Fysisk aktivitet och hälsa
En enkätundersökning om sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa bland
gymnasieelever på praktiska program Physical Activity and Health
A survey on the relationship between physical activity and perceived health among upper secondary school students at practical programs Ami Wiklund
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper idrottsvetenskap Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: idrottsvetenskap 15 Högskolepoäng
Peter Carlman Owe Stråhlman 2015-01-27 Löpnummer
Sammanfattning
I dagens samhälle blir alltfler stillasittande på grund utav ständig utveckling av hjälpmedel. Detta bidrar till en vardag som inte kräver fysisk ansträngning. Detta bidrar då till att hälsan försämras, då fysisk aktivitet främjar hälsa.
Syftet med studien var att undersöka upplevd hälsa och fysisk aktivitet. Detta genomfördes på två praktiska program från en gymnasieskola i västra delen av Sverige. Det undersöktes även om det fanns ett samband mellan upplevd hälsa och fysisk aktivitet. Totalt delades 68 stycken enkäter ut till årskurs ett och tre på Barn och fritidsprogrammet och Fordonsprogrammet. Resultatet visade att det flesta elever upplever god hälsa. Resultatet visar också att det inte finns ett tydligt samband mellan upplevd god hälsa och fysisk aktivitet. Detta framkom främst från Fordonsprogrammets resultat, där de flesta respondenter svarade att de upplevde god hälsa trots att utövandet av fysisk aktivitet var lågt. Även jämförelsen mellan årskurserna visade att hälsan inte förbättras av fysisk aktivitet. Den goda upplevda hälsan var nästintill samma mellan årskurs ett och år tre, trots att den fysiska aktiviteten minskat markan från år ett till år tre.
Att studien visar ett sådant resultat kan bero på KASAM, känslan av sammanhang. Antonovskys teori handlar om att en individ kan uppleva god hälsa genom meningsfullhet. Att eleverna i föreliggande studie upplevde god hälsa, trots lågt utövande av fysisk aktivitet, kan alltså bero på att dem upplever meningsfullhet i sitt liv.
Nyckelord: fysisk aktivitet, gymnasieelever, hälsa, praktiska gymnasieprogram
Abstract
Today's society are becoming more sedentary because out of the constant development of aids.
This contributes to a family that does not require physical exertion. This will then contribute to health deteriorates, because of the theory that physical activity promotes health.
The purpose of this study was to investigate the perceived health and physical activity. This was carried out in two practical applications from a secondary school in the western part of Sweden. It was also investigated whether there was a relationship between perceived good health and physical activity. Totally, 68 of these questionnaires were distributed to grade one and three on Children and recreation program and Vehicle Programme. The results showed that the majority of students, consider their health as good. The results also show that there is not a clear correlation between perceived good health and physical activity. This came mainly from vehicle impact of the program, where most respondents answered that they felt good health despite the exercise of physical activity was low. Although the comparison between grades showed that health is not improved by physical activity. The good perceived health was almost the same between year one and year three, even though the physical activity decreased from year one to year three.
The study shows such a result may be due to SOC, the sense of context. Antonovsky's theory is that an individual can experience good health through meaningfulness. The students in this study experienced good health, despite low exercise of physical activity, perhaps because they
experiencing meaningfulness in their lives.
Keywords: physical activity, high school students, health, practical upper secondary school program
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte ... 6
1.2 Frågeställningar ... 6
2. Litteraturgenomgång ... 7
2.1 Effekter av fysisk aktivitet ... 7
2.2 Ungdomar och fysisk aktivitet ... 8
2.3 Fysisk aktivitet i skolan ... 9
2.4 Teoretiska utgångspunkter ... 10
3. Metod ... 12
3.1 Design ... 12
3.2 Urval... 12
3.3 Mätinstrument ... 13
3.4 Genomförande ... 13
3.5 Databearbetning ... 14
3.6 Reliabilitet och validitet ... 15
3.7 Etiskt förhållningssätt ... 16
4. Resultat ... 17
4.1 Inledning ... 17
4.2 Upplevd hälsa ... 17
4.2.1 Upplevd hälsa - skillnad mellan gymnasieprogram ... 17
4.2.2 Upplevd hälsa - skillnad mellan årskurserna ... 18
4.3 Deltagandet under idrottslektionerna... 19
4.4 Att träna och vara fysiskt aktiv ... 20
4.5 Elevernas tränings och fysiska aktivitetsvanor en normalvecka ... 20
4.6 Samband mellan hälsa och fysisk aktivitet ... 21
4.6.1 Jämförelse mellan upplevda hälsa och träning/fysisk aktivitet ... 22
6. Diskussion ... 25
6.1 Metoddiskussion ... 25
6.2 Resultatdiskussion ... 26
6.2.1 Sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet ... 26
6.2.2 Ungdomarnas fysiska aktivitet ... 28
6.2.3 Fysisk aktivitet i skolan ... 28
6.2.4 Elevernas upplevda hälsa ... 29
6.3 Slutsats ... 29
6.4 Fortsatt forskning ... 29
Referenslista ... 31
Bilaga 1: Enkätformulär
1. Inledning
Fysik aktivitet handlar om att röra på sig så mycket att det krävs mer energiomsättning än det krävs för en människa att bara existera. Fysisk aktivitet kan vara allt från vardagsaktiviteter till prestationsträning (Eriksson, m.fl, 2011). I det samhälle vi lever i idag utvecklas det ständigt nya hjälpmedel och produkter som gör att den fysiska aktiviteten i vardagen minskar. Dator, tv, många olika kanaler och diskmaskin är några av de produkter som kan förekomma i många hem, vilket gör vardagen mer stillasittande. I ett flertal byggnader förekommer rulltrappor och hissar som har till uppgift att förenkla vardagen för oss och gör så vi inte behöver anstränga oss lika mycket jämfört med om man hade gått upp för en trappa (Engström, 1999).
Det finns också skillnader mellan grupper i samhället, där möjligheterna eller utövandet av ett fysiskt aktivt liv (som i sig bidrar med ett hälsosamt liv) ser olika ut. Ett exempel är att elever från praktiska gymnasieprogram är mindre fysiskt aktiva än de elever som går teoretiska
gymnasieprogram (Patriksson, 2012). Detta skulle då betyda att eleverna från de praktiska programmen har sämre hälsa, är det verkligen så? Nilsson(2012) däremot beskriver hälsa på samma sätt som världshälsoorganisationen WHO gjorde år 1948, att god hälsa är när man mår bra fysiskt, psykiskt samt socialt och inte enbart beroende på om man är sjuk/skadad eller är fysiskt inaktiv.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka upplevd hälsa och fysisk aktivitet på praktiska gymnasieprogram.
1.2 Frågeställningar
Är det någon skillnad på den upplevda hälsan och fysiska aktiviteten mellan årskurs ett och tre?
Är det någon skillnad på den upplevda hälsan och fysiska aktiviteten mellan Barn- och fritidsprogrammet och Fordonsprogrammet?
Hur ser sambandet ut mellan hälsa och fysisk aktivitet i årskurs ett och tre?
