• No results found

”…man orkar mer och har mer arbetsglädje”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”…man orkar mer och har mer arbetsglädje”"

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för socialt arbete och kriminologi

”…man orkar mer och har mer

arbetsglädje”

- om arbetstidsförkortningens påverkan på välbefinnande och

arbetssituation utifrån socialsekreterares perspektiv

Karin Wreiding

2020

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Socialt arbete

Socionomprogrammet Examensarbete i social arbete Handledare: Jimmy Munobwa

(2)
(3)

Abstract

Title: ”…you have more stamina and more job satisfaction – about worktime reduction impact on well-being and work situation from the perspective of social workers

Author: Karin Wreiding

The study aimed to investigate how social workers experienced the effects of the introduction of reduced working hours based on health and well-being and the possibility of performing the work. Four social workers employed in individual and family social services in one Swedish municipality were interviewed in a qualitative interview study. The results showed that the same workload in a shorter time had a positive outcome in the form of reduced stress, increased control and a better balance between work and leisure. The results contradicted some previous research in that the experiences were described as positive despite the fact that the workload was not reduced. In general, social workers experienced a positive effect in terms of recovery, health and time for the family. Differences in the social workers' responses were analyzed and discussed, among other things in terms of recovery in relation to mentally difficult events at work and availability.

(4)

Sammanfattning

Titel: ”…man orkar mer och har mer arbetsglädje” – om arbetstidsförkortningens påverkan på välbefinnande och arbetssituation utifrån socialsekreterares perspektiv

Författare: Karin Wreiding

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplevde effekterna av införandet av arbetstidsförkortning utifrån hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet. Fyra socialsekreterare inom Individ- och familjeomsorg i en svensk kommun intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att samma arbetsbelastning på kortare tid hade ett positivt utfall i form av minskad stress, ökad kontroll och bättre balans mellan arbete och fritid. Resultatet motsade viss tidigare forskning genom att upplevelserna beskrevs som positiva trots att arbetsbelastningen inte minskats. Generellt sett upplevde socialsekreterarna en positiv effekt i fråga om återhämtning, hälsa samt tid för familjen. Olikheter i socialarbetarnas svar analyserades och diskuterades, bland annat i fråga om återhämtning i förhållande till psykiskt jobbiga händelser på jobbet samt tillgänglighet.

(5)

Förord

Jag vill börja med att tacka mina informanter som deltagit i denna studie. Utan er med-verkan hade det inte blivit någon uppsats. Tack för att ni tog er tid och för att ni delat med er av erfarenheter och reflektioner. Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare Jimmy Munobwa, som med klokskap, uppmuntran och konstruktiv kritik bidragit till att föra arbetet med denna uppsats framåt.

Slutligen vill jag, från djupet av mitt hjärta, rikta ett varmt och innerligt tack till min familj, min chef och mina kollegor som genom peppning, uppmuntran och avlastning hjälpt mig ro detta i hamn. Ni har alla bidragit till att frigöra tid och lyft mig när tvivlet på min egen förmåga börjat gro. Tusen tack!

Järvsö, december 2020 Karin Wreiding

(6)

Innehåll

1.Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 3

1.3 Relevans för socialt arbete ... 3

1.4 Syfte ... 4 1.5 Frågeställningar ... 4 1.6 Uppsatsen disposition ... 4 1.7 Förförståelse ... 4 2. Tidigare forskning ... 6 2.1 Tillvägagångssätt ... 6

2.2 Arbetsmiljöproblem inom socialtjänsten ... 7

2.3 Förkortad arbetstids påverkan på hälsa och välbefinnande ... 9

2.4 Diskussion av forskningsläget ... 10

3. Teori ... 11

3.1 Krav – kontroll – stöd-modellen ... 11

3.1.1 Krav ... 11

3.1.2 Kontroll ... 12

3.1.3. Socialt stöd ... 12

3.1.4 Modellens olika områden ... 13

3.2 Work-life balance ... 14

3.3 Diskussion av teorier ... 15

4. Forskningsmetod ... 17

4.1 Forskningsdesign ... 17

4.3. Tillvägagångssätt ... 18

4.3.1 Urval inför intervjuer ... 18

(7)

4.4.4 Transparens och triangulering ... 22

4.5 Forskningsetiska överväganden ... 23

5. Resultat och analys ... 25

5.1 Presentation av informanter ... 25

5.2 Upplevd hälsa och välbefinnande ... 25

5.2.1 Stress och återhämtning ... 26

5.2.2 Fritid och familj ... 28

5.2.3 Sjukfrånvaro ... 29

5.3 Upplevd möjlighet att utföra arbetet ... 31

5.3.1 Arbeta smart och effektivt ... 31

5.3.2 Känsla av krav, kontroll och stöd ... 32

6. Diskussion ... 34

6.1 Resultatsammanfattning ... 34

6.2 Resultatdiskussion ... 34

6.2.1 Upplevelse av hälsa och välbefinnande ... 35

6.2.2 Upplevd möjlighet att utföra arbetet ... 37

6.3 Metoddiskussion ... 39

6.4 Förslag på fortsatt forskning ... 39

Referenser ... 41

Bilaga 1. Brev till informanter ... 47

(8)

1

1.Inledning

I många av Sveriges kommuner har socialtjänsten under lång tid haft problem med både hög personalomsättning och ökande sjukskrivningstal (Vision, 2017).

Arbets-belastningen har upplevts som alltför hög, vilket lett till höga ohälsotal orsakade av stress (Welander m.fl., 2017). Socialsekreterare upplever också i stor utsträckning att återhämtningen påverkas negativt då tankar på jobbet ockuperar under fritiden, samt att de går till jobbet trots sjukdom (Arbetsmiljöverket, 2015). Mot bakgrund av detta har flera kommuner på senare tid provat att införa kortare arbetsdagar med bibehållen lön.

1.1

Bakgrund

Sverige har sedan 1982 en lagstadgad ordinarie veckoarbetstid på 40 timmar (SFS 1982:673). Arbetstidslagen är en semidispositiv lag, vilket betyder att den genom kollektivavtal kan ersättas helt eller delvis enligt arbetsmarknadens parters överenskommelse (SOU 2002:12). Inga justeringar har gjorts i arbetstidslagen sedan den fastställdes, däremot har många arbetsgivare och arbetstagare kollektivavtal utformade för att möta samtiden. Bland annat har distansarbete och flextid blivit vanligt för att locka kompetent arbetskraft samt öka balansen mellan arbete och fritid (Allvin m.fl., 2006). Ett annat sätt att åstadkomma samma resultat som provats i olika organisationer, och med olika utfall, är arbetstidsförkortning (Arbetslivsinstitutet, 2007). Arbetstidsförkortning har dessutom visat sig ha positiva hälsoföljder i form av bland annat minskad trötthet, ökat välbefinnande och minskad stress.

Socialtjänsten bedriver socialt arbete på individ- och familjenivå utifrån Social-tjänstlagen, vilken säger att Socialtjänstens arbete ska bedrivas med individens integritet och självbestämmanderätt i fokus (SFS 2001:453). Socialt arbete innebär ofta mänskliga kontakter och innefattar allt från stöd, service, kommunikation, samarbete och bedöm-ningar till att planera och administrera (Cree, 2003, ref. i Thylefors, 2008).

(9)

2 bland annat hög arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser, otydligt arbets-innehåll och bristande stöd (Arbetsmiljöverket, 2018).

Intresset för området väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen inom socionomutbildningen, vilken gjordes på en av enheterna i den undersökta kommunen. Jag föreställde mig att det inte gick ihop att utföra samma mängd arbete på kortare tid om syftet med åtgärden var att minska personalens stress. Den undersökta kommunen har nu permanentat sju timmars arbetsdag för alla anställda inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) som är anställda på 50% eller mer, förutom arbetsledningen. Detta står i kontrast mot kommuner som genomgått samma försök, men som valt att inte permanenta den förkortade arbetstiden. En sådan är Enköping, som efter en ett år lång testperiod med sex timmars arbetsdag valt att återgå till åtta timmars arbetsdag med ett flextidsavtal som möjliggör sju timmars arbetsdag (Letser, 2019). Initiativet till projektet kom från den dåvarande Social- och omsorgsnämnden, och målet var att minska socialsekreterarnas stress och ge dem möjlighet till bättre återhämtning, vilket skulle leda till sänkta sjuktal och minskad personalomsättning. Ett annat mål var att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare. Inför projektet startade tillsattes en arbetsgrupp bestående av verksamhets-chef, verksamhetsutvecklare, enhetschefer, medarbetare samt fack- och skyddsombud. Gruppen åkte innan projektstart till en annan kommun på studiebesök som införde en variant av arbetstidsförkortning 2017 efter att i projektform ha arbetat fram ett för dem fungerande koncept. Från denna fick Kommun X med sig värdefulla tips inför sin egen projektstart i januari 2018. Under projektets gång har olika mätningar gjorts både utifrån statistik över sjukfrånvaro och konsultkostnader samt intervjuer med socialsekreterare och ledning. Statistiken visar att sjukfrånvaron minskade när projektet inleddes och höll sig ganska konstant under projekttiden. I juli 2018 kom en halvtids-rapport, vilken beskriver hur projektet fortlöper, hur personalen upplever den förkortade arbetstiden och hur organisationen ställs inför nya problem att lösa. I mars 2019 kom slutrapporten från följeforskningen, vilken gör gällande att resultaten av försöket är helt i linje med de mål som sattes upp inför detsamma. Bland annat har IFO vid projektslut inga problem att rekrytera, rekryteringsbehovet har minskat kraftigt och kostnaderna för konsulter har således reducerats.

