanställa och dra slutsatser.
Datainsamling
Sökord och sökstrategi
Första steget var att bestämma sökord och sökstrategi (sökväg). Sökorden utgick från studiens syfte och bestämdes till schizofreni (som översattes till schizophrenia) och vårdrelation (som översattes till nurse-patient/client relationship, therapeutic alliance samt therapeutic relation).
Då litteraturen till studien skulle bestå av vetenskapliga artiklar begränsades sökstrategin till att söka i relevanta databaser. Polit och Beck (2004) menar att de databaser som främst är
relevanta i omvårdnadsforskning är CINAHL och MEDLINE. PubMED är en databas som innehåller Medline med mera, därför valdes denna databas. Ytterligare sökningar gjordes i databasen PsychINFO. Dock hittades inga relevanta artiklar i denna databas. Första sökningen gjordes i CINAHL genom att kombinera de valda sökorden. Den kompletterande sökningen genomfördes i pubMED. Många av artiklarna fanns med i både pubMED och CINAHL, dessa dubbletter togs bort. Litteraturen skulle bestå av kvalitativa studier, vara på engelska eller svenska samt vara publicerade mellan januari 1998 till mars 2008. Resultat av sökningen i databaserna redovisas i bilaga 1.
Val av litteratur
Nästa steg var att identifiera och välja litteratur. Då sökorden kombinerats minskade antal träffar och var så få att författarna valde att läsa igenom samtliga abstrakt. På detta vis kunde artiklar som inte var relevanta för studiens syfte och frågeställningar exkluderas. Litteraturen skulle vara vetenskaplig och belysa relationen mellan sjuksköterska och patient. Artiklar som handlade om personer med schizofreni och en rad andra psykiska sjukdomar (t.ex. demens) valdes bort då sjuksköterskan kan behöva fokusera på så mycket mer i mötet med dessa patienter. Även litteraturstudier och pilotstudier exkluderades. Då samtliga abstrakt lästs igenom exkluderades 50 artiklar och kvar blev 12 artiklar som ansågs överrensstämma med studiens syfte. Dessa artiklar lästes igenom noggrant och vid närmare genomgång exkluderades ytterligare fyra artiklar, då dessa inte motsvarade studiens syfte. Under tiden som artiklarna lästes igenom hittades ytterligare två artiklar, i referenslistor, som var relevanta för studien. En av dem var publicerad före 1998. Dessa redovisas i bilaga 1 under rubriken ”manuell sökning”. Slutligen återstod 9 artiklar som belyste vårdrelationen.
Kvalitetsgranskning:
Nästkommande steg var att kvalitetsbedöma och välja den litteratur som skulle ingå.
Kvalitetsbedömningen gjordes efter en bedömningsmall inspirerad av Forsberg och Wengström (2003) samt Carlsson och Eiman (2003). Bedömningsmallen finns som bilaga 2.
För att bedömningen skulle göras så objektivt som möjligt, gjorde författarna kvalitetsbedömningen av varje artikel var för sig. Därefter träffades författarna och sammanställde resultatet. I tabell 1 anges hur många poäng respektive artikel fått, samt vilken grad artikeln ansågs ha (hög, medel eller låg). Maximala antalet poäng som kvalitetsgranskningen kunde ge var 39 poäng. Artiklar som fick över 31 poäng angås ha hög vetenskaplighet, artiklar som fick 27-30 poäng angås ha medel vetenskaplighet och artiklar som fick 23-26 poäng ansågs ha låg vetenskaplighet. En av artiklarna fick under 23 poäng, denna ansågs därför inte ha tillräckligt hög kvalitet och exkluderades. Slutligen återstod åtta artiklar som både ansågs motsvara studiens syfte och ha tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet. I bilaga 3 finns en matris över samtliga artiklar.
Tabell 1: Kvalitetstabell över antal poäng samt vetenskaplig grad artiklarna tilldelats efter kvalitetsgranskning.
Artikel: Antal poäng: Grad:
1 33p Hög
2 30p Medel
3 30p Medel
4 38p Hög
5 35p Hög
6 31p Medel
7 26p Låg
8 34p Hög
9 19p Exkluderades
Dataanalys
Dataanalysen som valts är innehållsanalys vilket betyder att berättande data analyseras, samt att återkommande teman och mönster identifieras (Polit & Beck, 2004). Analysmetoden inspirerades av Grenheim och Lundmans (2003) metod för innehållsanalys som innebär att i steg kategorisera och finna mönster i text. Analysen började med att författarna bekantade sig med de utvalda artiklarna genom att läsa dem flera gånger. Detta för att få en första förståelse och helhet av vad artiklarna handlade om. Denna bekantande fas gjorde författarna var för sig.
Därefter extraherades data ur artiklarna som belyste vårdrelationen samt svarade mot studiens syfte och skrevs ihop till en textmassa. Textmassan lästes noggrant igenom mening för mening och ur denna text plockades meningsenheter ut. Även denna process gjorde författarna oberoende av varandra och träffades sedan för att diskutera vilka meningsenheter som valts.
