• No results found

Inflation och skevhet i fördelningen av relativprisförändringar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Inflation och skevhet i fördelningen av relativprisförändringar"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet

Uppsats fortsättningskurs D Författare: Linnéa Grenevall Handledare: Nils Gottfries VT 2005

Inflation och skevhet i fördelningen av

relativprisförändringar

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse varians och skevhet i fördelningen av relativprisförändringar har vid förklaring av Irlands och Tysklands inflationsutveckling.

Genom estimering av Phillips-kurvor, med och utan varians- och skevhetsmåtten inkluderade, finner jag att det i enlighet med teorin och i likhet med tidigare studier existerar ett positivt samband mellan skevhetsmåttet och inflation. En positivt skev fördelning av relativprisförändringar bidrar således till en hög inflationsnivå. Resultatet av mina skattningar visar att modellens förklaringsgrad förbättras avsevärt för Tyskland när varians- och skevhetsmåtten inkluderas. Även för Irland förbättras modellens förklaringsgrad, men förbättringen är betydligt mindre.

Nyckelord: valutaunion, inflationsskillnader, skevhet, relativprisförändringar, utbudschock

(3)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 4

2. INFLATIONSSKILLNADER INOM VALUTAUNIONEN... 5

2.1.INFLATIONSSKILLNADER... 6

2.2.BAKOMLIGGANDE ORSAKER TILL INFLATIONSSKILLNADER... 7

2.2.1. Konvergens mot en gemensam prisnivå... 7

2.2.2. Balassa-Samuelsson-effekten... 7

2.2.3. Störningar på olika marknader i valutaunionen... 8

2.3.FÖLJDER AV INFLATIONSSKILLNADER... 10

2.3.1. Val av lämplig penningpolitik... 10

2.3.2. Realräntan påverkas... 11

3. SKEVHET I FÖRDELNINGEN AV RELATIVA CHOCKER OCH INFLATION... 11

3.1.TRÖGHET I PRISANPASSNINGEN... 12

3.2.ÖVRIGA STUDIER... 15

4. EMPIRISK STUDIE... 16

4.1.MODELLSPECIFIKATION... 16

4.2.DATA... 18

4.2.1. Variabelbeskrivning ... 19

4.2.2. Stationäritet ... 25

5. RESULTAT ... 26

6. SLUTORD ... 29

7. LITTERATURFÖRTECKNING ... 32

(4)

1. Inledning

Prisstabilitet i form av låg inflation är det övergripande målet för den Europeiska valutaunionens1 penning- och valutapolitik och tanken är att ländernas inflationsnivåer ska närma sig varandra (EU-upplysningen). Efter valutaunionens början 1999 har dock betydande inflationsskillnader noterats bland medlemsländerna. Irland är ett av de länder som haft betydligt högre inflation än valutaunionens genomsnitt och Tyskland är ett av de länder som istället haft lägre inflation än genomsnittet. En förklaring till dessa skillnader kan vara att medlemsländernas ursprungliga prisnivåer skiljde sig åt och att avvikande inflationstakter då är en anpassning till en gemensam prisnivå (Honohan & Lane 2003). En annan förklaring är den så kallade Balassa-Samuelsson-effekten, som visar att inflationsskillnader kan uppstå på grund av att produktivitetstillväxten skiljer sig åt mellan industri- och tjänstesektorn (EEAG 2004). Dessa förklaringar tas upp mer ingående i avsnitt (2.2).

Tillfälliga inflationsskillnader kan även förklaras utifrån skevheten i fördelningen av relativprisförändringar2. Relativpriser förändras i samband med att utbudschocker inträffar på olika marknader, genom att en del relativpriser stiger och andra relativpriser faller. På grund av trögheter i prisanpassningen kan fördelningen av relativprisförändringar som följd bli positivt eller negativt skev. Denna teori utvecklades av Ball och Mankiw (1995) och baseras på antagandet att företag endast justerar sina priser när stora chocker inträffar och inte vid små chocker på grund av att det är kostsamt att ändra priset. Stora chocker har således oproportionerliga effekter på prisnivån och inflationen beror därför på fördelningen av relativprisförändringarna. Inflationen ökar tillfälligt om fördelningen av relativprisförändringar är positivt skev och minskar tillfälligt om fördelningen istället är negativt skev. Dessutom förstärks en positivt skev fördelning av relativprisförändringar av ökad varians i fördelningen, vilket medför att inflationen då ökar ytterligare. (Ball & Mankiw 1995)

Syftet med min uppsats är att undersöka varians- och skevhetsmåttens betydelse vid förklaring av inflationsutvecklingen i två av valutaunionens medlemsländer, Irland och

1 Den Europeiska valutaunionen kommer fortsättningsvis endast att kallas valutaunionen.

2Med relativpris menas priset på en vara i termer av en annan vara.

(5)

Tyskland. Förbättras inflationsmodellen om dessa mått inkluderas? Kan skevheten i fördelningen av relativprisförändringar vara en förklaring till inflationsskillnaderna mellan valutaunionens medlemsländer? Anledningen till att jag har valt att studera just Irland och Tyskland är att dessa länder har befunnit sig i motsatta ekonomiska situationer efter inträdet i valutaunionen och att det därför är intressant att undersöka ifall resultaten skiljer sig åt mellan länderna. Den ekonomiska situationen i dessa länder har varit extrem efter inträdet i valutaunionen. Irland har haft betydande problem med en överhettad ekonomi, medan Tyskland istället har fått erfara en ekonomisk kris med låg tillväxt och hög arbetslöshet.

Uppsatsen inleds med ett konstaterande att det förekommer inflationsskillnader mellan valutaunionens medlemsländer. Därefter följer en diskussion om bakomliggande orsaker till inflationsskillnader inom valutaunionen och de konsekvenser som följer. Detta för att läsaren ska få en uppfattning om varför inflationsskillnader bland valutaunionens medlemsländer anses vara ett problem. Sedan följer en beskrivning av sambandet mellan skevhet i fördelningen av relativprisförändringar och inflation och tidigare studier inom detta område tas upp. Efter detta redovisas modellerna som använts för att undersöka varians- och skevhetsmåttens betydelse vid förklaring av Irlands och Tysklands inflationsutveckling.

Datamaterialet beskrivs och därefter redovisas och tolkas resultaten utifrån de genomförda regressionerna. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande diskussion och slutsats.

2. Inflationsskillnader inom valutaunionen

Debatten kring medlemskapet i valutaunionen har till stor del handlat om valutaunionens gemensamma penningpolitik och de problem som kan uppstå när medlemsländerna inte längre kan använda penningpolitik som ett stabiliseringspolitiskt verktyg. I detta avsnitt tar jag upp bakomliggande orsaker till varför inflationsskillnader har uppstått mellan

medlemsländerna och varför det anses vara ett problem. Bland annat tas efterfråge- och utbudschocker upp som en orsak till inflationsskillnader, vilka har diskuterats som ett av de huvudsakliga problemen med en gemensam penningpolitik.

(6)

2.1. Inflationsskillnader

Under andra halvan av nittiotalet konvergerade medlemsländernas inflationstakter i syfte att uppfylla valutaunionens konvergenskriterium angående prisstabilitet, men efter valutaunionens början har inflationsskillnader återigen ökat mellan medlemsländerna.

Inflationsutvecklingen för valutaunionens medlemsländer under perioden 1992 till 2004 visas i figur (1). Inflationsutvecklingen har beräknats som procentuell årlig förändring utifrån respektive land konsumentprisindex.

Figur 1: Inflationsutveckling för valutaunionens medlemsländer.

