1(1)
”Med digitala verktyg går det
att anpassa nivåerna”
Lärares användning av digitala verktyg i
skrivundervisningen i svenska och svenska
som andraspråk
Självständigt arbete I
Författare: Rebecca Lundevall, Tina Widén Handledare: Charlotte Hommerberg
Examinator: Maria Lindgren Termin: HT20
Ämne: Svenska
2(1)
Abstract
Digitala verktyg har blivit allt viktigare inslag i grundskolans skrivundervisning. Forskning inom området har undersökt olika aspekter av digitaliserad undervisning i svenska, men det saknas forskning som fokuserar på användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är därför att belysa hur verksamma lärare i årskurs 1–6 arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Materialet till studien samlades in via tre fokusgruppsamtal med tre deltagande i varje samtal. En grupp bestod av både svensklärare och SVA-lärare, en grupp bestod endast av svensklärare och en grupp endast av SVA-lärare. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar inga tydliga skillnader vad gäller användandet av digitala verktyg i svenska och svenska som andraspråk. En tydlig likhet är att alla lärare som deltog i fokusgrupperna använde liknande program i sin undervisning för att stötta eleverna framåt i skrivundervisningen genom anpassning till elevers individuella behov. Genom resultatet kan vi visa att verksamma lärare individanpassar användningen av digitala verktyg men att de inte särskiljer skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk.
Nyckelord
Digitala verktyg, svenskundervisning, svenska som andraspråk, stöttning, skrivundervisning
Keywords
3(1)
English Title
It’s possible to adjust the levels with digital tools – Teachers perspective on digital tools regarding Swedish teaching and Swedish as a second language
Tack
4(1)
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 5
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
3 BAKGRUND ... 7
3.1 EN TILLBAKABLICK ÖVER DIGITALA VERKTYG I SKOLAN ... 7
3.2 STYRDOKUMENT ... 8
4 TIDIGARE FORSKNING ... 9
5 TEORI ... 11
6 MATERIAL OCH METOD ... 12
6.1 INSAMLINGSMETOD ... 13 6.1.1 Diskussionsregler ... 14 6.2 URVAL ... 14 6.3 ANALYSMETOD ... 15 6.4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16 7 RESULTAT ... 17
7.1 VILKA DIGITALA VERKTYG FINNS TILLGÄNGLIGA OCH ANVÄNDS? ... 17
7.2 VAD ÄR LÄRARNAS SYFTE MED ATT ANVÄNDA DIGITALA VERKTYG? ... 19
7.3 VILKA SKILLNADER OCH LIKHETER FINNS I UNDERVISNINGEN? ... 20
7.4 VILKA MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SER LÄRARE MED DIGITALA VERKTYG? ... 22
7.5 SAMMANFATTNING ... 25
8 DISKUSSION ... 26
8.1 RESULTATDISKUSSION... 26
8.2 METODDISKUSSION ... 27
8.3 IMPLIKATIONER FÖR LÄRARPRAKTIKEN OCH VIDARE FORSKNING... 28
REFERENSER ... 29
BILAGA 1: INFORMATIONSBREV ... 31
5(1)
1
Inledning
I dagens samhälle tar digitaliseringen en allt större plats och nästintill alla medborgare i Sverige har tillgång till någon form av digitala verktyg (Ahlbäck, 2018). Digitala verktyg påverkar inte bara privatpersoner utan även arbetsplatser och skolor. Eftersom det är så aktuellt med digitala verktyg i samhället behöver skolundervisningen anpassas utefter denna nya verklighet där digitala verktyg har en viktig roll i samhället (a.a). Tillgången till digitala verktyg i skolan har ökat snabbt, och enligt Kroksmarks inventering (2013, s. 5) kunde majoriteten av landets kommuner redan för sju år sedan erbjuda såväl lärare som elever tillgång till egen surfplatta eller laptop.
Ett problem som dock ofta uppstår är att lärarna saknar tekniska färdigheter i att hantera de digitala verktygen (Kroksmark, 2013). Willermark (2018) skriver att en annan svårighet hos lärare är att även om de innehar kunskapen och erfarenheten om digitala verktyg finns svårigheter i att nyttja det i undervisningspraktiken. När digital teknik används i undervisningen gäller det att läraren besitter lärdomar om digitala verktyg, men de behöver även ämneskunskap och pedagogisk kunskap om användningen av dem. Som lärare gäller det därför att kunna kombinera sina ämneskunskaper med sina pedagogiska kunskaper om hur eleverna tar till sig kunskapen samt hur tekniken fungerar och vilka möjligheter och begränsningar som finns (a.a). Eftersom varje undervisningssituation är unik blir det en svårighet för läraren när det saknas en allmän strategi för hur läraren ska använda tekniken i undervisningen. Digitala verktyg har tagit vägar ingen kunnat vänta sig och det finns inga direkta svar på hur det ska gå till. Med brist på riktlinjer för hur digitala verktyg ska användas som ett verktyg till lärande känner sig många lärare otillräckliga eftersom lärarna ska förbereda eleverna inför framtiden (a.a).
6(1)
(Skolverket, 2018). Förutom detta ska eleverna även ges förutsättningar att kunna kommunicera med hjälp av digitala verktyg. Det som skiljer de båda ämnena åt är det Skolverket (2018) nämner om att SVA-undervisningen ska ge eleverna möjligheten att ”kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet” (s. 269). Det finns alltså en skillnad mellan de båda ämnena som kan få betydelse för hur lärare väljer att arbeta med digitala hjälpmedel i undervisningen.