Detta gjordes för att stärka tillförlitligheten. Meningsenheterna tilldelades en kod. Därefter översattes meningsenheterna från engelska till svenska och kondenserades i ett och samma steg. De kondenserade texterna tolkades och jämfördes med varandra för att se skillnader och likheter. Utifrån detta formades nio underteman som slutligen bildade tre huvudteman. Tabell 2 är en temamatris som ger exempel på hur innehållsanalysen gått till.
Tabell 2: Temamatris som visar exempel på hur innehållsanalys genomförts
Meningsenhet
Översättning +
Kondensering Tolkning Undertema Huvudtema
The importance of trust appeared to lie in its utility in defining the quality of the relationship.
Vikten av tillit ansågs avgöra kvalitén på relationen .
För att få en välfungerande relation krävs tillit.
Att känna tillit
Listening and empathizing with the client’s view of their life situation was essential in building a relationship with clients.
Att lyssna och försöka förstå patientens syn på dennes livssituation var viktigt för att kunna skapa en relation med en patient.
För att skapa en bra relation krävs att sjuksköterska lyssnar och lär känna patienten.
Att lära känna varandra
Etablera en vårdande relation
One factor that made the relationship progress: Nurses spoke of being honest and consistent in what they were saying to the client.
Sjuksköterskorna menade att det var viktigt att vara ärlig och konsekvent I vad som sades till patienten för att relationen skulle utvecklas.
Att vara konsekvent och ärlig främjar relationens utveckling.
Att vara konsekvent och tillgänglig
Främjar vårdrelationens
utveckling
If nurses regard themselves as the ‘expert’ in the caring relationship, then they are unlikely to accept client participation.
Om sjuksköterskan anser sig vara expert är det inte troligt att sjuksköterskan får patienten delaktig I beslutsfattandet.
Överlägsen attityd gör att patienten inte blir delaktig och hämmar därmed relationens utveckling.
Attityder och känslor
Hämmar vårdrelationens
utveckling
Etiska aspekter
Då data till en systematisk litteraturstudie består av resultat från tidigare empiriska studier uttrycker Forsberg och Wengström (2003) vikten att förhålla sig objektiv till de resultat som redovisas. Det är viktigt att redovisa alla resultat och att inte vinkla resultaten för att stödja sin egen åsikt. Författarna har behandlat datamaterialet med objektivitet och i största mån försökt att inte lägga in egna värderingar och tolkningar i materialet som redovisas. Syftet med forskning är att forskningen ska leda till ny kunskap. Det är därför förbjudet att stjäla eller plagiera data från tidigare publikation (Medicinska forskningsrådet, 2003) . Författarna har varit noggranna med att tydligt redogöra korrekta källanvisningar då andras material använts.
All forskning som involverar människor skall vila på fyra grundläggande principer: respekt för personer (autonomiprincipen), godhetsprincipen, principen att inte skada och rättviseprincipen (Medicinska forskningsrådet, 2003). För att garantera att data som använts i denna studie gör det, har endast artiklar som godkänts av en etisk kommitté, eller där forskaren tydligt redogjort för etiska överväganden, inkluderats.
RESULTAT
Åtta artiklar har granskats. Av dessa åtta var två skrivna i Australien, tre i Storbritannien, två i Kanada och en i USA. Samtliga artiklar är kvalitativa. I alla studier utom en har forskarna intervjuat vårdare och/eller patienter. I sex av dessa har forskarna dessutom observerat interaktioner mellan vårdare och patient. Den studie som inte var intervjustudie var en enkätundersökning. Hälften av artiklarna, fyra, belyser hur vårdaren gör för att skapa en relation till patienten och resterande artiklar belyser vad som kan påverka att relationen utvecklas eller inte.
Efter att samtliga artiklar granskats och en innehållsanalys gjorts framkom tre teman. Dessa var; Etablera en vårdande relation, som belyser aspekter sjuksköterskan bör tänka på för att få tillstånd en vårdrelation med patienten, Främjar vårdrelationens utveckling, som belyser vilka aspekter som främjar relationens utveckling, och Hämmar vårdrelationens utveckling, som belyser aspekter som gör att relationens utveckling hämmas. Till vardera tema har även underteman tillkommit. Nedan följer en resultattabell som visar vilka huvudteman samt underteman som framkommit.
Tabell 3: Tabell över framtagna huvudteman och underteman
Huvudtema Undertema
Att lära känna varandra Att känna tillit
Att inte skapa förväntningar Etablera en vårdande relation
Att stödja patienten
Att vara konsekvent och tillgänglig Att arbeta tillsammans
Främjar vårdrelationens utveckling
Individualiserad vård
Att vara otillgänglighet Hämmar vårdrelationens
utveckling
Attityder och känslor
Etablera en vårdande relation
Etablera innebär inrättandet av en vårdrelation med patienten och belyser vad sjuksköterskan kan tänka på, vad patienten värderar och hur sjuksköterskan bör förhålla sig för att skapandet av relationen ska bli möjlig. Flera olika aspekter som är av värde är belysta. Dessa är indelade i olika underteman; lära känna, tillit, förväntningar och stödja.
Att lära känna varandra
Samtliga artiklar belyser vikten av att lära känna varandra för att skapa en vårdrelation.
