Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Informatik
Rickard Hagerberg
Glosträning på nätet!
En studie kring bidragande faktorer till elevers användande av CALL-verktyg.
Word practicing online!
A study regarding contributing factors to the use of a CALL-tool among students.
Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet
Datum: 09-06-08 Handledare: Lennart Molin Examinator: Hugo Wikström
Abstract
Well functioning education with IT support gives better results and grades, and increases students' motivation and commitment. Glosboken is one of several CALL tools used for word practice using games and exercises.
The purpose is to identify factors that contribute to the students choise to adopt the CALL tool Glosboken, and to evaluate how these factors affect adoption rates. The evaluation is based on Rogers (2003) variables which determine the rate of adoption; relative advantage, compatibility, complexity, trialability and observability.
A qualitative study was conducted, a selection consisting of language students in 8th grade was used for interviews. The result shows that the advantages of the CALL tool is that it's easy, convenient and fun. A new way for word practice, however not perceived as a burdensome change. The CALL tool is perceived as easy to use. Trialability in school was limited by lack of available computers.
The trialability was higher at home. The perception around the CALL tool was created during the lesson but was also affected by friends' positive comments.
These results show that the CALL tool has significant relative advantages, high compatibility, good trialability and large observability, in relation to the low complexity, which means that Glosboken have a high rate of adoption among the investigated student group.
Keywords: Innovation, IT, language learning, Glosboken
Sammanfattning
Väl fungerande undervisning med IT-stöd ger bättre resultat och betygssnitt samt höjer elevers motivation och engagemang. Glosboken är ett av flera CALL-verktyg som används för glosinlärning med hjälp av spel och övningar.
Syftet är att identifiera faktorer som bidrar till att elever väljer att adoptera CALL-verktyget Glosboken, samt att bedöma hur dessa faktorer påverkar adoptionsgraden. Bedömningen görs utifrån Rogers (2003) variabler vilka avgör graden av adoption; relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, testmöjlighet samt observabilitet.
En kvalitativ undersökning utfördes, ett kriterieurval bestående av språkelever i årskurs 8 användes för djupgående intervjuer. Resultatet visar att fördelar med CALL-verktyget är att det är enkelt, smidigt och roligt. Ett nytt sätt för glosträning, vilket dock inte upplevs som en betungande förändring. CALL- verktyget uppfattas som lätt att använda. Testmöjligheten i skolan begränsades av brist på lediga datorer. Hemma är testmöjligheten bättre. Uppfattningen kring CALL-verktyget skapades under lektionen men påverkades även av kompisars positiva kommentarer.
Dessa resultat visar att CALL-verktyget har stora relativa fördelar, hög kompatibilitet, goda testmöjligheter och stor observabilitet, i förhållande till låg komplexitet, vilket innebär att Glosboken har en hög grad av adoption hos den undersökta elevgruppen.
Nyckelord: Innovation, IT, språkinlärning, Glosboken
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.2 Avgränsningar ... 3
1.3 Problemformulering ... 3
1.4 Syfte... 3
2 Glosboken... 4
3 Teori... 5
3.1 Bakgrund... 5
3.2 CALL – Datorstödd inlärning ... 5
3.3 Spridning av innovation ... 6
3.3.1 Innovation ... 6
3.3.2 Kommunikationskanaler ... 7
3.3.3 Tid ... 7
3.3.4 Sociala systemet ... 7
3.4 Attribut för mätning av adoption... 8
4 Metod... 10
4.1 Angreppssätt och val av metod... 10
4.2 Sekundärkällor ... 10
4.2.1 Källkritik av sekundärkällor... 10
4.3 Val av intervjupersoner ... 10
4.3.1 Urvalskritik... 11
4.3.2 Validitet och reliabilitet ... 11
4.4 Tillvägagångssätt för insamling av primärdata... 11
4.5 Undersökningsmodell ... 12
5 Resultat... 13
5.1 Elev A... 13
5.2 Elev B ... 14
5.3 Elev C... 14
5.4 Elev D... 15
5.5 Elev E ... 16
5.6 Elev F ... 17
6 Analys ... 18
6.1 Relativa fördelar ... 18
6.2 Kompatibilitet ... 18
6.3 Komplexitet ... 19
6.4 Testmöjlighet... 20
6.5 Observabilitet... 20
7 Slutsatser ... 21
7.1 Slutsatser ... 21
8 Diskussion ... 23
8.1 Metoddiskussion ... 23
8.2 Resultatdiskussion ... 23
sida 1 1 Inledning
Detta kapitel beskriver uppsatsens bakgrund, problemområde och syfte. Här presenteras även de frågeställningar som ska besvaras, samt de avgränsningar som gäller för uppsatsen.
1.1 Bakgrund
Sedan 5 år tillbaka undervisar jag högstadieelever i spanska och på senare tid bedriver jag även undervisning i data och IT (vilket är en förkortning av informationsteknik). Som utexaminerad systemvetare och med erfarenhet som data- konsult så var det naturligt för mig att IT och språkundervisning hör ihop. I min lärarroll är det heller inte svårt att anpassa undervisningen till dagens rekommendationer om en mer IT-integrerad skolundervisning. Men hur ser andra lärare eller elever på detta? Jag skall försöka ta reda på varför elever väljer att använda IT som hjälpmedel när de lär sig ett nytt språk. Jag har valt att intervjua några av mina egna elever vilka jag undervisar i spanska, årskurs 8.
Idag finns undersökningar och artiklar som behandlar IKTns (som står för informations- och kommunikationsteknik) inverkan på undervisningen i skolan.
Undersökningar som visar att skolor, vilka har en väl fungerande undervisning med IT-stöd, får bättre resultat och betygssnitt än en skola som inte tar datorn till hjälp i undervisningen. Studier visar även att elevers motivation och engagemang till skolarbete höjs genom användandet av IT integrerat i undervisningen. I en forskningsöversikt utförd av myndigheten för skolutveckling finns en sammanfattning av undersökningar som visar på ovanstående. En engelsk studie, The impact of ICT in schools, a landscape, gjord 2007 visar en positiv betygsutveckling bland eleverna där skolan integrerat IT i alla ämnen. E-learning Nordic 2006 är ytterligare en undersökning som visar att IT har en positiv inverkan på elevens lärande. I denna studie hade även elevernas läs- och skrivutveckling påverkats positivt. (Myndigheten för skolutveckling, 2009)
Skolan har på senare tid fått en viktig uppgift i att bygga en undervisning som strävar efter att ge varje elev en likvärdig utbildning, trots elevers olika förutsättningar. I Läroplanen 94 står det bland annat att skolans uppdrag är att främja lärande och att stimulera eleverna till att själva inhämta kunskaper.
En bland flera länkar på Skolverkets hemsida leder till IT i skolan. Detta är en sida som förser pedagoger och skolledare med material så att IT och media kan användas i undervisningen på ett genomtänkt sätt. ”Barn lär sig på olika sätt och med IT kan undervisningen varieras och anpassas till elevers behov. IT erbjuder dessutom många olika sätt att inhämta fakta och information.”(skolverket, 2009)
Regeringens satsning på IT i skolan har tillkommit för att ge lärarna stöd att ta till sig och utnyttja de nya möjligheterna. Ända sedan dess har åtskilliga projekt och satsningar gjorts för att öka användandet av IT i undervisningen. I en utredning som överlämnades till regeringen den 3 december 2008, med titeln ”En hållbar lärarutbildning”, rekommenderar utredaren att samtliga lärarutbildningar i landet undersöker hur IT kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den nödvändiga IT-kompetens som framtidens läraryrke kräver. (KK-stiftelsen, 2009)
sida 2
Utifrån min erfarenhet finns det verksamma lärare som anser att förändringar och satsningar i skolan inte är till nytta. Dessa lärare väljer istället en, kanske mer egoistisk, linje där man kör på som man alltid gjort utan att se fördelar med att utvecklas. Dessa lärare anser jag oftast hör till den äldre delen av lärarkåren, kanske med lång erfarenhet av förändringar och satsningar som inte alltid medfört några förbättringar. Om dessa lärare känner press att börja använda datorn i sin undervisning, utan att ha tillräckligt med kunskap eller motivation, blir det troligtvis ingen bra eller effektiv undervisning. Oavsett hur välförsedd skolan är med datorer och pådrivande rektorer krävs ändå vilja och insikt hos varje pedagog, att se IKT som ett positivt hjälpmedel och inte en börda. Vannestål, M E. (2007) skriver i en artikel att ett argument mot användande av datorer för språklärare är deras okunskap inom IKT som en del av språkundervisningen. Förbiser lärare att elever idag är omgivna av IT praktiskt taget dygnet runt? Innebär detta att lärare borde skaffa sig mer kunskap kring att integrera IT inom skolans väggar? Borde inte ITs ständiga närvaro i elevers vardag, och därigenom deras kunskap och vana kring detta område, vara en fördel vid integration av IT inom skolan?
