EXAMENSARBETE
Blogg som verktyg för lärande
En intervjustudie om webbpublicering i klarinettundervisning
Amanda Wedberg
2015
Lärarexamen, avancerad nivå Lärarexamen 270/300/330 hp
Luleå tekniska universitet
Blogg som verktyg för lärande
En intervjustudie om webbpublicering i
klarinettundervisning
Blogging as a tool for learning
An interview study about web publishing in clarinet education
Amanda Wedberg
2014
Handledare: Johan Nyberg
Lärarexamen, avancerad nivå Lärarexamen 270/300/330 hp
Luleå tekniska universitet
Abstract
The purpose of this study is to get a deeper appreciation of pupils estimation regarding how blog as a complement in clarinet education affects their learning and incentive. By this examination I hope to be able to conclude if blogging as a teaching method can improve students incentive and learning by answering my research questions: In which way do pupils experience that the teaching method affects their learning and incentive? In which way do pupils experience that the teaching method could evolve to improve their learning and incentive? The result is hopefully going to be of help in my future profession as a clarinet teacher.
The research effort was designed as a qualitative interview study where six clarinet students participated. The theoretical base of the study is social development theory based on the theories of Lev Vygotskij. The results show that pupils experience that blogging affects their incentive and learning mostly in a positive way. By using blog as a tool for learning, the pupils learn from each other and get a deeper appreciation of clarinet playing. They also get to reflect on their playing by listening to recordings of their own work. By using blogging as a tool, the pupils get opportunities to influence their education even more.
Abstrakt
Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning påverkar deras lärande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som undervisningsmetod främjar elevers motivation och lärande genom att besvara mina frågeställningar: På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande och motivation? På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lärande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjälpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlärare.
Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgångspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras på Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att eleverna upplever att bloggande huvudsakligen påverkar deras lärande och motivation i positiv riktning. Eleverna lär av varandra, får en större bild av klarinettspel och reflekterar också över sitt eget spel genom att lyssna på inspelningar där de spelar. Eleverna ges genom bloggen som verktyg möjligheten att i högre grad påverka sin undervisning.
Förord
Jag uppskattar verkligen alla er som varit delaktiga i att göra denna studie möjlig. Till er som uppmuntrat och visar intresse vill jag säga stort tack! Några personer vill jag nämna särskilt. Tack till min handledare, Johan Nyberg, för ditt stöd och dina frågor som fått mig att tänka och tänka om och som sedan lett fram till det här slutresultatet. Jag vill också lyfta fram mina elever, för de saker ni delat på bloggen och för att ni ställt upp med era tankar och idéer i denna studie är jag väldigt tacksam. Tack för all energi ni gett mig!
Ännu ett tack till er som gjort denna studie möjlig. Studien har inte bara gett ett reultat, den har också gett mig många kunskaper, idéer och erfarenheter som jag kan ta med mig i framtiden. Linköping, December 2014
Innehållsförteckning
Abstract Abstrakt Förord
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 2
3 Bakgrund ... 3
3.1 Instrumentalundervisning i musik-/kulturskola ... 3
3.2 Teori - ett sociokulturell perspektiv på lärande ... 4
3.3 Internetundervisning ... 5
3.3.1 Blogg ... 5
3.3.2 Informellt och formellt lärande ... 6
3.3.3 Konsekvenser av internetundervisning ... 6
3.3.4 Lärande i förhållande till blogg ... 8
3.4 Blogg som verktyg i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv ... 9
5.1 Blogg som verktyg för lärande ... 19
5.2 Socialt och distribuerat lärande ... 21
5.3 Inspelning ... 23
5.4 Elevernas metakognition ... 23
5.5 Motivation ... 25
5.6 Bloggens utvecklingsmöjligheter ... 26
5.7 Svårigheter med blogg som verktyg ... 27
5.8 Sammanfattning av resultatet ... 28
6 Diskussion ... 30
6.1 Metoddiskussion ... 30
6.1.1 Validitet och Reliabilitet ... 33
6.2 Resultatdiskussion ... 33
6.3 Förslag till vidare forskning ... 37 Referenslista
1
1 Inledning
Tidigare under min musiklärarutbildning har jag arbetat med blogg som ett verktyg för att motivera och främja lärande hos klarinettelever. Bakgrunden till att jag valde detta arbetssätt är att jag själv upplevde en brist på andra elever att dela mitt intresse med när jag gick på gymnasiet. Jag skapade en blogg, klarinettpamittsatt.wordpress.com, där jag själv publicerade inlägg. Tanken med bloggen var att klarinettelever runt om i Sverige skulle kunna hitta en klarinettgemenskap trots geografiska avstånd. På bloggen fick jag positiv respons från klarinettlärare som uppmuntrade initiativet, vilket jag tolkar som att det finns ett behov att fylla. Genom detta arbete lärde jag mig mycket, både om att kommunicera på internet och om klarinettspel. Baserat på min egen erfarenhet av att utvecklas som klarinettist genom att kommunicera med andra via en klarinettblogg uppstod idéen till detta arbete: att elever själva får vara delaktiga genom att författa egna inlägg på en blogg. Detta arbetssätt skiljer sig från den metod för instrumentalundervisning som traditionellt bedrivits (Holgersson, 2011).
Den traditionella undervisningen som bedrivs i musik/kuturskolor i instrumentet klarinett kännetecknas av mästarlära i form av enskilda lektioner och orkesterundervisning (Holgersson, 2011). I vissa fall förekommer även gruppundervisning. Ofta dominerar lärarens initiativ lektionen och fokus ligger på att avkoda notbilden. Läroboken står i centrum och eleven ska lära sig att reproducera musik (Rostvall och West, 2001). Mästarlära har en lång tradition i musikutbildning och kan beskrivas som en mästar-lärlingrelation där lärlingen lär av sin mästare (Holgersson, 2011). Elever (lärlingar) upplever mästarlära som någonting positivt och att de lär sig mycket. Relationen mellan elev och lärare är väldigt viktig, och om den inte fungerar blir lärandet lidande (Holgersson, 2011). Detta överensstämmer med min erfarenhet att läraren är den som styr lektionen genom att bestämma vilken musik som ska spelas och ge eleven feedback på vad som kan bli bättre. Rostwall och West (2001) menar att den traditionella klarinettundervisningen bygger på en kunskapssyn där läraren förmedlar sin kunskap till eleven. Frågan är hur utbyte mellan elever ryms inom ramen för denna undervisningsform? Får eleverna tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter och utbyta kunskaper med andra elever på deras nivå och i så fall på vilket sätt?
2
och tar del av andras kunskap genom att publicera, kommentera och läsa inlägg. Att eleverna får se resultatet av sitt arbete kan vara en motivationskälla (Diaz, 2012).
Som blivande klarinettlärare är jag intresserad av att hitta undervisningsmetoder som gynnar elevernas lärande och motivation. Då jag tidigare har använt blogg som metod för att främja lärande och motivation hos klarinettelever vill jag nu undersöka hur elevernas lärande och motivation påverkas om de själva får formulera blogginlägg och på det sättet få tillfälle att utbyta kunskaper med andra elever. Jag har därför valt att fördjupa mig i datorstött lärande med fokus på blogg som arbetsmetod. Erfarenheterna från denna studie kommer förhoppningsvis att hjälpa mig en bit på väg i sökandet efter metoder som gynnar elevers lärande.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att få ökad förståelse för elevers uppfattningar av blogg som komplementerande verktyg i klarinettundervisning i en frivillig skolform.
Mina frågeställningar är:
På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande1 och motivation? På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet skulle kunna utvecklas för att gynna deras
lärande och motivation?
3
3 Bakgrund
Bakgrunden inleds med en beskrivning av instrumentalundervisningen i musik-/kulturskola och sedan kommer det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt att beskrivas. Därefter kommer internetundervisning med några av dess för- och nackdelar att behandlas och hur blogg kan ses i förhållande till det sociokulturella perspektivet. Slutligen kommer relevanta styrdokument för den aktuella skol- och undervisningsformen att beskrivas.
3.1 Instrumentalundervisning i musik-/kulturskola
Enligt Rostvall och West (2001) har instrumentalundervisningen i Sverige traditionellt sett inte värderat diskussion och erfarenhetsutbyte särskilt högt. Därför har inte heller förutsättningar för detta funnits. Eftersom diskussion mellan lärare och elever inte fått något större utrymme har det varit upp till läraren att presentera rätt svar. Eleverna har därmed haft lite makt och svårt att påverka undervisningens innehåll (Holmberg, 2010).