Repper, Ford och Cooke (1994) menar att för att sjuksköterska och patient ska kunna etablera en relation är det av största vikt att lära känna patienten. Forchuk, Westwell, Martin, Bamber Azzapardi, Kosertewa-Tolman och Hux (1998) menar att om sjuksköterska och patient inte lär känna varandra kan detta leda till gemensamt undvikande och därmed ingen vårdrelation. Det är genom att lära känna patienten som sjuksköterskan får den information som behövs för att kunna fatta beslut kring patientens vård (Dearing, 2004). Att lära känna, kan innebära att
sjuksköterskan får tillgång till information om patienten. Denna information kan bestå i att sjuksköterskan känner till patientens bakgrund, hur patienten är som person samt patientens mål och drömmar. Information av detta slag skapas genom att sjuksköterskan ger patienten tid att prata medan sjuksköterskan aktivt lyssnar. Forchuk, Westwell, Martin, Bamber Azzapardi, Kosertewa-Tolman och Hux (2000) menar att interaktionen är till för att patienten ska få prata medan sjuksköterskan lyssnar och i början av relationen är det därför viktigt att inte konfrontera. Att lära känna sin patient kan också bestå i att sjuksköterskan är fysiskt närvarande och delar upplevelser med patienten. Både patienter och vårdare i Reppers et al (1994) studie anser att det är av stor vikt att utföra praktiska övningar i början av relationen, då detta är ett sätt att lära känna varandra. Det är även viktigt att man spenderar tid tillsammans.
Då parterna arbetar tillsammans över tid och får gemensamma erfarenheter lär de också känna varandra (Jones, 2005). God kunskap om patientens sjukdom, schizofreni, kan vara till hjälp i denna process. Dearing (2004) anser att första steget i att förstå patienten är att förstå symtom och annat relaterat till schizofreni.
Att känna tillit
Förutom att lära känna varandra är det viktigt att relationen innehåller tillit (Forchuk et al, 1998).Tillit innebär att patienten litar på att sjuksköterskan har goda avsikter och inte kommer att göra någonting för att skada patienten. Både patienter och sjuksköterskor uttrycker behovet av att patienten känner tillit och förtroende för sjuksköterskan för att kunna bygga en bra relation (Forchuk et al, 1998; Isherwood, Burns & Rigby, 2006; Jones, 2005). Tillit är viktigt för att kunna få patienten engagerad i relationen och eftersom patienten kan behöva ge mycket intim och personlig information till sjuksköterskan. Forchuk et al (2000) anser att om tillit inte finns i relationen kan patienten hålla tillbaka viktig information eftersom patienten kan vara osäker på sjuksköterskans avsikter. Nivån av tillit är avgörande för relationens etablerande och framtid (O’Brien, 2000). Vidare menar O’Brien (2000) att tillit utvecklas stegvis och är något som växer fram samtidigt som relationen formas. Dock kan tillit även utvecklas av specifika händelser, som att visa förståelse för en händelse eller stötta patienten gentemot andra.
Dessutom är det för sjuksköterskan av betydelse att vara konsekvent och förutsägbar för att få patienten att känna förtroende. Patienterna i Reppers et al (1994) studie värderar att få träffa samma vårdare under en längre tid och menar att detta gör att tillit utvecklas. Detta håller även sjuksköterskor med om och anser att vad som skapar tillit är att sjuksköterskan är tillgänglig och att hon är konsekvent (Forchuk et al, 2000). Det är också viktigt att sjuksköterskan utvecklar förtroende för patienten. Att hon litar på det patienten säger. Sjuksköterskorna i O’Briens (2000) studie menar att, i relationer som fungerar bra, litar de på sina patienter. Litar på att patienterna ska berätta om vad som händer i deras liv och om de har några problem.
Att inte skapa förväntningar
Med förväntningar menas att sjuksköterskan går in i relationen och inte antar någonting.
Intervjuade vårdares första råd till sjuksköterskor är att gå in i relationen och ha realistiska förväntningar, då detta är viktigt för att kunna bygga en bra relation. Vidare förklarar de att om sjuksköterskan går in i relationen och har för höga förväntningar kan detta leda till frustration hos både patient och sjuksköterska och försvåra etablerandet (Repper et al, 1994).
Förväntningar kan också innebära att vara uthållig. Att förstå att framsteg kan ta tid och att det gäller att inte ge upp (Repper et al, 1994). Sjuksköterskorna i Forchuk et al (2000) ansåg att med inställningen om att ta det lugnt minskade känslan av press och möjliggjorde etablerandet av en relation.
Att stödja patienten
Stödja innebär att sjuksköterskan delar med sig av egna erfarenheter och resurser i syfte att hjälpa och stötta patienten. Att dela med sig av sig själv hjälper etablerandet av relationen (Dearing, 2004). O’Brien (2000) menar att en av de viktigaste faktorerna, i etablerandet av en relation, är att finnas där som stöd för patienten. Stöd kan innebära att sjuksköterskan finns där och stöttar upp med resurser som patienten för tillfället inte själv besitter. Patienter vädersätter att känna stöd från sjuksköterskan och anser att detta är viktigt för att kunna möjliggöra en bra relation (Repper et al, 1994).
