• No results found

I spåren av ohälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "I spåren av ohälsa"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

I spåren av ohälsa

Med fokus på det friska

Författare: Mia Adolfsson, Gudrun Berker Handledare: Jonas Bjälesjö

Examinator: Frederic Bill

Kandidatuppsats

(2)
(3)

Abstract

Background

Absence of health is a current topic in organizations and companies. In order to keep down the costs of sick leave and work injuries in society, companies and

organizations, it is essential to use resources in form of personnel effectively. Our study is about how the political work for public health is conducted in Sweden, but also how health promotion efforts are promoted and how these initiatives have effects in a company that we have studied. The result in our study is about how the company Stora Enso AB has worked with health promotion efforts. In 2003 the book

Långtidsfrisk was published, which is a good example of how Stora Enso at the production unit Fors Bruk, has succeeded in investing in health that has given both healthy employees and financial benefits for the company.

Purpose

The overall purpose of the study is to examine the socioeconomic benefits that investments in health work bring.

Method and implementation

Our study is based on a qualitative method with literature studies in form of reports and literature. A semi structured interview was conducted with a health specialist at Stora Enso production unit Skutskärs Bruk, to investigate how the work on health promotion efforts is taking place today and as a follow-up to the work done by Stora Enso at Fors Bruk. With the help of grounded theory and the theoretical frame of reference, the work on the study has progressed until a saturation in the data collection has been achieved and then conclusions of results have been compiled.

Conclusion

According to the national public health policy goals, good living habits and a good working environment are central to achieving equal health. There are direct links between work environment and various health outcomes. A study from Prevent shows that participation, consultative leadership, communication and target control are important factors for employees to stay healthy. There has been focus on these factors and concepts at Fors Bruk and to some extent also at Skutskärs Bruk. According to KASAM, which involves a sense of context, and which includes comprehensibility, manageability and meaningfulness, it is important to include employees to gain a greater understanding of the context. Both at Fors Bruk and Skutskärs Bruk, there are parts of KASAM in their work with health promotion measures. In addition, Fors Bruk health promotion has generated financial savings, but at Skutskärs Bruk no such estimates has been made.

(4)

Abstrakt

Bakgrund

Ohälsa är ett aktuellt ämne inom organisationer och företag. För att hålla nere kostnaderna för sjukskrivningar och arbetsskador i samhälle, företag och

organisationer är det väsentligt att nyttja resurser i form av personal effektivt. Vår studie handlar om hur det politiska arbetet för folkhälsa bedrivs i Sverige, men också hur hälsofrämjande insatser gynnas och hur dessa satsningar får effekter i företag som vi studerat. Resultatet i vår uppsats handlar om hur företaget Stora Enso AB har arbetat med hälsofrämjande insatser. Under 2003 utkom en bok, Långtidsfrisk som är ett bra exempel på hur Stora Enso, inom produktionsenheten Fors Bruk har lyckats med satsningar på hälsa som både gett friska medarbetare och ekonomiska vinster för företaget.

Syfte

Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka de samhällsekonomiska vinster som satsningar på hälsoarbete ger.

Metod och genomförande

Vår uppsats bygger på kvalitativ metod med litteraturstudier i form av rapporter och litteratur. En semistrukturerad intervju har genomförts med en hälsospecialist på Stora Enso Skutskärs Bruk, för att undersöka hur arbetet med hälsofrämjande insatser sker idag och som en uppföljning av det jobb som Stora Enso gjort vid Fors Bruk under 00-talet. Med hjälp grundad teori och den teoretiska referensramen har arbetet med uppsatsen framskridit tills att en mättnad i insamlandet av data uppnåtts och därefter har slutsatser av resultat sammanställts.

Slutsats

Enligt de nationella folkhälsopolitiska målen är goda levnadsvanor och en god arbetsmiljö centrala för att uppnå en jämlik hälsa. Det finns direkta kopplingar mellan arbetsmiljö och olika hälsoutfall. En studie från Prevent visar att delaktighet, ett konsultativt ledarskap, kommunikation och målstyrning är viktiga faktorer för att medarbetare ska förbli friska. Dessa faktorer och begrepp har man jobbat med vid Fors Bruk och till viss del även vid Skutskärs Bruk. Enligt KASAM, som innebär en känsla av sammanhang, och som innefattar begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet, är det viktigt att inkludera medarbetare för att få en större förståelse för helheten. Både vid Fors Bruk och Skutskärs Bruk finns delar av KASAM i deras arbete med hälsofrämjande åtgärder. Vid Fors Bruk har man dessutom räknat på hälsofrämjande åtgärder i form av ekonomiska besparingar, det har man inte gjort lika tydligt vid Skutskärs Bruk.

Nyckelord

Ohälsa, friska arbetsplatser, hälsofrämjande insatser, salutogent synsätt, friskfaktorer och KASAM.

(5)

Tack

Efter en höst med hårt arbete är vår kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning organisation äntligen klar. Vi har haft möjlighet att utforska det intressanta

folkhälsoområdet som bidragit till att utveckla vår kunskap och insikt.

Vi vill rikta ett stort tack till Johan Byström, hälsospecialist på Stora Enso, Skutskärs Bruk som vi har fått möjlighet att intervjua. Intervjun med Johan har bidragit till att ge vår uppsats ett personligt och inspirerande avsnitt om hur hälsoarbete kan genomföras och främjas inom en organisation.

Ett stort tack till vår handledare Jonas Bjälesjö som hela tiden trott på oss och inspirerat oss att komma vidare med vår uppsats. Jonas har fått oss att reflektera djupare och fått oss att konkretisera våra idéer. Han har även inspirerat oss till läsning av litteratur som vi först trodde låg utanför vårt ämnesområde.

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Syfte 2

1.2 Frågeställningar 3

1.3 Avgränsning 3

2 Teoretisk referensram 4

2.1 Begrepp – definitioner 4

Hälsa 4

Ohälsa 5

Folkhälsa 5

Folkhälsovetenskap 5

Långtidsfrisk 5

2.2 Organisationsteorier 5

Maslows behovsteori 6

Herzbergs tvåfaktorteori 7

2.3 Den förändrade synen på hälsa och ohälsa 8

KASAM 8

Salutogent synsätt 9

Friska arbetsplatser 10

3 Metod 12

3.1 Metoder och vetenskapliga synsätt 12

3.2 Intervjumetod 13

3.3 Grundad Teori 13

3.4 Vårt metodval 14

Fördelning av arbete 15

Insamling av material 15

Analys av material 15

Sammanställning av slutsatser 16

4 Folkhälsopolitik 17

4.1 Folkhälsomyndighetens uppdrag 17

4.2 Hälsoutvecklingen i Sverige 17

4.3 De folkhälsopolitiska målen 18

Målområde 3: Arbete, arbetsförhållande och arbetsmiljö 19

Målområde 6: Levnadsvanor 21

4.4 Arbetsmiljöarbete och lagstiftning 22

4.5 Skatteverkets regler för friskvård 22

5 Resultat 23

5.1 Ohälsa på 00-talet 23

5.2 Fors Bruk 24

Forspedagogiken 26

Arbetet med friska medarbetare 27

5.3 Skutskärs Bruk 29

Intervju med Johan Byström 30

6 Slutsatser 33

(7)

6.1 Samhällsekonomiska vinster 33 6.2 Folkhälsopolitiska arbetet vid Fors och Skutskärs Bruk 33

6.3 Hälsoarbete vid Fors och Skutskärs Bruk 34

6.4 Framgångsfaktorer för hälsosamma arbetsplatser 35

7 Diskussion 37

7.1 Resultatdiskussion 37

7.2 Metoddiskussion 39

7.3 Framtida forskning 40

Referenser 41

Bilagor

Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Figurförteckning

(8)

1 Inledning

Som ämne för examensarbetet har vi valt att beskriva hur det politiska arbetet för folkhälsa bedrivs och hur forskning i ämnet uppmuntras. Vi valde också att beskriva hur dessa satsningar fått genomslag i samhället, i form av ett exempel på

hälsofrämjande arbete vid Stora Enso AB (nedan kallat Stora Enso). Att vårt ämnesval föll på ämnet folkhälsa grundar sig i intresse för hur resurser i form av personal på en arbetsplats bättre kan nyttjas så att kostnader för sjukskrivningar och arbetsskador hålls nere för samhälle, företag och organisationer. Efter att ha läst om satsningen Suntarbetsliv (tidigare Sunt Liv) och dess föregångare AHA-studien ville vi fördjupa oss i detta ämne. Vi har i denna studie haft ambitionen att visa på potentialen för samhällsekonomiska vinster som satsningar på hälsoarbete kan ge.

