Idrottslärares tankar kring sitt uppdrag som pedagog -

Akademin för teknik och miljö

Idrottslärares tankar kring sitt uppdrag

som pedagog

- en studie om skillnader och likheter i undervisningen på grundskolans

tidigare år med grundskolans senare år

Sara Sundell

Ht-2012

15hp grundläggande nivå

Lärarprogrammet 210 hp

Examinator: Göran Svedsäter Handledare: Kajsa Jerlinder

2

Sammanfattning

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslärares tankar och åsikter om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa på grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år.

Frågeställningarna i arbetet utgår från tre frågor:

1. Hur skiljer sig yrket idrottslärare på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år i undervisningen?

2. Vad innebär det att som idrottslärare undervisa på grundskolans tidigare år?

3. Vad innebär det att som idrottslärare undervissa på grundskolans senare år?

Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fyra idrottslärare för att besvara detta syfte. Analysen av resultatet har utgått från en egenkomponerad teoretisk mall med tre komponenter: planering, bemötande och yrke.

Resultat visar att det finns en del skillnader men också likheter mellan att undervisa i idrott på grundskolans tidigare och senare år.

En skillnad är att eleverna på grundskolans tidigare år verkar se ämnet idrott och hälsa mer som en rast och lek inte som ett ämne. Detta gör att lektionerna blir mer avslappnade och eleverna är positivare vilket underlättar undervisningen. På grundskolans senare år innebär läraryrket mer arbete med att motivera eleverna till att vilja delta i undervisningen. I de lägre åldrarna finns oftast motivationen där självmant. Egenskaper som en idrottslärare behöver ha enligt intervjupersoner är att vara lyhörd, flexibel, kunna bemöta eleverna på rätt sätt samt ha fantasi. Båda lärarna på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år var eniga detta.

Nyckelord: Idrottslärare, lärare, lärarkompetens och undervisning.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

2. Bakgrund ... 7

2.1 Litteratursökning ... 7

2.2 Tidigare forskning ... 7

2.3 Idrottslärarens kompetens och professionalism ... 8

2.4 Att leda och organisera ... 9

2.5 Kursplanen för idrott och hälsa ... 10

2.6 Teoretisk modell ... 10

2.7 Syfte ... 11

2.8 Frågeställning ... 12

3. Metod ... 13

3.1 Val av metod ... 13

3.2 Urval ... 14

3.3 Intervjuguide ... 14

3.4 Pilotintervju ... 15

3.5 Genomförande ... 15

3.6 Etiska övervägande ... 16

3.7 Generaliserbarhet ... 17

4. Resultat och analys ... 18

4.1 Presentation av informanterna ... 18

4.2 Tema: Planering ... 19

4.3 Tema: Bemötande ... 19

4.4 Tema: Yrke ... 20

5. Diskussion och slutsatser ... 23

4

5.1 Metoddiskussion ... 25

5.2 Framtida forskning ... 26

6. Referenslista... 27

7. Bilagor ... 29

7.1 Intervjuguide ... 29

7.2 Mail till idrottslärarna ... 30

5

1. Inledning

Att kunna bemöta elever på ett bra sätt är en viktig del i läraryrket. Därför är det också väldigt viktigt att du väljer rätt ålder att undervisa på och det som passar just dig bäst. Under

utbildningens gång har jag funderat en hel del kring vilken nivå det är jag vill undervisa på.

Om jag ska undervisa på grundskolans tidigare år, grundskolans senare år eller gymnasiet.

Gymnasiet känns inte aktuellt men de andra två ligger mig lite närmare. Valet har gjorts att bli lärare på grundskolans tidigare år men ändå funderar man mycket kring om det valet är det rätta. Svaret får man förstås inte förrän man kommer ut i det verkliga arbetslivet om man ens får det där. Annerstedt skriver att en professionell utveckling är en ständig process, det går aldrig att följa en linje och du kommer att kastas mellan hopp och förtvivlan i din

yrkesprofession som lärare (Annerstedt (2007). Möjligheten finns såklart att läsa vidare om du ångrar ditt val vilket är bra. Därför blir det här ett perfekt tillfälle att undersöka lärares syn på sin undervisning och yrket lite närmare. Detta examensarbete kommer att handla om

idrottslärarens arbetssituation och hur undervisningen som idrottslärare skiljer sig på grundskolans tidigare år med hur det ser ut på grundskolans senare år. Förhoppningsvis kommer detta underlätta valet för andra lärarstudenter så därför väljer jag att göra denna studie. Sedan får vi se om den leder till några nya funderingar och tankar. Det finns mycket som spelar in på vad för egenskaper en lärare behöver ha och dessa kanske skiljer sig beroende på om du ska undervisa yngre eller äldre elever.

Flera forskare har gjort studier om lärares uppfattningar om sitt yrke och undervisning, bland annat Annerstedt (1991) samt Kougioumtzis, Patriksson och Stråhlman (2011). Efter studier kom Kougioumtzis mfl fram till att lärarna själva har en positiv syn till sitt yrke och ämne och dess status medans elever, kollegor samt föräldrar inte alls är lika positiva (Kougioumtzis mfl 2011). Detta hade jag tänkt försöka utveckla lite då det jag ska titta på om man behöver olika egenskaper för att arbete på grundskolans tidigare år med att jobba på grundskolans senare år.

Vilken nivå man än väljer att undervisa på så är det en stor uppgift vi har framför oss. Ett citat från kursplanen i Idrott och hälsa får avsluta denna inledning till mitt frågeområde. Citatet belyser denna viktiga aspekt och ger en bra presentation av ämnet idrott och hälsa.

”Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors

välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet.

6

Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället” (Skolverket, kursplanen i Idrott och hälsa).

7

2. Bakgrund

2.1 Litteratursökning

Jag har använt flera olika sökvägar för att i så stor utsträckning som möjligt finna relevanta och tillämpliga källor till mitt arbete. I början av arbetet använde jag mig av

bibliotekskatalogen LIBRIS och databasen ERIC.

På sökmotorerna www.uppsatser.se samt www.avhandlingar.se har jag sökt information på källor till mitt arbete och för att få inspiration till arbetets upplägg. Jag har även sökt på Skolverkets hemsida. Sökord jag använt mig av är: idrottslärare, undervisning, lärare, lärarkompetens.

2.2 Tidigare forskning om ämnet idrott och hälsa

Forskningen inom skolämnet idrott och hälsa i Sverige har ökat betydligt under 2000 talet.