Främjar utvecklingen av vårdrelationen
Med främjar menas, aspekter som skapar gynnsamma förutsättningar för vårdrelationens utveckling. I och med etablerandet skapas en relation som förhoppningsvis leder till hälsa. För att detta ska bli verklighet finns aspekter som gör att relationen gynnas. Främjar innebär således sådant som gör att relationen vidareutvecklas eller ”går framåt” och gör att målet hälsa närmas. Vad som främjar relationens utveckling har delats in i tre underteman; konsekvent och tillgänglig, arbeta tillsammans samt individuellt.
Att vara konsekvent och tillgänglig
Konsekvent innebär att sjuksköterskan är entydig i sitt handlande gentemot patienten. Det är viktigt att patienten får träffa samma sjuksköterska under en längre tid då detta blir en trygghet och därmed utvecklar relationen (Forchuk et al, 1998). Interaktionen och konsekventa rutiner i det dagliga livet ses som en viktig del i vården (Forchuk et al, 2000). Sjuksköterskan bör vara konsekvent som person och vara den person som patienten förväntar sig att träffa (O’Brien, 2000). Patienter och sjuksköterskor anser att det är viktigt att sjuksköterskan gör vad hon sagt och håller löften hon gett för att relationen ska utvecklas (Forchuk et al, 1998; Forchuk et al, 2000). Att sjuksköterskan är tillgänglig innebär att hon går att nå och är mottaglig. Patienter anser att mötet med sjuksköterskan är viktigt, då detta ger dem möjlighet att prata samtidigt som någon lyssnar till dem (Forchuk et al, 1998). Patienten vill dessutom att sjuksköterskan ska var tillgänglig snabbt om situationer uppstår som patienten har svårt att hantera själv (Repper et al, 1994).
Att arbeta tillsammans
Att arbeta tillsammans kan göras efter att relationen etablerats och innebär att sjuksköterska och patienten tillsammans strävar efter samma mål och använder sina kunskaper för att gemensamt nå målet. McCann och Clark (2004) menar att innan det gemensamma arbetet startar är det viktigt att en gemensam förståelse finns. För sjuksköterskans del innebär detta att ha lärt känna och utvecklat en förståelse för patienten (O’Brien, 2000) då arbetet till stor del bör utgå från patienten (Forchuk et al, 2000; Repper et al, 1994). Det främjar relationen om sjuksköterskan har utvecklat en förståelse kring patientens bakgrund då detta kan spegla hur patienten hanterar sin sjukdom (O´Brien, 2000). Vidare gör denna förståelse det lättare för sjuksköterskan att se världen ur patientens synvinkel vilket gynnar relationens utveckling (Repper et al, 1994; Isherwood et al, 2006). I arbetet tillsammans är sjuksköterskans roll dessutom till stor del att fungera som ett stöd för patienten (O’Brien, 2000; Repper et al, 1994) Sjuksköterskan stöttar och hjälper patienten att förstå och acceptera sig själv genom att lyssna och uppmuntra (O’Brien, 2000; Dearing, 2004). Uppmuntrandet syftar till att hjälpa patienten att utveckla ett annorlunda synsätt om problem som han upplever och därmed få honom att
ändra sitt beteende (Repper et al, 1994). Sjuksköterska och patient arbetar även tillsammans med att identifiera och förstärka nya färdigheter samt att belysa och diskutera bekymmer som hindrar patientens tillfrisknande, då detta främjar relationens utveckling (Dearing, 2004;
Isherwood et al, 2006; Forchuk et al, 1998). I relationen kan det vara viktigt att patienten utvecklar självkontroll och självbestämmande. Detta arbetar sjuksköterska och patient gemensamt med och sjuksköterskans roll blir att stötta och hjälpa patienten att hantera sin sjukdom och delta i beslut relaterat till sjukdomen (McCann & Clark, 2004; O’Brien, 2000). I vissa situationer är det dock viktigt att sjuksköterskan fattar beslut som patienten kanske inte uppskattar. Detta bör göras då sjuksköterskan anser att patienten handlar mot sitt eget bästa och hon gör då detta för att skydda patienten (O’Brien, 2000).
Individualiserad vård
Individuellt innebär att sjuksköterskan arbetar utifrån patienten och vad han har för kunskaper, resurser och behov. Sjuksköterskorna i Jones (2005) studie menade att det är omöjligt att standardisera den vård en patient med schizofreni behöver. Denna vård måste vara individuell.
Att låta patienten bestämma tempo är en viktig del i att undvika frustration hos både patient och sjuksköterska (Repper et al, 1994). Vidare menar Repper et al (1994) att det är viktigt att sjuksköterskan antar en patientcentrerad roll, då patienter värderar om sjuksköterskan är flexibel. Utbildning om sjukdomen och andra hälsofrämjande åtgärder är något som är viktigt och gör att relationen utvecklas. Detta bör göras beroende av vad för kunskap patienten har om sjukdomen (McCann & Clark, 2004). Vidare anser McCann och Clark (2004) att utbildningen bör utgå från patienten och diskuteras fram gemensamt till motsats från att sjuksköterskan bara informerar och antar en ”expertroll”. Samtidigt bör informationen anpassas efter patientens egna efterenheter (O’Brien, 2000). Sjuksköterskan bör vara observant på när utbildningen är lämplig eller ej. Då patienten är upprymd med många andra tankar är det bättre att vänta tills han lugnat ned sig (McCann & Clark, 2004). En annan aspekt som måste anpassas efter patienten är det språk som sjuksköterskan använder sig av. Språket bör vara enkelt för patienten att förstå, då språket är viktigt för att få en känsla av att arbeta tillsammans (Dearing, 2004).