Av konfidentialitetsskäl benämns den studerade kommunen i fortsättningen som

Kommun X. Av samma anledning har jag valt att anonymisera de rapporter från

(10)

3

1.2 Problemformulering

Precis som i många andra kommuner hade IFO i Kommun X under lång tid haft problem med många sjukskrivningar, hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera nya socialsekreterare (Anonym & Anonym, 2019). För att försöka komma tillrätta med detta inleddes i januari 2018 ett försök med förkortad arbetstid

Arbetstidsförkortning kan låta som en ytterst generös gest mot de anställda, då det signalerar att arbetsgivaren månar om sina anställdas hälsa och privatliv. Å andra sidan kan det vid närmare eftertanke låta som en lösning som blir kontraproduktiv och som väcker tvivel runt dess positiva effekter. Om de anställda mår dåligt på jobbet, upplever arbetsbelastningen som för hög, känner sig stressade, sjukskriver sig och i värsta fall byter arbete, är det då verkligen rimligt att tro att färre timmar att utföra sina arbetsuppgifter på är lösningen? Eller leder det istället till att stressen och därmed sjukskrivningarna ökar? Det är med utgångspunkt i dessa frågor jag vill genomföra denna studie för att ta reda på hur medarbetarna upplever förändringen. Min studie kan tyckas onödig då det redan skrivits en utförlig slutrapport om projektet i Kommun X, men jag anser att det är värdefullt med en uppföljning drygt ett år efter projektslut då sju timmars arbetsdag nu är det normala och socialsekreterarna har haft möjlighet att reflektera över sin arbetssituation utan att påverkas av “nyhetens behag” som en arbetstidsförkortning skulle kunna vara.

1.3 Relevans för socialt arbete

Med den här studien vill jag belysa hur arbetet på IFO har förändrats i och med den förkortade arbetstiden. Alla socialsekreterare som arbetar inom IFO har samma arbetsuppgifter som tidigare, de har även samma mängd arbetsuppgifter. IFO ingår i en offentlig verksamhet och hur den styrs påverkar samhället på alla nivåer. De förändringar som görs inom organisationen påverkar därmed samhället på både makro-, meso- och mikronivå.

Verksamheten anpassas delvis utifrån människors behov, men ska samtidigt bedrivas med lönsamhet och effektivitet i fokus. Arbetet som görs på enheten ska också hålla en viss kvalitet, samtidigt som det finns en budget att hålla sig inom.

(11)

4

1.4 Syfte

Syftet är att undersöka upplevda effekter på socialsekreterarnas arbetssituation utifrån införandet av sju timmars arbetsdag inom IFO i Kommun X.

1.5 Frågeställningar

· Hur upplever socialsekreterarna att arbetstidsförkortningen påverkat deras hälsa och välbefinnande?

· Hur upplever socialsekreterarna att arbetstidsförkortningen påverkat möjligheten att hinna med arbetet?

1.6 Uppsatsen disposition

Uppsatsen är indelad i sex kapitel. Det första kapitlet börjar med en bakgrund som beskriver hur situationen i Kommun X har sett ut. Därefter följer syfte och frågeställningar, och kapitlet avslutas med uppsatsen relevans för socialt arbete. I det andra kapitlet redogörs för tidigare forskning samt hur sökprocessen efter densamma har gått till. Det tredje kapitlet går igenom teorier och begrepp som jag ansett vara relevanta. I uppsatsens fjärde kapitel behandlas vald metod samt tillvägagångssätt, urval, trovärdighet, förförståelse och etiska ställningstaganden. Resultatet av studien varvat med analys framställs i det femte. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och metod i det sjätte och sista kapitlet.

1.7 Förförståelse

(12)

5 Jag har som anställd inom IFO i Kommun X en förförståelse om hur arbetsmiljön påverkar socialsekreterares hälsa och välbefinnande då jag själv upplever det i min yrkesroll. Jag har också kunskap om hur verksamheten fungerar och hur den förändrats. Den förförståelse jag har kan vara en fördel då jag har kännedom om verksamheten och den arbetsmiljö som råder, men den riskerar samtidigt att påverka mitt resultat. Jag måste därför ha detta i åtanke när jag samlar in och analyserar mitt material för att undvika att jag likställer mina erfarenheter med resultatet. Jag kan inte helt utesluta att mitt arbete påverkats av min förförståelse, men min medvetenhet runt detta har gjort att jag aktivt strävat efter ett så objektivt arbetssätt som möjligt.

(13)

6

2. Tidigare forskning

Jag kommer här redovisa vad jag har hittat i mina sökningar efter tidigare forskning som rör det ämne jag valt att undersöka, samt forskning utifrån den teori jag ämnar använda för min analys. Jag börjar med att gå igenom vilka olika databaser och andra sökvägar jag använt mig av, samt vilka sökord jag använt. Avsnittet avslutas med en översikt över forskningsläget med åtföljande eventuella kunskapsluckor.

2.1 Tillvägagångssätt

Jag har i min studie använt mig av både publicerat vetenskapligt material och icke vetenskaplig litteratur i form av bland annat avhandlingar och rapporter. Sökningar efter tidigare forskning har i första hand gjorts med hjälp av sökmotorn Discovery. Jag har avgränsat sökområdet till att bara visa publiceringar gjorda år 2010-2020, artiklar som är refereegranskade samt tillgängliga i fulltextformat. Jag har också valt att endast visa träffar tillgängliga i databaserna SocIndex, SwePub, Scopus samt Emerald. Genom att utgå från det område jag valt för min studie listade jag ord med anknytning till detta. De engelska söktermer jag använde mig av är social work, stress, reduced work hours, work

engagement och job demands.

Den första slagningen gjorde jag med orden social work, stress och reduced work

hours med tillhörande synonymer föreslagna av sökmotorn. Jag fick 23 träffar, av vilka

jag efter att ha läst rubriker och sammanfattningar valde ut fem stycken som jag ansåg relevanta för min studie. Nästa sökning gjordes med orden social work, job demands och

work engagement. Denna resulterade i 163 träffar, vilket av mig uppfattades som ett för

stort antal att läsa. Dock fångade den första i listan mitt intresse, en artikel om hur upplevda krav och hälsa påverkar engagemanget, varför den valdes ut. Efter att ha läst rubrikerna på de två första sidorna i träfflistan valde jag ut ytterligare en som kändes relevant då även den avhandlar hur engagemanget hos socialarbetare påverkas av resurser, belöningar och upplevd kontroll. Jag gjorde en sökning med de svenska orden

socialtjänst och stress, vilket gav fem träffar. Av de valdes en artikel ut som kopplar hur

arbetsvillkor påverkar återhämtning och hälsa.

(14)

7 Med hjälp av Google hittade jag halvtidsrapporten och slutrapporten om projektet i Kommun X, genom att söka på 7 timmars arbetsdag. Samma sökning gav mig en artikel från tidningen Akademikern. Genom en sökning på arbetsmiljöproblem inom

socialtjänsten hittade jag värdefullt material från bland annat Arbetsmiljöverket.

Jag har även sökt efter specifika artiklar, rapporter och avhandlingar som angetts som referenslitteratur i de artiklar och rapporter jag fått fram i mina sökningar genom att använda Google.

2.2 Arbetsmiljöproblem inom socialtjänsten

Tidigare forskning visar att socialsekreterare i högre grad byter arbetsplats än andra, vilket kan förstås som en protest mot dåliga arbetsvillkor. De dåliga arbetsvillkoren består av hög arbetsbelastning, rollkonflikter och minskat handlingsutrymme, vilket leder till en obalans mellan krav och resurser (Tham, 2017). Det visar sig också att ansvaret att hantera den uppkomna obalansen ofta ligger på den enskilde medarbetaren. Detta kan innebära ett användande av strategier som inte gynnar vare sig hälsan eller kvaliteten i arbetet (Arbetsmiljöverket 2018).