0 4 8 12 16 20

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

BELGIEN FINLAND FRANKRIKE GREKLAND IRLAND ITALIEN LUXEMBURG NEDERLANDERNA OSTERRIKE PORTUGAL SPANIEN TYSKLAND

Källa: OECD Economic Outlook.

Figuren visar tydligt hur medlemsländernas inflationstakter konvergerade under nittiotalet. Ur figuren är det även möjligt att urskilja att Irlands inflationstakt har legat på topp bland medlemsländerna efter inträdet i valutaunionen 1999 och att Tysklands inflationstakt istället har legat bland de lägsta nivåerna.

Inflationsskillnaderna inom valutaunionen antas öka ytterligare i framtiden, då de nya medlemsländerna i EU förväntas gå med i valutaunionen (Honohan & Lane 2003).

Anledningen till detta antagande är att de nya medlemsländerna kännetecknas av högre produktivitetsökningar inom industrisektorn jämfört med de äldre medlemsländerna och att inflationstakten därför blir högre i dessa länder (Calmfors 2004). Denna effekt kallas Balassa- Samuelsson-effekten och förklaras mer ingående i avsnitt (2.2.2).

(7)

2.2. Bakomliggande orsaker till inflationsskillnader

2.2.1. Konvergens mot en gemensam prisnivå

En förklaring till de observerade inflationsskillnaderna bland valutaunionens medlemsländer är att prisnivån i de olika länderna skiljde sig åt inledningsvis. För att konvergens mot en gemensam prisnivå ska vara möjlig är det nödvändigt att priserna stiger snabbare i medlemsländer med relativt låga priser än i medlemsländer med relativt höga priser. Detta medför att inflationen förväntas bli relativt hög i medlemsländer med låga priser och relativt låg i medlemsländer med höga priser. Avvikande inflationstakter kan således anses vara nödvändigt för att konvergens mot en gemensam prisnivå ska kunna uppnås (Honohan &

Lane 2003).

2.2.2. Balassa-Samuelsson-effekten

En annan förklaring till inflationsskillnader mellan valutaunionens medlemsländer är den så kallade Balassa-Samuelsson-effekten, som baseras på skillnader i produktivitet mellan olika sektorer. Skillnader i produktivitetstillväxt mellan industri- och tjänstesektorn3 leder till förändringar i relativpriser, vilket i sin tur medför förändringar på variabler såsom real växelkurs och inflationstakt. Anledningen till detta är att produktivitetsvinster inom industrisektorn resulterar i högre löner, som sedan sprids till tjänstesektorn. Då produktivitetsökningen är betydligt lägre inom denna sektor kan lönerna endast stiga om relativpriser för denna sektor stiger (EEAG 2004). Priset på varor som inte handlas över gränserna kommer således att skilja sig åt mellan länderna och den aggregerade prisnivån, som kombinerar priser inom industri- och tjänstesektorn, kommer därför att vara högre i ett land där produktiviteten inom industrisektorn är hög jämfört med tjänstesektorn (EEAG 2002). För valutaunionen innebär Balassa-Samuelsson-effekten således att medlemsländer med en relativt hög produktivitetstillväxt inom industrisektorn upplever en real appreciering, vilket innebär stigande relativpriser. Inflationstakten i dessa medlemsländer blir därmed förhållandevis hög jämfört med medlemsländer som istället har en relativt låg produktivitetstillväxt inom industrisektorn.

Ett antal empiriska studier har funnit stöd för Balassa-Samuelsson-effekten, men betydelsen av denna effekt varierar mellan studierna. Den övervägande delen av studierna menar att denna effekt är relativt liten, men samtidigt menar en del att effekten är betydande (EEAG

3 Industrisektorn producerar varor för utrikeshandel och tjänstesektorn producerar varor för hemmamarknaden.

(8)

2004). Exempelvis finner Katsimi (2004) att en produktivitetsskillnad mellan industri- och tjänstesektorn har en positiv effekt på inflationen i Tyskland, medan Honohan och Lane (2003) menar att Balassa-Samuelsson-effekten har en liten betydelse, om någon alls, vid förklaringen av inflationsskillnader mellan valutaunionens medlemsländer.

2.2.3. Störningar på olika marknader i valutaunionen

Störningar i form av efterfråge- och utbudschocker kan inträffa på olika marknader och påverka ett lands eller ett flertal länders produktion och prisnivå. En symmetrisk störning är gemensam för ett flertal länder, medan en asymmetrisk störning istället är landsspecifik.

Dessa störningar kan motverkas med hjälp av en aktiv penningpolitik, då en justering av räntenivån kan bromsa chockens effekt på produktion och därigenom även prisnivån. Inom valutaunionen kan dock enskilda medlemsländer inte använda penningpolitik som ett stabiliseringspolitiskt verktyg. Detta då de i samband med inträdet i valutaunionen förlorade sin penningpolitiska självständighet till den Europeiska Centralbanken, ECB, som ansvarar för den gemensamma penning- och valutapolitiken. En asymmetrisk störning inom valutaunionen skulle istället kunna motverkas genom större flexibilitet på arbets- och varumarknaderna eller av en stabiliserande finanspolitik.

Nedan förklaras innebörden med en efterfrågechock och en utbudschock samt dess följder beroende på om störningen är gemensam för ett flertal medlemsländer i valutaunionen eller om ett enskilt medlemsland drabbas.

Efterfrågechock

En efterfrågechock innebär att efterfrågan ökar eller minskar i förhållande till utbudet.

Anledningen till detta kan bland annat vara en förändring av de offentliga utgifterna eller att konsumenternas köpvillighet av någon anledning ändras.

Vid en positiv efterfrågechock, som till exempel beror på ökade offentliga utgifter, ökar efterfrågan på varor och tjänster vid given prisnivå, samtidigt som utbudet hålls oförändrat.

Vid given räntenivå ökar då produktion och inkomst, vilket i sin tur leder till högre inflation.

Ifall detta är situationen för större delen av euroområdet är störningen symmetrisk och ECB höjer då räntan i ett åtstramande syfte för att undvika överhettning av ekonomin. Kostnaderna för att låna pengar stiger med räntenivån och en hög ränta hindrar därför investeringar och

(9)

hämmar produktionsutvecklingen. Dessutom medför den högre räntenivån att euron förstärks gentemot övriga valutor, vilket innebär att medlemsländernas varor blir relativt dyra och utländska varor relativt billiga. Exporten blir då mindre konkurrenskraftig, med minskad nettoexport som följd. Genom minskade investeringar och apprecierad växelkurs har den högre räntan således en bromsande effekt på produktions- och inflationsökningen.

Är efterfrågechocken istället asymmetrisk och följaktligen endast påverkar ett enskilt medlemsland förblir den gemensamma räntan oförändrad. På grund av valutaunionens gemensamma penningpolitik kan det drabbade medlemslandet inte ta hjälp av en aktiv penningpolitik för att motverka störningens effekter. Eftersom produktionsökningen i detta fall inte bromsas av en räntehöjning kommer produktionsökningen att vara högre än vid en symmetrisk efterfrågechock. Inflationen ökar således mer vid en asymmetrisk efterfrågechock än vid en symmetrisk efterfrågechock.

Utbudschock

En utbudschock innebär att utbudet ökar eller minskar i förhållande till efterfrågan.

Traditionella mått på utbudschocker är förändringar i vissa relativpriser, främst mat och energi, (Ball & Mankiw 1995) men utbudschocker kan även uppstå på grund av till exempel förändrade nominella löner eller förändrad arbetskraftsproduktivitet.

Kraftiga nominella löneökningar, till exempel som följd av ökad makt hos fackförbunden, är ett exempel på en utbudschock som leder till en högre prisnivå och därigenom ökad inflation.