Hämmar utvecklingen av vårdrelationen
Hämmar är motsatsen till främjar och innebär aspekter som hindrar eller bromsar vårdrelationens utveckling. Hämmar innebär således sådant som hindrar relationen att vidareutvecklas och som kan innebära att relationen istället ”går bakåt”. Dessa aspekter är indelade i underteman; Otillgänglighet, Attityder och Känslor.
Att vara otillgänglighet
Otillgänglig är motsatsen till att vara tillgänglig och innebär att antingen sjuksköterska eller patient är svår att nå i något avseende. Det kan innebära att någon av parterna inte är fysiskt närvarande eller att parterna inte har mötts i en gemensam förståelse. Forchuk et al (1998) menar att patienter anser att relationen hämmas då sjuksköterskan inte är fysiskt närvarande eller då kontakten är ytlig och inte regelbunden. Denna otillgänglighet kan dessutom innebära att sjuksköterskan är otillgänglig inom interaktionen eller om parterna har olika verklighetsuppfattningar (Forchuk et al, 2000). Vidare anser Forchuk et al (2000) att denna otillgänglighet, från sjuksköterskans sida, är en stor anledning till gemensamt undvikande från båda parter och gör att relationen inte vidareutvecklas. Otillgänglighet inom interaktionen kan
innebära att parterna inte kommunicerar vilket kan leda till frustration och göra att relationen hämmas (Repper et al, 1994).
Attityder och känslor
Med attityd menas sjuksköterskans negativa inställning gentemot patienten. Negativ attityd kan innebära att sjuksköterskan anser sig överlägsen patienten och därmed antar en roll om att veta bättre. Forchuk et al (1998) menar att patienter tycker illa om sjuksköterskor som anser sig överlägsna. McCann och Clark (2004) menar att den här sortens attityd hämmar relationen då denna inställning ofta medför att sjuksköterskan inte accepterar patientens deltagande.
Attityd kan även innebära sättet sjuksköterskan ser på sig själv och sin patient. Sjuksköterskor i Forchuks et al (2000) studie anser att dåliga relationer inte beror på dem själva. De är därför inte beredda på att ha en svår eller dålig relation och när då en sådan relation uppstår blir relationen problematisk. Sjuksköterskorna anser då att anledningen till den dåliga relationen beror på patienten. Även attityder, från sjuksköterskans sida, som egentligen är välmenande kan hämma relationen. För höga förväntningar, från sjuksköterskans sida, kan leda till att relationen inte vidareutvecklas (Repper et al, 1994). Om patienten upplever att sjuksköterskan har för höga förväntningar och därmed orealistiska mål kan detta leda till att patienten inte deltar och är engagerad i relationen (Forchuk et al, 2000). Med känslor avses sjuksköterskans eller patientens negativa känslor gentemot den andre parten. Negativa känslor kan medföra att relationen blir dålig och därmed hämmas utvecklingen. Dessa känslor kan bestå i att sjuksköterskan, av någon anledning, tycker illa om patienten vilket kan göra att sjuksköterskan inte kan sympatisera och förstå patienten. Det kan även innebära att sjuksköterskan är rädd för patienten, vilket resulterar i undvikande beteende (Forchuk et al, 2000).
Resultatsammansfattning
Ur de granskade artiklarna framkommer att det finns aspekter sjuksköterskan kan tänka på vid vårdrelationens etablerande samt aspekter sjuksköterskan bör tänka på för att utvecklingen av vårdrelationen ska bli möjlig. Vid etablerandet framkommer att det är viktigt att sjuksköterska och patient lär känna varandra, att gemensam tillit utvecklas, att inte sjuksköterskan skapar orealistiska förväntningar om patienten eller relationen samt att sjuksköterskan stöttar patienten. För att relationen ska kunna utvecklas visar resultatet att det är viktigt att sjuksköterskan är konsekvent i vad hon gör och säger och att hon är tillgänglig, att parterna arbetar tillsammans gentemot ett gemensamt mål samt att vården är individualiserad och därmed utgår från patienten. Dessutom finns aspekter sjuksköterskan bör tänka på att undvika då dessa aspekter kan hindra relationens utveckling. Otillgänglighet är något som bör undvikas.
Även negativa attityder och känslor från sjuksköterskan kan hindra relationens utveckling.
DISKUSSIO
Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturgranskning sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. Den gjorda studiens genomgång av artiklar leder oss fram till bilden av denna relation som ett komplext fenomen bestående av flera sammankopplade beståndsdelar. Trots att begreppen på dessa delar eller aspekter ofta skiljer sig åt emellan olika artiklar finns där vid närmare granskning tydliga likheter vilka samlats in och kontextualiserats under tre
huvudteman i denna studie. I följande text görs en metoddiskussion samt reflektion och spegling av studiens resultat gentemot annat tillgängligt material inom området. Efter detta presenteras en reflektion kring relationsbegreppen följt utav konklusion.