Holmberg (2010) menar dock att det har skett vissa förändringar i denna typ av verksamhet. Eleverna får mer att säga till om och verksamheten styrs mer efter elevernas efterfrågan. Det har alltså skett en maktförskjutning från lärare till elev. Ett exempel på detta är att lärare tidigare har följt en lärobok i sin undervisning medan det idag i högre grad är kopior som används för att tillmötesgå elevernas önskemål av repertoar. Dessutom betonas det sociala samspelet mellan lärare och elev mer. Syftet med undervisningen är inte längre enbart att eleverna ska uppnå en teknisk färdighet på ett instrument utan även social kompetens. Eleverna växer genom att spela musik tillsammans med sin lärare och andra elever och tränar därigenom sina sociala färdigheter. Ett annat exempel på hur musik-/kulturskolans förutsättningar har påverkats är att elevernas syn på undervisningen har förändrats. Eleverna anses ha mindre tålamod idag än tidigare och därför strävar lärare efter att eleverna ska få musikaliska upplevelser utan allt för stor ansträngning. Lärarna väljer exempelvis att spela roliga låtar framför att öva skalor (Holmberg, 2010).
4
eleven gillar instrumentet eller vill ha personliga utmaningar. Elever har alltså olika skäl till att delta i instrumentalundervisningen och de har olika uppfattningar om vad de vill ha ut av undervisningen. Ett exempel som Schenck (2000) tar upp är att det i vissa fall kan vara minst lika viktigt för eleverna med social gemenskap som att lära sig spela sitt instrument. På så sätt skulle Musik/kulturskolor kunna vara en mötesplats för ungdomar dit de kan gå för att lära sig ett instrument men också ett ställe att bara vara på efter skolans slut (Holmberg, 2010).
3.2 Teori - ett sociokulturell perspektiv på lärande
I ett sociokulturellt perspektiv betonas att lärande i grunden är socialt och att mänskliga relationer därför har stor betydelse. Dysthe (2003) beskriver grundpelarna i detta perspektiv som att lärande är situerat, i huvudsak socialt, distribuerat, medierat, påverkas och möjliggörs av deltagande i
praxisgemenskap och att språket är grundläggande i lärprocessen.
Att lärande är situerat betyder att lärande inte kan skiljas från kontexten dvs att den fysiska och sociala kontexten där lärande sker är en del av aktiviteten. Ur ett sociokulturellt perspektiv är en miljö där eleven känner att hen kan betyda någonting för andra motiverande. För att eleven ska bli motiverad krävs därför att det skapas en god lärmiljö som stimulerar aktivt deltagande och som värdesätter lärande. Det är också viktigt att eleven får möjlighet att delta aktivt i undervisningen genom interaktion och samarbete då detta krävs för elevens lärande (Dysthe, 2003).
Kunskap finns i samhället sedan generationer tillbaka och vi kommer i kontakt med dessa kunskaper genom interaktion med andra, på så sätt är lärande socialt. Genom interaktion kommer vi i kontakt med teorier och begrepp som vi sedan tar till oss eftersom människan strävar efter att skapa mening i tillvaron. Genom social interaktion kan människor dela kunskaper med varandra. Kunskap är distribuerad bland en grupp av människor vilket innebär att olika personer är skickliga på olika saker och för att få tillgång till ett helhetsperspektiv behöver kunskapen delas mellan människor.
5
genom att använda verktygen kan vi tillägna oss dessa kunskaper vilket innebär att lärande är
medierat. Vygotskij (1978, refererad i Dysthe, 2003) myntade begreppet den närmaste utvecklingszonen som beskriver vikten av den potential för utveckling som finns mellan det barnet
kan åstadkomma på egen hand och med hjälp av en kamrat, lärare eller annan vuxen. På så sätt blir personen som hjälper barnet (exempelvis en elev) ett verktyg.
Lärande pågår överallt och alltid och att delta i en praxisgemenskap innebär att människan lär genom att handla i en grupp med andra människor. Praxisgemenskap beskrives av Dysthe (2003) som en gemenskap där deltagarna är involverade i en gemensam verksamhet med gemensamma arbetsuppgifter. Från början deltar vi i periferin och sedan blir vi mer och mer delaktiga och i takt med detta sker lärande. I klarinettundervisning kan detta ske genom att eleven till en början lyssnar och tittar på när föräldrar eller syskon spelar alternativt kan eleven bli nyfiken och ställa frågor. Eleven blir sedan succesivt mer och mer aktiv genom att själv få prova på, få instruktioner och lyssna och titta på en förebild och blir därmed mer och mer självständig och bekväm i sammanhanget. Deltagandet i praxisgemenskap bygger på att tillsammans utföra någonting och att kommunisera kring detta. Någonting som är övergripande och inte bara hänger ihop med praxisgemenskap är språket vilket också krävs för att få tillgång till distribuerad kunskap. Språket betonas som ett grundvillkor för lärande och det spelar ingen roll om det är skrivet eller talat språk. Sammanfattningsvis kan kommunikation enligt ett sociokulturellt perspektiv sägas vara en förutsättning för att lärande ska kunna ske.
3.3 Internetundervisning
I denna del kommer en kort redogörelse för vad en blogg är och därefter en diskussion om begreppen informellt och formellt lärande. Sedan följer en del som går in på det bredare begreppet internetundervisning.
3.3.1 Blogg
6
3.3.2 Informellt och formellt lärande
Innan vidare beskrivning av internetundervisning görs kommer begreppen formellt och informellt lärande att belysas. Genom bloggande kommer elever i kontakt både med informellt lärande och formellt lärande. Formellt lärande kännetecknas av en kontext i ett etablerat system med starka traditioner (exempelvis skolan) och motsatsen till detta är informellt lärande där lärandet sker utanför en traditionsbunden kontext (Säljö, 2010). Arbetet som jag och eleverna har utfört i detta projekt har sker både inom ramen för undervisningen på kulturskolor (formell) och utanför kulturskolans väggar (informell) då eleverna är fria att publicera inlägg och kommentarer var och när de vill. Att delta i en formell kontext innebär enligt Säljö (2010) att eleverna behöver anpassa sig till rådande mönster och behöver hantera sitt sätt att kommunicera. Det lärande som sker i kulturskolan sker alltså i en formell kontext och lärande som sker utanför kulturskolan sker i en informell kontext, medan lärande pågår överallt och alltid (Dysthe, 2003).
3.3.3 Konsekvenser av internetundervisning
Att använda internet i undervisningen leder till att klassrummet öppnas upp, det vill säga att elever kan få tillgång till information och kunskap från hela världen och att det går att kommunicera med personer var de än befinner sig. Det är inte självklart att alla elever upplever att klassrummet öppnas. Vissa stöter på tekniska problem eller är osäkra och upplever viss rädsla för att kommunicera via internet. När klassrummet öppnas upp med hjälp av internet påverkar detta därför eleverna på flera sätt. Diaz (2012) menar att elevernas engagemang ökar.
Rätt kontakt med omvärlden kan bidra till att engagemanget hos eleverna, eftersom de då ser att det finns en autentisk förbindelse med världen utanför klassrummets väggar. Detta är den främsta anledningen till att jag förespråkar webbpublicering i undervisningen (s. 116).
Att klassrummet öppnas upp kan alltså vara en källa till engagemang men det finns fler källor som skapar engagemang för lärandet. Kjällander (2011) menar att elevernas engagemang ökar då lärande i en digtal miljö har en mer informell struktur. Förutom att elevers engagemang ökar främjar digitala resurser även metakognitivt lärande2 enligt Kjällander (2011). Vidare främjar IT i undervisningen elevers förmåga att bearbeta information, reflektera, tänka kritiskt och vara kreativa (Hylén, 2011). Dator som verktyg ger eleverna tillfälle att träna dessa kvaliteter. Då
2 Med metakognitivt lärande menas förmåga att se och reflektera över sitt lärande och på så sätt bli medveten om hur
7
eleverna kommer i kontakt med en stor mängd information behöver de bearbeta, reflektera och kritiskt granska den och genom att uttrycka sig på internet tränas kreativitet.
