Av: Karin Hallgren
Handledare: Cecilia Aare och Kristina Lundgren
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Magisteruppsats 15 hp
Journalistik | Vårterminen 2016
Berättelsen om Kommunals förlorade heder
Aftonbladets granskning av Kommunalaffären
januari 2016
Abstract
The aim of this study was to examine how a discursive narrative is performed in Aftonbladets investigations on the trade union Kommunal in January 2016. Trade union representative’s lack of consistency between word and action were depicted in a series of articles. Politicians representing the government were involved and there were plenty of actors voicing their criticism. About a week after the start of the series, the chairwoman of the union announced her resignation.
The sample consisted of Aftonbladets printed edition between the 13th and the 21st of January 2016. The study was performed with a combination of quantitative and qualitative methods. It began with a content analysis to get an overview of the material. After that, qualitative text respectively image analyses were carried out to get at the discursive narrative. For the qualitative text analysis methodology and concepts from media rhetoric, discourse analysis and classical rhetoric were used. The image analysis was carried out with a methodology based on semiotics.
The study points towards a discursive narrative constructed of the following parts: Two general themes, interaction between news and commentary items, clear and almost archetypal roles, facts utilized to highlight conflicts and contrasts, and dramatic effects in language and images.
The news narrative about ”The lost honor of Kommunal” conforms to a great degree to John B. Thompson’s five characteristics of a political scandal. Aftonbladet presents a conflict developed through complications and polarizations between the actors concerned who according to the triangle hypothesis are made to react publicly on each other.
Key words: Political scandal, discourse analysis, trade union, media dramaturgy, media rhetoric.
Sammanfattning
Syftet med den här studien var att undersöka hur en diskursiv berättelse skrivs fram i
Aftonbladets granskning av fackförbundet Kommunal i januari 2016. Artikelserien handlade om fackliga företrädares bristande samklang mellan ord och handling. Politiker i
regeringsställning drogs in och det fanns gott om aktörer som offentligt uttryckte sin kritik.
En dryg vecka efter att artikelserien startat annonserade förbundsordföranden sin avgång.
Materialet utgjordes av Aftonbladets pappersutgåva under perioden 13 – 21 januari 2016.
Undersökningen genomfördes med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys för att skapa översikt över materialet. Därefter gjordes en kvalitativ text- respektive bildanalys för att komma åt den diskursiva berättelsen. För den kvalitativa textanalysen användes modeller och begrepp från medieretorik, diskursanalys och retorik. I den kvalitativa bildanalysen användes en modell byggd på semiotik.
Undersökningen pekar mot en diskursiv berättelse som konstrueras av följande delar: Två övergripande teman, ett samspel mellan nyhets- och opinionstexter, en tydlig och närmast arketypisk rollfördelning, fakta som framhäver konflikter och kontraster samt dramatiska effekter i språk och bild.
Nyhetsberättelsen om ”Kommunals förlorade heder” överensstämmer i hög grad med John B.
Thompsons fem kännetecken för en politisk skandal. Aftonbladet presenterar en konflikt som utvecklas genom komplikationer och polariseringar mellan inblandade parter, vilka i enlighet med triangelhypotesen tvingas reagera offentligt på varandras agerande.
Nyckelord: Affär, diskursanalys, fackförbund, mediedramaturgi, medieretorik.
Innehållsförteckning
Abstract ... 1
Innehållsförteckning ... 1
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 1
3 Bakgrund ... 2
4 Teoretisk ram ... 3
4.1 Nyhetsberättelser om politiska skandaler ... 3
4.2 Aftonbladet och två ”affärer” ... 4
4.3 Nyhetsberättelsen som dramatisering ... 7
4.4 Melodramen ... 8
4.5 Berättelsemönster ... 9
5 Metod och urval ... 11
5.1 Diskursanalys ... 11
5.2 Diskursanalys och medieretorik ... 12
5.3 Konsten att övertyga ... 13
5.4 Bildens budskap ... 14
5.5 Innehållsanalys ... 14
5.6 Urval och avgränsningar ... 15
5.7 Innehållsanalys ... 16
5.8 Kvalitativ analys dag för dag ... 17
5.9 Problem med metoden ... 18
6 Resultat ... 19
6.1 Kvantitativ studie ... 19
6.1.1 Teman ... 19
6.1.2 Vem uttalar sig och om vad? ... 21
6.1.3 Beskrivningen av Kommunal ... 23
6.1.4 Sammanfattning kvantitativ undersökning ... 24
6.2 Kvalitativa text-‐ och bildanalyser dag för dag ... 25
6.2.1 13 januari 2016 ... 25
6.2.2 14 januari 2016 ... 28
6.2.3 15 januari 2016 ... 30
6.2.4 16 januari 2016 ... 35
6.2.5 17 januari 2016 ... 38
6.2.6 18 januari 2016 ... 40
6.2.7 19 januari 2016 ... 44
6.2.8 20 januari 2016 ... 46
6.2.9 21 januari 2016 ... 49
7 Kommunals förlorade heder – den diskursiva berättelsen ... 52
8 Diskussion ... 56
Litteratur och källor ... 61
Bilagor ... 64
Bilaga 1 Kvantitativ analys, frågeschema ... 64
Kodschema ... 64
Bilaga 2 Kvantitativ analys, kodbok ... 68
Bilaga 3 ... 69
1 Inledning
Medier förmedlar dag för dag nyheter som påverkar vårt gemensamma språk och våra föreställningar om verkligheten. Genom nyheterna bjuds vi inte bara in att dela ett visst informationsflöde utan även vissa tolkningar, idéer och värderingar. Produktion och konsumtion av mediers innehåll är i hög grad en process av ständigt meningsskapande.
Som publik spelar vi en aktiv roll i den processen. Dels för att nyhetsmedier konkurrerar om vår uppmärksamhet och anpassar sig för att tilltala den del av publiken som de utsett till sin målgrupp. Dels för att vi som publik i möten med vår omvärld återanvänder och sprider information och tolkningar som vi hämtar från nyhetsmedier. Här spelar mediers mönster för berättande en central roll.
Många mönster i en nyhetsberättelse kan upplevas som hämtade från sagor och myter. Det är som om sagans skurkar, offer och hjältar gör det lättare att förstå och orientera sig i
nyhetsflödet. Men i vilken utsträckning speglar nyhetsberättelsens rollfigurer verkligheten och i vilken utsträckning är de resultatet av en dramatisering?
Avsikten med den här studien är att undersöka det som medieforskaren Martin Conboy i The Language of the News kallar ”övergripande narrativ av meningsskapande, bortom ett dagligt nyhetsflöde”. Jag kallar detta övergripande narrativ i fortsättningen för diskursiv berättelse och kommer i enlighet med Conboys råd att bland annat använda diskursanalys i
undersökningen1.
Materialet utgörs av tabloiden Aftonbladets artiklar om fackförbundet Kommunal i januari 2016. Redan löpsedlarna från de dagar då artiklarna publicerades förmedlade att här fanns en tydlig konflikt och arketypiska roller i form av skurkar och offer. Jag vill se hur den
nyhetsberättelse som i Aftonbladet fick vinjetten ”Kommunals förlorade heder” är uppbyggd.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att undersöka Aftonbladets granskning i januari 2016 av händelser i fackförbundet Kommunal. Jag vill besvara följande frågeställningar:
1 Martin Conboy, The Language of the News (2007) London: Taylor and Francis, s 117-118.
• Hur ser den diskursiva berättelse ut som skrivs fram i texterna?