Metoddiskussion
Metoden som valdes för att svara på författarnas frågor var den systematiska litteraturstudien då denna syftar till att samanställa och analysera flera källor i syfte att få en bredare förståelse för det valda ämnet (Forsberg & Wengström, 2003). Tekniken för dataanalys inspirerades utav Graneheim och Lundmans (2003) tankar om kvalitativ innehållsanalys. Utifrån litteratur inom dessa två ämnen konstruerades en plan vars syfte var att systematiskt styra studiens förfarande.
Inhämtandet av artiklar, urval, kvalitetsgranskning och bedömning samt dataanalys styrdes alla utifrån denna plan. Positiva fördelar med denna typ av systematiska strategi är dels att studien blir lättare att följa samt replicera dels att alla artiklar genomgår samma hantering vilket leder till högre trovärdighet. Nackdelar med metoden är att allt för snäva ramar kan leda till att relevanta studier exkluderas och material som kunde bidragit till fördjupning och/eller nyansering av studiens resultat inte kommer med. För att stärka studiens trovärdighet utfördes kvalitetgranskning samt de två första stegen i dataanalysen på så vis att författarna först självständigt arbetade med materialet för att sedan träffas och tillsammans diskutera sina fynd och komma fram till en samstämmig slutsats. I tabellen ”tema matris” visas några representativa citat för innehållsanalysen i syfte att inbjuda till insikt i processen samt för att stärka trovärdigheten ytterligare (Forsberg & Wengström, 2003). I efterhand kan vi önska att antalet inkluderade artiklar kunde varit något högre. Det breda ämnet tvingade oss till en avgränsning vars utslag lämnade oss med 8 artiklar efter kvalitetsbedömning. En annan sökstrategi hade dock kunnat formulerats för att utöka antalet inkluderade artiklar alternativt kunde fler databaser används i sökningen. Ändå gav de inkluderade artiklarna ett så fullständigt material att de frågor ställda i samband med syftet besvaras på ett tillfredställande sätt i förhållande till studiens nivå.
Resultatdiskussion
Tre frågeställningar guidade författarna i granskningen av de valda artiklarna. Genom arbetet med studien framkommer att vårdrelationen både är viktigt och komplex. Det finns tillsynes ingen lätt och självklart sätt att rama in den relation som finns mellan sjuksköterska och patient. Detta stöds av det mångfald av försök vi finner i litteraturen där bland annat Coffey och Hewitt (2005) i sin litteratursammanställning beskriver flera olika förslag kring aspekter som anses vara av vikt för vårdrelationen sett ur olika perspektiv. Skiftande terminologi, perspektiv samt teoretiska strömningar bidrar till svårigheten att greppa fenomenet vårdrelationen. I följande text diskuteras och relateras de begrepp vilka framkommit i denna studie ihop med annat material inom området.
Etablera en vårdande relation
Resultatet samlat under det här temat ligger i linje med den tonvikt Pepalu (1991) lägger vid ett äkta möte mellan sjuksköterska och patient i hennes interpersonella teori. Peplau argumenterar för vikten av etablerandet och underhållandet av en vårdrelation och redogör för hur viktigt det är att sjuksköterska och patient jobbar utifrån samma förståelse utav situationen.
För att en gemensam förståelse ska komma till stånd är det viktigt att de inblandade får möjlighet att skapa tillit och lära känna varandra. När väl tillit finns kan man börja närma sig
varandras världar och förståelse för dessa kan växa fram. Först utifrån denna förståelse kan en omvårdnad planeras som båda förstår meningen med. Det är lätt att föreställa sig samarbetsproblem då två personer uppfattar en situation helt olika samt har motstridiga mål.
Saknas även tillit eller intresse att närma sig varandra så är vägen till ett samarbete långt.
Vidden av att förstå patientens inre värld och se dem som individer belyses även av Moyle (2003) som kommer fram till att då sjuksköterskan ser på patienten som ett patologiskt fysiskt tillstånd mer än som en emotionell individ kan detta få patienten att känna sig som en börda eftersom lite tid då spenderas att utforska patientens inre; istället utförs mest medicinska åtgärder vilka matchar den aktuella sjukdomens symptom. Data visar att det finns flera sätt att närma sig varandra på; att samtala och lyssna till varandra är ett sätt men även mer praktiska sätt att närma sig varandra på framkommer. Tydligt är att det finns flera aspekter värda för sjuksköterskan att ta med i beräkningarna inför starten av en relation med en patient.
Främjar utvecklingan av vårdrelationen
Resultatet pekar på flera aspekter vilka har potentialen att främja att vårdrelationen kommer till stånd och utvecklas konstruktivt. Detta belyser att det finns områden vilka kan ägnas medveten uppmärksamhet i syfte att skapa en så närande miljö för vårdrelationen som möjligt.
Att vara konsekvent och tillgänglig för patienten är ett återkommande tema av stor vikt.