Skolämnet språk innehåller delar som av många elever kan uppfattas som ointressanta och tråkiga, såsom grammatikinlärning och glosläsning. Dessa delar måste, för att en elev inte ska tappa intresse och motivation, anpassas till elevens egna förutsättningar och behov. ”Dåtidens glosläsning”, att hålla för handen och rabbla orden tills man kan dem, intresserar inte dagens elever, de vill helt enkelt inte arbeta så. Därför är man som lärare tvungen att variera metoder och övningar för att upprätthålla elevernas intresse.
Ett vanligt förekommande begrepp inom området IT och språkutbildning är CALL (Computer-Aided Language Learning), ett samlingsnamn på tekniker som stödjer språkundervisningen med hjälp av informationsteknik. En vedertagen svensk översättning är datorstödd inlärning. (Svensson, 2008)
Glosboken är ett CALL-verktyg som elever kan använda för att träna på glosor med hjälp av spel och andra övningar. Att man sedan som elev själv kan konstruera egna övningar och introducera dessa för andra användare av Glosboken, skapar ännu en dimension av glosinläsning. Kan dessa alternativa sätt att träna in glosor få eleverna att engagera sig mer?
Begreppen IT och IKT används båda för att beskriva tekniker som exempelvis olika Internetapplikationer. Nya tekniker (innovationer) som kommer ut på marknaden är antingen helt nya eller förbättrade/vidareutvecklade befintliga tekniker (Miller, 1998). Några exempel på IT-innovationer är filmen, vilken är en vidareutveckling av teatern, telefonen, en vidareutveckling av telegrafen och ordbehandlingsprogram vilka är en vidareutvecklig av skrivmaskinen. (Svensson, 2008)
När det introduceras nya tekniker eller tas fram förbättringar av befintliga sådana tar det olika lång tid för en användare att antingen ta till sig eller förkasta tekniken (Rogers, 2003). Vilka faktorer avgör om en ny teknik adopteras eller inte?
Roger M Everett har skrivit boken Difussion of innovations (Spridning av innovationer). Spridning är den process där en innovation kommuniceras genom olika kanaler över tid mellan medlemmar i ett socialt system. I boken finns en
sida 3
modell för hur en ny innovation adopteras av en grupp människor. Modellen består av fyra variabler; innovationen, kommunikationskanaler, tid och det sociala systemet. Dessa beståndsdelar bestämmer innovationens grad av adoption. En låg grad av adoption innebär att innovationen tar lång tid att adopteras eller inte alls adopteras. En innovation med hög grad av adoption blir snabbt adopterad. (Rogers, 2003) Kan ett IKT hjälpmedel inom ordinlärning ha hög grad av adoption?
1.2 Avgränsningar
Med hänsyn till rapportens storlek har jag valt att enbart undersöka beståndsdelen innovationen. Innovationen som beståndsdel, med dess attribut, står enligt Rogers (2003) ensam för 49 till 87 procent av den inverkan samtliga beståndsdelar har för graden av adoption.
Då rapportens främsta målgrupp är universitetsstuderande och lärare, förklaras endast utvalda ord och begrepp inom forskningsprocessen. Detta eftersom målgruppen redan förväntas ha grundläggande kunskap inom forskningsprocessen.
Det finns många IKT-hjälpmedel ute på marknaden vilka kan användas i flertalet skolämnen. Jag har dock valt att begränsa mig till en webbresurs för språkinlärning, där man i första hand lär sig ord. Anledningen till att jag valt denna är att mina respondenter redan i nuläget använder detta hjälpmedel.
Hädanefter väljer jag att samla innovationer som Glosboken, och även andra webbresurser som används till språkinlärning, under begreppet CALL-verktyg.
Undantag är i de fall då det är den specifika innovationen Glosboken som behandlas, alltså inte en generell webbresurs för språkinlärning.
1.3 Problemformulering
Vilka faktorer bidrar till att språkelever adopterar CALL-verktyg som Glosboken när det gäller glosinlärning?
Vilka fördelar ser eleverna med CALL-verktyget jämfört med en traditionell icke datoriserad teknik vid ordinlärning?
Vilka likheter ser eleverna mellan ordinlärning genom CALL-verktyget och mer traditionell inlärning?
Vad anser eleverna om svårigheter med att använda CALL-verktyget?
Hur anser eleverna att CALL-verktygets testmöjlighet bidrar till ökad grad av adoption?
Hur tar eleverna del av CALL-verktygets egenskaper och resultat?
1.4 Syfte
Syftet är att belysa faktorer som påverkar elever att adoptera CALL-verktyget Glosboken, samt att bedöma hur dessa faktorer påverkar adoptionsgraden.
sida 4 2 Glosboken
Glosboken uppkom efter att tre studenter vid Luleå Universitet ville hitta nya sätt för glosinlärning. De var i behov av något nytt och ett mer effektivt sätt att plugga glosor. År 2002 kom första versionen, vilket enbart ett fåtal studenter kunde använda. Därefter hittade fler studenter, lärare och elever på både grundskole- och gymnasienivå till sidan. Nu räknas Glosboken som en av Sveriges största Internetsidor för glosträning. (Glosboken, 2009) Nedan visas en bild från en övning.
Övning från www.glosboken.se med tillstånd från Glosboken.
Det huvudsakliga syftet med Glosboken är att träna glosor, men hemsidan har även andra funktioner för användaren att nyttja, exempelvis att skriva gästbok, skicka meddelanden till andra glosboksanvändare, skapa egna övningar att dela med sig etc.
Nedan visas en bild på Glosbokens huvudmeny.
Meny från www.glosboken.se med tillstånd från Glosboken.
sida 5 3 Teori
I detta kapitel introduceras det teoretiska ramverk som denna undersökning baseras på. Jag inleder med en bakgrund av CALL och sedan en presentation av ämnet spridning av innovationer. Därefter ges en presentation av den modell och olika variabler som används i undersökningen.
3.1 Bakgrund
Det har forskats mycket om spridning/adoption av innovationer. Många forskare har under lång tid undersökt om hur det går till att urskilja och mäta innovationer.
(Lyytinen & Damsgaard, 2001)
Historien bakom spridning av en innovation kan spåras till början av 1900-talet i Tyskland och Österrike, samt till brittiska antropologiskolor och en fransk sociolog vid namn Gabriel Tarde. Tarde är ansvarig för den S-formade kurva som visar graden av adoption, över tiden. Trots att idén med att undersöka spridning av innovationer föddes i början 1900-talet, slog metoden igenom först år 1943. Detta var när sociologerna Bryce ryan och Neal Gross publicerade en studie rörande lantbrukare i Iowa där de använde sig av Tardes S-formade kurva. Studien fokuserade på spridning och adoption av en ny typ av majsfrö som skulle planteras på fälten i Iowa. (Millman, 2003)
3.2 CALL – Datorstödd inlärning
Arbetar man som språklärare och vill använda IT i språkundervisningen finns det en mängd tekniker att använda sig av. Har läraren och eleverna dessutom tillgång till Internet finns det material och hemsidor som erbjuder till exempel översättningsprogram, ordböcker, lexikon, grammatikövningar, spel etc. Ett viktigt verktyg för både lärare och elever är ordböcker och lexikon, det kan handla om exempelvis synonymordböcker, bildordböcker och etymologiska ordböcker.