En högre nominell lön medför vid oförändrad prisnivå att även reallönen blir högre, vilket innebär att kostnaderna för företagen ökar. Som kompensation för de ökade kostnaderna tar företagen ut högre priser för sina varor (Eriksson 2004). Det relativa priset på dessa varor stiger således och jämvikt med ett högre pris uppnås. Förutsatt att inga chocker inträffar på andra marknader stiger även det nominella priset (Assarsson 2004). På grund av den reala apprecieringen blir inhemska varor relativt dyra i förhållande till utländska varor, varför nettoexport och produktion minskar vid given ränta4.

Oavsett om utbudschocken är symmetrisk och drabbar ett flertal av valutaunionens medlemsländer eller om den är asymmetrisk och endast drabbar ett enskilt medlemsland

4 Marshall-Lerner villkoret antas, vilket innebär att en real depreciering leder till ökad nettoexport. För ytterligare information, se Blanchard 2000.

(10)

kommer inflationen att öka som följd av prisökningen. Inflationsökningen bromsas dock något av den minskade produktionen.

Vid en asymmetrisk utbudschock kan chockens effekter inte motverkas, då räntan är given.

Vid en symmetrisk utbudschock inom valutaunionen ger inflationsökningen och den minskade produktionen tillsammans en osäker effekt på den gemensamma räntan. Om ECB prioriterar låg inflation framför låg arbetslöshet bör de höja räntan för att hålla inflationen på en låg nivå. En höjd ränta leder då till att produktionen minskar ytterligare och arbetslösheten ökar. På motsvarande sätt kan ECB sänka räntan för att få fart på produktionen och därigenom uppnå minskad arbetslöshet. Följden blir då istället högre inflation.

2.3. Följder av inflationsskillnader

2.3.1. Val av lämplig penningpolitik

Ett problem med att inflationstakterna bland valutaunionens medlemsländer skiljer sig åt är att valet av lämplig penningpolitik för ECB försvåras. ECB kontrollerar euroområdets aggregerade inflation genom att justera räntenivån med hjälp av reporäntan, som är ECB:s viktigaste penningpolitiska medel (EU-upplysningen). ECB ser till utvecklingen i euroområdet som helhet, och inte till enskilda medlemsländer, när de beslutar om vilken typ av penningpolitik som är lämplig. Detta kan leda till att deras agerande får oönskade konsekvenser för enskilda medlemsländer som befinner sig i motsatt ekonomisk situation jämfört med övriga medlemsländer. Anledningen till detta är att det enskilda medlemslandet, på grund av sin ekonomiska situation, är i behov av ett annat ränteläge än övriga medlemsländer. (Gottfries 2003a)

Irland och Tyskland har, som tidigare nämnts, upplevt skilda ekonomiska situationer efter inträdet i valutaunionen. Irland har, med sin kraftiga tillväxt och höga inflation, varit i behov av att strama åt ekonomin med hjälp av en hög ränta. Tyskland har istället varit i behov av en mer expansiv politik med låg ränta som hjälp för att komma ur den kris landet fortfarande befinner sig i (Gottfries 2003b). En höjd ränta skulle hindra Tysklands möjligheter att få fart på ekonomin, samtidigt som en sänkt ränta skulle späda på den redan höga Irländska inflationen och landets ekonomi skulle riskera en överhettning.

(11)

2.3.2. Realräntan påverkas

Inflationsskillnader inom valutaunionen innebär dessutom att medlemsländernas realränta, det vill säga nominell ränta minus inflation, skiljer sig åt trots att den nominella räntan är gemensam för dessa länder. Realräntan är viktig för investeringar och för ett medlemsland med relativt hög inflation blir den låg, eller till och med negativ. En låg realränta innebär att det är billigt att låna pengar och investeringar ökar därför. Detta har varit situationen på Irland, vars realränta har varit den lägsta bland valutaunionens medlemsländer på grund av landets höga inflationsnivå. Landets investeringar har ökat och de reala huspriserna har stigit (Honohan & Lane 2003). På motsvarande sätt blir realräntan istället hög i ett land med låg inflation relativt övriga medlemsländer, vilket medför att lånen då är kostsamma, med minskade investeringar som följd. Tysklands låga inflationsnivå har medfört att landets realränta har varit bland de högsta i euroområdet, vilket är en anledning till att landets ekonomiska situation inte har förbättrats. Tabellen som följer visar Tysklands och Irlands realränta under perioden 1995 till 2004. Realräntan har tagits fram genom att korrigera OECD:s interest rate, short term för inflation, som har beräknats som procentuell förändring i konsumentprisindex.

Tabell 1: Utveckling av realräntan för Tyskland och Irland.

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Tyskland 2,8 1.9 1.4 2.6 2.4 2.9 2.3 1.9 1.3 0.5

Irland 3.7 3.7 4.5 3.0 1.3 -1.2 -0.6 -1.3 -1.1 -0.2

Källa: OECD Economic Outlook.

3. Skevhet i fördelningen av relativa chocker och inflation

På lång sikt bestäms inflationen i första hand av tillväxten i utbudet av pengar. På kort sikt kan inflationen istället förklaras av relativprisförändringar, som uppstår när störningar i form av utbuds- och efterfrågechocker inträffar på olika marknader. Ball och Mankiw (1995) presenterar i sin studie en teori om utbudschocker, som baseras på skevhet i fördelningen av relativprisförändringar och friktioner i den nominella prisanpassningen. Ball och Mankiws teori beskrivs i avsnitt (3.1.).

(12)

Ball och Mankiw (1995) har undersökt PPI, Producer price index, och har använt sig av amerikansk årsdata mellan perioden 1949 till 1989. De fann att skevheten i fördelningen av relativprisförändringar har varierat påtagligt över tiden i USA. För vissa år har fördelningen varit relativt symmetrisk, medan den för andra år har varit kraftigt positivt eller negativt skev.

De fann dessutom att skevhetsmåttet är positivt relaterad till prisnivån och därmed också inflationstakten. Exempelvis ger modellen stöd för sjuttiotalets oljechocker. En oljechock är ett typexempel på en utbudschock med tillfälliga effekter på inflationen. En förklaring till detta är att utbudschocker är typiska relativprisförändringar, som ofta uppstår i samband med brist på något, till exempel råvaror. Brist på olja medför att priset på olja blir högt i förhållande till andra varor. Exempelvis kan oljechocker, som uppstår som följd av de oljeproducerande ländernas kartell OPEC:s beslut om minskad oljeproduktion, medföra en uppgång av relativpriser för oljeintensiva varor med 50-100 procent. Vanligtvis balanseras inte dessa relativprisökningar av lika stora relativprisminskningar i andra sektorer, vilket leder till att fördelningen av relativprisförändringar blir positivt skev och att inflationen då ökar tillfälligt. Denna teori förklaras mer ingående i avsnitt (3.1.). Ball och Mankiw (1995) fann att en kraftig ökning av priset på oljeintensiva varor genererade positiv skevhet i fördelningen av relativprisförändringar och därigenom stigande aggregerad inflation. Studien visar även att det finns ett positivt samband mellan variansen i fördelningen av relativprisförändringar och inflation, men detta samband är dock mindre viktigt jämfört med sambandet mellan skevhet och inflation.

3.1. Tröghet i prisanpassningen

Ball och Mankiw (1995) utgår ifrån att det är kostsamt för företag att ändra de faktiska priserna på grund av så kallade menu costs, som till exempel är kostnader för att trycka nya kataloger och informera säljare om det nya priset (Ball & Mankiw 1995). Kostnaderna att ändra priserna kan vara så höga att det lönar sig för företag att vänta med, eller till och med låta bli, att genomföra prisändringen. Detta innebär att priset inte nödvändigtvis påverkas trots att olika förhållanden på marknaden förändras (Assarsson 2004). Nedan följer ett exempel på när ett företag väljer att justera priset eller inte.