Persson (2016) skriver att genom att använda sig utav digitala verktyg i undervisning med SVA-elever kan de ta hjälp av talsyntes, översättnings-program samt appar där man kan kombinera text och bild. Förutom detta finns det även tillgång till appar där man kan öva ordförråd och stavning. Noren (2018) skriver att det är viktigt att SVA-elever får en välstrukturerad stöttning eftersom de oftast saknar de ”grundläggande delarna av skolspråket” (s.109). Det är lätt att överskatta SVA-elevernas kunskaper om de har ett bra flyt när de pratar i vardagen, men oftast har de inte samma kunskaper vad gäller skolspråket.
Skolverket (2018) ger ingen specifik vägledning om hur digitala verktyg kan främja SVA-elevernas lärande eller om hur lärare kan stötta eleverna med digitala verktyg. Denna studie bidrar med ny kunskap genom att undersöka hur svensklärare och SVA-lärare arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen.
2
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare och SVA-lärare som undervisar i årskurs ett till sex använder digitala verktyg i skrivunder-visningen. Följande frågeställningar besvaras:
1. Vilka digitala verktyg finns tillgängliga och används? 2. Vad är lärarnas syfte med att använda digitala verktyg?
7(1)
4. Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare på digitala verktyg?
3
Bakgrund
I det här kapitlet ges en tillbakablick över användning av digitala verktyg i skolan och en redovisning av relevanta skrivningar i styrdokumenten för ämnet svenska och SVA.
3.1 En tillbakablick över digitala verktyg i skolan
Datorernas intåg i skolan har gått snabbt. Datalära kom att infinnas i läroplan 80 och skulle ge eleverna kunskaper om vikten av att behärska tekniken och förstå dess konsekvenser vad gäller arbetsmarknaden (Fleischer & Kvarnsell, 2017). Mot 1990-talets slut beslutades att lärare och elever skulle få tillgång till internetuppkoppling samt e-post (a.a).
Ahlbäck (2018) skriver att allt fler hem har tillgång till någon form av digitala verktyg. Utvecklingen går snabbt framåt när nya versioner av datorer och mobiltelefoner tillverkas, vilket leder till att digitaliseringen tar en allt större plats i samhället, skolan och arbetslivet (a.a). Digitala verktyg används allt oftare av yngre människor och 94 % av Sveriges alla invånare använder internet enligt en undersökning som gjordes år 2017 (Ahlbäck, 2018). Genom den ökade digitaliseringen får lärare tillgång till nya redskap för innehållet i undervisningen, eftersom det finns ett bredare spektrum gällande tillgängligheten av digitalt undervisningsmaterial. Kroksmark (2013) skriver att utvecklingen av digitala verktyg har tagit fart. Däremot har inte lärarnas undervisning med digitala verktyg ökat i samma takt som den digitala utvecklingen. Det verkar alltså finnas en brist på kunskaper i hur digitala verktyg ska nyttjas på bästa sätt i undervisningen.
8(1)
plats, då är det upp till dig som lärare att använda dem på ett sätt så att eleven lär sig det den ska i ditt ämne på ett motiverat, målorienterat, reflekterande och socialt sätt” (2017, s. 55).
3.2 Styrdokument
I styrdokumenten för ämnet svenska och SVA står det att ”undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva” (Skolverket, 2018, s. 257). Förutom att skriva och läsa på papper ska eleverna även få möjligheten att kommunicera i digitala miljöer i ämnet svenska. Vidare ska eleverna få kunskap i hur det går till när de söker och värderar information från diverse källor (Skolverket, 2018). I SVA-undervisningen ska eleverna utveckla sina ”kunskaper i och om svenska språket” (Skolverket, 2018 s. 269). Eleverna ska genom SVA-undervisningen få möjligheten att utveckla sitt tal- och skriftspråk i svenska. Tillsammans med andra elever ska de lära sig att skapa och bearbeta texter. Förutom att lära sig hur de kommunicerar verbalt ska eleverna även ges förutsättningar för att kommunicera via digitala verktyg (a.a). Skillnaden mellan svenska och SVA är att SVA-undervisningen fokuserar på den tidiga språkinlärningen och ger eleverna kunskaper som hjälper dem att förbättra talet samt skriften i det svenska språket utifrån deras nuvarande kunskapsnivå.
9(1)
I det centrala innehållet i Svenska och SVA för årskurs 4–6 ska eleverna skapa texter med hjälp av digitala verktyg samt kunna disponera och redigera texter där digitala verktyg används (Skolverket, 2018). Eleverna ska få förståelse i hur ord stavas och få en djupare ordförståelse med hjälp av digitala verktyg. Med digitala verktyg som stöd ska eleverna kunna utföra en muntlig presentation samt läsa texter i digitala miljöer. Kommunikationen som sker i digitala miljöer ska utföras ansvarsfullt, och eleverna ska kunna söka information via internet och jämföra olika källor och dess pålitlighet (a.a). För betyget A i årskurs 6 ska eleverna på ett välutvecklat sätt resonera om informationen från olika källor är användbara eller inte. Det finns alltså ingen skillnad vad gäller det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet svenska och SVA i årskurs 1 till 6.
4
Tidigare forskning
I detta kapitel redovisas tidigare forskning om vilken betydelse digitalisering har för skrivundervisningen.