Internetanvändning i undervisningen kan som tidigare beskrivits få olika konsekvenser. Ett annat exempel är att lärande inte blir beroende av tid och rum (Larsson, 2004). Elever och lärare kan ta del av andras information och delge sin egen när det passar bäst för var och en. Internet möjliggör som tidigare beskrivits även möten med personer som befinner sig geografiskt långt bort. Enligt Hylén (2011) har det informella lärandet ökat sedan internet kom. Skolan har inte längre ensamrätt på kunskaper och det finns många andra kunskapskällor utöver läraren. Lärare-/elevrelationen i den digita miljön blir också mer jämlik och Kjällander (2014) beskriver i sin tur att lärarrollen blir mer lik rollen som medforskare. Kerstetter (2010) beskriver blogg som ett tillfälle där två parter en med mer erfarenhet (exempelvis en lärare eller en äldre elev) och en med mindre erfarenhet (elev) kan mötas och lära av varandra (jfr. den proximala utvecklingszonen). Genom inlägg och kommentarer kan parterna dela erfarenheter och båda lär av varandra. Kerstetter (2010) anser därför att blogg är ett bra verktyg för att kunna skapa en musikalisk diskussion mellan elever och lärare.
8
sporras att publicera mer och bättre material. Hennes erfarenhet är också att eleverna lägger ner mer jobb då de publicerar sitt arbete.
Det finns också nackdelar med blogg som verktyg och vissa saker är bra att ha i åtanke vid användande av blogg i undervisning. Enligt Larsson (2004) kan tekniska hjälpmedel i undervisningen upplevas som klumpiga då tonfall och kroppsspråk inte kan användas eftersom kommunikationen sker via skriftspråk på dator. På det sättet kan kommunikationen brista och missförstånd kan uppstå. Det är inte heller alltid lätt att skapa diskussion på internet vilket gör att läraren aktivt behöver jobba det. Läraren bör också tänka på att balansera sitt deltagande i diskussionen så att läraren deltar aktivt för att eleverna ska komma igång men inte tar över för mycket så att eleverna inte får utrymme att säga sitt. Eleverna kan enligt Diaz (2012) uppleva det obehagligt och läskigt att publicera inlägg på en blogg. Vidare menar hon att eleven inte ska behöva känna sig osäker på intenet och därför är det viktigt att se till elevers nätsäkerhet. Kränkningar, olämpligt innehåll och e-mobbning ska tas på största allvar. På en blogg går det exempelvis att göra en inställning så att bloggens administratör måste godkänna alla kommentarer innan de publiceras. På detta sätt kan administratören kontrollera att inga kommentarer innehåller kränkningar. Det är också viktigt att ta upphovsrätt i beaktande och det krävs att läraren har viss digital kompetens för att kunna stötta eleverna då blogg används som verktyg för lärande.
3.3.4 Lärande i förhållande till blogg
Clark och Mayer (1999) talar om tre olika typer av lärande som bloggande kan bidra till. Receptive
learning handlar om att eleven berättar vad hen lärt sig och därigenom reflekterar över sitt eget
9
3.4 Blogg som verktyg i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv
Som tidigare tagits upp ger blogg elever chansen att ta del av andra elevers/lärares kunskap. Då eleverna är på olika nivåer ges möjlighet för de elever som är på en lägre nivå att upptäcka vad som ligger framför i deras utveckling alltså den närmaste utvecklingszonen. Övergripande för allt lärande när blogg som verktyg används är att språket är en förutsättning för lärande. Språket är alltså en förutsättning för aktiviteten men bloggandet utvecklar också elevernas språk. Språket tränas genom att eleverna författar, läser och reflekterar över inlägg. Både skrift- och talspråk används vilket medför att eleverna genom att blogga tränas att uttrycka sig i skrift, tal, bild och ljud vilket ger förutsättningar för lärande.
Bloggen kan ses som en kontext och är därigenom en del av aktiviteten. Det är alltså bloggen i sig och vad eleverna utför på bloggen som tillsammans utgör aktiviteten. Lärande påverkas alltså både av bloggen som sådan och hur eleverna agerar på denna. Bloggen som verktyg ger inte enbart eleverna möjligheten att uttrycka sig och dela med sig av sina tankar, den möjliggör också kommunikation då det går bra att skriva kommentarer i anslutning till inläggen. Då eleverna tar vara på dessa möjligheter och aktivt publicerar inlägg och kommentarer skapas en aktivitet. I det här fallet kan aktiviteten beskrivas både som social och medierad.
Eftersom kunskap ur ett sociokulturellt perspektiv anses vara distribuerad behöver elever/lärare dela sina kunskaper för att lärande ska ske, vilket i bloggande görs genom att elever/lärare skriver inlägg, läser varandras inlägg och kommenterar. Bloggen blir i det fallet en plattform där användaren kan få ta del av den distribuerade kunskapen. Eleverna får ta del av olika källor och olika sorters kunskap och på så sätt får eleverna ett större perspektiv i jämförelse än om de bara fått kunskaper från en eller ett fåtal källor och bara den kunskap som tillhör lärarens urval.
Datorn är i fallet med bloggande ett pedagogiskt verktyg. Som tidigare nämnts innehåller verktyg kunskap från tidigare generationer och människor som lever idag. Kulturen där ett verktyg skapats färgar av sig på verktyget som i sin tur påverkar lärandet hos den som använder det. På så sätt samlas kunskap från tidigare generationer i verktyget. Datorn som fysiskt hjälpmedel gör att vi får möjlighet att kommunicera med andra människor genom att skriva eller uttrycka oss på andra sätt exempelvis genom bild och musik. (Dysthe, 2003).
10
än lärarens. Elevernas deltagande i bloggandet kan ses som ett deltagande i en praxisgemenskap i fallet med denna undersökning med klarinettspel i fokus. Deltagandet kan till en början handla om att ta del av andras kunskaper, sätt att uttrycka sig eller sätt att bete sig.När eleven vuxit in i gemenskapen kan deltagandet istället handla om att bli mer och mer aktivt i form av publicering av skrift, video, bilder eller ljud vilket gör att elevens kunskap ökar succesivt. Eleverna lär sig mer och mer både om det instrumenttekniska men även om hur kulturen runt omkring spelandet fungerar vilket kan ses som en praxisgemenskap (Dysthe, 2003).
3.5 Styrdokument
Undersökningen har gjorts i en kulturskola där det inte finns någon nationell läroplan och inte heller några kursplaner eftersom det är en frivillig skolform. Det finns dock flera styrdokument som är relevanta för det arbete som gjorts inom ramen för studien och som därför kommer att presenteras. Europaparlamentet har tagit fram ett antal nyckelkompetenser för ett livslångt lärande (Europaparlamentet, 2006). Varje individ i samhället anses behöva dessa kompetenser för att kunna bli och vara ansvarsfulla samhällsmedborgare. Det är därför av stor vikt att alla barn i Sverige får träna dessa kompetenser. Tre av dessa är Digital kompetens, Lära att lära och Kulturell
medvetenhet och kulturella uttrycksformer vilka alla är relevanta för detta arbete.
I verksamhetsplanen för kultur i den kommun i vilken denna undersökningen genomförts anges att kulturskolan har till uppgift att vara en extra resurs i grundskolans ordinarie undervisning. Därav har kulturskolan ett uppdrag att hjälpa till att uppfylla grundskolans läroplan, Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011).
Ett av syftena med ämnet musik är enligt Lgr 11 ”att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp.” (Skolverket, 2011, s.100) När eleverna formulerar blogginlägg tränas de att använda digitala verktyg samtidigt som de får träning i att formulera sig med hjälp av musikaliska begrepp. Eleverna får också möjlighet att fördjupa sin kunskap om sitt musikinstrument då de genom att formulera inlägg och ta del av andras kunskap bidrar till sitt lärande3. Vidare ska elevernas erfarenhet av
11
12
4 Metod
I den här delen redogörs det för hur studien har genomförts. Till att börja med beskrivs urvalet av informanter och sedan följer en genomgång av de informanter som deltog i studien. Vidare redogörs för kvalitativ intervju som metod och därefter beskrivs hur elevernas tidigare undervisning sett ut - hur deras bloggande har sett ut och hur intervjuerna genomfördes. Slutligen kommer en genomgång av forskningsetik och hur data har insamlats och analyserats.