Kostnaden för ett företag att justera priset är lika med företagets menu cost, som här antas vara lika med C. Väljer företaget att inte justera priserna, trots att en störning inträffat och relativpriserna förändrats, kommer företaget att uppleva att dess önskade pris skiljer sig från

(13)

det faktiska priset. Företagen justerar priserna endast vid stora chocker, då vinsten av justeringen är tillräckligt stor för att täcka prisändringskostnaderna. Om skillnaden mellan företagets önskade och faktiska pris är θ och företagets förlust på grund av denna skillnad antas vara θ2, kommer företaget således endast justera priserna om |θ| är större än √C, det vill säga om kostnaden att inte justera priset är högre än kostnaden att justera priset. Vid en mindre chock täcks inte företagets menu costs och företagen ändrar då inte priserna. Stora chocker har således oproportionerliga effekter på prisnivån på kort sikt och chockens fördelning kan därför påverka prisnivå och inflation. (Ball & Mankiw 1995)

Som följd av att företagens önskade relativpriser förändras kommer en del faktiska priser att stiga och en del att falla. Fördelningen av relativa chocker bestämmer företagens önskade relativprisförändringar och antas ha medelvärdet noll, vilket innebär att prisnivå och inflation förblir oförändrade ifall samtliga priser justeras. Då företagen endast justerar priserna vid större chocker kommer chocker inom en del av denna fördelning, passivitetsområdet, inte att medföra några prisändringar. Chockerna inom detta område är således för små för att det ska vara lönsamt för företagen att justera priserna. (Ball & Mankiw 1995)

Följande figurer, (2)-(4), visar hur skevheten i fördelningen av relativa chocker påverkar prisnivån. På den vertikala axeln mäts chockernas frekvens och på den horisontella axeln mäts chockernas storlek. I de skuggade delarna är chockerna så stora att företagen ändrar priserna. I den högra svansen höjs priserna och i den vänstra svansen sänks priserna.

Figur 2: En symmetrisk fördelning av relativa chocker.

Källa: Assarsson 2004

Vid en symmetrisk fördelning tar prishöjningarna och prissänkningarna ut varandra, vilket innebär att prisnivå och inflation inte påverkas.

(14)

Är fördelningen av relativa chocker istället positivt eller negativt skev tar prishöjningarna och prissänkningarna däremot inte ut varandra. Följande figur (3) visar en positivt skev fördelning av relativa chocker.

Figur 3: En positivt skev fördelning av relativa chocker.

Källa: Assarsson 2004

Fördelningen av relativa chocker är positivt skev när ett fåtal stora chocker, som höjer relativpriserna, inträffar på marknaden samtidigt som flertalet av de inträffade chockerna är små och minskar relativpriset. Då företagen svarar snabbare på stora chocker än på små chocker kommer de önskade prisökningarna att genomföras i högre grad än de önskade prissänkningarna. Med anledning av detta ökar prisnivån och inflationen tillfälligt vid en positivt skev fördelning av relativa chocker.

På motsvarande sätt minskar inflationen vid en negativt skev fördelning av relativa chocker, då ett fåtal stora chocker som sänker relativpriserna dominerar. En negativt skev fördelning av relativa chocker illustreras i nedanstående figur (4).

Figur 4: En negativt skev fördelning av relativa chocker.

Källa: Assarsson 2004

Även variansen, som mäter spridningen i fördelningen, har ett empiriskt positivt samband med inflationen. Variansen har dock ingen oberoende effekt på inflationen, men kan

(15)

samvariera med skevheten och på det sättet påverka inflationen. Vid en symmetrisk fördelning av relativa chocker leder en ökning av variansen till proportionellt förstorade svansar, med oförändrad prisnivå som följd. Vid en skev fördelning förstärker istället en ökning av variansen asymmetrin i svansarna och prisnivån förändras då ännu mera.

Inflationen ökar således ytterligare för en positivt skev fördelning och minskar ytterligare för en negativt skev fördelning. (Assarsson 2004)

En svårighet med denna modell är att företagens önskade förändringar i relativpriser inte kan observeras, utan det är endast möjligt att observera faktiska förändringar. På grund av priströgheter realiseras dock inte dessa förändringar omedelbart, men då det finns ett tydligt samband mellan faktiska och önskade relativprisförändringar kan skevheten för observerade relativprisförändringar ändå användas vid empirisk analys. (Assarsson 2004)

3.2. Övriga studier

Assarsson (2004) har i en liknande studie för den svenska ekonomin undersökt huruvida varians och skevhet i fördelningen av de relativa prisförändringarna kan förbättra traditionella inflationsmodeller. Assarsson använder sig av kvartalsdata baserade på en indelning av konsumentprisindex i 71 varugrupper för perioden 1980-2003 och finner att skattningen av Phillips-kurvor för den svenska ekonomin under den analyserade perioden tydligt förbättras när hänsyn tas till varians- och skevhetsmåtten.

Döpke och Pierdzioch (2001) har med hjälp av årsdata undersökt sambandet mellan inflation och skevhet i fördelningen av relativprisförändringar för Tyskland under perioden 1969-2000.

I likhet med Ball och Mankiw (1995) har inflation samt varians- och skevhetsmått beräknats utifrån PPI. Även denna studie bekräftar det positiva sambandet mellan skevhet i fördelningen av relativprisförändringar och inflation.

(16)

4. Empirisk studie

4.1. Modellspecifikation

Enligt ovanstående teori är inflationen hög när fördelningen av relativprisförändringar är positivt skev, medan den istället är låg när fördelningen av relativprisförändringar är negativt skev. För att undersöka huruvida skevhet i fördelningen av relativprisförändringar och inflation samvarierar för Irland och Tyskland kommer jag att använda följande mått på skevheten:

2 1

3 3

) ln

(

t n

i

t it it

t

p w

σ π

σ

=

= (1)

där σt3 står för skevhet i fördelningen av relativprisförändringar. wit är vikten för vara i och pit

är priset på vara i enligt harmoniserat konsumentprisindex. ∆ betecknar förstadifferensen och pit

∆ln mäter således månadsvisa prisförändringar. πt står för inflation och σt2 står för variansen i fördelningen av relativprisförändringar. Dessa två variabler har beräknats enligt:

=

= n

i

it it

t w p

1

π ln (2)

=

= n

i

t it it

t w p

1

2

2 ( ln π )

σ (3)

där variablerna definieras enligt (1).

(Assarsson 2004)

För att undersöka varians- och skevhetsmåttens betydelse vid förklaring av inflationsutvecklingen för Irland och Tyskland har jag skattat ett antal Phillips-kurvor och sedan jämfört resultaten. Säsongsdummyvariabler har inkluderats för att fånga upp eventuella månadseffekter.

(17)

Inledningsvis har jag skattat en grundläggande ekvation, där ett antal variabler som förväntas påverka inflationen har inkluderats. En variabel med väsentlig betydelse för inflationsutvecklingen är det så kallade arbetslöshetsgapet, som är skillnaden mellan faktisk och naturlig/potentiell arbetslöshet. Den naturliga arbetslösheten är dock inte observerbar och det är svårt att avgöra dess storlek. Storleken kan estimeras med ett antal olika metoder och jag har valt att skatta den naturliga arbetslösheten med hjälp av det så kallade HP-filtret.5 Den grundläggande modellen redovisas i ekvation (4):

t t t t

utl t y

t

t β β π β π β e β U U ε

π = 0 + 1 1 + 2 1 + 3ln 1 + 4( − )+ (4)

där inflationen, πt , har beräknats enligt ekvation (2). Tidsfördröjd inflation, πt 1y , tas med som en proxy för förväntad inflation och har beräknats enligt ekvation (5). Tidsfördröjd utländsk inflation, πt 1utl , baseras på konsumentprisindex i Tysklands respektive Irlands tio främsta importländer och har beräknats enligt ekvation (6). et1 står för tidsfördröjd nominell effektiv växelkurs. U står för procentuell arbetslöshet och t U för potentiell arbetslöshet, t skattad med hjälp av HP-filtret. UtUt betecknar således arbetslöshetsgapet. εt är en felterm.