Fleischer (2013) skriver om metoden en elev en dator, där varje elev tillhandahålls en dator. Idén bakom en elev en dator är att eleverna ska få ökad lust till lärande samt komma bort från lärarens auktoritet och kunna arbeta ämnesövergripande. Penuel (2006) skriver i och med att kostnaderna och vikten har minskat på datorerna samt att tillgängligheten av trådlöst nätverk ökat finns det större möjligheter att genomföra metoden en elev en dator.
10(1)
en egen dator fick de tillgång till ett större utbud vad gäller resurser till lärande och att de lättare kunde kommunicera med lärare och klasskompisar. Eleverna ansåg också att kunskapsnivån och betygen hade ökat i samband med att datorn kom in i undervisningen.
Skantz Åberg (2018) visar i sin avhandling att digitala verktyg gett ökad kunskapsutveckling hos eleverna vad gäller läskunnigheten. Förutom ökad läskunnighet har även ordförrådet och textproduktionen ökat. Penuel (2006) skriver att när eleverna har tillgång till en dator ges en mer jämlik tillgång till de resurser och möjligheter som finns för ett ökat lärande, till exempel får de elever som inte har möjlighet att åka till bibliotek utanför skoldagen tillgång till dessa resurser via internet istället.
I Cordero m.fl, (2018) framkommer att skrivande för hand har större betydelse för elevers lärande än datorskrivandet som inte kräver lika mycket fysisk aktivitet. Det är främst med händerna som personer både kan uppfatta och ändra saker, vilket spelar stor roll för skrivinlärningen. När eleven skriver med penna förbättras också minnet eftersom större delar av hjärnan aktiveras, vilket gynnar elevernas kognitiva utveckling. När barnen får skriva bokstäverna för hand ökar memoreringen för bokstävernas utseende och finmotoriken hos barnen förbättras, vilket är en annan skillnad mellan att skriva för hand jämfört med att skriva med dator. Får barn i tidig ålder lära sig att skriva för hand ökar dessutom kvaliteten av handskrivna texter, vilket i sin tur leder till ökat skrivreslutat (a.a). Vidare skriver Wollscheid m.fl (2016) att när bokstäver skrivs för hand aktiveras den vänstra hjärnregionen mer än om bokstäverna skrivs med dator. Handskriften är således ett viktigt materiellt redskap som aktiverar olika områden i barnens hjärnor (Wollscheid, Sjaastad och Tømte 2016).
11(1)
tillverkade för affärsverksamhet. Likaså är webbaserade tjänster avsedda för underhållning och kommunikation (a.a). Vidare skriver Willermark (2018) att lärare därför måste finna metoder och strategier för att anpassa tekniken efter undervisningsmetoden. Ett annat problem lärare möter är att de själva måste lösa den digitala undervisningen. Lärare måste alltså själva utveckla sin undervisning med digitala verktyg utan att veta hur det ska ske eller vad de ska ställa sig efter. I bank- och biblioteksverksamhet finns en uttalad idé om hur tekniken ska användas, vilket inte finns inom skolan. Beslutet om digitaliserad undervisning har fattats av politiker, förvaltare eller av rektorer samtidigt som genomförandet läggs på lärare utan tydliga mål för hur det ska fungera i undervisningspraktiken (Willermark, 2018).
Forskningsöversikten visar att digitala verktyg kan spela en viktig roll i skrivundervisningen, men samtidigt saknar många lärare tydliga riktlinjer och kunskapsstöd i hur verktygen ska användas på bästa sätt. Det tycks exempelvis inte finnas några forskningsresultat som tydligt pekar på hur digitala verktyg ska användas i svenskundervisningen respektive SVA för att ge eleverna adekvat stöttning. Kunskapsluckan som denna sammanställning av den tidigare forskningen visat är att det saknas studier som fokuserar på digitala verktyg i såväl svenskundervisningen som i SVA-undervisningen.
5
Teori
Det sociokulturella perspektivet handlar om ”hur människor utvecklar förmågor som är kulturella till sin karaktär, som att läsa, skriva, räkna, resonera abstrakt, lösa problem och så vidare” (Säljö, 2018, s. 253). Detta perspektiv ligger till grund för denna studie, och i det här kapitlet redovisas två begrepp som hör till den sociokulturella teorin, nämligen medierande verktyg och scaffolding.
12(1)
verktyg människor använder sig utav, språkliga och materiella. De språkliga verktygen betyder att personen använder sig utav symboler eller teckensystem. Språkliga verktyg innebär alltså att individen använder bokstäver eller siffror etcetera. Materiella redskap innebär istället att personen använder fysiska redskap för att kommunicera. Dessa kan exempelvis utgöras av ett tangentbord att skriva på eller papper och penna när man skriver för hand (a.a). I skolans värld används både språkliga och materiella verktyg. När elever och lärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen används sålunda en form av materiellt verktyg. Exempel på språkliga verktyg som används kontinuerligt är när en person pratar, skriver eller läser. Varje gång eleverna läser eller skriver på digitala verktyg används alltså både det språkliga och materiella redskapet.
Ett annat begrepp inom det sociokulturella perspektivet är scaffolding, som innebär att läraren ger eleverna välstrukturerad stöttning i undervisningen (Norén, 2018). I början av en inlärningsprocess krävs att läraren ger extra mycket stöttning till eleverna, och stöttningen bör sedan avta när eleven klarar att hantera den nya kunskapen på egen hand.
De ovanstående begreppen från sociokulturell teori är således centrala i denna studie och diskuteras i fokusgrupperna där lärarna diskuterar användandet av digitala verktyg för elevers skrivutveckling.