Forskningen har tidigare varit inriktad på vad lärare och elever tycker om ämnet utifrån det historiska samt läroplansanalyser (Ekberg 2009). När det gäller forskning inom ämnet idrott och hälsa och det didaktiska gällande idrottslärarnas egna synpunkter om sitt ämne så är det främst Annerstedts avhandling från 1991 som är central. Där han intervjuat olika idrottslärare om deras syn på sitt idrottsämne. Syftet med denna avhandling var att titta på vad

idrottslärarna vill med sitt ämne samt vilken kompetens de anser sig ha. Därefter har det varit lite forskning gällande idrotten. Inte förens på 2000 talet så har idrottsdidaktiska studier genomförts och publicerats. Forskning inom idrott har inte varit helt frånvarande under denna tid utan forskare har tagit sin utgångspunkt i idrotten (Meckbach 2007).

Annerstedt har även jämfört Skandinaviens länder angående statusen på idrottsämnet och lärarnas egen status utifrån kursplanerna. Annerstedt kom i sin studie fram till att

skandinavisk skolidrott ser ganska lika ut men att Sverige har kommit längre gällande att återfå sin status på ämnet idrott och hälsa (Annerstedt 2008). Med fokus på att ge eleverna ett

”smörgåsbord” av skandinavisk kultur, vilket innefattar skridskoåkning, skidåkning, orientering och friluftsliv. Kougioumtzis mfl har också gjort en studie om lärares

uppfattningar om sitt yrke och undervisning. Efter studier kom man fram till att lärarna själva har en positiv syn till sitt yrke och ämne och dess status medan elever, kollegor samt föräldrar inte alls är lika positiva (Kougioumtzis mfl 2011).

8

2.3 Idrottslärarens kompetens och professionalism

Att vara idrottslärare ser inte likadant ut idag som det gjorde förr i tiden. Skolan förändrars och likaså samhället vilket gör att kraven på idrottslärarens kvalifikationer också förändras.

Denna utveckling i samhället har gjort att det knyts både realistiska och orealistiska förväntningar på vad ämnet idrott och hälsa kan bidra med. Förr var det nations behov av väldisciplinerade och skolade kroppar till att det idag ställs krav på att idrottsämnet ska bidra till att sänka samhällets ohälsotal (Larsson och Meckbach 2007). En förutsättning för att bli en bra idrottslärare är såklart att du är intresserad av idrott och att du kan bemöta eleverna på ett bra sätt. Men det räcker inte där utan du ska också kunna motivera och engagera eleverna i idrottsundervisningen (Annerstedt 1990). Kraven på idrottslärarens kompetens och

professionalism har växlat genom åren (Annerstedt 2007). Från en början fanns det knappt några krav på en idrottslärare förutom god fysisk förmåga och goda färdigheter, för att kunna visa övningar för eleverna men nu är kraven betydligt större. Nu ska en idrottslärare förutom fysisk förmåga och goda färdigheter också besitta betydande pedagogiska kunskaper och att förkroppsliga en alldeles speciell uppfostrans typ (Annerstedt 2007).

Det bedrivs inte särskilt mycket forskning i Sverige om idrottslärares kompetens. Annerstedt gjorde dock en avhandling som kom ut 1991 där han intervjuade 45 idrottslärare om hur de ser på den egna kompetensen. Hans analys ledde fram till fyra skilda uppfattningar vad lärarkompetensen står för och dessa var:

 Skapa en trivsam atmosfär

 Leda och planera arbetet

 Presentera innehållet på ett bra sätt

 Lära ut

Genom att skapa en trivsam atmosfär tillsammans med eleverna. För att uppnå denna trivsamma miljö så måste man bry sig om eleverna, tycka om eleverna samt kunna

kommunicera med dem på ett bra sätt och sist men inte minst skapa en personlig relation till eleverna (Annerstedt 1991). När det handlar om att kunna leda och planera arbetet så hamnar lärarens organisationsförmåga i centrum. Förutsättningar för inlärning är att läraren behärskar klassrumssituationen på ett bra sätt (Annerstedt 1991). Jag kommer i min analys att fokusera mest på de två första punkterna som Annerstedt tar upp vilka är: skapa en trivsam atmosfär samt leda och planera arbetet. Dessa punkter har jag valt för att de passar in bäst på det jag vill få reda på genom min studie.

9

Hur man skapar en trivsam atmosfär har att göra med att du som lärare kan skapa en bra relation till eleverna. Du tar till dig eleverna och lär känna deras olika personligheter. Att du är förberedd och vet vad du ska göra under dina lektioner. Detta skapar en trygghet hos eleverna och på så sätt skapas en trivsam atmosfär. Under detta går också leda och planera in.

Det är viktigt att som lärare leda och planera din undervisning. På så sätt skapas också en trygghet hos eleverna då de känner att deras lärare är förberedda och kunniga på sin sak.

En viktig egenskap till bättre undervisning är självreflektion vilket innebär att reflektera över sin undervisning och bygga vidare på de insikter som gjorts (Annerstedt 2007).

Enligt Kyriacou (1991) är det tre komponenter som undervisningskompetensen består av och dessa är:

1. Kunskaper – om ämnet, eleverna, läroplaner etc.

2. Beslutsfattande – det sker före, under och efter lektionerna och handlar om hur man bäst når de undervisningsresultat man syfta till att uppnå.

3. Handling – lärares beteende för att fostra till inlärning.

Jag kommer att ta upp kunskaper kring ämnet idrott och hälsa samt lärares syn på sin undervisning. På så sätt kommer alla dessa tre komponenter att ingå i min analys.

2.4 Att leda och organisera undervisning

Annerstedt (2007) menar att förmågan att leda och organisera en klass i idrott och hälsa är det som lärarstudenter är mest nervösa för inför sin praktik. Att leda en klass innebär tillexempel att man ser till att planera så att elever och redskap organiseras så att barnen engageras i undervisningen. Genom att ha en genomtänkt undervisning så kan nivån höjas på elevernas medverkan i en aktivitet. Annerstedt menar att man redan i förväg kan planera hur man ska leda klassen och ju bättre didaktiska kunskaper och ämneskunskaper man har desto lättare blir det också att fatta rätta beslut (Annerstedt 2007).