Tidsfördröjd inflation och tidsfördröjd utländsk inflation tas med i form av genomsnittlig inflation under det föregående året. Anledningen till att dessa variabler tas med i denna form är att tillfälliga störningar då tas bort och hänsyn tas till eventuell förändring i säsongsmönstret. Variablerna har beräknats enligt:

12

) ...

( 1 2 12

1

+ +

= t + t t

y t

π π

π π (5)

12

) ...

( 1 2 12

1

+ +

= +

utl t utl

t utl utl t

t

π π

π π (6)

En utförligare beskrivning av dessa variabler ges i avsnitt (4.2.1.).

5 Denna metod beräknar utjämnade värden på den långsiktiga trenden för en serie genom att minimera variansen kring dess trend. Se Eviews 5.0 hjälpavsnitt för ytterligare information om denna metod.

(18)

En nackdel med att använda HP-filtret för att ta fram potentiell arbetslöshet är att skattningarna för tidsseriens ändpunkter tenderar att bli felaktiga, vilket kan medföra missvisande resultat då tidsperioden jag använder mig av är så pass kort. Ett alternativ är att istället ta med arbetslösheten i form av procentuell arbetslöshet tillsammans med en linjär trend. Denna variant av den grundläggande modellen redovisas i ekvation (7).

t t

t utl

t y

t

t β β π β π β e β U β trend ε

π = 0 + 1 1+ 2 1 + 3ln 1 + 4 + 5 + (7)

där trend står för en linjär trend och övriga variabler definieras enligt (4).

I ekvation (8) och (9) utökas modellen till att inkludera varians- och skevhetsmåtten.

Skillnaden mellan dessa ekvationer är att arbetslösheten inkluderats på olika sätt, se beskrivning ovan.

t t t t

t

t t t

utl t y

t

t e U U

ε σ σ β σ β σ β

β β

π β π β β π

+ +

+ +

− +

+ +

+

=

2 3 7 2 6 3 5

4 1 3 1 2 1 1

0 ln ( )

(8)

t t t t

t

t t

utl t y

t

t e U trend

ε σ σ β σ β σ β

β β

β π β π β β π

+ +

+ +

+ +

+ +

+

=

2 3 8 2 7 3 6

5 4

1 3 1 2 1 1

0 ln

(9)

De tre termer som modellen utökats med tar hänsyn till effekterna av skevhet, varians samt variansens förstärkning av skevhetens effekt. Övriga variabler definieras enligt ekvation (4).

4.2. Data

Datamaterialet består av månadsvisa observationer från januari 1995 till september 2004.

Nominell effektiv växelkurs baseras dock på kvartalsdata, men har genom linjär interpolering gjorts om till månadsdata. Data för harmoniserat konsumentprisindex och vikter för de olika varugrupperna, som använts för att ta fram inflation, varians- och skevhetsmått, har hämtats från Eurostat. Konsumentprisindex för importländerna som inte tillhör EU och nominell effektiv växelkurs har hämtats från OECD Economic Outlook. Procentuell arbetslöshet har hämtats från EcoWin och importvärden har hämtats från IMF:s Statistiska årsbok 2003.

(19)

4.2.1. Variabelbeskrivning

I detta avsnitt beskrivs de variabler som ingår i modellen, förutom variansen i fördelningen av relativprisförändringar och variansens förstärkning av skevhetens effekt. Ett antal figurer har tagits med för att det ska vara möjligt att få en grafisk överblick över variablernas utveckling.

I samtliga figurer är serierna säsongrensade med moving average metoden6.

Harmoniserat konsumentprisindex

Harmoniserat konsumentprisindex, HIKP, har använts för att ta fram Irlands och Tysklands inflation. HIKP samordnar ländernas olika sätt att beräkna konsumentprisindex och har utformats av EU för att underlätta internationella jämförelser av konsumentprisinflation.

Varor och tjänster som ingår i HIKP är klassificerade i grupper enligt COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose, som är en internationell indelning av hushållens privata konsumtion. Denna indelning ska tillämpas i EU:s medlemsländers nationalräkenskaper och består av tolv huvudgrupper. (Statistiska Centralbyrån)

Inflation

Den månadsvisa inflationsutvecklingen för Tyskland och Irland har beräknats enligt ekvation (2) och kan studeras i figur (5).

Figur 5: Inflationsutveckling för Tyskland och Irland.

-.004 .000 .004 .008

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 INFLATION, TYSKLAND

-.004 .000 .004 .008

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 INFLATION, IRLAND

För Irlands del är det möjligt att urskilja att inflationen har legat på en högre nivå efter inträdet i valutaunionen. För Tysklands del är det dock svårt att urskilja ett motsvarande

6 Se Eviews 5.0 hjälpavsnitt för ytterligare information.

(20)

mönster, men det är dock möjligt att konstatera att inflationen har legat på en lägre nivå än för Irland.

I modellen ingår även tidsfördröjd inflation, det vill säga genomsnittlig inflation under det föregående året. Dess utveckling visas i nedanstående figur (6).

Figur 6: Tidsfördröjd inflation för Tyskland och Irland

.000 .001 .002 .003 .004 .005

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 IRLAND TYSKLAND

Även figur (6) visar således att Irlands inflation har legat på en betydligt högre nivå än Tysklands inflation efter inträdet i valutaunionen. Skillnaden har dock minskat från år 2003 och låg under 2004 på samma nivå.

Skevhet i fördelningen av relativprisförändringar

För att det ska vara möjligt att få en uppfattning om hur skevheten i fördelningen av relativprisförändringar har utvecklats över tiden redovisas dess utveckling i figur (7).

Skevhetsmåttet har beräknats enligt ekvation (1).

(21)

Figur 7: Skevhet i fördelningen av relativprisförändringar för Tyskland och Irland.

-.010 -.005 .000 .005 .010

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 SKEVHET, TYSKLAND

-.004 -.003 -.002 -.001 .000 .001 .002 .003 .004

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 SKEVHET, IRLAND

För Tysklands del karakteriseras utvecklingen av skevheten i fördelningen av relativprisförändringar av kraftiga månadsvisa svängningar i januari och december. Under första halvan av perioden är fördelningen av relativprisförändringar starkt negativt skev i januari och starkt positivt skev i december, medan det från december 2000 och framåt istället är tvärtom. Vad detta beror på är svårt att konstatera. Jag tror dock att dessa markanta svängningar beror på mätfel av något slag. De kraftiga svängningarna bidrar dessutom till svårigheten att urskilja ett mönster i skevhetens utveckling. Figuren för Irland visar ett något tydligare mönster av skevhetens utveckling. Jag tycker att jag kan ana en stigande tendens från slutet av 2000, vilket skulle kunna vara en förklaring till den höga irländska inflationstakten under denna period.