Hur ser sambandet ut mellan hälsa och fysisk aktivitet hos eleverna från Barn- och fritidsprogrammet och Fordonsprogrammet?
2. Litteraturgenomgång 2.1 Effekter av fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet har god påverkan både anatomiskt och fysiologiskt. Bland annat blir muskler, ligament, vävnad och ben starkare av att röra på sig aktivt. Fysisk aktivitet kan även förhindra åldrandeprocessen. För att uppleva dessa effekter av fysisk aktivitet krävs det att dagligen vara aktiv 30 minuter med måttligintensitet. Alternativt fungerar det att höja intensiteten och utföra aktiviteten minst tre gånger i veckan. Barn däremot rekommenderas att utföra en fysisk aktivitet 60 minuter dagligen (Eriksson mfl, 2011).
En studie visade att en grupp barn och ungdomar som fick uppskatta sin egna upplevda värk och ohälsa svarade två tredjedelar av pojkarna och hälften av flickorna att de vid sällsynta tillfällen upplever värk och ohälsa. Dessa uppgifter visade även att de som var fysiskt inaktiva oftare upplevde ohälsa än de som var fysiskt aktiva (Thedin Jakobsson, 2012).
Fysisk aktivitet och träning påverkar människor på många olika plan. Känslor, depression, sömn och humör är några faktorer som påverkas positivt av ett aktivt liv (Larsson & Persson, 2007).
I och med att humöret och känslorna påverkas positivt av fysisk aktivitet är det inte ovanligt att känna positiva känslor så som glad och lycklig. Många människor upplever att de är mindre stressade och upplever att de får mindre negativt humör av att vara fysiskt aktiva. Studier har visat att människor som regelbundet är fysiskt aktiva upplever större grad av psykiskt välbefinnande (Fyss, 2008; Apitzsch, 2000). Rydqvist och Winroth (2004) är inne på samma sak, att känslor kan förbättra hälsan. Dem beskriver däremot den sociala hälsan, och att den kan förbättras genom bekräftelse, delaktighet och gemenskap genom olika relationer med andra individer. De menar att fysisk aktivitet kan skapar trivsel genom gemenskap och kan då bidra till förbättrad hälsa.
Det har genomförts mycket studier om hur vuxna personers hälsa påverkas av fysisk aktivitet, men relativt få studier om kopplingen mellan skolungdomars hälsa och fysik aktivitet. Däremot har de flesta av de studier som genomförts visat att ungdomars hälsa påvekas nästintill likadant som vuxnas av fysisk aktivitet. Att vara fysisk aktiv som ung är till och med ännu bättre än att vara fysisk aktiv som vuxen, då fysisk aktivitet för ungdomar bidrar till bättre hälsa och bättre fungerande kropp i äldre åldrar (Mikaelsson, 2012). Mikaelsson (2012) menar att barn och ungdomar i åldern 12-17 inte ska sitta still mer än två timmar om dagen.
Mikaelsson (2012) förklarar också att fysiskt inaktiva ungdomar lättare drabbas av fetma och diabetes. Detta kommer leda till ohälsa fysiskt men även riskera att påverka hälsan psykiskt samt socialt. Detta pågrund av att eleven i fråga kan tycka att det är jobbigt att vara större än många andra elever i skolan, eller tycka att det är jobbigt att på grund av sin diabetes behöva tänka på kost och sprutor på ett sätt som många andra barn och ungdomar inte behöver tänka på. Det psykiska och sociala kan också påverkas genom att han eller hon blir mobbad för sin vikt eller sjukdom.
2.2 Ungdomar och fysisk aktivitet
I slutet av 1960-talet ägnade sig de flesta barn och ungdomar åt spontanidrott. De kunde innebära att de spelade fotboll med kompisarna istället för att behöva tillhöra en förening. Antalet
medlemmar i olika föreningsidrotter ökade däremot på 1980-talet, främst bland flickor. Det innebar att spontanidrottandet minskade. Under 1990-talet ökade spontanidrottandet igen, men under nya former, så som skateboardåkning och träning på gym (Engström, 2005).
Patriksson (2012) förklarar att barn och ungdomar borde vara fysiskt aktiva i princip varje dag genom spel, sport, idrott eller planerade träning, i samband med skola, familj eller
samhällsaktiviteter. Han förklarar även att barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva nuförtiden.
De är flera barn och ungdomar, i större grad flickor, som inte uppnår rekommendationerna av fysisk aktivitet för barn och ungdomar. De elever som inte uppnår de rekommendationer för fysisk aktivitet tycker att fysisk aktivitet skall vara rolig och inte prestationsinriktad, de tycker också att det sociala har stor påverkan på viljan av att vara fysisk aktiv. Dessa elever svarade även att de har kunskap om hur hälsan påvekas av fysisk aktivitet (Mikaelsson, 2012). I en studie av Engström (2005) är rekommendationerna att fysisk aktivitet bör utövas minst två gånger i veckan för att ge någon effekt. Studien visade att 30 % av respondenterna i 15-16 åren inte kom upp i dessa mått.
Engström (2008) genomförde en undersökning som visade att fysisk aktivitet i medelåldern inte hade något samband med om de hade varit fysiskt aktiva i 15 årsåldern. Däremot framkom det att ungdomar behöver, individuellt, rätt form av träning och fysisk aktivitet för att leva ett aktivt liv som vuxna. Även betyget i idrott och hälsa hade en stor betydelse för att ägna sig åt fysisk aktivitet senare i livet.
2.3 Fysisk aktivitet i skolan
Ett sätt för unga att vara fysiskt aktiva är genom ämnet idrott och hälsa. Eriksson, Gustavsson, Quennerstedt, Rudsberg, Öhman och Öijen (2005) genomförde en undersökning om elevers syn på ämnet idrott och hälsa och deras deltagande under lektionerna. Resultaten visade att av 2104 elever var det nästan 15 % av eleverna som svarade att de sällan eller aldrig deltog, 11 % brydde sig inte så mycket om idrottslektionerna och ansåg att de egentligen kunde prestera betydligt bättre än vad de gjorde. Berneskog (2006) menar att för att uppnå en god hälsa genom ämnet idrott och hälsa skall det ämnesintegreras mer i skolan för att få den fysiska aktiviteten som en självklarhet i skolundervisningen. Exempelvis kan promenader bli en del av den reguljära undervisningen i skolan och naturkunskapen och mattematikundervisningen kan med olika labbrationer samt matteuppgifter på ett okomplicerat sätt samverka med ämnet idrott och hälsa.
Hardman (2008) gjorde en undersökning av olika länders idrottsundervisning. Där han också gjorde olika jämförelser mellan länderna. Undersökningen visade att 83 % av världens länder har någon form av idrottsundervisning. Hardman (2008) skriver att i Sverige finns det gymnasieskolor som specialiserar sig på idrott för atletiskt begåvade barn. Dessa skolor lägger mer tid på
idrottsundervisningen än vad andra skolor gör, vilket leder till stora skillnader i antal idrottstimmar i mellan skolorna. Han skriver även att skolor utan specialidrott har fått utökad lektionstid till två lektioner i veckan för varje klass, alternativt 80-100 minuter i veckan.