Valet av företag för vårt exempel grundade sig på att Stora Enso har premierats för sitt hälsofrämjande arbete 2002 vid enheten Fors Bruk och även 2017 vid enheten Skutskärs Bruk. Valet av Stora Enso gav oss möjlighet att följa företagets

utveckling och undersöka vilken effekt hälsoarbete gett inom företaget och hur arbetet som tidigare genomförts har tagits tillvara.

När vi läste in oss i ämnet och sökte material inför detta arbete studerade vi ett trettiotal rapporter om hälsofrämjande satsningar i olika typer av organisationer, kommuner, regioner, myndigheter och företag. Vi har också läst rapportering i media med anknytning till ämnesvalet. Vi upplevde ofta att materialet visade att satsningar på friskvård och hälsofrämjande insatser ger vinster på lång sikt. Trots detta fick vi efter bakgrundsforskningen uppfattningen att det sällan genomförs målmedvetna satsningar där insatsen sker under längre perioder. Ofta avbryts projekt som gett hälsomässiga effekter till förmån för andra satsningar då

konkurrensen om organisationens resurser i form av pengar och personal prioriteras om. Vår uppfattning om de satsningar som genomförts är att de därför inte gett tillräckligt stor effekt på folkhälsan.

Tidigare forskning på området visade att det har skett en förskjutning när de gäller forskning om hälsofrämjande interventioner på arbetsplatser. Enligt Åkerlind har en stor del av forskningen på området tidigare fokuserat på individuellt hälsobeteende, men under senare år har mer uppmärksamhet riktats mot arbetsorganisation och ledarskap. (Åkerlind et al, 2013)

I denna uppsats har vi beskrivit hur folkhälsopolitik bedrivits i Sverige hittills, bland annat genom Folkhälsomyndigheten och det uppdrag denna myndighet har. Vi har också sammanfattat hälsoutvecklingen i Sverige och beskrivit skillnader i

självskattad hälsa i olika befolkningsgrupper. Vi fördjupade oss också i några av de folkhälsopolitiska målen som regeringen beslutat om.

Under arbetet med insamling av material till denna uppsats har det funnits svårigheter med att hitta bra exempel på organisationer som arbetat systematiskt med hälsofrämjande satsningar med lönsamt resultat. I våra efterforskningar har vi hittat en bok, Långtidsfrisk (Johnsson, Lugn & Rexed 2003), som handlar om Fors Bruks friskvårdsarbete. Boken inspirerade oss därför att den vände på begreppen

(9)

genom att utgå från det friska hos individen istället för att fokusera på det sjuka. Ett salutogent1 synsätt fokuserar på det som är friskt och fungerar för att främja en bättre hälsa, vilket Långtidsfrisk beskriver.

Fors Bruk har fått stor uppmärksamhet för sina hälsofrämjande satsningar. En drivande kraft har varit företagsläkaren Johnny Johansson. Fors Bruk och

arbetslivsfonden startade i början på 1990-talet utbildnings- och utvecklingsinsatser för att skapa en helhetssyn på hälsa, effektivitet, kvalitet och miljö. Satsningen handlade om en genomgripande ändring av synen på chefernas roll i företaget, på företagskulturen och företagets värderingar, samt synen på de anställda som en värdefull resurs. (Angelöw, 2002)

På Fors Bruk har företaget arbetat med helhetssyn på hälsa, effektivitet och miljö, samt att utvecklingsarbetet har sträckt sig över hela organisationen.

Ledarskapsutbildningar har genomförts med fokus på salutogena faktorer för att skapa det goda arbetet. Kollektiva utbildningar har också genomförts för att skapa en teamkänsla och få ett öppet arbetsklimat med medbestämmande, samt respekt för varandras kompetens. Företaget skapade delaktighet genom delegering, information, kommunikation och feedback. Projektkostnaden uppgick till 6 miljoner och

resulterade i att andelen långtidsfriska ökat, vilket i sin tur sparat 30 miljoner kronor för företaget. (Angelöw, 2002)

Vi upplevde att synsättet och det gedigna arbete som Fors Bruk gjort med sina hälsofrämjande satsningar inte fått större spridning inom andra organisationer, vilket är förvånande med tanke på de vinster som finns att hämta hem.

Eftersom satsningen vid Fors Bruk, som beskrivs i boken Långtidsfrisk, genomfördes under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, undersökte vi också hur hälsoarbetet vidareutvecklats inom företaget Stora Enso på senare år.

Detta gjorde vi genom att intervjua hälsospecialisten Johan Byström vid Skutskärs Bruk, som blev utsedda till Sveriges friskaste företag 2017. Johan har under några år arbetat aktivt med friskvårdsinsatser vid Skutskärs Bruk och för vår del var det intressant att se om de satsningar som tidigare gjorts vid Fors Bruk levde kvar inom Stora Ensos organisation.

1.1 Syfte

Det övergripande syftet är att undersöka de samhällsekonomiska vinster som satsningar på hälsoarbete ger.

Detta vill vi uppfylla genom att granska hur det folkhälsopolitiska arbetet bedrivs och hur hälsoutvecklingen i Sverige ser ut. Kunskap om hur de politiska målen omsätts i praktisk verklighet studerar vi i ett företag, Stora Enso, och hur hälsoarbetet bedrivits vid två produktionsenheter inom det aktuella företaget.

1 Hälsofrämjande

(10)

1.2 Frågeställningar

 Hur bedrivs det folkhälsopolitiska arbetet nationellt?

 Vilka incitament har organisationer i sitt hälsoarbete?

 Vilka är framgångsfaktorerna för att skapa en hälsosam arbetsplats?

1.3 Avgränsning

I vår avgränsning har vi utgått ifrån folkhälsoarbetet och folkhälsopolitiken i Sverige. Vi har också avgränsat oss till ett företag, Stora Enso som utgör den empiriska delen av vårt arbete. Stora Enso har premierats för sitt hälsofrämjande arbete 2002 vid enheten Fors Bruk och 2017 vid enheten Skutskärs Bruk. Detta har gett oss en möjlighet att följa företagets utveckling och undersöka vilken effekt hälsoarbetet gett inom företaget.

Att vi avgränsat oss till ett företag innebär att underlaget inte är tillräckligt stort för att en generalisering ska kunna göras utifrån vår studie, men faktorer som

framkommer i arbetet kan vara vägledande för andra organisationer.

I kommande avsnitt behandlar vi användbara och relevanta teorier kopplade till vårt forskningsområde.

(11)

2 Teoretisk referensram

Ändamålet med den teoretiska referensramen är att samla den dokumenterade erfarenheten som redan finns inom forskningsområdet. Det är viktigt att inte behöva uppfinna hjulet på nytt utan att utgå ifrån befintlig kunskap. (Wiedersheim-Paul &

Eriksson, 2014)

Den teoretiska referensram för uppsatsen kommer att utgå ifrån motivationsfaktorer enligt Maslow och Herzbergs tvåfaktorteori som förklarar vad som motiverar människan och skapar en arbetstillfredsställelse. Det salutogena synssättet är en åskådning som fokuserar på att tillvarata det friska, till skillnad mot den syn som hälso- och sjukvården har, det vill säga det patogena synsättet med fokus på sjukdom. KASAM handlar om en känsla av sammanhang som påverkar hur människor förhåller sig till sina egna liv och därmed har inverkan på sin känsla av hälsa. Vad som skapar en hälsosam och frisk arbetsplats baseras på en studie som gjorts av Prevent2. Vår teoretiska referensram bidrar även med begrepp och

definitioner som är viktiga för läsaren för att få en helhetsbild inom området hälsa – ohälsa. Den teoretiska referensramen ska bidra till att tolka och förstå vårt

insamlade empiriska material.

2.1 Begrepp – definitioner

I detta avsnitt förklaras begrepp och definitioner som är viktiga för läsaren ska få en förståelse inom området hälsa – ohälsa.

Hälsa

Enligt World Health Organization (WHO) är definitionen av hälsa (WHO, 2019):

“Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of disease or infirmity.”