6
Material och metod
13(1)
6.1 Insamlingsmetod
Fokusgrupp är en grupp människor som samlas för att diskutera om ett specifikt ämne (Wibeck 2010). Avsikten med användningen av fokusgrupper är att deltagarna ska diskutera med varandra samtidigt som moderatorn styr samtalet framåt vid behov.
Hur många deltagare som ska ingå i en fokusgrupp för att den ska bli lyckad varierar i rekommendationerna. Inte fler personer än tolv men en lyckad grupp anses vara mellan fyra till sex personer (Halkier 2010, s. 32. Wibeck 2010). Utöver antal deltagare går det att ifrågasätta hur många grupper som behövs, trots rekommendationerna blev studiens gruppsamman-sättning tre grupper med tre deltagare i vardera. Med en pågående pandemi blev det nämligen en svårighet att få ihop det antal deltagare som Halkier (2010) och Wibeck (2010) rekommenderar.
De tillfrågade lärarna fick ett informationsbrev (se bilaga 1) utskickat till sig för att skapa förtroende och ge lärarna förförståelse om studien. Samtalsfrågorna (bilaga 2) fick lärarna däremot inte ta del av före samtalen eftersom de inte skulle diskutera frågorna i förväg.
Eftersom vi går igenom en pandemi valde vi att genomföra fokusgruppssamtalen digitalt över Zoom. Halkier (2010, s.63) beskriver att det finns möjligheter för virtuella fokusgruppssamtal. Det som krävs av deltagarna är att de har tillgång till internet och har kompetens att ansluta sig till mötet. En positiv aspekt är att de lärare som under perioden jobbade hemifrån kunde vara med trots det fysiska avståndet till varandra. Halkier (2010) nämner att ”om den sociala interaktionen på nätet passar till projektet kan den virtuella fokusgruppen fungera som en snabb och bekväm form av fokusgrupp som kan samla individer som av olika skäl är svåra att föra samman fysiskt” (s. 65).
14(1)
och SVA, grupp B innehöll endast svensklärare och grupp C endast SVA-lärare.
Men med hjälp av våra mobiler spelade vi in samtalen för att kunna transkribera. Sedan ansvarade vi för att transkribera varsin grupp och den tredje gemensamt. Det transkriberade materialet analyserade vi sedan gemensamt.
6.1.1 Diskussionsregler
Eftersom fokusgruppssamtal innebär att flera människor diskuterar ett specifikt ämne är det väsentligt att ha diskussionsregler. Med inspiration från Dahlin-Ivanoff och Holmgren (2017) presenterade moderatorn följande regler innan samtalen startade:
Låta varandra prata till punkt.
Var ärlig, säg vad du tycker och tänker.
Vad som sägs under samtalen stannar mellan deltagarna.
Alla kanske inte håller med men allas ord, åsikt och tankar är lika viktiga och värdefulla.
Moderatorn kan bryta ifall det anses vara nödvändigt. 6.2 Urval
15(1)
som tillhör vilken fokusgrupp och vilken årskurs de tillhör. Namnen är fingerade så att deltagarna är anonyma.
Tabell 1. Studiens deltagare
Lärare: Antal verksamma år: Fokusgrupp: Aktuell årskurs: Skolans Storlek: Utbildning i digitala verktyg
Fabian 22 år A Årskurs 5 F-9 Nej Olivia 40 år A Förskolekl
ass
F-9 Nej
Stellan 13 år A Årskurs 3 F-9 Nej Louise 26 år B Årskurs 4 F-6 Nej Ulla 25 år B Årskurs 1 F-6 Nej Erica 10 år B Årskurs 1 F-6 Nej Denise 28 år C Årskurs 6 F-6 Ja Anna 16 år C Årskurs 4 F-6 Ja Mårten 20 år C Årskurs 2 F-6 Nej
I tabellen ovan (tabell 1) går det att utläsa att endast två av nio deltagare har någon form av utbildning om digitala verktyg. Endast en av skolorna har högstadieklasser medan de andra två skolorna har förskoleklass till årskurs 6. 6.3 Analysmetod
16(1)
Wibeck (2010) och Denscombe (2016) skriver om innehållsanalys och ger råd för att bearbeta och kategorisera insamlat material. Vi utförde en kvalitativ innehållsanalys genom att lyssna på inspelningarna ett flertal gånger och transkriberade materialet. I samband med att fokusgruppssamtalen transkriberades kategoriserades de in utefter våra forskningsfrågor. Vi skapade en digital tabell där transkriptionerna färgmarkerades efter våra forskningsfrågor, vilket hjälpte oss hitta olika teman i materialet. Genom att studien har grund i det sociokulturella perspektivet hittades olika teman som kopplar ihop studiens forskningsfrågor med begreppen medierande verktyg och scaffolding. Ett tema är tillgången till de digitala verktygen som kopplas samman med materiella och språkliga medierande verktyg. Dessutom kategoriserade vi ytterligare några teman: avsikten med att använda digitala verktyg samt möjligheter och utmaningar som kopplas till begreppet scaffolding.
6.4 Etiska överväganden
17(1)
göra studien fullständig för ändamålet. Därför kommer materialet bara att användas i forskningsändamål i enlighet med nyttjandekravet.
7
Resultat
I det här kapitlet redovisas studiens resultat utifrån syftet och fråge-ställningarna. Kapitlet inleds med redovisning om vilka digitala verktyg som används (6.1) och fortsätter med lärarnas syfte med digitala verktyg (6.2). Därefter beskrivs skillnader och likheter mellan svenska och SVA (6.3) följt av möjligheter och utmaningar (6.4). Resultatkapitlet avslutas med en sammanfattning (6.5). Fokusgrupperna presenteras som grupp A, B och C. 7.1 Vilka digitala verktyg finns tillgängliga och används?