4.1 Urval av informanter
Eleverna som deltagit i denna studie är sådana som jag själv undervisar men de har också haft andra lärare innan projektet startade. Jag började undervisa eleverna hösten 2014 i samband med att projektet satte igång. Elevernas bild av sin klarinettundervisning före detta projekt varierar. Någonting som de är överens om är att en typisk klarinettlektion innehåller en uppvärmningsdel med exempelvis skalor eller teknikövningar, sedan spelas låtar eller stycken. Några av eleverna har i undervisningen följt en lärobok medan andra har spelat låtar som läraren valt ut. En elev beskriver att det varit låtar ur olika genrer en annan att det mest har varit gamla 90-talslåtar. De flesta är överens om att de varje vecka fått en läxa att öva på hemma men sedan skiljer det sig mer. Inslag som eleverna tagit upp är att öva på att läsa noter och att spela på gehör. Vissa lektioner har innehållit mer diskussion om teknik exempelvis hur fin klang kan uppnås. En elev beskriver att enklare teorilektioner också förekommit där exempelvis kvintcirkeln beskrivits. En annan elev berättar att han på sina lektioner brukade kolla på youtubeklipp tillsammans med sin lärare. Anledningen till att intervjua mina egna elever är att informanterna bör ha fått chansen att prova på att använda blogg innan de svarar på frågor kring hur de upplever detta. För att studien ska ge en så bred förståelse som möjligt för hur olika elever upplever blogg som metod representerar informanterna olika åldrar, kön och aktivitetsgrad på bloggen. Sex elever intervjuades varav tre var killar och tre tjejer. Eleverna var vid tiden för undersökningen mellan 10 och 18 år.
4.2 Informanter
13
jag anser vara av intresse för att förstå resultatet. Hur deras dator- och bloggvanor ser ut kan exempelvis påverka deras syn på blogg. Deras ålder och deras aktivitet i ensembleverksamhet kan påverka hur mycket de hunnit lära sig om instrumentet vilket också kan vara en intressant aspekt att ta med. Jag har också valt att ange informanternas kön eftersom tjejers och killars internetanvändande enligt Statens medieråd (2013) skiljer sig åt. Tjejer är aktiva i högre utsträckning än killar på sociala medier och bloggar, medan killar i högre utsträckning spelar datorspel. Därför anser jag att det kan vara relevant att kunna se vilket kön eleverna som svarar har. Eleverna har i texten namngetts med fiktiva namn för att bibehålla deras anonymitet.
4.2.1 Anna
Informanten är en tjej som har fyllt tio år. Hon har tillsammans med mig formulerat två inlägg på bloggen, men innan dess har hon aldrig bloggat förut. När hon använder datorer brukar hon spela spel, titta på film och gå in på Momio4. Anna deltar i orkesterverksamheten på kulturskolan där
studien ägt rum. Enligt henne är blogg en internetsida ungefär som facebook där användaren kan beskriva lekar och chatta.
4.2.2 Bill
Bill är en kille som är elva år. Han har lagt ut tre inlägg på bloggen med mitt stöd. Han har inte bloggat förut och hans datoranvändande består av att spela spel, skriva böcker, och kolla på bloggen. Han deltar inte i någon ensembleverksamhet på skolan. Han beskriver en blogg som en datordagbok där bloggaren skriver vad hen gör.
4.2.3 Cecilia
Nästa informant, Cecilia är en tjej som är tretton år. Hon har valt att inte formulera inlägg på bloggen och deltar inte heller i någon ensemble på skolan. Informanten har bloggat förut på sin kompis blogg. Hennes datoranvändande består av att se på film, delta i sociala medier (snapshot, instagram och kick), skypa, läsa bloggar och ibland spela spel. Det informanten förknippar med bloggande är kända människor exempelvis Nellie Berntsson och Kissy eller matbloggar. På en blogg skriver bloggaren om sitt liv för att andra ska se hur bra liv den personen har enligt Cecilia. Lärare skriver dock bloggar för att lära ut.
14
4.2.4 David
David är en kille, arton år gammal. Han har lagt ut ett inlägg på bloggen och han prenumererar via mail på alla inlägg som skrivs på elevbloggen och på den blogg jag som lärare driver men har inte bloggat förut. Han deltar i skolans ensembleverksamhet och använder datorer till att chatta med vänner och spela spel och göra skolarbete. Han förklarar blogg som en offentlig dagbok som kan variera mycket från blogg till blogg.
4.2.5 Emil
Emil är en tolvårig kille som deltar i en av skolans orkestrar. Han har på lektionstid lagt ut två inlägg på bloggen och har en egen blogg men det var länge sedan han använde den. Även informantens mamma har drivit en blogg och hans lärare i skolan använder blogg i undervisningen. Datorer använder eleven till att spela spel, kolla hemsidor och kolla på film/tvprogram. Hans bild av blogg är en sida på internet som kan handla om vad som helst.
4.2.6 Frida
Informanten Frida är en tjej som fyllt tretton år. Hon har valt att inte publicera inlägg på bloggen. Hon har dock bloggat förut om hästar tillsammans med en kompis. Hon deltar inte i någon ensemble på skolan och hennes datorvanor består av att göra skolarbete, kolla starttider på ridtävlingar, spela spel, kolla på film och använda facebook och instagram. Enligt henne är blogg som en liten hemsida där bloggaren skriver om sig själv och vad hen gör.
4.3 Kvalitativ intervju
Kvalitativa undersökningar presenterar en tolkning som ger ökad förståelse av en företeelse till skillnad från kvantitativa undersökningar som presenterar en tolkning som kan behandlas statistiskt (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Nedan följer en beskrivning av olika aspekter kring intervju som metod för tillgång till empiriskt material. Hur intervjuerna utformats i denna undersökning beskrivs under rubriken Genomförande.
15
För att få fram önskvärda svar gäller det enligt Davidson och Patel (2011) att få svarspersonerna att se en egen vinning med att svara på frågorna alternativt förstå att deras svar är viktiga för undersökningen. Lantz (2013) talar om att första delen av intervjun ska innehålla frågor om respondentens bakgrund, information om studien och förklara syftet. Personerna bör också inledningsvis få möjlighet att välja om de vill medverka i studien eller inte. Den som genomför en intervju bör också tänka på att intervjupersonen ska orka hålla koncentrationen, särskilt om det är barn som intervjuas bör tiden kortas ner så mycket som möjligt (Lantz, 2013). För att respondenten ska få förtroende är det viktigt att intervjupersonen tydliggör ramen för intervjun och håller sig till den (Lantz, 2013). I en intervju tillåts inte deltagaren vara anonym vilket kan påverka resultutet. Vetenskapsrådet (2002) tar upp några etiska överväganden som bör göras med omsorg om deltagarna. Dessa handlar om informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Detta handlar om att berätta vad studien ska användas till och att deltagandet är frivilligt. Vidare bör uppgifter som kommit in behandlas med försiktighet och endast användas till den egna forskningen.
För att öka reliabiliteten av studien bör intervjuaren vara medveten om intervjuareffekter det vill säga att intervjuare och respondent påverkar varandra och att respondenten/intervjuaren tolkar frågorna/svaren med bakgrund av sina tidigare erfarenheter, önskningar och förväntningar (Lantz, 2013). För att vara mer säker på att ha förstått vad respondenten menar är det därför en god idé att sammanfatta det uppfattade för att se att det stämmer överens med vad respondenten velat säga. För detta krävs en god intervjuare med kompetenser så som, lyhördhet, accepterande hållning, empati, metakognition och självreflektion. Vidare krävs kunskaper i både ämnet och intervjuteknik (Lantz, 2013). Det är intervjuaren som väljer vilka följdfrågor som ställs och vilka som inte ställs. Dessa ska vara baserade på förkunskaper inom området och inte personliga intressen eller åsikter (Lantz, 2013).
Intervjuerna som genomfördes var kvalitativa med låg struktureringsgrad och relativt låg standardiseringsgrad (Davidson & Patel, 2011). Frågorna var öppna och jag anpassade på vilket sätt jag ställde frågorna utefter elevernas ålder. De elever som valt att inte delta i bloggandet fick något annorlunda frågor5. Under intervjun anpassade jag också i vilken ordning frågorna ställdes.