Han fortsätter med att hävda att det pågår ständigt en organisation i undervisningen. Före, under och efter lektion behöver man som lärare fundera över organisationen

 Sitt sätt att agera och leda lektionen

 Salen och omgivningen

 Eleverna och materielen

 Se till så det flyter mellan olika aktiviter och moment i lektionen

10 (ibid).

Ett förslag på ett vanligt lektionsupplägg ges av Annerstedt och det är att börja med introduktion och uppvärmning för att sedan gå över till huvudaktiviteten och sedan en avslutning av något slag (Annerstedt 2007). Detta innebär att en idrottslärare inte bara hittar på en huvudaktivitet sen är man klar med den planeringen. Du ska snarare hitta en röd tråd genom hela lektionen så att alla delarna i lektionen dvs. uppvärmning, huvudaktivitet samt avslutningen passar ihop. För en person som är insatt i idrottsläraryrket så är detta en självklar mall. Men för utomstående personer kanske det inte är lika självklart.

2.5 Kursplanen i idrott och hälsa

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det uppradat vad eleverna i de olika åldrarna ska kunna efter att ha genomgått dessa år. Det är alltså lärarens uppgift att se till så dessa

möjligheter ges för eleverna. I det centrala innehållet för ämnet idrott och hälsa så är

kriterierna olika för grundskolans tidigare år och senare år. I grundskolans tidigare år det vill säga årskurs 1-3 så går det hela ut på att prova på och lära sig grunderna i olika moment som är rörelse, hälsa och livsstil, friluftsliv och utevistelse. Dessa moment ska utvecklas och eleverna ska också kunna en del om de olika momenten när du går ut grundskolans senare år.

Ett exempel är när momentet dans står på schemat. På grundskolans tidigare år så använder du dig av lek och rörelse till dans genom att helt enkelt bara ha musik i bakgrunden som

eleverna får dansa hur de vill till. På grundskolans senare år ska man däremot lära sig dansa olika danser till musik och känna till lite om musiken.

(Skolverket, 2012)

2.6 Teoretisk utgångspunkt

Jag kommer att använda mig av en egen modell som bygger på Annerstedts studie i sin avhandling från 1991. Där han intervjuar idrottslärare om deras syn på sin egen kompetens.

Annerstedts analys ledde fram till fyra skilda uppfattningar om vad lärarkompetensen står för och dessa var: att skapa en trivssam atmosfär, leda och planera arbetet, presentera innehållet på ett bra sätt samt lära ut.

11

Utifrån dessa punkter har jag utformat min teoretiska mall och dess teman. Jag har valt att fokusera mer på de två första punkterna att skapa en trivsam atmosfär samt leda och planera arbetet då de berör lärarkompetensen och det är den som jag har fokus på i min studie. Denna modell har inget namn men har fokus på idrottslärares kompetens och likheter och skillnader i grundskolans tidigare och senare år.

Jag kommer att dela in resultatet jag får ut efter att ha transkriberat och analyserat mina intervjuer i tre olika delar ”stjärnor”, planering, bemötande och yrket.

Planering – Denna stjärna kommer att handlar om hur mycket tid lärarna lägger på planering och hur de tänker runt planeringen. Du planerar inte bara en huvudaktivitet utan det ska finnas en uppvärmning samt avslutning som passar till lektionsupplägget också, en röd tråd.

Annerstedt menar att man redan i förväg kan planera hur man ska leda klassen och ju bättre didaktiska kunskaper och ämneskunskaper man har desto lättare blir det också att fatta rätta beslut (Annerstedt 2007).

Bemötande – Denna stjärna handlar om hur lärarna uppfattar elevernas bemötande och inställningar.

Yrke - Denna stjärna handlar om själva yrket idrottslärare. Genom denna komponent ska jag belysa eventuella skillnader och likheter med att jobba på grundskolans tidigare respektive senare år yrkesmässigt utifrån ett undervisningsfokus. Att vara idrottslärare ser inte likadant ut idag som det gjorde förr i tiden. Skolan förändras och likaså samhället vilket gör att kraven på idrottslärarens kvalifikationer också förändras (Larsson m.fl. 2007).

Tillsammans utgör dessa tre stjärnor komponenter i en idrottslärarkompetens och ses som olika aspekter av ”hur det är att vara idrottslärare”.

2.7 Syfte

Syftet är att ta reda på idrottslärares tankar och åsikter om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa på grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år.

Planering Bemötande Yrke

12

För att ta reda på detta så har jag valt att använda mig av tre viktiga komponenter inom idrottsläraryrkets undervisning. Dessa tre är planering, bemötande och yrke. Utifrån dessa hoppas jag att kunna få en bild av hur idrottslärarna ser på sin undervisning.

2.8 Frågeställningar

1. Hur skiljer sig yrket idrottslärare på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år i undervisningen?

2. Vad innebär det att som idrottslärare undervisa på grundskolans tidigare år?

3. Vad innebär det att som idrottslärare undervissa på grundskolans senare år?

13

3. Metod

I det här kapitlet kommer jag att presentera vilken metod jag använt och hur jag har gått till väga för att genomföra min studie.

3.1 Val av metod

Syftet med min studie är att undersöka idrottslärares uppfattningar om deras undervisning och om det finns skillnader med att undervisa på grundskolans tidigare och senare år. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer för att besvara detta syfte, då jag ansåg att denna metod var mest passande. Kvalitativa forskningsintervjuer framställs som en metod att erhålla kvalitativa beskrivningar av den intervjuades livsvärld (Kvale 1997).

Kvalitativa intervjuer ”samlar” inte in intervjuuttalanden utan det är mina frågor som leder fram till de aspekter av ämnet som den intervjuade kommer att uppmärksamma. Även min uppföljning av svaren med exempelvis följdfrågor bestämmer delvis samtalets förlopp (Kvale 1997). Kvalitativa metoder kan förstärka förståelsen av studerade fenomen, därför passade den valda metoden bäst för min studies syfte. Målet med intervjuerna är att förstå hur

idrottslärare tycker att det är att undervisa i grundskolans tidigare år och grundskolans senare år, samt om de uppkommer några skillnader mellan att undervisa på grundskolans tidigare år med grundskolans senare år.

När man inom forskningsintervjun pratar om ”mening” så innebär det att förstå centrala teman i den intervjuades livsvärld och personens relation till den.

Kvale skriver om två plan;

1. det faktiska planet, som går ut på att förstå vad informanten säger.