Folkhälsomyndighetens översättning av WHOs definition av hälsa är följande (Folkhälsomyndigheten, 2019d):

” […] hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”

Johnsson, Lugn, Rexed (2003, s 19) definierar hälsa på följande sätt:

”Hälsa är subjektiv, hälsa är en upplevelse av välbefinnande, ett tillstånd då man finner mening med livet och då det är i balans.”

Johnny Johansson var vid denna tid företagsläkare på Fors Bruk. Anders Lugn utbildar och handleder inom kommunikation och ledarskap och Birger Rexed är läkare. Tillsammans har dessa personer författat boken Långtidsfrisk.

2 Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet där Svenskt Näringsliv, LO och PTK är huvudmän.

(12)

Ohälsa

Svenska Akademiens definition av ohälsa är följande (Svensk Ordbok, 2019):

”Tillstånd av sjukdom eller försvagade kroppsfunktioner.”

Folkhälsa

Pellmer, Wramner och Wramner (2017, s 15) definierar folkhälsa enligt följande:

”Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika

befolkningsgrupper. Begreppet innefattar inte bara summan av individernas hälsa utan även mönster av större eller mindre olikheter i hälsa som råder mellan olika grupper inom befolkningen.”

Kristina Pellmer Wramner är samhällsplanerare och har disputerat i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälsofrämjande arbete. Hon har arbetat som folkhälsoplanerare inom primärvården, samt varit universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola.

Håkan Wramner är folkhälsovetare och utredare med erfarenhet av styrning och utveckling inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst, samt har flerårig erfarenhet som beställare av hälso- och sjukvård och hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Bengt Wramner är legitimerad läkare och har disputerat inom medicinsk vetenskap med inriktning mot epidemiologi. Han var under flera år universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och Mälardalens högskola.

Folkhälsovetenskap

Hallberg definierar folkhälsovetenskap på följande sätt (Hallberg, 2010, s 35):

”Hälsa, välbefinnande, livskvalitet och livsstil är centrala begrepp inom hälsovetenskapen, men allmänt vedertagna definitioner saknas.”

Lillemor Hallberg är professor i folkhälsovetenskap, samt vårdvetenskap. Hon är också legitimerad sjuksköterska och vårdlärare, samt psykolog fil dr docent i psykologi.

Långtidsfrisk

Johnsson, Lugn, Rexed (2003, s 106) definierar långtidsfrisk på följande sätt:

” […] de arbetstagare som inte hade varit sjukskrivna alls under två år och hade varit anställda i tre år […] ”

2.2 Organisationsteorier

Organisationsteori bygger på antaganden om organisationers grundläggande mål, funktion, drivkrafter och dynamik. Det inbegriper även individens betydelse i en organisationsstruktur. Oftast kan inte en enda teori förklara hur individer och organisationer fungerar men varje enskild teori belyser sin förklarande del av omvärlden. (Aronsson et al, 2012)

(13)

Maslows behovsteori

Redan 1935 började Abraham H Maslows forskning om motivation och ungefär tjugo år senare publicerades han huvudsakliga arbete. Maslow såg människan som en sökande varelse som alltid söker efter något nytt när ett behov är tillfredsställt.

Enligt Maslow är vissa behov mer grundläggande än andra och han placerade dessa så kallade primärbehov nederst på sin skala, se figur 1 nedan, Fysiologiska behov och Trygghetsbehov. De Sociala behoven placerades högre upp då han ansåg att dessa kommer senare när de primära behoven redan är tillfredsställda. Behoven ska inte ses som isolerade från varandra utan i sammanhang. Behoven kan också förekomma i annan ordning. Maslow menade att det lägst otillfredsställda behovet blir det dominerande, vilket motiverar människan att en handling för att

tillfredsställa det. När behovet väl är tillfredsställt försvinner motivationen till handling. Enligt Maslow finns bara ett behov som aldrig kan tillfredsställas fullt ut och det är Behovet av självförverkligande. (Abrahamsson & Andersen, 2005)

Figur 1. Maslows behovshierarki (Källa: Egen bearbetning)

Maslows teori har blivit utbredd i dagens samhälle främst inom organisationsteorin även om han skapade teorin mot bakgrund av sin erfarenhet som psykolog. Kritiker av Maslows teori anser att hans teori ter sig ovetenskaplig.

Vetenskapligt stöd finns för att skilja mellan behov av lägre eller högre ordning, se figur 2 nedan. Behov av lägre ordning upphör att motivera när de blivit

tillfredsställda medan behov av högre ordning kan ge ytterligare motivation.

Figur 2. Behov av lägre och högre ordning och deras betydelse för motivationen. (Källa: Ibid s 144)

(14)

Herzbergs tvåfaktorteori

Betydelsen av tillfredsställelse i arbetslivet studerades av Frederick Herzberg. Han menar att man i motivationssammanhang måste göra skillnad på arbetssituation och arbetsinnehåll. Herzberg använde Maslows kategorisering av de mänskliga behoven som utgångspunkt för sin forskning. De motivationsfaktorer som Herzberg menar leder till att en individ försöker tillfredsställa behoven är följande (Ibid):

 Prestationer: Tillfredsställelse i att genomföra ett arbete, att lösa problem, att se resultat av sitt arbete.

 Erkännande: För väl utfört arbete i motsats till en generell känsla av att ha blivit prissatt.

 Arbetet i sig själv: Intressant varierat, skapande och dylikt.

 Ansvar: Kontroll över sin egen arbetssituation, att åta sig ansvaret för andra utför arbetet.

 Befordran: Konkreta tillfällen då man blivit tilldelad högre formell status i organisationen, fått en högre ställning.

 Växt: Inlärning av nya färdigheter med större befordringsmöjligheter och möjlighet för vidare växt.

När något av dessa behov tillfredsställs leder det till behov av mer. En prestation leder till ett behov av att prestera mera. Behov av lägre ordning kallas av Herzberg för hygienfaktorer och leder inte till ökad motivation i arbetslivet. Dessa

hygienfaktorer är följande (Ibid s 150):

 Organisationens politik och administration: Gäller organisationen i dess helhet i motsats till förhållandet mellan över- och underordnade.

 Ledaren: Om han eller hon har yrkeskompetens, är rättvis, villig att lära ut och delegera.

 Arbetsförhållanden: Gäller de rent fysiska arbetsförhållandena som ljus, värme, drag, buller, arbetsplatsens utformning och arbetsbelastning.

 Mellanmänskliga förhållanden: Förhållandet mellan kolleger och mellan ledare och underordnade.

 Ekonomisk ersättning: Lön och andra ekonomiska belöningar.

 Status: Inte främst formell status, utan statussymboler, exempelvis större tjänstebil.

 Trygghet i arbetet: Objektiva tecken på trygghet som tjänstetid, att företaget är solitt, skydd mot uppsägning med mera.

 Privatlivet: Trivsel i arbetet påverkas av till exempel problem i hemmet.

Om hygienfaktorer finns på en arbetsplats så kommer ändå inte motivation att uppstå, men om de saknas leder det till vantrivsel. Trivselbegreppet är alltså tvådimensionellt, vilket är grunden för Herzbergs tvåfaktorteori, se figur 3 nedan.

Motivationsfaktorer Hygienfaktorer

Finns Trivsel Icke vantrivsel

Finns ej Icke trivsel Vantrivsel

Figur 3. Effekterna av existensen av motivations- och hygienfaktorer. (Källa: Ibid s 152)

(15)

Abrahamsson & Andersen skriver följande om motivation (Ibid s 152):

”Motivation är varken morot eller piska. Motivation är en inre drivkraft som ligger latent hos alla människor och som får oss att göra något eftersom vi har lust till det – inte för att vi är rädda för piskan eller vill ha moroten.”