16
4.4 Genomförande
I det här avsnittet kommer en beskrivning av det arbetssätt som använts och som intervjuerna bygger på. En genomgång av hur intervjuerna genomfördes avslutar avsnittet.
4.4.1 Klarinettblogg
Studien har genomförts i en kulturskola inom ramen för elevernas ordinarie klarinettundervisning. Eleverna hade tillgång till en blogg som jag som lärare hade startat. Vi använde oss av ett bloggverktyg som heter Wordpress som jag själv använt sedan tidigare och känner mig bekväm med. Vi har använt oss av en gemensam blogg som eleverna fått tillgång till. De har också fått ett dokument6 med beskrivning på hur de skulle göra för att logga in, formulera inlägg och publicera
dem. Eleverna var fria att skriva inlägg om saker de själva ville, inom ramen för ämnet klarinett. Vidare har eleverna haft möjlighet att formulera inlägg på egen hand eller med lärarstöd. I de flesta fall har inläggen formulerats under lektionstid. Jag och eleven har då hjälpts åt att formulera inläggen. Eleven har fått sitta vid datorn och jag har hjälpt till med var de ska klicka för att hitta vad de ska. De har själva fått bestämma vad de velat skriva men jag har hjälpt till att komma med idéer för att få igång eleverna. Filmer som lagts upp på bloggen har jag lagt upp själv efter lektioner då det är lite mer tidskrävande och kräver mer datorvana. Vissa elever har haft svårigheter att själva logga in när de varit hemma då de inte förstått fullt ut hur det går till medan detta inte alls varit ett problem för andra. Till största delen är det yngre elever som haft problem medan äldre elever inte haft några svårigheter.
På skolan där undersökningen genomfördes finns det en stationär dator i varje undervisningsrum vilka vi har använt för att blogga. Datorerna är långsamma vilket har lett till att en stor del av lektionstiden gått åt till att publicera inlägg. Meningen var att eleverna skulle läsa varandras inlägg, kommentera och därigenom skapa en kommunikation. Dessutom uppmuntrades eleverna att använda andra medier på internet om klarinett exempelvis youtubeklipp. Blogg är en plattform där elever delar med sig av sin kunskap och samtidigt kan inhämta kunskap från olika källor och som en bieffekt kan också andra som är intresserade av klarinett inhämta och dela kunskap. Genom sin egen webbpublicering har de också kunnat kolla på gamla inlägg och enkelt kunnat se tillbaka på sin egen utveckling. För att eleverna lättare ska kunna hitta inlägg de själv formulerat skapades en kategori till varje elev. På en blogg kan inlägg kategoriseras till exempel ämnesvis eller tidsvis. På
17
elevernas blogg skapade vi tillsammans kategorier som i de flesta fall namngavs efter elevens tilltalsnamn. Därmed har de kunnat gå in på sin egen kategori och lätt hittat de inlägg de själva publicerat. Att blogga har inte varit obligatoriskt för eleverna och därför har inte alla deltagit.
4.4.2 Intervjuer
Intervjuerna genomfördes på elevernas ordinarie lektionstid i deras undervisningslokal under en vecka där deras lektioner egentligen skulle ha varit inställda. Intervjuerna tog mellan ca 15 och 25 minuter. Vid tillfället för intervjun hade bloggprojektet pågått i två månader. Sammanlagt genomfördes och analyserades sex intervjuer.
4.4.3 Bearbetning av data
Intervjuerna spelades in och detta transkriberades ordagrant till text, med markeringar för paus och tonfall. Materialet från intervjuerna har analyserats flertalet gånger. Första gången lyssnade jag igenom materialet och skrev ned allt som sades. Därefter lyssnade jag på allt igen för att se att det jag skrivit var korrekt. Efter detta lyssnade jag ännu en gång på inspelningen för att fylla i texten när det blev pauser och dylikt i konversationen. Jag valde sedan ut flera teman som beskrivs i resultatet. Dessa teman valdes ut utifrån forskningsfrågorna och vilka likheter det fanns i respondenternas svar. Materialet från intervjuerna sorterades temavis så att svar från olika intervjuer sammanställdes utifrån de olika temana. När jag sedan hade gjort detta gick jag igenom alla texter för att kolla om det fanns något material kvar som inte passat in i något tema. Utifrån detta material sammanställde jag gemensamma nämnare och skillnader i olika teman och slutligen utformades materialet som löpande text med transkriberingsexempel från intervjuerna.
18
4.5 Forskningsetik
Intervjuerna genomfördes enligt forskningsetiska principer fastslagna av humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna, och i de fall deltagarna varit under 15 år även deras målsmän, har informerats om studiens syfte och på vilka villkor deltagandet skett. Detta genom ett brev7 som skickats hem till dem. Deltagandet har varit helt frivilligt vilket både deltagare och deras målsmän informerats om och godkänt. Jag har också förhållt mig till konfidentialitetskravet på så sätt att ingen utomstående kunnat ta del av respondenternas personuppgifter och i det publierade resultatet framgår inga namn varken på orter, skolor eller personnamn. De uppgifter jag samlat in kommer enligt nyttjandekravet bara att användas till denna studie.
I undervisningssituationer när vi använt blogg har eleverna också fått välja att delta eller att inte och på vilket sätt. Exempelvis har vissa inte velat att deras ansikte ska synas på filmer som lagts upp på bloggen och det har respekterats. Vårdnadshavarna har informerats om att vi jobbat med klarinettbloggen och vad projektet innebär och tillfrågats innan vi publicerat bilder och filmer på informanterna.
19
5 Resultat
Resultatet från intervjuerna kommer här att presenteras i de teman som framkommit i analysen och avslutas med en sammanfattning. Under rubriken blogg som verktyg för lärande behandlas ett övergripande tema med flera olika aspekter som alla berör blogg och lärande8. I det andra avsnittet kommer temat, socialt och distribuerat lärande, att beskrivas där elevernas tankar om olika arbetssätt som leder till lärande tas upp. Vidare kommer inspelning - någonting som många elever värderade som ett viktigt sätt att kunna reflektera över sitt eget spel. Därefter beskrivs elevernas
metakognition, hur de med hjälp av bloggen lättare kan se sin utveckling. Vidare kommer temat motivation som tar upp hur eleverna tycker att deras motivation påverkas av arbetssättet. De två
sista temana behandlar svårigheter och utvecklingsmöjligheter med blogg som verktyg bloggens
utvecklingsmöjligheter och svårigheter med blogg som verktyg.
5.1 Blogg som verktyg för lärande
Genom att använda blogg kan elever lära sig olika saker och några exempel på kvaliteter elever som bloggar tränar på är förmåga att bearbeta information, reflektera, tänka kritiskt och att vara kreativa (Hylén, 2011). Detta framkom också i elevernas svar i denna studie. Cecilia tar upp att elever kan få bättre självförtroende av att blogga. Det krävs mod att våga skriva inlägg och lägga ut videoklipp och genom att göra det tränar eleven sig att våga. Med hjälp av bloggen tränar eleven också sin förmåga att uttrycka tankar runt omkring spelandet. Cecilia tänker att om hon skulle börja blogga skulle hon kunna beskriva hur hon själv ser på sitt eget klarinettspelande och träna på att formulera det.
Cecilia: Nej jag kanske skulle kunna få fram min tanke om att spela lite mer så. Varför jag spelar, att man inte måste spela orkester för jag gillar inte det. Jag gillar inte det där om jag gör fel så känns det som andra tycker jag gör fel. Jag gillar mer att spela ensam eller två och två.
Intervjuare: Ja just det och det får man ju tycka olika, absolut.
8 Svårigheten att få med all relevant data från intervjuerna i tematiseringen visar på en rikedom hos det insamlade
20
Cecilia: Jag vill liksom inte nå någonstans med mitt spel jag vill inte bli jätteduktig för jag spelar och tycker det är roligt.
