• No results found

"Måste man vara rädd som kvinna, att passa sig liksom?”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Måste man vara rädd som kvinna, att passa sig liksom?”"

Copied!
63
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

sig liksom?”

En studie om kvinnors upplevelser av föräldraledighetens påverkan på karriären

Marie Sohlman

Sociologi, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

(2)

Sammanfattning

Även fast Sverige kommit långt när det gäller målet om jämställdhet mellan könen finns det mycket kvar att jobba på, exempelvis fördelningen av det obetalde omsorgsarbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att föräldraledigheten har påverkat deras karriär utifrån ett genusperspektiv. Fyra frågeställningarna har formulerats för att besvara syftet: Hur upplever kvinnor att de har behandlats i arbetslivet inför föräldraledigheten? Hur upplever kvinnor att deras karriär påverkats under föräldraledigheten? Hur upplevde kvinnor det var att komma tillbaka till arbetslivet efter föräldraledigheten? Lever kvinnorna i jämställdhet eller är det enbart en politisk norm? Denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer ligger till grund för insamlandet av empirin. Den teoretiska referensramen i denna studie är dels tidigare forskning där tio artiklar inom området redogörs. Vidare presenteras teorier om genus och de förväntningar och normer som är kopplade till könsroller i samhället samt den politiska normen om jämställdhet i arbetet och i hemmen. Analysen i denna studie baseras på Giddens och Sutton (2014), Connell och Pearse (2015) samt Hirdman (2001) och deras forskning.

Studiens resultat visar att många av intervjupersonerna var rädda över att berätta om sin graviditet för sin arbetsgivare på grund av oro över hur arbetsgivaren skulle reagera. I resultatet framgick även att samtliga intervjupersoner nyttjade mer föräldraledighet än sin partner, även om många gärna ville dela någorlunda lika. Ekonomin var ingenting som i denna studie var någon direkt orsak till fördelningen av föräldraledighet, resultatet visade även att det var lika många kvinnor som män som hade störst inkomst i hushållet, även om fler kvinnor hade en högskoleutbildning. Den viktigaste faktorn när det handlade om vem som stannar hemma vid vård av barn handlade om hur mycket arbetet påverkades av frånvaron. De informanter som ansåg att deras karriär påverkats av föräldraledighet menar att det hämmat de att få ett arbete, att kunna klättra i karriär och få arbetslivserfarenhet. Samtidigt ansåg andra deltagare att deras karriär inte påverkats särskilt mycket, snarare förskjutits. De flesta anser att föräldraledigheten påverkar kvinnors karriärer i högre utsträckning än mäns, mycket på grund av de förväntningar och attityder arbetsgivare har mot kvinnor och män.

Nyckelord: Jämställdhet, könsroller, föräldraledighet, karriär, kvinnor, sociologi.

(3)

Abstract

Even though Sweden has come a long way when it comes to the goal of gender equality, there is still a long way to go, for example the distribution of unpaid care work. The purpose of this study is to investigate how women feel that parental leave has affected their career from a gender perspective. Four questions have been formulated to answer the purpose: How do women feel that they have been treated in working life before parental leave? How do women feel that their careers have been affected during parental leave? How did women feel about coming back to work after parental leave? Do women live in equality or is it just a political norm? This study has been conducted using a qualitative method where seven semi-structured interviews form the basis for the collection of the empirical data. The theoretical framework in this study is partly previous research in which ten articles in the area are presented. Furthermore, theories of gender and the expectations and norms that are linked to gender roles in society and gender equality in work and at home are presented. The analysis in this study is based on Giddens and Sutton (2014), Connell and Pearse (2015) and Hirdman (2001) and their research.

The results shows that many of the interviewees were afraid about telling their employer about their pregnancy because of concerns about how the employer would react. It also emerged that all informants used more parental leave than their partner, although many preferred to share reasonably similarly. The economy was not decisive for the distribution in this study, results also showed that as many women as men had the largest income in the household, even though more women had a college education. The most important factor when it comes to which parent stays at home for child care is how much work is affected by the absence. The participants who felt that their careers were affected by parental leave claimed that it hampered them from getting a job, being able to climb in their career and gain work experience. At the same time, other participants felt that their careers had not been affected particularly much, rather been postponed. Most people believe that parental leave affects women's careers to a greater extent than men's, much because of the expectations and attitudes employers have towards women and men.

Keywords: Gender equality, gender roles, parental leave, career, women, sociology.

(4)

Förord

Så var det dags att avsluta ytterligare ett kapitel i livet. Med en mängd erfarenheter och kunskaper rikare ger jag mig med spänning ut i arbetslivet igen. Under dessa tre år på universitet har jag skrattat och firat, kämpat och gråtit men överlag haft en väldigt fin tid. Detta examensarbete är den avslutande examinationen för Sociologiprogrammet, med inriktning personal- och arbetsvetenskap. Arbetet med denna studie har varit både roligt och utmanande men samtidigt också ganska skrämmande. Jag vill börja med att rikta ett stort tack till alla intervjupersoner som trots dessa osäkra och påfrestande tider med en pågående pandemi ställt upp för mig och gjort min studie möjlig. Tack för att ni valt att dela med er av era erfarenheter och tankar kring detta viktiga ämne. Vidare vill jag även tacka min handledare Saila Piippola för ett bra stöd och samarbete under denna vår. Tack för att du hjälpt mig när jag fastnat och gett mig idéer som gjort att jag kunnat förverkliga min vision och färdigställa min studie.

Marie Sohlman

Luleå Tekniska Universitet Maj, 2020

(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1BAKGRUND ... 1

1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

1.3BEGREPPSDEFINITIONER ... 3

1.4AVGRÄNSNINGAR... 3

1.5DISPOSITION ... 4

2. TEORETISK REFERENSRAM ... 5

2.1TIDIGARE FORSKNING ... 5

2.1.1 Jakten på jämställdhet ... 5

2.1.2 Föräldraledighetens konsekvenser ... 7

2.1.3 Föräldraledighetens längd och återgång till arbete ... 8

2.2TEORIER ... 9

2.2.1 Genus och könsroller ... 9

2.2.2 Jämställdhet i arbete och i hemmen ... 12

3. METOD ... 15

3.1METODVAL ... 15

3.2DATAINSAMLING ... 15

3.2.1 Urval och intervjupersoner ... 16

3.2.2 Genomförandet av intervjuerna ... 18

3.3LITTERATURÖVERSIKTEN ... 18

3.3.1 Sökstrategi ... 18

3.3.2 Analys av material och kategorisering i litteraturöversikten ... 19

3.4ANALYSMETOD ... 20

3.5ETISKA PRINCIPER ... 21

3.6TILLFÖRLITLIGHET OCH ÄKTHET ... 22

3.6.1 Tillförlitlighet ... 22

3.6.2 Äkthet ... 23

4. RESULTAT OCH ANALYS ... 25

4.1INFÖR FÖRÄLDRALEDIGHETEN ... 25

4.2UNDER FÖRÄLDRALEDIGHETEN ... 31

4.3EFTER FÖRÄLDRALEDIGHETEN... 35

5. DISKUSSION ... 44

5.1INFÖR FÖRÄLDRALEDIGHETEN ... 44

5.2UNDER FÖRÄLDRALEDIGHETEN ... 46

5.3EFTER FÖRÄLDRALEDIGHETEN... 47

5.4FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 51

REFERENSLISTA ... 53

Bilagor

Bilaga 1 – Informationsbrev Bilaga 2 – Intervjuguide

(6)

1. Inledning

I denna inledande del beskriv först bakgrunden till studien med en introduktion på området.

Därefter presenteras studiens syfte följt av de frågeställningar som formulerats för att besvara syftet. Vidare beskrivs vilka avgränsningar som gjorts och slutligen presenteras uppsatsens disposition.

1.1 Bakgrund

Sverige är ett av de mest jämställda länderna i EU samtidigt som det är en lång väg kvar att vandra innan Sverige är ett helt jämställt land, främst angående löneskillnader mellan kvinnor och män, det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt våld mot kvinnor (Regeringen, 2019).

Även när det gäller andel utbildade kvinnor och män skiljer det sig. Statistik visar att mer än hälften av alla kvinnor har en eftergymnasial utbildning i åldrarna 25–64, och 40% är högutbildade medan det endast är ungefär var fjärde man som är högutbildad. Dessutom är 61%

av de som är registrerade vid svenska högskolor och universitet kvinnor (www.scb.se). Målet för jämställdhetspolitiken som Sverige har är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att forma sina egna liv samt ha samma makt att forma samhället. Några delmål är exempelvis att båda könen ska ha samma möjligheter när det gäller det betalda arbetet som genererar en ekonomisk självständighet samt att sikta mot en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet (Regeringen, 2016). Ett stort politiskt mål har därför under en lång tid varit att införa en jämnare fördelning av föräldraledigheten mellan vårdnadshavarna, då det antas leda till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden samt i hemmen (Duvander, 2014).