Även Herzbergs teori har kritiserats för att inte vara vetenskapligt styrkt. Kritiken avser hans sätt att insamla data, klassificeringen av faktorerna, bristande hänsyn till individuella skillnader och det är svårt att validera hans teori (Ibid)

2.3 Den förändrade synen på hälsa och ohälsa

Enligt Hallberg och Svensson är det först när människan drabbas av sjukdom som en tydlighet om vad det innebär att inte ha en god hälsa inträffar. Många sjukdomar kan förebyggas men satsningar på preventiv hälsovård är inte tillräckliga. Att främja hälsa och förebygga ohälsa kan många gånger göras förebyggande genom

motivation, tillit och att resurser satsas på individen. Hälsan påverkas av

livsstilsfaktorer men även strukturella förhållanden som kön, social bakgrund och etnicitet. För att ändra livsstil måste människans kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa öka. (Hallberg & Svensson, 2010)

Frykman och Hansen skriver i sin bok om något som kom att nämnas den svenska hälsoparadoxen. Under 00-talet sköt siffrorna i höjden för sjukskrivningar. Ca 15 % av medborgarna i arbetsför ålder 16-65 år, fick sin försörjning av allmänna medel och sjukintyg på ohälsa var orsaken. Den höga sjukfrånvaron avspeglade inte hälsotillståndet i landet eftersom det var en relativt frisk befolkning som stod för kostnaderna. Sveriges befolkning levde längre än i andra länder vilket visade att människor i Sverige var friskare. Inom forskningen studerades hur

sjukskrivningarna var kopplade till ålder, genus och arbetslöshet. Något som var tydligt var att antalet sjukskrivna varierade mellan olika delar av landet och tätorter.

För Frykman och Hansen blev det väsentligt att försöka förstå vad som är orsaken till att folk sjukskriver sig. Finns det olikheter i samhällskulturen som gör att ohälsotal varierar mellan orter? En undersökning genomfördes mellan Jönköpings län och Jämtlands län med ohälsotal3 på 35,4 respektive 50,3 ersättningsdagar från Försäkringskassan. Undersökningen visade att ohälsan beror mer på var du bor än var du arbetar med. Människor i vissa delar av landet såg mer till sitt eget liv än till samhället och solidaritet. Det finns en kultur runt vad som är ok från omgivningen när det gäller sjukskrivningar som varier på olika platser. I undersökningen kunde man också se att regelverket hanterades olika av Försäkringskassans tjänstemän.

Sjukskrivningar blev ett universalredskap för att hantera sociala problem. (Frykman

& Hansen, 2009) KASAM

Grundaren av begreppet KASAM är Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, som i sin forskning om överlevande i koncentrationsläger sett att trots att människor utsatts för samma påverkan av stressorer så hanteras det på olika sätt av individerna. Människor som utsatts för avskyvärda påfrestningar ansåg ändå att de

3 Antal dagar per som försäkringssystemet betalar ut sjukrelaterade bidrag.

(16)

hade en tillfredställande hälsa. Hur kommer det sig att människor trots dessa

påfrestningar ändå förblir friska, blev en forskningsansats för Antonovsky. KASAM förklaras som en känsla av sammanhang och skildrar människans motståndsresurser.

Antonovsky skriver följande (Antonovsky, 2005 s 46):

”Känslan av sammanhang är en global hållning som utrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att

1. de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga

2. de resurser som krävs för att man skall kunna möte de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och

3. dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang”

De tre centrala komponenter som KASAM består av är, Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Begreppet begriplighet handlar om att förstå och förhålla sig till information som människan utsätts för, förutsägbara eller inte, och förmågan till att kunna förklara och kategorisera det som händer. Begreppet hanterbarhet definierar till vilken grad människan hanterar påfrestningar och vilka resurser som står till förfogande för personen och detta kommer att påverka hur prövningar tas emot.

Resurser kan vara familj, vänner, arbetskamrater eller trosuppfattning. Genom detta kommer känslan av utanförskap undvikas då individen inte står ensam inför

påfrestningar och de krav som ställs. Meningsfullhet handlar om delaktighet och möjlighet till medverkan i de processer som skapar de dagliga erfarenheterna för människan och vara del i något större. (Ibid)

Salutogent synsätt

Salutogent brukar ibland benämnas ihop med patogent synsätt, vilket är två

motsatser. Det patogena är ett sjukdomssynsätt där framförallt sjukdomen är i fokus.

Ofta är det läkare som avgör hur en viss sjukdom yttrar sig och fokus hamnar på den felande detaljen. Det salutogena synsättet är ett hälsosynsätt som fokuserar på det som är friskt och fungerar. Synsättet blir en utgångspunkt för att förstå vad det är som fungerar och en inriktning att främja bättre hälsa (Hanson, 2010)

Det salutogena synsättet befrämjar en rörelse mot det friska och en väg mot en ny syn på hälsa och sjukdom. Vissa faktorer bidrar till arbetstillfredsställelse och andra bidrar till otillfredsställelse. (Antonovsky, 2005)

Istället för att söka orsak till sjukdom söks istället orsak till att människan behåller och stärker sin hälsa. Då räcker det ofta inte med att leta efter enstaka detaljer och orsakssamband. Människan och hennes sammanhang inrymmer unika

förutsättningar som medverkar till hälsa. Hälsa och ohälsa finns hos alla människor hela tiden och hälsa behöver inte ses som antingen frisk eller sjuk utan som en fysisk och upplevd kvalitet. Människans berättelse är viktigare än symptomen.

(Hanson, 2010)

(17)

Frykman och Hansen skriver även i sin bok om något som kom att benämnas

”Mullsjömodellen”. Vårdcentralen i Mullsjö hade ett program för att stödja långtidssjuka. Var fjärde vecka fick patienten samtala med någon i personalen för att ställa en diagnos. Genom insikt om vad som är orsaken till sjukdomen, samt en fördjupad självinsikt bidrog det till patientens möjligheter att gå tillbaka till arbetet.

Mullsjömodellen byggde på en helhetssyn där kroppsliga besvär är lika viktiga som själsliga, samt att arbetsplatsen inte är separerad från hemmet. Det var viktigt för den enskilde att komma till insikt i sin delaktighet i hur sjukdomen utvecklades.

(Frykman & Hansen, 2009)

Salutogenes används ibland som annat ord för friskfaktorer eller främjande faktorer.

Orsaken till hälsa finns hos hela människan, därför behövs ett helhetstänk till exempel på arbetsplatsen där både fysiska, psykiska, sociala och existentiella förutsättningar vägs in. I ett salutogent ledarskap är det viktigt att värdera vad det är som fungerar bra och involvera individen eller gruppen. Fokusera på det som ska uppnås och involvera faktorer som bidrar till att uppnå mål istället för brister som finns. En viktig fråga att använda sig av är vad som är önskeläget för gruppen eller individen, samt att möta människan där den är och står just nu. Dagens medarbetare väljer att ansluta sig till en arbetsplats eller organisation där det finns ett

meningsfullt sammanhang och ett utrymme för att förverkliga sina ambitioner. Det är viktigt att stärka förutsättningarna för att medarbetarna ska vilja, kunna och orka göra en uthållig arbetsinsats. KASAM kan användas som en tankemodell med tre olika tillämpningar där hela tiden Meningsfullhet, Begriplighet och Hanterbarhet ingår (Hanson 2010):

 Tolka och förstå nuläget som innebär att lyssna in, både det som sägs och det som inte sägs. Reflektera och tolka situationen.

 Beskriva önskeläget och koppla det till individuella, gemensamma och organisatoriska meningsfaktorer.

 Planera och leda förändring, genom att ge information och föra dialog.

Kommunikation och öppenhet minskar risken för spekulationer. Formulera och kommunicera en övergripande vision och låt människor vara delaktiga på riktigt. Ta hänsyn till synpunkter och ge redskap som skapar

förutsättningar för balans.

Friska arbetsplatser

Ett forskningsprojekt Hälsa och framtid som Prevent genomförde konstaterade att det finns en röd tråd i friska företag. När man fokuserar på risker och problem i ett företag är det lätt att ansvaret hamnar på individen. Perspektivet för projektet har därför varit att hitta ett önskat läge i en organisation. De friska företagen har ett gott ledarskap och erbjuder människor ett meningsfullt arbete. Dessa företag har en tydlig vision och arbetar långsiktigt med att synliggöra medarbetaren och göra denne delaktig. Det krävs ett ärligt intresse för att skapa ett friskt företag och förändringen börjar alltid med ledarskapet. Det finns kunskap om vad som skapar sjukdom men vad som skapar friskhet har det inte ägnats lika mycket intresse mot.

(Thornblad, 2009)

(18)

Forskningsprojektet bestod av fyra delstudier, där en delstudie omfattade hur en arbetsplats ska organiseras för att vara hälsosam. Frågor ställdes till mer än 200 representanter för friska och typiska företag. Resultatet kan sammanfattats i fyra stycken nyckelområden (Ibid):

Ledarskap och kompetensförsörjning: En stödjande ledare har betydelse för personalens hälsa genom att motverka stress, ge ökad effektivitet och motivation.