2. meningsplanet, som handlar om att man bör registrera hur det sägs och tolka kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonfall.

Med en kvalitativ forskningsintervju i den här undersökningen försöker jag både få med det faktiska planet och meningsplanet när jag intervjuar. När man gör en kvalitativ

forskningsintervju har man fördelen att se personen man talar med och då tolka informantens ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonfall och till och med tystnad. Det icke verbala språket säger oss en hel del (Kvale, 1997).

14

3.2 Urval

Jag handplockade fyra idrottslärare som jag kände till sedan innan och personer som andra i min närhet känner, alltså kan man säga att jag använt mig av ett bekvämlighetsurval.

Bekvämlighetsurval är ett urval som baserar sig på att man undersöker personer som är lättillgängliga för undersökning (Hassmén 2008). Ålder, kön och antal verksamma år har inte varit avgörande för om personen ska intervjuas eller inte. Dessa idrottslärare som jag valt ut jobbar på olika skolor men i samma kommun i Mellansverige. För min studie så spelade det ingen roll vart lärarna jobbade och därför valde jag att ta personer jag redan kände till för att kunna få kontakt med dem så fort som möjligt, då jag kände att jag inte hade alltför lång tid på mig. Det enda kravet jag hade när jag valde ut idrottslärare till mina intervjuer var att två skulle vara behöriga idrottslärare för grundskolans tidigare år och två stycken på grundskolans senare år och att samtliga fyra skulle arbeta på olika skolor. Jag skickade ut ett varsitt mail till dessa lärare där jag förklarade vad min studie skulle gå ut på och om de skulle kunna tänka sig ställa upp på en intervju. Alla fyra tackade ja till att vara med. Det visade sig att två av lärarna, en på grundskolans tidigare år och en på grundskolans senare år jobbade på stora skolor med ett mångkulturellt upptagningsområde. De andra två jobbade på lite mindre skolor som låg i villaområden. Detta var bara en slump att det blev så och ingen tanke fanns med detta till studien.

Det finns såklart risker med ett bekvämlighetsval. Bland annat så kan det kan vara så att du känner personen du intervjuar vilket kan bidra till att den personen kanske inte svarar ärligt på visa frågor. På grund av att det kan ställa till i deras personliga relation till varandra. I dessa intervjuer ansåg jag inte att det fanns några känsliga frågor.

3.3 Intervjuguiden

I detta arbete har en kvalitativ intervjumetod använts (Johansson & Svedner 2010). I en kvalitativ intervju är endast frågeområdena bestämda medan frågorna kan variera beroende på vem du intervjuar och hur den svarar på dina frågor samt vilka aspekter denne tar upp. Med kvalitativa intervjuer är syftet att få ut så uttömmande svar som möjligt av den intervjuade.

Därför är det viktigt att ställa frågor så att intervjupersonen får möjlighet att ta upp allt den vill få sagt (Johansson mfl 2010).

15

I en kvalitativ intervju är det viktigt att intervjuaren är lyhörd och inte avbryter respondenten då det är respondentens åsikter och beskrivningar som eftersträvas (Trost 2005). I

intervjuguiden använde jag mig av några teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna i studien. Dessa teman var planering, bemötande och yrke.

En intervjuguide kan bestå av enbart teman eller så kan den vara mer strukturerad, det vill säga att under varje tema finns det frågeställningar (Kvale 1997). Jag har valt att använda en halvstrukturerad intervjuguide, det vill säga teman med förslag på frågor. En halvstrukturerad intervjuguide ger intervjuaren möjligheten att ställa följdfrågor, ändra ordningsföljd samt ersätta eller fördjupa vissa frågor i intervjuguiden (Kvale 1997). Intervjuguiden bifogas som en bilaga till studien.

3.4 Pilotintervju

När intervjuguiden var konstruerad så valde jag att göra en provintervju, så kallad pilotintervju på en person i min närhet. Detta gjorde jag för att se hur mina frågor och

frågeområden stod sig och om jag skulle kunna få fram det jag vill utifrån dessa frågor. Under pilotintervjun kunde jag förbereda mig på eventuella följdfrågor som eventuellt kunde komma fram under intervjun. Detta såg jag också som en mental förberedelse inför de ”riktiga”

intervjuerna. Genom en pilotintervju får jag träna intervjuteknik, prova utrustningen (spela in på mobilen) samt testa intervjumallen (Karlefors 2002).

Jag valde slutligen att inte att ändra något efter att ha gjort min pilotstudie.

3.5 Genomförande

Jag påbörjade min kvalitativa forskningsprocess med att undersöka och bekanta mig med litteratur inom mitt aktuella forskningsområde. Jag skickade sedan ut mail till fyra stycken idrottslärare där jag presenterade vad min studie skulle handla om och om de var intresserade av att delta i denna. Mailet finns med som bilaga 2. Dessa fyra idrottslärare handplockades och var personer jag kände till sedan innan. Alla fyra lärarna jobbade på olika skolor och har ingen koppling till varandra vad jag vet. Dessa fyra lärare valde alla att ställa upp på en intervju med mig.

16

Efter överenskommelse med intervjupersonerna åkte jag ut till deras respektive skolor och lät dem själva välja plats för intervju på deras arbetsplats. Alla fyra valde sina respektive

arbetsrum. Jag började intervjuerna med att tacka för att de valt att ställa upp i min studie.

Sedan berättade jag lite kortfattat vad syftet med min studie var. Därefter frågade jag om tillåtelse till att spela in intervjuerna. Detta valde jag att göra för att inte missa något viktigt i intervjuerna och för att kunna ta ut citat till resultatdelen.

Efter att jag gjort mina intervjuer satte jag mig ner och började transkribera dem. Detta gjorde jag så nära inpå intervjuerna som möjligt för att ha svaren så färskt som möjligt i minnet. Jag läste sedan igenom alla intervjuer för att få en helhet i vad lärarna berättat. Sedan valde jag ut det väsentliga att ha med i analysen samt valde bort det oväsentliga i densamma (Kvale 1997). Jag ämnade hitta likheter och/eller skillnader i utsagorna genom att läsa igenom och analysera transkriberingarna av utsagorna flera gånger för att leta efter citat som var tydliga och utförliga. Analysen har sedan gjorts utifrån en egenkomponerad modell med tre olika teman och dessa är planering, bemötande och yrke. Denna modell går det att läsa om i bakgrunden under rubriken teoretisk modell.