I Sverige har alla vårdnadshavare som arbetar, söker arbete eller studerar rätt till ekonomisk ersättning för att vara hemma med sitt barn, något som kallas för föräldrapenning (www.försäkringskassan.se). Rätten att vara föräldraledig regleras även i lagtext. Enligt Föräldraledighetslagen (1995:584) 1§ har arbetstagare som är vårdnadstagare rätt att vara ledig från sin anställning. Samtidigt säger Diskrimineringslagen (2008:657) 16§ att det råder förbud mot missgynnande på grund av föräldraledighet. En arbetsgivare får inte missgynna varken arbetssökande eller arbetstagare av denna anledning och det gäller bland annat vid nyanställning, befordring eller utbildning av befintlig personal, lönevillkor samt uppsägningar.

Trots detta menar Kerr (2016) att kvinnors karriärer blir mer påverkade av familjelivet än mäns.

Detta eftersom kvinnor i högre utsträckning än män avbryter karriären av familjeskäl och att dessa uppehåll kan vara i år. Resultatet kan exempelvis bli en minskad erfarenhet på

(7)

arbetsmarknaden, som är en viktig faktor när det gäller karriären. Erfarenhet på arbetsmarknaden kan nämligen ge bättre karriärframsteg, ökade intäkter och ökade möjligheter att behålla befintligt arbete (ibid). Att dela lika på föräldrapenningdagarna kan däremot ge många fördelar då båda vårdnadshavarna får bättre förutsättningar att utveckla sina karriärer, högre lön och bättre pension (www.försäkringskassan.se). Under föräldraledigheten förstärks också ofta många beteenden, exempelvis hushållsarbete där den som varit hemma en längre period i stor utsträckning fortsätter med detta beteende även efter avslutade föräldraledighet.

Eftersom kvinnor utnyttjar föräldraledigheten mest är det ofta kvinnor som drabbas av detta vilket genererar dubbelarbete och en ökad risk för sjukskrivning (ibid).

När det gäller den politiska jämställdhetsnormen i förhållande till föräldraledighet finns det ett par milstolpar i föräldraförsäkringen historia (www.försäkringskassan.se). Det var år 1974 som föräldraförsäkringen infördes i Sverige vilket innebar att båda vårdnadshavarna för första gången fick rätt till ekonomisk ersättning för att ta hand om sina barn. Vid den tidpunkten och ett år framåt tog män i snitt ut ungefär 0,5 procent av föräldrapenningen, resterande togs ut av kvinnor. För att öka fäders uttag av föräldraledighet reserverades en månad åt respektive vårdnadshavare år 1995 som därmed inte kunde överlåtas till den andra vårdnadshavaren. Tre år senare var mäns uttag tio procent av föräldrapenningen. Ett par år senare, år 2002, reserverades en andra månad till vardera vårdnadshavaren för att ytterligare öka fäders uttag av föräldrapenningdagar och bidra till ett mer jämställt förhållande till föräldrapenningen. Samma år förlängdes även det totala antalet föräldrapenningdagar och resultatet blev att män tog ett par dagar fler än tidigare (ibid). År 2008 infördes en jämställdhetsbonus som innebar möjlighet att få skattelättnader för de dagar fäder tog ut föräldrapenningdagar, förutom de reserverade. En bonus som senare förenklades men som några år senare (2017) avskaffades. Med tiden ökade fäders uttag av föräldrapenningdagar ytterligare, och år 2013 stod de för 25 procent av uttagen och tre år senare reserverades en tredje månad åt respektive vårdnadshavare. I slutet på 2018 tog män ut 29 procent av föräldradagar och kvinnor resterande, vilket tyder på att fäders uttag ökat genom tiden även om kvinnor fortfarande är överrepresenterade i området (ibid).

Fördelningen av föräldraledigheten mellan könen är därmed på väg mot ett mer jämställt uttag av föräldradagar men inkomst och utbildning hos vårdnadshavarna kan vara avgörande.

Kvinnor och män med en högre utbildning eller högre inkomst tenderar att i större utsträckning dela lika på föräldraledigheten, där statistik visar att nästan en tredjedel av kvinnorna med hög inkomst delar jämställt med sin partner på föräldrapenningen. Samtidigt är det bara en sjättedel av kvinnorna med en medelinkomst som delar lika på föräldrapenningen. I de hushåll där

(8)

kvinnan tjänar mer än mannen nyttjar fortfarande kvinnor föräldrapenningdagar mer än män (ww.försäkringskassan.se).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka hur kvinnor upplever att föräldraledighet har påverkat deras karriär utifrån ett genusperspektiv.

För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats:

- Hur upplever kvinnor att de har behandlats i arbetslivet inför föräldraledigheten?

- Hur upplever kvinnor att deras karriär påverkats under föräldraledigheten?

- Hur upplevde kvinnorna det var att komma tillbaka till arbetslivet efter föräldraledigheten?

- Lever kvinnorna i jämställdhet eller är det endast en politisk norm?

1.3 Begreppsdefinitioner

Karriär - Med karriär menas en persons utveckling inom till exempel sitt yrke eller sin idrott (https://www.ne.se).

Arbete – Arbete är sysselsättning i nödvändighetens sfär och aktiviteter som sker inom ramen för en marknad, exempelvis varu-/tjänstemarknaden som innebär ekonomisk ersättning (Karlsson, 2013).

Obetalt arbete – Innebär främst omsorgs- eller hushållsarbete och brukar kallas för hemarbete (Soidre, 2013).

1.4 Avgränsningar

I denna studie har jag valt att endast fokusera på hur det ser ut i Sverige gällande föräldraledighet och hur kvinnor upplever dess påverkan på karriären. Det betyder att de medverkande i studien bor i Sverige samt att studien endast utgår från svenska förhållanden.

Anledningen är dels på grund av att det skulle bli alldeles för stort projekt att jämföra med flera

(9)

länder, då exempelvis lagar om föräldraledighet kan se olika ut runt om i världen. Dessutom fanns inte det tidsspannet att involvera fler länder i denna studie. En annan avgränsning som gjorts är att samtliga kvinnor i denna studie befinner sig i heterosexuella förhållanden. Något som i sig inte var något krav i urvalet men visade sig vara fallet efter att deltagarna fastställts.

Utöver detta har inga avgränsningar gjorts, varken när det gäller ålder, utbildning eller yrke på de deltagande.

1.5 Disposition

Denna studie är uppdelad i fem kapitel med följande ordning: Inledning, teoretisk referensram, metod, resultat och analys samt diskussion. I studiens andra del, den teoretiska referensramen, presenteras först tidigare forskning inom området. Därefter beskrivs de valda teorier som ligger till grund för denna studie och som kommer användas vid en senare analys. I metodavsnittet presenteras och motiveras metodval, hur datainsamlingen gått till, urvalet samt en kort presentation av deltagarna, genomförandet av intervjuer, på vilket sätt den tidigare forskningen framställts, analysmetod, de etiska principerna samt studiens tillförlitlighet och äkthet. I den avslutande diskussionsdelen används teorierna för att analysera resultatet och besvara syfte och frågeställningar följt av förslag till framtida forskning.

(10)

2. Teoretisk referensram

I detta avsnitt presenteras den tidigare forskningen inom området. Därefter beskrivs det teoretiska ramverket som ligger till grund för denna studie och därmed kommer att vara ett hjälpmedel i analysen.

2.1 Tidigare forskning

Genom att göra en litteraturöversikt över tidigare forskning i det aktuella forskningsområdet kan det enligt Bryman (2011) generera i en ökad kännedom om redan existerande kunskap i ämnet samt att eventuella kunskapsluckor kan upptäckas. Den tidigare forskningen baseras på ett tiotal artiklar och är uppdelad i kategorierna jakten på jämställdhet, föräldraledighetens konsekvenser samt föräldraledighetens längd och återgång till arbetet.