Samtliga lärare i de tre grupperna uppgav att de använder digitala verktyg i undervisningen för att stötta eleverna i skrivundervisningen. De digitala verktyg som finns tillgängliga på samtliga skolor är smartboards, datorer samt iPads, men användningen av de digitala verktygen var olika på skolorna. De materiella verktyg som används i alla tre grupper är smartboard och iPads. När eleverna kommer upp till mellanstadiet har de i grupp A och B en egen dator som eleverna arbetar mycket med.
I lågstadiet används smartboarden regelbundet, sedan används iPads ibland. (Olivia från grupp A).
18(1)
verktyg i undervisningen kan de elever som är frånvarande ta del av lektionens innehåll.
Vi jobbar här med classroom. Vi jobbar då med google-paketet, alla elever (4–9) har egen mejl och alla klasser har varsitt classroom (Stellan från grupp A).
Vi arbetar mycket i Teams (Anna från grupp C).
Grupp A använder sig utav Youtube, studi.se och Gleerup medan grupp B använder sig utav medierande verktyg i form av inläsningstjänst i årskurs 4 eftersom det hjälper de elever som har svårt att läsa.
Youtube quizlet clio-online studi.se det här är framtiden det kommer inte vara böcker så småningom det kommer vara digitala läromedel (Fabian från grupp A).
Jag använder inläsningstjänst väldigt mycket när man precis har börjat 4an och har lite svårt att läsa själv så är det ju jättebra och kunna få hjälp att ehh lyssna på text (Louise från grupp B).
I grupp C använder lärarna greenscreen, qr-koder samt word och powerpoint. En annan lärare i grupp C gör sitt material själv genom att använda sig utav bilder som sätts in i en powerpoint för att stötta eleverna framåt i sin inlärning.
Jag gör mycket själv, jag använder mycket med smartboard där jag lånar bilder, klipper och klistrar, i powerpoint (Denise från grupp C).
19(1)
synliggörs är att grupp A och B använder färdiga program medan grupp C gör eget material.
7.2 Vad är lärarnas syfte med att använda digitala verktyg?
Samtliga grupper använder sig utav digitala verktyg för att stötta och främja lärandet hos eleverna eftersom digitala verktyg väcker nyfikenhet och motivation hos eleverna. Både grupp B och grupp C diskuterade att motivationen ökar drastiskt när läraren tar in materiella verktyg i skrivundervisningen såsom datorer och iPads, eftersom eleverna tycker det är roligare att skriva på en dator istället för att skriva för hand.
De digitala verktygen som något nytt och spännande, det väcker engagemang och nyfikenhet vilket bidrar till roliga lektioner (Mårten från grupp C).
Vidare diskuterade grupp C att det är viktigt för eleverna att kunna vara självständiga i sitt arbete och inte få allt serverat.
Man måste kunna hjälpa sig själv, man behöver inte förklara allt för eleverna utan de får hjälpa sig själva hitta saker på nätet och så, de ska inte få allt serverat på en silverbricka (Denise från grupp C).
Grupp A och C diskuterade även att det inte går att trolla eller tvinga någon elev till att använda materiella verktyg. Läraren bör istället motivera eleverna att använda digitala verktyg. Däremot har ingen av de tre grupperna varit med om att någon elev har haft en negativ inställning till att använda digitala verktyg.
20(1)
Av fokussamtalen framgick även att eleverna får lära sig att ta mer ansvar med stöd av de digitala verktygen. När eleverna kommer upp i mellanstadiet får de i grupp A och B en egen dator som ska användas i undervisningen och som de själva ansvarar för. Grupp A uttrycker i och med att eleverna tilldelas en dator får de i tidigare ålder lära sig att ta ansvar över den.
Vidare visar vårt resultat att digitala verktyg används för att stötta eleverna på individnivå. Det finns mängder språkliga verktyg i form av olika appar och program med olika nivåer att välja mellan. Förutom detta kan läraren även stötta SVA-elever ännu mer eftersom de kan läsa och lyssna på texten samtidigt.
SVA-elever stöttas något extra när de kan lyssna samtidigt som de läser texter (Stellan från grupp A).
I samtliga grupper hävdades att digitala verktyg underlättar för kommunika-tionen. Det är lättare för läraren att kommunicera och stötta eleverna när de ska bearbeta texter eftersom läraren kan lämna kommentarer i texten. När läraren och eleven reviderar texten tillsammans sker det i samband med användandet av medierande verktyg. Som lärare är det även möjligt att gå tillbaka och se utvecklingen som eleven har gjort när digitala verktyg används. Grupp A framförde fördelar med digitala verktyg vad det gäller kommunikation mellan läraren och eleven där kommunikationen kan gå direkt till eleven.
7.3 Vilka skillnader och likheter finns i undervisningen?
21(1)
deltagare beskriver att SVA-eleverna är kvar i klassrummet och har svenska med resten av klassen och har ingen renodlad SVA-lektion.
Det finns anpassat material för SVA-undervisningen men det är väldigt väldigt väldigt väldigt likt svenskundervisningen utan det är om man som lärare gör det mer individuellt (Fabian från grupp A).