• Hur konstrueras den diskursiva berättelsen?
• Hur samspelar nyhetstexter och opinionstexter i konstruktionen av den diskursiva berättelsen?
• Hur ser den diskursiva berättelse ut som skrivs fram i bilderna?
• Hur samspelar text och bild?
3 Bakgrund
Aftonbladet har ca 3,5 miljoner läsare och användare per år och är därmed Sveriges största nyhetsförmedlare. Tidningen ägdes tidigare av arbetarrörelsen genom den fackliga
centralorganisationen LO men ägs i dag till 91 procent av den norska mediekoncernen Schibsted. De återstående procenten ägs av LO som utser ledningen för ledar-, debatt- och kulturredaktionerna och därmed har behållit kontrollen över Aftonbladets politiska
inriktning2.
Enligt Schibsted är Aftonbladet störst i samtliga svenska kanaler – print, webb och mobil.
Aftonbladet.se är ett digitalt nav som enligt KIA-index (officiell mätvaluta för svenska
webbplatser) har 15 miljoner unika webbläsare och över 223 miljoner sidvisningar per vecka3. Sidan är i hög grad utformad för att underlätta delning. Aftonbladet är därför intressant för den som vill undersöka vår samtids mest delade nyhetsberättelser.
Den 13 januari 2016 inledde Aftonbladet en artikelserie om av fackförbundet Kommunal. Den ledde till att förbundsordföranden en dryg vecka senare annonserade sin avgång. Artikelserien som fanns såväl på webben som i tidningens tryckta upplaga handlade om ledande
företrädares moral, bristande samklang mellan ord och handling och en tydlig konflikt mellan privilegierade och lågavlönade. Politiker i regeringsställning drogs in och det fanns gott om aktörer som var beredda att uttrycka sin kritik offentligt.
Kommunal-artiklarna fick stor spridning. Exempelvis har den första artikeln i serien delats över 30 000 gånger när detta skrivs4. Men vilken berättelse var det som spreds?
2 https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet#LO_och_Schibsted
3 http//aftonbladet.se; http://annonswebb.aftonbladet.se/aftonbladet.html; http://www.kiaindex.se/sok/?section=6
4 http://www.aftonbladet.se/nyheter/granskning/article22070298.ab
4 Teoretisk ram
Många medieforskare har undersökt nyheter som konstruktion och förekomsten av en
mediedramaturgi som uppmuntrar det avvikande, spektakulära, personliga och konfliktfyllda.
Det har bland andra Martin Conboy, Roger Fowler, Jostein Gripsrud, Gaye Tuchman och Baldwin Van Gorp gjort ur olika perspektiv. Flera av dem jämför nyheters uppbyggnad med sagors mönster och hänvisar bland annat till språkvetaren Vladimir Propps morfologiska analys av 100 fantasisagors handlingsstruktur. Propp kom fram till att mångfalden av aktörer och skeenden kan reduceras till 31 typhändelser. Enligt Propp är dessa typhändelser mer fundamentala än personer och händelser, vilka i viss mening är utbytbara5.
Den diskursiva berättelse jag undersöker gäller en organisation med nära anknytning till ett politiskt parti. Därför utgörs min teoretiska bas av forskning om narrativa och dramatiserade mönster i nyhetsförmedling, i synnerhet i medierade politikskandaler. Undersökningen rör en politisk kultur där fackliga organisationer och ett socialdemokratiskt parti tillsammans utgör en rörelse, ”arbetarrörelsen”. Eftersom jag bedömer att detta är karaktäristiskt för de nordiska länderna har jag valt att lägga stor vikt vid forskare som studerat nordiska förhållanden.
4.1 Nyhetsberättelser om politiska skandaler
I antologin Skandalenes markesplass. Politikk, moral og mediedrev beskriver medieforskarna Sture Allern och Ester Pollack mediers roll som i hög grad knuten till ett skandalnarrativ med en färdig dramaturgi och fastlagda roller, där det förutom en huvudperson också förekommer anhängare, kritiker, experter, kommentatorer och röster ur verkligheten. Journalister spelar inte bara rollen som reportrar utan också som skandalens uttolkare och regissörer. Medier kan i den meningen betraktas både som politisk arena och aktör6.
Allern och Pollack menar att politiska skandaler i modern form förenar medieföretags marknadsorientering med journalistikens behov av att bekräfta sin samhällsfunktion. De analyserar hur politiska skandaler medieras med hjälp av bland annat iscensättning och tolkningsramar, och tar sin utgångspunkt i sociologen och medievetaren John B. Thompsons beskrivning av en politisk skandals fem kännetecken7:
1) De handlar om brott mot erkända värderingar och normer, exempelvis i form av dubbelmoral och hyckleri eller bristande konsekvens mellan ord och handling.
5 Vladimir Propp (1928) Morphoplogy of the folktale. Austin, Texas: University of Texas Press
6 Sigurd Allern och Ester Pollack (red) (2009). Skandalenes markesplass. Politikk, moral og mediedrev. Bergen:
Fagbokforlaget, s 9, 17, 193, 204
7 Ibid s 12; John B Thompson (2000) Political Scandal: Power and Visibility in the Media Age. Cambridge: Polity.
2) Normbrottet måste vara känt av någon annan än de berörda parterna. En skandal uppstår först i det offentliga strålkastarljuset.
3) Någon måste vara skakad och chockerad. Publikens intresse är ett måste.
4) Det måste finnas aktörer som är beredda att gå ut med offentlig kritik.
Skandaliseringen uppstår först när journalisterna lyckas mobilisera reaktioner från synliga källor.
5) Anklagelserna om brott mot normer, värderingar eller regler måste skada politikerns förtroendekapital och inflytande. Kravet på att den skandaliserade ska ta
konsekvenserna av avslöjandena och avgå kommer ofta snabbt upp på dagordningen.
En medierad skandal utmärks också av att utgången måste vara oviss. Det föder intresse för nyheten, ger upphov till spekulationer och kommentarer och håller skandalen vid liv.
Utgången är i hög grad beroende av de tolkningsramar som etableras, exempelvis genom politiska reportrars kommentarer och tolkningar av vad som händer. I essän Pundits and political scandals. A study of political commentators in Norway and Sweden skriver medieforskarna Lars Nord, Gunn Enli och Elisabeth Stúr att ledarskribenter och politiska reportrar idag spelar en mindre roll än de politiska kommentatorer som ”har blivit vår tids orakel med exklusiva analyser av politiska skandaler och förutsägelser om deras följder”8. Skärpt konkurrens mellan medier har enligt Allern och Pollack lett till ökad användning av anonyma källor i politisk bevakning. De menar att det är problematiskt när redaktioner
kryddar bevakningen med anonyma uttalanden som ytterst är subjektiva beskrivningar. Allern och Pollack skriver att kommersiella medier ofta är anförare när politikerskandaler
personifieras och dramatiseras. En personorienterad skandal är lätt att visualisera, skapar större publikintresse än traditionella politiska nyheter och ger fler webbklick9.