2.1.1 Jakten på jämställdhet

Resultatet av den tidigare forskningen visar att Sverige under en lång tid haft som politiskt mål att införa en jämnare användning av föräldraledighet, eftersom det antas leda till ett mer jämställt samhälle både på arbetsmarknaden och i hemmen (Evertsson & Duvander, 2011;

Haas, Allard & Hwang, 2002; Duvander, 2014). Det framgår att många europeiska länder erbjuder båda vårdnadshavarna rätten att vara föräldralediga men att Sverige anses vara unikt genom att politiken länge varit intresserade av att främja mäns användning av föräldraledighet (Haas, Allard & Hwang, 2002). Forskarna anser att en mer jämställd fördelning ska underlätta kombinationen av arbete och familj, för båda vårdnadshavare (ibid). För att lyckas med det krävs att fäder i större utsträckning nyttjar föräldraledighet då det kan förändra attityder hos arbetsgivare, öka kvinnors chanser till att avancera på arbetsmarknaden vilket försvåras om det är kvinnor som alltid stannar hemma (Ekberg, Eriksson & Friebel, 2013). Att öka fäders uttag av föräldraledigheten kommer generellt ge en positiv effekt på jämställdheten (Ekberg, Eriksson & Friebel, 2013; Evertsson, 2016; Castro-Garcia & Pazos-Moran, 2016; Duvander &

Johansson, 2019). Enligt Duvander (2014) tar kvinnor i genomsnitt ut den längsta kontinuerliga föräldraledigheten i nuläget, men poängterar att mäns andel har ökat. Hon menar att männens andel har ökat från mindre än en procent på 1970-talet och till mer än 24 procent under 2012 - en tydlig trend som syns i den tidigare forskningen. Bland annat menar även Haas et al. (2002) att andelen svenska fäder som tar ut betald föräldraledighet ökar och att det år 2001 var 70% av fäderna som nyttjade föräldraledigheten, något som är mer än i någon annan nation i världen.

Duvander (2014) är inne på samma spår och framför att det före år 1995 var ungefär hälften av alla fäder som tog ut någon ledighet, men sedan 1995 tar 9 av 10 fäder ut någon ledighet.

(11)

Många vetenskapliga artiklar utgår från statistik utifrån mödrar och fäder som tar ut föräldraledighet, däremot finns det färre artiklar som studerar attityder och eller upplevelser av föräldraledigheten. En som gjort det är dock Duvander (2014) som undersöker attityder kring jämställdhet och föräldraledighet. Hon menar att män som värdesätter jämställdhet i större utsträckning tar ut en större del av föräldraledigheten. Något som hänger samman med Ekberg et al. (2013) som menar att män bör ta ut mer föräldraledighet för att på så vis förändra de attityder och normer som finns hos arbetsgivare och anställda i relation till föräldraledighet. Ett sätt att öka fäders uttag av föräldraledighet är att som både Sverige och Norge gjort, införa föräldradagar som inte är överförbara (Castro-Garcia & Pazos-Moran, 2016; Duvander &

Johansson, 2019). I mitten av 1990-talet beslutades att tydligare incitament för fäder som tar ledighet behövs, varav en månad av ledighetstiden nu var reserverad för respektive vårdnadshavare som inte gick att överföra till den andra vårdnadshavaren (Ekberg et al., 2013).

Vidare framgår det av Duvander och Johansson (2019) att det år 2002 infördes ytterligare en reserverad månad åt vardera vårdnadshavare samtidigt som den totala föräldraledigheten också ökade med en månad. Syftet med att reservera månader för vårdnadshavare i det svenska föräldraledighetssystemet var att öka fädernas uttag av ledighet samt uppmuntra till jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Det är förutom en mer jämställd arbetsmarknad med mindre löneklyftor även viktigt att uppmuntra jämställdhet i hemmen gällande hushållsarbete och fostrandet av barn (Castro-Garcia & Pazos-Moran, 2016; Duvander

& Johansson, 2019). Att införa specifika månader som ej kan överlåtas har visat sig vara en effektiv metod där resultat tyder på att antal fäder som tog föräldraledighet ökat (se t.ex. Castro- Garcia & Pazos-Moran, 2016; Ekberg et al., 2013; Duvander & Johansson, 2019). Den tidigare forskningen gav många exempel på där fädernas del ökat gällande uttag av föräldraledighet, däremot är de flesta artiklarna en aning gamla och berör statistik och forskning från sent 1990- tal (se t.ex. Sundstrom & Duvander, 2002; Evertsson & Duvander, 2011). En anledning kan dock vara de avgörande reformer som infördes i Sverige under denna tid. Det finns färre studier som behandlar statistik från det senaste årtiondet, vilket hade kunnat bidra till få en mer aktuell överblick för hur långt Sverige har kommit på senare tid när det gäller föräldraledighet och jämställdhet.

(12)

2.1.2 Föräldraledighetens konsekvenser

Mycket av den tidigare forskningen som faller inom ramarna för föräldraledighet och dess påverkan på karriären behandlar de ekonomiska konsekvenserna. Vissa artiklar fokuserar på båda könen och dess konsekvenser av att vara föräldraledig (se t.ex. Evertsson, 2016; Duvander, 2014; Albrecht, Edin, Sundstrom & Vroman, 1999) medan andra endast fokuserar på konsekvenser för fadern (se t.ex. Ekberg et al., 2013; Castro-Garcia & Pazos-Moran, 2016;

Haas et al., 2002). Däremot var det färre som endast fokuserade på kvinnorna i detta sammanhang med de nyckelord och de databaser som användes i denna litteraturgenomgång.

Dock menar Sundstrom & Duvander (2002) att forskningen kring fäder som är föräldralediga har ökat, vilket kan vara ett svar på det. Däremot är det fortfarande ett genomgripande tema att kvinnor i genomsnitt tar den längsta kontinuerliga föräldraledigheten vilket genererar fler konsekvenser för kvinnor än för män. Männen har dessutom en tendens att ta ut sin ledighet säsongsbetonat med ökat uttag under sommar och runt jul vilket innebär att mäns karriäravbrott inte märks i samma utsträckning som kvinnors karriäravbrott (Evertsson, 2016). En ojämn uppdelning av ledighet kan bidra till statistisk diskriminering av kvinnor, vilket innebär att arbetsgivaren fattar beslut kring anställning utifrån den grupp de sökande tillhör för att därmed avgöra deras produktivitet. Denna typ av diskriminering anses vara en av anledningarna till att de skillnader som funnits mellan könen under en längre tid kvarstår. Män har exempelvis större möjligheter att välja att ta föräldraledighet eller inte, medan kvinnor förväntas vara hemma i minst åtta månader till ett år på grund av amning av barnet. Något som kan påverka kvinnor i relation till karriären, inte minst för högutbildade kvinnors karriärer (Evertsson, 2016; Ekberg et al., 2013).

Resultaten från den tidigare forskningen visar att det främst är kvinnor som drabbas ekonomiskt av ett avbrott i sin karriär, och ju längre föräldraledigheten pågår desto mer påverkas lönen på ett negativt sätt (Castro-Garcia & Pazos-Moran, 2016; Albrecht et al., 1999). Männen å andra sidan får en mer omedelbar påverkan på lönen från början av föräldraledigheten men som sedan avtar och inte ökar ju längre de är borta från arbetet. Kvinnor tjänar enligt Castro-Garcia och Pazos-Moran (2016) 4,5 % mindre för varje månad de är föräldralediga. Samtidigt förlorade männen 7,5 % för varje månad. Däremot ökade kvinnors lön med 6,7% för varje månad som mannen var hemma med barnet. Att få mannen att i samma utsträckning som kvinnan ta ut föräldraledighet är av största vikt för att eliminera de könsroller som idag finns (ibid). Även Ekberg et al. (2013) betonar att konsekvenserna kan se väldigt olika ut för kvinnor och män.

(13)

Först och främst är det kvinnan som bär, föder och i många fall ammar barnet vilket kräver en viss tid hemma de första månaderna. Det andra är att kvinnor generellt sett tjänar mindre än männen vilket gör att det är fördelaktigt rent ekonomiskt för familjen om kvinnan är hemma istället för mannen. Till sist är det de normer som finns, att mamman tar hand om barn och pappa försörjer som ligger till grund för den ojämna fördelningen (ibid).

2.1.3 Föräldraledighetens längd och återgång till arbete

Vid återgång till arbete efter föräldraledigheten tar många kvinnor deltidsarbeten, vilket missgynnar kvinnor på arbetsmarknaden efter föräldraledigheten (Evertsson, 2016). Andra konsekvenser av att kvinnor i större utsträckning tar ut föräldraledigheten är bland annat att de har svårare att klättra i karriären och få mer kvalificerade yrken vid återgång till arbete.