3.6 Etiska överväganden

Innan jag började intervjua idrottlärare reflekterade jag över de etiska aspekterna som är viktiga inom den kvalitativa forskningen. Eftersom det kan dyka upp flera olika svåra dilemman under intervjuerna så är det hela tiden viktigt att ha de etiska kraven med sig i bakhuvudet. De allmänna etiska riktlinjerna som används inom forskning är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).

Informationskravet, innebär att respondenterna informeras om syftet med undersökningen, samt att det är frivilligt att delta. Samtyckeskravet, medför respondenternas medgivande innan studien påbörjas.

Konfidentialitetskravet, omfattar att alla personer som deltar undersökningen informeras om att deras namn och uppgifter inte på något sätt för en utomstående är uppenbart.

Nyttjandekravet föreskriver att man ej får lämna ut de uppgifter man fått fram till privatpersoner eller företag (Vetenskapsrådet 2002).

17

Det jag gjorde för att uppfylla dessa krav var att jag innan intervjuerna meddelade de utvalda att medverkan i intervjuerna var frivillig och att det var okej att avbryta sin medverkan när som helst utan negativa följder. Sedan berättade jag för intervjudeltagande lärare vad min studie skulle gå ut på och i vilket syfte den kommer användas (Hassmén 2008). Lärarna som valt att ställa upp på dessa intervjuer har också informerats om att de kommer vara anonyma och att allt material kommer att förstöras när analysen är klar, då jag använt mig av digital ljudupptagning under intervjuerna (Hassmén 2008). Ljudupptagning har använts för att få till en mer exakt analys och för att få till exakta citat. Informanterna blev också informerade om att den enda personen som skulle lyssna på det inspelade var intervjuaren, det vill säga jag (Hassmén 2008). Istället för att nämna den kommun och stad som intervjuerna gjort i så har jag valt att presentera den som en kommun i Mellansverige och istället för att använda

lärarnas riktiga namn så har jag istället valt att använda fingerade namn. På detta vis finns det ingen möjlighet att någon skulle kunna lista ut vilka lärare som intervjuats i denna studie.

3.7 Generaliserbarhet

Frågan som alltid kommer upp när det gäller intervjustudier är om resultaten är

generaliserbara (Kvale 1997). I denna studie har inte personer valts ut slumpmässigt till intervjuerna utan de är självvalda. Denna studies resultat kan inte statistiskt generaliseras till populationen i helhet (Kvale 1997). Statistisk generalisering betyder att man bygger intervjuer på personer som valts ut slumpmässigt, vilket inte gjorts i denna intervju (Kvale 1997). I denna studie har jag istället valt att göra ett bekvämlighetsurval på grund av tidsbristen. Det har också gjorts en pilotstudie för att se att frågorna är tydliga och klara så inga missförstånd kan göras.

Jag är medveten om att valet av kvalitativ intervjumetod inte är till för generaliseringar. Min studie innefattas av fyra deltagare som samtliga är kvinnor. Man kan dock anta att deras åsikter och uppfattningar till viss del speglar den gruppen av idrottslärare med liknande bakgrund som dem själva som finns i Sverige (Kvale 1997).

18

4. Resultat och analys

Här kommer jag att presentera det resultat jag fått fram utifrån mina fyra intervjuer med idrottslärare. Dessa intervjuer har utförts utifrån en intervjuguide som finns med som bilaga.

Jag har fått fram mitt resultat genom att lyssna på mina inspelningar på mobilen och sedan transkriberat dessa och avslutningsvis analyserat materialet. Resultatet kommer att presenteras utifrån min teoretiska mall där det ingår tre komponenter och dessa är planering, bemötande och yrke. Först följer en kort presentation av de fyra idrottslärarna som jag intervjuat till denna studie. Namnen på intervjudeltagarna är fingerade.

4.1 Presentation av informanterna

Lärare S

En kvinnlig idrottslärare på 28 år som jobbar på grundskolans tidigare år. Denna kvinna jobbar på en skola som idrottslärare sedan ett år tillbaka då hon tog examen från

lärarutbildningen.

Lärare B

Kvinnlig idrottslärare på 44 år som jobbar på grundskolans senare år. Kvinnan jobbar på sin nuvarande skola sedan 1,5 år tillbaka då hon tog sin examen från lärarutbildningen.

Lärare A

Kvinnlig idrottslärare på 33 år som jobbar på grundskolans tidigare år. Har jobbat som idrottslärare i 10 år och varit på fyra olika skolor.

Lärare P

Kvinnlig idrottslärare på 54 år som jobbar på grundskolans senare år. Har jobbat som

idrottslärare sedan hon tog sin examen för 28 år sedan. På dessa år har hon jobbat på två olika skolor.

Sammanfattningsvis ses alltså utifrån bakgrundsinformation av idrottslärarna att det finns två lärare som är relativt nyexaminerade varav ena jobbar på grundskolans tidigare år (lärare S) och den andra på grundskolans senare år (lärare B). De andra två lärarna P och A är lärare med längre tid i yrket.

19

4.2 Tema: Planering

Under det här temat kommer jag att presentera idrottslärarnas syn på sin planering.

Alla fyra intervjuade idrottslärarna lägger ner ungefär lika mycket tid på sin planering. Att ha en planering att utgå ifrån är viktigt, då är det lättare att improvisera om det inte blir som man tänkt sig. Annerstedt ger förslag på ett vanligt lektionsupplägg att utgå ifrån. Detta

lektionsupplägg börjar med introduktion och uppvärmning för att sedan gå över till

huvudaktiviteten och sedan en avslutning av något slag (Annerstedt 2007). Ett bra upplägg att ha med som mall när du planerar dina lektioner. På frågan om hur de förhåller sig till sin planering i praktiken så svarar lärare S så här:

Jag tycker det blir en del ändringar, jag utgår alltid från min planering men har alltid en plan b och gärna en plan c utifall något inte skulle gå som jag tänkt mig. Vilket lätt kan ske med dessa barn som är rätt så små.

På frågan om hur mycket tid de lägger ner på planering så säger de så här:

Lärare P: Under vissa perioder som exempelvis höst och vår så planerar och förbereder man orientering och friluftsliv. Detta kräver mycket tid utöver planeringstiden på skolan.

Orienteringsbanor läggs ut och kollas på eftermiddagar och helger.

Lärare B tog också upp om att det kräver olika mycket planering beroende på aktiviteter.