Lindström (1994) skriver om hur träffandet av samma sjuksköterska under längre tid samt fastställda tider för det gemensamma arbetet bidrar till struktur och trygghet för patienten. Då patienter är individuella i sin sjukdom finns även behovet av att ha sjuksköterskor tillgängliga då plötsligt illabefinnande inträffar som inte kan vänta tills nästa inplanerade möte. Att ständigt vara närvarande är ett omöjligt ideal och en som stödjer detta är Moyle (2003) som skriver att den nuvarande sjukvårdsituationen leder till att sjuksköterskan ofta är i en hektisk situation där hon i högt tempo måste utföra uppgifter som förväntas av henne.
Hämmar utvecklingen av vårdrelationen
Resultatet visar också att det finns specifika aspekter i relationen mellan sjuksköterska och patient vilka besitter potentialen att verka hämmande på relationsutvecklingen. I förhållande till dessa fynd finner vi i litteraturen stöd för existensen av relationshämmande aspekter (Moylde, 2003. Hewitt & Coffey, 2005). I studiens data finner vi ett urval av dessa hämmande faktorer och i likhet med de andra teman som framkom finns här aspekter vilka kan utgå både ifrån sjuksköterska och patient. Data presenterar olika typer av otillgänglighet och deras relationshämmande effekt. Utan fysisk eller personlig tillgänglighet uteblir det viktiga mötet.
Attityder och känslor tas även upp inom denna kategori. Negativa attityder och känslor kan bebos och uttryckas båda av sjuksköterska och patient. Resultatet är en hämmad relation.
Studien belyser aspekter sjuksköterskan kan tänka på och inom detta område bör hon tänka på att ha ett professionellt handlande. Att handla professionellt innebär att ha kontroll över sina egna behov, känslor och attityder för att inte låta dem påverka patienten negativt. Kristoffersen (1998) skriver om omvårdnadens yrkesetiska riktlinjer vilka ger repsekten för människovärdet en central plats. Den profesionella sjuksköterskans egna behov, känslor och attityder får ej ligga till grund för ett handlande som påverkar patientens välbefinnande negativt.
Disciplinnära relationsbegrepp
I processen att bekanta sig med studiens artiklar bekräftades den typ av begreppsförvirring Lindström (1994) beskriver. Hon påstår att orden som används för att benämna relationen ur det vårdvetenskapliga perspektivet varierar kraftigt. Vidare argumenterar Lindström för
etablerandet av ett för sjuksköterskan disciplinnära begrepp. Denna studiens artiklar använder flera begrepp för vårdrelationen: terapeutisk relation, partnerskap, arbetsrelation, med mera.
Denna splittring kan antyda en oenighet eller ofullständighet kring vårdrelationens teoretiska kärna. Coffey och Hewitt (2005) stödjer denna idé då de kommer fram till att det trots ett allmänt erkännande av vårdrelationens viktiga roll inte gjorts tillräckligt med studier vilka knyter ihop relationen med uppnådd hälsa. De argumenterar även för att vårdrelationen explicit ska identifieras både i omvårdnadsplaneringen och i åtgärder vilket skulle stärka dess roll i omvårdnadsarbetet. Moyle (2003) kommer i sin studie fram till att sjuksköterskan trots medvetenhet kring relationens relevans inte jobbar med den på ett medvetet plan exempelvis genom att rikta konkreta åtgärder vilka syftar till att förbättra den. Utifrån detta kan man argumentera för ett större fokus på och framlyftande av vårdrelationen samt ett mer medvetet och teoribaserat relationsarbete där professionsnära begrepp kan utvecklas, användas och etableras kring sjuksköterskans patientrelation.
Konklusion
Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. De tre frågorna som ställdes i samband med syftet riktade in perspektivet på aspekter av betydelse för etablerandet, främjandet och hämmandet utav nämnda vårdrelation. Arbetet visar att vårdrelationen är ett komplex fenomen som består utav flera samverkande beståndsdelar. När dessa aspekter får ord kan de användas som ramverk för reflektion över befintlig eller kommande patientrelation.
Reflektionen bör i sin tur leda till ett aktivt arbete med konkreta och utvärderingsmöjliga omvårdnadsåtgärder riktade att etablera och främja utvecklandet av sjuksköterskans relation till sin patient. Då relationens centrala betydelse för omvårdnadsarbetet är vedertagen (Eriksson, 2000; Peplau, 1991) vill vi se en kristallisering och ett framlyftande utav denna.
Forskning behövs för att tillhandahålla en mer sammansatt teori utifrån vårdvetenskapligt perspektiv. Med en sådan kan sjuksköterskan, för sig själv och andra, kontextualisera hennes relationsarbete i syfte att förbättra det; för patientens skull, för sin egen skull, för omvårdnadens och för samhället. Vi ser genom vårt arbete komplexiteten i vårdrelationen och efterlyser en utförlig kartläggning utifrån vårdvetenskapens perspektiv där disciplinnära begrepp samt aspekter tas fram och förankras. Vårdrelationens kvalitet är för viktig för att den ska lämnas åt slumpen eller godtyckliga åtgärder. En utförlig kartläggning samt förankrandet av relationen inom sjuksköterskekulturen främjar att kvaliteten höjs samt motverkar förhoppningsvis att den riskerar att förbises i omvårdnadens kvalitetsarbete.
