Examensarbete 1 för ämneslärarexamen
inriktning 7–9
Avancerad nivå
De digitala verktygens funktion vid elevers
skrivande inom svenskämnet
Författare: Victoria Wallberg Handledare: Eva Hultin Examinator: Patrik Larsson Ämne/huvudområde: Svenska Kurskod: ASV259
Poäng: 15 hp
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
2 Abstract:
Statistik och forskning visar att internet och mobiltelefonens närvaro ökar allt mer i samhället och är idag en del av mångas vardag. I och med ökningen fattade Skolverket ett beslut 2016, som tillades i läroplanen 2018, om hur IT-användningen i skolan ska se ut, för att skolan ska kunna möta upp de krav som samhället ställer på barnens digitala kunskaper efter avslutad skolgång. Många skolor försöker tillgodose Skolverkets krav genom att förse eleverna med digitala verktyg. Parallellt med digitaliseringen sjunker elevernas skrivkompetenser allt mer (Skolvärlden 2020). Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken funktion digitala verktyg har vid högstadieelevers skrivande inom svenskämnet. För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har metoden systematisk litteraturstudie använts, där svaret främst sökts i befintlig forskning. För att komma åt relevant litteratur har sökningar i olika databaser genomförts, texternas titlar och abstracts har lästs och därefter har den utvalda litteraturen lästs i sin helhet. Litteraturen har kritiskt granskats och sammanställts inom studiens område. Informationen som hämtats i litteraturen bygger på vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga rapporter. Som ett komplement till databassökningen har strategisk sökning i Svenska med didaktisk inriktnings konferensprotokoll genomförts. Resultatet visar att eleverna är positivt inställda till användandet av digitala verktyg i skolan, deras engagemang och intresse för lektion och uppgift ökar. Eleverna utvecklar självständighet informationssökande och stavningshjälpen leder till att de inte behöver be läraren om hjälp. Genom digitala verktyg kan de skriva fortare, generera högre läsbarhet, enklare strukturera, redigera och ändra, lägga till eller ta bort. Skriva längre texter än om det varit för hand och kvalitén på texterna blir inte lägre än vid handskrift. Digitala verktyg bistår eleven med korta pauser genom att de kan surfa på sociala medier eller spela något spel så de för en kort stund kan lämna verkligheten och hämta energi innan de ska fortsätt arbeta. De slutsatser som kan dras av denna studies resultat är att elevens digitala kunskap är avgörande för hur det digitala verktyget kommer inverka i hens skrivprocess. Genom kravet från Skolverket kan en andra slutsats dras som är att eleven således lär sig hantera de digitala verktygen på ett sätt som bistår dem i sitt arbete. Således blir eleverna förberedda med tillräckliga digitala kunskaper inför samhället och arbetslivet.
Nyckelord:
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
2. Bakgrund ... 8
2.1 Samhällets digitalisering ... 8
2.2 Läroplan och kursplan i svenska ... 9
2.3 Samhälls- och digitaliseringsdebatten ... 10
2.4 Bakgrundssammanfattning ... 13
3. Syfte & frågeställning ... 13
4. Metod ... 13 4.1 Litteraturstudie ... 14 4.2 Sökprocessen ... 14 4.2.1 Databassökning ... 14 4.2.2 Manuell sökning... 15 4.2.3 Urval... 15 4.2.4 Sökord ... 15 4.3 Resultat av sökprocessen ... 15 4.3.1 Utvald litteratur ... 17
4.3.1.1 Databas: ERIC (Ebsco) ... 17
Wiklund, Matilda & Andersson, Annika 2018 ... 17
Siebert, Molly D. 2019 ... 18
Clayton, Kara & Murphy, Amanda 2016... 18
Hoffman, Malia, M & Ramirez, A, Y, “Fred” 2018 ... 18
Loomis, Stephanie 2018 ... 18
4.3.1.2 Databas: SUMMON ... 19
Olin-Scheller, Christina, Tanner, Marie, Asplund, Stig-Börje Kontio, Janne & Wikström, Peter 2020 ... 19