Detta är ett av många sätt att se på klarinettspel som de deltagande eleverna uttrycker det. Cecilia spelar exempelvis klarinett för att det är roligt och inte för att bli proffs. Genom bloggen får elever chansen att beskriva sitt, och ta del av andras sätt att se på klarinettspel. Bloggen ger enligt eleverna också möjlighet till att lära sig förklara sitt spel. Eleven tränas därigenom i att kunna beskriva sin egen process för att andra ska kunna ta del av den och inspireras att göra någonting liknande. Exempelvis publicerade Bill ett inlägg med ett videoklipp där han spelar en låt. Han skrev också en text till detta med en beskrivning av vad som var svårt med låten och hur han gjort för att komma förbi det hindret. På så sätt får elever möjlighet att via blogg formulera sig kring sin process från att inte kunna en låt till att framföra den. David menar i sin tur att vissa saker passar bättre att lära sig genom att läsa om dem på bloggen än genom att diskutera på lektionstid.
David: Det som är bra med bloggen det är nog att man kan få väldigt mycket tips just för hur man ska ta hand om klarinetten och lite grann hur man kan spela, det blir liksom ut över vanliga lektioner. Och just hur man tar hand om klarinetten kanske passar bättre att läsa om på en blogg, för det är nästan lite onödig tid från lektionen om man skulle fråga om det. Visst det är ju en viktig del men om man kan läsa om det på en blogg så är det ju nästan bättre, då kan man ju gå igenom och ställa andra frågor under lektionstid.
Genom att välja vilka saker som passar bäst att lära ut på lektionstid och vilka saker eleverna själva kan läsa om hemma kan undervisningen effektiviseras.
Studien visar också att bloggande hjälper elever att lära sig att använda internet. Ett exempel på det är att elever kan lära sig att formulera det de vill säga i ett blogginlägg på ett bra sätt också ur ett etiskt perspektiv eftersom de är medvetna om att det inte är tillåtet att skriva saker som får andra att må dåligt. Elever lär sig alltså hur det går till att blogga, men utvecklar också kunskaper som går att använda över hela internet. David ser också att den som läser bloggar kan få en bild av kulturen i samhället genom att ta del av det som olika människor delar genom sina inlägg.
21
får ju en väldigt bred bild av hur det sociala samhället ser ut och det kan man få väldigt mycket inputs från och man lär sig hur folk brukar prata egentligen.
Bloggkulturen speglar också hur samhället ser ut och på så sätt kan elever enligt David få större förståelse internetkultur och den omvärld hen lever i. Genom att använda klarinettbloggen i undervisningen upptäcker eleverna alltså att de också lär sig saker som inte direkt har med klarinett eller musik att göra, lärdomar de kan ha nytta av i livet i övrigt. Det som händer är att eleverna tar del av andras erfarenheter vilket kan ske var som helst på internet och då inte minst på klarinettbloggen.
5.2 Socialt och distribuerat lärande
Eleverna har tagit upp många exempel på hur de kan lära sig genom att ta del av andras erfarenheter som de sedan delar med sig av på bloggen och internet i övrigt. Eleverna beskriver att de tar del av andra elevers kunskap som finns tillgänglig på bloggen som leder till att deras bild av klarinett breddas.
Emil: Då kanske det är någon som tittar på det och rent ut sagt det kanske är någon som har undrat över hur man ska ta sådana här grepp och går in på bloggen och hittar det.
Intervjuare: Så man kan lära sig av varandras inlägg?
Emil: Dela med sig ungefär.
22
genom att få idéer på vad som kan göras och få tips på olika låtar blir det lättare för eleverna att få vara med och bestämma mer på klarinettlektionerna. Jag och Cecilia har upplevt att det kan vara svårt för henne att komma på vad hon vill göra och att det därför ofta blir läraren som bestämmer istället. Genom att kolla på bloggen får eleverna idéer. Dessa idéer tar de med sig till läraren och de kan sedan arbeta med dessa på en lektion. På detta sätt får eleven en större chans att påverka sin undervisning.
Receptive learning (Clark och Mayer, 1999) där eleverna genom att formulera inlägg reflekterar över sin kunskap och därmed befäster den är en typ av lärande som kan ske vid bloggande men som eleverna i denna undersökning inte ser. Eleverna ser i första hand att de lär sig mest av vad andra skriver och inte vad de själva skriver, undantaget är när eleverna lyssnar och reflekterar över sina egna inspelningar (se 5.3 Inspelning). Förklaringen till detta är enligt eleverna att saker de själva lägger upp har de redan lärt sig alltså lär de sig ingenting nytt på att lägga ut inlägg.
David: …och sen så vad heter det är det någon annan som skriver om det och så ser man det och så tänker man till ja just det. Det man själv skriver upp det vet jag inte riktigt för ifall det är någonting som man vill lära andra då har man ju typ lärt sig det redan innan man lägger upp det.
23
5.3 Inspelning
Informanterna ser det som en fördel att spela in sig själva. Dels kan de genom att lägga ut inspelningar på bloggen visa familj och släkt vad de kan utan att behöva ta med klarinetten hem till dem. På så sätt får eleverna visa upp vad de kan och känna stolthet och få feedback av människor i sin omgivning. Men den stora fördelen som eleverna menar bidrar till deras lärande är att de kan lyssna och analysera sitt spel utifrån. Det är lättare att analysera spelet när eleven inte behöver spela och lyssna samtidigt vilket Bill beskriver:
Bill: Alltså man kan ju höra lite hur det låter också så att man vet ungefär för när man spelar själv då vet man ju inte riktigt hur dom som står runt omkring, hur dom hör det och sådär. Så det är bra att få lyssna på sig själv och höra hur det låter och se vad man kan förbättra och sådant där.
Intervjuare: Just det, har du tänkt på det någon gång när du har lyssnat på bloggen?
Bill: Det är stor skillnad ifall man hakar upp sig eller sådant där men det tycker man inte när man spelar klarinett själv så där. Då tycker man inte att det gör så mycket. Men när man hör det så är det faktiskt väldigt stor skillnad.
Intervjuare: Så du tycker det är lättare att höra sådant när du lyssnar än när du spelar?
Bill: Ja.
Det är alltså enligt eleverna ett väldigt bra hjälpmedel att spela in sig själv. Det hjälper eleven att få en bild av hur hen ligger till och vilka saker hen behöver jobba vidare med. Fördelen med att lägga upp klipp också på bloggen är att det blir mer naturligt att filma sig själv om tanken är att visa upp det för någon som David uttrycker det. När eleverna analyserar sitt spel får de en inblick i hur långt de kommit i sin utveckling. Att spela in sig själv är alltså en metod för att bli medveten och att lättare kunna se sin utveckling. Men det finns också fler exempel på hur bloggen fungerar för ändamålet att främja elevernas metakognition.
5.4 Elevernas metakognition
24
både genom att lyssna på inspelningar och läsa sin text och se om det skett en utveckling när det gäller att uttrycka sig. Frida som tidigare bloggat om hästar menar: ”Då kunde man ju liksom se och även gå tillbaka och kolla vad man hade gjort.”
Anna har en idé om hur detta skulle kunna bli ännu tydligare. Genom att använda sig av en färgskala kan inläggen sättas in i en nivå. Då kan eleven själv peka på skalan och andra kan också bedöma var hen befinner sig utvecklingsmässigt.
Anna: Men alltså jag tycker vi skulle kunna ha en färggrad. Den går ju uppåt i olika färger från ett mörkt till ljusare och ljusare och ju högre upp man kommer i den skalan. Det får alla se vilken skala jag ger det här inlägget då får man ju se om man kan bli bättre och bättre för ju högre upp den kommer ju bättre blir man.
Intervjuare: Okej ja just det så ju ljusare färg ju bättre är man?
Anna: Ja.
Intervjuare: Okej men vem ska sortera inläggen då? På den där skalan?
Anna: Va?
Intervjuare: Eller hur tänkte du ska man som sätta in i en…
Anna: Alltså om jag sätter fram ett inlägg då är ju den här färgskalan under det inlägget och då kan man ju peka själv vad man tycker.
Intervjuare: Ja, så man själv kan säga var på skalan man befinner sig?
Anna: Ja.
Intervjuare: Just det, Så då skulle man haft en sådan skala på bloggen?
Anna: Ja.
Intervjuare: Just det, Men tror du om vi tittar tillbaks på inläggen igen kanske i januari så tittar vi vad du gjorde i höstas tror du att du då kan se att det kanske har blivit bättre?
Anna: Ja då kan man faktiskt se det.
Intervjuare: Ja just det.