Båda lärarna på grundskolans senare år tar upp just orientering som ett moment som tar extra mycket tid att planera.

4.3 Tema: Bemötande

Under det här temat kommer jag att presentera idrottlärarnas syn på bemötandet från eleverna.

På frågan om elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa så svarar lärare B på grundskolans senare år såhär.

Lärare B: Jag kan tycka att de allra flesta eleverna har en bra inställning, och speciellt på den här skolan där det finns många idrottsaktiva och de är ju gärna med på

idrottslektionerna. Sedan finns det några som inte tycker det är så roligt men då är det min uppgift som lärare att försöka motivera dom till att vara med och försöka ha en bra

inställning till ämnet och de aktiviteter vi har.

20

Lärare P på grundskolans senare år anser lika som lärare B på grundskolans senare år att det även på hennes skola finns en idrottskultur som bidrar till att många elever är positiva till ämnet idrott och hälsa. Genom att ha en stark idrottskultur på sin skola så har man en del gratis som idrottslärare anser de. Med stark idrottskultur menar de att många är aktiva inom idrotten på fritiden.

Lärare S på grundskolans tidigare år menar på att eleverna överlag är väldigt positiva till ämnet idrott och hälsa. Hon menar på att de yngre eleverna behöver det här med att springa av sig efter att ha suttit stil i en skolbänk.

Lärare S: De ser det mer som rast och lek tror jag, inte som när de sitter i skolbänken och räknar matte. Så det ser det nog inte som ett ämne utan mer som rast tror jag.

Lärare A som jobbar på grundskolans tidigare år upplever att genom att hon arbetar med struktur och tydliga regler i början av en termin så bidrar det till att idrottslektionerna fungerar bra och därmed blir det också roligare.

4.4 Tema: Yrke

Under det här temat kommer jag att presentera idrottslärarnas syn på deras yrke.

Lärare A på grundskolans tidigare år säger så här om vad hon anser vara en stor skillnad mellan grundskolans tidigare och senare år:

Lärare A: Jag tror att många elever upplever det som mycket utlämnande att ha idrott tillsammans med jämnåriga. Att byta om och duscha med andra och prestera fysiskt. Ju äldre man blir ju mer medveten blir man ju om hur man ser ut och vad andra har för åsikter. Jag tror att idrottsämnet lätt kan bli en ”mobbningszon”.

På frågan om yrket var som idrottslärarna föreställt sig så svarar alla fyra att det är mycket mer planering och tid till konferenser och annat som inte är undervisning. Lärare A på grundskolans tidigare år säger så här:

21

Lärare A: Ja. Till viss del ja och på andra sätt nej. Äh... Jag hade till exempel förväntat mig att det skulle vara roligt att se barn som inte annars håller på med idrott, se dom våga prov på saker de annars inte skulle ha provat på då menar jag på grund av det positiva klimatet i klassen. Sedan hade jag nog inte trott att det skulle ta så mycket tid att förbereda, utföra och avsluta en idrottslektion med ombyte och dusch och sånt.

Lärare S säger så här:

Lärare S: Hittills tycker jag yrket är ganska likt det jag tänkt mig. Det enda är väl att det är mer planering och så än vad man kanske trodde innan. Och mycket att tänka på och så.

Som att det inte bara är att ha vilken lektion som helst utan vissa moment ska gås igenom och provas på. Och hur man ska lägga upp lektioner, det trodde jag var mycket enklare.

Men det blir lättare och lättare ju längre man jobbat känner jag.

Larsson m.fl.(2007) tar just upp detta att idrottsläraryrket inte ser likadant ut idag som det gjorde förr. Skolan likaså samhället är i ständig förändring vilket gör att kraven och

kvalifikationerna på idrottslärarna också förändras. Denna utveckling i samhället har gjort att det knyts både realistiska och orealistiska förväntningar på ämnet idrott och hälsa (ibid).

Lärare P beskriver hur hon ser på att yrket förändrats under åren.

Lärare P: Neeej. Yrket förändras hela tiden och kommer alltid att göra det. Det kommer nya kunskaper, betyg, timplaner och så vidare. När jag blev klar med min utbildning 1984 bestod största delen av min tjänst av undervisning och planering. Med åren har

arbetsbördan ökat markant kan jag säga.

Idag undervisar du samtidigt som du är kontaktlärare. En stor del av tiden går åt till elev och föräldrakontakter. I och med att den nya kursplanen skall det mesta dokumenteras.

Elevrådskonferenser, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och så vidare. Jag upplever ibland att undervisningen kommer i andra hand.

Gällande bedömning av eleverna så säger lärare S och A på grundskolans tidigare år att bedömningarna görs utifrån kursplanen. Detta omdöme skrivs en gång per termin.

Medan idrottslärarna på grundskolans senare år sätter betyg. Där pågår en ständig bedömning av eleverna menar lärare B.

22

Lärare B: Vill du ha ett visst betyg bör du se till att vara delaktig på alla moment så att jag som lärare ser att du klarar av allt och utifrån det kan jag sätta ett rättvist betyg. Det sker en ständig bedömning helt enkelt.

Alla fyra idrottslärarna fick frågan om de tycker att man behöver några speciella egenskaper för att jobba just på deras stadie.

Av svaren som gavs av idrottslärarna vid intervjuerna så går det inte att avgöra om det finns några specifika egenskaper som är viktiga för just grundskolans tidigare år eller grundskolans senare år, svaren gick in i varandra.

Utifrån studiens resultat så är det samma egenskaper som behövs för att jobba som

idrottslärare på olika stadierna. Egenskaper som togs upp som viktiga var: att vara flexibel, kunna bemöta elever på rätt sätt, ha fantasi samt vara lyhörd.

23

5. Diskussion och slutsatser

När jag summerar min studie om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa och om det är någon skillnad mellan grundskolans tidigare år med grundskolans senare år så hittar jag en del olikheter men också mycket likheter. Alla fyra idrottslärarna är positiva till sitt yrke och bemötandet från eleverna. Lärare B och lärare P på grundskolans senare år påpekar att de båda arbetar på skolor med stark idrottskultur och att det bidrar till att eleverna överlag är positiva till ämnet. Detta kan också få negativa följder genom att de som inte alls är speciellt idrottsintresserade hamnar på sidan. Det kan bli jobbigare att vara med på idrottslektionerna om man går på en skola där många är duktiga på idrott och man själv inte alls är duktig eller intresserad. Ibland kan det också förekomma hårdare klimat idrottare sinsemellan vilket också kan bidra till att de ”sämre” håller sig undan och backar ett steg.