Magnusson, Ott Torbjörn, Grigic, Anita, Weilenmann, Alexandra & Hård af Segerstad, Ylva 2017 ... 19
Olofsson, Anders D, Lindberg, Ola J& Fransson, Göran 2018 ... 19
Dahlström, Helena 2019 ... 19
4.3.1.3 Manuell sökning ... 20
Wengelin, Åsa, Egevad, Cecilia, Wistrand, Cecilia 2016 ... 20
Sofkova-Hashemi, Sylvana, Wennås Brante, Eva, Cederlund, Katarina, Anna- Godhe, Lena, Magnusson, Petra, Stenliden, Linnea, Svärdemo-Åberg, Eva, Åkerfeldt, Anna 2018 ... 20
4.3.2 Kvalitetsbedömning av utvald litteratur ... 20
4.4 Innehållsanalys av utvald litteratur ... 20
4.5 Exklusionskriterier ... 21
4.6 Etiska överväganden ... 21
5 Resultat ... 22
5.1 Faror ... 22
5.1.1 Digitala verktyg som distraherar ... 22
5.1.2 Högre fokus på källkritisk förmåga ... 22
5.1.3 Bristande bedömningskunskap ... 23
5.1.4 Bristande kunskap kring digitala verktyg ... 23
5
5.1.6 Åtgärder som litteraturen tar upp ... 24
5.2 Fördelar ... 25
5.2.1 Ökad självständighet... 25
5.2.2 Digitalt strukturerande verktyg ... 25
5.2.3 Ökad arbetstakt utan avkall på kvalitén ... 25
5.2.4 Förenklad korrigering av texter ... 26
5.2.5 Stavningshjälp ... 26
5.2.6 Elevernas engagemang ökar ... 26
5.2.7 Bidrar med uppehåll i studierna ... 26
5.2.8 Användningen av passande plattform ... 27
5.3 Sammanfattning av resultatet ... 27
6 Diskussion ... 27
6.1 Metoddiskussion ... 27
6.2 Resultatdiskussion ... 29
6.2.1 Distraherar eller bidrar med uppehåll ... 29
6.2.2 Källkritisk självständighet ... 30
6.2.3 Bedömning av elevernas kunskaper ... 31
6.2.4 Kunskapen kring digitala verktyg ... 32
6.2.5 Ogrundade didaktiska val mot passande plattform ... 33
7 Slutsats ... 34
8 Förslag till fortsatt forskning ... 34
Referenser ... 35
6
1. Inledning
Att eleverna ska kunna förmedla sina åsikter och uttrycka sig i skrift efter avslutad skolgång är för många en självklarhet. Många lärare anser att elevernas skrivförmåga inom svenskämnet är för låg och arbetsgivare sållar bort dem i rekryteringsprocessen (Skolvärlden 2020). De skolor jag arbetat på driver ett aktivt arbete för att höja elevernas skrivförmåga. Förekommande på mötena är hur elevernas användande av digitala verktyg påverkar deras skrift negativt med förkortningar och talspråkliga uttryck. Läraren Malin Larsson (Skolvärlden 2020) uttrycker att läsningen är en fundamental del för att utveckla skrivförmågan. Hon menar (Skolvärlden 2020) vidare att exponeringen av texter är en förutsättning för att eleverna ska kunna producera skrift. Läraren Ulrika Linde (Skolvärlden 2020) betonar vikten av att eleverna ges möjlighet att öva innan de kan skriva en färdig text. Eleverna i dagens samhälle får skriva allt mindre för hand och att anteckningstagande borde ske i större utsträckning inom samtliga skolämnen för bearbetning av texterna (enl. Larsson, se Skolvärlden 2020). Jag får ofta frågan från eleverna varför ord som dom, funkar, datan eller varför de ska behöva använda rätt pronomen, till exempel ringde du han (korrekt pronomenval är honom). De anser att det inte borde spela någon roll, alla förstår ändå vad de menar. Kan det vara så att vi har fått en sådan snabb utveckling på grund av dator- och mobiltelefonanvändningen att vi måste uppdatera ordboken och justera de gamla ramarna för skriftspråksnormen istället för att säga att det är deras fel. Elevernas språkanvändning är allt mer intressant för mig och mitt fokus ökar allt mer för materialutveckling. Skillnaden belyses för eleverna och låter dem förstå vikten av korrekt skriftspråk och användningen av skrivregler samt att de självständigt ska kunna hantera digitala verktyg inom svenskämnet. Nämnt fokus har lett till att jag känner att deras textskapande behöver belysas för att ta reda på vilken funktion datorn och mobiltelefonen har vid elevernas skrivande.