Ledare väljs utifrån sin förmåga att visa tillit och ha social kompetens, vilket medverkar till att ledaren blir ett bra stöd för medarbetaren. Att satsa på

kompetensutveckling har inte bara ett värde för verksamhetens direkta behov, utan ger även en personlig utveckling för medarbetaren.

Delaktighet: Inflytande ökar engagemanget och tillfredsställelsen med arbetet, samtidigt minskar även sjukfrånvaron. Genom delaktighet får individen bättre förmåga att hantera de krav som ställs. Både balans mellan krav och kontroll, samt en känsla av sammanhang har i tidigare forskning visat sig vara friskfaktorer.

Kommunikation och kännedom: Kommunikationsvägar som fungerar, samt en öppenhet med information. Öppenhet skapar kännedom om organisationen för både ledare och medarbetare. När det är högt i tak törs medarbetare komma med kritik och avvikande åsikter.

Synen på hälsa och sjukfrånvaro: En tydlig struktur för att tidigt fånga upp ohälsa och sjukfrånvaro. Genom att hålla kontakten med den som är frånvarande främjas en snabbare återgång till arbetet. För att underlätta en medarbetares återgång till arbetet efter sjukskrivning kan det finnas ett behov av nya eller förändrade arbetsuppgifter.

I nästa avsnitt i rapporten kommer vi att dels beskriva metoder och vetenskapliga synsätt, men också vilka överväganden vi gjort utifrån vårt val av metod för denna uppsats.

(19)

3 Metod

Forskningsfrågor kan behandlas med hjälp av olika metoder. Metodvalet är

väsentligt när en analys ska göras i en uppsats, då olika metoder kan ge skillnader i det resultat som uppnås i arbetet. Inledningsvis beskriver vi olika

vetenskapsfilosofiska synsätt som olika metoder kan relateras till, detta inkluderar verkligheten, kunskap och vägen till kunskap.

3.1 Metoder och vetenskapliga synsätt

Kvantitativ metod handlar om insamling av numeriska data och används när forskningen har en deduktiv ansats, verkligheten anses då kunna beskrivas med siffror. Kvalitativ metod handlar ofta om analys av ord istället för numeriska data och används när studien har en induktiv ansats, verkligheten tolkas utifrån hur den beskrivs för forskarna. När kvalitativ metod används får forskaren en förståelse för hur deltagare i studien uppfattar verkligheten. Kvalitativ metod lägger i högre grad vikt vid ord och begrepp, än kvantifiering under perioden för datainsamling och vid den efterföljande analysen. (Bryman & Bell, 2017)

Hermeneutik är en tolkning som går ut på att skapa förståelse för den mening, innebörd och värdering som finns i texter, handlingar och beslut. En hermeneutisk tolkning förklaras genom att sätta in fenomen i mänskliga, historiska, sociala, ekonomiska och kulturella sammanhang. Verkligheten är subjektiv och skapas i samspelet mellan människor. Det är endast den typ av förståelse och förklaring som avser att skapa inlevelse i ett mänskligt, socialt och kulturellt sammanhang som är hermeneutisk tolkning. (Egidius, 2008)

Ontologi handlar om tillvarons grundläggande natur och studier om ”vad som är”

och ”vad som kommer” för vilka språket är en grundläggande verklighet. Det är ett sätt att frambringa kunskap som bygger på föreställningen om att människan värld är en samtalsvärld. (Kvale & Brinkmann, 2009)

Epistemologi (kunskapsteori) är ett begrepp som avser läran om vad man kan veta och hur man kan skaffa sig kunskap. Det finns ett samband mellan orsak och verkan av det som sker, kunskapen uppnås stegvis. (Wadenstrom, 2019).

Induktion och Deduktion är ett motsatsbegrepp som handlar om olika angreppsättet för en forskningsfråga. Induktion har sin utgångspunkt i att arbeta med empiriskt material. Utifrån det empiriska materialet skapas sedan teoretiska ståndpunkter. Ett deduktivt angreppssätt handlar om att studien utgår ifrån befintliga begrepp och teorier, för att sedan pröva teorin mot det empiriska materialet. (Wiedersheim-Paul

& Eriksson, 2014)

Begreppet Validitet avser hur och om slutsatserna som dragits efter studien hänger samman. Det finns olika varianter av validitet, exempelvis intern och extern validitet. Begreppet Reliabilitet avser om slutsatserna som dragits efter studien skulle bli likadana om studien utförs på nytt, eller om andra förutsättningar har påverkat resultatet. (Bryman & Bell, 2017)

(20)

3.2 Intervjumetod

Enligt Bryman & Bell är det lämpligt vid användandet av kvalitativa intervjuer att låta den intervjuade föra intervjun i olika riktningar, till skillnad från en kvantitativ intervju där den intervjuade styrs av forskarens intressen. Kvalitativa intervjuer kan vara av olika slag, ostrukturerade och semistrukturerade. De semistrukturerade intervjuerna baserar sig på ett visst antal teman, vilket kallas intervjuguide, som intervjuaren förberett och som ska beröras under intervjun. Intervjun sker i form av ett samtal där intervjuaren väver in frågeställningarna i samtalet. Intervjuaren är fri att ställa spontana följdfrågor på det som den intervjuade berättar, alla frågor måste inte vara enligt intervjuguiden. Intervjun måste inte heller ske i den ordning som intervjuaren förberett. (Ibid)

3.3 Grundad Teori

I vårt arbete kommer vi att använda oss av en vanlig kvalitativ analysmetod, Grundad Teori, se figur 4 nedan.

Figur 4. Grundad Teori (Källa: Ibid s 545)

(21)

Arbetsgången är följande (Ibid s 545):

 Forskaren börjar med en generell frågeställning av problemområdet (1)

 Relevanta personer/händelser väljs ut (2)

 Relevanta data samlas in (3)

 Data kodas (4) och genererar begrepp (4a)

 De fyra första stegen tillämpas iterativt, det vill säga forskaren går tillbaka och samlar in mer data om det i senare steg visar sig vara nödvändigt.

 En kontinuerlig jämförelse mellan indikatorer och begrepp (5) genererar kategorier (5a)

 Kategorierna mättas under kodningen (6)

 Relationer mellan olika kategorier undersöks (7) så att hypoteser om samband mellan kategorierna kan utvecklas (7a)

 Ytterligare data samlas in via teoretiskt urval (8, 9)

 Insamlingen av data styrs av när teoretisk mättnad uppnås (10) och av att hypotesen prövas (11), vilket leder till en specificering av substantiell teori (11a)

 Den substantiella teorin utforskas relaterat till de olika situationer i vilken teorin genererades (12) och en formell teori kan genereras (12a). Steg 12 är ovanligt i Grundad Teori.

3.4 Vårt metodval

Studien baserar sig på en kvalitativ granskning, med induktiv ansats där vi utgår ifrån det empiriska materialet Avsikten med valet av kvalitativ metod är att vi vill skapa en förståelse för forskningsområdet, det vill säga vårt ontologiska synsätt är att vi vill förstå verkligheten från insidan. Vi använder en hermeneutisk

forskningsfilosofi som innebär att förklaring av fenomen sätts i ett sammanhang.

Epistemologin handlar om människors upplevda samband, det finns inga objektiva sanningar utan allt är subjektivt och kunskapen uppstår i möten.

Vi har främst utgått från rapporter från myndigheter, samt litteratur i ämnet.

Validiteten i vår uppsats handlar om relevansen inom vårt forskningsområde vilken är svår att uppskatta och mäta. Då vår studie är kvalitativ baseras reliabiliteten på både datainsamling och analys av insamlat data. Grundad Teori som är en

analysmetod inom kvalitativ forskning, betonar vikten av teoretisk lyhördhet för att undvika problemet med att datainsamlingen påverkas av forskarens förutfattade meningar. Därför passar metoden vårt forskningsområde.

För att lättare kunna strukturera arbetet med uppsatsen delas arbetet in i olika faser:

 Fördelning av arbete

 Insamling av material

 Analys av material

 Sammanställning av slutsatser

Processen mellan de olika delarna kan utföras iterativt och det insamlade materialet kan revideras utifrån nya förutsättningar under arbetets gång.

(22)

Fördelning av arbete

Vi är två författare till uppsatsen och vi har fördelat arbetet jämnt mellan oss utifrån noggrant diskuterade dispositioner. Varje steg har sedan gemensamt processats och vi har diskuterat oss fram till en gemensam syn i de olika delarna. Efter varje handledningstillfälle och oppositionsseminarium har vi också gemensamt diskuterat förändringar som behövts göras. Det har varit givande att skriva tillsammans tack vare de diskussioner som uppstår, men det finns också ett behov av att nå samsyn.