Dessutom innebär föräldraledigheten att vårdnadshavaren som är hemma inte arbetar under den perioden, vilket oftast är kvinnan, och att det leder till kortare arbetslivserfarenhet. Något som i sin tur kan påverka lönen vid återgång till arbete och kan vara en anledning till de löneskillnader som finns (Ekberg et al., 2013; Albrecht et al., 1999). Aisenbrey, Evertsson och Grunow (2009) följer samma spår och menar att det kan vara riskfyllt att vara borta längre tid från arbetet. Samtidigt poängterar de att det inte alltid behöver vara något problem men att det ofta leder till något negativt. Att det kan skilja sig kan bland annat handla om de ekonomiska förutsättningarna, om ekonomin tvingar vårdnadshavaren att återvända till arbete med lägre kvalifikationer än tidigare eller om de har råd att vänta på bättre arbetsmöjligheter (ibid).

En trend som syns är att ju längre föräldraledighet desto mindre troligt är det att kvinnor återvänder till samma arbete samtidigt som risken att börja på ett mindre kvalificerat arbete ökar (Aisenbrey, Evertsson & Grunow, 2009). Evertsson och Duvander (2011) menar att kvinnor som återgår till arbete inom 15 månader efter förlossningen är mer benägna att klättra i karriären och få mer kvalificerade arbeten medan de som återvänder efter 15 månader har det desto svårare att uppnå samma framsteg inom karriären som de som återvänt inom 15 månader.

Något som kan visa sig dels genom att kvinnors arbetsförmåga kan försämras under långa frånvaroperioder vilket försvårar processen för avancemang i arbetet. Längre frånvaro från arbetet kan också agera som en signal till arbetsgivaren att personen i fråga har lägre karriärambitioner vilket kan påverka karriären. Dessutom går kvinnor ofta tillbaka till ett deltidsarbete. Samtidigt framgår det av Evertsson (2016) att det på slutet av 1990-talet var 16

(14)

månader som var genomsnittslängden för kvinnors föräldraledighet medan männen endast nyttjade två. Samtidigt menar Castro-Garcia och Pazos-Moran (2016) att genomsnittet i Europa vad gäller föräldraledighet är att kvinnor tar 20,5 veckor medan männen endast tar 2,5.

Slutsatsen av det kan vara att Sverige, trots att det fortfarande råder ojämställda förhållanden när det gäller föräldraledighet, ändå har kommit längre än genomsnittet.

För att undersöka konsekvenserna av föräldraledighet och hur återgången till arbetet kan se ut har majoriteten av den tidigare forskningen använt sig av en kvantitativ metod, med statistik och data som analyserats på ett visst antal år och med hjälp av olika tabeller (se t.ex. Albrecht et al., 1999; Haas et al., 2002; Duvander, 2014). Det innebär att det finns lite forskning med en kvalitativ utgångspunkt för att studera detta fenomen. Att använda sig av en kvantitativ metod kan vara fördelaktig i och med att en stor mängd vårdnadshavare kan undersökas. Jag hade dock velat se forskning som använt sig av kvalitativa metoder också, för att få en djupare förståelse från vårdnadshavare gällande deras egna erfarenheter kring föräldraledigheten och dess påverkan på karriären - något som i sin tur öppnar upp för framtida studier.

2.2 Teorier

De teorier som ligger till grund för denna studie är genus, normer och de förväntningar som associeras med respektive kön och som i sin tur skapar könsroller i samhället. Även den politiska normen om jämställdhet används, som yttrar sig både i arbetslivet och i hemmen.

Dessa teoretiska utgångspunkter valdes eftersom de bedömdes kunna bidra till en ökad förståelse av det undersökta fenomenet ur ett genusperspektiv.

2.2.1 Genus och könsroller

Redan när ett barn föds tillskrivs vissa egenskaper beroende på om det är en flicka eller pojke som kommer till världen. Connell och Pearse (2015) refererar pojkar till de blå barnen och flickor till de rosa, eftersom detta oftast är de klädkoder nyfödda ikläds beroende på kön. De blå barnen förväntades agera tuffare, starkare och mer krävande är de rosa barnen. Det är även vissa skillnader i de leksaker som barnen växer upp med, där pojkar får fotbollar, leksakspistoler och byggsatser medan flickor får smink och dockor. De rosa barnen skulle dessutom vara söta och medgörliga (ibid). Ett viktigt begrepp i förhållande till könsskillnader är könssocialisation som enligt Giddens och Sutton (2014) innebär på vilket sätt könsroller lärs in och kan vara exempelvis genom familjen, staten eller massmedia. Genom denna socialisation

(15)

implementeras könsroller hos barnen som är involverade i olika sociala relationer i exempelvis skolan och hemmet. Till följd av en mängd små handlingar i dessa sociala relationer överförs de sociala normer som anses vara normala för respektive kön till barnen (Connell & Pearse, 2015). Genom att använda sig av belöning och straff formas barn till att följa könsrollerna och agera utifrån kön, de sociala normerna skapas och upprätthålls. Belöningarna kan exempelvis vara ett leende för att bekräfta att personen agerat ”rätt” utifrån genus, det vill säga manligt eller kvinnligt i förhållande till kön. Straffen kan utföras genom att visa missnöje vid ett beteende som inte anses vara normalt enligt samhället och i relation till könsrollerna (Connell & Pearse, 2015).

Vem är det som definierar vad som är ”manligt” och ”kvinnligt” egentligen? Enligt Connell och Pearse (2015) skiljer sig definitionen i olika kulturer och samhällen, men trots detta är det generellt sett samma skillnader mellan kvinnor och män överallt. En individ är inte manlig eller kvinnlig utan det är något individer tillskrivs genom sociala interaktioner. Om en person anses vara manlig alternativt kvinnlig har det sin koppling till det biologiska könet och genus är därmed en social struktur i samhället med fokus på människokroppen (ibid). Hirdman (2001) föredrar att använda uttrycket genus framför könsroll eftersom det senare tenderar att ge en förenklad bild av uppdelningen mellan kön och roll där könen tilldelas olika roller som personen i fråga kan välja att åta sig. Hon använder sig av begreppet genussystem som beskriver könens olika förhållanden (ibid). Könsmaktsordningen upprätthålls dels genom hierarkin där mannen är överordnad och kvinnan underordnad, och dels genom dikotomin som innebär isärhållandets tabu där kvinnligt och manligt inte bör blandas. Genussystemets logik bygger på att kvinnan har sin sfär med vissa förväntningar och arbetsuppgifter medan mannen har andra förväntningar och arbetsuppgifter i sin sfär. Detta isärhållande kan fortsätta att existera genom att upprätthålla ett genuskontrakt mellan könen, vilket kan likna spelregler för kvinnor och män att förhålla sig till med koppling till de förväntningar som ligger på könen. En grundkomponent i genuskontraktet är reproduktionen där kvinnan förväntas ta hand om barnen (ibid).

Genus brukar enligt Connell och Pearse (2015) uppfattas som något naturligt vilket leder till att det skapas föreställningar om att manliga och kvinnliga egenskaper skulle vara naturliga, exempelvis att kvinnor är mer omhändertagande medan män är starkare. Connell och Pearse (2015) menar dock att så inte är fallet, och inte heller att sociala normer eller myndigheter endast skulle skapa detta fenomen. Istället är det vi människor som konstruerar oss själva som antingen maskulin eller feminin, ofta genom att förhålla oss till den plats i genusordningen som

(16)

vi tilldelats. Genom att ha dessa föreställningar formas människor att agera och betée sig på ett visst sätt och det bildas genusmönster. Något som i sin tur innebär att samhället bemöter kvinnor och män på olika sätt och ger de olika förutsättningar i både privatlivet samt arbetslivet (ibid). Genusskapandet och idén om vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt är enligt Hirdman (2001) svåra att bryta eftersom dessa normer har sin grund långt tillbaka i tiden och påverkar oss än idag. Överföringen av normerna sker båda kulturellt, vid social integration samt vid socialisering (ibid). De socialt konstruerade föreställningarna om kvinnor och män styr med andra ord hur de, beroende på vilket kön de är födda med, förväntas förhålla sig till samhället (Connell & Pearse, 2015). Det har skapats könsroller och samhället väntar sig olika saker från de olika könen. Kvinnans traditionella roll brukar vara en klassisk kärleksfull moder som är omhändertagande och sätter familjen först medan mannen förväntas försörja familjen, vara beslutsfattaren och vara känslomässigt distanserad till familjen. Kvinnan förväntas ta stor del av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet. Även fast män är kapabla att agera på ett

”moderligt” sätt är det inte särskilt vanligt förekommande i västvärlden, där Connell och Pearse (2015) hänvisar mycket till ekonomiska orsaker.