För att kunna hantera ett så pass krävande arbete som socialt arbete ofta är krävs återhämtning. Bristande återhämtning i form av dålig sömn och tankar på jobbet utanför arbetstid bidrar till hälsoproblem och utbrändhet (Aronsson m.fl., 2014). Socialsekreterare har generellt sett en sämre återhämtningsförmåga än medarbetare inom andra människobehandlande yrkesgrupper. De som upplever bristande återhämtning, upplever också i högre utsträckning att de behöver göra andra prioriteringar, ändra sin planering samt höja tempot i arbetet. Återhämtningsproblem, höga stressnivåer och utbrändhet kan kopplas till bland annat för lite tid för reflektion, bristande resurser och bristande stöd (Aronsson m.fl., 2014).

(15)

8 repressalier. Därför behöver även detta ses över för att ge socialsekreterarna så stor arbetstillfredsställelse och vilja att stanna kvar på arbetsplatsen som möjligt (Welander m.fl., 2017).

Att vilja lämna sitt arbete kan ses som en form av copingstrategi, vilken tillsammans med tystnad och minskad lojalitet utgör tre möjliga utfallsvarianter när arbetsmiljön upplevs som alltför bristfällig (Astvik m.fl., 2017). Att förbättra arbetsmiljön så att socialsekreterarna upplever en rimlig arbetsbelastning med större handlingsutrymme samt färre motstridiga krav kan motverka tystnad och påverka viljan att lämna sitt arbete, vilket leder till lägre stressnivåer och lägre personalomsättning.

Hur kraven inom socialt arbete upplevs i kombination med den psykiska hälsan påverkar också engagemanget från socialsekreteraren. Om kraven upplevs höga påverkar det den psykiska hälsan negativt, och engagemanget i arbetet minskar. Om kraven däremot upplevs rimliga, påverkar det den psykiska hälsan positivt, och engagemanget i arbetet ökar. Detta påverkar både arbetsmiljön på arbetsplatsen och organisationen, men även klienterna (Tesi, Aiello & Gianetti, 2019).

Astvik och Melin (2012) lyfter ytterligare en form av copingstrategi som de menar blir allt vanligare och som handlar om kompensation och kvalitetssänkning. När arbetsmiljön upplevs som bristfällig och arbetsmängden som för hög väljer ibland socialsekreterare att distansera sig från arbetsansvaret genom att be någon annan prioritera deras arbetsuppgifter. En annan strategi är att sänka sina egna krav på prestation och kvaliteten i arbetet. När tiden inte räcker till för att utföra ett bra socialt arbete kompenserar socialsekreteraren genom att sänka ambitionsnivån. Detta är en strategi som i förlängningen kan drabba klienterna som tenderar att uppleva socialsekreteraren som oengagerad och otillgänglig, och leder ofta till att socialsekreteraren upplever sin arbetsinsats som undermålig och därför mår dåligt (Astvik & Melin, 2012).

Även arbetstillfredsställelse, att känna mening med sitt arbete, påverkar en individs välbefinnande och reducerar risken för långtidssjukskrivningar och därmed behovet av rekrytering. Arbetstillfredsställelsen är direkt kopplad till hur individen upplever balansen mellan krav och resurser, och beror på ledarskap, gruppdynamik, handlingsutrymme och rollkonflikt (Clausen & Borg, 2011).

(16)

9 socialsekreterarnas hälsa och deras vilja att stanna (Tham, 2017; Aronsson m.fl., 2014; Astvik m.fl.,, 2017; Tesi m.fl., 2019; Arbetsmiljöverket, 2018). Socialsekreterarnas välbefinnande är avhängigt upplevda stressnivåer, möjlighet till återhämtning, balans mellan arbets- och fritid och hur arbetet är organiserat. En hög arbetsbelastning kan upplevas hanterbar om handlingsutrymmet samt stödet från chefer och kollegor står i proportion till ställda krav (Aronsson m.fl., 2014; Clausen & Borg, 2011; Arbetsmiljöverket, 2018).

2.3 Förkortad arbetstids påverkan på hälsa och välbefinnande

Att införa arbetstidsförkortning kan påverka socialsekreterares hälsa då en sådan kan ha positiva effekter på återhämtning, stress, trötthet, minnessvårigheter, utmattning och nedstämdhet. Att arbeta färre timmar per dag har även positiv påverkan på hälsan utanför arbetstid i form av bättre sömn på helgen och minskad påverkan på privatlivet (Barck-Holst m.fl., 2017; Schiller m.fl., 2017a).

En amerikansk studie från 2011 påvisar de positiva effekter en flexibel arbetstid kan medföra (Moen m.fl., 2011). I studien har 659 anställda på ett huvudkontor fått jobba enligt ROWE (Result Only Work Environment), vilket innebär att de anställda förlägger och planerar sin arbetstid helt själva. De kan med andra ord jobba hur mycket de vill, var de vill och när de vill, så länge jobbet blir gjort. Resultatet av studien visar att möjligheten att styra över sin egen arbetstid har positiva hälsoeffekter i form av bättre återhämtning och minskad konflikt mellan arbets- och privatliv även om den sammanlagda arbetstiden inte minskat. Det visar också en ökad benägenhet att stanna hemma samt uppsöka läkare vid sjukdom, ökad benägenhet att träna samt längre sammanhängande nattsömn.

Samtidigt syns tendenser av att reducerad arbetstid inte är enbart positivt då andra problem dyker upp istället, såsom sämre tillgång till samlad erfarenhet och kollegial stöttning då bemanningen decimeras samt att det blir svårare att genomföra gemensamma möten (Letser, 2019).

(17)

10 anställde, men också på organisationen. Balans mellan krav, handlingsutrymme och stöd blir än viktigare när arbetstiden blir kortare.

Utifrån tidigare forskning kan slutsatsen att arbetstiden påverkar den psykosociala hälsan dras då förkortad arbetstid ger längre återhämtningstid vilket leder till bland annat minskad stress, bättre sömn och mindre nedstämdhet (Holst m.fl., 2017; Barck-Holst m.fl., 2019; Schiller m.fl., 2017a). Forskning visar också att socialsekreterare i högre utsträckning stannar kvar på sitt nuvarande arbete när förutsättningarna för att orka blir bättre, till exempel genom förkortad arbetstid (Håkansson, 2017; Håkansson, 2016).

2.4 Diskussion av forskningsläget

(18)

11

3. Teori

I det här avsnittet redogörs för de teoretiska perspektiv som valts för att analysera resultatet av undersökningen. Jag har valt att använda mig av krav – kontroll – stöd-modellen samt work-life balance. Valet av dessa perspektiv har gjorts utifrån att de fångar och förklarar viktiga aspekter i studiens frågeställningar – hur socialsekreterarna upplever att arbetstidsförkortningen påverkat deras hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet.

3.1 Krav – kontroll – stöd-modellen

Krav – kontroll – stöd-modellen utvecklades under 1980-talet av Robert Karasek och Töres Theorell och fokuserar på vilken påverkan upplevda krav i kombination med upplevd kontroll och stöd i arbetet har på den enskilda arbetstagaren i fråga om hälsa, arbetstillfredsställelse och utveckling (Karasek & Theorell, 1990). Från början utgick modellen enbart från dimensionerna om krav och kontroll, men har utökats med dimensionen socialt stöd (Johnsson, Hall & Theorell, 1989).

3.1.1 Krav

Krav i arbetet delas in i fyra kategorier, psykologiska krav som handlar om hög arbetsbelastning, graden av svårighet och hur komplex situationen är, kvantitativa krav vilket handlar om den mängd arbetsuppgifter som ska hinnas med under en bestämd tid,

kognitiva krav vilket avser hur individen hanterar många arbetsuppgifter samtidigt, och emotionella krav som handlar om att hantera jobbiga upplevelser och känslor uppkomna

på arbetet (Sverke m.fl., 2016).

(19)

12

3.1.2 Kontroll

Kontroll över den egna situationen är något grundläggande och fundamentalt i människans tillvaro (Theorell, 2012). Genom att ha eller ta kommandot över sin situation minimeras risken för kontrollförlust och förödmjukelse. När en kontrollförlust riskeras känner individen stress och uppbådar kraft för att upprätthålla kontrollen. Om kontrollen går förlorad försätter sig individen istället i ett passivt tillstånd för att spara energi (Theorell, 2012).