Skolverkets Lexin (http://lexin2.nada.kth.se) är en utmärkt resurs där man kan översätta ord och se exempel på meningar som ordet används i. Det finns även hemsidor där besökaren kan ta del av texter och ljudfiler. Merriam-Webster Online (htt.m-w.com/) är en elektronisk ordbok med ljudfiler där man kan höra språket och lära sig uttala orden korrekt. (Svensson, 2008)
Många sidor är kostnadsfria att besöka, men det finns även sidor där man måste registrera sig och betala för materialet. En kostnadsfri sida är Glosboken (http://www.glosboken.se), vilken är till för lärare, specialpedagoger och elever. Där kan eleverna träna på glosor med hjälp av olika spel och övningar. Här kan eleverna även konstruera egna övningar som de kan dela med sig av till andra användare av Glosboken. Hemsidorna Babelfish (http://babelfish.yahoo.com/) och Google Translate (http://translate.google.com/) är exempel på sidor som hjälper besökaren att översätta allt från enstaka ord och fraser till hela stycken, på ett flertal olika språk.
Sätter man sig ner framför datorn och börjar söka efter information, övningar, texter etc för språkinlärning har man efter ett tag erhållit så mycket material att det blir svårt att hantera informationsöverflödet. Konsten att hitta information och värdera innehållet är därmed viktig att behärska. I språkundervisning kan det handla om att
sida 6
värdera information i nättidningar, aktuell information om länder, städer, personer etc. (Svensson, 2008)
3.3 Spridning av innovation
Spridning är den process där en innovation kommuniceras genom olika kanaler över tid mellan medlemmar i ett socialt system. De fyra beståndsdelarna är: innovationen, kommunikationskanaler, tid och det sociala systemet. Hur individen uppfattar innovationen första gången hon kommer i kontakt med den kan påverka hennes fortsatta beslut om att antingen adoptera innovationen eller förkasta den. (Rogers, 2003)
Figur 1 Modell innehållande variabler som avgör graden av en innovations adoption
Spridningens fyra beståndsdelar:
3.3.1 Innovation
En innovation är en idé, utövning eller objekt som uppfattas som ”ny” av en individ eller av en grupp individer. Viss grad av adoption bestäms av de fem attributen, relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, testmöjlighet och observabilitet. I ett stort antal undersökningar har dessa fem attribut hos en innovation stått för hälften av en innovations grad av adoption. (Rogers, 2003)
En innovation som av individen uppfattas ha stora relativa fördelar, kompatibilitet, testmöjlighet och observabilitet, men låg komplexitet, kommer att ha en högre grad av adoption än övriga innovationer. (Rogers, 2003)
Tornatzky och Klein (1982) behandlar i en metaanalys de tidigare nämnda variablerna vid adoption av en IKT - innovation. De kommer fram till att relativa fördelar, komplexitet och kompatibilitet har störst betydelse vid adoption.
Kommunikations- kanaler
Tid Innovation
Graden av en innovations
adoption
Sociala system
sida 7
3.3.2 Kommunikationskanaler
Kommunikationskanaler är de medel i en process med vilka en innovation förmedlas till människor, antingen genom massmediekanaler eller personliga kanaler. (Rogers, 2003)
• Massmediekanaler
Radio, TV och tidningar är exempel på olika kanaler, dessa medier kan sprida information till många individer. De olika medierna introducerar innovationer och det medför att individer blir medvetna om att en innovation existerar. (Rogers, 2003)
• Personliga kanaler
Personliga kanaler innebär direkt kommunikation mellan olika individer och syftet kan vara att övertala en individ att adoptera en innovation.
(Rogers, 2003)
3.3.3 Tid
Tidsdimensionen är inblandad i spridningsprocessen, den kan delas in i tre steg, beslutsprocessen, adoptantkategorier och graden av adoption. (Rogers, 2003)
• Beslutsprocessen
Beslutsprocessen är den process där individen eller en organisation först går ifrån att få vetskap om innovationen till att antingen adoptera eller avvisa den. Rogers delar upp beslutsprocessen i fem steg, kunskap, övertygelse, beslut, implementering och bekräftelse.
• Adoptantkategorier
Enligt Rogers (2003) kan adoptanternas innovationsbenägenhet mätas för att sedan placera adoptanterna i olika kategorier, beroende på vid vilken tidpunkt en individ eller organisation adopterar en innovation.
Adoptanterna delas in i fem kategorier, pionjärer, tidiga adoptanter, tidig majoritet, sen majoritet och eftersläntrare.
• Adoptionsgrad över tid
Innovationens grad av adoption inom ett socialt system, mäts vanligtvis genom hur många medlemmar i ett socialt system som adopterat en innovation under en angiven tidsperiod. Med hjälp av en S-kurva kan spridningen av en innovation bland medlemmar inom ett socialt system under en viss period mätas.
3.3.4 Sociala systemet
Det sociala systemet definieras av en samling enheter som strävar efter att uppnå ett gemensamt mål med hjälp av en gemensam problemlösning. En enhet kan vara en individ, informella grupper eller en organisation. Systemet kan t ex vara alla poliser på en polisstation eller alla konsumenter i Sverige. Strukturen inom det sociala systemet påverkar i hög grad hur innovationen sprids. (Rogers, 2003)
sida 8
3.4 Attribut för mätning av adoption
Nedan följer en presentation av Rogers (2003) attribut för mätning av hur hög grad av adoption en innovation har.
• Relativa fördelar
Relativa fördelar innebär hur en innovation uppfattas, bättre eller sämre än den redan existerande idén eller produkten. Variabeln mäter bland annat de ekonomiska fördelar som en organisation eller en individ får på olika sätt genom att adoptera en innovation. Social status innebär den status som individen uppfattar att den får inom det sociala systemet om den adopterar innovationen. (Rogers, 2003)
Organisationer och individer adopterar innovationer för att överbygga nuvarande produktionsförluster eller för att få vara med på nya marknader. (Rogers, 2003)
Graden av adoption blir högre ju mer fördelaktig en innovation uppfattas jämfört med sin föregångare eller konkurrent. (Rogers, 2003)
• Kompatibilitet
Kompatibilitet är hur en individ uppfattar en innovations förenlighet med de befintliga arbetsmetoderna, tidigare erfarenheter och eventuellt behov av innovationen hos potentiella adoptanter. En idé som inte är kompatibel med de normer och värden som finns i ett socialt system kommer inte adopteras lika fort som en idé som är kompatibel. Om en innovation uppfattas som kompatibel ökar detta graden av adoption.
(Rogers, 2003)
• Komplexitet
Komplexitet innebär hur individen uppfattar en innovation, svår eller lätt att förstå och använda. Om individen uppfattar innovationen som lätt att förstå och använda stiger sannolikheten för adoption (Rogers, 2003)
• Testmöjlighet
När en innovation ska introduceras kan det vara svårt att få individer att adoptera innovationen. Om möjligheten finns att testa och experimentera med innovationen får individer tillfälle att studera denna. Genom testmöjligheterna minskar osäkerheten hos individen kring innovationen vilket ökar sannolikheten för adoption. (Rogers, 2003)
Syftet med testmöjlighet är att de potentiella adoptanterna får möjlighet att testa en innovation utan att ha behövt göra stora ekonomiska eller personella investeringar. Det är sannolikt att individen adopterar innovationen om denna förövrigt passar hennes behov. (Rogers, 2003)
• Observabilitet
Observabilitet är graden av hur en innovations egenskaper åskådliggörs för en individ och hur individen uppfattar dessa. Synlighetens resultat innebär att de individer som kommit i kontakt med en innovation, och använt den, har skaffat sig en viss uppfattning om innovationens
sida 9
egenskaper. En uppfattning om innovationen som de sedan förmedlar till individer som ännu inte riktigt hunnit bekanta sig med innovationen. Ju lättare det är för individen att se innovationens resultat desto mer troligt är det att individen adopterar den nya tekniken. (Rogers, 2003)
sida 10 4 Metod
Följande kapitel berör och motiverar den metod som används i den empiriska undersökningen.