I ett examensarbete av Adolfson och Wegat (2007) framkom det att yrkesförberedande
gymnasieprogram hade färre deltagande elever på idrottsundervisningen än studieförberedande program. Genom intervjuer av lärare och enkäter till elever från lika många
studieförberedandeprogram som yrkesförberedande program, fick de fram att de elever som gick ett yrkesförberedandeprogram, så som Fordonsprogrammet, deltog mer sällan på
idrottsundervisningen. De fick även fram att yrkesprogrameleverna kände mindre motivation och generellt upplevde sig själva som mindre duktiga i ämnet idrott och hälsa än eleverna från
studieförberedande program. Tidigare studier har också visat att elever från praktiska gymnasieprogram är mindre fysiskt aktiva än elever från teoretiska program. Eleverna från praktiska program har också en mindre positiv attityd till fysisk aktivitet än elever från teoretiska program (Patriksson, 2012).
Forskningsgenomgången visar att undersökningar som genomförts om hälsa och fysisk aktivitet och dess samband kommer fram till att hälsan påverkas positivt av fysisk aktivitet. Väldigt få
studier går att hitta där det har forskats om hur elever från olika gymnasieprogram upplever sin hälsa mot bakgrund av fysisk aktivitet. Det framkom både i ett examensarbete och i Patrikssons (2012) rapport, att elever från praktiska program är mindre fysiskt aktiva än elever från teoretiska program. Gäller detta alla praktiska program? Eller finns det någon skillnad på upplevda hälsan och utövandet av fysisk aktivitet mellan praktiska program? Och kan det rentav finnas ett samband mellan hälsa och fysisk aktivitet?
2.4 Teoretiska utgångspunkter
Antonovsky (2005) tillbringade en stor del av sitt liv till att studera hälsotillståndet bland en grupp kvinnor som överlevt Förintelsen. Han upptäckte att många av kvinnorna hade en god hälsa.
Antonovsky utvecklade därför en teori om hur det kunde komma sig. ”Hälsans ursprung” var ett begrepp han använde sig av, som betyder att känslan av sammanhang styr hälsan hos en människa.
Detta kallas oftast för KASAM. Att hälsan påverkas av många olika faktorer som tillexempel rökning, sömn, kostvanor och fysisk aktivitet vet vi och det var inget Antonovsky förnekade heller, men han ansåg att det främst var känslan av sammanhang som påverkade hälsan.
Antonovsky ansåg inte att någon människa är endera frisk eller sjuk utan befinner sig någonstans däremellan. KASAM bestämmer graden av hälsa och sjukdom genom tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky ansåg att meningsfullhet var den största byggstenen för att uppleva god hälsa. Ifall man känner att livet är meningsfullt är det lättare att kämpa sig igenom tuffa tider.
Antonovkys teori om att en människa inte är frisk eller sjuk kan kopplas till hälsokorset (se figur 1). Hälsokorset är en modell som ofta används för att visa den relation som finns mellan sjukdom och hälsa. Den är uppdelad i fyra pilar med begreppen sjuk, må bra, frisk och må dåligt. Där sjuk och frisk står för ett sjukdomsperspektiv och må bra och må dåligt står för ett hälsoperspektiv.
Hälsokorset visar att man inte måste vara sjuk för att må dåligt, eller frisk för att må bra. Det visar att man exempelvis kan vara sjuk men ändå må bra (Rydqvist & Winroth, 2008).
Figur 1. Hälsokorset
Som både Antonovskys teori och hälsokorset tyder på så behöver inte en människa vara sjuk för att uppleva ohälsa. Hälsa behöver därför inte hänga ihop med faktorer som fysiskt aktivitet, vikt eller kondition. Upplevd god hälsa beror istället på flera olika faktorer, som till exempel att uppleva att man mår bra både fysiskt, psykiskt och socialt.
3. Metod 3.1 Design
I föreliggande studie valdes en kvantitativ ansats med en enkät som datainsamlingsmetod.
Anledningen till att en kvantitativ ansats valdes var att syftet och frågeställningarna inte krävde någon djupgående intervju för att besvaras, utan det var sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet, och jämförelser mellan gymnasieprogram som skulle undersökas i föreliggande studie (Hassmèn & Hassmén, 2008).
En nackdel med enkäter är att svaren inte blir lika djupgående och inte lika personliga som i exempelvis en intervju. Att det inte blir lika personligt kan bidra till att färre väljer att svara på undersökningen. Positivt med en enkätundersökning är att det går att nå ut till respondenterna via post och e-post, och det är då lättare att nå ut till fler personer och därmed öka svarsfrekvensen (Hassmén & Hassmén, 2008).
3.2 Urval
Totalt kom det in 68 enkätsvar från elever i årskurs ett och tre på barn- och fritidsprogrammet samt årskurs ett och tre på fordonsprogrammet. Samtliga respondenter gick på en gymnasieskola i västra delen av Sverige. Att just denna skola valdes är för att studiens författare hade
verksamhetsförlagd utbildning där och hade därför kontakt med lärarna på skolan. Av de deltagande eleverna var 30 stycken flickor och 38 var pojkar. Från Barn- och fritidsprogrammet deltog 27 flickor och 18 pojkar och från Fordonsprogrammet deltog totalt 3 stycken flickor och 20 pojkar.
Som Patriksson (2012) beskrev, är elever från praktiska program mindre fysiskt aktiva än elever från teoretiska program, men för att orka med arbetslivet i ett praktiskt yrke är det till fördel att kroppen är stark och van vid fysisk aktivitet. Det är då intressant att studera utövandet av fysisk aktivitet och hälsa på praktiska program för att se om utövandet är lågt, trots att eleverna skall arbeta mycket med sin kropp i arbetslivet. Att de två årskurserna valdes var för att undersöka skillnaden på hälsa och fysisk aktivitet från första året på gymnasiet gentemot det sista året. Ett bekvämlighetsurval avgjorde att det blev Barn- och fritidsprogrammet och Fordonsprogrammet, då författaren stod i kontakt med de ansvariga lärarna för dessa två program. Bekvämlighetsurval innebär att man väljer respondenter som finns till hands (Hassmén & Hassmén, 2008).
3.3 Mätinstrument
För att få svar på undersökningens frågeställningar valdes en enkät som mätinstrument. Utifrån hälsokorset och Antonovskys teori skapades frågorna med hjälp av en pilotstudie. Hassmén och Hassmén (2008) förklarar att en pilotstudie genomförs innan den riktiga studien och är till hjälp för att upptäcka brister och svårtolkade frågor i enkätundersökningen. Enkäten skickades ut till fyra gymnasieelever i årskurs tre som inte tillhörde urvalsgruppen. De fick svara på enkäten för att sedan säga vad de tyckte om den. Eleverna som deltog i pilotstudien hade inga negativa åsikter om enkäten, utan tyckte att det var förståliga frågor med bra alternativ.