25
Att använda sig av en färgskala som gör att eleven själv kan placera in sin prestation på en nivå och få hjälp av andra att bedöma sin progression upplever alltså Anna skulle bidra än mer till att lättare kunna se sin utveckling. Bloggande har visat sig främja metakognition (Kjällander, 2011) och eleverna har förklarat hur detta fungerar för dem, genom att lyssna på sig själv eller andra som spelar och att reflektera kring och bedöma insatserna.
5.5 Motivation
Studien visar att bloggen och bloggande kan bidra till motivation för klarinettspel. I många fall handlar det om att inspireras av det andra lägger ut på internet. Genom att se vad andra gör får eleverna idéer kring vad de själva vill göra och genom att se att andra har roligt när de spelar kan de ta med sig den glädjen som smittar av sig. David förklarar det så här:
David: Ja det tror jag för om man tänker liksom videor som bara lär dig spela det här och så här spelar man det här så kan man se hur pass bra andra personer är. Om man tänker att det här gör den personen jättebra och jag skulle också vilja vara där, som exempelvis det klippet som jag lade upp det var ju en väldigt häftig grej. Och det tänker man ju liksom; det där skulle vara himla coolt att kunna göra. Och jag tänker att det sporrar en till att vilja lära sig mer. Och hur kom den här personen dit liksom?
26
kan bli ett inslag på lektionerna som gör det roligare att spela. Att göra någonting annat än själva spelandet men som ändå är kopplat till klarinett kan alltså skapa motivation.
5.6 Bloggens utvecklingsmöjligheter
Eleverna hade flera olika idéer om hur bloggen skulle kunna utvecklas. Dels handlar det om innehåll, layout och funktioner på bloggen. Innehåll handlar om vad som skrivs på bloggen, dvs teman för inläggen. Layout handlar om hur bloggen ser ut estetiskt och hur lättläst den är. Funktioner på bloggen kan handla om vad som går att göra på bloggen exempelvis kommentera inlägg, anmäla skadligt innehåll eller möjligheter att ändra utseende. Både Anna och Bill skulle önska att det fanns mer fakta om klarinetten på bloggen.
Bill: Man skulle ju kunna… när man går in på klarinett till exempel skulle man kunna ha som en ritning nästan hur en klarinett är byggd och olika delar å toner och så där.
[…]
Anna: Jag tycker det skulle bli bättre om dom här man skriver i skulle bli lite större om man typ ska skriva någon liten faktatext om klarinetten, varför den gjordes, hur och av vem.
Intervjuare: Ja, så att man kan läsa om det på bloggen eller?
Anna: Hur den har utvecklats, ja, så man kan skriva om sådant.
27
blogg som jag som lärare publicerar på. På detta sätt kan läraren förklara saker eleverna uppfattar som svåra så kallat; directive learning (jfr Clark & Mayer, 1999).
Av elevernas svar framgår också att bloggen skulle kunna utvecklas layoutmässigt. Att det är lätt för besökaren att hitta det hen vill lära sig på bloggen tycker David är viktigt. Han menar att det genom att använda kategorier blir lättare att hitta inlägg på ett visst ämne som eleven vill lära sig mer om. Att ha en tilltalande och snygg bakgrund på bloggen framställde Emil som viktigt. Då han läst andra bloggar har han upplevt vissa bakgrunder som icke tilltalande. Han skulle också önska en funktion där det gick att spara rubriker och lägga till dem i en lista - detta för att det sedan ska finnas alternativ att välja mellan när inlägg ska skrivas. Som i all internetpublicering kan det skapas inlägg eller kommentarer med olämpligt innehåll. Anna har en lösning på det. Hon tycker att det ska gå att anmäla inlägg och kommentarer som uppfattas som elaka.
David sammanfattar hur bloggen kan blir bättre: ”Jag vet inte, det är det jag tänker är väl att för att lära sig så mycket som möjligt det är ju att lägga upp så mycket som möjligt egentligen.” För att bloggen ska utvecklas och för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt behöver det därför finnas ännu fler inlägg och helt enkelt mer material.
5.7 Svårigheter med blogg som verktyg
Eleverna upplever vissa svårigheter eller nackdelar med att använda blogg. Ett exempel är att några elever har haft tekniska problem med att komma in på bloggen eller komma ihåg lösenordet. De har inte vetat hur de ska göra för att logga in. Emil har tagit upp aspekten med säkerhet på internet.
Intervjuare: Finns det några nackdelar då?
Emil: Vad skulle det vara? Jo det är klart, om man ska gå in på riktigt stora grejer då kan det ju vara någon hackare som går in kanske eller något sådant inte vet jag.
28
spelar, men tänker sig det som en tröskel: ”Ja alltså jag kanske borde lägga ut någon video för att kanske ta bort rädslan.” Frida som inte heller bloggat innan intervjuerna genomfördes beskriver ett hinder att hon inte är säker på att hon har tid att blogga på sin fritid. Hon är inte heller säker på att hennes telefon skulle klara av att lägga upp bilder och filmer vilket blir ett problem. Både Cecilia och Frida uppger dock att de kanske skulle kunna tänka sig att prova blogga. Dessa hinder ser jag som lärare som möjliga att komma förbi. Det handlar mycket om att eleven ser hinder istället för att se möjligheter. Om eleverna skulle få hjälp att komma igång och få påminnelser finns möjlighet att eleverna skulle kunna komma igång med bloggandet. Cecilia frågade också i intervjun hur många det var som hade bloggat vilket jag tolkar som en nyfikenhet och som ett bra första steg mot att börja blogga.
5.8 Sammanfattning av resultatet
29
30
6 Diskussion
Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion som tar upp metodens för- och nackdelar och studiens validitet och reliabilitet och en resultatdiskussion där resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och vilken betydelse resultatet kan få i framtiden.
6.1 Metoddiskussion
Som metod valde jag kvalitativ intervju för att få en förståelse för informanternas personliga uppfattningar. Jag är nöjd med intervjuerna och upplever att eleverna gav relevanta svar utifrån mitt syfte och hade mycket att säga under intervjuerna.
Att i rollen som lärare intervjua de elever som läraren vanligtvis undervisar kan innebära både för och nackdelar. Det går inte att komma ifrån att eleverna hamnar i en beroendeställning till mig. Det är frivillig undervisning vilket innebär att eleverna inte får omdömen eller betyg från mig men troligtvis vill eleverna ändå vara till lags. Detta skulle kunna göra att en person inte vågar ta upp negativa aspekter av blogg som arbetssätt utan istället svarat vad de trott att jag velat höra. Det kan också ha skett att mina tidigare uppfattningar om en elev påverkat hur jag ställt frågor och att vilka svar jag förväntat mig bidragit till vilka svar jag fått. Att ha en relation till eleverna gav dock en viss kunskap om elevernas datorvana och inställning till bloggande sedan tidigare vilket gjorde det lättare att ställa följdfrågor och på så sätt få tillgång till data jag kanske annars inte nått. En annan fördel med att ha en relation till eleverna och att befinna sig i en för båda parterna känd miljö är att det blir mer bekväm och trygg stämning. En annan fördel med att intervjua elever jag undervisar är att det inte var svårt att hitta informanter. Lyckligtvis var det heller inte problem att få eleverna att ställa upp eller få föräldrarnas godkännande. Informanterna var till stor del i mellanstadieåldern detta eftersom det finns fler elever i den åldern som spelar och för att flera av dem var aktiva på bloggen. Det hade dock kunnat vara intressant att se om det skulle bli ett annat resultat med fler deltagare i lågstadie- och gymnasieålder.