En sak som lärare A tar upp angående att hon tror att idrottsämnet lätt kan bli en

”mobbingszon”. Detta tror jag kan stämma då kroppen har en väldigt central roll i dagens samhälle. Ungdomar läser och ser mycket genom media. De blir genom media matade med all reklam samt artiklar om hur de ska få ”den perfekta kroppen” och så vidare. Detta gör att det blir alldeles för stort fokus på hur man ska se ut. Kroppar utvecklas olika och just i

grundskolans senare år händer en hel del med kroppen när ungdomarna kommer in i

puberteten och så vidare. För vissa kan detta vara ett jätte stort problem, så stort att man inte klarar av att vara med och delta i idrottsundervisningen.

Samtliga idrottslärare påpekar att arbetet som idrottslärare innebär mindre undervisning och mer möten, konferenser och så vidare än vad de föreställt sig.

Läraryrket är i ständig förändring liksom vårt övriga samhälle. Detta tar Lärare P på

grundskolan senare år upp. Förr var det själva undervisningen som var i centrum medan det idag får stå åt sidan för andra åtaganden som fler elev och föräldrar kontakter och

konferenser. Som lärare P tar upp så står inte undervisningen i fokus på samma sätt idag. Du ska hinna med att prata med föräldrar, kontaktperson och mentor i en klass. Detta gör att tiden inte finns till planering på samma sätt längre. Allt verkar ha blivit mer stressigt i

undervisningen om jag förstår lärare P rätt. Larsson m.fl tar också upp detta att

idrottsläraryrket inte ser likadant ut idag som det gjorde förr. Skolan och samhället är i en ständig förändring vilket gör att det ställs både realistiska och orealistiska krav på ämnet idrott och hälsa (Larsson m.fl. 2007).

24

För lärare P kan det vara så att yrket har gått till det sämre eftersom fokus har flyttats från att ligga på undervisningen till att innebära så mycket annat också, eftersom denna lärare varit verksam i idrottsläraryrket under en längre tid än de andra tre lärarna. I början låg all fokus på undervisningen tills att idag ha mycket mer arbete runt omkring som gör att undervisningen kommer i andra hand. Alla fyra lärarna tar upp det att yrket innehåller mer planering och liknande än vad de trodde innan de var färdigutbildade.

Lärare B och S som är ganska nyexaminerade så kanske de har en mer positiv bild till yrket.

De vet kanske hur det sett ut förut men inte varit med om det själva. De vet inte lika mycket om hur det var att undervisa ”förr”. Detta kan vara både negativt och positivt. Det kan vara jobbigt för lärare P som får mer arbete men ändå samma utbildning och jobb som hon hade för 20 år sedan. Samtidigt som det också kan vara bra och utvecklande att förändringar sker.

För nyexaminerade lärare kan det vara skrämmande till en början att komma in i allt. Jag kan tänka mig att det var lättare förr att sätta sig in i arbetet än vad det är i dagens skola. Nu har du fler uppgifter som innefattar olika delar i skolan, inte bara undervisningen vad jag förstått.

Tidigare skulle man vara mer auktoritär och ”traditionell” och fokus låg på ordning på lektionerna. Det glömdes bort att se till elevernas och individens behov. Idag är istället fokus på eleven och individens speciella behov enligt Kougioumtzis m.fl. 2011 studie.

En skillnad som jag ser det efter att ha gjort denna studie är att eleverna på grundskolans tidigare år verkar se ämnet idrott och hälsa mer som en rast och lek inte som ett ämne. Detta gör att lektionerna blir mer avslappnade och eleverna är positivare. På grundskolans senare år jobbar du mycket med att motivera eleverna till att vilja delta i undervisningen. Medan

motivationen oftast finns där självmant hos eleverna i de lägre åldrarna. Och enligt kursplanen så är det just detta man ska uppnå. Att eleverna får prova på olika moment i grundskolans tidigare år och när du sedan gått ut grundskolans senare år så ska du kunna en del om dessa olika moment. Dessa intervjusvar stämmer väl överens med skrivningarna i skolans

styrdokument i form av kursplanerna i idrott och hälsa.

En annan stor skillnad mellan grundskolans tidigare och senare år är bedömningen. På grundskolans tidigare år så skriver man kortare omdömen om eleverna en gång per termin.

Medan det på grundskolans senare år ständigt sker en bedömning då varje moment ska bedömmas och betyg ska sättas. Detta kan leda till att mer press ligger på idrottslärarna på grundskolans senare år enligt mig. De bedömer hela tiden sina elever samtidigt som de undervisar dem i alla olika momenten.

25

Idrottslärarna på grundskolans tidigare år kan fokusera mer på undervisningen och innehållet eftersom de endast skriver ett omdöme per termin.

I Annerstedts avhandling från 1991 gjordes en studie där han intervjuade lärare om hur de ser på sin egen kompetens. Analysen ledde till att man kom fram till fyra skilda uppfattningar om vad en lärare bör ha för kompetens och dessa var, skapa en trivsam atmosfär, leda och planera arbetet, på ett bra sätt presentera innehållet samt lära ut. Av de intervjuer jag gjort med dessa fyra idrottslärare så är det dessa komponenter som lyfts upp som viktiga att besitta som idrottslärare: att vara lyhörd, flexibel, kunna bemöta eleverna på rätt sätt samt ha fantasi.

Alla fyra lärare hade ganska lika uppfattningar om vilka egenskaper som är viktiga hos en idrottslärare och det skiljde i princip inget mellan lärarna på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Jag kan hålla med om att alla lärare behöver dessa egenskaper. Men som idrottslärare på grundskolans tidigare år så tror jag det är viktigare att vara något som man kan kalla ”pedagogisk”. Med pedagogisk menar jag att det är viktigare på grundskolans tidigare år att koncentrera sig på hur du visar saker på tydligast sätt så att eleverna förstår vad de ska göra och hur. Jag tror också att lekfullhet och fantasi är väldigt bra egenskaper på just grundskolans tidigare år. På grundskolans senare år är det viktigt att kunna släppa taget lite.

Att låta eleverna vara med och bestämma och engagera sig i undervisningen.