Enkäten bestod totalt av 14 stycken frågor (Se bilaga 1) som handlade om hälsa och fysisk
aktivitet. Enkäten bestod av åtta frågor där eleverna skulle kryssa i ett svar genom att, med hjälp av en skala, gradera svaren. Som till exempel fråga sex, där de skulle fylla i om de mår bra fysiskt, psykiskt samt social, och därmed gradera dessa som ”stämmer inte alls”, ”stämmer ganska bra”,
”stämmer bra” eller ”stämmer väldigt bra”. I övrigt bestod enkäten också av tre bakgrundsfrågor där respondenterna fick fylla i kön, ålder och gymnasieprogram.
Fyra frågor var följdfrågor, där eleverna fick skriva om de tyckte att något saknades i den föregående frågan.
Hälsa mättes utifrån studiens teorier, och med hjälp av dessa skapade enkätfrågorna.
Hälsa mättes som välmående fysiskt, psykiskt samt socialt. Exempel på dessa är att om en person inte är sjuk eller skadad kan han eller hon alltså uppleva fysiskt välmående. För att känna god psykisk hälsa kan det bero på att en person har bra självkänsla eller är stressfri. Socialt välmående kan bero på att en person trivs bra med sin familj och vänner.
Fysisk aktivitet mättes i den föreliggande studien genom att fråga om: föreningsidrott, gym eller spontanidrott. Att spela fotboll, hockey och bandy är exempel på vad föreningsidrott kan vara. Att gå till gymmet och exempelvis lyfta vikter är ett exempel på fysisk aktivitet. Spontanidrott skulle kunna vara promenader, jogging, åka skateboard eller spela fotboll med kompisar.
3.4 Genomförande
Som steg ett kontaktades den läraren författaren hade som handledare på sin verksamhetsförlagda utbildning och berättade om arbetet och enkäten. Läraren tillfrågades om det fanns möjlighet att få dela ut enkäten till två av hans klasser, alltså barn- och fritid årskurs ett och tre. Efter att han sagt ja kontaktades den ansvariga rektorn för Barn- och fritidsprogrammet för att få ett godkännande av
henne att få lämna ut enkäten. När hon läst igenom enkäten och gett sitt medgivande kontaktades ansvarig rektor för Fordonsprogrammet. Där var rektorn och lärarna mer restriktivt inställda till enkäter, eftersom de fick så mycket förfrågningar om det. När det noggrant förklarades vad föreliggande studie handlade om sa han ja och hänvisade till ansvarig lärare, som också sa ja och gav ett datum då enkäterna kunde delas ut.
Inför varje klass presenterade studiens författare sig själv och förklarade vad undersökningen handlade om. Det förklarades för eleverna att enkäten var frivillig och att de kunde välja att avbryta den när som helst, men också att den var helt anonym. Det förklarades också att bara den ansvarige för studien skulle ansvara för enkäterna och att ingen utomstående skulle få tillgång till att läsa svaren. Enkätens uppbyggnad gicks igenom och att det bara var att fråga under tiden om det var något som var oklart. Det nämndes att författarens kontaktuppgifter fanns på enkäten ifall det skulle vara någon som i efterhand kom på en fråga om undersökningen. Den ansvarige för studien stannade dock kvar i salen från det att enkäterna delades ut tills det att alla skrivit klart.
Enkäterna delades ut personligen av den ansvariga för undersökningen för att på så sätt få en större svarsfrekvens än om enkäterna skickat via länk eller per post till ansvarig lärare eller direkt till eleverna.
3.5 Databearbetning
Frågorna 7, 9 och 10 valdes att analyseras med programmet IBM SPSS statistics desktop 22.0.
De analyser som genomfördes var frekvensanalyser och korrelationsanalyser för att kunna studera samband. Metodboken SPSS steg för steg (Wahlgren, 2005) användes som hjälp vid analyserna. På fråga 10 användes Microsoft Office Excel 2003 för att sammanställa en tabell.
Olika index har skapats för att lättare sammanställa sammansatta begrepp. Fråga 6 i enkäten där respondenterna skulle kryssa i det alternativ det tyckte stämde bäst in på de tre påståendena om hur de mår fysisk, psykiskt och socialt blev ett index kallat hälsa. De tre påståendena hade samma svarsalternativ: stämmer inte alls, stämmer ganska bra, stämmer bra och stämmer väldigt bra.
Även de tre delfrågorna på fråga 10 i enkäten slogs ihop till ett index kallat idrott, och mäter elevernas utövande av fysisk aktivitet.
I enkäten fanns det en del frågor med svarsalternativet ”vet ej”. När svaren från enkäterna skulle kodas in i SPSS valdes det att inte ta med alternativen ”vet ej”, då dessa inte visar på något resultat
frågorna blev det ett internbortfall på grund av att respondenterna antingen kryssade i svarsalternativet ”vet ej” eller inte fyllde i något alternativ alls.
3.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig, pålitlig och korrekt mätprocedur undersökningen innefattar.
Med reliabilitet menas det att undersökningen har den noggrannhet och säkerhet som
undersökningen behöver för att vara tillförlitlig (Hassmén & Hassmén, 2008). Det blev ett inre bortfall på några av svaren och många svarade alternativet ”vet ej”. Det kan bero på att eleverna inte förstod frågan och inte vågade fråga om en tydligare förklaring, men det kan också bero på ointresse och viljan att bli klar så fort som möjligt. En positiv aspekt är att den ansvariga för studien närvarade själv under tiden respondenterna svarade på enkäten och kunde svara på deras frågor som uppstod. Hade den studieansvarige inte närvarat själv hade det nog blivit betydligt fler som svarat alternativet ”vet ej”.
Studiens frågor kan bedömas ha hög reliabilitet genom att enkäten innefattade de frågor som behövdes för att få svar på studiens syfte och frågeställningar.
Validitet har som syfte att bedöma hur väl undersökningen speglar det som är relevant för studien.
Gick det att mäta det som skulle mätas för undersökningen? Hög validitet är när man noggrant kontrollerat frågorna så att de stämmer överens med syftet till undersökningen. Validitet har också med studiens urval att göra. Gick det att, med de respondenter som svarade, besvara studiens syfte (Hassmén & Hassmén, 2008). I enkäten var fråga 12, ”Tror du att du kommer träna och vara fysisk aktiv när du är över 40 år?” irrelevant, och valdes därför bort i analysen. Annars var de övriga frågor relevanta för att uppnå syftet i undersökningen. Då sjukfrånvaron var stor bland årskurs tre på Fordonsprogrammet deltog endast nio elever. Detta kan göra resultatet mindre representativt för Fordonsprogrammet beroende på hur många elever som totalt går i klassen. Tyvärr är den totala mängden elever i klassen okänd, och det är bara på grund utav Fordonsprogrammets lärares förklaring om stor sjukfrånvaro som det uppfattas att nio elever inte representerar klassen speciellt väl. Detta är en svaghet när deras resultat jämförs med årskurs tre från Barn- och
fritidsprogrammet. Det var även stor skillnad i antalet deltagande elever i årskurs ett mellan
programmen. Från Fordonsprogrammet var det 14 stycken som svarande medan det var 28 stycken från Barn- och fritidsprogrammet.