Trots många likheter kunde några skillnader urskiljas från samtalen. Samtliga grupper nämner olika sätt att stötta SVA-elever i skrivandet. Grupp A nämner att ett sätt att stötta SVA-elever är att de får se den text som de ska skriva av. Ytterligare ett sätt att stötta eleverna är att ge dem möjlighet att använda medierande verktyg där de kan se och lyssna på en text samtidigt, vilket nämns av samtliga grupper. Ett exempel är inläsningstjänst som finns tillgängligt när eleverna läser en text.
Det är viktigt för SVA-elever att öva in färdigheten att vi skriver från vänster till höger i det svenska språket och uppifrån och ner.
Barnen som har andraspråk får inte glömma bort från vilken sida vi skriver, från vänster till höger, uppifrån och ner. Det är såna små saker, styckesindelning, punkt, på datorn rättar datorn det men eleverna behöver kunna det själva också (Denise från grupp C).
22(1)
För SVA använder vi lågstadie-appar, mycket bildstöd och upprepning. Det finns en app där barnen kan diktera in och så vi jobbar ibland när vi gör texter (Anna från grupp C).
Det är tydligt att SVA-undervisningen integreras med svenskundervisningen i de allra flesta fall. Däremot används lågstadie-appar till SVA-elever i mellanstadiet för att öva det svenska språket på en anpassad nivå.
7.4 Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare med digitala verktyg? Av samtalen i fokusgrupperna framgick att lärarna ser många fördelar med att arbeta med digitala verktyg i undervisningen. En av fördelarna är att det är lättare att stötta eleverna med materiella redskap eftersom eleverna blir mer motiverade att gå tillbaka och ändra i sina texter. Grupp C framförde en typ av stöttning som är när eleverna skriver texter på datorn där talsyntes finns som stöd, vilket gör att eleverna kan höra vad det är de skriver. När eleverna sedan ska gå tillbaka och ändra i texten blir det lättare att redigera texter med hjälp av digitala verktyg än med papper och penna. Detta stöttar även elever med svårigheter i motoriken eftersom det blir lättare att redigera texterna via digitala verktyg.
Det är mycket enklare att redigera texten jämfört med att skriva en text för hand och det hjälper ju speciellt de barnen som har väldigt svårt med motoriken (Erica från grupp B).
23(1)
lättare använda sig av tydliga bilder istället för att rita egna bilder, då fokuset lätt kan hamna på att bilderna inte blir fint ritade.
Sen när man börjar nästa lektion så kan man ju ta upp det man använde lektionen innan så blir det en snabb repetition (Louise från grupp B).
Resultatet visade att de tre grupperna upplevde olika utmaningar i användandet av digitala verktyg. Av de tre grupperna var det endast två av nio personer som hade någon form av utbildning om digitala verktyg. Både grupp A och B känner att de innehar för lite kunskaper om digitala verktyg och ser det som ett hinder när det ska användas i undervisningen. Vidare föreslog lärarna i grupp B att de borde få ett paket med appar som kommunen arbetar med som de sedan får utbildning om. De ansåg således att det borde vara mer styrt uppifrån vilka digitala verktyg som används så att alla får utbildning om användandet.
Grupp A framförde att de känner sig otillräckliga som lärare när det gäller digitala verktyg av den anledningen att det är tidskrävande när elever ska logga in och inte klarar det på egen hand. Likt grupp A diskuterade även grupp B att det är svårt att hjälpa eleverna att komma igång när digitala verktyg ska kopplas in i undervisningen eftersom allt är nytt för eleverna och alla elever inte vet mycket om datorer eller paddor även om det är lätt att tro det.
Jag som lärare känner mig inte tillräcklig när vi ska använda digitala verktyg såsom iPads för det tar sån himla lång tid innan alla är färdiga med att logga in och skriva rätt adresser (Oliva från grupp A).
24(1)
verktyg. Förutom kostnader för de digitala verktygen kostar även en del appar läraren vill använda. För att kunna använda digitala verktyg på bästa sätt gäller det därför att läraren har en adekvat utbildning så att de inte får en massa digitala verktyg som de sedan inte har kunskaper om.
Ska man använda många digitala verktyg så är det ju viktigt att man har en adekvat utbildning på det, så att man inte bara får en massa datorer och paddor som man inte vet vad man ska göra med, för då är det lite bortkastade pengar (Ulla från grupp B).
En utmaning gällande digitala verktyg som framgick av fokussamtalen var även att dess användning skiljer sig åt beroende på lärarens kunskap och ålder. Detta framgick både i utsagorna av grupp A och grupp B. Grupp B diskuterade att det skiljer sig åt kunskapsmässigt vad gäller digitala verktyg bland lärarna, både vad de fått med sig i lärarutbildningen men även vilken ålder de är i. Eftersom tekniken har utvecklats så mycket har de som är uppväxta med datorer oftast mer kunskaper än de som inte är uppväxta med digitala verktyg. Det hamnar istället på den enskilda läraren att visa intresse att vilja lära sig mer om olika materiella verktyg. Grupp B lyfter att det borde vara att alla på skolan jobbar på liknande sätt och ges likvärdig utbildning inom digitala verktyg för att på ett enklare sätt stötta eleverna.
En annan nackdel med digitala verktyg som grupp A diskuterade är att de är rädda för att handskriften ska försvinna i undervisningen samt i läroplanen. I både grupp A och B används materiella redskap i form av metoden en elev en dator vilket bidrar till att handskriften försvinner mer och mer eftersom pennan ersätts med ett tangentbord.