4.1 Angreppssätt och val av metod
Då forskning om spridning av innovationer är ett etablerat och välkänt område, har jag valt ett deduktivt angreppssätt på uppsatsen. Genom deduktion ökas kunskapen med hjälp av tidigare teoretiska förutsättningar (Sörensen & Olsson, 2008).
Ytterligare orsak till att jag valt ett deduktivt angreppssätt var att det är mindre tidskrävande och då tiden för examensarbetets genomförande är begränsad (Eriksson
& Wiedersheim-Paul, 1999).
För att få svar på min problemformulering har jag gjort en kvalitativ undersökning.
Jag ska försöka finna gemensamma mönster och karaktärsdrag på problemen och försöka förstå den situation som individen befinner sig i. (Holme & Solvang, 1991)
Den kvalitativa metoden syftar på forskningsprocedurer som ger beskrivande data, människans egna talade eller skrivna ord. Kvalitativa undersökningar utreder en karaktär och egenskap i någonting, i mitt fall ett CALL-verktyg. (Sörensen &
Olsson, 2008)
Jag använder mig av en abduktiv slutledningsform, det vill säga en växelverkan mellan både en induktiv och deduktiv slutledning. Jag gör först en lägesbeskrivning hos eleverna inom CALL-verktyg med hjälp av induktion. Därefter för jag en dialog med det teoretiska perspektivet och de uppfattade resultat jag erhållit via den aktuella lägesbeskrivning eleverna gett. (Sörensen & Olsson, 2008)
4.2 Sekundärkällor
Till arbetets bakgrund/problem har jag använt mig av både Internet, artiklar och på annat sätt publicerad litteratur. För att hitta information på Internet har jag använt sökmotorn Google (www.google.se) med sökorden: IT, IKT, CALL, Språkundervisning, ordinlärning, diffusion of innovation, factors of adoption.
4.2.1 Källkritik av sekundärkällor
Beträffande Internetkällornas autenticitet har jag samlat en mängd information om IT och språkundervisning och varit kritisk vid urvalet av den information som jag använt mig av (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1999).
4.3 Val av intervjupersoner
Den form av urval som används är ett kriterieurval, det vill säga inte baserad på slumpmässighet. (Patel & Davidson, 1994)
Då tiden för att hitta respondenter är begränsad, gjordes urvalet bland mina egna elever.
Respondenterna är språkelever i årskurs 8. De har använt CALL-verktyg som hjälp till sin glosinlärning på eget initiativ. Dessa elever har alltså inte arbetat med CALL-
sida 11
verktyg som skoluppgift eller läxa. Antalet elever som ingår i undersökningen är sex stycken.
4.3.1 Urvalskritik
Kritik kan riktas mot att dessa elever är mina elever och att deras svar kanske inte blir helt sanningsenliga på grund av detta. Jag anser att risken för detta är obetydlig, då ämnet i sig inte är av sådant slag att detta skulle påverka elevernas uppriktighet.
Ämnet i sig bör inte upplevas som laddat eller känsligt.
4.3.2 Validitet och reliabilitet
Validitet är att man mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet är att man mäter på ett tillförlitligt sätt. (Sörensen & Olsson, 2008)
Validiteten borde vara hög då urvalet består av elever som redan adopterat CALL- verktyg, och att de då ska kunna ge svar på problem och syfte. Under hela undersökningen har jag utgått från samma frågeområden, när eleverna intervjuades förde jag anteckningar och när något intressant kom upp ställde jag följdfrågor som kunde bidra till djupare svar. Eleverna fick alla lika mycket förutsättningar, den tid som var disponerad för varje intervju räckte i samtliga fall, ingen elev behövde känna sig stressad. Vid analysen av resultaten, gick jag igenom alla elevers svar ytterligare för att dels minska risken att missa viktig information men även att vid närmare jämförelse mellan elevernas svar ha en så pass samlad bild.
Reliabiliteten borde även den vara hög då intervjumallen/frågorna är formulerade efter de attribut som ingår i undersökningsmodellen. Eftersom fokus har lagts på den enskilt viktigaste beståndsdelen, Innovationen, för värdering av grad av adoption borde resultaten blir tillförlitliga trots att samtliga beståndsdelar ej undersöks.
4.4 Tillvägagångssätt för insamling av primärdata
Primärdata samlas in genom intervjuer med utvalda elever. Jag frågar om några elever vill medverka i en undersökning och svara på ett antal frågor kring CALL- verktyget Glosboken. De eleverna som deltar i undersökningen får ett informationsbrev (bilaga 1) med sig hem till föräldrarna. Brevet förklarar bland annat syftet med intervjun. Föräldrarna ska sedan ge samtycke genom att kryssa i en ruta i formuläret. Tidpunkt för intervju bestäms tillsammans med eleven när ett godkännande har givits av vårdnadshavare.
Intervjumall
Intervjun har låg grad av standardisering och strukturering. Jag vill som intervjuare styra samtalet för att få fram svar som kan relateras till frågeställningarna. Vid intervjutillfället ställer jag frågor kring de frågeområden som finns presenterade i intervjumallen (bilaga 2). På grund av graden standardisering och strukturering har jag ett större utrymme vid frågandet så därför har jag inte formulerat alla frågorna i förväg. Frågorna som finns med i intervjumallen är inte tänkta att ställas till eleverna, utan de är till för att jag skall ha en grund till samtal kring varje attribut.
Frågorna kommer heller inte ställas i en speciell ordning, utan vid lämpligt tillfälle under intervjun. Eftersom det handlar om elever kring 14-15 år ämnar jag att inte
sida 12
ställa för svåra och invecklade frågor. För att få så användbara svar som möjligt, ställs följdfrågor som gör att jag kan få en större inblick i hur eleven tänker kring varje delfråga.
Intervjuerna kommer jag att dokumentera genom att föra anteckningar. Direkt efter varje intervju förtydligar jag anteckningarna och svaren. Jag har även valt att under datainsamlingen göra löpande analyser, efter varje intervju analyseras svaren. Detta arbetssätt kan ge information som kan berika undersökningen. Dessutom kan det uppstå situationer under intervjun som jag inte tänkt på, nya och oväntade svar som jag vill undersöka vidare.
Jag vill även med löpande analyser se till att den insamlade data som behandlas håller sig så ”färsk” som möjligt. Om det dyker upp tankar under intervjun som rör hela problemområdet dokumenterar jag dessa till senare diskussion.
(Patel & Davidson, 1994)
Forskningsetiska principer
Jag kommer under hela undersökningsprocessen se till att ingen obehörig kan ta del av mitt insamlade material. Vid sammanställandet av all insamlad data ska jag vara noggrann att inga enskilda elever kan identifieras. Jag talar om för respondenterna att de själva och deras svar kommer att vara helt anonyma vid sammanställandet av uppsatsen. Eleverna kommer att ha rätt att när som helst avbryta intervjun. Jag kommer under varje intervju se till att frågorna som ställs inte på något sätt kan verka stötande.
4.5 Undersökningsmodell
Undersökningsmodellen består av Rogers (2003) attribut för Innovationen, vilken är en av de fyra variabler som bestämmer graden av adoption. Nedan visas undersökningsmodellen.