Till stor del bedöms frågorna i enkäten ha varit acceptabla. Men något som skulle kunna ha gjorts annorlunda är att ha frågat om årskurs istället för ålder. Syftet var att mäta skillnaden mellan årskurserna och inte åldern och det var stor variation på åldern i varje årskurs. Något annat som skulle kunna bearbetats annorlunda är alternativen på fråga 13, där det är väldigt mycket ord som kan uppfattas ha liknande betydelse. Det skulle kunnat stå ”positiva känslor, så som till exempel glad” istället, så hade eleverna kunnat få skriva på den öppna frågan efter om de tyckte att någon känsla fattades.
3.7 Etiskt förhållningssätt
Forskningsetik handlar om att skydda den eller de personer som deltar i en undersökning.
Hassmén och Hassmén (2008) beskriver de etiska förhållningssätten som skall innefattas i en undersökning. I den föreliggande studien förklarades detta noga för eleverna. Det informerades om de fyra krav som finns för att skydda respondenterna: syftet med undersökningen, att
undersökningsdeltagarna själva kunde välja om de ville delta och att de när som helst kunde avbryta undersökningen och att undersökningen var anonym och ingen obehörig fick ta del av svaren samt att de insamlade uppgifterna endast var till för forskningsändamål
(konfidentialitetskravet).
4. Resultat 4.1 Inledning
I det här avsnittet kommer elevernas upplevda hälsa samt fysiska aktivitet behandlas utifrån
gymnasieprogram samt årskurs och sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet kommer granskas.
Två index har skapats, dessa är ”hälsa” och ”idrott”. Indexet hälsa är de tre påståendena på fråga sex, där respondenterna skulle svara alternativen som stämde bäst in, i hopslagna. Indexet idrott, är de tre delfrågorna på fråga 10 om respondenternas utövande av fysisk aktivitet, i hopslagna.
Dessa index kommer användas i avsnitten: 4.5, 4.6, 4.6.1 och 4.6.2.
I avsnitten: 4.2, 4.2.1 och 4.2.2 används benämningen hälsa som enkätens fråga om upplevd hälsa.
Där gäller alltså inte indexet hälsa.
4.2 Upplevd hälsa
De flesta eleverna (N=26; 38.2 %) upplevde hade de hade en bra hälsa. De var också flera elever som upplevde att de hade en mycket bra hälsa (N=18; 26,5%). Nästan lika många upplevde att de hade en ganska bra hälsa (N=17; 25 %). Det var betydligt färre antal respondenter som upplevde sin hälsa som inte alls bra (N=7; 10,3 %).
4.2.1 Upplevd hälsa - skillnad mellan gymnasieprogram
När det är ojämna grupper kan man redovisa resultatet i procent för att göra jämförbarheten större.
Procenttalen är beräknade med programmen som oberoende variabler går det då att se sambandet mellan frågan och gymnasieprogrammen (Trost, 2001).
Då det är skillnad mellan antal respondenter programmen emellan kommer resultatet redovisas i procent, och det är det resultatet som kommer lyftas fram i texten. Detta kommer även göras i avsnitten: 4.2.2, 4.3 och 4.5.
Figur 2 visar den upplevda hälsan mellan de två gymnasieprogrammen. Diagrammets Y-axel, den vertikala axeln, visar svaren procentuellt. Svarsalternativen ”Inte alls bra”, ”Ganska bra”, ”Bra”
och ”Mycket bra” visas på X-axeln. Eleverna från Fordonsprogrammet hade en ganska jämn spridning av sina svar. Deras svar på tre av svarsalternativen var följande: inte alls bra (N=22 %;
5), ganska bra (N=22 %; 5) och mycket bra (N=22 %; 5). Det var däremot fler elever som svarade att de upplevde sin hälsa som bra (N=35 %; 8). Det är fler elever från Fordonsprogrammet som svarat att det upplever sin hälsa som inte alls bra än vad det är från Barn- och fritidprogrammet
(N=4 %; 2). De vanligaste svaren bland eleverna på Barn- och fritidsprogrammet var ”bra” (N=40
%; 18).
Figur 2. Skillnad på upplevd hälsa mellan gymnasieprogram (Totalt N=68, Barn och fritid N=45, Fordon N=23)
4.2.2 Upplevd hälsa - skillnad mellan årskurserna
Hur de olika årskurserna upplever sin egen hälsa visas i figur 3. I årskurs 1 är det stor skillnad på antal deltagande elever som har svarat ”Inte alls bra” (N=10 %; 3) och ”Mycket bra” (N=35 %;
11), medan antalet i årskurs tre är relativt lika (Inte alls bra N=11 %; 4), Mycket bra (N=14 %; 5).
Det var knappt någon skillnad mellan årskurs ett och tre gällande antal procent som svarade att de upplevde sin hälsa som ”inte alls bra”. Överlag upplever ändå de flesta elever som var med i undersökningen, både från årskurs ett och tre, sin hälsa som bra (Årskurs ett N=48 %; 15, Årskurs tre N=30 %; 11).
Procent
Figur 3. Skillnad mellan årskursernas upplevda hälsa (Totalt N=68, Årskurs ett N=42, Årskurs tre N=26)
4.3 Deltagandet under idrottslektionerna
Totalt har 64,7 % av 68 elever svarat att de alltid deltar på idrottsundervisningen och enbart 2,9 % har svarat att de aldrig deltar. Skillnaden mellan programmen ser däremot något annorlunda ut.
Alternativet ”Sällan” är det få från Barn- och fritidsprogrammet som svarat (N=2 %; 1), medan Fordonsprogrammet har procentuellt ganska många respondenter som svarat alternativet ”sällan”
(N=17 %; 4). Alternativet ”ibland” har samma antal respondenter kryssat i från Barn- och fritidsprogrammet (N=2 %; 1) som svarade alternativet sällan. Fordonsprogrammet däremot har färre som svarat ”ibland” (N=9 %; 2) än ”sällan”. Alternativet ”ofta” var det relativt lika, procentuellt som svarat från båda programmen, Barn- och fritidsprogrammet (N=20 %; 9), Fordonsprogrammet (N=22 %; 5). Däremot skiljer det en hel del procentuellt på svarsalternativet
”Alltid” mellan de olika programmen, Barn- och fritidsprogrammet (N=76 %; 34), Fordonsprogrammet (N=43 %; 10).
Procent
Figur 4. Skillnaden på deltagandet på idrottslektionerna mellan programmen (Totalt N=68, Barn och fritid N=45, Fordon N=23)
4.4 Att träna och vara fysiskt aktiv
På frågan där eleverna fick kryssa i om träning och fysisk aktivitet är oviktigt eller viktigt deltog 67 stycken elever. Svarsalternativen är relativt blandade, men flest elever har kryssat i alternativet
”Mycket viktigt” (N=30; 44,1%). Minst antal elever svarade att träning och fysisk aktivitet är negativt (N=6; 8,8 %). Relativt få svarade att det är ganska viktigt (N=11; 16,2%).
Att det är viktigt att träna och vara fysiskt aktiv var näst mest i ikryssat (N=20; 29,4%).
4.5 Elevernas tränings och fysiska aktivitetsvanor en normalvecka
Medelvärdet från svaren på det totala utövandet av fysisk aktivitet är 2,3. Detta betyder att det är mer än ”mindre än en timma i veckan” och mindre än 1-2 timmar i veckan.