Kontroll benämns också som handlingsutrymme, det vill säga individens utrymme att handla efter både organisationens uppdrag och klientens intresse (Thylefors, 2016; Svensson m.fl., 2008). I modellen har begreppet kontroll två dimensioner, uppgiftskontroll och färdighetskontroll. Uppgiftskontroll handlar om möjlighet att vara med och fatta egna beslut och delas upp i kontroll över arbetet och kontroll i arbetet, där kontroll över arbetet innebär delaktighet i mer övergripande beslut och kontroll i arbetet innebär att individen själv beslutar om hur arbetet ska utföras och i vilken ordning till exempel. Färdighetskontroll avser handlingsuttrymme rörande lärande, utveckling och kreativitet (Thylefors, 2008; Stressforskningsinstitutet, u.å.).

3.1.3. Socialt stöd

Dimensionen som avser socialt stöd handlar om det stöd individen får från kollegor, chefer och ledning i form av handledning, vägledning och dialog (Karasek & Theorell, 1990). Genom att erhålla uppskattning och erkännande för sin arbetsinsats befästs ett beteendemönster som betraktas som positivt för gruppens välmående och som hjälper organisationen att nå uppsatta mål. Dock ska inte det sociala stödet enbart betraktas som något positivt, då det ömsesidiga beroendet riskerar att leda till stress (Karasek & Theorell, 1990).

(20)

13

3.1.4 Modellens olika områden

Beroende på i vilken grad de olika delarna i modellen framträder påverkas individens hälsa på olika sätt. Den så kallade belastningshypotesen menar att höga krav i kombination med ett lågt handlingsutrymme och lågt socialt stöd ökar risken för ohälsa och vantrivsel. Det motsatta, bufferthypotesen, anger att höga krav kombinerat med stort handlingsutrymme och hög nivå av socialt stöd anses vara utvecklande för individen (Thylefors, 2008).

I modellen finns fyra extremområden; avspänd, aktiv, passiv och spänd (Karasek &Theorell, 1990). Den del av modellen som betraktas som hälsosam miljö utgörs av lägena avspänd och aktiv, där avspänd är det läget där individen inte upplever för höga krav samtidigt som handlingsutrymmet upplevs stort, och aktiv innebär att både krav och handlingsutrymmet upplevs vara högt. En förutsättning för att det ska vara en hälsosam miljö är dock att det sociala stödet är stort (Karasek & Theorell, 1990). Aktiva arbeten

Figur 1. Krav – kontroll – stöd-modellen.

anses stimulera individen att använda sin kompetens samt bidra till att individen använder sig av aktiva copingstrategier (Lidwall, 2010).

Det passiva läget inträffar när individen upplever låga krav i kombination med ett litet handlingsutrymme, och kan bidra till att individen upplever sin arbetssituation som stimulansfattig oavsett om det sociala stödet upplevs som stort eller litet.

(21)

14 ohälsosam. En längre tid i läget spänd ökar risken för att drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa såsom utmattning och utbrändhet (Theorell, 2012).

3.2 Work-life balance

Work-life balance, eller balans i arbetslivet, anger den balans mellan arbete och fritid en individ upplever (Kalliath & Brough, 2008). Begreppet är subjektivt eftersom det rör sig om upplevelser, vilket gör att det som känns som balans för en individ inte nödvändigtvis innebär balans för en annan. Begreppet behöver därmed inte innebära en jämn fördelning mellan arbete, familj och fritid ur aspekten tid.

Då en individ ofta innehar flera olika roller måste den totala tidsåtgången för dessa hållas på en rimlig nivå. Rollerna får heller inte bli för många eller motsägelsefulla (Allvin m.fl., 2006). Det är när rollerna hamnar på kollisionskurs med varandra som obalans kan uppstå, vilken kan inverka negativt på individens välbefinnande. Samtidigt kan individens välbefinnande gynnas av flera roller som konkurrerar med varandra, då det kan bidra till att livet kan upplevas utmanande och meningsfullt (Allvin m.fl., 2006).

De stora delarna i work-life balance utgörs av familj, individens tillfredsställelse samt arbetsglädje, där de två sistnämnda kan leda till högre närvaro på jobbet. För att balans mellan arbete och fritid ska uppstå krävs därför att både arbets- och hemmiljö är stödjande. I arbetsmiljön har ett främjande ledarskap identifierats som bidragande till balansen. Dessutom utgör återhämtning en stor del i huruvida balans uppstår (Thörnquist Agosti m.fl., 2017).

En konflikt mellan en individs olika roller kan resultera i att produktiviteten minskar, närvaron minskar och att individen känner lägre tillfredsställelse i någon eller båda rollerna (O´Driscoll m.fl., 2006). Denna konflikt kan betraktas som antingen hur arbets-livet påverkar privatlivet eller hur privatlivet påverkar arbetslivet. Konflikterna kan delas upp i tre olika typer; beteendebaserade konflikter, tidsbaserade konflikter och ansträng-ningsbaserade konflikter (O´Driscoll m.fl., 2006).

(22)

15

Tidsbaserade konflikter härrör sig till den konflikt som uppstår när en individ lägger

för mycket tid på en roll och därmed för lite tid på en annan (O´Driscoll m.fl., 2006). När individen lägger mer tid på arbete leder det till att det finns mindre tid att lägga på till exempel familjen då tid är en begränsad resurs. Sett till förhållandet mellan privatliv och arbetsliv kan obalans uppstå åt båda håll – ett föräldraansvar kan resultera i att mindre tid tillbringas på arbetet likväl som ett arbete som innehåller deadlines eller andra tidsmässiga krav kan göra att individen spenderar mer tid på arbetet (O´Driscoll m.fl., 2006).

När kraven från en roll tar för mycket energi och uppmärksamhet kan det leda till att individen inte orkar fullfölja sina andra roller. Detta benämns ansträngningsbaserade

konflikter och uttrycks ofta i konträra känslomässiga spilleffekter mellan de olika rollerna

(O´Driscoll m.fl., 2006). En arbetssituation som ger upphov till stress kan innebära att individen inte orkar uppfylla de förväntningar som finns på denne i föräldrarollen vilket kan leda till konflikter. På samma sätt kan en stressfylld familjesituation ge negativa effekter på arbetslust och prestation i yrkesrollen (O´Driscoll m.fl., 2006).

Bild hämtad från https://managersoffice.net/work-life-balance/

3.3 Diskussion av teorier

(23)

16 avspänd och spänd. Jag är medveten om att informanternas upplevelser är subjektiva och att de även kan skifta snabbt, varför min analys kan vara missvisande. Min uppfattning är ändå att användandet av modellen belyser informanternas generella upplevelser och att analysen är trovärdig då informanterna varit med under hela projektet och därmed har gett en bild av hur de uppfattar de olika delarna i modellen över tid.

(24)

17

4. Forskningsmetod

I min studie, vars syfte var att undersöka upplevda effekter av införandet av sju timmar arbetsdag inom IFO i Kommun X, valde jag att genomföra en fallstudie där jag med hjälp av fyra intervjuer samt statistik över sjuktal hade för avsikt att besvara frågeställningarna. I följande avsnitt går jag igenom mitt val av forskningsmetod med tillhörande design samt hur urvalet av empiriskt material gick till.

4.1 Forskningsdesign

Jag har gjort min studie som en fallstudie, då det är en forskningsstrategi som passar bra då syftet med forskningen är att undersöka företeelser som är sociala, individuella, organisatoriska, politiska eller gruppmässiga (Yin, 2006). Grundläggande är att fallstudien utforskar ett avgränsat fall, samt att studien är djupgående och detaljerad (Bryman, 2011). I en fallstudie är utgångspunkten aktuella skeenden och situationer, och studien genomförs i företeelsens verkliga kontext (Yin, 2006).

En fallstudies forskningsdesign bör enligt Yin (2006) grunda sig på forskningsfrågor, hypoteser, analysenheter, kopplingen mellan hypoteser och data samt kriterier för hur resultaten ska tolkas. Dessa ska utvecklas och tydliggöras för att vägen till analysen och resultatet ska bli så rak som möjligt och för att undvika att de insamlade data som ska analyseras inte svarar på de ursprungliga forskningsfrågorna (Yin, 2006).

I en urvalsprocess för en fallstudie görs först ett strategiskt urval, där det fall forskaren väljer att studera faller under någon av kategorierna extremt, typiskt, kritiskt eller svårtillgängligt (Jacobsson & Meeuwisse, 2008). Forskaren kan också välja ut flera fall, men där fallen har stor variation. Dock kan det från början vara svårt att avgöra vilken kategori det valda fallet tillhör (Jacobsson & Meeuwisse, 2008).

Jag har gjort min fallstudie som en enfallsstudie med IFO i Kommun X som studieobjekt. Min forskningsdesign har en kvalitativ ansats och bygger på fyra intervjuer med socialsekreterare på olika enheter inom IFO i Kommun X. Vidare är det en nulägesstudie där jag undersökt socialsekreterarnas upplevelser i nutid. Det är också en beskrivande fallstudie, vilken berättar en historia om vad som hände och hur det uppfattades.

(25)

18 Svensson, 2015). Dock ska man vara medveten om att det kan leda till en falsk säkerhet i bedömningen av resultatets sanningshalt, då en kvalitativ undersökning inte sällan har fler än en sanning.

Jag har i min studie valt att i frågan om upplevd hälsa och välbefinnande triangulera två datakällor: resultat från intervjuer och statistik över sjukfrånvaro. Syftet med detta har varit att öka studiens trovärdighet genom att underbygga de resultat jag fått fram genom intervjuer då informanternas upplevelser är subjektiva.

4.3. Tillvägagångssätt

4.3.1 Urval inför intervjuer

Vid kvalitativa intervjuer är det viktigt att forskaren noga tänker igenom hur urvalet av informanter ska gå till, så att urvalet inte decimerar studiens trovärdighet (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Det är också viktigt att forskaren redogör för sitt urval för att öka studiens trovärdighet. Det första steget innebär att forskaren väljer ut en organisation (eller flera om det behövs) som är relevant för studien (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). I det andra steget väljer forskaren ut personer att intervjua.

(26)

19 Då jag själv är anställd i Kommun X hade jag tillgång till mina tilltänkta infor-manters mailadresser, och jag tog därför kontakt med dem via mail och frågade om de kunde tänka sig att ställa upp för en intervju. Vid jakande svar skickade jag informationsbrev samt intervjuguide med önskemål att de skulle föreslå en lämplig tid. I informationsbrevet fanns information om studiens syfte, hur intervjuerna skulle gå till, etiska ställningstaganden samt kontaktuppgifter till mig som författare samt min handledare (se Bilaga 1).

4.3.2 Datainsamling

Intervju som forskningsmetod är en av de vanligaste metoderna inom kvalitativ forskning idag (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Den ger forskaren möjlighet att undersöka förhållanden i sociala miljöer. Intervjuer som metod ger också forskaren en samlad kunskap om de förhållanden denne vill undersöka. Det finns olika typer av intervjuer, till exempel semi-strukturerade, etnografiska och livshistorieintervjuer, men ofta smälter de olika formerna ihop och det är därför svårt att dra några exakta gränser kring vad som är vad (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Dock följer majoriteten av intervjuundersökningar samma mall; urval, bestämma plats och tidpunkt, genomföra intervjun, spela in och därefter transkribera.

Hur strukturen på själva intervjun ser ut skiljer sig åt. För min undersökning valde jag semi-strukturerade intervjuer, där jag använde mig av några förutbestämda frågor men även spontana följdfrågor. Fördelen med semi-strukturerade intervjuer är de går att anpassa utifrån hur intervjun fortskrider, det är lätt att ändra i ”manus” utan att intervjun går förlorad samtidigt som den som håller i intervjun har en stomme att luta sig emot (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).

Intervjuer genom personliga möten är att föredra då spontanitet lätt går förlorad vid intervjuer via digitala lösningar (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Därför valde jag att genomföra mina intervjuer på det sättet, då jag var rädd att det annars skulle kännas stelt och konstlat och för att undvika att samtalet stannade av. Jag bedömde det också som att jag genom det fick en bättre möjlighet att undersöka personliga upplevelser, då jag gavs chans att uppfatta hur den sociala kontexten påverkade mina informanter.

(27)

20 socialsekreterarens ålder, utbildning och erfarenhet, samt om upplevelser som kunnat härröras till införandet av sju timmars arbetsdag såsom upplevd hälsa och välbefinnande, möjlighet till återhämtning och uppfattning om sjuktal (se Bilaga 2). För att få ett mer komplett underlag att analysera ställdes följdfrågor löpande under intervjuerna. Tidsåtgången för varje intervju blev 30 - 45 minuter. Alla intervjuer spelades in efter samtycke från informanterna.

För att underbygga resultatet begärde jag tillgång till statistik över sjuktal. De dokument jag fick tillgång till innehöll sammanställningar med procentangivelser för sjukskrivna inom IFO i Kommun X per kvartal för första kvartalet 2019 - tredje kvartalet 2020. Statistik för projektperioden hittade jag i följeforskarnas projektrapporter.

4.3.3 Analysverktyg

Efter genomförda intervjuer lyssnade jag igenom materialet flera gånger, vilket därefter transkriberades. I samband med transkriberingen avidentifierades också mina informanter. Materialet har sedan analyserats med en tematisk deduktiv ansats, vilket innebär att teman och eventuella underteman var förutbestämda och baserade på frågeställningarna. För att få en överblick gjordes en tematisk analys där materialet sorterades efter två huvudteman, upplevd hälsa och välbefinnande samt upplevd möjlig-het att utföra arbetet. Ur dessa två identifierades några underteman som handlade om bland annat sjukfrånvaro, återhämtning, kontroll och fritid.

I första hand har intervjuer använts för analys, men en datatriangulering har också gjorts. I denna triangulering har intervjuresultat och data över sjukfrånvaro jämförts för att se huruvida informanternas upplevelse av sjukfrånvaro efter projektet stämmer överens med statistiken. Denna statistik har på begäran lämnats ut då sådana uppgifter är offentliga. Vidare har jag också haft tillgång till de resultat följeforskarna i projektet publicerat i projektrapporterna. På så sätt har jag försökt underbygga de resultat jag fick fram på ett trovärdigt sätt.

4.4 Studiens trovärdighet

(28)

21

4.4.1 Pålitlighet

I kvalitativa studier kan begreppet pålitlighet med fördel användas istället för reliabilitet vilket är det vanliga inom kvantitativ forskning. (Bryman, 2011). Innebörden är dock densamma, pålitligheten beskriver en undersöknings tillförlitlighet och hur omständigheter påverkar ett forskningsresultat. Resultatet ska inte vara en engångsföreteelse, inte heller något som har påverkats av tex den som intervjuar eller andra omständigheter. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) härrör sig pålitlighet till huruvida en undersökning kan ge samma resultat om det genomförs vid en annan tidpunkt och med andra forskare.Som forskare har man möjlighet (eller risk finns för att man) omedvetet påverkar resultatet genom att tex ställa ge uttryck för en åsikt genom kroppsspråk (Kvale & Brinkmann, 2009).

Pålitligheten i denna studie skulle ha kunnat påverkas av informanternas vilja att svara uppriktigt på de frågor som ställdes. För att öka informanternas känsla av trygghet och att kunna svara ärligt garanterades de konfidentialitet. För att främja pålitligheten i min studie innehöll intervjuguiden öppna frågor för att möjliggöra för informanterna att tala fritt. På det sättet minskades risken att informanterna höll inne med information som de kanske inte tänkte på som relevant och som därför annars hade gått förlorad. Jag skickade också ut intervjuguiden i förväg. Detta kan ha påverkat pålitligheten då de gavs tillfälle att diskutera frågorna med kollegor och på så sätt påverkas av andras uppfattningar. Min bedömning är dock att sådana kollegiala diskussioner förekommer dagligen socialsekreterare emellan, och därför skulle inte autenciteten i svaren påverkas.

4.4.2 Validitet

(29)

22 färdigställa uppsatsen varit noga med att stämma av syfte och frågeställningar med det material jag samlat in för att vara säker på att jag undersökt rätt sak.

4.4.3 Överförbarhet

Inom samhällsvetenskaplig forskning används begreppet generaliserbarhet för att ange i hur stor utsträckning den undersökning man har gjort går att applicera på andra grupper eller områden (Ahrne & Svensson, 2015). Detta ses dock som en av den kvalitativa forskningens stora svagheter, då det inte går att generalisera kvalitativa forskningsresultat i samma utsträckning som kvantitativa. En orsak är att det inom kvalitativ forskning inte finns några tekniker för att bedöma hur en grupp är signifikativ för andra delar av befolkningen (Ahrne & Svensson, 2015). Istället används begreppet överförbarhet då syftet med kvalitativa undersökningar inte i första hand är att kunna generalisera (Bryman, 2011). Överförbarhet pekar istället på om resultatet från studien kan vara tillämpbart i andra sammanhang. Resultatet av min studie bör inte generaliseras då endast fyra intervjuer ligger till grund för detta. Min jämförelse av mina informanters upplevelser med tidigare forskning syftade inte till att försöka generalisera, utan har gjorts för att öka trovärdigheten i min studie.

4.4.4 Transparens och triangulering

Inom den kvalitativa forskningen ökas förutsättningarna att uppnå intern validitet genom till exempel transparens och triangulering (Svensson & Ahrne, 2015). Genom att vara transparent och tydligt redogöra för de olika val gällande metod, teorier och informanter som görs genom processen ökar forskaren den interna validiteten. Triangulering används för att bestämma sin position med hjälp av fler än en utgångspunkt och innebär att forskaren använder sig av flera teorier, datatyper eller metoder. På så sätt kan den slutsats forskaren drar utifrån sitt resultat göras mer “sann” (Svensson & Ahrne, 2015).

(30)

23

4.5 Forskningsetiska överväganden

För att samhället och dess individer ska utvecklas måste forskning bedrivas, det så kallade forskningskravet. Det vore inte etiskt försvarbart att inte bedriva någon forskning då denna syftar till att gynna medborgarna genom att fördjupa och förbättra kunskaper och tillvägagångssätt. Dock har medborgarna rätt till privatliv, vilket kallas individ-skyddskravet. Individskyddskravet delas upp i fyra delar; informationskravet, samtyckes-kravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, uå).

Informationskravet innebär att de som deltar i studien i förväg måste informeras om syftet med undersökningen, vad den ska användas till samt dess upplägg. I informationen ska det även framgå att deltagandet är frivilligt, att deltagaren när som helst kan avbryta sin medverkan samt att det insamlade materialet inte kommer användas i något annat sammanhang (Vetenskapsrådet, uå).

Samtycke ska alltid inhämtas när det rör sig om intervjuer för att uppfylla det så kallade samtyckeskravet. Ett samtycke kan lämnas muntligt såväl som skriftligt. Deltagaren har dock alltid rätt att när som helst avbryta sin medverkan, även om samtycke givits (Vetenskapsrådet, uå).

Konfidentialitetskravet innebär att alla som deltar i en undersökning ska försäkras om att de inte kan identifieras och att deras personuppgifter inte kommer obehöriga till del. Detta är särskilt viktigt då undersökningen rör etiskt känsliga uppgifter, och är nära knutet till frågan om offentlighet och sekretess. Deltagarna ska kunna vara säkra på att utomstående inte kan identifiera dem i slutprodukten av undersökningen.

Den information som inhämtas om enskilda personer får inte användas för något annat ändamål än forskning, det så kallade nyttjandekravet. Det är dock möjligt för en forskare att låna ut sitt material till andra forskare så länge dessa åtar sig att behandla uppgifterna lika omsorgsfullt som uppgiftslämnaren ursprungligen samtyckt till.

Forskningskravet och individskyddskravet måste alltid ställas mot varandra inför en planerad forskning - resultatet måste smaka mer i form av ny kunskap än det kostar i form av konsekvenser för informanterna (Vetenskapsrådet, uå).

(31)

24 att informanten kommer hållas anonym genom hela processen, samt att allt inspelat material kommer destrueras efter godkänd examination.

(32)

25

5. Resultat och analys

Detta avsnitt börjar med en presentation av informanterna. Därefter presenteras resultaten av intervjuerna utifrån två huvudteman baserade på frågeställningarna, hälsa och välbefinnande samt möjlighet att utföra arbetet. Resultaten varvas med analys inom de två temana.

5.1 Presentation av informanter

Med utgångspunkt i konfidentialitetskravet har jag anonymiserat mina informanter. Jag har dock ändå valt att ge dem fiktiva namn, då jag anser att det underlättar läsningen och gör informationen mer levande.

Anders – man, 35 år. Familjebehandlare i Familjeteamet. Har 12 år i yrket, 4 år i

nuvarande yrkesroll. Ingår i projektets arbetsgrupp i rollen som skyddsombud. Socionomexamen 2008.

Kristin – kvinna, 29 år. Handläggare som vid projektstart arbetade på

försörjningsstödsenheten men nu arbetar på barnenheten. 4 år i yrket, 6 månader i nuvarande yrkesroll. Studerar till socionom med planerad examen 2021 och har därför inte titeln socialsekreterare.

Stina – kvinna, 27 år. Socialsekreterare på familjehemsenheten. 4 år i yrket, 1 år i

nuvarande yrkesroll. Socionomexamen 2018.

Rolf – man, 60 år. Socialsekreterare som vid projektstart arbetade på

försörjningsstödsenheten men som nu arbetar på barnenheten. 12 år i yrket, 10 månader i nuvarande yrkesroll. Socionomexamen 2008.

5.2 Upplevd hälsa och välbefinnande

(33)

26 arbetstiden bidragit till minskad stress, vilket i sig har lett till en ökad känsla av välbefinnande och bättre hälsa.

5.2.1 Stress och återhämtning

En av orsakerna till att prova arbetstidsförkortningen var att sjuktalen var höga och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes dålig. Samtidigt var en av farhågorna att stressen skulle öka ännu mer när tiden att utföra arbetet krymptes. Så hur blev det?

Informanterna fick frågan hur de upplever att arbetstidsförkortningen påverkat deras hälsa och välbefinnande, samt följdfrågor om stress, återhämtning och balansen mellan arbete och fritid. Gemensamt för alla informanter är att de inte upplever att stressen ökat, snarare tvärtom. Genom att få mer tid för återhämtning upplever informanterna att stressen avtagit då den sammanhängande dygnsvilan blivit längre och de fått mer utrymme för familj och fritidsaktiviteter. Då Kommun X även innan arbetstidsförkortningen hade flextidsavtal som tillät arbetstagarna att gå hem tidigare, betydde det att för arbetstagare som valde att gå hem blev det ett minussaldo på flexkontot. Ett minussaldo innebär med andra ord i praktiken att vara “skyldig” arbetsgivaren timmar. Kristin, som ofta gick hem tidigare förut då hon inte orkade jobba åtta timmar fick därmed ett stort minussaldo på sitt flexkonto, timmar som hon upplevde att hon inte orkade jobba ikapp, upplever nu en förbättrad situation:

”Jag är ju inte så stressad längre över mitt minusflexkonto för det uppstår ju inte. Så jag känner aldrig en stress att jag måste jobba ikapp flexen, för om man jobbar åtta timmar, jag orkar inte jobba 8 timmar på en dag, då går jag ofta hem tidigare eller kommer senare, och då går ju flexen ganska fort, det blir ju fort minus. /--/ jag känner aldrig en stress över oj nu har jag 45 timmar minus som jag måste jobba ikapp på två månader för att jag inte orkat vara på jobbet för jag har haft för långa arbetsdagar. Så den delen har ju förbättrats. /--/ Så jag känner att mina stressnivåer generellt har ju förbättrats eftersom att jag har mindre minus på flexen.” (Kristin)

(34)

27 att minska den upplevda stressnivån, och med detta följer andra hälsovinster såsom förbättrad sömn, mer ork, mindre trötthet och förbättrad minnesfunktion (Theorell, 2012; Åkerstedt, 2012; Barck-Holst m.fl., 2017).

Forskning visar att både fysiska och psykiska symtom minskar om arbetstiden minskar. En sänkning av arbetstiden är därför ett användbart organisatoriskt verktyg som kan minska stressnivån samt förbättra sömnen och därmed återhämtningen hos medarbetare (Sparks m.fl., 1997; Barck-Holst m.fl., 2017; Schiller m.fl., 2017a).

Alla är överens om att det är svårt att lämna jobbet på jobbet när man jobbar med socialt arbete. Tiden för återhämtning har dock effekter på möjligheten att hantera och härbärgera psykisk påfrestning kopplade till arbetet. Kristin, Anders och Rolf uppger att den längre tiden för återhämtningen hjälper dem hanterar jobbiga händelser på jobbet och menar att det blivit lättare att hinna släppa tankarna på jobbet mellan arbetspassen.

”Man tar ju fortfarande med sig jobbet hem och tänker på klienter och sådär, på barn som farit illa och sådär men återhämtningstiden är ju längre så man hinner liksom, det blir ju ett längre brott mellan jobbet och sen man ska tillbaka till jobbet så jag tänker ju att tankarna hinner skingras sig mer, alltså det känns så. Som att man inte riktigt jobbar nonstop.” (Anders)

Stina däremot menar att förmågan att hantera och härbärgera jobbiga händelser mer har att göra med hur man är som person och inte har med arbetstidsförkortningen att göra:

”Jag tycker det är samma som det var med 8-timmars. Det är nog väldigt olika beroende på hur man är som person, men för min del är det lika svårt att härbärgera och hantera vissa saker och att lämna jobbet på jobbet, det sitter oavsett kvar i bakhuvudet.” (Stina)

(35)

28 Det kan vara svårt att isolera jobbiga händelser i tid och rum, vilket innebär att de kan göra sig påminda även utanför arbetstid. Detta kan innebära att nödvändiga återhämtningsprocesser påverkas negativt (Aronsson m.fl., 2014). Förmågan att hantera psykiskt påfrestande upplevelser i arbetet är en professionell färdighet av stor betydelse för den psykiska hälsan och hur kravbördan upplevs, och både förmågan och strategier att hantera jobbiga händelser skiljer sig mellan personer (Aronsson m.fl., 2014).

5.2.2 Fritid och familj

Även aktiviteter utanför arbetstid tas upp som en vinst med arbetstidsförkortningen då informanterna upplever det som att stressen utanför arbetstid också har minskat. Därmed ges möjlighet till mer tid att umgås med familjen, träning, hämta barnen tidigare på dagis et cetera. Informanterna menar att den extra timmen gör väldigt mycket, att det är stor skillnad på att komma hem halv fem – fem mot halv sex – sex som det var innan arbetstidsförkortningen.

”Man har ju mer tid att återhämta sig om man kommer hem i skaplig tid så man hinner varva ner och käka middag i lugn och ro och har energi att göra nånting hemma också. Som jag upplevde det förut då var det ju mest bara, ja man kom hem nån gång fem halv sex och då var det som rota ihop middag och sen så var det inte så mycket mer än att göra sig iordning för nästa dag som det kändes då.” (Rolf)

För informanterna som har småbarn upplevs den extra timmen som oerhört värdefull. Arbetstidsförkortningen gör att de hinner umgås med barnen innan läggdags eller få en extra timme på morgonen med dem. Kombinationen mellan arbetstidsförkortning och flextid medger också utövning av aktiviteter i anslutning till arbetet, som att träna på morgonen innan jobbet till exempel.

”Jag har ju mer tid över, jag kan hämta tidigare på dagis. Jag kan ju välja att träna på morgonen en timme mellan åtta och nio kanske. För jag tänker att den här extratimmen man har till fritid ska ju ge nånting.” (Kristin)

(36)

29 Balans i arbetslivet, eller work-life balance, är en subjektiv uppfattning om när arbetssituationen upplevs så pass tillfredsställande att den inte inverkar negativt på fritiden. Var den balansen uppstår upplevs olika av olika personer, då alla har både egna och andras olika krav och förväntningar på sig (Allvin m.fl., 2006, Kalliath & Brough, 2008). Familj, arbetsglädje och tillfredsställelse är alla relaterade till work-life balance, och dessa tillsammans med återhämtning och välbefinnande bidrar till att skapa en positiv balans för individen (Törnquist Agosti m.fl., 2017). Huruvida en individ lyckas skapa en tydlig gräns mellan arbets- och privatliv och därigenom göra fritiden till just fritid är inte enbart avhängigt individen själv, en sådan gränsdragning beror även på organisatoriska faktorer vilket innefattar arbetstid (Aronsson m.fl., 2014).

Medarbetare tenderar att använda mer av sin lediga tid till hemarbete och fritidsaktiviteter på vardagar, och till fritidsaktiviteter på helger vid arbetstidsförkortning (Schiller m.fl., 2017b). Då arbetstidsförkortning också bidrar till minskad stress samt bättre återhämtning ges medarbetaren bättre förutsättningar till en bra work-life balance (Barck-Holst m.fl., 2017; Schiller m.fl., 2017a; Törnquist Agosti, 2017).

5.2.3 Sjukfrånvaro

Ett av syftena med arbetstidsförkortningen var att sänka sjuktalen och göra Kommun X till en attraktiv arbetsgivare. När projektet påbörjades fanns många vakanta tjänster, många socialsekreterare sökte sig till andra jobb på grund av den dåliga psykosociala arbetsmiljön eller blev sjukskrivna med utmattningssyndrom.

Informanterna fick under intervjuerna frågan om de hade någon uppfattning om huruvida arbetstidsförkortningen bidragit till att sänka sjuktalen. Den gemensamma upplevelsen är att de gått ner och de uppger samstämmigt att upplevelsen av stressnivåerna i arbetslagen generellt har sjunkit, vilket de menar troligtvis har påverkat medarbetarnas psykiska hälsa och därmed sjukfrånvaron till det bättre. Det framkommer också att de lägre sjuktalen gör att socialsekreterarna orkar med sitt jobb på ett bättre sätt när de slipper jobba dubbelt för att täcka upp för de som var sjuka. Kristin menar att den rekrytering som ändå behöver göras har sin grund i andra orsaker än sjukfrånvaro:

(37)

30 man var så slut så man faktiskt inte orkade gå till jobbet och det upplever jag inte.”

(Kristin)

Även rapporterna från följeforskarna visar en positiv utveckling av sjukfrånvaro under projektets gång. Samtidigt tillstyrker de att det är svårt att dra några slutsatser om sjuktalen, då det är svårt att härleda vad sjukskrivningar beror på utan att göra närmare efterforskningar. Siffror visar dock att sjuktalen sedan projektet avslutades återigen har ökat, men ytterst marginellt. Vid projektets slut låg sjukfrånvaron inom IFO på 7,8% och har därefter legat på 8,2 - 8,8% med undantag för andra kvartalet 2020 då sjukfrånvaron uppgick till 10,9%. Detta kan eventuellt förklaras med att det i mars kom restriktioner utifrån den pågående corona-pandemin vilka uppmanade arbetstagare att stanna hemma även vid ytterst milda luftvägssymtom. Dock skulle mer djupgående studier behövas som går ner på individnivå för att med säkerhet kunna säga vad sjukfrånvaron beror på.

Höga krav i kombination med litet handlingsutrymme och låg grad av socialt stöd ökar risken för utmattning och utbrändhet (Theorell, 2012). På samma sätt ökar risken för psykisk ohälsa vid långvarig exponering av stress. Kroppen behöver tid för återhämtning för att inte ta skada av stress, vilket inte är möjligt om stressnivån är konstant förhöjd (Allvin m.fl., 2006). Ett sätt att minska risken för långvarigt förhöjda stressnivåer är att förbättra möjligheten till återhämtning, vilket kan göras genom att till exempel förlänga tiden för återhämtning genom arbetstidsförkortning. Därmed reduceras också risken för långtidssjukskrivningar, då sjukskrivningar på grund av utmattning och utbrändhet ofta tar lång tid att komma tillbaka ifrån (Allvin m.fl., 2006; Barck-Holst m.fl., 2017; Perski, 2012).

(38)

31

5.3 Upplevd möjlighet att utföra arbetet

Här redovisas resultat rörande hur möjligheterna att utföra sina arbetsuppgifter förändrats i och med arbetstidsförkortningen. Två underteman har identifierats: att arbeta smart och effektivt samt känslan av krav, kontroll och stöd. Mina informanter är överens om att de genom att hitta nya sätt att arbeta hinner med alla sina arbetsuppgifter trots en timme mindre till förfogande, och att det infunnit sig en bättre balans mellan krav, kontroll och stöd.

5.3.1 Arbeta smart och effektivt

Under intervjuerna ställdes frågor om prioriteringar och upplevda krav. Tanken med detta var att få svar på om informanterna upplever att de hinner med alla sina arbetsuppgifter eller om de fått prioritera bort något.

Alla informanter uppger att de har fått tänka om och tänka nytt när det kommer till arbetssätt. För att hinna med har andra krav uppkommit, såsom noggrannare planering och att arbeta mer effektivt. Resultatet av arbetstidsförkortningen redogörs också för som att informanterna inte känner sig begränsade av en timme mindre på jobbet.

” Jag upplever det väl utifrån sjutimmars att det är möjligheten att utföra arbetet är väl ungefär detsamma, men att jag har mer energi. Personligen tyckte jag att den sista timmen på dagarna förut när vi jobbade åttatimmars, ja då var man i regel så trött och slut i huvudet, då satt man mest och väntade på att få gå hem kändes det som.” (Rolf)

Deras upplevda möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter skiljer sig därmed inte från förut. Däremot upplevs en skillnad i hur man jobbar.

”Jag har jobbat ganska länge så jag vet ungefär hur mycket som är liksom en full tjänst för mig så ett visst antal ärenden som jag kan hantera och det gör jag lika många nu som när vi hade åttatimmarsdag. Så jag skyller inte på att jag har ont om tid utan många saker som vi har tänkt till med hur vi bokar besök och hur vi har olika möten som gör att det blir… man hinner samma på kortare tid.” (Anders)

(39)

32 När kraven upplevs höga i kombination med ett stort handlingsutrymme, kan medarbetaren hamna i det fält som benämns hälsosam arbetsmiljö beroende på hur stort stödet är. Är stödet stort bedöms arbetsmiljön vara hälsosam och läget kallas aktiv (Karasek & Theorell, 1990). I det aktiva läget tenderar medarbetaren att i högre grad använda sin kompetens samt använda sig av konstruktiva coping-strategier (Lidwall, 2010).

5.3.2 Känsla av krav, kontroll och stöd

Frågor rörande krav, upplevd kontroll över sitt arbete samt hur stödet från ledning och kollegor förändrats ställdes under intervjuerna. Informanterna uppger att kravbördan inte förändrats i och med arbetstidsförkortningen. Vidare beskriver informanterna att deras känsla av kontroll över sitt arbete och sin arbetssituation ökat i samband med arbetstidsförkortningen. De uppger också att handlingsutrymmet upplevs större, vilket motiveras med att ledningen känner stor tillit till att de utför sina arbeten på ett korrekt sätt.

Informanterna anser inte att stödet minskat eller är för litet, varken från ledning, chef eller kollegor. Samtliga informanter berättar i positiva ordalag om det kollegiala stödet och att det inte försämrats trots att alla socialsekreterare disponerar en timme mindre. Anders går lite längre än de andra när han beskriver hur stödet förändrats då han menar att stödet upplevs som högre i och med större ansvar:

”Jag tänker att det har blivit bättre på det sättet att man känner att man får mer ansvar. Det känns som att när man släppte och gav det här till personalen, det här fixar ni, gör det här, på ett bra sätt, alltså liksom det var det som var, i början var det ett projekt och man försökte hitta verktyg och hitta sig fram men när man sa till personalen att liksom, man fick mycket ansvar och mycket frihet att lösa det här utan att tumma på kvaliteten liksom. Och då känner man sig, då känner man att man har bättre stöd när man får liksom de litar på att vi fixar det här. Det är jätteviktigt.” (Anders)

(40)

33 ”Det tror jag var lättare när man jobbade till fem, just eftermiddagar. Men det kan ju

arbetsgivaren också vara flexibel och lösa hur man ska göra hembesök efter att vi har stängt kontoret och hur ska man göra med dem som behöver komma till kontoret efter klockan fyra eftersom vi stänger klockan fyra. Hos oss tycker jag ändå att det är litet såhär, lite trixande. Och är det någon som inte vill samarbeta från början så vill de ju inte samarbeta mer för att de måste ta ledigt från jobbet. Och då behöver man träffa dom kanske halv 8.” (Kristin)

När det råder harmoni mellan krav, kontroll och stöd befinner sig socialsekreteraren i det som kallas hälsosam arbetsmiljö enligt Karasek och Theorell´s modell (1990). Trots det något negativt klingande ordet krav, behöver höga krav inte innebära en ohälsosam belastning. Istället ses höga krav som något utvecklande för individen under förutsättning att även kontrollen är hög och stödet är stort. Är kraven låga men kontrollen är hög och stödet högt bedöms arbetsmiljön fortfarande vara hälsosam, men läget benämns passivt istället för aktivt. Ett läge med höga krav och låg grad av kontroll där stödet är stort innebär ett spänt läge, men det är inte förrän stödet blir lågt som arbetsmiljön betraktas som ohälsosam. Korta perioder i det spända läget behöver inte äventyra socialsekreterarnas hälsa så länge stödet är stort (Karasek & Theorell, 1990).

Kristins utsaga om problem med att boka besök utanför kontorstid kan förstås som en kontrollbrist. Detta skulle i längden kunna leda till frustration och stress, vilket i förlängningen skulle kunna placera henne i ett spänt läge. Det i sig behöver inte vara negativt om situationen inte förvärras. Om Kristin däremot påtalar problemet utan att få gehör, eller om problemet gör att hennes upplevelse av krav ökar, kan det resultera i en positionering i ohälsosam arbetsmiljö.

Enligt tidigare forskning påverkas inte det kollegiala stödet av en arbetstidsförkortning. Däremot är behovet av stöd från ledning i form av praktisk hjälp i arbetet förhöjt när arbetssituationen upplevs stressig (Barck-Holst m.fl., 2017).

Utifrån krav – kontroll – stöd-modellen förstås informanternas arbetssituation som att de till största delen av tiden befinner sig i en hälsosam arbetsmiljö, med små visiter i de andra fälten då och då.

(41)

34

6. Diskussion

Detta kapitel börjar med en sammanfattning av studiens resultat. Denna följs av en diskussion kring resultatet och den koppling som gjorts till tidigare forskning. Därefter diskuteras den valda metoden och dess svagheter och styrkor. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.

6.1 Resultatsammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka hur anställda inom IFO i Kommun X upplever effekterna av införandet av sju timmars arbetsdag i fråga om deras hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra deras arbete. Det viktigaste resultatet i studien är att de positiva effekterna med arbetstidsförkortningen tycks hålla i sig över tid. De positiva följderna som presenteras i följeforskarnas slutrapport bekräftas 18 månader senare av resultatet från denna studie. Den visar att balansen mellan arbete och fritid blivit bättre, återhämtningen förbättrats och att stödet från chefer och kollegor är lika bra eller bättre. Även sjukskrivningarna har enligt studiens resultat minskat, vilket också var ett av målen med arbetstidsförkortningen, samt att kommunen har blivit en mer attraktiv arbetsplats vilket lett till minskad personalomsättningen.

Dock visar studien att den förkortade arbetstiden kan vara ett problem då besök ska bokas med klienter som själva har arbeten och därmed svårt att komma på de ordinarie kontorstiderna. Det framkommer också att en relativt stor del av arbetstiden går åt till möten, vilket gör att det periodvis blir stressigt att hinna med arbetsuppgifterna.

6.2 Resultatdiskussion

(42)

35

6.2.1 Upplevelse av hälsa och välbefinnande

6.2.1.1 Stress och återhämtning

Precis som i tidigare forskning beskriver mina informanter hur en längre sammanhållen dygnsvila ger bättre återhämtning, och att detta reducerar den upplevda stressen vilket påverkar arbetssituationen positivt. Då socialt arbete ofta uppfattas som psykiskt påfrestande har socialsekreterare en större utmaning i att hinna släppa tankarna på jobbet efter arbetsdagens slut jämfört med andra yrkesgrupper (Arbetsmiljöverket, 2018). Detta uppger mina informanter att arbetstidsförkortningen har bidragit till, de upplever ett större tidsutrymme för bearbetning av jobbiga händelser och att möjligheten att ”hinna landa” blivit bättre. Informanterna uppger också att deras lediga dagar har fått en annan kvalitet då det nu finns ork för olika aktiviteter. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning, som anger att arbetsrelaterad stress ofta har en negativ påverkan även på ledig tid (Barck-Holst m.fl., 2017; Barck-(Barck-Holst m.fl., 2019; Schiller m.fl., 2017a).

Schiller m.fl. (2017a) har i sin studie kommit fram till att arbetstidsförkortning påverkar både upplevd stress och sömn. Bland annat har studien visat att sammanhängande nattsömn ökat både på vardagar och helger. En annan studie anger att kvaliteten på sömn under helger förbättrats vid förkortad arbetstid (Barck-Holst m.fl., 2017). Jag har i mina intervjuer inte ställt några frågor specifikt om sömn, men utifrån informanternas svar på frågor rörande återhämtning och upplevd trötthet, vill jag ändå dra slutsatsen att deras sömnmönster generellt blivit bättre.

References

Related documents

While previous research often addressed consumer behavior in relation to countless fields, this chapter aimed to provide a brief overview of its general

Under både additiv eller interaktiva former av modell, skulle vi förvänta oss att psykisk belastning kommer att bli störst med tanke på kombinationen av höga krav med

I det etablerade kommunalförbundet fanns redan inarbetade sätt för hur samverkan inom kommunalförbundet skulle gå till, vilket kan vara en av anledningarna till

95 När det kommer till Krokom-målet berör fallet inte hemarbete, men målet kan vara relevant att analysera vid en redogörelse av den gällande rätten, då regleringen kring

Detta då studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn upplever att deras förändrade arbetssituation påverkar deras

Vidare uppfattar informant 1 kvinnliga missbrukare som mindre aggressiva och högljudda än män vilket resulterar i att hon har ett mer avslappnat förhållningssätt

A short biographical introduction to Anders Nygren is given, followed by an comprehensive introduction to the Religious Apriori, including an assessment of Nygren’s

Frustre- rande också, med tanke på hur det utan tvekan finns en solid opinion för solidariska socialförsäkringssystem, stabil och grundläggande offentlig sektor och rimligtvis