4.2 Aftonbladet och två ”affärer”
Medieforskaren Göran Leth kopplar i Svensk journalistik – perioder och problem
förekomsten av olika ”affärer” och deras prägel på journalistiken till den socialdemokratiska pressens frigörelse från partitraditionen. Leth menar att Aftonbladets avslöjanden 1983 om dåvarande justitieminister Ove Rainers skatteplanering symboliserar det definitiva brottet, och
8 Allern och Pollack s 17; Lars Nord, Gunn Enli, och Elisabeth Stúr (2009) Pundits and political scandals. A study of political commentators in Norway and Sweden. Sigurd Allern och Esther Pollack (eds.) (2012) Scandalous! The mediated construction of mediated political scandals in four nordic countries, Göteborg: Nordicom, s 87.
9 Ibid s 21.
att socialdemokratiska tidningar sedan dess har gjort det till princip att kritisera arbetarrörelsens företrädare10.
I Statsråden och dreven undersöker och jämför medieforskaren Lars Nord mediebilderna av två affärer som startade genom Aftonbladets granskning, Ove Rainer-affären 1983 och Laila Freivalds-affären 2000. Han ställer bland annat frågor om vilka aktörer som kommer till tals och om medierna är både aktör och arena, ”domare och skådeplats”11.
I båda fallen gällde Aftonbladets kritik att dessa justitieministrar i socialdemokratiska regeringar privat agerat i strid mot den politiska ideologi de företrädde. I Rainers fall avslöjade Aftonbladets att han för inkomståret 1981 betalat tio procent i skatt på en inkomst på över två miljoner kronor. Mediebevakningen av Freivalds gällde hennes planer på att köpa sin allmännyttiga hyreslägenhet i centrala Stockholm trots att den dåvarande regeringen verkat för att försvåra utförsäljningen av allmännyttiga bostadsföretag12.
Nord drar slutsatsen att bevakningen var motiverad men menar att ”den våldsamma
omfattningen av Rainer-bevakningen och den ensidiga inriktningen av rapporteringen kring Freivalds också hade sin grund i vissa journalistiska tillkortakommanden, och att de innebar en förvriden bild av den politiska verkligheten”. Han iakttar väsentliga skillnader i
journalistiken mellan de två fallen13.
För det första beskriver Nord rapporteringen kring Rainer-affären som mer balanserad, med fler motbilder och fler uppfattningar företrädda, än Freivalds-affären som i allt väsentligt dominerades av en kritisk hållning till ministern. Han ifrågasätter inte det granskande förhållningssättet men reser frågan om öppenheten gagnades av det ensidiga perspektivet14. För det andra menar Nord att vinklingen på privat moral var helt dominerande i bevakningen av Freivalds-affären. Den politiska vinkel som var vanlig i Rainer-granskningen förekom i betydligt mindre utsträckning år 2000. Nord menar att den politiska offentligheten har privatiserats till följd av politiska och massmediala strukturförändringar i samspel15.
10 Göran Leth (1998) Svensk journalistik – perioder och problem ur Presshistorisk årsbok 1998. Stockholm:
Föreningen Pressarkivets vänner, s 109-110
11 Lars Nord (2001). Statsråden och dreven. Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000. Stockholm:
Stiftelsen Institutet för Mediestudier, s 8.
12 Ibid s 29, 31-32, 65.
13 Ibid s 65.
14 Ibid s 56, 63.
15 Ibid s 63.
För det tredje gavs Freivalds inte samma möjlighet till bemötande på nyhetsplats som Rainer fick 1983. Nord tycker sig se att en förändring av det journalistiska idealet lett till mer av att journalister reflekterar på eget håll och kommer med egna omdömen och mindre av nära konfrontation. Det mediala dramat vidmakthålls med ”en och annan antydning och spekulation, lite ironi eller mer renodlad populism med inslag av politikerförakt”16. Politikerskandaler bygger vanligen på kritik av makthavares uppträdande och av att de utnyttjat sin maktposition på ett otillbörligt sätt, exempelvis genom att använda gemensamma medel på ett tveksamt sätt eller brott mot överenskommelser, regler och lagar. Frågorna måste vara dramatiska och personliga med enkla konfliktmönster. Nord beskriver det som att sak- och idéinnehåll ersätts av artiklar och inslag som skildrar politiska processer och deras aktörer som ett personifierat spel17.
En marknadsanpassning av mediernas innehåll till följd av ökad konkurrens mellan
medieföretag har lett till att det dominerande konfliktperspektivet förskjutits i den politiska journalistiken, skriver Nord. Den huvudsakliga motsättningen går inte längre mellan olika politiska organisationer. Det vanligaste perspektivet har i stället blivit konflikten mellan medborgare och en samhällselit som politikerna är en del av, ett ”vi och de” där avståndet mellan väljare och folkvalda står i centrum18.
Teorin om medielogiken säger enligt medieforskaren Jesper Strömbäck i korthet att det är nyhetsmedierna själva och deras behov snarare än verkligheten själv som styr vad medierna rapporterar om och hur de formar rapporteringen19. Kommersialiseringen av mediesystemet har också lett till ett ökat nyhetsvärde för maktkritik och avslöjanden, anser Nord. Skandaler säljer, och de stämmer dessutom på många sätt väl överens med medielogikens betoning av tillspetsning, polarisering, personifiering och stereotyper. Nord pekar på risken att
tidskrävande granskning av komplicerade samband ersätts av en snabbare och mer
sensationsinriktad journalistik med fokus på enskilda personer och enstaka händelser som har potential att locka en stor publik. Intresset för skandaler kan också förklaras av journalisternas självbild, anser Nord. Den kritiska granskningen av maktens institutioner är en viktig del av mediernas ideal och den journalistiska identiteten20.
16 Nord s 60, 64.
17 Ibid s 17, 20, 25, 27.
18 Ibid s 20.
19 Jesper Strömbäck (2015) Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. Michael Karlsson och Jesper Strömbäck (red.) (2015) Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur, s 161-162.
20 Nord s 21.
4.3 Nyhetsberättelsen som dramatisering
Litteratur- och medieforskaren Bengt Nerman beskriver i sin bok Massmedieretorik
nyhetsberättelsen som en dramatisering. Nerman utgår från bilden av teatern med texten som drama, och mediet och journalisten som regissör. Den föreställning som äger rum i texten utspelar sig på en scen med aktörer i huvud- och biroller. Föreställningen har en handling och en publik. Genom att analysera rollerna i föreställningen, hur de relateras till varandra,
scenen, regissören och var publiken kommer in, kan mediets relationer till, föreställningar om och värderingar kring det som rapporteras belysas. Medieretorik studerar relationerna mellan talaren, mediet, meddelandet, världen och läsaren så som de framstår i texten21.
Sociologen och medieforskaren Terje Hillesund menar att medier fungerar som vår tids professionella berättare. I sin avhandling Aktører, talehandlinger og nyhetsdramaturgi undersöker han hur nyhetsberättande drivs framåt genom de skildrade aktörernas agerande och uttalanden. Hillesund skriver att nyhetsmedier trots ambitionen att förmedla objektiva utsagor om aktuella händelser och användningen av en rad retoriska verktyg för att
understryka nyhetens trovärdighet och faktaprägel – exempelvis citat, ögonvittnesskildringar och detaljbeskrivningar – indirekt, eller diskursivt, ofta uttrycker värderingar, moraliska omdömen och krav genom beskrivningar av nyhetsaktörerna, deras ord och tolkningen av avsikterna bakom orden. Dessa berättartekniker gör det möjligt för en journalist att runda objektivitetsnormen utan att direkt bryta mot den.22.