I figur 5 visas indexet idrott. För att analysen av resultatet skall bli tydligare har svaren sammanförts till lågt utövande av fysisk aktivitet och högt utövande av fysisk aktivitet. När påståendena från fråga 10 slogs ihop, fick de fem svarsalternativen nya värden från 1-15. Värdena 1-8 fick representera lågt utövande av fysisk aktivitet, och 9-15 högt utövande av fysisk aktivitet,
Procent
svarsalternativen för enkätens 10 fråga. Låg siffra på X-axeln betyder lågt utövande av träning och fysisk aktivitet och hög siffra betyder högt utövande av träning och fysisk aktivitet. Y-axeln står för antal elever. Om linjen visar många markeringar på Y-axeln och låg siffra på X-axeln betyder det att de var många som utövade någon form av fysisk aktivitet relativt sällan. Om linjen däremot visar låg hög siffra på Y-axeln och hög siffra på X-axeln var det många som var fysiskt aktiva ofta.
Figur 5 visar att fordonsprogrammet hade många som var aktiva relativt sällan och få som var fysiskt aktiva ofta. Barn- och fritidsprogrammet hade betydligt färre som var fysiskt aktiva sällan och fler som var fysiskt aktiva mer ofta.
Figur 5. Jämförelse mellan gymnasieprogrammens träning och fysiska aktivitetsvanor (Totalt N=68, Barn och fritid N=45, Fordon N=23)
4.6 Samband mellan hälsa och fysisk aktivitet
I tabell 1 redovisas sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet. Det man granskar är hur nära korrelationssiffran kommer ett (1) eller noll (0). För att avläsa om det finns något samband, eller korrelation, är det viktigt att veta hur man skall avläsa tabellen. Det högsta värdet på variabeln är + 1 och det lägsta – 1, där 0 är ett mellanläge där det inte finns något samband/korrelation. Om
Procent
korrelationssiffran är hög(närmre + 1 eller - 1), finns det ett samband. Även om korrelationssiffran hamnar på minus finns det ett samband, men ett negativt sådant (Stukát, 1993). I det här fallet är korrelationssiffran 0,047, vilket betyder ett positivt värde, men att det i princip inte finns något samband alls (referera till vad Stukats ”indelning” av ett mycket svagt/inget samband). Resultatet visar då att det inte finns något samband mellan upplevd hälsa och fysisk aktivitet.
Tabell 1. Samband mellan hälsa och fysisk aktivitet
Hälsa Idrott Korrelation 1 0,047
Hälsa
N 68 64
Korrelation 0,047 1
Idrott
N 64 64
4.6.1 Jämförelse mellan upplevda hälsa och träning/fysisk aktivitet
I figur 6 analyseras det båda indexen hälsa och idrott. Y-axeln står för medelvärdet, och X-axeln visar de två gymnasieprogrammen som deltog i undersökningen. Om den gröna linjen visar ett lågt medelvärde på Y-axeln betyder det att de var få som utövade någon form av idrott, och om den blå linjen visar högt medelvärde betyder det att de var flera som upplevde en bra hälsa. Diagrammet visar ett högt utövande av idrott för eleverna från Barn- och fritidsprogrammet och även en hög siffra på den blå linjen som tyder på en upplevd bra hälsa. Eleverna från fordonsprogrammet har ett relativt lågt utövande av idrott men däremot en hög upplevd hälsa, till och med högre än Barn- och fritidsprogrammet.
Studerar man diagrammet syns det att det finns ett negativt samband mellan fysisk aktivitet och upplevd god hälsa för Fordonsprogrammet, då det visar att hög upplevd hälsa inte är lika med hög grad av fysisk aktivitet.
Figur 6. Jämförelse mellan upplevda hälsa och träning/fysisk aktivitet (Hälsa N=68, Idrott N=64)
4.6.2 Jämförelse mellan årskursernas upplevda hälsa och fysiska aktivitet I figur 7 redovisas det båda indexen hälsa och idrott i relation till årskurs. Blå linje står för hälsoindexet och blå linje för indexet idrott. Y-axeln står för antal medelvärdet av antal
markeringar, och X-axeln visar de båda årskurserna. Om den gröna linjen visar ett lågt medelvärde på Y-axeln betyder det låg grad av involvering i idrott/fysisk aktivitet, och om den blå linjen visar högt medelvärde betyder det en bra upplevd hälsa.
Medelvärde
Gymnasieprogram
Figur 7. Jämförelse mellan årskursernas upplevda hälsa och träning/fysisk aktivitet (Hälsa N=68; Idrott N=64)
I årskurs ett är utövandet av fysisk aktivitet (indexet idrott) högre än i årskurs tre. Hälsan däremot upplevs som relativ lika, vilket man ser på att den blå linjen är mer vågrät. Detta betyder att, trots att utövandet av idrott är betydligt lägre i årskurs tre, påverkas inte hälsan lika mycket mellan årskurs ett och tre.
Medelvärde
Årskurs
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
I studien var det två årskurser från de båda praktiska programmen som deltog, årskurs ett och tre.
Från första början var det tänkt att det skulle delta respondenter från teoretiska program också, för att kunna jämföra sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet mellan teoretiska och praktiska program. På grund av ett bekvämlighetsurval och tidsbrist bestämdes det dock att det fungerade lika bra att jämföra två praktiska program gentemot varandra. Syftet hade då sett annorlunda ut än i föreliggande studie.
Tyvärr var sjukfrånvaron stor bland årskurs tre på Fordonsprogrammet då endast nio elever kunde delta. Detta kan göra resultatet mindre representativt för Fordonsprogrammet, och de kan få ett resultat som inte avspeglar hela deras klass. Då Fordonsprogrammets egentliga totala elevantal är okänt är det svårt att göra en bedömning om resultatet för Fordonsprogrammet är representativt eller inte. Om Fordonsprogrammet har betydligt fler elever i klassen än de deltagande
respondenterna, blir det orättvist att jämföra deras resultat med årskurs tre från Barn- och fritidsprogrammet, där det var 17 stycken som deltog. Även gällande årskurs ett var det stor skillnad i antalet deltagande elever i årskurs mellan programmen. Fordonsprogrammet hade 14 stycken respondenter, medan Barn- och fritidsprogrammet hade 28. Även här var sjukfrånvaron stor från Fordonsprogrammet, och den totala mängden elever i klassen är okänd. Förhoppningarna var att få in fler svar för att få en större trovärdighet i resultatet, men att få in 68 svar är relativt bra, då sjukfrånvaron var hög i klasserna. Att alla elever som var närvarande valde att svara på enkäten var en positiv faktor.
Det var till stor fördel att studiens författare själv gick ut i klasserna och lämnade ut enkäterna, för att sedan få tillbaka dem med en gång. Detta gjorde att det blev mer personligt då eleverna fick se vem det var som höll i undersökningen och författaren fick träffa de deltagande respondenterna.