Figur 2 Rogers modell innehållande attribut för att mäta graden av adoption av variabeln Innovation.
Graden av adoption för
variabeln
”Innovation”
Tillgänglighet/
Testmöjlighet
Observabilitet Relativa fördelar
Kompatibilitet
Komplexitet
sida 13 5 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av intervjuerna. Jag väljer att inte återge intervjuerna i sin helhet, utan summerar det som respondenterna berättade om de olika innovationsvariabler som uppsatsen undersöker. Uppkommer något annat som är av intresse tas det upp i diskussionen. Eleverna benämns som A, B,C,D,E och F.
5.1 Elev A
Relativa fördelar
På frågan om vilka fördelar Glosboken har, svarade A att det var relativt lätt och enkelt att använda eftersom A ofta hade tillgång till dator, den fanns ”nära till hands”. A behövde inte heller hålla rätt på alla papper och anteckningar med glosor. En ytterligare fördel var att det fanns flera möjligheter att träna ord på. Det fanns olika spel och ”Memory” var ett alternativ som A använde sig mycket av. En annan fördel var möjligheten att hämta redan färdiga övningar som någon annan hade gjort.
Kompatibilitet
A svarade att Glosbokens gränssnitt är väldigt likt Bilddagboken. En hemsida som A ofta besöker, även en del funktioner var lika. Om hur själva glosboken passade in på mer traditionellt sätt att träna på ord svarade A att det inte skiljer så mycket förutom att ”nu sitter man framför datorn istället”. A menade att skriva med penna eller med tangenter är inte någon stor skillnad. A sitter dock mycket vid datorn och anser sig själv ha god datorkunskap och kan ”lätt läsa av” en hemsidas struktur. Det problem som A ansåg Glosboken löser är att mamman inte behöver förhöra varje gång inför ett glosförhör.
Komplexitet
På frågan om hur svårt det var att lära sig och förstå Glosboken svarade A ungefär likadant som på frågan om fördelar. A hade god datorvana och tyckte att hemsidan med dess utseende var väldigt likt en annan sida (bilddagboken.se) och att vissa funktioner även var lika. Ett exempel som A tog upp var hur man sökte efter nya övningar, man skrev in ett sökord och sedan kom de användare upp som passade in på den övningen. Ett annat exempel var att man kunde gå in på en annans konto och ta del av dennes övningar, precis som på Bilddagboken. Där går man in på andras konton och kan ta del av dennes bilder.
Testmöjlighet
På frågan om A hade möjlighet att testa Glosboken berättade A att de hade under två lektioner i datasalen på skolan fått testa Glosboken. A utforskade hemsidan och kollade upp vad man kunde göra ganska snabbt. A svarade att Internet fanns hemma och att A fortsatte att testa även där.
I skolan ansåg A dock att tillgängligheten till datorer var begränsad, datorsalen var ofta uppbokad och datorerna i biblioteket var heller inte så lätta att få tillgång till på grund av bristande öppettider. Detta berörde dock inte så mycket eftersom A inte utnyttjat datorerna tidigare utan suttit hemma vid datorn när det behövts.
sida 14
Observabilitet
Innan läraren hade visat Glosboken hade A inte hört talas om hemsidan förut.
Läraren gick igenom vad syftet med sidan var och vad man kunde göra med den. Det första som A kommer ihåg var att Glosboken såg ”proffsigt” ut och att intrycket var positivt. Under introduktionen av Glosboken pratade eleverna och A ganska mycket om hur ”roligt” det var arbeta med ord på detta sätt.
Även ett tag efter lektionerna hade A tagit del av en övning som en klasskompis hade gjort, vilket resulterade i att A också gjorde en egen övning.
5.2 Elev B
Relativa fördelar
En klar fördel som B nämnde var att man inte behövde hålla rätt på sina glospapper, man behövde heller inte göra av med pennor, sudd eller papper.
Ännu en fördel som B tog upp var att man hela tiden visste var glosorna fanns, man behöver inte be klasskompisar om man få skriva av glosorna, ”man vet ju heller inte om det är alla orden eller om de är felstavade”. B kom inte på några fördelar med själva hemsidan och dess innehåll. Man får meddelande direkt efter varje felstavat ord, ”det är bra” tyckte B.
Kompatibilitet
B var ganska van vid att träna glosor på ett mer traditionellt sätt genom att skriva ner dem ett hundratal gånger och sedan låta en förälder förhöra. På frågan om B hade något behov som Glosboken skulle uppfylla svarade B att
”jag skulle troligtvis klara mig utan”.
Komplexitet
Elev B tyckte att Glosboken var ganska lätt att komma igång med. Tydliga instruktioner från läraren bidrog, men även det faktum att sidan inte var svår att lära sig, menade eleven.
Testmöjlighet
Elev B hade inte varit närvarande på den lektion då läraren hade presenterat Glosboken. Dock ansåg B att det inte behövdes mer testtid än den B fick under lektionen därpå. B hade även suttit hemma och undersökt hemsidan.
Observabilitet
Första gången B hört talas om Glosboken och dess egenskaper var efter den lektion då B varit frånvarande. B hade hört från klasskompisarna att de hade gått igenom Glosboken och vad det kunde användas till, samt att de tyckt att det var roligt och intressant.
5.3 Elev C
Relativa fördelar
C tyckte att en fördel var att det var annorlunda och nytt, och att det var ett roligt sätt att träna på glosor. C tyckte även att det var en fördel att man ”slapp skriva alla glosor hela tiden”. C menade att variationen på spel och övningar var en fördel. C tyckte det var kul att ”tävla” mot sig själv, genom att vissa övningssätt gick på tid eller antal försök.
sida 15
Kompatibilitet
På frågan om hur C uppfattade Glosboken som överensstämmande med tidigare arbetsätt att träna in glosor, sa C först att det inte stämde överens alls.
Sedan menade C att det trots allt var likartat, det handlar fortfarande om att ett visst antal ord måste läras in. Oavsett om orden står på dataskärmen eller uppradat på papper skall de övas in. Den stora förändringen som C uppfattade var att man inte längre behövde skriva för hand. Dock ville C inte riktigt släppa taget om glospapperet, det kändes mer okey att ha orden på papper. C var tveksam till att om Glosboken fyllde något behov hos eleven.
Komplexitet
C upplevde inte Glosboken som svårt att använda. Det var lätt att hitta runt och knapparna (länkarna) var väldigt tydliga.
Testmöjlighet
C fick testa Glosboken under de tillfällen som läraren hade bokat datasalen.
När C kom hem fortsatte testandet ytterligare för att se vad mer man kunde få ut av programmet.
Observabilitet
C blev inspirerad, dels av läraren, men även av att andra tyckte att det var kul.
Men inte förrän C hade kommit hem och i lugn och ro kunde undersökta och uppleva fler egenskaper vaknade intresset även hos C. C hade inte hört talas om Glosboken innan.
5.4 Elev D
Relativa fördelar
D ansåg att smidigheten och enkelheten med Glosboken var en fördel.
Smidigheten var att D inte behövde skriva in alla glosor, och enkelheten var att hemsida hade tydliga knappar och funktioner. En annan fördel var att Glosboken både indikerar för rätt och fel efter varje ord.
Kompatibilitet
D var ganska tydlig med att förklara att D redan nu satt mycket vid datorn, och det innebar att D inte behövde förändra sitt arbetssätt nämnvärt. Nytt var dock att D inte var van vid att använda datorn vid glosinlärning. D kunde inte komma på något behov som Glosboken fyller.
Komplexitet
D upplevde inte Glosboken som svårt att börja använda. ”Det var inte svårare än någon annan hemsida”. D trodde inte att en genomgång av läraren kring Glosboken egentligen var nödvändig. Men ”den skadade inte” nämnde D och menade att det i alla fall sparade eleverna lite tid.