25(1)
I grupp B diskuterade tre lärare (Louise, Ulla och Erica) att föräldrar har börjat reagera på att deras barn sitter ännu mer vid en skärm sedan de fick en egen dator i skolan. Föräldrarna har fått svårt att säga nej för då argumenterar eleverna med att de har en uppgift från skolan som de behöver göra.
Föräldrar är lite bekymrade för dom säger måste dom ta med datorerna hem för det är så svårt att säga nej för då säger dom men jag har en uppgift från skolan och jag ska göra det och det på datorn och det är ju inte så bra för då vill dom ju sitta där hela tiden (Louise från grupp B).
En utmaning med digitala verktyg lyfts i resultatet av grupp C. Grupp C diskuterade att det finns risk för att digitala verktyg kan bli ett störmoment istället för stöttning om eleven gör annat än det som berör uppgiften.
7.5 Sammanfattning
Det som framkom av fokusgrupperna är att på samtliga skolor finns smartboards, iPads och datorer tillgängliga. Användandet av de digitala verktygen varierar men det gemensamma är att alla lärare använder sig av smartboards och att eleverna får använda iPads. På skolorna där grupp A och B arbetar har eleverna på mellanstadiet varsin dator.
Anledningen till att lärarna använder digitala verktyg i undervisningen besvarades med att det motiverar och stöttar eleverna, skapar nyfikenhet och att eleverna får ta eget ansvar. En fördel som nämns är att kommunikationen mellan lärare och elev förenklas med de digitala verktygen och elevens utveckling går att följa på ett smidigt sätt.
Det framkom fler likheter än skillnader gällande undervisningen i SVA jämfört med svenska eftersom alla elever integreras i svenskundervisningen. De få skillnader som lyfts är olika arbetssätt att stötta SVA-eleverna genom att de ges en möjlighet att bland annat bruka uppläsningsprogram.
26(1)
att eleven blir motiverad utan även för att läraren lätt kan spara lektions-innehållet och återkomma till föregående lektion. En utmaning som de tre fokusgrupperna diskuterade var att de är rädda för att handskriften ska försvinna, men de talade också om att användningen av digitala verktyg kan vara tidskrävande.
8
Diskussion
I det här kapitlet redovisas studiens resultat i relation till den tidigare forskningen och studiens bakgrund. Därefter diskuteras val av metod för studien, och kapitlet avslutas med vad studien kan bidra med i lärarpraktiken och för den framtida forskningen.
8.1 Resultatdiskussion
Fleischer (2013) skriver att undervisningen blir roligare när medierande verktyg kopplas in i undervisningen samt att eleverna blir mer effektiva. Detta framkom även i vår studie. Metoden en elev en dator används på mellanstadiet i skola A och B, och genom att använda medierande verktyg uppfattades eleverna bli mer motiverade eftersom undervisningen blir varierande, vilket även grupp A och B diskuterade. Även om grupp C inte använder sig av metoden en elev en dator diskuterade lärarna att eleverna blir mer effektiva när digitala verktyg används i undervisningen samt att eleverna tidigt får lära sig att ta ansvar för sin undervisning.
27(1)
I samtliga grupper är lärarna oroliga för att handskriften ska försvinna och i grupp A är de oroliga för att handskriften även ska försvinna ur läroplanen. Lärarna i grupp A är även rädda för att undervisningen helt ska övergå till digitala verktyg. Grupp C diskuterade även om vikten av att skriva för hand, speciellt för SVA-elever så de får kunskapen om att skrivningen sker från vänster till höger och inte uppifrån och ner i svenska språket.
I undervisningen för SVA-elever är det extra viktigt att man ger eleverna en välstrukturerad stöttning (Norén, 2018). Lärarna i grupp A och C stöttar eleverna genom att individanpassa undervisningen. Genom att använda olika språkliga verktyg som exempel appar som är anpassade för lågstadiet stöttar lärarna i grupp C SVA-eleverna i mellanstadiet. Ytterligare en stöttning för SVA-eleverna är möjligheten till att se och lyssna på den text de ska skriva med hjälp av medierande verktyg, vilket var något grupp A diskuterade.
I styrdokumenten för svenska och SVA finns inga skillnader mellan centralt innehåll och kunskapskraven med användningen av digitala verktyg. Av samtliga deltagare var det ingen som nämnde något om läroplanen gällande digitala verktyg. Däremot visar lärarna på egna idéer hur de stöttar SVA-lärarna framåt i skrivundervisningen. Det som sades om läroplanen var enbart kommentarer om att lärarna är rädda att handskriften kommer att försvinna ur läroplanen.
8.2 Metoddiskussion
28(1)
En påverkande faktor var bortfall på grund av sjukdom eller symptom som påverkade sammansättningen av fokusgrupperna. Idén från början var att en fokusgrupp skulle bestå av modersmålslärare istället för SVA-lärare vilket dessvärre inte gick att genomföra. Vi hade också planerat för fler deltagare i varje fokusgrupp, men på grund av pandemin blev det endast tre deltagare i varje grupp.
Eftersom det är mycket material som transkriberas för att sedan kategoriseras och tematiseras är det viktigt att kunna skilja på vem som säger vad. Det kan vara en svårighet om flera deltagare låter väldigt lika eller pratar i mun på varandra. I studiens fokusgrupper var vi dock bekanta med deltagarna sedan tidigare, och det blev därför ingen svårighet att urskilja vem som sade vad.
I grupperna var det ingen lärare som var renodlad SVA-lärare utan de hade svenska också, vilket bidrog till att lärarna inte ser en tydlig skillnad i sin undervisning. Eftersom vår studie har ett begränsat fokus som är användningen av digitala verktyg var det inte relevant att använda övrig information som sades av deltagarna.