Hillesund använder i likhet med Bengt Nerman dramametaforen för nyhetsberättelsen och beskriver dramatiseringen som en diskursiv strategi. Mediedramaturgi är ett sätt att
strukturera nyhetsmaterial så att det presenterar en konflikt, komplikation eller polarisering mellan de berörda parterna, följt av en successiv utveckling och en eventuell upplösning.
Aktörerna ges olika roller och handlingen utvecklas genom att deras yttranden ställs mot varandra. Medierna själva har en central roll som regissörer. Med hjälp av dramaturgiska verktyg som förenklingar, tillspetsningar, urval och personvinklar kan konflikter förstärkas och renodlas. Genom att aktivt tillämpa dessa verktyg blir medierna själva aktörer som påverkar den politiska, ekonomiska och sociala verkligheten utanför medierna23.
21 Bengt Nerman (1973) Massmedieretorik, Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB, s 18, 36, 55-56.
22 Terje Hillesund (1996) Aktører, talehandlinger og nyhetsdramaturgi, Bergen: Det samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitetet, s 6, 17, 111, 113, 116.
23 Ibid s 27, 121, 142-143, 149.
Hillesund hänvisar till ”triangelhypotesen” för att förklara mediers makt. Hypotesen går ut på att medier tvingar aktörer att reagera på varandra genom att förmedla information som angår flera aktörer samtidigt. Informationen påverkar relationen mellan aktörerna – och kanske också till publiken – som därför måste reagera på den och i förhållande till varandra. Det innebär i praktiken att medierna påverkar aktörernas handlingar och beslutsprocesser.
Medierna är aktörer så till vida att mycket av den journalistiska verksamheten går ut på att aktivera medietriangeln med hjälp av mediedramaturgin24.
Medieforskaren Håkan Hvitfelt undersöker i rapporten Difteri i pressen. En analys av nyhetsbevakningen och informationen om difterismitta i Göteborg hur medier omformar verkligheten med hjälp av språket, dels för att nyhetsförmedlingen ska fungera, dels för att nyheterna ska bli intressanta för sin publik. Hvitfelt menar att en medveten strävan efter att nyheter ska framstå som så dramatiska och viktiga som möjligt lett till att nyhetsspråket ofta är starkt konnotativt. Ordval och meningsbyggnad som syftar till att öka dramatiken kan förvränga verkligheten trots att orden har en viss saklig grund. Hvitfelt pekar särskilt ut rubriker och ingresser som missvisande genom att de förstorar och hårdrar påståenden25.
4.4 Melodramen
Litteraturforskaren Peter Brooks tar i sin bok The Melodramatic Imagination. Balzac, Henry James, Melodrama and the Mode of Excess associationerna mellan medier och skådespel ytterligare ett steg. I boken undersöker Brooks melodramen, en teatergenre som växte fram under åren efter franska revolutionen. Brooks härleder genrens ursprung till ett sekulariserat samhälles kollektiva längtan efter existentiell mening och dess behov av att göra världen moraliskt hanterbar när varken sanning eller kunskap längre är absolut. En melodrams handling och underförstådda budskap är att den empiriska verkligheten och vardagslivet svarar mot en högre mening. Dess stil kännetecknas enligt Brooks av överdrifter, kontraster och skenbara motsägelser26.
Melodramens kärna är en försäkran om att grundläggande moraliska uppfattningar är universella, menar Brooks. En melodram innehåller ofta mysterier eller gåtor som väcker frågor av moralisk natur. Dessa visar sig snart vara produkter av onda och avsiktliga intriger.
24 Hillesund s 144-145, 148-149.
25 Hvitfelt, Håkan (1986) Difteri i pressen. En analys av nyhetsbevakningen och informationen om difterismitta i Göteborg. Psykologiskt försvar Nr 135, s 68, 70-75.
26 Peter Brooks (1976) The Melodramatic Imagination. Balzac, Henry James, Melodrama and the Mode of Excess.
New Haven and London: Yale University Press, s 40-41, 43, 54, 200, 205.
Det onda måste uttryckas och identifieras innan det goda kan segra. Genom motsättningen mellan ljus och mörker vill melodramen visa att världen äger grundläggande etiska värden27. Brooks kopplar melodramen till 1800- och 1900-talens stora konfliktteorier, exempelvis Marx, Hegel och Freud, och ser ett släktskap med psykoanalysen genom idén om en konflikt som begränsar och hotar jaget. I båda fallen uppnås lösning och läkning genom upplysning och artikulering. Brooks beskriver melodramen som konfrontationens och erkännandets drama. Den person som får förkroppsliga ondskan gör mot skådespelets slut antingen någon form av avbön eller fördrivs. Konflikten måste få sin upplösning i en offentlig prövning28. I bokens sista kapitel reflekterar Brooks över den melodramatiska konfliktens återspegling i dagens medier och tar den politiska bevakningen som exempel. Han menar att melodramens dramaturgi återkommer dag efter dag i medierna och ser det som ”ett tecken på vårt behov av förkroppsligade, personifierade och uppförda konflikter för deras klargörande
upplösningsförmåga”. Med lätt igenkännbara och polariserade roller och situationer av hot och frälsning erbjuder melodramen en modell för att förstå och tolka världen och livet som fyllda av en högre mening29.
4.5 Berättelsemönster
Medieforskaren Martin Conboy kallar i boken The Language of the News berättelsen för nyheternas basenhet. Genom sitt innehåll ger nyhetsberättelsen uttryck för gemensamma värderingar och referenspunkter och genom sin form påverkar den nyhetsförmedlingens urval och sätt att strukturera information. Conboy föreslår att nyhetsvärderingar i sig betraktas som övergripande narrativ vars innehåll speglar samhällets moraliska förväntningar30.
Alla nyheter bygger i viss grad på etablerade berättelsemönster som relaterar det som skildras till ett samhälles normer och värderingar, menar Conboy. Nyhetsberättelsen skapar och förstärka vissa värden och spelar en viktig roll som medskapare till bilden av den värld vi lever i och bidrar på så sätt till samhällsbevarande och konsensus. Den speglar också nyhetsmediers generella lösningsorientering genom strävan efter tydliga slut31.
27 Brooks 1976: 43.
28 Ibid 1976: 41, 45, 201-202, 205.
29 Ibid s 200, 204.
30 Martin Conboy, The Language of the News (2007) London: Taylor and Francis, s 44, 141.
31 Ibid s 43, 141-142, 144.
Även Conboy ser melodramen som ett vanligt narrativt mönster för nyhetsberättelser. Han exemplifierar med brittiska mediers avslöjande om en liberal parlamentsledamots sexköp och därpå följande avgång som ett typiskt scenario: ”the fall from office of a man characterized in melodramatic terms as somebody afflicted with a fatal flaw”32.
Medieforskaren Kristina Wallander undersöker i Nyhetstextens förvandlingar narrativa drag i fyra nyhetsberättelser om utrikeshändelser ur Dagens Nyheter under 1900-talet. Wallander skriver att en berättelse måste skapa betydelse, visa varför den är värd att berättas. Hon menar att detta är primärt också för en nyhetsberättelse, och att detta påverkar en nyhets diskursiva utformning33.