Testmöjlighet
D hade möjlighet att testa glosboken både under lektionstid och vid datorn hemma. Dessa testmöjligheter ledde till att D upptäckte nya sätt att träna in ord som verkade roliga, nya och spännande.
sida 16
Observabilitet
Vid första tillfället upplevde D Glosbokens egenskaper som ”smidiga” och
”roliga”. D hade inte hört talas om Glosboken förrän läraren berättade om det.
5.5 Elev E
Relativa fördelar
En fördel som E nämnde var att Glosboken underlättade glosinlärningen och att det nu gick snabbare att lära sig ord. E förklarade detta med att ”allt redan fanns”, och att det hade ett enkelt och smidigt gränssnitt. Man kunde lätt och snabbt testa sig och få feedback. Ytterligare en fördel var att man även kunde träna på grammatik och förhöra sig på hela meningar. E hade även på eget bevåg använt Glosboken vid inlärning av engelska glosor.
Kompatibilitet
På frågan om hur E tycker Glosboken passar in på nuvarande arbetssätt svarade E att datorvanan är stor och att steget att börja använda datorn i språkundervisning inte ställde till med problem, utan fungerade bra. E tyckte att det förenklade och påskyndade inlärningen. E upplevde att inlärningen gick snabbare och på så sätt blev det mer tid över till annat. Tidigare satt E aldrig längre än vad som krävdes eftersom det inte var speciellt roligt att plugga in glosor. I och med Glosboken var det plötsligt underhållande vilket ledde till att E gärna satt lite längre med spanskglosorna.
Komplexitet
E trodde först att Glosboken skulle vara svårt att använda, men efter en stunds testande ändrades uppfattningen. Det var lätt att använda och förstå, och anledningen var det enkla utseendet med tydliga innehåll, förklaringar och knappar. E uppfattade det som att det var tydligt att hemsidan var riktad till elever och deras skolarbete, på grund av dess pedagogiska utförande.
Testmöjlighet
E testade glosboken på spansklektionerna och hemma. E nämnde kort att om läraren inte hade förklarat Glosboken och visat på några exempel, hade E troligtvis inte fortsatt använda sig av programmet. För att kunna använda sig av hemsidan måste man skaffa sig ett konto, man är tvungen att fylla i relativt många rutor innan man kan köra igång. E brukade annars direkt välja bort sidor med ”måste bli medlem”- krav. I det här fallet var det läraren som uppmanade eleverna att skaffa konton, och när detta var gjort var det bara att börja arbeta med glosinlärningen.
Observabilitet
Glosbokens resultat och egenskaper kom E i kontakt med under introduktionen på lektionerna samt under testande hemma. E hade inte hört talas om Glosboken innan läraren berättade om det. E mindes att gruppens kommentarer och totala intryck var positivt.
sida 17
5.6 Elev F
Relativa fördelar
En fördel som F snabbt nämnde var de olika sätten som fanns att välja mellan då man ville träna på vissa ord. En funktion som F speciellt tog upp var att man kunde välja vilket språk man vill träna på, svenska till spanska, spanska till svenska eller en mix av de båda. En annan fördel som F tog upp var att ”det är smidigare att sitta vid datorn istället för att skriva på papper”.
Kompatibilitet
F att upplevde en viss omställning i arbetet med Glosboken jämfört med traditionella sätt att arbeta med glosor. E tyckte att det var ett helt nytt sätt och hade tidigare ingen aning om att man kunde ta datorn till hjälp med glosträningen. Tidigare satt F och ”tragglade” orden tills de fastnade i minnet, vilket upplevdes som väldigt långtråkigt. Ett problem som F ansåg att Glosboken faktiskt löste, var att skrivandet och suddandet försvann. F sitter ofta vid datorn och arbetar med till strukturen likartade sidor, www.lunarstorm.se nämndes som ett exempel. F tyckte att det fungerade bra att förändra sitt arbete, och anpassa sig till Glosboken. En anledning var att det var kul att sitta vid datorn, oavsett vad man arbetade med.
Komplexitet
F tycke inte Glosboken var något speciellt, utan var van vid liknande gränssnitt. F tog återigen upp likheterna med hur www.lunarstorm.se ser ut. F hade efter en genomgång av programmet under lektionstid testat funktionerna och hade inte upplevt några större problem eller svårigheter. Utöver lärarens presentation av grunderna i hur Glosboken fungerade fanns inget behov av ytterligare förklaringar. Man ”listade ut det mesta” på egen hand eller tillsammans med andra.
Testmöjlighet
F hade möjlighet att testa Glosboken både i skolan och hemma. I skolan hade F vid minst en spansklektion suttit i datasalen och testat. F hade Internet hemma och kunde således även testa där.
I skolan var testmöjligheten begränsad, datorer fanns men datasalen var oftast redan uppbokad. Det var vid de tillfällen som spanskläraren hade bokat salen som F fick möjlighet att testa. F berättade att det fanns ytterligare datorer i biblioteket, men eftersom schemat inte tillät några längre raster så var detta alternativ inte aktuellt.
Observabilitet
F hade först hört talas om Glosboken då läraren introducerade det på spansklektionen. Vid lektionen före den praktiska presentationen hade läraren berättat om ett program för språkinlärning som de skulle testa vid nästa lektionstillfälle. Då hade F trott att det skulle vara mer komplicerat, men när läraren under nästa lektion hade visat några exempel ändrades inställningen från ett ganska lågt intresse till ett högt. Spela spel tyckte F var roligt.
sida 18 6 Analys
I detta kapitel analyseras vad eleverna har sagt om var och en av de attribut som ingår i Rogers modell (fig.2).
6.1 Relativa fördelar
Eleverna var relativt samstämmiga i sina svar på vilka relativa fördelar CALL- verktyg hade jämfört med tidigare sätt att träna in ord.
En fördel som alla elever såg var det faktum att CALL-verktyget används på datorn och att de därmed inte behövde skriva glosor för hand på papper. Två elever nämnde det positiva med att de inte behövde hålla reda på alla glospapper. Uppenbarligen är den praktiska aspekten med att ha allt på datorn, att slippa hålla reda på papper, penna, glosförteckning etc, av stor betydelse för eleverna. Att orden finns i ett program på nätet gör att ingen behöver oroa sig för att tappa bort glospapper eller glömma förteckningen i skolan/hemma.
En annan fördel som lyftes fram var möjligheten att hämta andra elevers glosövningar. Dagens elever har en stor datorvana och ofta även ett stort intresse för datorer. Att arbeta med och testa andra elevers glosövningar ger, vid sidan om själva inlärningen av orden, eleverna en liten utmaning i att se hur andra tänker och väljer att lägga upp övningar/spel. Som någon nämnde uppmuntrar dessa övningar även andra att själva konstruera egna, vilket resulterar i att eleverna mer eller mindre medvetet ”leker in” orden i stället för det gamla ”tragglandet” av glosor som benämns som det traditionella sättet.
Några elever ansåg att sättet de får reda på huruvida de angett rätt eller fel svar var en fördel. Tre elever tyckte att det var bra att man fick rättat efter varje skrivet ord.
Detta visar att resultatet är viktigt för eleverna, målet är ju trots allt att lära sig glosor. Att man som användare av glosboken får reda på resultat efter varje skrivet ord underlättar troligtvis läroprocessen av de individuella orden. Att omedelbart få reda på att man angivit fel ord och därmed ges en chans att korrigera detta torde vara mer effektivt än att i efterhand sitta med en hel lista på ord som är rätt/fel, vilket alltså eleverna ansåg vara en stor fördel.
Hälften av eleverna uppfattade en fördel med att man kunde träna in ord på olika sätt, de kunde välja bland olika ”spel”. En elev uppfattade Glosboken som nytt och annorlunda och det blev ett roligt sätt att lära sig glosor på. Att ett nytt sätt är roligare är positivt i sig, när eleverna sedan inser att det även är ett effektivt sätt för dem att lära sig orden kan det alltså leda till fortsätt användning av glosträning på nätet.