8.3 Implikationer för lärarpraktiken och vidare forskning
29(1)
språket hos SVA-elever gentemot svensktalande elever bör det även synliggöras en skillnad även i styrdokumenten för de båda ämnena.
Förslag till vidare forskning är att göra observationer i klassrummen och se hur användandet av digitala verktyg går till i praktiken. Ett annat förslag till forskning är att lägga större fokus på språkinlärning för SVA-elever med hjälp av digitala verktyg. Avslutningsvis vill vi förmedla att det finns olika former av stöttning som lärare behöver ge eleverna och det är av stor vikt att lärare är medvetna om dessa former.
Referenser
Ahlbäck, T. (2018). Digitala skrivtavlor – till vad, hur och varför? En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, 2018. Växjö.
Cordero, K., Nussbaum, M., Valentina, I. & Chiuminatto, P. (2017) Read, write, touch: Co‐construction and multiliteracies in a third‐grade digital writing exercise. Doi: 10.1111/jcal.12224
Dahlin Ivanoff, S. & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur AB. Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och
villkor i den datoriserade skolan. Diss. (sammanfattning) Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2013. Jönköping.
Fleischer, H. & Kvarnsell, H. (2017) Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Kroksmark (2013) Förord. I Gällhagen, L. & Wahlström, E. Lär med surfplatta. Stockholm: Natur & kultur.
Norén, S. (red.) (2018). Lära barn att läsa: [vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse]. (Andra upplagan). Stockholm: LegiLexi.
Penuel, W. R., (2006) ”Implementation and Effects Of One-to-One Computing Initiatives: A Research Synthesis.” Journal of Research on Technology in Education Hämtad 201120 från
30(1)
Persson, S. (2016) Nyanlända elever – undervisning, mottagande och flerspråkighet. Stockholm: Natur & Kultur.
Skantz Åberg, E. (2018). Children's Collaborative Technology-mediated Storymaking: Intructional Challenges in Early Childhood Education. Avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, 2018.
Skolverket. (2011 rev, 2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Ödeshög: DanagårdLitho AB.
Säljö, R. (2018). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P Lundgren, R. Säljö, C. Lidberg (Red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Vetenskapsrådet (2011) Forskningsetiska principer. Hämtad 2020-11-18. Från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willermark, S. (2018). Digital Didaktisk Design [Elektronisk resurs] Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola. Diss. 2018. Trollhättan.
31(1)
Bilaga 1: Informationsbrev
Hej,
Vi heter Rebecca Lundevall och Tina Widén och går på Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi studerar på grundlärarprogrammet med inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Under höstterminen 2020 genomför vi vårt första självständiga arbete (b-uppsats), där vi vill undersöka användningen av digitala verktyg i svenskundervisningen.
Digitala verktyg spelar en allt större roll i skolan, och i vår studie vill vi sammanställa lärares perspektiv på användningen av digitala verktyg. Fokus för vår undersökning är lärares användning av digitala verktyg för SVA-elever, och vi planerar att sätta samman två fokusgrupper för intervjuer, en med klasslärare och en med SVA-lärare.
Vi kommer att sammanställa likheter och skillnader mellan fokusgrupperna, och resultatet av vår studie kommer förhoppningsvis att leda till ökad förståelse för användningen av digitala verktyg i olika elevgrupper. Vi vill tillfråga dig att delta i vår studie. Om du är intresserad av att delta i studien vill vi gärna att du kontaktar någon av oss via mejl.
Det är helt frivilligt att delta, du kommer vara anonym och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Eftersom deltagandet är anonymt kommer det inte gå att identifiera vem det är som deltar. Vill du medverka så kommer vi till din arbetsplats när du har tid och möjlighet, alternativt genomförs fokusgruppssamtalet digitalt om det känns bättre för dig. Samtalet beräknas ta 45–60 minuter.
Det insamlade materialet från fokusgruppssamtalen kommer hanteras konfidentiellt, det är bara vi studenter som kommer lyssna och bearbeta materialet i efterhand för att få resultatet till vår studie.
Har du några frågor är du alltid välkommen att höra av dig.
Rebecca Lundevall Tina Widén
32(1)
Bilaga 2: Frågor till fokusgrupperna
● Presenterar oss.
● Börjar med att presentera syftet med vår studie, varför deltagarna är en viktig del i studien.
● Förklarar de etiska principerna och deltagarnas rättigheter.
● Förklarar moderatorn och co-moderatorns roll samt deltagarnas roll under samtalet.
● Förklarar samtalets struktur med antal frågor. Frågor:
1) När tog du lärarexamen?
2) Hur länge har du varit verksam lärare? 3) Vilka ämnen undervisar du i, samt årskurs?
4) Har du någon utbildning i digitala verktyg? Vilka? 5) Använder du digitala verktyg och i vilka ämnen isf? 6) Varför använder/använder inte du digitala verktyg? 7) Hur använder du digitala verktyg i skrivundervisningen?
8) Är det några specifika program/appar du/eleverna använder när ni jobbar med digitala verktyg?
9) Vad är syftet/anledningen till att använda digitala verktyg i skrivundervisningen?
10) Kan du ge exempel på en lektion/undervisningssekvens där eleverna använder digitala verktyg i svenskämnet?
11) Vad anser du det finns för fördelar/nackdelar med digitala verktyg?
Avslut:
Har du något du vill lägga till?