Wallander finner i sin undersökning att nyhetsberättelserna präglas starkt av återberättelse och lite av återgivet tal, och att de därigenom blir slutna och definitiva: ”de öppnar inte utan vidare för röster som fördjupar eller motsäger deras konstruktioner av händelseförloppet.”
Journalisten håller ett fast grepp om berättandet och fogar in kommentarer och verbala
reaktioner i den överordnade beskrivningen av händelsen. Enligt Wallander blir resultatet ”en narrativ och konkret framställningsform där det ges en skenbart ganska ovedersäglig
beskrivning av verkligheten”34.
Nyhetsberättelserna i Wallanders studie ger generellt sett ytlig information eftersom deras fokus är begränsat och fixerat, och deras teman repetitiva. Hon finner att de texter som producerats under andra halvan av 1900-talet i högre grad orienterar sig mot det spektakulära än det äldre materialet som höll sig striktare till dokumentering av händelseförlopp.
Litteraturvetaren Claes-GöranHolmberg skriver i essän De sagolika nyheterna att nyheter som ger journalisten möjlighet att skriva texter där traditionella rollfigurer som hjältar, skurkar och offer kan tolkas in, har en särskild dragningskraft genom sin öppning mot en värld av arketypiska historier. De flesta nyheter bygger på händelser i det offentliga livet där medierna kan ha svårt att tränga bakom och sammanfatta löpande och komplexa processer, exempelvis på grund av brist på tid eller kunskap. I sådana lägen kan en spektakulär händelse som ryms inom välbekanta narrativa mönster få sammanfatta en frågeställning. Holmberg tar mediernas ekonomibevakning som ett exempel på detta. När regeringens budgetproposition överlämnas till riksdagen är det en konkret händelse där medierna kan ge inblandade aktörer
32 Conboy s 144.
33 Kristina Wallander (2002) Nyhetstextens förvandlingar. Fyra nyhetsberättelser i Dagens Nyheter 1914-1993.
Umeå: Institutionen för kultur och medier, Universitetet, s 30, 169.
34 Ibid s 171-172.
mer eller mindre arketypiska roller som sätts in i klassiska intrigmönster, teman och miljöer.
Det är enklare att låta budgethändelsen sammanfatta en hel problemställning än att förklara de sociala och ekonomiska sammanband som ligger bakom budgetens innehåll35.
Holmberg jämför nyhetsrapporteringens uppgift med mytens och menar att båda ger en symbolisk bild av ett visst samhälle. I denna symboliska verklighet avgörs vad som är rätt och fel, och hjältar och skurkar pekas ut. Han menar att nyhetsförmedling kan betraktas som ett symboliskt system vars syfte framför allt är att bekräfta att inget allvarligt har hänt36. En förutsättning för att journalistik ska kunna anpassas till vissa av berättelsegenrens narrativa lagar, exempelvis personcentrering och händelseförlopp med tydligt definierad början och slut, är enligt Holmberg en grundläggande uppfattning om att samhället består av individer som har kontroll över sina liv och att deras handlingar kan betraktas som resultat av deras motiv och val37.
5 Metod och urval
För att besvara mina forskningsfrågor tillämpar jag två förhållningssätt till materialet. Jag kommer att göra en kvantitativ innehållsanalys för att få översikt, och en kvalitativ text- respektive bildanalys för att komma åt den diskursiva berättelsen. För den kvalitativa
textanalysen använder jag modeller och begrepp från medieretorik, diskursanalys och retorik.
I den kvalitativa bildanalysen använder jag en modell byggd på semiotik.
Jag kommer i det följande att kort beskriva metoderna, presentera och diskutera urval och avgränsningar, redogöra för mitt konkreta tillvägagångssätt och diskutera metodens problem.
5.1 Diskursanalys
Enligt Martin Conboy används ordet diskurs för en process där makt, språk och kunskap förenas, men också i överförd betydelse för tal och text. I förhållande till nyhetsmedier förklarar han diskurs som ett system av kunskap och makt som kommer till uttryck genom språket. Diskursanalys av nyhetsspråk syftar till att relatera texten till en bredare
sociokulturell kontext och undersöka de strategier som bekräftar och upprätthåller den
rådande samhällsordningen. Analysen kan visa hur nyhetsspråket bidrar till konstruktionen av
35 Claes-Göran Holmberg, Medietexter och medietolkningar. Läsningar av massmediala texter. Claes-Göran Holmberg & Jan Svensson red (1995). Nora: Bokförlaget Nya Doxa, s 102-104, 111.
36 Ibid s 102-103.
37 Ibid s 111.
en världsbild som publiken kan känna igen sig i. Conboy skriver att diskursanalys uppmuntrar till sökande efter övergripande narrativ av meningsskapande, bortom ett dagligt nyhetsflöde38. Lingvistikern Roger Fowler företräder en gren av diskursanalys som kallas kritisk lingvistik. I boken Language in the News: Discourse and Ideology in the Press presenterar han en metod för kritisk analys av texter. Modellen utgår från tre grundläggande språkliga funktioner:
1) En ideationell funktion som visar på textens idéer om den yttre och inre världen. Den undersöks genom frågan hur dessa idéer påverkar någon eller något.
2) En interpersonell funktion som rör de relationer som texten bjuder in till. Den visar sig i texten genom skribentens inställning till det som beskrivs.
3) En textuell funktion som handlar om den språkliga strukturen. De budskap och värderingar som texten uttrycker ger information om vilken världsbild som den aktuella kulturen förmedlar och dess ideologiska grundsyn39.
Statsvetarna Göran Bergström och Kristina Boréus ger i Textens mening och makt ett konkret exempel på hur den kritiska lingvistiken kan användas i analysen av nyhetstexter. De
anföringsverb som används för att referera olika källor, det vill säga de ord med vilka källors verbala handlingar beskrivs, säger något om journalistens perspektiv på och tilltro till den aktuella källan. Ord som signalerar trovärdighet är i Bergström och Boréus exempel
”understryka”, ”berätta”, ”förklara” och ”meddela”, medan ”uppger”, ”hävdar” och ”påstår”
markerar distans till källan och det som sägs40. 5.2 Diskursanalys och medieretorik
I essän Diskursanalys vs. Massmedieretorik diskuterar medieforskaren Kristina Lundgren medieretorikens förhållande till diskursanalys. Hon menar att medieretorik är en form av diskursanalys, och att medieretorik kan bidra till att fördjupa analysen av medietexters retoriska dimension, eftersom den syftar till att tolka texten utifrån kunskapen om skrivprocessen i nyhetskontexten41.
Lundgren ser många paralleller mellan medieretoriken och diskursanalysen. Hon hänvisar till Nermans tes att medier inte speglar verkligheten utan att innehållet konstrueras i en given
38 Conboy s 117-118.
39 Fowler, Roger (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. London & New York:
Routledge, s 42, 69-70, 73-76, 82, 87, 90.
40 Göran Bergström och Kristina Boréus (2012) Analys av metaforer, grammatik och ordval i Textens makt och mening. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s 285.
41 Kristina Lundgren (1997) Diskursanalys vs. Massmedieretorik. Rhetorica Scandinavia 1997: 2, s 65-67.
kontext, och att nyheter måste gestaltas i text och bild så att de väcker publikens intresse, vilket formar nyhetsdiskursen. Lundgren pekar också på ett dubbelt kontextbegrepp som en teoretisk utgångspunkt för den medieretoriska analysen: dels den kontext som texten i sig skapar, dels den omgivande sociala ramen, präglad av tid och rum42.