Hassmén och Hassmén (2008) förklarar vikten av att observatören och de observerande bekantar sig med varandra. Detta för att bygga upp ett förtroende för varandra. Att den ansvarige för studien fanns på plats personligen bidrog också med att frågor från respondenterna kunde besvaras med en gång. En tanke om varför alla respondenter deltog i undersökningen är för att det blir mer seriöst om den ansvarige för undersökningen delar ut enkäterna personligen, jämfört med om läraren skickat vidare en länk med enkäten till eleverna. Hade enkäterna skickats ut via en länk på datorn hade det gått att nå ut till betydligt fler klasser, men det hade funnits en risk att färre svar blivit
inlämnade än vid personlig utdelning. Risken finns att det hade blivit bortfall i en hel klass, vilket hade gjort att urvalet påverkats ännu mer.
En annan datainsamlingsmetod hade vart intervjuer. Troligtvis hade det bidragit med relativt oärliga svar från respondenterna. Det är möjligt att de inte hade känt tillräckligt med tillit till intervjuaren för att sitta och berätta om deras eventuella upplevda ohälsa eller fysiska inaktivitet.
Studiens största brist är att den innehåller så få respondenter, och att det är så stor skillnad på elever som svarade från de olika programmen. För att få en större omfattning på studien skulle det behövts fler respondenter från de båda programmen. Det skulle även varit bra om fler program inkluderats för att få en större bredd. Detta skulle gjort studien mer representativ med en högre validitet. Att inte veta om klassernas totala elevmängd är en stor brist i resultatet. Det gör att det är svårt om resultatet blir representativt för vardera klass. Om de ansvariga lärarna för programmen hade kontaktats tidigare än vad som skedde hade det kunnat bidra med fler respondenter. Detta för av att om de kontaktade programmens lärare berättat om den höga sjukfrånvaron skulle det funnits tid till att kontakta fler program. Det finns även brister i hur fysisk aktivitet mättes, då fysisk aktivitet kan tolkas olika. Respondenterna kanske inte räknade med vardagsmotionen, som att gå/cykla till bussen/skolan, som fysisk aktivitet, och därmed blir utövandet av fysisk aktivitet låg.
Trots få antal respondenter går det ändå att dra vissa slutsatser av resultatet. Att så få elever och klasser deltog är även en stor styrka i studien. I stora studier är det oftast större mängd
respondenter, och det kan finnas stor risk att minoritetsgruppernas svar inte får så stor
uppmärksamhet. Alltså, om samma antal elever från Fordonsprogrammet deltagit i en annan studie med runt 1000 respondenter skulle elevernas svar och resultat inte synas lika väl, och de skulle kanske ha slagits samman till en större grupp med andra praktiska program. Den föreliggande studien visar väldigt tydligt, mest genom eleverna från Fordonsprogrammets svar, att det inte behöver förekomma något samband mellan hälsa och fysisk aktivitet. I en större studie där fler respondenters svar visar att det finns ett samband mellan hälsa och fysisk aktivitet, är det lätt att glömma bort eller inte se dem som faktiskt svarar att de upplever god hälsa trots fysisk inaktivitet.
6.2 Resultatdiskussion
6.2.1 Sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet
Resultatet visade att ett tydligt samband inte kan relateras till upplevd god hälsa och fysisk aktivitet. Det är i större utsträckning bland Fordonseleverna som det inte finns ett tydligt positivt
hälsa trots det relativt låga utövandet av fysisk aktivitet. Bland Barn- och fritid eleverna var utövandet av fysisk aktivitet högre än bland eleverna på Fordonsprogrammet.
Det är det intressant att fundera kring elevernas upplevda hälsa gentemot utövandet av fysisk aktivitet programmen emellan. Att Barn- och fritidsprogrammet överlag utövar mer fysisk aktivitet än Fordonsprogrammet har redan framgått, men att eleverna från Barn- och fritidsprogrammet inte kommer upp i lika hög grad av upplevd hälsa som Fordonsprogrammets resultat visar är intressant att granska.
Utövandet av fysisk aktivitet varierar relativt mycket mellan det båda årskurserna. I årskurs ett är utövandet av fysisk aktivitet högre än i årskurs tre. Hälsan däremot varierar inte lika markant som den fysiska aktiviteten mellan årskurserna. Det betyder att hälsan inte påverkas speciellt mycket av fysisk aktivitet i relation till årskurserna.
Studiens resultat är något oväntat då andra studier som har genomförts på ungdomars hälsa och fysisk aktivitet visat att ungdomarnas hälsa tydligt förbättrades av fysisk aktivitet (Mikaelsson, 2012). Även Larsson och Persson (2007) och Apitzch (2000) beskriver att hälsan förbättras av fysisk aktivitet. I den föreliggande studien kom det fram resultat om att hälsan kan upplevas som god trots bristen av fysisk aktivitet. Detta betyder att det finns undantag, och att de undersökningar Mikaelsson (2012), Larsson och Persson (2007) och Apitzch (2000) berättar om inte stämmer in på alla elever.
En förklaring till varför den föreliggande studien fick fram ett resultat som visar att de deltagande gymnasieeleverna upplever god hälsa, trots bristen på fysisk aktivitet, kan vara det Rydqvist och Winroth (2004) skriver om. En individ behöver känna bekräftelse, delaktighet och gemenskap för att uppleva god hälsa. De tre begreppen har mycket med det sociala att göra. Att umgås med personer man tycker om och som behandlar en väl kan ge stor bekräftelse att tillhöra något och känna delaktighet och gemenskap. Detta tyder oftast på att man då känner god social hälsa, alltså att man trivs i sin sociala umgängeskrets. Ordet hälsa kan betyda olika för olika personer, och respondenterna i föreliggande studie anser kanske att det är den sociala hälsan som representerar hälsa i sig. Så en stor möjlighet är att respondenterna i föreliggande studie upplever den sociala hälsa som god, och där av också upplever god hälsa.
6.2.2 Ungdomarnas fysiska aktivitet
Eriksson m.fl. (2011) förklarar att ungdomar behöver någon form av fysisk aktivitet 30-60 minuter per dag. Detta skulle betyda att alla respondenter skulle svara att de är fysiskt aktiva mer än fem timmar i veckan. Resultatet visade att det var fler elever, både från Barn- och fritidsprogrammet och Fordonsprogrammet, som utövade fysisk aktivitet i låg utsträckning än antal elever som utövade fysisk aktivitet i hög utsträckning. Detta betyder alltså att långt ifrån alla respondenter är fysiskt aktiva enligt riktlinjerna för hur fysisk aktivitet mättes i föreliggande studie, efter
rekommendationerna för ungdomar. Att resultatet av fysisk aktivitet visade lågt utövande kan bero på brister i hur fysisk aktivitet mättes. Många respondenter räknade kanske inte med
vardagsmotionen som en del av fysisk aktivitet och en stor del av deras fysiskt aktiva vardag faller då bort.
Om man bortser från eventuella brister på hur fysisk aktivitet mättes, är det framkomna resultatet relativt förvånande, då 44 % svarade att det är mycket viktigt att träna och vara fysiskt aktiv, och bara 8,8 % svarade att det är oviktigt att träna och vara fysiskt aktiv. Detta kan bero på att de respondenter som svarade att fysisk aktivitet är mycket viktigt antingen är medvetna om hur träning och fysisk aktivitet påverkar kroppen och vet riskerna med att vara fysiskt inaktiv. Eller så tycker det att det är viktigt att vara fysiskt aktiv, oberoende på hur hög intensiteten är, på grund av andra orsaker, som tillexempel det sociala umgänget. Alltså att de tycker det är viktigt att träna för det är då dem har tid att träffa familj eller kompisar, och det är då de upplever hälsa.