Vid ett ”[…] historiskt perspektiv innebar skriften en revolutionerande förändring av villkoren för mänsklig kommunikation och mänskligt tänkande” (Tengberg & Olin-Scheller 2015, s.69). Skriften som redskap bidrar med att människan kan lagra information istället för att lära sig utantill. För att kunna tillhandahålla sig informationen i skriften fordras en god läskunnighet. Tidigare var läs- och skrivkunnigheten förknippad med möjligheter till makt (Tengberg & Olin-Scheller 2015, s.69). År 1686 blev Sverige det första landet i Europa som lagstiftade om allmän läskunnighet, genom läsning av Guds ord i den Lilla Katekesen, blev det varje enskild individs ansvar att kunna texterna, som ledde till nationens snabba alfabetisering (Tengberg & Olin-Scheller 2015, s.9). Fortsättningsvis spelade skolor och andra bildningsformer en viktig roll för läskunnigheten i Sverige. Vidare fortsätter Tengberg och Olin-Scheller i citatet nedan från boken Svensk forskning om läsning och läsundervisning:
7
En del av skolans ambition är att rusta eleverna inför samhället genom att förse dem med relevanta verktyg och skrivkompetenser. I svenskämnets centrala innehåll ur läroplanen för högstadiet framgår följande:
[Eleverna behöver] [s]trategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. (Skolverket 2018, s.269)
Eleverna ska med andra ord ges förutsättningar att utveckla sitt skriftspråk för att således få tilltro till sin egen språkförmåga och uttrycka sig utefter syfte och kontext. De ska vidare ges möjlighet att utveckla de kunskaper som fodras för att formulera egna tankar och åsikter genom skilda medier och olika textgenrer (Skolverket 2018, s. 257). Det finns ett antal studier (se exempelvis, Andersson 2015, Stenlund 2017, Tengberg m.fl. 2015), som tar upp vikten av att eleverna läser skönlitteratur och andra liknande texter för att utveckla sin läsförmåga. Genom läsningen finns många vinster att hämta, bland annat utvecklingen av ordförrådet och möjligheten till korrekt meningsbyggnad. Förutom goda skrivkunskaper inom svenskämnet ska eleverna ges möjligheter att via digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter kommunicera (Skolverket 2018, s. 257).
Genom digitaliseringen har samhället genomgått en stor förändringsprocess på kort tid. Samhällets livsstil, vår vardag, hur vi rör oss och pratar har fått en annan mening och innebörd mot tidigare. Vi är mer uppmärksamma på förändringar och analyserar, studerar och genomför tester inom olika områden som därefter dokumenteras och resultatet analyseras och publiceras. Efter revideringen av läroplanen 2018 ska eleverna erbjudas ett digitalt verktyg. Vilket resulterar i att de ska implementeras aktivt och erbjudas eleverna under lektionerna. Den samlade upplevelsen, hos mig och mina kollegor, är att digitala verktyg påverkar elevernas prestationsförmåga och möjligheten till ny kunskapsinhämtning. Många forskare, där ibland läkaren och författaren Anders Hansen (2019) tar upp hur användningen påverkar barnens hjärna negativt, då den ständigt triggar elevernas nyfikenhet och stimulerar den på ett sätt som undervisningen inte kan konkurrera med. Lektionerna inleds ständigt med en diskussion kring varför mobiltelefonen ska lämnas in eller undanstoppas. Linde och Larsson (Skolvärlden 2020) tar upp fem anledningar till elevernas försämrade skrivförmåga (1) för höga krav, (2) för lite övning, (3) synen på grammatikundervisningen som övergick till att vara funktionell (4) för lite läsning och (5) att handskriften inte prioriteras längre. I denna studie ligger fokuset på den femte anledningen. Här vill jag försöka belysa genom kravet från Skolverket efter 2018, att eleverna ska förses med ett digitalt verktyg, vilka konsekvenser användningen har för elevernas studier.