Samhällets utveckling gör att skolan också är i ständig utveckling vilket gör att viktiga egenskaper hos en idrottslärare säkert varierar från år till år. Gör jag samma studie om några år så är det säkert något annat som ligger i fokus.

Jag skrev i inledningen om att denna studie kanske kommer väcka nya tankar och funderingar hos mig. Det har det gjort. Men det har inte ändrat min tanke om att grundskolans tidigare år är det som passar mig bättre att arbeta på. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör att det väger över men det är känslan jag har. En stor del är glädjen och lekfullheten de flesta mindre barnen besitter. Viljan att göra saker och tycka att allt är skoj. Detta bidrar till att jag som lärare går hem med ett leende på läpparna varje dag. Det är i alla fall vad jag har gjort efter mina praktikdagar på skolan.

5.1 Metoddiskussion

Om jag hade valt en annan metod hade jag förmodligen inte fått fram de resultat som jag fick med kvalitativa intervjuerna och inte heller fått de djupare beskrivningar som här har varit möjliga att få fram.

26

Jag anser dock att de intervjuade idrottslärarna upplevdes ärliga i sina svar samt att de var engagerade under intervjutillfällena.

Från början var tanken att jag både skulle göra intervjuer samt observera några lektioner.

Detta insåg jag dock ganska snabbt att det inte var möjligt på grund av tidbrist. Detta gjorde att jag valde att bara intervjua fyra stycken idrottslärare. Min intervjuguide hjälpte mig mycket i intervjuerna. För att få med alla delar som jag ville få med valde jag att dela in frågorna i olika teman. Mina val av teorier och även litteratur har också påverkat studiens resultat. På så sätt att mina val av teorier och mina sökningar efter material har sin grund i mina egna värderingar och normer vilket med stor sannolikhet kommer att påverka studiens slutsatser (Kvale 1997).

5.2 Framtida forskning

Som vidare forskning skulle jag kunna tänka mig att undersöka manliga idrottslärares syn på sin idrottsundervisning i en större undersökning där datainsamlingen sker genom en

kombination av enkäter och intervjuer för att få mer djup i undersökningen. Man skulle också kunna tänka sig att göra en jämförelse mellan manliga idrottslärares syn på sin undervisning med kvinnliga idrottslärares syn. Det skulle vara intressant att se om de har skilda

uppfattningar eller om de är likvärdiga. En tanke skulle kunna vara att utöka undersökningen till att omfatta hela Sverige. Med det tänkte jag att man slumpmässigt skulle välja ut

idrottslärare från de olika delarna av landet. Jag skulle även kunna tänka mig att utveckla studien på så sätt att jag involverar eleverna och frågar om deras syn på idrottsläraren och dess roll. Man skulle också kunna göra en jämförelse mellan elevers syn på idrottslärarens undervisning och idrottslärarnas egen syn på sin undervisning. Jag skulle då använda mig av både enkäter och intervjuer för att göra denna studie.

27

6. Referenser

Annerstedt Claes, (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Multicare AB

Annerstedt, Claes. (1991). Idrottslärarna och idrottsämnet: Utveckling, mål, kompetens – ett didaktiskt perspektiv. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Annerstedt Claes, Peitersen B, Ronholt H (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Multicare Förlag AB.

Annerstedt, Claes (2008). Physical education in Scandinavia with a focus on Sweden: a comparative perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, vol. 13: 4, ss. 303–318.

Ekberg, Jan - Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. Malmö Studies in Educational Sciences No. 46.

Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU idrottsböcker.

Johansson, Bo & Svedner Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Kunskapsföretaget AB.

Kougioumtzis K, Patriksson G & Stråhlman O (2011). Physical education teachers’

professionalization: A review of occupational power and professional control. 17: 111-129 University of Gothenburg, Sweden.

Karlefors, Inger (2002). Att samverka eller…?- om idrottslärare och idrottsämnet i den svenska grundskolan. Luleå: Universitetstryckeriet.

Kyriacou, C. (1991). Esstential Teaching Skills. London: Blackwell

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Larsson, Håkan och Meckbach. (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB.

Mechback, Jane (2007). Svensk idrottsdidaktisk forskning – inblickar och utblickar.

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Elektroniska källor

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

28

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.

29

7. Bilagor

7.1 Intervjuguide

Bakgrund

 Hur gammal är du?

 Vilka årskurser undervisar du?

 Hur länge har du arbetat som idrottslärare?

 Hur länge har du jobbat på denna skola?

 Har du jobbat på några andra skolor innan?

 Hur långt efter din utbildning började du arbeta?

Planering

 Hur mycket tid lägger du ner på all planering varje vecka?

 Berätta om hur du tycker lektionsplaneringen du gör stämmer överens i praktiken?

 Hur håller du dig till din planering?

Bemötande

 Hur tycker du bemötandet från eleverna är?

 Hur ser du på elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa?

Yrket

 Vad är det bästa med att vara idrottslärare på den nivå du valt?

 Varför har du valt att arbete just på denna nivå?

 Hur trivs du på din arbetsplats?

 Vad tror du skiljer sig med att undervisa på grundskolans tidigare år med grundskolans senare år?

 Var yrket det du föreställde dig att det skulle vara under tiden du läste till idrottslärare?

 Hur bedömer du dina elever på lågstadiet eller högstadiet?



30

7.2 Mail till idrottslärarna

Hej!

Mitt namn är Sara Sundell och jag studierar till idrottslärare på grundskolans tidigare år. Jag är nu inne på min sjunde och sista termin på lärarprogrammet. Därför så är det nu dags för mig att skriva mitt examensarbete. Detta arbete kommer att handla om skillnader mellan att vara idrottslärare på grundskolans tidigare samt senare år. Jag kommer att göra en kvalitativ studie där jag kommer gå ut och intervjua fyra idrottslärare om deras syn på sin undervisning.

Dessa intervjuer kommer att göras under vecka 35 och 36 om det är möjligt. Det är av denna anledning jag vänder mig till dig och undrar om du skulle vilja vara med i min studie.

Självklart är din medverkan frivillig och du har rätt till att avbryta din medverkan när du vill.

Fundera gärna ett tag på om ni skulle kunna tänka er ställa upp på en intervju. Meddela mig sedan ert svar, gärna inom den närmaste veckan. Har ni några frågor så är det bara att maila eller ringa mig på nummer 07x-xxxxxxx.

Med vänligar hälsningar Sara Sundell