Det är detta som genus handlar om, hur människor intar en viss position beroende på de föreställningar som finns på könen och agerar på ett visst sätt (Connell & Pearse, 2015). Något som resulterat i en maktstruktur där män överordnas och kvinnor missgynnas, en genusordning som i sin tur skapar förväntningar för de olika könen att förhålla sig till (ibid). Även Hirdman (2001) menar att det finns en genusordning i samhället där mannen anses vara normen och kvinnan underordnad. Genom föreställningarna om kvinnligt och manligt skapas genusmönster som i sin tur förstärker föreställningarna igen (Connell & Pearse, 2015). Det innebär i praktiken att eftersom män, enligt genusordningen, är överordnade är det också de som lyckas bäst i karriären och får toppjobb medan kvinnorna missgynnas även där. Hela 95,6% av världens företagsledare är män, resterande kvinnor (ibid). Överlag påverkas en individs förutsättningar i livet beroende på om denna föds till en kvinna eller man. Ett centralt begrepp inom genusperspektivet är genusdomän som används för att beskriva det sociala livet med fokus på strukturerna för relationer angående den reproduktiva arenan. Detta eftersom organisering av omsorg av barn är en omfattande och viktig del utifrån genusperspektivet. Genusdomäner kan se olika ut beroende på både kultur och tid och genom att medvetet agera på ett sätt som går mot normerna kan de förändras. Genusdomänen är beroende av oförändrade strukturer av genusrelationer och är därför ingenting som bara är utan något som hela tiden skapas (ibid).

Dock menar Connell och Pearse (2015) att det är samhället som genom att fortsätta göra genus

(17)

och agera utifrån könsrollerna utgör strukturen för det sociala livet och inte strukturen av genusrelationerna. Att försöka ändra könsroller kan dock resultera i besvärande konsekvenser vilket kan antas vara en anledning att människor, oavsett kön, väljer att följa de tillskrivna könsrollerna och handla därefter. Denna syn på kvinnor som omhändertagande och män som försörjande har sin härkomst i den första genusstrukturen inom samhällsvetenskapen. Männen arbetar med sådant som anses vara manligt och där är det främst det betalda arbetet som faller inom ramen för maskulinitet. Det arbete som kvinnor ofta förknippas med, det obetalda hem- och omsorgsarbetet, anses vara mer feminint. I och med att kvinnans typiska arbete involverade omsorg är den känslomässiga relationen mellan förälder och barn djupt förankrad och genusstrukturerad. Utöver detta obetalda arbete förväntas mödrar även bidra till familjen på ett ekonomiskt plan genom förvärvsarbete (Connell & Pearse, 2015).

2.2.2 Jämställdhet i arbete och i hemmen

Jämställdheten i världen varierar men de nordiska länderna ligger i topp. Trots den formella politiska normen om jämställdhet som idag råder mellan könen menar Giddens och Sutton (2014) att kvinnor fortfarande diskrimineras på arbetsmarknaden. Det handlar dels om den segregerade arbetsmarknaden där kvinnor tenderar att ha arbeten som är könsbundna och betraktas som kvinnliga, exempelvis omsorgsarbete eller rutinartade kontorstjänster. Kvinnor och män återfinns helt enkelt inom olika yrken eftersom de olika yrkena är associerade med antingen kvinnliga eller manliga egenskaper. Något som är en del av den horisontella segregationen. Dessutom återfinns även segregationen vertikalt där segregationen innebär att kvinnor i högre grad än män befinner sig längst ner i hierarkin på arbetsmarknaden genom yrken med låg grad av auktoritet och med begränsat utrymme för avancemang. Det är också mer förekommande att kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn än i den privata. I en tidigare publicering framkom det att kön var den främsta faktorn för att förklara unga människors förväntningar och drömmar angående sin framtida karriär. Kön var med andra ord mer betydelsefull än samhällsklass i detta fall, där män föreställde sig en karriär inom bland annat teknik, data, bygg eller något annat kvalificerat hantverk medan kvinnorna istället såg sig själv som frisör, lärare, sjuksköterska eller andra omsorgsarbeten (Giddens & Sutton, 2014).

Klyftan mellan kvinnor och män brukar bland annat mätas genom lön och möjligheter att avancera i karriären. Giddens och Sutton (2014) menar att uppfattningen om att kvinnors karriärer kommer i andrahand, efter att ta hand om barn, är en av de viktigaste faktorerna som

(18)

påverkar kvinnors karriär. Genom dessa förväntningar påverkas balansen mellan arbete och omsorg olika för könen, där kvinnor drabbas mer och ställs inför dilemmat att dels vilja vara ekonomiskt oberoende samtidigt som de vill vara en bra mamma. Genom att fler kvinnor ger sig ut i arbete blir det obetalda omsorgsarbetet en viktig fråga - hur ska det nu ska lösas när kvinnorna som tidigare utfört detta arbetar? Det som enligt Giddens och Sutton (2014) krävs är att den tidigare könsarbetsdelningen destrueras och att fler män istället blir som kvinnor i det avseende att kombinera karriär och omsorg i sin vardag. Ett sätt att underlätta detta är mer flexibla arbeten men svårigheten med att förändra denna fördelning är främst inställningen hos män (ibid). Ett annat exempel på att det är ojämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden är att många kvinnor arbetar deltid, något som dessutom ökat de senaste årtiondena. Den flexibilitet som deltid innebär lockar ofta kvinnor som eftersträvar en balans mellan familjen och arbetslivet. Denna möjlighet att endast arbeta deltid kan ge positiv resultat, då många som kanske inte annars skulle ge sig ut på arbetsmarknaden nu gör det i och med flexibiliteten. Men det finns också negativa aspekter i detta. Bland annat påverkas lönen som givetvis blir lägre samt att det kan vara svårare att klättra i karriären (Giddens & Sutton, 2014).

Även om löneklyftan minskat de senaste fyrtio åren ligger ändå medellönen för förvärvsarbetande kvinnor i de flesta fall långt under männens (Giddens & Sutton, 2014).

Utöver deltidsarbetet är barnomsorg en stor bidragande faktor till det, där kvinnor tenderar att ta uppehåll i sin karriär för att ta hand om barn. Den största orsaken till löneklyftan är dock den segregerande arbetsmarknaden i och med det faktum att kvinnor i större utsträckning befinner sig inom lågavlönade arbeten. Den senaste tidens utveckling när det gäller jämställdhet har resulterat i att allt fler kvinnor får välkvalificerade arbeten och därmed högre lön. När det gäller utbildning är merparten på universitetskurser kvinnor, vilket tycks leda till att allt fler kvinnor får kvalificerade arbeten och därmed har bättre chanser till avancemang och en lång karriär.

Dessa framsteg utjämnas dock av det faktum att kvinnor med lågavlönade deltidsarbeten ökar markant främst inom den växande servicesektorn. Genomsnittslönen är lägre för kvinnor än för män, även om klyftan minskat under de senaste trettio åren. Den rådande löneklyftan mellan könen ger förödande effekter på den totala inkomsten en kvinna tjänar under sin livstid vilket i sin tur kan påverka livskvalitet och möjligheter (ibid).

Att kvinnor står för majoriteten av hushållsarbetet är känt sedan länge och här går jämställdhetsarbetet betydligt långsammare än kvinnors inträde på arbetsmarknaden, även om det går framåt och män börjar utföra med uppgifter i hemmet (Giddens & Sutton, 2014).

(19)

Förändringen går snabbare i den högre sociala klassen där de är mer jämlika förhållanden i hemmen, men en del av förklaringen ligger i att de betalar för hushållsnära tjänster, samt i de hushåll där även kvinnor arbetar heltid. Fortfarande utför kvinnor mer obetalt arbete i hemmet, vilket kan upplevas som ett ”andra skift” efter sitt förvärvsarbete. Anledningen till att det inte är jämlikt i hushållet är framför allt generella antaganden om att kvinnor och män ”bör” ägna sig åt olika saker – män förväntas försörja sin familj medan kvinnan ska ta hand om den, trots att de kanske även arbetar. I samband med kvinnorörelsen som kämpat för kvinnans karriär och ett mer jämlikt förhållande i hushållet har attityderna kring den traditionella familjemodellen, med den försörjande fadern och omhändertagande modern, förändras. Det har blivit allt viktigare med jämställdhet, något som främst framkommer i de yngre generationerna (ibid).