Vi tar var och en ansvar för uppsatsen i sin helhet.

Insamling av material

Materialet i studien har hämtats från litteratur och myndighetsrapporter inom folkhälsoområdet som beskriver hälsoläget nationellt och det arbete som bedrivs för att uppnå de politiskt beslutade folkhälsomålen. I urvalet av material har

myndighetsrapporterna varit en referensram att förhålla sig till. Den större delen av materialet har berört sjuktal och samhällets kostnader för ohälsa. Det fanns mängder av material som beskrev orsaker till ohälsa. Vi tilltalades av det material som vände på frågeställningen och istället behandlade det som gör människor friska och valde att fördjupa oss i det material som främjar hälsa hos individen. KASAM och det salutogena synsättet, där hela människan är i fokus, innebär det att människor kan ha hälsa trots sjukdomar och sjukdomstillstånd. Granskningen av material har inriktat sig på ett företag, Stora Enso, som arbetat med satsningar på friskvård och hälsa. Stora Enso har fokuserat sitt arbete enligt det salutogena synsättet med att se hela människan och uppmuntrat det friska, vilket har gjort att vi fängslats av boken Långtidsfrisk. Det empiriska materialet till uppsatsen avseende folkhälsa och hälsosatsningar har hittats på Internet och i litteratur. Vi har nyttjat referenser i artiklar, rapporter och litteratur för att utifrån dessa hitta ytterligare material i insamlingsfasen. Vid sökning på Internet har vi använt oss av följande sökord:

Ohälsa, friska arbetsplatser, hälsofrämjande insatser, friska företag och friskfaktorer.

Som ytterligare en del i insamlingen av material har vi valt att använda oss av semistrukturerad intervju. Vi arbetar med kvalitativ forskning och vill ha den flexibilitet som denna intervjuform erbjuder, men samtidigt ha förberedda teman som omfattar de ämnen som vi vill täcka in i vår studie. Intervjun genomfördes via Skype och vi delade in arbetet i att en person intervjuade och en person noterade det som sades. Intervjun skrevs rent och sammanställdes direkt efter intervjutillfället medan den var i färskt minne. Den intervjuade har fått intervjun skickad via mail och bekräftat att vi uppfattat svaren rätt. Via mail har vi också ställt några kompletterande frågor till den intervjuade personen.

Frågorna till Skutskärs Bruk handlade om hur deras hälsosatsningar har genomförts.

Viktiga frågor har också varit vilka roller de olika delarna av organisationen har haft i satsningarna, samt vilka resultat och effekter som identifierats. Frågorna i sin helhet återfinns i bilaga 1.

Analys av material

Avsikten med uppsatsen har varit att belysa bakgrunden till ett företags hälsoarbete, hur detta genomförts och vad resultatet av arbetet blev. I det här skedet var det

(23)

också varit viktigt att sammanställa en lista över de begrepp som förekommer inom den litteratur och de studier vi använt oss av. Detta för att betydelsen av begreppen ska vara förklarade inför det avslutande arbetsmomentet med att analysera

materialet. I sökandet efter material lyckades vi inte hitta material av vetenskaplig kvalitet som gjorde det möjligt att besvara den frågeställning som vi inledde vårt arbete med. Vi fick därmed justera vår frågeställning under arbetets gång.

Det insamlade materialet kategoriserades i enlighet med arbetssättet i Grundad Teori. Kategoriseringarna har vi sedan använt oss av i denna uppsats. Vi kom fram till följande kategorier:

 Folkhälsopolitik

 Friska arbetsplatser och medarbetare

 Framgångsfaktorer för friska arbetsplatser

När kategorierna mättats kunde vi börja se sambanden mellan dem och utveckla våra frågeställningar, samt prövade dessa mot det insamlade materialet.

Sammanställning av slutsatser

Vi har inte för avsikt att utifrån Grundad Teori formulera en formell teori men har använt oss av metodens arbetssätt för materialinsamling (data) och analysen av materialet. Slutsatserna baseras på vår studie i kombination med material i den teoretiska referensramen och de samband vi kan se mellan olika faktorer som påverkar vårt forskningsområde. Genom våra gemensamma diskussioner har vi kunnat fördjupa oss i nyanserna i vårt insamlade material och därmed tränga in djupare i vårt ämnesval. I slutsatserna besvarar vi frågeställningarna och vårt syfte.

I det följande avsnittet behandlas folkhälsopolitik i vår studie.

(24)

4 Folkhälsopolitik

Den folkhälsopolitik som bedrivs i Sverige har till syfte att underlätta

folkhälsoarbetet på alla samhällsnivåer, samt utnyttjandet av samhällets resurser.

Pellmer, Wramner & Wramner skriver (Pellmer, Wramner & Wramner, 2017, s 77):

”Folkhälsoarbete är mångas ansvarsområde. Man brukar säga att hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället.”

4.1 Folkhälsomyndighetens uppdrag

Folkhälsomyndigheten om sitt ansvar och sin uppgift (Folkhälsomyndigheten, 2019c):

”Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot.”

I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår även att de ska bidra till att uppnå det folkhälsopolitiska målet att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa i hela

samhällets befolkning, samt arbeta bort påverkbara hälsoklyftor inom en generation.

Myndigheten tar även fram och sprider vetenskapligt grundad kunskap som förebygger sjukdomar. (Folkhälsomyndigheten 2019c)

”I uppdraget från regeringen ingår även att följa hälsoläget i befolkningen och de faktorer som påverkar detta. Genom vårt arbete bidrar till genomförandet av FN:s globala mål, Agenda 2030 för hållbar utveckling.”

4.2 Hälsoutvecklingen i Sverige

Medellivslängden i Sverige ökar och visar ingen tendens till stagnation. Från 2006 till 2018 ökar den med 2,08 år för män och 1,34 år för kvinnor. Sedan slutet av 1970-talet har männens livslängd ökat mer än kvinnornas. Det innebär att skillnaden mellan mäns och kvinnors medellivslängd har minskat från 4,21 år 2006 till 3,47 år 2018. (SCB, 2019)

Den äldre delen av befolkningen ökar till antal och andel av Sveriges totala befolkning. Kvinnors ökade livslängd medför en ökning av andelen friska år.

Männens ökade livslängd medför en ökning av deras andel år med ohälsa.

(Abrahamsson M, Hydén L-C, Motel-Klingebiel A, 2017)

Självskattad hälsa har ökat 2006-2018, mätt som andelen som uppger gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd. Mönstret för den självskattade hälsan är densamma som för dödligheten, ju högre utbildningsnivå desto högre självskattad hälsa. Andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt aktiva är 64 % 2018.

Det finns ingen större skillnad mellan kvinnor och män, men gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå är mer aktiva än de med förgymnasial utbildningsnivå, se figur 5 nedan. (Folkhälsomyndigheten, 2019a)

(25)

Figur 5. Fysisk aktivitet i åldern 16-84 år, fördelad på utbildningsnivå (Källa: Folkhälsomyndigheten, 2019a, s 19)

Skillnader i hälsa finns också mellan olika grupper i befolkningen, vilka har samband med olika gruppers livsvillkor och levnadsvanor. Välsituerade gruppers hälsa kan ge en fingervisning om vilken folkhälsa som är möjlig att uppnå om alla grupper i befolkningen ges samma förutsättningar. (Pellmer, Wramner & Wramner, 2017)

Den normala sjukfrånvaron ligger på 2-4 % av arbetstiden. Den nivån ger signaler om att förhållanden på en arbetsplats är i balans. Under 2 % innebär att individer troligen är på jobbet trots att de är sjuka och över 4 % innebär att det är faktorer på arbetsplatsen som inte är bra och att insatser för ett hälsofrämjande arbete behöver sättas in. (Johnsson, Lugn & Rexed, 2003)

4.3 De folkhälsopolitiska målen

Folkhälsomyndigheten har ett samordningsansvar för folkhälsoarbetet på statlig nivå och myndigheten ska bidra till samverkan av insatser för en god och jämlik hälsa. I regeringens proposition (Prop. 2017/18:249) föreslås de ursprungliga 11 nationella folkhälsomålen istället att omfatta 8 stycken prioriterade målområden. (Regeringen, 2017)

Propositionen antogs av riksdagen under våren 2018 med ett övergripande mål och åtta nya målområden för jämlik hälsa. Det övergripande målet är

(Folkhälsomyndigheten, 2019a, s 10):

”Regeringens övergripande mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation”.