8
Den tid som åtgår detta moment resulterar i att undervisningen blir lidande, emedan svenskämnets lektionsinnehåll fått stå åt sidan. En nämnvärd justering av svenskämnets undervisningstid har inte skett efter revideringen och ger såldes inget utrymme för datakunskapsundervisning. Eleverna förväntas på detta vis införskaffa sig strategier på egen hand vilket i sin tur resulterar i en kunskapsvariation. Eleverna uttrycker på mina lektioner att ett problem uppstår när de förväntas kunna orientera sig på en plattform de aldrig tidigare besökt. Det skulle å ena sidan vara befriande att delge eleverna att användningen av digitala verktyg kan åsidosättas, för att undvika den utmaning vi står inför. Å andra sidan skulle det betyda att eventuella och möjligen outforskade förtjänster med användningen skulle gå förlorade. För att följa Skolverkets krav och ge eleverna möjligheten till att aktivt delta i samhället med de skrivkompetenser som krävs, kommer föreliggande litteraturstudie fokusera till att lyfta forskningens perspektiv på de digitala verktygens funktion. Det är inte en fråga om huruvida användningen ska ske, utan ett faktum att det ska fullföljas. Syftet med revideringen av läroplanerna för högstadiet och gymnasiet är att undervisningen i skolan ska vara ajour med samhällets utveckling. Således betonas att elevernas digitala skrivförmåga behöver uppnå krav som kommer explicitgöras i föreliggande studies bakgrund som har betydelse för elevernas skrivkompetenser inom svenskämnet. Elevernas textskapande inom svenskämnet behöver därför belysas i samklang med digitala verktyg. Förhoppningen med gällande studie är att finna vilken funktion digitala verktyg har enligt tidigare forskning vid elevernas skrivande inom svenskämnet. Möjligen kan resultatet efter studien ge en hänvisning om elevernas försämrade skrivkompetens beror på de digitala verktygen.
2. Bakgrund
Denna del kommer belysa hur samhällets användning av digitala verktyg ökat de senaste 14 åren och hur det påverkar skolan med dess elever och lärare. Enligt beslut av Skolverket (2018) ska elever och lärare använda digitala verktyg i undervisningen för att följa samhällets utveckling. Initialt kommer information om samhällets digitalisering redogöras. Därefter redogörs information gällande digitaliseringen ur läroplanen och kursplanen i svenska för högstadiet och slutligen presenteras samhälls- och digitaliseringsdebatten i korthet för att belysa hur omdiskuterat digitala verktyg i skolan är och hur de påverkar eleverna.
2.1 Samhällets digitalisering
9
2019 öka till att allt fler barn och ungdomar är huvudanvändare (Nordicom-Svergies Internetbarometer 2006, s.18: Statistikmyndigheten 2019). I Internetstiftelsens artikel, Svenskarna och internet (2019 s.106), nyttjar ca 83 procent av internetanvändarna sociala medier. Från 2010 har en ökning i användandet skett varje år men nu menar de (2019, s.106) att det har avstannat. Vidare uppger dem att 4 av 10 menar att deras spenderade tid på sociala medier är meningslös (s.108). Ungdomar 12–15 år använder dagligen främst Snapchat, 79 %, och Instagram, 65 %, flickor utmärker sig mer på sociala medier jämfört med pojkar som oftast spelar spel (Internetstiftelsen 2019, kap. 2). Idag har 100 procent av eleverna i högstadiet en egen mobiltelefon, 4 av 5 har en egen dator, flickorna har främst en egen surfplatta och pojkarna har oftast en egen dator, 93 procent av de högstadieelever som har mobiltelefoner använder den dagligen och 69 procent använder datorn (Internetstiftelsen 2019 kap.2).