Trots de ändrade attityderna menar även Connell och Pearse (2015) att det tydligt är skillnader i lön, anställningsformer och karriärmöjligheter bland könen. Något som i sin tur kan innebär att kvinnan är beroende av mannen rent ekonomiskt även om attityden och viljan att vara självständig och jämlik finns. Ett viktigt problem att ta itu med är enligt Connell och Pearse (2015) inte enbart att få det jämlikt kring kön och villkor, utan även att förändra genusrelationer.

Ett sätt att göra detta är att ge ekonomiskt stöd till fadern för att ta ett större ansvar i barnomsorgen. Då kan genusrelationen förändras och en större jämlikhet råda (ibid).

(20)

3. Metod

I detta avsnitt presenteras och motiveras det metodval som legat till grund för studien. Därefter följer en beskrivning av hur litteraturöversikten framställdes följt av vilka kriterier som använts vid urval av intervjupersoner och en kort presentation av deltagarna. Vidare framförs och motiveras analysmetoden. Slutligen beskrivs de etiska principer samt tillförlitlighet och äkthet.

3.1 Metodval

Forskningsmetod är enligt Bryman (2011) en teknik för på vilket sätt data till en undersökning samlas in. När det gäller val av metod ligger syfte och frågeställningar till grund där forskaren kan välja antingen mellan den kvantitativa eller den kvalitativa forskningsmetoden (ibid). I denna undersökning ligger tonvikten på kvinnors egna upplevelser av hur föräldraledigheten har påverkat deras karriär, vilket innebär att det krävs en förståelse. Något som kännetecknas av en kvalitativ metod då Bryman (2011) menar att denna metod har sin tyngdpunkt i förståelsen av hur de deltagande i en viss miljö tolkar sin verklighet, och därför blev detta mitt metodval. I en kvalitativ metod handlar det enligt Bryman (2011) om ord snarare än siffror där forskaren strävar efter ett djup och en förståelse av beteende, åsikter och värderingar vilket kändes mer relevant i förhållande till studiens syfte. Bedömningen gjordes helt enkelt av att ord kunde ge en bättre förståelse av vad kvinnorna upplever än vad siffror hade kunnat bidra med i denna studie, och därmed valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer.

För att kunna besvara syftet utgår studien från ett abduktivt förhållningssätt som innebär att det skett en växelverkan mellan empiri och teori (Bryman, 2011). Framställningen av teorierna har inte varit teoriprövande som ingår i deduktion och inte heller teorigenererande som det är i det induktiva förhållningssättet (ibid). I denna studie har det snarare pendlat mellan induktion och deduktion och eftersom abduktion ses som en kombination av dessa faller denna studie under det abduktiva förhållningssättet.

3.2 Datainsamling

I kvalitativ forskning är intervju den mest använda metoden för att samla in data, mycket på grund av att den metoden är så flexibel (Bryman, 2011). Med avseende på studiens syfte behövdes en intervjumetod som tillät deltagarna att fritt kunna berätta om sina erfarenheter som resulterade i mycket information och viktiga aspekter och därför ligger sju semistrukturerade

(21)

intervjuer till grund i denna uppsats. Enligt Bryman (2011) innebär en sådan intervju att forskaren har en lista över teman som forskaren vill behandla, ofta kallat intervjuguide, men där deltagaren fortfarande ges möjlighet att utforma svaren på sitt sätt. Under intervjun kan även kompletterande frågor ställas och intervjuguiden agerar endast stöd för forskaren att förhålla sig till (ibid). Det var just det som gjorde att jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer, att under intervjuns gång kunna ställa frågor som ansågs relevanta utifrån studiens syfte.

Eftersom det i detta fall handlar om deras erfarenheter och upplevelser under en specifik tid ville jag inte känna mig låst till att endast ställa ett visst antal frågor utan beroende på deras svar kunna ställa följdfrågor för att få en bättre förståelse av deras upplevelser och tankar. Som stöd för att inte missa något viktigt formulerade jag en intervjuguide (se bilaga 2) att förhålla mig till, vilket fungerade som ett bra stöd under intervjuns gång. Denna intervjuguide är uppdelad i inledande frågor om intervjupersonen, frågor som rör tiden inför föräldraledigheten, under föräldraledigheten och efter föräldraledigheten. Detta för att på ett så strukturerat sätt som möjligt få med de olika delarna och få frågorna som ställs efter varandra att höra ihop, som Bryman (2011) anser är viktigt. Vidare menar han att det är viktigt att inte göra frågorna för specifika och inte heller ställa ledande frågor (ibid). Något jag haft i beaktning även om jag upplevde att det svårt att helt undvika det, särskilt ja- och nej frågor. Däremot har jag vid de tillfällena varit noga med att ställa kompletterande frågor för att få ett djupare svar.

3.2.1 Urval och intervjupersoner

När det gäller urvalet av intervjupersoner till denna studie användes ett målstyrt urval, vilket enligt Bryman (2011) innebär att välja ut intervjupersoner utifrån de forskningsfrågor som formulerats. I detta fall där syftet var att undersöka hur kvinnor upplever att föräldraledigheten påverkat deras karriär fanns bara två inklusionskriterier - att de deltagande var kvinnor och mammor. Det var även önskvärt att de efter sin föräldraledighet återgick, i alla fall till viss del, till arbetsmarknaden och inte exempelvis studier men detta var inget krav. För att hitta relevanta kandidater till studien gjordes en annons digitalt i en Facebook grupp för just mammor. Efter att denna publicerats hörde sex stycken kandidater av sig som kunde tänka sig ställa upp, varav en senare fick förhinder och inte hade möjlighet att delta. Eftersom målet var att ha minst sju deltagande behövde jag två till. Med en tajt tidsram att förhålla mig till fick jag därför ta två personer som jag var bekant med, något jag försökt undvika. Det var de eller ingen i det läget

(22)

och eftersom det endast är bekanta och ingen var nära anhörig eller vän till mig gjordes ändå bedömningen att de kunde tillföra något till studien på ett objektivt sätt.

För att inte avslöja identiteten på intervjupersonerna används i denna uppsats fiktiva namn.

Ålder, antal barn, utbildningsnivå och bransch är faktorer som ansågs vara intressant i och med studiens syfte och kommer därför att presenteras medan bostadsort och arbetsplats inte bedömdes relevant och därmed inte har beaktats. Nedan följer en kort presentation av de sju personer som deltar i undersökningen:

Kristina är 35 år, bor tillsammans med sin man och har ett barn samt ett till på väg. Hon har en yrkeshögskoleutbildning och arbetar som projektledare och affärsrådgivare. Hennes man har precis startat eget företag och har sedan tidigare en universitetsutbildning.

Josefina är 28 år, sambo med sin pojkvän och har ett barn. Hon har en universitetsutbildning och arbetar som utvecklingsingenjör. Hennes sambo arbetar som tekniker och har en gymnasial utbildning.

Ida är 39 år, bor tillsammans med sin man och är tvåbarnsmamma. Hon har en universitetsutbildning (magister) och arbetar som specialistsjuksköterska. Hennes man arbetar som mekaniker och har en högskoleutbildning, dock inom ett annat område än hans arbete.

Sandra är 30 år, sambo med sin pojkvän och har ett barn men ett till på väg. Hon har en universitetsutbildning och arbetar idag som HR-chef. Hennes sambo arbetar som tekniker och har en gymnasial utbildning.

Johanna är 25 år, sambo med sin pojkvän och har ett barn. Hon har en universitetsutbildning och arbetar som arbetsterapeut. Hennes sambo arbetar som bladtekniker inom vindkraftverk och har en gymnasial utbildning.

Camilla är 30 år, bor tillsammans med sin man och har två barn. Hon har en universitetsutbildning och arbetar som redovisningshandläggare. Hennes man arbetar som godschaufför och har en gymnasial utbildning.

(23)

Anna är 31 år, bor tillsammans med sin man och har två barn. Hon studerar just nu på universitet men arbetar vanligtvis som undersköterska inom kommunen. Hennes man arbetar som projektledare och har en gymnasial utbildning.