I Nyheter – att läsa tidningstext visar Kristina Lundgren tillsammans med medieforskarna Birgitta Ney och Torsten Thurén en medieretorisk modell för analys av nyhetstexter. Den syftar till att först ”artbestämma” texten utifrån dess kontext för att därefter undersöka den med utgångspunkt i nyhetsarbetets sju kardinalfrågor. Frågorna till texten kan till exempel se ut så här: Vad handlar artikeln om och hur är materialet disponerat och vinklat? Hur ser reporterns förhållande till källor och intervjupersoner ut? Vilken miljö placeras händelsen i?
Dramatiseras händelsen? Vilka retoriska grepp förekommer? Hur är bildspråket uppbyggt?
Hur ser reporterns närvaro i texten ut? Problematiseras det som skildras43? 5.3 Konsten att övertyga
Ungefär en fjärdedel av materialet i den här studien är argumenterande texter, eller opinionstexter. För att undersöka dem fordras en annan metodik än vid analys av nyhetstexter44. Jag har valt ett tillvägagångssätt inspirerat av den retoriska analysen.
Tre av retorikens grundbegrepp är logos, ethos och pathos. Logos är den del av försöket att övertyga som vädjar till mottagarens förnuft. Ethos kan definieras som den personlighet som talaren vill tillskriva sig själv för att vinna sina åhörares intresse. Pathos-argument vädjar till mottagarens känslor. En talare kan vädja till pathos genom att försöka väcka upprördhet, indignatio; genom att låta en sann eller fiktiv händelse eller levande gestalt få konkretisera något abstrakt och tjäna som exemplum, bevis för det som talaren vill visa; eller bygga upp sin argumentation som en jämförelse mellan två företeelser, comparatio45.
Underförstådda budskap kan användas mer eller mindre avsiktligt och med olika motiv. Bland annat kan det underförstådda tolkas som det självklara, medan effekten skulle ha varit en
42 Lundgren s 67-68.
43 Kristina Lundgren, Birgitta Ney och Torsten Thurén (1999) Nyheter – att läsa tidningstext. Stockholm: Ordfront Förlag, s 54-57.
44 Ibid s 38.
45 Bergström och Boréus (2012) Argumentationsanalys i Textens makt och mening. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s 91-92, 125.
annan om de benämndes och belystes. Att behandla företeelser som underförstådda kan vara ett sätt att slippa stå för en tanke och kan även användas för att skapa retorisk slagkraft46. 5.4 Bildens budskap
Terje Hillesund beskriver i boken Står det noe nytt? Innføring i analyse av aviser og nyheter hur en tidnings visuella och språkliga element tillsammans bildar visualverbala budskap. Han pekar särskilt på samspel mellan rubrik, bild och bildtext. Bilden tillför de verbala budskapen ytterligare mening, ofta för att säga det som inte är möjligt eller lämpligt. Hillesund
exemplifierar med politikers känslor eller ansiktsuttryck47.
Hillesund föreslår en modell i sex steg för analys av pressbilder. Den utgår från semiotik och tar bland annat fasta på bildens denotation, det vill säga dess manifesta innehåll, och dess konnotation, det vill säga de kulturellt betingade föreställningar och associationer som är kopplade till bilden. Steg 1) är att notera det omedelbara intryck som bilden ger för att i steg 2) beskriva vad den föreställer, den denotativa nivån. Steg 3) gäller bildens komposition, exempelvis kontraster och perspektiv. Steg 4) gäller bildens konnotation med frågan vad den uttrycker om de personer och föremål som visas. I steg (5) undersöks bildens ideologiska nivå – bygger den på vissa ideologiska föreställningar, till exempel om könsroller eller
maktförhållanden? I avslutande steg 6) analyseras bilden utifrån den aktuella kontexten. De verbala budskapen i artikeln ger ytterst besked om avsikten med bilden48.
5.5 Innehållsanalys
Begreppet innehållsanalys används framför allt när syftet är att kvantifiera vissa företeelser i texter. Innehållsanalysens styrka ligger i att skapa överblick och att ge underlag för
jämförelse. Här följer en kort redogörelse för en metod som Bergström och Boréus föreslår49. Analysarbetet inleds med urval av ett empiriskt material som är relevant för den aktuella forskningsfrågan. Ett så kallat kodschema konstrueras. Det anger i detalj vad i materialet som ska noteras, det vill säga vilka kodningsenheter, eller variabler, som ska räknas i de olika analysenheterna. Eftersom analysarbetet syftar till att hitta mönster i materialet är det viktigt att kodschemat används konsekvent.
46 Bergström och Boréus s 116-117.
47 Terje Hillesund (1994) Står det noe nytt? Innføring i analyse av aviser og nyheter. Fredrikstad: Institutt for Journalistikk, s 29-30, 49.
48 Ibid s 72-75.
49 Bergström och Boréus s 50, 87.
När materialet är bearbetat sammanställs resultaten. Ett sätt är att räkna fram frekvenser för en viss förekomst, ett annat att undersöka korrelationer mellan olika kodningsenheter. Resultatet kan sedan tolkas i förhållande till den frågeställning som är aktuell50.
5.6 Urval och avgränsningar
Materialet utgörs av Aftonbladets pappersutgåva under perioden 13 – 21 januari 2016. Valet av pappersutgåvan motiveras av att intresset gäller vilken berättelse som skrivs fram i rapporteringen, snarare än i webbjournalistikens stegvisa uppdateringar.
Enligt Lars Nord är en oviss utgång avgörande för att hålla den medierade skandalen vid liv.
Jag har därför valt att låta studien sträcker sig från granskningens start fram till dess att förloppet får sin upplösning genom att ansvariga personer avgår51.
Det är både intressant och relevant att undersöka dynamiken kring spridning och delning av materialets innehåll. Jag menar att en sådan undersökning måste utgå från det som är kärnan i delningsdynamiken: den verklighetsbild och den värdegemenskap som nyhetsberättelsen frammanar och bekräftar. Därför har jag valt att här avgränsa min studie till hur berättelsen konstrueras.
Jag kommer att följa bevakningen dag för dag och använda mig av innehållsanalys samt kvalitativ textanalys och bildanalys för att dessa tillsammans ska ge svar på mina
forskningsfrågor.
Samtliga texter ingår i innehållsanalysen. Den övervägande delen av det undersökta materialet är nyhetsartiklar, 35 av 48 texter. En dryg fjärdedel av det undersökta materialet, 13 artiklar, är olika former av opinionstexter. Det är ledare, debattartiklar, kommentarer samt en enkät.
För den kvalitativa analysen av texter har jag valt den artikel som placerats först i respektive dags pappersutgåva. Denna text är också oftast en nyhet på förstasidan. Avsikten har varit att spegla Aftonbladets värdering av text enligt principen ”viktigast först”, och att åstadkomma ett urval som inte förstärker en viss tendens eller tolkning. Jag har gjort ett undantag från principen, nämligen den 19 januari då den först placerade nyhetsartikeln helt fokuserade på en KU-anmälan av utrikesministern och inte bidrog med svar på mina analysfrågor. I stället
50 Bergström och Boréus s 54-59.
51 Nord s 24.
valde jag den första nyhetstext i utgåvan som fokuserade på Kommunal. Samma princip som för nyhetstexterna har använts i urvalet av opinionstexter.