2.2 Läroplan och kursplan i svenska
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (LGr11) reviderad 2018 som Skolverket framställt, menar de att skolans uppdrag är att ”eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt” (LGr11, s.7) de ska även ”…skriva enkla texter […] på dator” (LGr11, s.12) samt att lärare ska ”organisera och genomföra arbetet så att eleven – får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling” (LGr11, s.13). I grundskolans uppdrag framgår följande:
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (LGr11, s.7-8)1
Hur de digitala verktygen ska användas framgår inte i läroplanen för grundskolan eller gymnasieskolan. Karin Nygård, lärare och författare, uttrycker (Nyhetsmorgon 2019) att förutsättningar bör ges lärare så de kan hjälpa eleverna i digitaliseringsprocessen på rätt sätt. Idag finns ingen kurs eller undervisning i datorkunskap inom skolan varken för lärare eller elever.
Inom svenskämnet i grundskolan framgår det i läroplanen (LGr11, s.257) att eleverna inom digitala miljöer med föränderliga och interaktiva texter ska ges möjligheter att kommunicera, stimuleras till att genom olika estetiska uttrycksformer uttrycka sig. Inom undervisningen ska de ges möjlighet att utveckla kunskaper om att söka, kritiskt värdera och granska information från olika källor. Vid textskapande ska eleverna kunna använda sig av digitala verktyg och redigera sin disposition, använda språkbehandling så som ordböcker, stavningshjälp och ordförståelse. Vidare ska de kunna använda olika digitala verktyg och medier för att planera och genomföra muntliga presentationer (LGr11, s.261). I Läroplanerna specificeras inte begreppet digitala hjälpmedel, så som dator eller mobiltelefon. I
10
föreliggande studie används begreppet digitala verktyg och syftar då till dator och mobiltelefon.
2.3 Samhälls- och digitaliseringsdebatten
Hur de digitala verktygen ska användas är omdiskuterat av pedagoger och hjärnforskare. Deras åsikter går isär där många pedagoger anser att hjälpmedlen är ett tillskott i undervisningen (se exempelvis Tanner, Olin-Scheller 2020, Nygård 2019), men hjärnforskare menar att det blir en för stor distraktion (se exempelvis Klingberg 2019; Hansen 2019). Hedwall och Lindster-Norberg tar upp och diskuterar i Skolverkets rapport Digitaliseringen i skolan kring digitaliseringen i samhället och menar att det är anledningen till att skolan måste forma sig för att möta upp samhällets krav på elevernas digitala kunskaper (Hedwall & Lindster-Norberg 2018, s.3). Digitaliseringen i samhället berör både elever och lärare och ställer krav på att alla inom skolan har tillgång till tekniken. Genom digitaliseringen där allt fler hushåll fick tillgång till datorer och internet fick även skolan möjlighet att kunna förse vårdnadshavare med tätare information och kommunikation. Ytterligare bidrog det med administrativa system som olika lärplattformar som underlättar uppföljningen av elevernas prestationer inom ämnena, förbereda utvecklingssamtal och anmäla eventuell frånvaro. Hedwall och Lindster-Norberg (2018, s.15) menar att allt fler skolor prioriterar elevernas digitala tillgång, variation mellan skolorna kan ses beroende på den ekonomiska situationen. Cirka en fjärdedel av grundskoleelever har tillgång till ett enskilt digitalt verktyg. Ekström och Fredriksson utförde 2013 en studie som presenterades i en rapport Lärares yrkesvardag en nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning hos Skolverket där de undersökte 3626 grundskolelärares tidsanvändning vid olika arbetsuppgifter. Det framkom att ”[…] lärarna använder en stor del av sin arbetstid för administration och dokumentation och att de lade ner mer tid på andra aktiviteter än att möta elever” (Hedwall & Lindster-Norberg 2018, s.22-23). Skolanställda vittnar om tidskrävande arbetsuppgifter som flyttar prioriteringen av det de helst skulle vilja utnyttja sin tid till, som i sin tur skapar stress hos lärarna (Hedwall & Lindster-Norberg 2018, s.23).