3.2.2 Genomförandet av intervjuerna

Bryman (2011) menar att valet av plats vid intervju är viktigt att ha i beaktande. Därför genomfördes fem av intervjuerna digitalt, dels på grund av avstånd men också med hänsyn till den pågående pandemin covid-19 som under intervjuperioden pågick i hela världen. De övriga två intervjuerna genomfördes däremot på en plats med fysisk närvaro, där intervjupersonerna själv fick ta det beslutet samt välja plats. Samtliga intervjuer, oavsett digitala eller personligt möte, bestämdes över en dialog med de deltagande. De störningsmoment som uppkom under intervjuerna gällde främst de digitala då ljudet hackade en del och under någon intervju bröts även samtalet, vilket innebar att intervjupersonerna vid flertalet tillfällen fick upprepa sig och att de digitala intervjuerna inte flöt på lika bra som de två jag genomförde på ett fysiskt möte.

Längden på intervjuerna varierade, men var och en av intervjuerna pågick mellan 40 till 60 minuter och samtliga inleddes med en kort presentation av mig, studiens syfte samt en genomgång av de fyra etiska principerna. Därefter ställdes frågan om det var okej att spela in intervjun, vilket det var i samtliga fall, och därefter påbörjades själva intervjun med utgångspunkt i intervjuguiden (se bilaga 2). Efter intervjun tackade jag intervjupersonerna för deltagandet och erbjöd även tillgång till uppsatsen när den är färdig och publicerats.

3.3 Litteraturöversikten

Nedan presenteras den sökstrategi som legat till grund för litteraturöversikten samt på vilket sätt jag analyserat och kategoriserat materialet.

3.3.1 Sökstrategi

Att använda sig av elektroniska databaser kan enligt Bryman (2011) vara till stor hjälp vid sökning av tidigare forskning eftersom det på ett lätt och tillgängligt sätt presenterar tidskrifter och vetenskapliga artiklar. Dock poängterar han vikten av att granska databaserna för att se att de är tillförlitliga i och med att alla kan publicera information på internet (ibid). Med det i åtanke har jag använt mig av Luleå tekniska universitets databas för artiklar samt Scopus som jag via Luleå tekniska universitet haft tillgång till. Eftersom båda dessa databaser är kopplade till

(24)

universitet gjordes bedömningen att de är pålitliga. De inklusionskriterier jag hade vid litteratursökning var att artiklarna skulle handla om föräldraledighet och dess påverkan på karriären, behandla den svenska arbetsmarknaden, vara peer reviewed samt vara tillgängliga i fulltextformat. Dessutom skulle artiklarna vara tillgängliga utan extra kostnader och medlemskap. För att hitta så mycket relevant information som möjligt gjordes sökningen på engelska. Nyberg och Tidström (2012) menar att det är viktigt att urskilja nyckelord för att således hitta rätt artiklar och information. De nyckelord som framtogs var parental leave, effect och career. De blev tillsammans med influence och job sökord. Genom att kombinera dessa och använda booleska sökningar, frassökningar samt trunkering specificerades min sökning och jag fann relevanta vetenskapliga artiklar. Eftersom jag endast var ute efter hur föräldraledigheten påverkar karriären i Sverige la jag även till swed* i sökningen. Däremot fick jag trots det upp en del artiklar som rörde andra delar av världen, vilka jag därmed fick sålla bort. Dock behandlade vissa artiklar hela Europa inklusive Sverige vilket gjorde att jag ansåg att de fortfarande var relevanta och därmed inkluderades. Nedan presenteras ett exempel på hur av mina sökord kombinerades för att nå ett lyckat resultat:

”Parental leave” AND (effect* or influence*) AND (career* or job*) AND swed*

Denna sökning genererade 35 träffar på Luleå Tekniska Universitets databas efter att ha valt peer reviewed och avmarkerat att söka inom fulltextformatet i artiklarna samt sju träffar på Scopus. Jag började att gå igenom träffarna på Scopus då bedömningen gjordes att publikationerna på denna databas ofta var relevanta, vilket de flesta var. Sedan sållades de artiklar som föll utanför ramen av mitt forskningsområde och som inte behandlade Sverige bort.

När jag sedan gick till Luleå Tekniska Universitets databas började jag med att sålla bort det artiklarna jag redan använt från Scopus. Därefter eliminerade jag de som inte behandlade Sverige och som inte fanns tillgängliga gratis. Slutligen gick jag igenom de återstående artiklarna och använde mig av samtliga som ansågs relevanta och totalt från båda databaserna med denna sökning kunde tiotal vetenskapliga artiklar användas till litteraturöversikten.

3.3.2 Analys av material och kategorisering i litteraturöversikten

Det första jag gjorde när mina sökningar gett resultat var att ögna igenom materialet. Detta för att kunna sålla bort sådant som föll utanför ramen av forskningsområdet och behålla det som ansågs relevant. När jag hittat en artikel som verkade användbar läste jag noga igenom den. Var

(25)

fortfarande artikeln av intresse försäkrade jag mig om att den verkligen var peer review- granskad genom att läsa om tidskriften den är publicerad i, samt att en allmän bedömning av artikelns validitet gjordes. Enligt Bryman (2011) är en litteraturöversikt något mer än bara en sammanfattning och rekommenderar därför att vara i kritiskt, inte i den bemärkelse att endast kritisera innehållet, utan att fundera över exempelvis den metod författarna använt sig av. Något jag haft i åtanke under läsningen. När jag hade en samling artiklar sammanfattades de samt att de viktigaste delarna plockades ut vilket gav mig en bra överblick. De kategorier som identifierats efter genomgången av artiklarna va jakten på jämställdhet, föräldraledighetens konsekvenser samt föräldraledighetens längd och återgång till arbete. Sedan bearbetades artiklarna en efter en mer djupgående och de olika delarna av artiklarna placerades in i rätt kategori, något som gav mig en bra överblick gällande likheter och skillnader artiklarna emellan. Därefter påbörjade själva sammanställningen av litteraturöversikten som presenteras i kapitel två.

3.4 Analysmetod

En svårighet med kvalitativa undersökningar är enligt Bryman (2011) att materialet från exempelvis intervjuer snabbt blir väldigt stort och svårt att hantera. Det är därför särskilt viktigt att göra en noggrann analys av materialet och här kan olika tekniker användas. I denna undersökning har en tematisk analys i form av kodning tillämpats vilket enligt Bryman (2011) innebär att materialet kategoriseras efter att ha brutits ner i mindre fragment och kodats, det vill säga att nyckelord identifierats. När de sju inspelade intervjuerna var genomförda transkriberades samtliga för att på ett lättare sätt kunna hantera materialet. Därefter började analysen och kodningen, vilket bör göras så fort som möjligt enligt Bryman (2011). Sedan lästes materialet igenom en första gång för att få en överblick följt av en mer intensiv läsning där kodning påbörjats. Vid kodning har intressant och upprepande ord markerats. Intressanta citats har även markerats för att eventuellt kunna använda det till uppsatsen.

Eftersom frågeställningarna berör både tiden inför föräldraledighet, under föräldraledigheten och efter föräldraledigheten fanns redan dessa grundkategorier som kodningen haft sin utgångspunkt i. Något som även användes i intervjuguiden (se bilaga 2) för att på ett systematiskt sätt kunna bearbeta informationen. Utöver studiens grundkategorier har även ekonomi, jämställdhet, könsroller samt arbetet markerats som kategorier i materialet, då bedömningen gjordes att huvudinnehållet i den insamlade data kunde placeras in i ovannämnda

(26)

kategorierna. När kategorierna och koderna var färdiga markerades koderna i olika kulörer beroende på vilken kategori de tillhörde, för att därmed kunna särskilja de och få en bättre överblick. Efter kodning har analysen fortsatt genom att försöka se mönster, olikheter och viktiga aspekter som framkom för att sedan kunna göra en sammanställning av det resultat som denna studie visat. Något som presenteras under kapitel fyra ”Resultat och analys”.

3.5 Etiska principer

Vetenskapsrådet (u.å) har formulerat fyra etiska grundkrav med syftet att vägleda och agera stöd för forskaren under hela undersökningens gång. Samtliga principer bör den som bedriver forskning ta hänsyn till, för att inte få problem med de etiska aspekterna. Nedan presenteras en beskrivning av de fyra grundkraven samt på vilket sätt etiska överväganden har gjorts i denna studie och i vilket mån principerna uppfyllts.

Det första kravet, informationskravet, innebär att forskaren är skyldig att informera de som medverkar i undersökningen om undersökningen syfte, deras roll samt vilka villkor som gäller för dem. Det ska framgå att medverkan är frivillig och att den kan avbrytas oavsett tidpunkt.