(26)

Målområden är (Regeringen, 2017):

 Målområde 1: Det tidiga livets villkor

 Målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning

 Målområde 3: Arbete, arbetsmiljöförhållande och arbetsmiljö

 Målområde 4: Inkomster och försörjningsmöjligheter

 Målområde 5: Boende och närmiljö

 Målområde 6: Levnadsvanor

 Målområde 7: Kontroll inflytande och delaktighet

 Målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Målområdena förstärker jämlikhetsaspekten inom folkhälsopolitiken och samverkar med förändringen av det nationella målet för folkhälsoarbetet. De föreslagna målområdena tydliggör även vilka bestämningsfaktorer som är mest centrala för hälsan hos befolkningen. De första sju målområdena utgör centrala områden där resursbrister och sårbarhet är särskilt avgörande för jämlik hälsa. Resurser inom dessa områden genereras dels av individer själva, inom utbildningssystemet, på arbetsmarknaden och inom familjen, dels via välfärdsstatens olika institutioner och verksamheter. Skillnader i resurser inom dessa livsområden leder till ojämlikhet i hälsa genom dels skillnader i risker, dels i sårbarhet/mottaglighet och i de sociala och ekonomiska konsekvenserna av ohälsa. Den ojämlika hälsan drivs dessutom av skillnader i handlingsutrymme och tillvägagångssätt, vilka i sin tur kan påverkas negativt av resursbrist. Det åttonde målområdet En hälsofrämjande hälso- och sjukvård, markerar att hälso- och sjukvårdens verksamhet måste bli bättre på att möta de skillnader som finns mellan sociala grupper vad gäller insjuknande, behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa. Alla välfärdsinstitutioner och verksamheter som har betydelse för att skapa jämlika förutsättningar för god och jämlik folkhälsa i befolkningen är aktörer inom ramen för ett tvärsektoriellt folkhälsoarbete. (Ibid)

De målområden som är mest relevanta för vår uppsats och som vi fokuserar på är målområde 3 och 6. Eftersom vi studerar ett företag är målområde 3 en naturlig fördjupning. Individens levnadsvanor i form av kost, motion, rökning med mera påverkar även det arbetsinsats och kostnaderna för sjukskrivningar inom en organisation. En arbetsgivare har därför ett intresse av att medarbetarna främjar hälsan i sina liv. Medarbetaren å sin sida tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen och arbetsgivarens förhållningssätt i hälsofrågor påverkar därför medarbetarens val i livet. Satsningar för att få medarbetare att sluta röka,

stödprogram för minska alkoholkonsumtionen, uppmuntran till motion med mera, är andra aktiviteter ett företag eller en organisation kan erbjuda sina medarbetare. För att få med individen i kombination med arbetsmiljön och faktorer som påverkar arbetet blir därför även målområde 6 viktigt för oss.

Målområde 3: Arbete, arbetsförhållande och arbetsmiljö

Arbete och god arbetsmiljö är centralt för att uppnå en jämlik hälsa. Det finns en rad direkta kopplingar mellan människors arbetsmiljö och olika hälsoutfall. Kraftig risk för ohälsa uppstår vid höga arbetskrav, lågt inflytande, bristande socialt stöd, anställningsosäkerhet, brist på balans mellan arbete och fritid, samt lågt inflytande

(27)

över arbetet. Ensidig och fysiska belastningar i arbetet är vanligt förekommande i många arbetaryrken med risk för funktionsnedsättning och allvarlig kronisk

sjukdom. Arbetsmiljöarbetet måste vara i centrum för folkhälsoarbetet. Tillgång till företagshälsovård och det systematiska arbetsmiljöarbetet visar koppling till ställning på arbetet. Personal med högst ställning inom organisationen tar i högre utsträckning del av företagshälsovård än personal i lägre ställning. (Ibid)

Att ha en sysselsättning och ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan och för de allra flesta människor är arbete den primära källan till inkomster. Åtgärder för en mer jämlik hälsa bör därför inriktas mot att människor ges möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att generera egna resurser och handlingsutrymme. För att underlätta för arbetstagare att byta arbete vid behov och främja en god arbetsmiljö, samt ett hållbart arbetsliv över hela arbetsmarknaden är det viktigt att det finns en arena för det. Där är Arbetsförmedlingen, samt arbetsmarknadens parter och Arbetsmiljöverket viktiga som samarbetsparter och möjliggörare. För att få en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka utbildningssatsningar för personer som saknar gymnasieutbildning och att motverka diskriminering, samt underlätta för grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. (Folkhälsomyndigheten, 2019b)

Arbetsmiljöfaktorer är ett samlingsbegrepp för i sort sett allt i arbetssituationen som påverkar oss. Det kan vara tekniska eller fysiska faktorer som maskiner och

skyddsanordningar, fysikaliska faktorer som buller och belysning, ergonomiska faktorer som arbetsställningar, psykosociala faktorer som socialt stöd och relationer i arbetet och organisatoriska faktorer som ledarskap arbetstider,

utvecklingsmöjligheter och handlingsutrymme. (Statens folkhälsoinstitut, 2010) Arbete är viktigt för människans identitet och självbild. I många fall finns det starka vetenskapliga belägg för att arbetsmiljöfaktorer direkt eller indirekt påverkar hälsan.

Ibland kan arbetsförhållanden tillsammans med omständigheter utanför arbetet leda till ohälsoeffekter. Den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar, långvarig sjukskrivning och sjukersättning är ergonomiska belastningsfaktorer. Den näst vanligaste är organisatoriska och sociala faktorer. (Ibid)

Det pågår ett ständigt förändrings- och utvecklingsarbete på svenska arbetsplatser, nya arbetsmiljöer eliminerar gamla risker men det skapas nya problem som kräver nya lösningar. I detta arbetsmiljöarbete är framförallt arbetsgivarna,

Arbetsmiljöverket och företagshälsovården huvudaktörer. Arbetsmiljöverket påverkar arbetsmiljöfaktorer genom sitt sak- och systeminriktade tillsynsarbete, samt sin information. De blir därigenom normsättare för vad som är acceptabel arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. En viktig del är att omsätta arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete i praktiken. Trots många insatser finns det fortfarande brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom många organisationer. Många småföretag saknar en tydlig arbetsmiljöorganisation. Det finns således ett betydande glapp mellan samhällets förväntningar uttryckt i lagar och regler och praktiken i arbetslivet. (Ibid)

I begreppet hälsofrämjande arbetsplatser inryms många frågor som måste bearbetas framöver. Den samlade kunskapen om sambanden mellan hälsa, välbefinnande och

(28)

ekonomisk utveckling, samt vad som främjar hälsa och inte bara förebygger sjukdom och olycksfall, bör vidareutvecklas, både vetenskapligt och i praktiken.

Införandet av systematiskt arbetsmiljöarbete på landets arbetsplatser är långt ifrån slutfört. (Ibid)

Sambandet mellan hälsa och återhämtning mellan arbetspass avser aspekter som har med individens möjlighet att hantera arbetets belastningar och glädjeämnen i förhållande till åtagande, krav och belastningar inom andra livssfärer som familj, föreningsliv och fritid. Bristande återhämtning kan leda till stressreaktioner, sömnstörningar och i förlängning utmattningssymptom. Insikten om att hälsan inte kan ses kopplad till endast en sfär i människans totala livssituation blir alltmer utbredd. (Ibid).

Målområde 6: Levnadsvanor

Levnadsvanor är centralt för att uppnå jämlik hälsa. Många av förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren och av individens egna val och levnadsvanor.