(Lantz-11
Andersson & Säljö 2014, s. 17). 1922 menade uppfinnaren Thomas Alva Edison (se Lantz-Andersson & Säljö 2014, s. 18) att filmen skulle förändra skolan helt genom att elevens kunskapsupptagningsförmåga med hjälp av filmen skulle öka från ca 20% till 100% och därmed konkurrera ut läroböckerna, men så blev inte riktigt fallet. Förhoppningen på 1970-talet i USA var att datorn skulle ersätta läraren. Lärarfackens oro för processen ledde till demonstrationer (Lantz-Andersson & Säljö 2014, s.20). Tekniken har inte uppnått den självgående process som krävs för att hjälpa eleverna att lära sig själva. Följande menar Lantz-Andersson och Säljö är anledningen:
Att utveckla människors förmåga att läsa, skriva och räkna består helt enkelt inte av att endast presentera information eller att involvera dem i engagerande virtuella aktiviteter. Lärande är en mångfasetterad företeelse som innehåller många olika typer av färdigheter, kunskaper och insikter. I en lärares grundläggande professionella kompetens ligger just förmågan att bedöma hur eleverna förstått något och vad de behöver hjälp med, insikter som används för att strukturera innehållet och för att stötta elevernas kunskapsutveckling i olika avseenden. (Lantz-Andersson & Säljö 2014, s.20)
Elevernas mobilanvändning är ett allt större problem och omtalat ämne i samhället. Mobiltelefonerna förbjuds i vissa skolor medan andra välkomnar dem som ett tillskott eller hjälpmedel i undervisningen. En del skolor har som regel att mobiltelefonerna ska samlas in vid lektionsstart av läraren, för att den inte ska distrahera eller störa undervisningen. Anders Hansen (2019) menar att mobilen pockar på barnens nyfikenhet hela tiden och är ett stort störmoment för dem vid inlärning då hjärnan inte kan fokusera på fler saker samtidigt utan viss informationstapp. Måhända att mobiltelefonen lockar eleverna så pass mycket att de inte kan fokusera på lektionerna, då lär de sig mindre och har tillslut inte samma kunskapsgrund att stå på som om det varit fullt fokuserade.
12
Marie Tanner är lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogiska studier och har lång erfarenhet av olika forskningar. Hennes främsta intresse är vad skolans digitalisering betyder för elevers lärande och lärare ”…liksom hur skriftspråkliga praktiker förändras i takt med att såväl informationsteknologier som människors socialitet blir allt mer uppkopplad” (Tanner 2020). Tanner med fler (2016) tar upp att flera studier påvisar hur kommunikationsmönstret hos eleverna förändras genom mobiltelefonanvändningen och länkar ”[…] samman ungas liv on- och off-line alltmer”(s.176). Samtidigt som Skolverket betonar vikten av att använda den digitala tekniken i skolorna, menar Tanner med fler (2016, s.176) att pressen på lärarnas positiva inställning och välkomnande av tekniken är högre än inom andra yrkesgrupper. Vidare tar de upp resultatet från Skolverkets rapporter som påvisar att antalet datorer i skolan är stort men att de inte används i någon större utsträckning i undervisningen (Tanner m.fl. 2016, s.176). Smidigheten att implementera digitala verktyg i undervisningen kan variera beroende på ämne och lärares IT-kunskaper. En förutsättning för att det ska möjliggöras är att lärarna får kunskaper inom IT samt ämnesspecifika rekommendationer kring användningens utformande. Inom svenskämnet och andra språk blir datorn en stor tillgång för eleverna när de ska skriva texter, då det på ett smidigt sätt kan ändra, upparbeta och justera utan större eller tidskrävande moment. Även eleverna bör få digitalkunskapsutbildning för att tillgodogöra sig det digitala verktyget fullt ut. Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete och en av de som har arbetat och forskat tillsammans med Tanner kring digitaliseringen i skolan. Vid en intervju till Svenska Dagbladet uppger Olin-Scheller (SvD 2018) att den mediebild om mobiltelefonen som ett orosmoment i klassrummet, stör undervisningen eller att det skulle pocka på elevernas uppmärksamhet inte stämmer överens med deras forskningsresultat. Vidare menar hon (SvD 2018) att mobiltelefonen kan bidra med ett lugn och minska småprat under lektionerna när de sitter och väntar och exempelvis är färdiga med uppgiften. Åke Grönlund är professor i informatik och har skrivit boken Att förändra skolan med teknik: Bortom ”en dator per elev” som bygger på erfarenheter från projektet Unos Uno2. Grönlund uppger (2014, s.7) att det finns flera olika digitala apparater