31
överens om begreppens betydelse. Ett exempel var när jag fick förklara begreppet motivation och vad det kan betyda i en undervisningssituation. Hade en kvantitativ studie genomförts hade risken att alla eleverna inte skulle förstå frågorna funnits. Eleverna har också olika erfarenheter av datorer och deras datorvanor skiljer sig. Utifrån detta kommer de tolka frågor på olika sätt. Därför är det en fördel att använda en kvalitativ insamling av data eftersom olika synvinklar då kan tas med. Att göra ljudupptagningar var en stor fördel då jag hade fullt upp med att aktivt lyssna på eleven, uppmuntra vad de sa och fundera på vilka följdfrågor som skulle ställas. I vissa fall gjorde eleven rörelser och mimik som inte kom med på inspelningen och då var det svårt för mig att minnas exakt vad som hände fast transkriberingen genomförde i anslutning till intervjuerna. Detta hade kunnat vara en orsak till att filma intervjuerna men det finns en risk att den trygga stämningen då skulle ha äventyrats. Eleverna verkade dock inte störas av ljudinspelningen. Det var inte så många fall där jag saknade mimik och kroppsspråk och jag tror inte att det hade funnits så mycket relevant material att hämta från en bildinspelning utöver det som kom med på ljudinspelningen. Därför menar jag att ljudinspelning uppfyller de kriterier som behövs för att uppfylla studiens syfte. Det var få elever som hade några nackdelar att påvisa med blogg som verktyg för deras lärande. Det finns dock upplevda nackdelar med blogg som eleverna tog upp9. Att vissa elever inte tog upp några svårigheter eller nackdelar kan bero på att respondenterna inte sett några nackdelar alternativt att de inte vågat eller velat ta upp dem. I en intervjusituation är respondenten inte anonym vilket kan påverka svaren (Lantz, 2013) och det jag hade kunnat göra annorlunda är att ha haft fler riktade frågor som berörde svårigheter och/eller nackdelar. Det skulle i så fall ha kunnat ge ett annat resultat men det är också möjligt att resultatet ändå skulle ha blivit det samma.
De svar som framkom i intervjuerna var stundtals lika för flera respondenter men relativt ofta framkom unika svar. Dessa kan ses som exempel på det som eleverna anser går att lära sig och ger en bild av elevernas samlade syn på bloggen som verktyg för lärande. Det är dock inte säkert att alla respondenter skulle ställa sig bakom alla svaren och då kan frågan ställas om resultatet blir tillförlitligt. För att försäkra sig om detta hade en gruppintervju eller enkät för att stärka om resultatet är giltigt kunnat genomföras. Jag anser dock att resultatet är giltigt då resultatet representerar informanternas bild - ett kvalitativt resultat som är giltigt i denna kontext.
32
En intervjuare kan lätt påverka svaren från respondenterna. Jag upplevde inte detta som ett stort problem och tror inte att det har påverkat studien i större utsträckning. Under intervjuerna uppmuntrade jag eleverna i vad de berättade för att de skulle utveckla sina svar och känna att det som togs upp var intressant. Vid ett tillfälle tog en elev upp ett förslag och jag märkte att han blev osäker. Detta kan ha berott på min reaktion då jag var skeptisk till förslaget eftersom jag vet att det han efterfrågade redan finns på bloggen. Detta kan ha hänt fler gånger utan min kännedom. En annan sak jag blivit uppmärksammad på att jag gjorde under intervjuerna var att ställa ja och nej-frågor. Detta gäller följdfrågor, i flera fall ställdes en ja eller nej-fråga för att ta reda på är det så här eleven menar. Öppna följdfrågor, exempelvis hur menar du då? hade kunnat ge ett annat material istället för att begränsa elevernas svar till den fråga som ställdes. Det är lätt att vilja få fram ett svar men eleverna kunde ha fått mer tid att tänka om jag haft mer tålamod.
Vissa saker hade alltså kunnat göras annorlunda. Jag är också nyfiken på om resultatet hade sett annorlunda ut om eleverna fått använda bloggen en längre tid innan intervjuerna genomfördes. Att träna mer på att intervjua genom att genomföra förintervjuer hade också kunnat vara till studiens fördel då jag kände mig mer varm i kläderna efter att några intervjuer genomförts. Vid transkriberingen av intervjuerna insåg jag att vissa svar var otydliga och att jag i vissa fall velat veta mer om någonting. Där hade några fler följdfrågor kunnat vara till hjälp.
33
6.1.1 Validitet och Reliabilitet
Varje kvalitativ studie är på något sätt unik och på detta sätt finns inga tydliga regler att följa. Validitet handlar då om beskrivningen av hela forskningsprocessen och om den gjorts på ett sådant sätt att läsaren kan bilda sig en egen uppfattning om resultatet. Från hur forskningsfrågor tillkommit till hur resultatet har redovisats och alla steg där emellan (Davidson & Patel, 2011). Detta handlar om hur forskaren använder sig av sin förförståelse från tidigare forskning i sin studie men också om medvetenhet till exempel vid transkribering av intervjuer. Då forskaren bör vara medveten om de val som görs till exempel hur talspråk översätts till skriftspråk och hur mimik, kroppsspråk och pauser behandlas i transkriberingen. Genom att forskaren har med sig detta tankesätt i formuleringen av rapporten stärks validiteten. Validitet och reliabilitet är starkt sammanflätade i kvalitativ forskning eftersom reliabilitet inte kan mätas i siffror eller genom att få samma resultat flera gånger. God reliabilitet handlar istället om att fånga variationer vilket gör att reliabilitet närmar sig validitet och därför kommer endast validitet diskuteras här (Davidson & Patel, 2011). Resultatet jag fått fram är att anses giltigt för den grupp som deltagit och det sammanhang där studien har ägt rum. Studien bygger på det arbete jag och eleverna gjort under terminen och därför har detta arbete stor betydelse för resultatet. Det kan vara svårt att upprepa exakt samma forskning i ett annat sammanhang och få samma resultat men det är heller inte meningen med kvalitativ forskning. Kvalitativ forskning kan leda till en förståelse för ett fenomen i en kontext, varför en generalisering i vissa fall kan göras i förhållande till liknande kontexter och situationer (Davidson & Patel, 2011). Detta betyder att resultatet är giltigt i sin kontext och liknande forskning i ett liknande sammanhang skulle kunna få ungefär samma resultat. Jag har genom denna studie fått svar på mina frågeställningar och tillförlitligheten eller validiteten av resultatet anser jag vara god.
6.2 Resultatdiskussion
34
då de har läxor och andra aktiviteter att göra på sin fritid. När eleverna inte har lärarstöd vid bloggandet uppstår också lättare tekniska bekymmer vilket eleverna exemplifierat genom att de glömt lösenordet eller inte förstått hur det skulle logga in. När eleverna bloggar tillsammans med sin lärare blir alltså tekniska problem och tidsbrist inte ett problem. Då eleverna blivit mer vana vid arbetssättet med blogg är det möjligt att de kan arbeta mer på egen hand.
Jag reagerade på elevernas sätt att se på publicering av inlägg. Kerstetter (2010) menar att arbetet med att publicera inlägg är i sig en lärprocess eftersom eleverna får tillfälle att reflektera över saker de lärt sig genom att formulera det på bloggen. Jag delar Kerstetters syn och förvånades därför över elevernas syn där de menar att de inte lär sig någonting på att publicera inlägg för innehållet i inlägget består av deras tidigare kunskap med undantag för när de lägger ut bilder. I elevernas synvinkel har de alltså ett färdigt resultat när de publicerar sina inlägg. Frågan är om det bidrar till ökad prestationsångest för att publicera? Skulle tröskeln till att publicera inlägg bli lägre om eleverna såg publicering som ett steg i en lärprocess? Jag tror att det skulle kunna hjälpa vissa elever att se webbpubliceringen som en del i processen för lärande och att jag som lärare kan hjälpa eleverna att bredda deras syn för att de ska kunna komma över tröskeln till att börja blogga. Elevernas motivation att blogga bygger på att skapa en god lärmiljö, en kultur där de känner att de har värdefull kunskap och att denna kan vara till nytta för andra (Dysthe, 2003). Detta kan ta tid att bygga upp. Jag skulle tro att det är lättare att få igång elever och få dem att bli självständiga i en obligatorisk skolform. Elever som kommer till kulturskolan kommer för det första bara en eller ett par gånger i veckan vilket gör att de inte är lika hemmastadda i miljön. Den mesta av undervisningen för de elever som deltagit i studien sker enskilt vilket gör det svårare att bygga upp en lärmiljö runt bloggen. Det tar förstås tid från de övriga momenten i undervisningen att jobba med blogg och om bloggande bara skulle ske på lektionerna skulle det resultera i ett relativt litet antal inlägg. Min bild av ett lyckat arbete med blogg som verktyg för lärande är att alla elever tillsammans behöver skriva en tillräcklig mängd inlägg. I min studie har relativt få elever deltagit och om det istället är många elever som lägger ut inlägg blir det mycket information som eleverna kan ta del av. På så sätt behöver varje elev inte skriva en stor mängd inlägg.