Levnadsvanor skiljer sig åt beroende på individens sociala miljö, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Rökning, alkohol, dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och sömnproblem är välkända riskfaktorer för att insjukna bland annat cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. (Regeringen, 2017)

Vikten av fysisk aktivitet när det gäller att förebygga sjukdom har dokumenterats på ett övertygande sätt under senare år. Fysisk aktivitet påverkar en rad sjukdomar och hälsotillstånd. En halvtimmes fysisk aktivitet varje dag i måttligt tempo är

tillräckligt för att ge en betydande effekt för de allra flesta medborgare. Fysisk aktivitet förebygger högt blodtryck och har en klar blodtryckssänkande effekt. Detta kan ställas i relation till den dryga miljard kronor om året som kostnaden för

blodtrycksmediciner uppgår till. I många fall skulle behovet av medicinering minska avsevärt om läkarna istället ordinerade fysisk aktivitet. Det finns vetenskaplig dokumentation för att fysisk aktivitet har en förebyggande effekt när det gäller vissa cancerformer, depressioner och förebyggande effekter på benskörhet. Fysisk aktivitet underlättar även långsiktig viktnedgång och har en positiv

sjukdomsförebyggande effekt vid övervikt. (Folkhälsomyndigheten, 2019b)

Det finns sociala skillnader när det gäller möjligheterna till att utöva fysisk aktivitet.

Människor med kortare utbildning motionerar mindre än de med längre. Friluftsliv bör stimuleras både genom stöd till folkrörelser och bättre samhällsplanering där tillgång till grönområden är viktiga. Fysisk aktivitet under arbetstid är av central betydelse och andelen arbetsresor med cykel bör öka kraftigt. Andelen personer som uppger att de är fysiskt aktiva, det vill säga med 150 aktivitetsminuter eller mer per vecka, var 2018 64 % av befolkningen. Skillnaden är liten mellan kvinnor och män.

(Ibid)

(29)

För att främja en god hälsa rekommenderas vuxna personer (Pellmer, Wramner &

Wramner, 2017):

 Ägna sig åt minst 150 minuter medelintensiv eller minst 75 minuter högintensiv fysisk aktivitet per vecka eller att ägna sig åt en likvärdig kombination av dessa aktivitetsnivåer

 Uthållighetsaktivitet utförs i perioder av minst 10 minuter

 För att uppnå ytterligare positiv hälsoeffekt öka tiden för medelintensiv fysisk aktivitet till 300 minuter per vecka eller ägna sig åt 150 minuter högintensiv fysisk aktivitet per vecka eller en likvärdig kombination av medel- och högintensiv fysisk aktivitet

 Minska stillasittandet

Utöver de sjukdomstillstånd som kan förekomma vid fysisk inaktivitet, medför istället fysik aktivitet stora psykologiska fördelar, till exempel känslan av att kunna påverka sin situation och sitt oberoende. Fysik aktivitet är som många andra levnadsvanor kopplade till sociala mönster och livsstil. (Ibid)

4.4 Arbetsmiljöarbete och lagstiftning

En arbetsgivare är ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen, vilket innefattar allt som påverkar företagets personal på jobbet. Exempel på ingående delar är luft, ljud, arbetstempo, kontakt med kollegor med mera. Syftet med en bra arbetsmiljö är att arbetsplatsen ska vara säker och trivsam och arbetsgivaren ansvarar för att så är fallet, men arbetstagarna och skyddsombuden har också ett ansvar för arbetsmiljön.

(Arbetsgivarverket 2018)

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) stiftades av Riksdagen 1977 och lagen uppdaterades senast våren 2019. Historiskt sett har arbetsmiljö setts som huvudsakligen den fysiska arbetsmiljön men sedan 1977 omfattar lagstiftningen även psykosocial arbetsmiljö. Lagen innehåller även i kapitel åtta möjlighet till påföljd, böter kan utdelas, egendom kan förverkas och sanktionsavgifter kan tas ut om lagen inte följs.

4.5 Skatteverkets regler för friskvård

Skatteverkets regler styr vilka möjligheter företag och organisationer har att ekonomiskt stödja sina anställda med motions- och friskvårdsaktiviteter.

Grundregeln är att all personal måste erbjudas samma förmån och den ska vara av enklare slag och inte överstiga 5 000 kr inklusive moms per år och anställd. Belopp som överstiger 5 000 kr per anställd och år ska förmånsbeskattas av den anställde.

Skatteverket har en lista med godkända aktiviteter av mindre värde på sin webbplats. (Skatteverket, 2019)

I det följande avsnittet behandlas empirin i vår studie avseende hälsoarbetet vid Fors och Skutskärs Bruk.

(30)

5 Resultat

I denna del av arbetet presenteras de resultat som uppsatsen bygger på. Indelning görs i ett avsnitt om ohälsa i allmänhet och sedan beskrivs det arbete som utförts på Stora Enso.

5.1 Ohälsa på 00-talet

I det här avsnittet kommer vi att beskriva situationen som den såg ut 2003 när Långtidsfrisk skrevs.

Ett väl fungerande liv kräver också ett väl fungerande arbetsliv. Hälsosamma, effektiva och lönsamma satsningar är varandras förutsättningar och nyckeln att komma dit är genom ett främjande förhållningssätt. Det är viktigt att skapa

förutsättningar som gör att människor kan lyckas. (Johnsson, Lugn & Rexed, 2003, s 15)

”I Sverige finns 4,2 miljoner människor i arbetsför ålder. 14 % av dem är arbetsoförmögna på grund av sjukdom. Vid Fors bruk är den siffran knappt 6 %.”

”Om hela Sverige minskar sjukligheten till nivån i Fors, innebär det ett tillskott av omkring 340 000 årsarbeten. Om de drar in pengar bara så att det motsvarar lönekostnaderna, blir det en summa på 180 miljarder kronor. Om de drar in två gånger lönekostnaderna – vilket är lågt räknat i en lönande verksamhet – blir det 360 miljarder. Det ger en antydan om ohälsans ekonomiska effekter i Sverige”

Ohälsan i Sverige har från 1996-2002 ökat dramatiskt. 2003 kunde 14 % av den arbetsföra befolkningen inte arbeta på grund av arbetsoförmåga. Vi befinner oss i ett läge där förbättrad hälsa bara skapar vinnare oavsett om perspektivet är

nationalekonomiskt, företagsekonomiskt eller mänskligt. Johnsson. Lugn och Rexed refererar till Riksförsäkringsverkets uppgifter om samhällets kostnad för

sjukpenning, sjukbidrag och sjukpension som 2002 var omkring 120 miljarder, en fyrdubbling från ca 30 miljarder 1998. Därtill kommer kostnader för företagen i form av vikarier, produktionsbortfall och försämrad kvalitet. (Ibid)

De senaste åren har ohälsotalen ökat och nya vindar har svept över näringsliv och offentlig sektor. Det har handlat om att slimma, banta och ”att skära bort dödkött” i organisationer. En ny typ av management vann terräng som innebar att skapa plattare organisationer för att öka medinflytande. Inom både företag och offentlig sektor gick många enheter från att ha en chef på 20 medarbetare till en chef på 80 medarbetare. På grund av arbetsmarknadsregler och avtal, framförallt LAS fick oftast de yngsta lämna arbetsplatserna. De som var kvar gick ofta redan på gränsen av vad de orkade och förväntades dessutom att arbeta mer. Effekten blev

naturligtvis sämre arbetsförmåga och detta speglas i sjukfrånvaro statistiken.

Kostnaderna för ohälsa är nu så höga att de hotar välfärden och möjligheten till kommande reformer. Om vi drar ut kostnadskurvan för ohälsan och ökar den med 20 miljoner om dagen det vill säga den ökningstakt som vi har i juli 2003 blir resultatet snart en samhällsekonomisk kollaps. (Ibid)

References

Related documents

I detta avsnitt presenteras företaget Stora Enso Fors, deras orderflöde samt även en beskrivning över själva upphandlingsprocessen.. All information i detta avsnitt är hämtad

 Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.

justerat för avsättningar och andra jäm- förelsestörande poster uppgick resultatet till 822 MEUR.. Det justerade resultatet återspeglar den löpande rörelsens

Avsättningarna för omstruktureringar uppgick till 71,3 MEUR, varav 62,1 MEUR hänför sig till planerade avgångs- vederlag till 760 anställda vid olika bruk och 8,1 MEUR till

Frågorna berörde olika dimensioner av hälsa såsom stödjande arbetsförhållanden, självbestämmande, tidsupplevelse, balans mellan arbete och privatliv, ledarskap, stämning

Flera av respondenterna menar också att det blir värre i finanskrisen när ungdomarna själva ser att många blir av med sina arbeten och att även de med utbildning får det svårt

Att styrgruppen får täta rapporter med avvikelser och att åtgärder vidtas utifrån detta. Att organisationsförändringar på förvaltningen

fördubblad byggvolym jämfört med EBM S12, och i slutet av 2009 lanserades Arcam A1, ett EBM-system anpassat för produktion av ortopediska implantat. I början