Hela materialet ingår i bildanalysen som förutom fotografier också omfattar layouten. Av utrymmesskäl redovisar jag dock bara exempel som förekommer i samband med de texter som ingår i den kvalitativa analysen.
5.7 Innehållsanalys
För att skapa överblick över materialet inleds undersökningen med en innehållsanalys. Efter en öppen kodning (där förekommande artikeltyper och aktörer noterats och artiklarnas
ämnesområden grupperats i teman) samt en pilotstudie, ställer jag följande frågor till texterna:
• Vilken typ av artikel rör det sig om?
• Vilket tema har artikeln?
• Vilka källor uttalar sig i artikeln?
• Hur beskrivs personer som företräder Kommunals ledning – neutralt, positivt eller negativt?
• Hur beskrivs Kommunals lednings agerande – neutralt, positivt eller negativt?
• Hur beskrivs övriga personer som företräder Kommunal?
• Hur beskrivs Kommunals övriga verksamhet?
Kategoriseringen av beskrivningarna av personer som företräder Kommunals ledning och deras agerande görs enligt följande kriterier: När personerna i fråga omnämns och deras agerande refereras utan värderande omdömen har jag bedömt det som neutral beskrivning; när personerna och deras handlingar beskrivs med positivt laddade värdeord, exempelvis genom uttryck som ”en viktig roll i samhället”, har det bedömts som en positiv beskrivning; när personerna omnämns med nedsättande begrepp som exempelvis ”fackpamp” och deras handlingar återges tillsammans med negativt laddade värdeord har det bedömts som en negativ beskrivning.
Resultaten presenteras i form av åtta kommenterade diagram. Diagrammen visar hur stor andel förekommande teman utgör i hela materialet (1) samt i nyhetsartiklar (2) respektive opinionsartiklar (3) samt förekomsten av teman under den undersökta perioden (4). Diagram (5) visar i vilken utsträckning olika aktörer kommer till tals i materialet, och påföljande bild (6) hur dessa förekommer från dag till dag. De två sista diagrammen (7 och 8) visar i vilken
utsträckning beskrivningarna av Kommunal är positiva, neutrala eller negativa, samt förekomsten av negativa beskrivningar under perioden.
Kodschema och kodbok finns i bilaga 1 och 2.
5.8 Kvalitativ analys dag för dag
Följande frågor ställs till de nyhetstexter som ingår i urvalet:
• Vilken övergripande vinkel har artikeln?
• Vad handlar den om och vilka konkreta fakta återges?
• Vilka roller förekommer och hur beskrivs de?
• Vilka källor får komma till tals och på vilket sätt?
• Hur bidrar språket till dramaturgin?
Följande frågor ställs till de opinionstexter som ingår i urvalet:
• Vilken tes drivs i artikeln?
• Vilka argument används?
• Vilken typ av argument används – logos, pathos eller både och?
Som ett komplement till text- och innehållsanalyserna gör jag en enkel analys av bilder och layout. Tre frågor ställs till det visuella materialet:
• Vad denoterar bilden?
• Vad konnoterar bilden?
• Hur bidrar bilder till dramaturgin?
För att illustrera underlaget för bildanalysen bifogar jag några exempel på tidningssidor i bilaga 3.
Resultaten av den kvalitativa analysens olika delar presenteras dag för dag i löpande text.
Redovisningen för den aktuella dagen inleds med bildanalysen av utgåvans förstasida (i fortsättningen kallad ”ettan”), följd av bildanalysen för övrigt undersökt material. Jag inleder med bildanalysen eftersom bild och layout är det som skapar läsarens första intryck av nyheten. Därefter presenteras resultaten av först den kvalitativa textanalysen och sist argumentationsanalysen.
5.9 Problem med metoden
Bergström och Boréus skriver att den första fråga som kan ställas kring en undersöknings validitet är om metodvalet är ändamålsenligt, den andra om forskningsfrågorna är ställda så att de verkligen bidrar med svar på undersökningens övergripande syfte52. Även reliabiliteten skulle kunna ifrågasättas med hänvisning till att jag formulerat frågorna, konstruerat
kodschemat och genomfört analysen på egen hand.
För att slå vakt om reliabiliteten bör forskaren vara noggrann i undersökningens alla led och eliminera felkällor så långt det är möjligt53. Samhällsvetaren Alan Bryman beskriver i boken Samhällsvetenskapliga metoder förutsättningarna för att resultat från kvantitativa
undersökningar ska kunna betraktas som tillförlitliga. Innehållsanalysen i min undersökning har replikerats och resultaten från de två olika analysomgångarna har jämförts med varandra.
Eftersom materialet är begränsat kommer jag inte att kunna generalisera min tolkning av resultaten, men de kan relateras till tillgänglig litteratur och på så vis bidra till att bekräfta eller ifrågasätta tidigare forskning på området54.
God forskning bör utmärkas av genomskinlighet och välgrundad argumentation. Andra ska i princip kunna rekonstruera de operationer som forskaren har gjort i analysen av ett material för att dra en viss slutsats.55. För kvalitativ forskning finns alternativa kriterier för validitets-, reliabilitets- och objektivitetsbegrepp. Alla har sina motsvarigheter i kvantitativ metod. I den kvalitativa analysens tre delar eftersträvar jag trovärdighet och pålitlighet genom att vara transparent i beskrivningarna av mitt tillvägagångssätt; överförbarhet genom fylliga
beskrivningar av mina iakttagelser; och möjlighet för andra att styrka och konfirmera mina resultat genom att överlämna kopior på det undersökta materialet till opponenten56.
52 Bergström & Boréus Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys i Textens makt och mening. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, s 41.
53 Ibid s 42.
54 Alan Bryman (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, s 168-169.
55 Bergström & Boréus s 43.
56 Bryman s 354-355.
6 Resultat
6.1 Kvantitativ studie
6.1.1 Teman
Sex teman förekommer i det undersökta materialet. Fyra artiklar – en nyhetstext och tre opinionstexter – faller utanför dessa. Nyhetstexten handlar om Kommunals krishantering, två opinionstexter om förtroendet för utrikesministern som fått en hyreslägenhet genom
Kommunal och den tredje kommenterar journalistiken bakom granskningen.
Nyhets- respektive opinionstexter fördelar sig olika över de teman som förkommer. Drygt hälften av nyhetstexterna, 19 artiklar, behandlar de sakförhållanden som är kärnan i Aftonbladets granskning ur olika perspektiv. En knapp tredjedel, 15 nyhetsartiklar, rör de reaktioner och följder som granskningen gav upphov till. Opinionstexterna rör till största delen förtroendefrågan och meningen med det fackliga medlemskapet.
Temat Kommunals krogverksamhet förekommer främst under granskningens tre första dagar.
Fokus i nyhetsbevakningen flyttar härnäst till ledningens resor och representation. Det blir dock kortvarigt – temat är huvudsaklig vinkel endast under granskningens dag två och tre.
Temat lägenheter förekommer främst i mitten av den undersökta perioden.
Kommunals krogverksamhet
21%
Resor och representation
8%
Lägenheter 15%
Förtroendefrågan 23%
Försvar och avbön 10%
Medlemstapp 15%
Övrigt 8%
Diagram 1: Teman
Diagram 1 visar förekommande temans andel av hela materialet.
n = 48
Frågan om förtroendet för Kommunals ledning finns i två texter redan under granskningens andra dag. Det återkommer därefter samtliga dagar utom en under den undersökta perioden.