En annan fördel var att man även kunde träna på grammatik och förhöra sig på hela meningar. En elev hade även använt Glosboken till engelska glosor. Att öva in glosor genom att använda dessa i meningar är för många både lättare och förövrigt mer effektivt än att enbart lära sig att rabbla ord.
6.2 Kompatibilitet
Majoriteten av eleverna tyckte att det fungerade väl att förändra sitt arbete till glosinlärning över Internet. Eleverna ansåg sig ha god datorkunskap, de kunde även
sida 19
se likheter mellan Glosboken och andra Internetsidor. Även om dagens elever har god datorkunskap är det alltså en fördel att ”känna igen sig” på en Internetsida, även om man aldrig tidigare besökt just den. Knappar, struktur och språk/språkformuleringar kan vara faktorer som gör att man känner igen en hemsida, och att dessa delar är bekanta kan underlätta när man ska testa och lära sig en ny sida eller ett program.
En elev behövde dock fortfarande se orden på papper, och var därmed inte redo att sluta helt med det traditionella sättet. Samma elev berättade även att det är stor skillnad mellan inlärningsmetoder på datorn och de mer traditionella metoderna, men i slutänden är det trots allt ord som skall läras in oavsett om de finns på datorn eller på papper. Det kan krävas en viss omställning att inte längre kunna göra som man är van vid när det gäller glosträning. Det kan vara de uppenbara praktiska skillnaderna men även en omställning i ”tänket” när man ska plugga in glosor.
Två elever ansåg att Glosboken löste problem såsom att föräldrar inte behövde förhöra på samma sätt som tidigare, det skötte nu datorn på ett betydligt enklare sätt.
Detta gör att eleverna inte behöver vänta på förhör tills det passar föräldrarna, utan fritt fram kan planera sina studier och förhör. Datorns och Internets tillgänglighet dygnet runt är en underlättande faktor. Flera elever tyckte att det hade blivit roligare att lära sig glosor. Två elever tyckte att glosträning var tråkigt men att Glosboken hade ändrat deras inställning. En elev var glad att hon inte behövde skriva orden för hand och sudda ut samt rätta om man skrivit fel. En annan elev tyckte att glosträning blivit roligare eftersom eleven nu får använda datorn, allt är roligt om datorn är inblandad.
En elev uppfattade att inlärningen gick snabbare och därmed gav mer tid över till andra skolarbeten. En annan elev kunde till och med sitta längre tid och träna än hon hade gjort tidigare, detta på grund av det nu var roligt att träna glosor. Att vilja lära sig ord när man har tid och lust är mer effektivt än att tvingas lära sig ett antal förbestämda ord inom en viss tid. Att bli sittande en stund extra framför Glosboken eftersom det är ett behagligt sätt att lära sig språk är en stor fördel i glosträningen.
Flera elever trodde att de skulle klara sig utan Glosboken, något direkt behov fanns inte. De hade alltså klarat sig med de traditionella inlärningsmetoderna, men inlärningen blir roligare med hjälp av ett CALL-verktyg som detta, och därför väljer de att fortsätta använda Glosboken.
6.3 Komplexitet
Alla elever uppfattade Glosboken som lätt att använda. Eleverna hade inte några problem att lära sig eller förstå. Under lektionerna fick eleverna en liten genomgång av de enklare funktionerna. Ingen av eleverna hade upplevt varken genomgångarna eller Glosboken som svårt, en elev nämnde den tydligt pedagogiska utformningen som en bidragande faktor. Elevernas vana att använda sig av datorer är naturligtvis en fördel i användandet av ett CALL-verktyg som Glosboken. Det hade däremot varit intressant att se om det är just Glosboken i sig som är framträdande pedagogisk och lätt att förstå, eller om elevers datavana medför att även andra CALL-verktyg ses som enkla att använda.
sida 20
Alla förutom en elev ansåg att man inte hade behövt ha någon utbildning, här i form av information och introduktion med läraren, för att använda CALL-verktyget.
Eleverna hade så pass god datorvana att de hade kunnat förstå och lärt sig hemsidan på annat sätt. En elev hade dock föreställningen att Glosboken skulle vara svårt, men efter lektionen med genomgången av hemsidan hade denna uppfattning ändrats.
Denna elev kanske inte hade valt att testa verktyget om läraren inte hållit sin genomgång, alltså var introduktion av CALL-verktyget för målgruppen en fördel i detta fall.
6.4 Testmöjlighet
Alla elever svarade att de hade haft möjligheter att testa under minst två lektioner i datasalen. Samtliga hade även suttit hemma och testat.
Möjligheten att testa hade varit störst hemma, samtliga hade haft möjlighet att göra detta. I skolan var det däremot annorlunda. Hälften av eleverna upplevde att det inte fanns tid till att testa och undersöka. Datorerna var ofta uppbokade och de var belägna i datasalen samt i biblioteket. De allra flesta hushåll har idag Internetuppkoppling, dock inte alla. En bidragande faktor till en hög grad av adoption är hur tillgänglig tekniken är för användaren. De elever som inte har tillgång till nätet hemma har, till följd av skolans brist på tillgång på elevdatorer, därmed sämre testmöjligheter och sämre förutsättningar att ta till sig ett CALL- verktyg som detta.
En elev var emot och brukade inte skapa konton där man var tvungen att bli medlem först, i detta fall uppmanade läraren eleverna att skapa konton vilket medförde att även denna elev testade Glosboken, trots krav på registrering.
6.5 Observabilitet
Ingen elev hade hört talas om Glosboken och visste därmed inte vad det var för något. Eleverna fick vetskap om Glosboken av läraren som introducerade verktyget under lektionstid. Fyra elever nämnde att de därefter hade hörde talas om Glosbokens egenskaper genom andra elever. En elev hade missat en lektion och fick höra av klasskompisar att de hade arbetat med en rolig uppgift. En annan elev hade sett en övning som en elev hade gjort och blev intresserad av att konstruera en egen.
Två elever kommer ihåg att andras kommentarer kring Glosboken var positiva.
Samtliga hade alltså fått kunskap och vetskap om CALL-verktyget Glosboken genom andra människor. Den första introduktionen av läraren, vilket var det första tillfället då samtliga (förutom den frånvarande eleven som senare fick höra talas om introduktionen från klasskamraterna) fick stifta bekantskap med programmet. Då kände de till att Glosboken existerade och vad det användes till. Klasskamraternas positiva kommentarer bidrog sedan troligtvis till nyfikenheten som gjorde att eleverna fick upp ögonen ytterligare för Glosboken, och valde att fortsätta testa det både i skolan och hemma.
sida 21 7 Slutsatser
I detta kapitel presenteras resultaten av undersökningen i stort. Jag har gjort en återblick på problemformuleringen och utifrån den har slutsatser dragits baserade på de svar som erhållits vid den empiriska undersökningen.
7.1 Slutsatser
Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka egenskaper CALL-verktyget Glosboken har som gör att elever väljer att adoptera detta, samt hur dessa faktorer bidrar till grad av adoption.
Framträdande fördelar med att arbeta med CALL-verktyget är att det är enklare, smidigare och roligare jämfört med de mer traditionella sätten. Att genom varierande övningar och spel träna in nya glosor är en stor bidragande faktor att eleverna valt att fortsätt med CALL-verktyget Glosboken.
Vid första användningstillfället är Glosboken ett helt nytt sätt att träna glosor på, det upplevs dock inte som en betungande förändring. Glosträning i sig är inget nytt och inte heller hantering av en dator. Vissa problem kan lösas med Glosboken, det ersätter föräldrars förhör och bidrar till att upplevelsen med glosträning inte längre är
”tråkig”.
CALL- verktyget uppfattas som lätt att använda. En anledning är att själva hemsidan är skapad för att användas av specialpedagoger, lärare och elever och har därför ett mer pedagogiskt perspektiv. En annan anledning är den datorvana och bekantskap med liknande hemsidor som dagens elever besitter.