Då det är mycket svårt att urskilja ett tydligt mönster utifrån dessa figurer kommer jag inte att tolka figurerna mer ingående, utan de tas endast med som en grafisk översikt. Skevhetsmåttets betydelse för inflationsutvecklingen kommer att tolkas utifrån de genomförda regressionerna, vars resultat följer i avsnitt (5). För att ta hänsyn till de kraftiga månadsvisa svängningarna för Tyskland har jag, förutom vanliga månadsdummyvariabler, dessutom inkluderat dummyvariabler som fångar upp förändringen i säsongsmönstret från år 2000 och framåt.

Utländsk inflation

Med utländsk inflation avses inflation i de länder från vilka Irland och Tyskland importerar.

Hög inflation i importländerna innebär att priserna i dessa länder blir höga i förhållande till de irländska och tyska priserna. De relativt höga importpriserna leder till minskad import från dessa länder, vilket i sin tur påverkar Irlands och Tysklands prisnivå och inflation.

(22)

Utländsk inflation baseras på konsumentprisindex i respektive lands tio främsta importländer.

Endast industriländer enligt IMF:s definition har tagits med. Länderna som är gemensamma för Tyskland och Irland är Storbritannien, USA, Frankrike, Nederländerna, Japan, Belgien och Italien. Irland importerar dessutom från Tyskland, Danmark och Norge, medan Tyskland importerar från Österrike, Schweiz och Spanien. Utländsk inflation har beräknats enligt nedanstående ekvation:

=

= n

i

it i

utl p

1

λ ln

π , där

=

= 10

1 j

j i i

e importvärd

e importvärd

λ (10)

λi står således för land i:s importandel. Importandelarna har antagits vara stabila över tiden och är framberäknade 2002.

En översikt över utländsk inflation för Tyskland och Irland ges i figur (8).

Figur 8: Utländsk inflation för Tyskland och Irland.

-.002 -.001 .000 .001 .002 .003 .004 .005 .006

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 INFLATION UTLAND, TYSKLAND

-.002 -.001 .000 .001 .002 .003 .004 .005 .006

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 INFLATION UTLAND, IRLAND

Även dessa figurer är svåra att tolka mer ingående och tas endast med för att få en grafisk översikt över utvecklingen.

Följande figur visar tidsfördröjd utländsk inflation, som har beräknats enligt ekvation (6).

(23)

Figur 9: Tidsfördröjd utländsk inflation för Tyskland och Irland.

.0005 .0010 .0015 .0020 .0025

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 IRLAND TYSKLAND

Genom att studera ovanstående figur kan jag konstatera att utländsk inflation för Tyskland har legat på en högre nivå jämfört med utländsk inflation för Irland efter inträdet i valutaunionen.

Nominell effektiv växelkurs

Den effektiva växelkursen är en indikator på ett lands konkurrenskraft på den internationella marknaden och är ett viktat index av landets växelkurser gentemot andra valutor. Vikten som tilldelas respektive valuta baseras på dess andel i landets internationella handel eller

betalningar. (OECD Economics Department Glossary) Ett lågt värde på indexet innebär att landet har en bättre konkurrenskraft relativt utlandet, vilket är likvärdigt med en depreciering av landets valuta.

Figur (10) visar utvecklingen av den nominella effektiva växelkursen för Tyskland och Irland.

(24)

Figur 10: Logaritmerad nominell effektiv växelkurs för Tyskland och Irland.

4.44 4.48 4.52 4.56 4.60 4.64 4.68

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

TYSKLAND IRLAND

Källa: OECD Economic Outlook

Figuren visar att konkurrenskraften för både Irland och Tyskland förbättrades i samband med att den amerikanska dollarn och det brittiska pundet förstärktes under andra halvan av nittiotalet. Från början av 1995 till slutet av 2000 deprecierade den nominella effektiva växelkursen med omkring sex procent för Tyskland och med omkring 13 procent för Irland.

Anledningen till det kraftigare genomslaget på Irlands ekonomi är att landets handel med USA och Storbritannien är betydligt större än Tysklands handel med dessa länder, varför dollarn och pundet har en betydligt större vikt vid beräkning av Irlands effektiva växelkurs än vid beräkning av Tysklands effektiva växelkurs. Jämfört med övriga medlemsländer utgör Irlands handel med länder utanför euroområdet en relativt stor andel. Nästan 60 procent av Irlands import sker från länder utanför euroområdet, medan Tysklands andel är mindre än 20 procent (Honohan & Lane 2003). Irlands importpriser påverkas därför i större utsträckning än Tysklands importpriser, vilket i sin tur medför att förändringen av prisnivå och inflation blir relativt stor på Irland. Den relativt kraftiga deprecieringen av den nominella effektiva växelkursen under andra halvan av nittiotalet är en betydande förklaring till Irlands höga inflation i början av 2000-talet.

Arbetslöshet

Som beskrivits i avsnitt (4.1.) är arbetslöshetsgapets storlek en faktor med betydande effekt på ett lands inflationsnivå. Den procentuella arbetslöshetens utveckling för Tyskland och Irland visas i nedanstående figur (11). Noteras bör att jämförelsegraferna mellan Tyskland och Irland inte har samma intervall. Anledningen till detta är att arbetslöshetens utveckling blir

(25)

överskådligare i dessa figurer.

Figur 11: Arbetslöshetsutveckling för Tyskland och Irland

9.0 9.5 10.0 10.5 11.0 11.5 12.0

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 TYSKLAND

2 4 6 8 10 12 14

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 IRLAND

Källa: EcoWin

Den tyska arbetslösheten steg relativt kraftigt från början av 1995 fram till slutet av 1997.

Arbetslöshetsnivån föll därefter tillbaka till den ursprungliga nivån, det vill säga nivån vid periodens början, men har sedan 2001 återigen stigit. På Irland sjönk istället arbetslösheten relativt kraftigt, med drygt åtta procentenheter, från periodens början fram till början av 2001.

4.2.2. Stationäritet

Ett implicit antagande vid regressionsanalys som baseras på tidsseriedata är att de underliggande serierna ska vara stationära, eller med andra ord inte ha någon enhetsrot. En stationär tidsseries medelvärde och varians är konstanta över tiden och kovariansens värde mellan två tidsperioder antas endast bero på längden mellan de två tidsperioderna och inte på själva tidspunkten då kovariansen beräknas. Ekonomiska tidsserier är dock oftast icke- stationära, vilket kan medföra att resultaten av skattningarna blir missvisande. Exempelvis kan förklaringsgraden vara hög, trots att det inte finns något meningsfullt samband mellan variablerna. En förklaring till detta är att serierna uppvisar liknande starka trender istället för ett faktiskt samband. (Gujarati 1995, sid.709-729)

Jag kommer dock inte att ta hänsyn till huruvida variablerna är stationära eller inte.

Anledningen till detta är att jag endast har data för en kort tidsperiod och att det då inte är någon större mening med testen. Dessutom bör variablerna ekonomiskt sett vara stationära.

(26)

5. Resultat

Resultatet av de genomförda regressionerna redovisas i tabell (2) och (3). I samband med tabellerna tolkas resultaten.

Tabell 2: Resultat för Irland.