Den första artikeln på temat försvar och avbön är införd i samband med förbundskassörens avgång. Temat återkommer när ordföranden meddelar att även hon tänker avgå.
Dag fyra uppträder det fackliga medlemskapet som tema i samband med uppgifter om att många medlemmar lämnar förbundet. Temat återkommer så länge granskningen pågår.
Krogverksamhet 26%
Lägenheter 17%
Resor och representation
12%
Förtroende 20%
Medlemstapp 11%
Försvar och avbön 11%
Övrigt 3%
Diagram 2: Teman nyhetsartiklar
Diagram 2 visar förekommande temans andel av
nyhetsmaterialet.
n = 35
Krogverksamhet 10%
Lägenheter 10%
Fackligt medlemskap
30%
Försvar och avbön 10%
Förtroende 40%
Diagram 3: Teman opinionsartiklar
Diagram 3 visar förekommande temans andel av opinionsmaterialet.
n = 13
6.1.2 Vem uttalar sig och om vad?
Kommunals ledande företrädare får möjlighet att kommentera samtliga teman i materialet, normalt i separata nyhetsartiklar. (I opinionstexterna förekommer av naturliga skäl inga ytterligare källor.) Ledningen uttalar sig framför allt under granskningens första fem dagar, då frågorna om Kommunals krogverksamhet, resor och representation står i fokus. Under dag sex till åtta saknas uttalanden från Kommunals ledning. Nyhetsartiklarna handlar då framför allt dels om utrikesministerns lägenhet, dels om förtroendet för förbundsledningen. Dag nio
0 2 4 6 8 10 12
Antal artiklar
Diagram 4: Teman dag för dag
Medlemskap Försvar och avbön Förtroendefrågan Lägenheterna
Resor och representation Krogverksamhet
Diagram 4 visar vilka teman som förekommer dag för dag och i hur många artiklar.
n = 48
Kommunals ledning
27%
Kommunal övriga 15%
Medlemmar 9%
Politiker 11%
Experter 11%
Anonyma 16%
Övriga 11%
Diagram 5: Källor nyhetsartiklar
Diagram 5 visar i vilken utsträckning olika kategorier källor förekommer i undersökta nyhetsartiklar.
n = 35
ges ordförande Annelie Nordström möjlighet att uttala sig igen, främst för att göra avbön och kommentera sin annonserade avgång.
Andra företrädare för Kommunal får uttala sig om förtroendet för förbundsledningen och den negativa medlemsutvecklingen. Dessa kommentarer förekommer framför allt i mitten av den undersökta perioden, innan fokus flyttas till utrikesministerns lägenhet, och under
granskningens två sista dagar, i samband med ordförandes avbön.
Medlemmar i Kommunal – som i vissa fall också är fackliga förtroendevalda – får
kommentera förtroendet för ledningen och huruvida de tänker gå ur facket. Medlemsrösterna förekommer från och med granskningens andra dag till och med den sista.
Politiker som uttalar sig är statsminister Stefan Löfven, utrikesministern som bemöter rapporteringen om sin hyreslägenhet i Kommunals fastighet och riksdagsledamöter som uttrycker sitt misstroende mot utrikesministern på grund av hyresavtalet.
Bland experterna finns handläggare på offentliga institutioner, en forskare och två PR- konsulter. De uttalar sig om missbruk av utskänkningstillstånd, ogiltiga hyresavtal, Kommunals krishantering, förmedlade lägenheter samt medlemsutvecklingen.
Diagram 6: Källor nyhetsartiklar dag för dag
Diagram 6 visar i hur många artiklar olika kategorier källor förekommer dag för dag.
n = 35
Anonyma källor förekommer under första halvan av perioden. De uttalar sig om Kommunals krogverksamhet, resor och representation och framför kritik mot Kommunals ledning.
0 1 2 3 4 5 6 7
Övriga Anonyma Experter Medlemmar Politiker
Kommunal övriga Kommunal ledning
Antal artiklar
I sex nyhetsartiklar finns talespersoner som faller utanför de dominerande kategorierna. Här finns generaldirektören för Institutet mot mutor, LO:s ordförande, en krogkonsult och en
”porrstjärna”. I tre av artiklarna görs uttalandena av LO:s företrädare.
6.1.3 Beskrivningen av Kommunal
Diagram 7: Beskrivning av Kommunal
Diagram 7 visar vilken karaktär beskrivningen av Kommunals företrädare har och i vilken grad respektive beskrivning förekommer i materialet.
n = 48
Beskrivningen av Kommunals ledning är övervägande negativ, oavsett artikeltyp och tema, exempelvis genom uttryck som ”fackpamp”. Under granskningens två sista dagar blir beskrivningen mer neutral. Beskrivningen av ledningens agerande är negativ i ännu större utsträckning och genomgående under perioden.
I drygt hälften av artiklarna saknas beskrivningar av Kommunals övriga företrädare. I resten av materialet är beskrivningen i första hand neutral och i andra hand positiv. En negativ beskrivningen av Kommunals övriga verksamhet dominerar under början av perioden.
Positiva beskrivningar förekommer under de fyra sista dagarna. Förklaringen till att antalet negativa beskrivningar ökar den undersökta periodens sista dag är att granskningen då sammanfattas och att tidigare beskrivningar återupprepas.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kommunals
ledning Ledningens
agerande Kommunals övriga verksamhet
Övrigas agerande
Ingen beskrivning Positivt
Negativt Neutralt
Diagram 8: Negativa beskrivningar dag för dag
6.1.4 Sammanfattning kvantitativ undersökning
Drygt hälften av nyhetstexterna, 19 stycken, och två opinionstexter behandlar de
sakförhållanden som är kärnan i Aftonbladets granskning av Kommunal ur olika perspektiv.
14 texter – sju nyhetsartiklar och sju opinionsartiklar – handlar om förtroendet för
Kommunals ledning. Tillsammans med fem artiklar om förbundets medlemstapp och fyra om de ledande företrädarnas försvar och ursäkter kan de sägas utgöra en gemensam kategori med olika infallsvinklar på förtroendet för Kommunal och hur ledningen hanterar förtroendekrisen.
Detta utvidgade förtroendetema får allt större utrymme ju längre förloppet går.
Kommunals ledande företrädare får främst uttala sig i nyhetsartiklar under granskningens första fyra dagar samt den avslutande dagen i rapporteringen om ordförandes avbön och annonserade avgång. Anonyma källor uttalar sig också främst i början av granskningen.
Några dagar in i den undersökta perioden blir andra aktörer som kommenterar granskningen allt viktigare. Aftonbladets egna kommentatorer gör flera tolkningar, statsministern och LO- ordförande balanserar och försvarar bilden av det fackliga uppdraget, och lokala och regionala företrädare för Kommunal etablerar motbilder till ledningens agerande.
Beskrivningen av Kommunals ledning och dess agerande är så gott som uteslutande negativ, oavsett om det rör sig om nyhets- eller opinionstexter. Beskrivningen av övriga fackliga
0 5 10 15 20 25
Kommunals ledning Ledningens agerande Kommunal övriga Övrig verksamhet
Diagram 8 visar i hur många artiklar negativa beskrivningar av Kommunal förekommer dag för dag.
n = 48
Antal artiklar