Det andra kravet som kallas samtyckeskravet handlar om att de medverkande själva har rätt att bestämma över sitt deltagande och forskarens uppgift blir att inhämta deltagarnas samtycke. Ett annat grundkrav inom de etiska principerna är konfidentialitetskravet där de medverkande ska ges största möjliga konfidentialitet samt att deras personuppgifter ska förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan få tag på dem. Till sist har vetenskapsrådet formulerat ett fjärde grundkrav, nyttjandekravet, som kort och gott innebär att forskaren endast ska använda det insamlade materialet som innefattar de deltagande till undersökningens syfte och ingenting annat (Vetenskapsrådet, u.å).

Samtliga deltagare fick redan från början ta del av ett informationsbrev (se bilaga 1) där både informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet förklarades. Även vid intervjutillfället, innan intervjun hade startat, framförde jag denna information från dessa tre principer lite mer utförligt. När det gäller samtyckeskravet har alla sju deltagare själva valt att delta i undersökningen. Fem av de kontaktade mig på eget bevåg vilket absolut tyder på att de deltar på egen fri vilja. De övriga två har jag själv kontaktat med en förfrågan då jag upplevde att det inte fanns tid eller möjlighet till annat. Trots detta var jag noga med att poängtera samtyckeskravet och att det var frivilligt.

(27)

3.6 Tillförlitlighet och äkthet

Reliabilitet och validitet utgör enligt Bryman (2011) två viktiga kriterier i en undersökning av en kvantitativ karaktär i avseende att få en uppfattning av kvaliteten i undersökningen. Däremot har många kvalitativa forskare kritiserat validitet och reliabilitet som begrepp i förhållande till den kvalitativa ansatsen och lyft frågan huruvida dessa begrepp är relevanta samt diskuterat alternativa ändringar gällande innebörden av begreppen. När det gäller begreppet validitet inkluderar definitionen enligt Bryman (2011) mätning, vilket inte är det främsta intresset för kvalitativa forskare. För att anpassa begreppen till att undersöka kvaliteten i undersökningar med kvalitativ ansats använder sig istället många forskare av begreppen tillförlitlighet och äkthet (ibid).

3.6.1 Tillförlitlighet

I begreppet tillförlitlighet ingår fyra kriterier som samtliga bör uppfyllas för att undersökningen anses vara tillförlitlig: Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera.

Att skapa trovärdighet i ett resultat innebär enligt Bryman (2011) att forskaren dels säkerställt att de regler som är upprättade följs och dels att låta personer som deltagit i undersökning få ta del av resultatet. Syftet att dela med sig av resultatet är för forskaren att få en bekräftelse på den beskrivning som framställts. Med överförbarhet menar Bryman (2011) huruvida resultatet går att applicera i andra situationer och miljöer, eller vid liknande situationer med vid andra tidpunkter. Något som ofta anses vara problematiskt i och med att kvalitativ forskning ofta innebär en intensiv studie av en relativt liten grupp, där syftet är att få ett djup i resultatet snarare än en bredd. Detta innebär att fokus i den kvalitativa forskningen ligger i det kontextuella och meningen hos den sociala verkligheten hos studieobjektet. Här kan forskaren försöka framställa en fyllig beskrivning av sin forskning för att på så sätt förse andra personer med en databas.

Med hjälp av denna kan sedan en bedömning av i vilken grad resultatet är överförbart till andra miljöer göras. Med pålitlighet menar Bryman (2011) att forskare bör anta ett granskande synsätt. Det innebär att alla processens delar som exempelvis problemformulering, urval, val av analysmetod med mera granskas och redogörs på ett noggrant sätt. Ett annat sätt att kontrollera pålitligheten är att låta kollegor eller dylikt agera granskare under forskningens gång och därefter göra en bedömning på innehållets och dess kvalitet. Möjlighet att styrka och

(28)

konfirmera innebär enligt Bryman (2011) att forskaren säkerställer att hen agerat i god tro, med vetskapen att det i samhällelig forskning är svårt att fullständigt ställa sig objektiv. Det ska framgå att personliga värderingar eller teoretiska utgångspunkter inte påverkat undersökningen och resultatet, på ett medvetet plan (ibid).

Alla deltagare har blivit erbjuden att ta del av studien när den är färdig och publicerad. När det gäller överförbarheten anser jag att det är en relativt liten studie. Sju deltagare är lämplig för ett examensarbete på kandidatnivå men svårt att säga om det är applicerbart inom andra miljöer, troligtvis inte då det möjligtvis krävs en mer omfattande studie. Dessutom behandlar denna studie endast kvinnor i heterosexuella förhållanden, vilket gör att resultatet inte är applicerbart på alla individer eller situationer. Däremot har jag i denna uppsats strävat efter att förklara min studie så noggrant som möjligt, vilket kanske underlättar för någon annan som tänkt forska inom området.

3.6.2 Äkthet

Även när det gäller äkthet finns enligt Bryman (2011) ett antal kriterier som behandlar mer generella frågor kring forskningspolitiska konsekvenser. Det första kriteriet är rättvis bild som ställer frågan om och i vilket mån undersökningen ger en rättvis bild av de deltagandes olika åsikter. Ontologisk autenticitet handlar om ifall undersökningen hjälper de som deltagit i studien att få en bättre förståelse över sin sociala situation som de befinner sig i. Nästa kriterium kallar Bryman (2011) för pedagogisk autenticitet som ställer frågan om undersökningen hjälpt de deltagande få en bild av hur andra människor i samma miljö upplever situationen. En annan fråga som bör ställas gällande undersökningens äkthet är om undersökningen bidragit till att de som medverkat har möjlighet att förändra sin situation, något som Bryman (2011) kallar katalytisk autenticitet. Till sist finns kriteriet taktisk autenticitet som handlar om möjligheten ökat för deltagarna att med hjälp av undersökningen vidta de åtgärder som krävs.

I denna undersökning transkriberades samtliga intervjuer rakt upp och ner, det vill säga inga detaljer uteslöts. Dessutom har jag utfört en noggrann analys av materialet där jag följt Brymans (2011) olika steg i kodningen. När jag sedan presenterat resultatet i avsnittet nedan har jag använt mig mycket av citat, för att styrka deras åsikter och tankar. När det gället den ontologiska autenticiteten bedömer jag att det är svårt att avgöra, men i och med intervjun där vi diskuterat den situation de befunnit sig under tiden som föräldraledig kan de deltagande fått en ökad

(29)

förståelse över deras situation. Genom att prata om det högt istället för att endast tänka på det anser jag att det kan bli tydligare och lättare att få grepp på. Även vissa frågor kan ha öppnat upp deras ögon för faktorer de kanske inte tidigare tänkt på. Dessutom kommer samtliga deltagare få ta del av studien och förhoppningsvis lära sig något, när den är färdigställd. Något som går in på den pedagogiska autenticiteten, eftersom undersökningen behandlar fler personer än de själva och om de vill ta del av uppsatsen kan de få en insikt i andras situationer. Den katalytiska autenticiteten är desto svårare i och med att deltagarna redan varit föräldralediga, och det dessutom är svårt för enskilda individer att ändra exempelvis normer och lagar kring föräldraledighet som kan påverka deras situation, vilket även omfattar den taktiska autenticiteten. Däremot kanske de genom en insikt kan förändra hur de väljer att fördela föräldraledighet i framtiden vid eventuell föräldraledighet.

References

Related documents

Genom att införa nya rutiner för observation och dokumentation av oönskade händelser (inadekvat ventilation, blodsocker- och elektrolytrubbningar samt hypertermi)

Om det finns ett samband mellan kvinnors inställning till karriär och delad föräldra- ledighet borde det utifrån Hooks resultat gynnas i riktningen att

Magen som alltid krånglade, som fick henne att ligga på soffan när de egentligen skulle åka till stranden, som gjorde att de blev försenade på morgonen för att hon behövde gå

Varvskriserna visade att det ska nska näringslivet behövde vitaliseras , nagot som via en pro- fessorsgrupp ledde fram till stiftel- sen för Samverkan mellan

Informella möten bidrar till att minska avståndet mellan chefer och medarbetare samt är en förutsättning för att texter som policydokument ska kunna implementeras hos

Eva Heggestad tar upp Rut Nilssons verk Kvinnosyn i Sverige, och menar att Nilsson väljer att läsa och tolka dikten bokstavligt och hennes åsikt är att Lenngrens dikt inte är ironiskt

Det är pietetslöst att vraka alla de gamla broderade kuddarna från den föregående generationen. De som bara ha en tjugu år på nacken förefalla oss för det mesta bara omoderna

I hennes fall har denna rädsla för att bli hemskickad inte hindrat henne från att gå ifrån sin man men vi tror att en liknande situation kan vara en faktor till att en