Testmöjligheten i skolan begränsas av tillgång till lediga datorer och brist på ledig tid i scheman. Hemma är testmöjligheten bättre om Internet finns. Fler testtillfällen bidrar till att miniminera osäkerhet och öka sannolikheten för adoption.
På lektionen skapas en uppfattning av Glosbokens egenskaper. Även kompisars positiva kommentarer påverkar uppfattningen.
Utifrån detta kan följande slutsatser dras:
• att innovationens grad av adoption ökar/är hög då eleverna uppfattar CALL-verktyget som mer fördelaktigt än tidigare arbetssätt.
• att när CALL-verktyget är förenligt med tidigare arbetssätt, och även väl överrensstämmer med de normer och värden som finns i elevgruppen, såsom den ökade datorvanan och övrig datorisering, ökar graden av adoption.
• att när CALL-vertyget uppfattas som lätt att förstå och arbeta med, ökar graden av adoption.
sida 22
• att elevers testande av CALL-verktyget i skolan och i hemmet ökar sannolikheten för/graden av adoption.
• att andras positiva kommentarer och förmedlande av CALL-verktyget ökar graden av adoption/ ger en hög grad av adoption.
Utifrån dessa resultat fastställs att CALL-verktyget har stora relativa fördelar, hög kompatibilitet, goda testmöjligheter och stor observabilitet, i förhållande till låg komplexitet. Dessa uppfattade värden av attributen som framkommit i undersökningen skall enligt Rogers (2003) innebära en för innovationen hög grad av adoption. Detta bekräftas i att samtliga i elevgruppen redan adopterat innovationen.
sida 23 8 Diskussion
I detta avslutande kapitel diskuterar jag metod, resultat samt ger förslag på framtida forskning
8.1 Metoddiskussion
De flesta eleverna ligger idag på någorlunda likvärdig nivå i datorkunskap, och de elever som blev intervjuade valdes inte ut på grund av hur bra eller dåliga deras datorkunskaper var. Det enda kravet på urvalet var att de elever som blev intervjuade hade ett godkännande från förälder och att de skulle ha fortsatt att arbeta med Glosboken efter lektionstid, och utan direkt direktiv från lärare.
8.2 Resultatdiskussion
Eleverna nämnde exempelvis att detta CALL-verktyg var ett nytt sätt att träna glosor på, det var roligt, smidigt och enkelt. De nämnde även det positiva med den stora mängden olika alternativ att träna in orden på. Det var ingen elev som direkt berättade att det var en fördel att de idag lever i en datoriserad värld och har tillgång till dator i princip dygnet runt. De skulle alltså i praktiken kunna använda sig av detta verktyg när som helst under dygnet, helt anpassat efter deras egen önskan och behov. I stället vinklades det så att en stor fördel är att Glosboken är ett hjälpmedel via datorn, en legitim anledning att sitta framför datorn...
Eleverna beskrev användandet av CALL-verktyg som roligt och att just denna upplevelse är en viktig fördel. Tycker eleverna något är roligt, vill de gärna fortsätta att arbeta med det. När eleverna ändå spenderar mycket av sin tid utanför skolan framför sina datorer, kan de nu använda en del av den tiden till att träna lite glosor.
Det svåraste som språklärare är just att motivera och att få dem att tycka att undervisningen är rolig. Ett sätt är just att blanda in lite data i deras skolvardag, vilket får dem att tycka att det är lite roligare att studera.
Som jag nämnde i inledningen finns ett visst motstånd bland lärarna i att integrera datorn i undervisningen. Detta gäller nog speciellt för dem som inte har några egna datorkunskaper. Enligt mig är det näst intill ett krav som lärare av idag att behärska datorn, inte minst för att kunna möta eleven i hans eller hennes vardag, både i och utanför skolan. Datoranvändandet är så utbrett och en sådan självklarhet för den yngre generationen, och för att dessa elever ska kunna hitta sin identitet i skolan och känna sig trygga i sin omgivning krävs att lärarna aktivt försöker ta del av deras värld. I det här fallet innebär det att kunna hjälpa och förstå elevens behov och intresse kring IT och IKT, samt de möjligheter datorn och internet har att erbjuda inom skolvärlden.
Eleverna tyckte det var smidigt och enkelt att använda CALL-verktyg, vilket inte är så konstigt då de var vana att spendera mycket tid framför datorn. Arbetssättet upplevdes som smidigt då de inte behövde samla ihop och hålla ordning på papper, och heller inte behövde använda sig av penna och sudd. Här är det dock lite farligt att blanda in för mycket arbete vid datorn, ibland märker man faktiskt att eleverna blir långsammare på att skriva för hand. Fördelarna med ordbehandlingsprogram väger naturligtvis tyngre än nackdelarna, men faktum kvarstår att det ibland kan vara
sida 24
hämmande i längden. Att en elev kan skriva en text där datorn löpande, och i vissa fall utan att avisera, automatiskt ändrar stavnings- och grammatikfel kan leda till att eleven inte ”lär sig av sina misstag” då han eller hon inte ens uppmärksammas på att ett fel har gjorts i texten.
Eleverna uppfattade Glosboken som enkelt att lära sig, vilket resulterade i att graden av adoption kunde anses vara hög. Jag tror dock inte att komplexiteten var avgörande för adoption eller inte i detta fall. Jag tror till och med att attributet komplexitet hade lägst påverkan vid adoptionen.
Tidigare forskning har visat att de attribut som har störst betydelse vid adoption är relativa fördelar, komplexitet och kompatibilitet. I detta fall skulle jag dock vilja påstå att det är attributen testmöjligheter, observabilitet och kompatibilitet som haft störst betydelse vid adoption av Glosboken. Eleverna hade inte en aning om att Glosboken existerade innan läraren berättade om det. Om eleverna endast hade fått höra talas om Glosboken skulle troligtvis inte särskilt många testa och därmed inte heller adoptera CALL-verktyget. Det var under lektionerna som eleverna blev tvungna att testa, se och ta del av egenskaperna samt bilda sig en uppfattning kring den nya tekniken. Utan testmöjligheter hade eleverna inte valt att adoptera i lika hög utsträckning. Hade inte eleverna talat så positivt om Glosboken med varandra och därmed gett en hög observabilitet, hade troligtvis antalet elever som adopterat inte varit lika många. Kompatibiliteten är hög då eleverna, som tidigare nämnts, inte ser någon svårighet i att anpassa sig till att använda sig av datorn som hjälpmedel vid glosinlärning.
Som tidigare nämnts är en bidragande faktor till en hög grad av adoption hur tillgänglig tekniken är för användaren. De allra flesta eleverna har tillgång till dator och Internet hemma, vilket underlättar användandet av ett CALL-verktyg och även ger en hög testmöjlighet. I skolan, där undervisningen i huvudsak bör utspela sig, ser det tyvärr inte lika bra ut. Antalet datorer per elev ökar, dock kanske inte i den takt som är önskvärd. Att eleverna känner sig begränsade i sina studier på grund av bristande tillgång till datorer på skolan är något man måste se över. För att följa utvecklingen, och för att ta del av de fördelar som flera studier påvisar kring undervisning med IT-stöd, bör bristande tillgång på datorer för den enskilde eleven ej vara en faktor. För att dra diskussionen ännu ett steg längre skulle detta i förlängningen kunna bli en klassfråga, där endast elever vars föräldrar har uppkopplade datorer har tillgång till de hjälpmedel och den motivationshöjning som ligger i IT-integrerad undervisning.
När jag nu vet vilka fördelar som finns med att använda sig av CALL-verktyg i språkundervisningen, kommer nästa fråga; bland de elever som fick vara med och testa, varför adopterade inte samtliga av dessa Glosboken? Det skulle kunna vara ett upplägg för framtida forskning.