Ekvation (4) Ekvation (7) Ekvation (8) Ekvation (9) β0 0.107* (0.033) 0.104** (0.042) 0.107* (0.028) 0.089** (0.039)

y t 1

π -0.189 (0.354) -0.561 (0.411) -0.260 (0.263) -0.323 (0.328)

utl t 1

π -0.186 (0.893) 1.065 (1.162) 0.426 (0.780) 1.124 (0.832) lnet1 -0.022* (0.007) -0.022** (0.009) -0.023* (0.006) -0.018** (0.009)

t

t U

U − 0.001 (0.001) - 0.000 (0.001) -

U t - -0.000 (0.000) - -0.000 (0.000)

trend - 0.000 (0.000) - 0.000 (0.000)

σ3 - - 1.934* (0.482) 1.960* (0.471)

σ2 - - 1.177 (1.281) 1.095 (1.376)

2 3σ

σ - - -899.483**

(352.368)

-928.829**

(353.451) .R2

Adj 0.711 0.714 0.789 0.786

D.W 1.633 1.610 1.870 1.856

S.E. of regr. 0.0023 0.0023 0.0020 0.0020

Antal obs. 104 104 104 104

Kommentarer: Standardfel anges inom parentes och är vid behov korrigerade för heteroskedasticitet med White’s metod. *Signifikant på en procentsnivån, **Signifikant på fem procentsnivån, ***Signifikant på tio procentsnivån. Säsongdummyvariabler har inkluderats för att ta hänsyn till eventuella månadseffekter.

Den grundläggande modellen i dess två former, ekvation (4) och (7), förklarar omkring 71 procent av variationen i Irlands inflation, medan modellen som inkluderar varians- och skevhetsmåtten, ekvation (8) och (9), förklarar nästan 79 procent av variationen.

Resultaten från skattningarna av ovanstående ekvationer visar att det inte har någon större betydelse om arbetslösheten tas med i form av arbetslöshetsgap eller i form av procentuell arbetslöshet tillsammans med en linjär trend. Förklaringsgraden blir något högre för den grundläggande modellen när arbetslösheten tas med i form av procentuell arbetslöshet tillsammans med en linjär trend. För den utökade modellen är det istället tvärtom, då förklaringsgraden är något högre när arbetslöshetsgapet tas med. Arbetslöshetsmåtten är dock insignifikanta för samtliga ekvationer och dess effekt på inflationen kan därför inte tolkas mer ingående.

(27)

Även tidsfördröjd inflation och tidsfördröjd utländsk inflation ger ett insignifikant resultat i samtliga fall.

Tidsfördröjd nominell effektiv växelkurs är signifikant skild från noll för samtliga ekvationer och resultatet tyder på att ett negativt samband mellan denna variabel och Irlands inflation existerar. Detta resultat är väntat, då en fallande nominell effektiv växelkurs innebär att det irländska pundet deprecierar och landets konkurrenskraft förbättras relativt utlandet. Irlands export ökar som följd av de relativt låga priserna, vilket leder till att de inhemska priserna stiger och landets inflation ökar. Detta bekräftar därmed förklaringen att Irlands höga inflation i början av 2000-talet kan vara en följd av den kraftiga deprecieringen av den nominella effektiva växelkursen under andra halvan av nittiotalet, se figur (10).

Modellen som inkluderar varians- och skevhetsmåtten stöder teorin att sambandet mellan skevhet i fördelningen av relativprisförändringar och inflation är positivt, eftersom de skattade koefficienterna är signifikant skilda från noll på en procents signifikansnivå. Även variansens förstärkning av skevhetens effekt visar på ett signifikant resultat. Den skattade koefficienten uppvisar dock inte förväntat tecken, eftersom variabeln enligt teorin förväntas ha en positiv effekt på inflationen och resultatet istället visar på en negativ effekt. Även Assarsson (2004) fick felaktigt tecken på denna variabel i sin studie. Variansen har enligt teorin inte någon oberoende effekt på inflationen, utan påverkar inflationen genom att samvariera med skevheten. Resultatet av skattningarna bekräftar detta, då koefficienten för variansen är insignifikant.

Motsvarande estimeringar för Tyskland redovisas i tabell (3).

(28)

Tabell 3. Resultat för Tyskland.

Ekvation (4) Ekvation (7) Ekvation (8) Ekvation (9) β0 -0.019 (0.032) -0.016 (0.041) -0.034 (0.025) 0.002 (0.028)

y t 1

π -1.590** (0.751) -1.823** (0.840) -0.741 (0.575) -1.083***

(0.648)

utl t 1

π 2.080** (0.962) 2.353***

(1.185)

1.936* (0.697) 2.849* (0.783) lnet1 0.004 (0.007) 0.003 (0.009) 0.007 (0.005) -0.003 (0.006)

t

t U

U − 0.001 (0.001) - 0.001** (0.001) -

U t - 0.000 (0.001) - 0.001***

(0.000)

trend - 0.000 (0.000) - 0.000** (0.000)

σ3 - - 1.443* (0.329) 1.410* (0.335)

σ2 - - 1.343 (1.158) 1.271 (1.212)

2 3σ

σ - - -179.626

(139.255) -151.840 (143.909) .R2

Adj 0.643 0.640 0.818 0.820

D.W 1.862 1.835 1.901 1.899

S.E. of regr. 0.0020 0.0020 0.0014 0.0014

Antal obs. 104 104 104 104

Kommentarer: Standardfel anges inom parentes och är vid behov korrigerade för heteroskedasticitet med White’s metod. *Signifikant på en procentsnivån, **Signifikant på fem procentsnivån, ***Signifikant på tio procentsnivån. Säsongdummyvariabler har inkluderats för att ta hänsyn till eventuella månadseffekter.

För Tysklands del förklarar de grundläggande ekvationerna, (4) och (7), omkring 64 procent av variationen i landets inflation, medan förklaringsgraden är omkring 82 procent för den utökade modellen som inkluderar varians- och skevhetsmåtten.

Precis som för Irland blir det inte någon märkvärd skillnad om arbetslösheten tas med i form av arbetslöshetsgap eller som procentuell arbetslöshet tillsammans med en linjär trend.

Arbetslöshetsmåtten för Tyskland är dock signifikant skilda från noll i ekvation (8) och (9).

Resultatet för den grundläggande modellen stöder däremot inte antagandet att arbetslöshetsmåtten skulle ha något samband med inflationen.

Till skillnad från Irland har tidsfördröjd inflation ett signifikant samband med Tysklands inflation, förutom i ekvation (8). Sambandet mellan dessa variabler är negativt och en hög inflation leder enligt skattningarna till en lägre inflation i följande period. Även tidsfördröjd utländsk inflation ger ett signifikant resultat, som tyder på ett positivt samband mellan tidsfördröjd utländsk inflation och inhemsk inflation. En ökning av den tidsfördröjda utländska inflationen medför således en ökning av även Tysklands inflation. Detta resultat är

(29)

väntat då ökad inflation i Tysklands främsta importländer innebär att priserna i dessa länder blir höga i förhållande till Tysklands priser och som följd minskar Tysklands import från dessa länder. Samtidigt leder de relativt låga priserna i Tyskland till ökad export, eftersom Tyskland huvudsakligen exporterar till samma länder som de importerar från7. Den ökade efterfrågan på tyska varor leder till att även de inhemska priserna trissas upp och därmed ökar också landets inflation.

Däremot har inte tidsfördröjd nominell effektiv växelkurs någon signifikant påverkan på Tysklands inflation. Det är möjligt att resultatet skulle ha blivit bättre om denna variabel istället hade tagits med i form av en längre tidsfördröjning eller förändring i nominell effektiv växelkurs under föregående period. Detta eftersom det på grund av trögheter i prisernas anpassning ofta tar tid innan en förändring av växelkursen får genomslag på produktion och prisnivå.

Skevhetsmåttet är precis som för Irlands del signifikant skild från noll på en procents signifikansnivå och resultatet tyder därmed på att det existerar ett positivt samband mellan skevhet i fördelningen av relativprisförändringar och inflation. Däremot har varken variansen eller variansen förstärkning av skevhetens effekt en signifikant påverkan på inflationen.