REFERESER
American Psychiatric Association (2000). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (4th ed.). Washington DC: American Psychiatric Association.
Arvidsson, B. (2006). Psykiatrisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Belin, S. (1990). Schizofrenibehandling - Psykiatri på liv och död. Stockholm: Natur och kultur.
Carlsson, S & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Malmö Högskola. Hämtad från WWW http://dspace.mah.se/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf
Cullberg, J. (2005). Dynamisk psykiatri. Stockholm: Natur och kultur.
Dearing, K.S. (2004). Getting It, Together: How the Nurse Patient Relationship Influences Treatment Compliance for Patients With Schizophrenia. Archives of Psychiatric -ursing, 5(4), 155-163.
Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen. Stockholm: Nordstedts Förlag.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och kultur.
Flygare, E. (1999). Den psykiatriska problematiken och den problematiska psykiatrin. Brutus Östlings Bokförlag.
Fourchuk, C., Westwell, J., Martin, M-L., Bamber Azzapardi, W., Kosterewa-Tolman, D., &
Hux, M. (2000). The Developing Nurse-Client Relationship: Nurses’ Perspectives.
Journal of the American Psychiatric -urses Association, 6(1), 3-10.
Fourchuk, C., Westwell, J., Martin, M-L., Bamber-Azzapardi, W., Kosterewa-Tolman, D., &
Hux, M. (1998). Factors Influencing Movement of Chronic Psychiatric Patients From the Orientation to the Working Phase of the Nurse-Client Relationship on an Inpatient Unit. Perspectives in Psychiatric Care, 34(1), 36-44.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. -urse Education Today, 24(2), 105-112.
Hewitt, J., & Coffey, M. (2005). Therapeutic working relationships with people with schizophrenia: literature review. Journal of Advanced -ursing, 52(5), 561-570.
Isherwood, T., Burns, M., Rigby, G. (2006). A qualitative analysis of the ‘management of schizophrenia’ within a medium-secure service for men with learning disabilities.
Journal of Psychiatric and Mental Health -ursing, 13(2), 148-156.
Jones, A. (2005). Perceptions on individualized approches to mental health care. Journal of Psychiatric and Mental Health -ursing, 12(4), 396-404.
Kristoffersen, J. N. (1998). Allmän omvårdnad 1. Liber.
Lindström, Å.U. (1994). Psykiatrisk vårdlära. Stockholm: Liber utbildning AB.
Martin, D.J., Garske, J.P., & Davis, M.K. (2000). Relation of the therapeutic alliance with outcome and other variable: a meta-analytic review. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 68(3), 438-450.
McCann, T.V., & Clark, E. (2004). Advancing self-determination with young adults who have schizophrenia. Journal of Psychiatric and Mental Health -ursing, 11(1), 11-20.
Medicinska forskningsrådet. (2003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri.
Moyle, W. (2003). Nurse-patient relationship: A dichotomy of expectations. International Journal of Mental Health -ursing, 12(2), 103-109.
O’Brien, L. (2000). Nurse-client relationships: The experience of community psychiatric nurses. Australian and -ew Zealand Journal of Mental Health -ursing, 9(4), 184-194.
Peplau, H.E. (1991). Interpersonal Relations in -ursing. New York: G.P. Putnam’s Sons.
Polit, D.F., & Tatano Beck, C.T. (2004). -ursing research. Principles and Methods (7th ed.).
Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Repper, J., Ford, R., & Cooke, A. (1994). How can nurses build trusting relationships with people who have severe and long-term mental health problems? Experiences of case managers and their clients. Journal of Advanced -ursing, 19(6), 1096-1104.
Socialstyrelsen. (2003). Vård och stöd till patienter med schizofreni - en kunskapsöversikt.
Stockholm: Elanders Gotab AB.
Söderlund, M. (1998). En mänsklig atmosfär. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, Uppsala.
BILAGA 1 – Sökstrategi
Sökväg Sökord
Antal träffar
Utvalda artiklar CINAHL¤ Schizophren* AND nurse-
patient relation*
57 6
CINAHL¤ Schizophren* AND
therapeutic alliance AND nurs*
2 0
CINAHL¤ Schizophren* AND
therapeutic relation* AND nurs*
5 0
pubMED¤ Schizophren* AND nurse- patient relation*
62 1
pubMED¤ Schizophren* AND
therapeutic relation* AND nurs*
0
pubMED¤ Schizophren* AND
therapeutic alliance AND nurs*
0
Manuell sökning i referenslistor#
2
#Varav en publicerad före 1998.
¤ Publicerad mellan januari 1998 till mars 2008.
BILAGA 2 – Kvalitetsgranskning
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat =
3p) Saknas 1 av 3 2 av 3 Samtliga
Introduktion/Bakgrund Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Urval Ej acceptabel Låg Medel God
Datainsamling Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Dataanalys Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Etiska ställningstaganden Otillfredställande Tillfredställande
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisninv,
tabeller etc) Saknas Otydligt Medel Tydligt
Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussioner och slutsatser
Överenstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses) Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Diskussion av egenkritik och
felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Total Poäng (max 39 p) p p p p
Grad I : 80% P:
Grad II : 70% %:
Grad III : 60% Grad:
Titel:
Författare:
