• No results found

Medeltiden och de svenska läromedlen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Medeltiden och de svenska läromedlen"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Medeltiden och de svenska läromedlen

En studie om historiebruk från 1910 - talet till 2010.

Ronnie Westling

Självständigt arbete för Grundlärare: 4-6 Huvudområde: Historia

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020 Handledare: Sven Olofsson Examinator: Jan Samuelsson

Kurskod/registreringsnummer: HI021A

(2)

Abstrakt

I detta specialarbete har jag undersökt tre historiska läromedel och hur de framställer epoken medeltiden. De tre läromedlen trycktes med mer än 50 års mellanrum. De är från 1911, 1955 och 2012. Syftet med denna studie var att undersöka om det akademiska historiebruket kunde avläsas i läromedlen. Samhällets historiografi. Studien använder sig av en kvalitativ textanalys i sin metod för att tolka tidigare forskning och tolka läromedlens innehåll för att nå ett resultat. Studien arbetar efter teorin att ett historiografiskt historiebruk går att tyda i läromedlen över tid. Studien visar att ett tydligt samband mellan det för tiden aktuella historiografiska historiebruket kan uttydas i läromedlen. Men med en tidsförskjutning från den akademiska världens diskussioner till läromedlet. Studien visade även att det går att utläsa en politisk koppling till läromedlens utformning relaterat till det för stunden aktuella historiebruket i samhället.

Nyckelord: ​Historiebruk - historiografi - läromedel - medeltiden

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion 3 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 Begreppet Historiebruk 4 1.2 Syfte 4 1.3 Frågeställningar 5 1.4 Forskningsläge 5

Historien i tiden - Sven Lilja (1989) 5

Läromedel 7 2 Metod 9 2.1 Teori - Historiebruk 9 2.2 Ansats 9 2.3 Urval 10 2.4 Disposition 10 3 Undersökning - Läromedel 11 3.1 Fäderneslandets Historia (1911) 11 Undersökning 11

3.2 Historien och samhället (1955) 16

Undersökning 16

3.3 Puls Historia Grundbok (2012) 20

(4)

Introduktion

1 Inledning

I detta arbete undersöker jag hur det historiografiska historiebruket kan uttydas i tre läromedel i historia. Läromedlen är tryckta mer än 50 år mellan varandra. Det har varit ett underhållande arbete att skapa denna uppsats. Det valda forskningsområdet motiverar till, en för mig, bredare studie i framtiden. I efterföljande del motiverar jag min studie.

1.1 Bakgrund

Varje samhälle har en historia. Den kan användas på olika sätt av ett samhälle. Men ett samhälle behöver sin historia av olika skäl och brukar den historien på olika vis tror jag. Det jag undrar är hur det har tagit sig uttryck i det svenska samhället under 1900 - talet. Jag är själv intresserad av ämnet historia och kommer att undervisa i detta ämne i blivande profession. I mina egna privata läsningar om den svenska historien, då speciellt om den period jag ska undervisa om, vikingatiden och framåt till industrialiseringen, har jag noterat att det finns olika perspektiv och värderingar i det jag läst. Det har väckt min nyfikenhet. Vad är det egentligen för historia som förmedlas i texterna. Varför förmedlas historien som den gör? Jag har läst allt från informativa texter, tidskrifter som kommer med nya rön och skönlitteratur. De flesta texter intresserar mig för den nämnda perioden.

Speciellt under 1900 - talet. Jag vet att ett stark nationalistisk tonläge var gällande i de tidigare historiska läromedlen före 1900 - talet. Men det förra århundradet, 1900 - talet, innehöll två världskrig, det kalla kriget, ideologiska maktkamper, atomenergi, rymdresor och en teknologisk utveckling aldrig skådad av vår kända civilisation. Det får mig att fundera. Vad hade historieundervisningen för funktion under denna utveckling? Vad fick eleverna lära sig om vår historia detta århundrade som är sådan explosiv period i människans utveckling? Hur används det förflutna i läromedel under 1900 - talet och för vilket syfte?

I Skolverkets läroplan för grundskolan kan man läsa under syfte för historieundervisningen “Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden”. 1Det kan tolkas som att jag ska hjälpa mina elever att skapa ett sammanhang för att de bättre ska förstå sin omvärld. Med den grundläggande idén började jag undersöka vad det finns för arbeten utförda av tidigare studenter. Jag undersökte om någon utfört arbeten som analyserat läromedel från 1900 - tal och framåt som berörde den aktuella perioden vikingatid till den industrialismen. Det visade sig att jag inte är den första som funderat i dessa banor. Ett område dock var inte särskilt utforskat.

Det fanns bara ett arbete som analyserar medeltiden och det var skrivet 2007. Det fångade mitt intresse. Från min privata läsning har bilden förmedlats att medeltiden var en händelserik period i vår historia och arbetet jag hittade konstaterade min egen bild om hur medeltiden många gånger beskrivs, att det finns en negativ bild över medeltiden. Varför har man den uppfattningen. Går den utlösa i tidigare läroböcker? Har inte den svenska medeltida historien svarat mot ett behov i den svenska historieuppfattningen? Mina frågor och nyfikenhet ledde mig till att skriva detta arbete. I mina undersökningar över mitt arbete fick jag följande grundläggande bild över vad som styr innehållet i ett läromedel, vad som skrivs om medeltiden idag och vad ett historiebruk kan innebära.

(5)

Begreppet Historiebruk

Ett samhälle har ett behov av att veta sin historia. Mycket för att orientera sig i nuet. Historier är många gånger fulla av avgörande “skapande​, ​och betydelsefulla” ögonblick. Syftet med historierna 2

är att ge ett samhälle en identitet, en förklaring till varför saker förhåller sig som det gör. Vetenskapliga discipliner har här en roll att fylla. Arkeologin och historiker ger i sitt arbete ett samhälle sammanhang och mening. De ger legitimitet till en nations arv. När man pratar om begreppet historiebruk talar man om de delar av ett samhälles kulturella historia som används för att skapa mening och konkreta användbara händelser. Historiebruket, tillsammans med bestämda delar av historiekulturen, ger ett historiemedvetande. Detta historiemedvetande ger oss människor ett utrymme för navigation i framtid och nutid. 3

I sitt verk ​Historia ​(2004) skriver Aronsson om tre metoder för ett samhälle att skapa ett medborgarskap. Den första metoden innebär en homogen etnisk bakgrund, med ett delat språk och historia. Den andra metoden, är en vilja hos samhällsmedborgarna att uppfylla samhällskontraktet, en vilja följa att samhällets lagar och styre, som tillsammans skapar en vi känsla genom medborgarskapet. Den tredje metoden är ett mångkulturellt förhållningssätt som placerar sig mellan de två första metoderna. Med den första metoden används nationen och dess nationella gemensamma historia som en samlingspunkt, oftast genom utbildning, som en pelare i samhällsbygget. I det andra metoden skapas sammanhållning genom samhällskontraktets välfärd och bygger samhällets givna normer och värden. Det tredje metoden skriver Aronsson använder “ representation, historiebruk och förhandlingar” för att skapa ett fungerande samhälle. För vilken historia som förmedlas i en lärobok 4 i historia i ett samhälle, är viktigt för det samhället, oberoende vad det samhället bygger sitt medborgarskap med. 5

Historieundervisningen i Sverige fram till 1900 - talet var en ensidig historia som utan större belägg framförde ett historiebruk väl anpassat till de styrande klasserna. Men under 1900 - talet förändrades detta. Kritiska röster krävde en historieundervisning med mer än ett perspektiv. Genom att ge historieundervisningen ett större spektrum, där personerna som skriver historien, fick ett bredare historiebruk att arbeta med, hamnade densamme mer i centrum för den aktuella historia som berättades. Detta öppnande och breddade historiebruket i samhället. Staten äger inte ensamrätten till tolkningen av historien. Det skapar ett flertal fält inom historiebruket. Det som samhället erkänner som riktig historia eller kanske begreppet legitim passar bättre, skapas i akademier (lärosäten, universitet), Kulturarvsinstitut ( museér, arkeologi). En historisk akademiker arbetar efter premisserna, “oberoende och självständighet”, 6 och dess arbetsområde är samverkan med kollegor och den empiriska undersökningen. Samtidigt är kulturarvsinstituten och skolan nära samarbetspartners och förmedlare av den godkända kulturella historien. Tillsammans skapar de ett historiebruk i samhället önskvärt för de styrande. 7

1.2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om innehållet i läromedel i historia, präglas av olika tiders politiska agendor och samhällsutveckling. Historiebruket i ett samhälle är tydligt kopplat till den historiska kulturen som råder i ett samhälle. Detta arbete ska undersöka hur det ska kan tydas genom att studera utvalda läromedel efter specifika frågeställningar.

2 Aronsson, P. (2004). ​Historiebruk​ ​- att använda det förflutna.​ s., 15. Lund: Författaren och Studentlitteratur.

3Ibid s. 14 - 20. 4 ​Ibid s. 30

5 ​Ibid​. s., 30. ​Malmö: Liber AB

(6)

1.3 Frågeställningar

För att avgränsa min undersökning har jag valt att formulera tre frågeställningar som berör den historiografiska utvecklingen och hur samhällsutvecklingen påverkat innehållet i läromedel.

● Vilket akademiskt historiebruk, historiografi kan skönjas i de utvalda läromedlen? ● Hur uttrycker det sig i läromedlen?

● Vilka politiska influenser kopplat till samhällsutvecklingen under 1900 - talet synliggörs i läromedlen kopplat till den historiografiska utvecklingen?

1.4 Forskningsläge

Utifrån dessa frågeställningar har forskningen till denna studie valts för att bearbeta undersökningen av läromedlen. Den utvalda forskningen till detta arbete berör historiografins utveckling enligt Liljas (1989) forskning och artiklar som avhandlar läromedlens plats i klassrummet och vilka faktorer som påverkat innehållet i läromedel över tid från statens inflytande.

Historien i tiden - Sven Lilja (1989)

Lilja (1989) definierar begreppet Historiografi ​med “Något tillspetsat kan man säga att historiografin berättar historien om historikers oavbrutna försök att fylla ordet historia med ett definierat innehåll”. 8 Enligt Lilja (1989) kan man genom att studera den historiografiska utvecklingen i ett samhälle förstå hur ämnet historia har utvecklats. Lilja fortsätter med att förklara att Historiografi handlar om “historieskrivningen, historieforskningen och historieundervisningens historia”. 9

Under historiebruk skrev jag att den historia som är godkänd och legitimerad av staten är den historia som hittar sin väg in i olika läromedel. Det är historiebruket som samhället många gånger utgår ifrån. Genom att studera ett samhälles historiografiska utveckling får man även ett fönster till hur ämnet historia har utvecklats i ett samhälle. Detta avsnitt kommer att lyfta hur olika ideologiska strömningar har dominerat det lärda rummet och påverkat historiebruket i samhället för den avsedda perioden. Lilja (1989) har i sin forskning utgått från punkterna.

● Hur har historiker i olika tider sett på sitt ämne? ● Hur har man utvunnit fakta?

● Hur har man tolkat och förklarat dem?

● Vilken historiesyn har historikers strävanden resulterat i?

Några av hans utgångspunkter kommer att leda till intressanta uppslag till mitt arbete. För även om det är historiker som skriver historien, påverkas även historiker av vad staten vill att de ska förmedla. Lilja (1989) skriver om historiografins utveckling i västvärlden från 1800 - talet och framåt, men jag kommer att lyfta de delar som berör den svenska historiografiska utvecklingen från 1900 - talet och framåt. Historiebruket som beskrivs, förklarar tongångar hos erkända historiker för den aktuella tiden. 10

För att förklara 1900 - talet historiografi måste den härskande historiesynen på 1800 - talet förklaras. Under det föregående århundradet var Ranke-traditionen det synsätt som styrde det historiekulturella bruket. Det är en tradition som fokuserar på politiska händelser. Med ett fokus på enskilda individers handlande i stora omvälvande händelser. Det är ett stats orienterat historiebruk. Kritiska röster till detta historiekulturella bruk började höjas i början av 1900 - talet. Det politiska

8 ​Lilja, S. (1989). ​Historia i tiden.​ s., 7. 9 Ibid. s., 7.

(7)

fokuset för historiebruket försköts under det 1900 - talets första del för att lämna mer plats åt den sociala och ekonomiska historien. Det historiebruket benämns i den första delen av 1900 - talet och kallas för ett maktrealismiskt bruk. Där de politiska skeenden i historien endast är ett symptom för de verkliga drivkrafterna i historiska händelser. Nämligen “makt och social status”. 11

Det kan kallas en historiografisk kamp mellan de två teoretiska arbetssätten som kallas Hjärne-traditionen och Weibullska skolan. Den weibullska skolan kallas för ett historie- kritiskt förhållningssätt. Förhållningssättet betonade “[...] att den historiska konstruktionen skulle byggas på säkert fastställda historiska fakta”12 till skillnad från Hjärne-traditionen som byggde sin politiska historia många gånger från ett sannolikhetsperspektiv. Brottet mot traditionen i den historiekulturella utvecklingen med Weibullskolan innebar att fokuset i historieskrivningen lyfts från det statsidelistiska förhållningssättet. Forskningsfältet inom historia breddades. Den spekulativa historieskrivningen som får symboliseras av Hjärne-traditionen började en lång och långsam avveckling. 13

Enligt Lilja (1989) går det att se ett politiskt ställningstagande i vilken skola historiker bekände sig till. Anhängare till Hjärne-traditionen och det statsidelistiska historiebruket var konservativa historiker, oftast etablerade människor i samhället. Med professorstitel och andra maktpositioner och många gånger tillhörande Uppsala universitet. Den Weibullska skolan anknöt till kunskapssätet i Lund och kunde identifiera sig mot ett mer liberalt politiskt förhållningssätt. Den tidigare läroboken i min undersökning är skriven av en anhängare till Hjärne-traditionen, Odhner och uppdaterad av Westman och är tryckt 1911. 14

En stark statsidealistisk ton borde gå att utläsa ur boken. För även om det debatteras om vilken historiekonstruktion som ska vara gällande i historieskrivningen skriver Lilja (1989) att ett nytt historiebruk inte kommer att synas i ett läromedel förrän långt senare in på 1900 - talet. Även Hjärne-traditionen tog så småningom åt sig ett empiriskt förhållningssätt och skillnaderna mellan de olika skolorna suddades med tiden ut. 15

Det som hände under den senare delen av 1900 - talet var att Sveriges historiografiska utveckling kraftigt påverkades av den internationella utvecklingen. Under den senare delen av 1900-talet var Sverige en del av en internationell utveckling av historiografin. Det utvecklades en kritik mot etablissemanget och det socialhistoriska perspektivet fick ett stort genomslag. Den akademiska världen växte och utbyten mellan fakulteter från olika länder genomfördes. Forskningsrön och resultat började i större utsträckning publiceras på engelska och i internationella tidskrifter. De kritiska rösterna mot den tidigare statsorienterade historiografin som fokuserade på den politiska utvecklingen, som även Weibullskolan gjorde men med ett annat perspektiv, tog fokus på den sociala historien. Det växte fram en stark kritik mot den gamla politiska idealistiska historismen och dess svulstiga språk och spekulerande historiekonstruktion. Det utvecklades en rad olika metoder och teorier som exempelvis “kvinnohistoria, historisk antropologi och oral history”. 16 Men det skedde även utveckling i det traditionella historieskrivningen som berör statsmakt och politiska strävanden. Den breddades med nya metoder och perspektiv. Lilja (1989) skriver specifikt om forskning som berör medeltiden.

11 ​Lilja​, S. (1989). ​Historia i tiden.​ s., 35. 12 Ibid s., 49

(8)

Den moderna medeltidsforskningen, med dess tvärvetenskapliga orientering, nya avancerade frågeställningar och syntesartade ambitioner är likaledes ett traditionellt forskningsfält under dynamisk utveckling. Här har inte minst det fruktbara tvärvetenskapliga samspelet mellan ämnena historia, arkeologi och kulturgeografi spelat en stor roll”. ​Lilja (1989) s. 86

Den vänsterorienterade politiska utvecklingen i samhället påverkade den svenska historiografin dramatiskt vid denna tid och en förskjutning sker från historien som granskade eliten till folkets historia. Vad som formar historiebruket i ett samhälle förändras med de nya perspektivet. Samspelet som växer fram mellan olika historiska discipliner ger historiografin en utveckling och en vetenskaplig grund som inte funnits förut. Den utvecklingen skedde från 60 - talet och framåt. Det gav upphov till en historiekonstruktion som grundar sig på “en sekulariserad, rationalistisk vetenskapssyn” 17 . Lilja (1989) lyfter att det är samspelet som växer fram mellan olika historiska vetenskapliga discipliner som formar historiebruket i samhället som öppnar för samverkan vid denna tid. Man kan se en utveckling till vad som läggs till ett samhälles historiografi, sprungen ur samma traditionella historiska forskningsfält. 18

Men denna utveckling tog tid. I likhet med förändringarna vid 1900 - talets början kunde en förändring i samhällets historiebruk, som exempelvis i läroböcker dröja och Lilja (1989) förklarar att ämnet historia med denna utveckling blev ett mer öppet ämne för fler människor. Att förklara och konstruera en historia är inte längre endast avsett för en elit av akademiker i samhällets topp. 19

Läromedel

Läromedel kan betraktas från flera perspektiv. Det kan ses som en kommunikatör av kunskap och förmedlare av kultur. Läromedlet skapar en gemensam upplevelse i klassrummet och blir därigenom en delad plattform för alla i klassrummet för lärande. I tal om läromedel, är det traditionellt oftast en lärobok man tänker på. Det kan vara på väg att ändras i dagens samhälle med IKT:s inträde i skolvärlden, även om det fortfarande är lärobokens som fortfarande dominerar våra klassrum. Ett läromedel kan värderas olika från klassrum till klassrum. Ibland kan den följas slaviskt och andra gånger användas mer för att ta ut en riktning i undervisningen. Det som förmedlas i en lärobok är kunskap sanktionerad genom empiri och kulturella värderingar. Trots IKT:s vidgat sitt utrymme i klassrummet är lärobokens ställning stark hos lärare. När lärare planerar undervisning och senare genomför densamma för sina elever är läroboken fortfarande en viktig del av arbetet, främst för att lärare använder stoffet i läroböckerna. Stoffet i läroböckerna ses som en garant för en lärare att kunskapskravet uppfylls i undervisningen. Forskningen om läromedel är något som dessutom är eftersatt och något som lyfts fram av forskare sedan en längre tid även om IKT:s intåg i skolvärlden har öppnat intresse för det igen. 20

Faktorerna som styr om innehållet i en lärobok i historia är oftast inte slumpmässigt utvalda. Det finns historiskt olika system som avgör innehållet. Under åren 1938 till 1991 granskade svenska staten läromedel i Sverige. Under denna period använde sig staten av olika system för att granska föreslagna läromedel. Mellan 1938 - 1974 användes ett system som godkände ett antal läromedel för ett ämne. De blev sanktionerade. Efter 1974 lättade det. Godkända och ej godkända läromedel fick användas samtidigt i undervisningen och det regelverket gällde fram till 1983. Fram till 1991 rekommenderade staten läromedel endast och andra material fick användas för undervisning. Det 17 Lilja​, S. (1989). ​Historia i tiden.​ s., 115.

18 Ibid s., 113 19 Ibid s., 116.

(9)

finns ett intresse för en stat vad en lärobok i historia lär ut. Den gemensamma historien kan vara en viktig byggsten i ett statsbyggande arbete för att nå enhetlighet i ett samhälle. Men när staten ska bestämma vad ett läromedel ska innehålla får det som konsekvens att utvecklingen blir stagnerande då läromedel som kommer med förnyande blev extra hårt granskade. Systemet gagnade därför läromedel som inte tog nya influenser från forskningen. Samtidigt skedde en utveckling av hur undervisningen i historia borde se ut. Det var en konflikt mellan traditionell historieundervisning och det som växte fram som kallades den moderna historieundervisningen. Den konflikten pågick under 50 och 60 talet. Att traditionella läromedel till slut fasades ut beror på att de inte passade i den nya skolformen som växte fram med grundskolan. De traditionella läromedlen hade ett fokus på en narrativ stil med nationalhjältar och nyckelpersoners personliga drag i historien. En kronologisk ordning kunde även ses i historieberättandet. Ett skifte skedde med den moderna historieundervisningen. Stoffet i historieböckerna bar fortfarande en stark nationalistisk ton, men stoffet baserades mer på en materialistisk grund med ett fokus mot det etniska och kulturella. Den här formen praktiserades så långt tillbaka som stenålder och bronsålder. Idag kan historieundervisningen i klassrummen ses som att den grundas på en demokratisk grund med ett kritiskt förhållningssätt. Från ett fokus i det förklarande i enskilda individers handlande och konsekvenser av dessa till ett strukturerat orsaksresonemang​. Diskussionen hos sakkunniga om hur historieundervisningen ska se ut har pågått ifrån 1940 fram till nu och dessa sakkunniga i den statliga förhandsgranskningen har både hållit emot och talat för en förändring av historieundervisningen. Från 70 och 80 - talet sker en förändring i många läroböcker. Läromedlen får arbetsuppgifter i stoffet som kräver av eleverna att de använder sig av andra källor för information än det som deras läromedel erbjuder. 21

Dagens läroböcker i historia strävar efter att elever självständigt ska utveckla ett kritiskt tänkande och ett självständigt lärande. Det betyder att dagens historiska läromedel är en produkt av det demokratiska samhället. Men en lärobok i historia är och har varit i klassrummen en produkt från den akademiska världen och ett undervisningsmaterial. Det betyder att den har varit och fortfarande är en blandning mellan kunskap nådd genom empiri, (arkeologi och studier av skriftliga källor) och ett styrmedel för staten över medborgarna. Utifrån det beskrivna forskningsläget kommer jag arbeta efter följande teori i min studie.22

21 Rude, Elizabeth. ​En historia att lära av? - Svensk statlig förhandsgranskning av läromedel i historia. https://undervisningshistoria.se/en-historia-att-lara-av-svensk-statlig-forhandsgranskning-av-laromedel-i-histor ia/​ [ 2017 - 06 - 17 ]

(10)

2 Metod

2.1 Teori - Historiebruk

Lilja (1989) använder historiografi som ett begrepp för att beskriva de akademiska tongångarna i hur historien för ett samhälle skrivs fram. Jag arbetar i mitt arbete efter teorin att ett tydligt historiografisk historiebruksutveckling går att avläsa i läromedel över tid. Min teori vilar tungt mot Liljas (1989) arbete. Men hans arbete stöds av Aronssons (2004, 2011) beskrivning om ett samhälles historiebruk och Englunds (2006) forskning och Hermansson, Adlers (2014) slutsatser om läromedel och dess utveckling. För att genomföra detta ska jag tolka äldre läromedels innehåll och undersöka om ett samband mot den tidigare forskningen kan utrönas.

2.2 Ansats

Hermeneutiskt tolkning. I motsats till en naturvetenskaplig metod som utgår från orsak och verkan, koncentrerar man sig inom hermeneutiken på begreppet tolkning. Eftersom vi människor skapat historien är det bara vi som kan tolka den. Man fokuserar på vad något “betyder och innebär” . Vi 23 kan tolka denna värld för den är vår och byggd av oss människor, i slutänden blir det en fråga om självkännedom om du tolkar något hermeneutistiskt.

Den kvalitativa textanalysen är en metod sprungen från hermeneutiken. I en kvalitativ textanalys arbetar man efter tre grundläggande dimensioner. I den första dimensionen fokuserar man på vilket material som blir lämpligt för att använda i sin forskning. I den andra dimensionen koncentrerar man sig på vilka uttryck, ord och generella uttryck som är gällande, men även vilka ord som inte används, för att se vilka ideologier och åsiktslinjer som är betonade i de undersökta texterna. I den tredje dimensionen analyseras den omgivande världen texten producerades i. Vad är de värderingar, samhällsstrukturer och då aktuella normer i det samhälle texten skrivits? 24

Detta arbete kommer att använda alla grundläggande kvalitativa textdimensioner för att bygga en tolkande förståelse. Genom att analysera empiriska antaganden ur utvalda böcker och vetenskapliga artiklar skapar jag verktygen att analysera de utvalda läromedlen. Utifrån min valda forskning analyseras de berörda läromedlen. I en komparativ metod jämför man “likheter och skillnader” 25mellan de utvalda områdena för en studie för att uppnå en översikt och förståelse över de utvalda analyserade forskningsfälten. Genom att genomföra en jämförelse över mina läromedel i undersökningen, identifierar och tolkar jag skillnader och likheter, för att uppnå en förståelse hur historiebruket och den historiografiska utvecklingen har påverkat innehållet i läromedel över tid. Jag arbetar efter teorin att en utveckling i läromedel kan skönjas över tid som kan relateras till den historiografiska utvecklingen. 26

23Aronsson, P. (2011). ​Historia. s., 30

24​Fejes, A. Thornberg, R.(red) & Widén, P. (2015). ​Handbok i kvalitativ textanalys.​ s., 178-179 25​Denk, T. (2002). ​Komparativ metod - förståelse genom jämförelse.​ s., 7.

(11)

2.3 Urval

Utifrån Fejes, A. Thornberg, R.(red) & Widén, P. (2015) beskrivning av den första dimensionen i en kvalitativ textanalys, vilket material är lämpligt för att forskning, har jag valt läromedel som är tryckta med mer än 50 år mellan varandra. Detta för att få ett sånt tydligt resultat som möjligt. När det kommer till det valda historiebruket som studien väljer att forska i, är den akademiska historiografin i fokus för denna studie.

Historiebruk är ett brett begrepp och denna forskning skulle gagnas av att väga in fler historiebruk i undersökningen. Detta arbete skulle även med fördel kunna väga in i sin undersökning hur läroplaner, undervisningsplaner och normalplaner påverkat innehållet och utformningen i läromedlen. Det resultatet skulle kunna jämföras med det historiografiska bruket som går att uttyda i texterna. Dock är tiden för detta arbete begränsat. Den tidigare forskningen är vald utifrån sin relevans till ämnet och precisionen i det gör det lämpligt för denna studie.

2.4 Disposition

(12)

3 Undersökning - Läromedel

I den här undersökningen kommer de historiska läromedlens medeltida avsnitt att undersökas med en kvalitativ textanalys i syfte att besvara det här arbetets frågeställningar. För att analysera texterna kommer den tidigare forskningen att ligga till grund. Vid början av undersökningen ges en kort sammanfattning över det berörda läromedlets struktur över medeltiden. Det kommer att följas med en undersökning över bokens förord för att sedan övergå till att undersöka det medeltida kapitlet mer noggrant. Efter undersökningen kommer det undersökta innehållet att analyseras.

När de tre läromedlen undersökts och analyserats, behandlas resultatet i en sammanställande del. Undersökningen kommer att använda den andra och tredje dimensionen i en kvalitativ textanalys beskrivet i avsnittet metod. Det betyder att jag analyserar ord, uttryck och formuleringar för att tyda värderingar och ideologier samt värderas samhället som texten skrevs i för att finna svar mot mina frågeställningar. Undersökningen av läromedlen startar med det äldsta och arbetar sig sedan framåt i tiden.

3.1 Fäderneslandets Historia (1911)

Undersökning

I läromedlet ​fäderneslandets historia (1911) presenteras Sveriges historia linjärt med början på stenålder eller som den kallas i boken, hednatiden. Medeltiden startar enligt boken 1060 och slutar 1521. Epoken kallas för medeltiden eller den katolska tiden. Boken innehåller 39 sidor som endast avhandlar medeltiden. Boken ger en detaljerad bild över de politiska händelserna över denna tid. Med detaljerade beskrivningar av aktuella stormän och konflikter, med fokus i det som ska bli riket Sverige. Den främsta utåtblickande delen berör korstågen och är en förklaring till varför det svenska korståget mot nuvarande Finland ägde rum. Samhällets uppbyggnad med de olika stånden är beskrivet, men ges inte stor plats. Borgarna är likställda med städerna och ståndet har ingen egen representation i texten. De övriga stånd som nämns är bönderna, frälset och kyrkan. Den katolska läran inflytande på medeltida människans mentalitet lyfts fram med starka värderande ord.

Denna bok är den andra tryckningen av denna bok. Den är i grunden skriven av Odhner, men förnyad av K.G: Westman. I den undersökta versionen kan man läsa författarens egna ord att i denna version har texten omarbetats och nytt material införts som uppnåtts genom den senaste forskningen för tiden. Men författaren, K.G. Westman poängterar även att i sin omarbetning har han eftersträvat att bibehålla det han kallar,

“bevara det myckna värdefulla i lärobokens tradition, och i trots av det nya, som möter denna upplaga, är bokens grundstomme likväl den gamla” ​Odhner &

Westman (1911. s. förord.)

Enligt författaren själv är hans läromedel traditionsbunden trots inslag av nyare forskning. Westman fortsätter med att kommentera att syftet med hans bok är att det är en lärobok som kortfattat levererar det han kallar “ huvuddragen av vårt folks utveckling” . Hans syfte med boken är att ge lärare ett 27 gott underlag till undervisningen och påpekar att hen, läraren, kan använda denna lärobok utan att bli påverkad av författarens egna subjektiva tyckande. Författaren har även skrivit ut ett tydligt mål som han arbetat efter vid sitt arbete. Nämligen att detta läromedel strävar efter att vara en modern

(13)

historisk lärobok i samma slag som författaren uttrycker det “moderna utländska läroböcker” 28som författaren själv intygar att han tagit del av.

I avsnittet medeltiden som även kallas den katolska tiden startar författaren med striderna mellan det författaren kallar för hedningar och kristna. Avsnittet startar med att fokusera på vad den kallar den Stenkilska ätten. Avsnittet förklarar att deras period i den svenska medeltiden var aktuell från 1060 till 1125. Läroboken förklarar de politiska turerna med den stenkilska ätten som var kristna. Den första kungen i ätten Stenkil, beskrivs i läromedlet som “ en god kristen och tillika en saktmodig man” 29. Efter den kungens död skriver läroboken att stridigheter mellan landskapen uppstod. Konflikterna uppstod från prestigé och religion.

Stridigheterna vanns av Stenkils äldre son Inge. Inge deklarerade på ett ting att den kristna läran skulle var den enda tron i alla landskap och blev därför fördriven av Svearna från tinget. Hans bror Sven tog därefter upp kungakronan efter att ha lovat att hedra den gamla tron och han blev med den handlingen benämnd Blot-Sven. Inge ruvade på hämnd och utförde den genom att tända eld på Blot- Svens hus när han sov. Efter att ha dräpt sin bror behöll Inge Kungakronan fram till sin död år 1125 enligt läromedlet. Med Inges död dog den Stenkilska ätten ut enligt läromedlet.

Resten av avsnittet under den Stenkilska ätten förklarar den katolska lärans inverkan på det tidiga medeltida Sverige. Det finns ett eget stycke med Svealands apostlar och ett med den inverkan den katolska tron har mot den vikingatida mentaliteten som fortfarande lever kvar i samhället. Läromedlet lyfter upp hur den katolska tron utövar botövningar och hur svårt det är för den medeltida människan i Sverige att ta till sig den mentaliteten med att skriva,

“ Man kan förstå, att våra trotsiga förfäder skulle ha svårt att böja sig för den vite Krists lära. Minst av allt ville de med späkning försvaga sin kropp, eftersom vikingens styrka och vighet var hans stolthet” ​Odhner & K.G Westman (1911) s.,41

Läromedlet fortsätter att förklara att den medeltida människan i Sverige följde den katolska tron som till stor del bygger sin tro på något som inte har sin grund i bibeln. Författarna skriver att den medeltida svenska människan fortfarande var en viking i sin mentalitet och att det religiösa bruket inte stämmer överens med samhällets folkliga själ. Starka värderingar kan skönjas i läromedlet. Den lyfter även att mentaliteten hos befolkningen med katolicismens inflytande förändras och att folket får en uppfattning om rätt och fel och att sinnena hos befolkningen blir mildare. 30

Läromedlet fortsätter sedan med en ny period i medeltiden som kallas den Sverkerska och Erikska ätterna och den är lagd till år 1130 till 1250. Perioden inleds med att beskriva den nya kungen Sverker som en from man som såg till att munkar fick etablera kloster i norden. Sedan följer en beskrivelse av munkar och klosterlivet. Klostren beskrivs som en fristad för vetande i en rå omvärld och även nunnekloster lyfts fram och att klostren är de första skolorna i Sverige. Efter Kung Sverkers död nämns Erik Jedvardsson senare tillika Erik den helige som var samtidigt konung som Sverker ett tag innan denne mördades. Det som sedan följer är ett kortare stycke över korstågen i Europa och sedan Erik den heliges korståg i Finland där han döpte folk med svärd i hand. Hans död beskrivs i noggranna värderande ordalag i boken.

28 Odhner & K. G. Westman. ​Fäderneslandets Historia​ (1911) s ., förord 29 Ibid s., 39

(14)

“ [...] en ringa hop ut ur kyrkan och mötte sina fiender men stupade efter ett tappert försvar. Enligt sägnen sprang en klar källåder fram ur jorden på den plats, där hans blod flöt, och underverk skedde vid hans grav. Folket trodde att han var ett skyddshelgon och att han hos Gud fällde förböner för Sveriges land och folk. Erik den heliges baneman fick ej länge njuta frukterna av sitt dåd. Svenskarna samlade sig från alla håll för att hämnas Eriks död.” ​Odhner & K.G Westman (1911) s., 44

Erik den helige beskrivs som ett helgon värd att akta och hedra i läroboken. I starkt värderande ordalag. Därefter följer Folkungarnas period och hur den Sverkerska perioden beskrivs i negativa ordalag där stormän härskade och laglöshet rådde. Den starke ledaren Birger Jarl lyfts fram som räddningen för det svenska riket. Ett detaljerat släktträd över den folkungerska ätten finns även det tillgängligt. Hans prestationer sammanfattas med “ Birger Jarl förde styrelsen med stor vishet och kraft och var den bäste regent Sverige dittills haft “ . 31

Vidare beskrivs Birger Jarls som Stockholms grundare, lagstiftare och ansvarig för fridslagarna som innehåller hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid. När han dör betonar läromedlet hur hela riket sörjde. Efter Birger Jarl följer en maktkamp med starka värderande ordalag. De två tronpredanterna beskrivs följande.

“Magnus som var mörkhyad och mager, var en kraftfull och ärelysten man[...] Valdemar åter, som var ståtlig och fager, var en lättsinnig vekling, som endast tänkte på sina nöjen. han såg på avund hertigens stora anseende bland folket[...]

Odhner & K.G Westman (1911) s., 49.

Läromedlet tar med dessa ord stark ställning för vem som är “rätt” person i historien. Historieboken fortsätter att beskriva politiska händelser och maktkamper. En konung som särskilt lyfts fram av betydelse är Magnus Ladulås och hans befästande av de olika frälsena andlig och världslig och hans cementerande av Birger Jarls fridslagar. Därefter följer en beskrivning av hur det världsliga frälset fick skattefrihet och en beskrivning av vad en riddare var. Efter en beskrivning av ett krigståg mot Karelarna byter läroboken fokus när det närmar sig tiden för Kalmarunionen. Först beskrivs den politiska utvecklingen i Norge i sammanfattande ordalag i två sidor för att sedan ta fokus på Danmarks politiska utveckling i tre sidor innan handelsförbundet Hansan beskrivs. Hansan beskrivs som mäktig maktspelare i läromedlet som det innebar konsekvenser för den som störde dess lönsamhet. Hansan beskrivs nästan som maffiaorganisation. Det gör en distinkt skillnad mellan de strävsamma nordiska handelsmännen som får stryka på foten för de vinsthungriga tyskarna i Hansan. Unionstiden beskriver utvecklingen i norden som en tid då avstånd krymper mellan landskap och riken. Läromedlet beskriver en rikare handel och agrikulturell utveckling som gör alla rikare. Läromedlet beskriver även bildandet av unionen mellan de nordiska länderna som en trolig utveckling om det inte vore för “Det viktigaste hindret häremot var emellertid den svenska allmogens frihetskärlek”. 32

Med dagens ögon ser citatet lustigt ut. Men de övriga läromedlen i denna studie skriver, om än i andra ordalag, liknande skäl för det svenska motståndet. De talar i nyktrare ordalag om de ekonomiska faktorerna. Läromedlet fortsätter med att beskriva förutsättningarna för en union för att glida över till en beskrivelse över det medeltida samhällets struktur och en beskrivelse av den helige Birgitta. I den beskrivelsen konstateras att den helige Birgitta har haft ett stort inflytande i den katolska tron. Efter det följer en kort beskrivelse av digerdöden. Det beskrivna i detta stycke ges endast två sidor i läromedlet. Den politiska utvecklingen ges mer utrymme och en orolig tid i det som ska bli Sverige beskrivs där de starka frälsemannen har makten med konsekvensen att oreda styr i landskapen. Denna period är Albrekt kung över Sverige och han beskrivs som en svag kung som inte

(15)

kan stå upp mot det mäktiga frälset. Danmark beskrivs som en opportunist vid denna period när de anfaller Sverige. Tyskarnas inflytande över Sverige och då speciellt Stockholm beskrivs som negativt. Drottning Margareta inträde senare i historien beskrivs som en av de goda, hon beskrivs som kraftfull fast hon är kvinna och det är under henne som tyskarna och den mäktiga Hansan blir utkastade från Sverige. 33

Vad som fick samhället igen i uppror var Erik av pommerns och hans fogdar enligt läromedlet. Den hårda beskattningen och de hårdföra fogdarna skapade ett nytt uppror och här kommer Engelbrekt och dalkarlarna in. Läroboken beskriver dem med:

“I de undangömda dalar, som utbreda sig kring Siljan och Dalaälven, bodde ett härdat och frihetsälskande folk, som bättre än andra bevarat förfädernas mannamod och enkla seder. I detta landskap, Dalarne, levde på den tiden en bergsman av frälse släkt vid namn Engelbrekt Engelbrektsson. Han var liten till växten, men hugstor och dristig, rådig och vältalig och ett redligt svenskt hjärta klappade i hans bröst”.​Odhner & K.G Westman (1911) s.,74

Läroboken lyfter tydligt fram Engelbrekt och hans män som Sveriges hjältar. Engelbrekt tillskrivs egenskaper som är utmärkta och beskrivningen av Dalarna som ett mytiskt landskap för svenskhet. Bragder följer för Engelbrekt, han tar giriga stormän i kragen och talar dem tillrätta, hans här plundrar inte ett hönsägg i sitt krigståg och han ser till att en riksdag formas där bönderna får plats. Till slut blir Engelbrekt enligt läroboken den store hjälten, sviken i ett möte som han trodde skulle ske i vänskap, nedhuggen på ett beskrivet nesligt sätt, när han stridsförmåga var nedsatt pga av sjukdom. Beskrivningen av den politiska utvecklingen fortsätter att beskrivas i läromedlet med starka värderande ord. Exempelvis Kristoffer av bayern beskrivs som den “lille tjocke kungen” och hans marsk tillika nästa kung av Sverige Karl Knutsson beskrivs som “skönlige reslige marsken” . Den34 politiska upplösningen och stridigheterna för kalmarunionens upplösning beskrivs de följande sidorna detaljerat med ett klart fokus på det svenska motståndet. De svenska trupperna under Sten Sture beskrivs med tappra anfall och starka enskilda krigare som exempelvis Starke Björn. Sten Sture beskrivs som en man som var ”[...] rättvis och ordhållig[...]” . Läromedlet fortsätter att beskriva de 35 politiska utvecklingarna detaljerat som slutar med Stockholms blodbad. Det beskrivs som en terror ålagd på den svenska befolkningen av en ondskefull tyrann. Men att hos det “ [...] styvsinta folk[...] 36 fick rak motsatt effekt.

Det har i läromedlet från beskrivningen av den helige Birgitta avhandlats 13 sidor politiska skeenden. Läromedlet beskriver nu med sex sidor de inre förhållanden i Sverige under medeltid. Det gör den genom att beskriva bönderna, frälsemännen, kyrkan och städerna. För att beskriva bönderna och hur en by kunde fungera ges en bild över Bäcks by i Skaraborgs län och hur skiftena mellan de olika gårdarna kunde se ut. Läromedlet ger även en kortare beskrivning från en resande som kommer söderifrån landvägen under 1400 - talet och ett landskap som är söndertrasat av krig beskrivs. Sedan beskrivs bönderna enkla strävsamma leverne och hur det var nödvändigt med gemenskap för överlevnad. Sedan följer en beskrivning av de fattigare frälsemännen följt av de rikare och hur deras liv kunde gestalta sig. Avsnittet är knappt en sida och avslutas med beskriva de större befästningarna i svensk ägo. 37

Den svenska medeltida katolska kyrkan beskrivs med knappt en sida. Den generella beskrivningen av katolska kyrkan är negativ där de högre skikten i kyrkan beskrivs med att de alltid lägger sig i den världsliga utvecklingen och gärna på unionssidan i konflikterna. De lägre

33 Odhner & K. G. Westman. ​Fäderneslandets Historia​ (1911) s., 64 - 69 34 Ibid s., 74

(16)

tjänstemännen i kyrkan beskrivs som populära ute i bygderna. En längre beskrivning ges över byggnationen av kyrkorna i landet och vilken byggnadsstil som blir den dominerande i dessa byggen. När läromedlen kommer till städerna nämns en viss urbanisering är på väg att ske men att städerna fortfarande är små och smutsiga. Därefter följer en noggrannare beskrivning av staden Stockholms utformning och en kortare beskrivning av hur livet i staden kunde te sig. Beskrivningen av städerna ges en och halv sida. I nästa stycke analyseras läromedlet. 38

Om man ser till Aronsson (2004) tre samhällsbyggande historiebruk, kan man tydligt se hur läromedlet ​Fäderneslandets historia (1911) använder ett historiebruk som bygger på nationalistiskt språkbruk och hur vi alla i Sverige är en del av historien som beskrivs. Det görs genom att beskriva den katolska läran som en religion som står långt ifrån den önskade svenska mentaliteten. Ett visst fascistiskt bruk kanske kan skönjas, där man betonar den starke friska vikingen mot den sneda självbestraffande katolska svaga sörlänningarna. Det nationalistiska bruket fortsätter med beskrivningen av Birger Jarl, Erik den helige, Magnus Ladulås, Engelbrekt, Karl knutsson som alla tillskrivs mycket fina personliga egenskaper. Det dessa personligheter gör är att kämpa mot vad som läromedlet identifierar som utomstående krafter. Men det lyfter inte särskilt noga det stödet dessa personligheter tar utifrån. Det betonas inte. Som exempelvis när Magnus Ladulås tar makten med hjälp av en dansk ryttarhär. Historien känns som väl anpassad för att passa in i ett syfte att lyfta det svenska. Tydligast blir det när man synar språkbruket som Engelbrekt och hans hemvist beskrivs med:

“I de undangömda dalar, som utbreda sig kring Siljan och Dalaälven, bodde ett härdat och frihetsälskande folk, som bättre än andra bevarat förfädernas mannamod och enkla seder. I detta landskap, Dalarne, levde på den tiden en bergsman av frälse släkt vid namn Engelbrekt Engelbrektsson. Han var liten till växten, men hugstor och dristig, rådig och vältalig och ett redligt svenskt hjärta klappade i hans bröst”.​Odhner & K.G Westman (1911) s.,74

Här beskrivs det ursvenska och noblaste. Starka och frihetsälskande, enkla och modiga och framförallt, ett redligt svenskt hjärta klappar i hjältens bröst. Skulle en historiker drista sig att skriva liknande idag, vore hans trovärdighet förstörd. Språkbruket passar sig bättre mot en skönlitterär bok än mot en en modern historieskrivning. Detta nationalromantiska bruk tolkar jag är ett tydligt arv ifrån den svenska historiografiska bruket Hjärne-traditionen som i sin historieskrivning utgår från ett sannolikhetsperspektiv. Hjältarnas personliga egenskaper, likaså skurkarnas är tydliga exempel på detta. Ett statsidealistiskt historiebruk fokuserar även på den politiska utvecklingen i ett land. Det är väldigt tydligt i läromedlet ​Fäderneslandets historia (1911) där de politiska händelserna upptar den större delen av läromedlets medeltida epok. Som notis har jag lagt in information om Odhner och en samtida historiker Grimberg. 39

Det stämmer väl in på vad Lilja (1989) skriver att även om det fördes en kamp på en akademisk nivå i början av 1900 - talet om hur historia ska framställas så dröjer det länge innan det syns i läroböckerna. Ett nationalistiskt förhållningssätt kopplas naturligt politiskt till den konservativa delen av en politisk skala. Det stämmer överens med mina antaganden att boken är sprungen ur Hjärne-traditionen. Författaren själv skriver i förordet att hans ambitioner med sin historiska lärobok är att skapa en modern lärobok. I dagens ljus är historiebruket förlegat, men kanske stämmer den väl in på utländska motsvarigheter. Det är något som vidare forskning kan svara på. Nästa historiebok i undersökningen är skriven mer än 50 år senare.

(17)

3.2 Historien och samhället (1955)

Undersökning

Medeltiden beskrivs med 54 sidor i denna lärobok. Historieskrivningen är linjär och den startar redan under folkvandringstid. Enligt detta läromedel startar medeltiden med romarrikets fall. Läromedlet öppnar området medeltiden med en tabell.Tabellen delar upp medeltiden inom tre fält. Det medeltida Europa utom Norden. Främmande världsdelar och Norden. Därefter är historiska händelser utlagt i tabellform i en tidslinje. Viktiga händelser knutna till rubriken ovan är därefter presenterade efter varandra under respektive geografiskt område.

I en linjär utveckling förklarar sedan läromedlet medeltidens historia med skiftningar mellan utvalda platser i medeltiden. Läromedlet rör sig mellan geografiska platser och förklarar viktiga fenomen och händelser i den kronologiska ordningen. Läromedlet förklarar utförligt utvecklingen i Norden och Sverige och samhällets uppbyggnad som tar form under medeltiden. Läromedlet ger även en god bild om den senmedeltida samhällets struktur ute i Europa och använder bilder på byggnadsverk uppförda under medeltiden, exempelvis katedralen i Milano. Korstågen beskrivs noggrant och de delar i boken som avhandlar medeltiden och utvecklingen utanför Europa berör mellanösterns makter och religioner.

I förordet i läromedlet beskriver författarna att de med sitt läromedel vill ge eleverna en förklaring till utvecklingen historiskt som lett fram till att samhället idag ser ut som det gör. Författarna förklarar i sitt förord att läromedlet skiljer sig väsentligt från andra historiska läromedel. Författarnas avsikt är att med sitt läromedel ge eleverna en större helhetsbild över historien och det gör man genom att lyfta in den nordiska utvecklingen tillsammans med den Europeiska. Formen för läromedlet motiveras också med historiska kursplanen för 1949/50.

I förordet rekommenderar författarna att textavsnitten i läromedlet som innehåller social och politisk historia är särskilt lämpliga för läxläsningen. För lektionssalen rekommenderar författarna ett andligt och materiellt fokus i historieundervisningen. Författarna lyfter även fram att de i sitt läromedel lagt in en del källhistoriskt material. Avsikten motiveras med att eleverna ska få tillfälle att bekanta med hur ett sådant kan se ut. Skillnaden mellan lektionstexter och texter för läxläsning skiljs åt med att lektionsmaterialet är skrivet i större text.

De har i sitt arbete med läroboken eftersträvat att ge en så riklig bild av historien som möjligt. De har avsiktligt hållit ner antalet årtal i texten och istället presenterat dessa i tabeller för sina eleverna. Författarna skriver att de även försökt möta den senaste pedagogiska forskningens krav genom att utforma arbetsuppgifter till varje historiskt avsnitt. 40

Avsnittet över medeltiden öppnar som beskrivet i förordet med en översiktlig. Det fortsätter med en förklaring som startar redan på romarrikets slutfas och de stora folkvandringarna. Läromedlet ger en pedagogisk förklaring till varför Rom föll och vilka konsekvenser det medför Europa. Östrom ges därefter en egen sammanfattande sida från uppgång till fall. Det följs sedan med ett avsnitt med islams födelse på 600 - talet och dess senare expansion i världen. Den arabiska kulturen har en egen sida. Där betonas den arabiska kulturens bidrag till världens kulturhistoria från deras guldålder, som exempelvis låneord som siffra, magasin, men även vårt siffersystem som kom via araberna från Indien. Läromedlet betonar även att araberna på 7 - 800 - talet var de främsta inom astronomi, kemi och läkekonst och deras goda förmågor som hantverkare och handelsmän lyfts fram i texten. 41

Efter den tydliga information om den arabiska kulturen följer en förklaring till den katolska kyrkan tidiga historia i Europa. Det följs upp med förklaring till hur de första klostren och munkväsendet tog form. De beskrivs som en fristad inte bara i krigstider utan även för studier och

40 Tham, W.(red) Ander, G. Beckman, B. Holmberg, E. & Persson, A. (1955) ​ Historien och samhället.​ s., förord.

(18)

gammal kunskap. Läromedlet fortsätter i kronologisk ordning sen mot nästa händelse i den Europeiska kontinenten. Karl den store.

Han beskrivs ingående Både hans personlighet och det han byggde samt lämnade efter sig. Vikingatiden som följer efter Karl den store, är nästa händelse i historien som sticker ut och ges endast en sida. Den tidiga medeltiden fortsätter att beskrivas i läromedlet med ett starkt Europeiskt fokus. Påvedömet, Normandernas frammarsch, korstågen, Fredrik Barbarossa och Rikard lejonhjärta är alla händelser som sammanfattas på ca en sida i läromedlet och ger en mycket pedagogisk förklaring till de historiska händelserna. Avsnittet gotikens människor har hela tre sidor. De vackraste katedralerna som skapade under denna tid presenteras och en förklaring till hur omfattande ett dylikt bygge verkligen var förklaras pedagogiskt. Under detta avsnitt lyfts inte bara byggnadsverken fram som skapades av gotikens människor utan även de konstnärliga och litterära verken. 42

Länspyramiden ur ett Europeiskt perspektiv är nästa avsnitt i läromedlet. Perspektivet är strikt fokuserat ur en mer generell syn på hur utvecklingen såg ut på kontinenten. Det görs inga kopplingar till den nordiska historien alls. Likaså är det i nästföljande avsnitt, som berör riddare och svenner och en generell beskrivning av en riddarborg som följs upp av en beskrivelse av borgare, gillen och skrån. Det görs inga referenser till den svenska medeltiden i dessa beskrivningar förutom under avsnittet, Borgare, gillen och skrån. I avsnittet förklaras att gatunamn som skomakargränd och yxsmedsgränd är ett arv från de tider då en verksam borgare levde på den gatan. Under avsnittet, Livet i en medeltida stad, får man förklarat för sig att det är tack vare handeln med medelhavet som får städerna och Europa att börja blomstra igen efter den våldsamma folkvandringstiden, men den tidstypiska medeltida staden förklaras fortfarande ur ett europeiskt perspektiv. I senmedeltiden som inträder enligt läromedlet vid mitten av 1200 - talet får Habsburgarna en framträdande plats i det europeiska perspektivet medan det mer norrut är Hansaförbundets dominerande roll som lyfts fram i norra europa. Efter det ges Ludvig den helige av Frankrike en sida tillsammans med Jeanne d’ Arc och turerna runt henne. Det följs med en sida av digerdödens intågande i historien följt av England under senmedeltiden och sen Morernas förlust av Spanien på en sida vardera. 43

Först vid sida 110 berör historieboken den nordiska medeltiden. Under rubriken, Från landskapsstat till Kalmarunionen, börjar avsnittet med att konstatera att i germanska områden låg länge landskap länge i strid mot varandra men att Sverige och de övriga nordiska ländernas eningsverk var fullbordat vid 1000 - talet. Den beskrivelsen skiljer sig från läromedlet ​Fäderneslandets

historia (1911). Undrar om det inte är en tolkningsfråga. För efter det kraftfulla uttalandet räknar

avsnittet upp delar som räknades till det svenska riket. Även bristen på kristnade särskilt i trakterna runt Uppsala lyfts fram. Detta avsnitt fokuserar mycket kyrkans politiska utveckling för tiden och inte alls på den världsliga maktens politiska skeenden. Läromedlet tolkar landskapen Götaland och Svealand som ett rike runt 1000 - talet och senare blev även Finland en av dessa landskap som bildar riket Sverige. Tre kronor. Det nämns inget om korståget till öster av Erik den helige och grundandet av Åbo. Den helige Birgitta kallas “den märkligaste gestalten i medeltidens svenska historia” 44utan en närmare beskrivning varför hon kan anses vara det och den enda övriga information vi får om henne är att hon bildade en egen klosterorden. Läromedlet informerar också att samhällen som uppförde en kyrka, tillsammans bildade en socken. Den socken höll gemensamma möten och det ses som en orsak till att stora delar av vårt land utvecklade starka oberoende styren. 45

Hur lagarna stiftas i de olika landskapen beskrivs och hur Birger Jarls och Magnus Ladulås förordningar på dessa landskaps olika ting accepteras och hur dessa individuellt accepteras och hur de senare blir ersatts av Magnus Eriksson allmänna landslag. Läromedlet skriver om de politiska händelserna och stridigheterna mellan Sverkerska ätten och Erikska följande.

42​Tham, W.(red) Ander, G. Beckman, B. Holmberg, E. & Persson, A. (1955) ​ Historien och samhället.​ s., 81-95

(19)

“ Så länge sammanhållningen mellan de olika landskapen var svag, blev det ständiga strider om kungamakten. I synnerhet tävlade Östergötland och Uppland om att tillsätta regent i riket. Från det förra landskapet var den sverkerska ätten, från det senare den erikska. Legenden har mycket att berätta om dessa stridigheter, men det är oftast svårt att avgöra, vad som är historiskt säkert och vad som är dikt”​. ​Tham,

W.(red) Ander, G. Beckman, B. Holmberg, E. & Persson, A. (1955) ​Historien

och samhället​ s., 111.

Hela denna period som i läromedlet ​Fäderneslandets historia (1911) beskrivs i kraftfulla ordalag, med starka personliga drag hos de inblandade personerna avfärdas i detta läromedel som dikt. Som en legend. Där man inte säkert kan avgöra vad som är sant eller inte. Detta läromedel bygger sina historiska fakta på en helt annan grund vad Odhner och Westmans bok från 1911. Historien fortsätter med att förklara denna period med att kungen på Sveriges tron skiftade mellan dessa två ätter tills all makt hamnade hos den starkaste ämbetsmannen i Sverige. Nämligen Birger Jarl. När hans son Valdemar kröntes till kung klev, enligt läromedlet, Sverige in i en period av expansion och enighet genom Valdemars far Birger Jarls omsorg. Birger Jarls två söner Valdemar och den senare Magnus Ladulås hamnade i luven på varandra och Magnus avgick med segern. Det var under hans styre som fridslagarna blev genomförda ordentligt och genom riksdagarna, där herremän och rikets mäktigaste möttes för att diskutera, beslutades grunderna till att fastslå de fyras stånden i det svenska samhället enligt läromedlet. 46

Från att avfärda konflikten mellan Sverkrar och Erikar blir läromedlet väldigt detaljerat i de politiska händelseförloppen som sedan sker. Läromedlet beskriver noggrant de tyska handelsmännens inflytande på det svenska samhället och hur Magnus Eriksson otur kostar honom hans tron och hur han blir ersatt av Albrekt. Även hans ofärd förklaras, inte som i så starka ordalag som i fäderneslandet, men likväl beskrivs Albrekt som en man som går i de tyska handelsmännens intressen och blir besegrad av de danska härarna när de svenska stormännen ledsnat på hans styre. Den i fäderneslandet impopulära kungen Erik av Pommern får i detta läromedel en nykter förklaring till varför han blev så impopulär. Kriget som han förde mot Hansan var dyrt och han var tvungen att lägga dyra skatter på sitt eget folk. Den så heroiske Engelbrekt som höjs till skyarna i föregående läromedel bemödas i detta läromedel endast fem rader. Turerna runt Karl Knutsson och Kristian den I beskrivs även det ingående och som läsare får man en god grund till att förstå händelserna innan Stockholms blodbad. Sturarnas kamp och hur delat Sverige var mellan unionsanhängare och självständighetsivrare beskrivs väl på nästan två sidor. Det är för övrigt enda gången läromedlet går in på ett slag lite mer detaljerat. Det är slaget vid Brunkebergsåsen som i ​Fäderneslandets historia ​(1911) beskrivs med stor inlevelse. Läromedlet är sparsam med att höja historiska politiska ledare, men Sten Sture den äldre beskrivs med orden, “Sten Sture den äldre visade sig vara en skicklig man. Han styrde med stor klokhet, och allmogen gav honom det stöd, som han behövde”. 47

Det är för övrigt endast Birger Jarl förutom Sten Sture som tillskrivits fina egenskaper gällande medeltida gestalter i historieskrivningen hittills i läromedlet. 48

Efter Sturarnas förlust kommer läromedlet in på Stockholms blodbad. Det förklaras utan värderande ord vad som skedde förutom att vid avrättningarna så försvann många av Sveriges bästa män. Mer plats ges inte Stockholm blodbad. Läromedlet ger istället på nästa sida en bild över de riken som börjar ta form under medeltiden och läromedlet konstaterar att många makter som började konsolidera sina gränser i början på 1500 - talet fortfarande har liknande gränser än idag. Större delen av detta läromedel är fjärran från Odhners och Westman skönskrivande språkbruk, utan istället

46Tham, W.(red) Ander, G. Beckman, B. Holmberg, E. & Persson, A. (1955) ​ Historien och samhället.​ s., 110-112

(20)

används en ganska informativ ton i sina texter. Men när det kommer till det sista kapitlet i läromedlet som beskriver Italiens städer och dessa städers roll i korstågen, finner man ord som “ De hade fraktat fromma pilgrimer och tappra korsriddare till det Heliga Landet och fört österlandets efterlängtade varor till Europa” . 49

Det finns en genomgående trend i läromedlet av förskönande eller kanske dramatiserande är ett bättre ord. Men de fokuserar inte på norden. Utan mer mot händelser nere på kontinenten. Gärna med ett kulturhistoriskt fokus. I avsnittet lyfts de ekonomiska faktorerna som orsak till de Italienska städernas rikedom och starka kulturella utveckling. I min analys av detta läromedel har följande resultat kunnat uttydas. 50

Vilket historiebruk vill detta läromedel förmedla? Det skiljer i sitt upplägg väsentligt ifrån Odhners och Westmans (1911) ​Fäderneslandets historia​. Om du utgår från att författarna vill med sitt läromedel bidra till ett medborgarskap till samhället, måste Aronssons (2004) andra metod, som vill bygga gemensamma normer och världen vara det som passar bäst. Läromedlet är inte inåtriktat, utan ser ut i världen för att beskriva epoken medeltid. Man utgår även från Europeiskt perspektiv när medeltiden beskrivs med start på folkvandringstid. Eleverna får lära sig i detta läromedel att historia inte bara utspelar inom nationsgränser. Istället är de en del av Europas historia. Det är ett stort avsteg från fäderneslandet (1911).

Vad har då motiverat detta perspektiv. Aronsson (2011) skriver att under 1900 - talet krävde allt fler att historieundervisningen skulle ske med mer än ett perspektiv och att ett breddat historiebruk tog plats. Det sker en historiografisk utveckling i början av 1900 - talet enligt Lilja (1989), men den kan endast synas långt senare. En bit in på 1900 - talet. Med en historiografisk vinkel på Läromedlets utformning kan den mycket väl vara en produkt av den Weibullska skolans inflytande. Den Weibullska skolan utgår från ett historiekritiskt förhållningssätt som utgår från fastställda fakta. Det historiska läromedlets resonemang angående konflikten mellan Sverkrar och Erikar, som en ren legend och att det inte finns trovärdiga källor för händelseförloppen under ätternas konflikt, konstaterar den tesen. Men det kulturella, ekonomiska och sociala historiska perspektivet kan även förklaras med det Lilja (1989) beskriver som ett maktrealismiskt inflytande som började ta form i början på 1900 - talet till slut hittat sin väg in i historieböckerna. Utformningen av läromedlet ​Historien

och samhället​ (1955) bekräftar Liljas (1989) utsago.

Även om den Weibullska skolan hade ett statsidealistiskt historiebruk dock med en annan utgångspunkt i sitt historieskapande än Hjärne - traditionen skriver Lilja (1989) att den akademiska världen under senare delen av 1900 - talet blev starkt påverkat mot ett socialhistoriskt och kulturellt perspektiv. Det tydligt skönjas i detta läromedel. Större delen av läromedlet som berör medeltiden fördjupar sig i samhällsstruktur och kulturhistoria. Med ett starkt fokus på exempelvis klosterväsende, gotiken och de magnifika byggnadsverk som uppfördes under medeltiden. Men när läromedlet berör utvecklingen i Sverige förenklar det för sig själv. Den tidiga svenska medeltiden runt år 1000 bakas Sverige ihop till ett enat rike dock med en svag statsmakt. Jag tror inte den bildar motsvarar den moderna historieskrivningen idag. Fokuset när det kommer till Sveriges medeltidshistoria ligger nästan endast mot det politiska historieskrivningen. Läromedlet ger utförliga beskrivningar hur den livegna bondens liv såg ut, länspyramiden och den katolska kyrkan utveckling såg ut i Europa, men när det kommer till det nordiska perspektivet blir det mer sparsamt och nästan bara den politiska historien lyfts fram. Rude (2017) skriver att på 50/60 talet skedde ett skifte i historieundervisningen i Sverige och att stoffet i historiska läromedel skiftade till att bygga på en materialistisk syn med fokus på det etniska och kulturella. Det stämmer väl överens med detta läromedels utformning. Lilja (1998) bekräftar Rude (2017) bild och lägger till ett politiskt perspektiv, med att skriva att det historiografiska historiebruket under senare delen av 1900 - talet fick en stark

49Tham, W.(red) Ander, G. Beckman, B. Holmberg, E. & Persson, A. (1955) ​ Historien och samhället.​ s., 118

(21)

vänsterpolitisk prägel som innefattade att fokuset från den politiska arena i historien minskade och folkets historia fick ta mer plats.

Det stämmer in på detta läromedel om du räknar in att det tar in hela Europa i sitt socialhistoriska och kulturhistoriska i sin historieskrivning. Utformningen på detta läromedel är på ett sätt omvälvande när det kommer till ett historiskt läromedel. I Rudes undersökning (2017) konstateras att läromedel hade en större chans att godkännas av den statliga läromedelsgranskningen om den höll ett konservativt perspektiv i sitt historieskrivning. I en jämförelse med läromedlet ​Fäderneslandet av Odhner och Westman (1911) och detta läromedel är skillnaderna i historiebruket väsentliga. Det skiljer 44 år mellan de två läromedlen och en utveckling och påverkan kan tydligt ses.

3.3 Puls Historia Grundbok (2012)

Undersökning

Medeltiden startar som i läromedlet ​Fäderneslandets historia (1911) år 1050. Den aktuella perioden är det som får ta mest plats i läroboken. Av totalt 208 sidor handlar 67 sidor om medeltiden uppdelat på två kapitel. Läromedlet sträcker sig från forntid till början av 1800 - talet. Läromedlet har i det medeltida avsnittet ett starkt fokus på samhället och hur de olika ståndens vardag kunde se ut ur ett nordiskt perspektiv. Böndernas liv är noga beskrivet. Folktro, vardagsliv, religion, fest och nöjen. Kyrkan inflytande i det medeltida samhällsstrukturen har stor plats. De politiska förvecklingarna under Nordens medeltid beskrivs kortfattat på totalt 27 sidor av 67. Det ger detta läromedel ett stort fokus på hur folket levde i Norden under medeltid.

Texten som förmedlar medeltiden är informativ med mindre värderande ord till skillnad från de äldre läromedlen. Läroboken är rik med bilder ifrån de beskrivna delarna. I slutet i avsnittet om medeltiden berörs hur det såg ut i Europa. Informationen om den övriga världen är sparsam. Det är endast de tre största rikena i Europa som är presenterade med en kartbild, Tyskland, Frankrike och England. I texten är det endast England och det Tyska riket som är kortfattat beskrivet. Korstågen är det som beskrivs allra minst i detta läromedel i jämförelse med andra två. Endast en sida och informationen är kort och informativ.

Medeltiden inleds i detta läromedel med en förklarande text om epoken och en presentation på en tidslinje. En kortare beskrivning av samhället följer med den katolska kyrkans framväxt som fortsätter med att beskriva gudsfruktan och digerdöden. För den lilla människan, bonden, är allt sig likt. Men läromedlet skriver att livet för de högre samhällsklasserna förändras. De bor nu i borgar och städerna blir fler och fylls med hantverkare. Sedan beskrivs bondens vardag och hur livet i den medeltida byn såg ut. Kvinnans plats i den vardagen ges också stor plats. Varje sida har i nederkant förklarande ord som relateras till texten. Bergsmännen på medeltiden ges även de ett eget litet stycke. Läromedlet fortsätter att beskriva det vardagliga livet med kyrkans plats i den medeltida människans liv. I den tidiga nordiska medeltiden beskrivs även de första kyrkornas utformning och att den gamla tron i den tidiga medeltiden fortfarande var central för många bönder. Söndagens plats i samhället förklaras samt den medeltida människans rädsla för helvetet. Efter det förklaras kyrkans roll i samhället, dess uppfostrande roll och hur den växte sig rik under medeltiden, med tionde och gåvor från välbesuttna stormän. Därefter följer en förklaring till klosterlivet och munkarnas idoga och kunniga yrkeskompetenser. De förklaras i pedagogiska ordalag. Klostrens roll i det medeltida samhället ges hela två sidor och förklarar klostrens roll som skola och kunskapsäte och en fristad från förföljelse. 51

Den helige Birgitta ges hela två sidor. De två sidorna förklarar Birgittas hela livsöde. Avsnittet avslutas med att förklara att Birgitta ses som ett föredöme av många människor för hon alltid kämpade för sina mål men att hon mest är känd för sina visioner från gud. Hon är dessutom

(22)

helgonförklarad av påven. Det skedde år 1391. Till skillnad från föregående lärobok ​Historien och

samhället (1955) som slog fast att Birgitta var en märklig gestalt utan en närmare beskrivning av varför.

Efter Birgitta lyfts stadens ekonomiska roll fram i medeltiden och hur viktig marknaderna var för det välstånd som växte fram under denna period. Efter följer det information om hur köpmän och yrkesmän verkade i medeltiden. Sidan 65 ger läromedlet en fiktiv berättelse om bondpojke som är i staden för att sälja kor på marknaden med sin far. Pojken går vilse och springer på en skomakarlärling som hjälper bondpojken tillbaka till marknaden. Vid promenaden tillbaka berättar de två pojkarna om sina olika liv för varandra. Det är den enda läroboken av de tre som väljer att framföra ämnet historia i denna form. Som en ögonvittnesskildring. Den följs upp av en noggrannare beskrivning om livet i den medeltida staden och berör hur en stad såg ut, nattvaktens roll och bödelns plats i samhället. 52

Medeltidens festtillfällen och nöjen förklaras vidare i läromedlet, följt med en förklaring om vad en gycklare och lekare var för något. Det följs med ett avsnitt på två sidor om medeltidens sjukdomar. Lepra och pesten och med den digerdöden förklaras i läromedlet och vilken effekt den fick på det medeltida samhället. Därefter kommer fyra sidor som beskriver skrocken och folktron som levde stark i Sverige under medeltiden. Efter dessa ämnen kommer läromedlet fram till lag och ordning. Hur rättvisan fungerade under den svenska medeltiden beskrivs pedagogiskt och i likhet med berättelsen om pojken från landet, som gick vilse i staden en marknadsdag, bjuder läromedlet på en historia under rubriken, “Rättegång och hånskratt på tinget” 53när en dräng hittades i en bondes lada utan lov.

Utan att han hade stulit något straffas mannen hårt och godtyckligt av tinget. Den svenska medeltidens rättsväsende. Elever får en god bild av exemplet av hur rättvisan skapades under denna epok med detta exempel. Följande sidor fortsätter att bära en stark socialhistorisk prägel med förklaringar till ståndssamhällets uppdelningar och klasser och en noggrannare beskrivning av den rika medeltida adelsmannen, vilka nymodigheter i den tekniska utvecklingen klostren bistod Sverige med efter sitt kristnade och hur de kunde göra det. De Italienska stadsstaterna följer därefter, med ett eget avsnitt av Leonardo da Vinci. Informationen i dessa avsnitt är informativ utan värderande ord, exempelvis “tappra riddare” utan läromedlet förmedlar väsentlig information i en narrativ form. 54

Läromedlet upplåter epoken medeltid till mest textutrymme i läroboken av alla epoker. Det första kapitlet bär en stark social historisk betoning i hela avsnittet och läromedlet är tydlig med att nästa avsnitt avhandlar den svenska medeltidens politiska historia med rubriken , “ Medeltiden - kungarna och krigen”. 55

Kapitlet börjar med att förklara alla de svårigheter en svensk medeltida kung står inför. Det förklaras att kungen inte kan lita på någon. Han måste ha en stark krigsmakt med trogna fogdar och knektar under sig som driver in skatt från bönderna m.m. Ett intressant stycke på sidan 87 förklarar hur historiker kan veta något om medeltiden och att det är viktigt att när man läser en historisk källa, är kritisk till det skrivna. Läromedlet lyfter exempelvis den heliga Birgittas brev till kung Eriksson som hon alltid var upprörd över och skällde mycket på i sina brev. Om man återgår till sida 47 i läromedlet som det uppmanas till i stycket, är man i början av det första kapitlet som avhandlar den svenska medeltiden. I ett kort stycke förklaras att gamla kyrkor, borgar och handskrivna texter, som bevarats till vår tid, är de historiska material som används för att beskriva den svenska medeltiden. 56 Den svenska kungens vardag beskrivs i den tidiga svenska medeltiden. Det nämns inga specifika namn i de interna stridigheter som pågår mellan olika ätter i början av medeltiden i likhet med ​Historien och samhället (1955) och den historieskrivningen som så detaljerat beskrivs i

Fäderneslandets historia ​(1911) avfärdas inte en som legender. Istället hoppar man direkt till Birger Jarl.

Han beskrivs inte alls med förstärkande ord som i föregående läromedel, istället beskrivs hans

52 Körner, G. & Lindberg, P. (2012). Puls. Historia, grundbok. s., 60-67 53 Ibid s., 77.

References

Related documents

The same view is further presented in the Government Communication (Regeringen, 2006) where it is stated that a sustainable development perspective must permeate all education

Att framför allt äldre förare skulle kunna utgöra en problematisk grupp när det gäller träning i kritiska situationer även i andra avseenden än enbart avsöknings- beteendet,

FNs hög- kommissarie för mänskliga rättig- heter i Colombia får svenskt stöd, bland annat för att övervaka situa- tionen för de mänskliga rättighe- terna samt för rådgivning

Injury mortality in Sweden; changes over time and the effect of age and

Initiating Collaboration in Higher Education: Disciplinary Literacy and the Scholarship of Teaching and Learning Dynamic content and language collaboration in higher

Han satsar vidare på att väljarna också fram- deles skall satsa på samma sak som han själv: illusionen, turen, hoppet om att den stekta sparven plötsligt skall

The tested techniques are standard (a) Direct Volume Rendering (DVR), (b) Depth of Field, (c) Depth Darkening, (d) Volumetric Halos, (e) Volume Illustration, and (f) Volumetric

Det tredje antagandet gäller perfekt säkerhet vilket innebär att investeraren kan vara säker på att alla företag kommer fortsätta att generera avkastning, det innebär i