6. Slutord

Resultaten av de genomförda skattningarna visar att modellens förklaringsgrad blir betydligt högre för Tyskland när varians- och skevhetsmåtten inkluderas i modellen. Förklaringsgraden ökar med hela 18 procentenheter när dessa variabler tas med. Även för Irland blir förklaringsgraden högre, men denna ökning är betydligt mindre med drygt sju procentenheter.

I enlighet med teorin och i likhet med tidigare studier tyder resultatet av mina skattningar på att ett positivt samband mellan skevhetsmåttet och ländernas inflation existerar. I samtliga fall är koefficienten för skevhetsmåttet signifikant skild från noll på en procents signifikansnivå.

Resultatet tyder således på att skevheten i fördelningen av relativprisförändringar har haft en

7Se IMF:s Statistiska årsbok 2003: Export- och importdata för 2002.

(30)

bidragande effekt på ländernas inflationsutveckling. En positivt skev fördelning av relativprisförändringar leder därmed till en högre inflationsnivå.

Inflationsmodellen förbättras inte avsevärt för Irland när varians- och skevhetsmåtten inkluderas, vilket den däremot gör för Tyskland. Varians- och skevhetsmåtten verkar därmed ha större betydelse vid förklaring av Tysklands inflationsutveckling än Irlands inflationsutveckling. Samtidigt är koefficienten för skevhetsmåttet större för Irland än för Tyskland, vilket tyder på att den irländska inflationsutvecklingen är känsligare för förändringar i skevhetsmåttet. Därigenom är den irländska inflationsutvecklingen känsligare för störningar i form av utbudschocker.

Kan det vara så att en positivt skev fördelning av relativprisförändringar, som följd av inträffade utbudschocker, har bidragit till den höga irländska inflationen? Irlands ekonomi har under den studerade perioden karakteriserats av bland annat kraftigt stigande löner och tillväxt av arbetskraften, vilka är typiska utbudsfaktorer. Jag anser därför att den höga irländska inflationen under denna period kan vara en följd av utbudschocker, som genererat en positivt skev fördelning av relativprisförändringar.

Huruvida skevheten i fördelningen av relativprisförändringar kan vara en förklaring till inflationsskillnaderna mellan valutaunionens medlemsländer i helhet är svårt att bekräfta utifrån en jämförelse av endast två av medlemsländerna. En paneldatastudie med samtliga medlemsländer skulle förmodligen vara en bättre metod för att få svar på denna fråga.

Däremot kan jag utifrån mina resultat konstatera att varians- och skevhetsmåtten har en betydande positiv effekt på Irlands och Tysklands inflation, varför jag förmodar att detsamma gäller för övriga medlemsländer.

Inom valutaunionen kan en orsak till att inflationen ökar tillfälligt i euroområdet som helhet således vara att fördelningen av relativprisförändringar är positivt skev i ett fåtal större länder samtidigt som den är negativt skev i flera små länder. De större länderna har större betydelse för utvecklingen i euroområdet och relativprishöjningarna dominerar därför över relativprissänkningarna, vilket ökar inflationen i området tillfälligt.

Vad innebär det positiva sambandet mellan inflation och skevhet i fördelningen av relativprisförändringar för ECB och valutaunionens gemensamma penningpolitik? Då den del

(31)

av inflationen som hör till skevhet i fördelningen av relativprisförändringar endast är tillfällig, bör ECB endast korrigera den del av inflationen som består av varaktig inflation. En tillfällig inflationsökning, som beror på en positivt skev fördelning av relativprisförändringar, är alltså övergående och inflationstakten kommer att återgå till nivån innan den inträffade störningen.

En svårighet med detta är dock att urskilja hur stor del av inflationen som är tillfällig och hur stor del som är varaktig inflation.

En annan fråga som kan diskuteras är frågan om kausalitet. Kan det snarare vara så att en hög inflation leder till en positivt skev fördelning av relativprisförändringar och inte tvärtom? Det vore intressant att undersöka detta, men då det skulle bli alltför omfattande att ta med i denna uppsats lämnas denna fråga öppen.

(32)

7. Litteraturförteckning

Assarsson, B., [2004], ”Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin”, Penning- och valutapolitik 3/2004, Sveriges Riksbank Working Paper Series.

Ball, L. & Mankiw; N.G., [1995], ”Relative-price changes as aggregate supply shocks”, Quarterly Journal of Economics, februari, volym 110, utgåva 1, sid. 161-193

Calmfors, L., [2004], “De nya EU-länderna och euron”, Ekonomisk Debatt, årgång 32, nr 5, sid. 7-23.

Döpke, J. % Pierdzioch, C., [2001], ”Inflation and the Skewness of the Distribution of Relative Price Changes: Empirical Evidence for Germany”, Working paper, no.1059, Kiel Institute of World Economics.

EEAG, [2002], Report on the European Economy 2002, kapitel 4, European Economic Advsory Group, CESifo, Munich.

EEAG, [2004], Report on the European Economy 2004, kapitel 6, European Economic Advsory Group, CESifo, Munich.

Eriksson, S., [2004], “Monetary Policy and Credibility”, Föreläsningsanteckningar, D/International Macroeconomics, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala Universitet.

EU-upplysningen, [Elektronisk], Tillgänglig: <http://www.eu-upplysningen.se>, [hämtad 2004-11-15]

Eurostat, [Elektronisk], Tillgänglig: <http://epp.eurostat.cec.eu.int/>, [hämtad 2004-11-15]

Eviews 5.0, Hjälpavsnitt

Gottfries, N., [2003a], ”Ränta och växelkurs i och utanför EMU”, Ekonomisk Debatt, årgång 31, nr 4, sid. 43-49.

(33)

Gottfries, N., [2003b], [Elektronisk], Tillgänglig: <http://www.internetional.se/emugott.htm>, [hämtad 2004-11-15]

Gujarati , D., [1995], Basic Econometrics, tredje upplagan, McGraw-Hill, Singapore.

Honohan, P. & Lane, P.R., [2003], “Divergent Inflation Rates in EMU”, Economic Policy, volym 18, utgåva 37, sid. 357-394.

Katsimi, M., [2004], ”Inflation divergence in the euro area: the Balassa-Samuelson effect”, Applied Economics Letters, volym 11, utgåva 5, sid.329-332.

OECD Economic Department Glossary, [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.oecd.org/

glossary/0,2586,en_2649_34573_1968510_1_1_1_1,00.html#1967080>, [hämtad 2004-11-15]

Statistiska Centralbyrån, [Elektronisk], Tillgänglig: < http://www.scb.se>, [hämtad 2004-11-11]

References

Related documents

Syftet med arbetet är att få en förståelse för helheten, få reda på hur lärarna och specialläraren arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4

Ytterligare har studien sett att företagen ägnar sig relativt mer åt det etiska ansvaret jämfört med de andra tre ansvar, vilket är konsekvent med tidigare

6.1 Science Park-noden i Mariannelund som varumärke Studien visar tydligt att begreppen Science Park och Science Park-nod samt tjänsterna som Mariannelunds Science Park-nod

För de immateriella tillgångar, som inte utgör objekt för avskrivning, skall upplysningar lämnas i noterna om summan av de förvärvade tillgångarna för forskning och

Mätt på den naturliga logaritm-skalan så ligger Evas reaktionstid 0,05 enheter under

I USA ligger den genomsnittliga årsinkomsten kring 40 600 dollar, men 65 procent av befolkningen tjänar mindre än detta. Det här kan låta paradoxalt men är sant, dvs.

Dessa till synes motstridiga resultat beror på att de med liten eller ingen förmögenhet ofta ärver belopp som är stora i förhållande till vad de redan har, medan detta sällan

Man får i detta fall icke heller glömma världsopinionens betydelse i ett dylikt oblodigt krig, ej heller de väldiga resurser i propaganda och näringspolitiskt