6.2.3 Fysisk aktivitet i skolan
Resultatet visar att ”alltid” är det svarsalternativ som är mest ifyllt från båda programmen.
Däremot är det stor skillnad på hur många från de båda programmen som alltid deltar på idrottsundervisningen. Från Barn- och fritidsprogrammet är det 76 % som uppger att de alltid deltar, men från Fordonsprogrammet är det 43 % som anger att de alltid är med och deltar. Från Fordonsprogrammet är det alltså mindre än hälften som alltid deltar i idrottsundervisningen. Totalt är det ändå över hälften som alltid är med på idrottsundervisningen.
I den undersökning Engström (2008) genomförde framkom det att ungdomar behöver rätt form av träning eller fysisk aktivitet för att känna motivation till att vara fysiskt aktiva och även fortsätta vara det i vuxen ålder. Att det är så många elever som sällan deltar på idrottsundervisningen tyder på, enligt Engströms (2008) studie, att gymnasieeleverna inte känner sig motiverade att delta på
intresse för någon form av fysisk aktivitet att utföra på fritiden. Som idrottslärare är det då viktigt att utforma lektionerna och ständigt variera aktivitet så att alla elever känner sig motiverade att gå på idrottslektionerna, vilket kan bidra med att eleverna blir mer fysiskt aktiva på fritiden.
6.2.4 Elevernas upplevda hälsa
Om man bara granskar det mest svarade alternativet på frågan om hur respondenterna upplevde sin hälsa visar det att under hälften upplever en bra hälsa, så det är av stor vikt att även se det näst mest svarade alternativet som är mycket bra. Detta visar då att 64,7 % upplever hälsan positivt.
Resultatet blir då mycket bättre och relativt många uppskattas då ha en bra hälsa.
6.3 Slutsats
Utgångspunkten innan studien var att hälsan påverkas positivt av fysisk aktivitet, men föreliggande studie har visat att det inte alls finns något självklart samband dem emellan.
Resultatet visade att hälsan kan upplevas som god även om utövandet av den fysiska aktiviteten är låg. Detta visades tydligt på Fordonsprogramments svar och jämförelsen mellan årskurserna.
Antonovskys teori och utgångspunkterna för hälsokorset (Antonovsky, 2005; Rydqvist och Winroths, 2008) har troligtvis stor betydelse i den föreliggande studien. Möjligheten är stor att de elever som upplever en god hälsa trots att de inte är fysiskt aktiva, upplever KASAM, känsla av sammanhang. Meningsfullhet är största källan till att uppleva god hälsa. Mikaelsson (2012) antyder dock att en person som är fysiskt inaktiv, lider av fetma eller diabetes upplever ohälsa.
Rydqvist och Winroth (2008) däremot, förklarar att en person som är sjuk, eller fysisk inaktiv som i detta fall, inte behöver uppleva ohälsa. En person med fetma, diabetes eller dålig kondition kan uppleva god hälsa lika väl som en smal och vältränad person. Det skall också nämnas att en frisk och vältränad person kan uppleva ohälsa. Studien har visat att Antonovskys teori om KASAM och hälsokorset kan användas för att ge en något annorlunda bild av kopplingen mellan upplevd hälsa och fysisk aktivitet.
Studiens resultat har visat att det behövs en bredare syn på hälsa och fysisk aktivitet. Eleverna från Fordonsprogrammet som upplever god hälsa trots lågt utövande av fysisk aktivitet kanske mår bra och upplever meningsfullhet av att hålla på med bilar (då dem troligtvis tycker om bilar), men mått sämre och upplevt ohälsa om de vart tvungna att hålla på med någon fysisk aktivitet.
6.4 Fortsatt forskning
I vidare forskning skulle det vara intressant att, på ett större plan, se hur sambandet mellan hälsa och fysisk aktivitet hänger ihop. Att jämföra med teoretiska program, samt fler respondenter från
praktiska program hade vart intressant. Även fokus på genusfrågan hade gett en intressant studie, då Undén och Olofsson (1998) menar att flickor och pojkar uppskattar sin hälsa olika.
Referenslista
Adolfson, M. & Wegat, P. (2007). Att idrotta eller inte idrotta, det är frågan. Examensarbete:
Göteborgs universitet.
Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. 2 utg. Stockholm: Natur och kultur.
Apitzsch, E. (2000). Motion och idrott – fördelar eller faror för hälsan? Stockholm: Nationella folkhälsokommittén
.
Bernerskog, A-C. (2006). Fysisk aktivitet under hela skoldagen. Eskilstuna: Bording AB.
Engström, L-M. (1999). Idrott som social markör. Göteborg: HLS Förlag.
Engström, L-M. (2005). Barn och ungdomsidrotten - en lärmiljö med hälsomässiga konsekvenser.
I Vetenskapsrådet. (red). Utbildningsvetenskap 2005 – resultatdialog och framåtblick. Sverige:
CM digitaltryck.
Engström, L-M. (2008). Who is physically active? Cultural capital and sports partic-
ipation from adolescence to middle age—a 38-year follow-up study. Physical Education and Sport Pedagogy, 13, 319–343.
Ericsson, I. (2005). Rör dig- lär dig, motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Eriksson, B., Börjesson, M., Greppe, C., Hafström, L., Mellstrand, T., Peterson, L. & Renström, P.
(2011). Idrott, hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
Hardman, K. (2008). Physical Education in schools: A global perspective. Kinesiology, 40(1), 5- 28.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Malmö: SISU idrottsböcker.
Mikaelsson, K. (2012). Fysisk aktivitet, inaktivitet och kapacitet hos gymnasieungdomar.
Doktorsavhandling, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Nilsson, J. (2012). Motoriskt lärande och motoriska lekmiljöer. I Larsson, H. & Meckbach, J.
(2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Undén, A-L. & Elofsson, S. (1998). Självupplevd hälsa – Faktorer som påverkar människors egen bedömning. Stockholm: Forskningsrådsnämnden (FRN).
Rydqvist, L-G. & Winroth, J. (2004) Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. SISU Idrottsböcker AB: Farsta.
Stukát, Staffan (1993). Statistikens grunder. Lund/Studentlitteratur.
Ståhle, A. (red.). (2008). Statens folkhälsoinstitut. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet [YFA].
FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Thedin Jakobsson, B. (2012). Att undervisa i hälsa. I H, Larsson. & J, Meckbach. (2012).
Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Wahlgren, L. (2005). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.
Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa och hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. SISU idrottsböcker.
Internetadresser
Folkhälsoinstitutet (2014). Vad är fysisk aktivitet. Hämtad 2014-11-18, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/vad-ar-fysisk-aktivitet/.
Öijen, L. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03): Idrott och hälsa.
Hämtad 2014-12-15, från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1440.
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga 1