med tillgång till nätverk, information, molntjänster och verktyg utöver datorn nämns läsplattor och mobiltelefoner som tillsammans gör att vi får ett minskat teknikfokus och ökat innehållsfokus. Genom att centrumet för användningen läggs på informationsinhämtning, lagring i molntjänster och andra verktyg. Enligt Grönlund borde elevernas digitala tillgång variera beroende på kontext, exempelvis ”en läsplatta för varannan elev och utnyttjande av elevernas egna apparater” (2014, s.7). Som nämnts innan så menar Klingberg (nyhetsmorgon 2019) att digitala verktyg enbart ska användas vid specifika tillfällen. Det är ledingens ansvar att lösa hur de digitala verktygen ska användas och hur eleverna ska vara säkra, integritetsskyddade och känna till lagarna (Grönlund 2014, s.8). ”Det som ger resultat är när man använder tekniken på [ett] sätt som gör att lärandet effektiviseras” (Grönlund 2014, s.12). Grönlund (2014, s.14-15) menar att skolor och dess lärare kan stöta på ökat arbete, minskade personalresurser på grund av teknikkostnaderna, enskilt arbete, eventuell uppkomst av stress och fysiska besvär, teknikkostnader som belastar enskilda skolor, personaltätheten försummas.
2 Unos Uno projektet skedde systematiskt 2011–2013 ”med att utveckla skolan med hjälp av
13
Grönlund lägger stort ansvar på skolledning och skolhuvudmän och menar att det är upp till dem att lösa IT-frågan och att lärarnas IT-kunskaper inte är den enda vägen, ”innovationerna måste resultera i nya och mer effektiva arbetssätt som kan reproduceras i alla skolor” (2014, s.17).
2.4 Bakgrundssammanfattning
Digitaliseringen i samhället och skolan har utvecklats mycket de senaste åren. Majoriteten av lärare har tillgång till en egen dator och eleverna motsvarande hjälpmedel. I en rapport som genomförts på uppdrag av Skolverket påvisas att datorantalet i skolan är stort men att användningen i undervisningen sker i ringa utsträckning (Tanner m.fl. 2016, s. 176). Stor press läggs på att lärarna hjälper och visar eleverna hur användningen av digitala verktyg ska gå till. Det är skolledningens och skolhuvudmännens ansvar att lösa det (Grönlund 2014, s.17). I många klassrum är datorn accepterad men det är inte mobiltelefonen. Hjärnforskare (Klingberg 2019; Hansen 2019) menar att mobiltelefonen bidrar med distraktioner som påverkar elevernas förmåga att inhämta kunskaper i negativ utsträckning. Många pedagoger (se Nygård 2019; Tanner m.fl. 2016) menar istället att det är ett tillskott i undervisningen som gynnar elevernas utveckling i positiv riktning. ”Det som ger resultat är när man använder tekniken på [ett] sätt som gör att lärandet effektiviseras” (Grönlund 2014, s.12). Mobiltelefonen är en dator i fickformat som är smidigare att ta med sig jämfört med vad datorn är. Då mobilen och digitaliseringen i skolan är ett så hett omdebatterat ämne och deras åsikter går isär anser jag att det är värt att göra en studie inom detta område. Hjärnforskarna uttrycker mobiltelefonens inverkan som faror och pedagogerna användningen som möjligheter. Med föreliggande studie är förhoppningen som tidigare nämnts genom kravet från Skolverket efter 2018, att belysa vilka kunskaper som föreligger inom användningen av digitala verktyg vid elevers skrivande inom svenskämnet.
3. Syfte & frågeställning
Syftet med denna studie är att bidra med en kunskapsöversikt över vilka fördelar respektive faror digitala verktyg3 har för eleverna när de ska skriva egna texter inom
svenskämnet i skolan, genom att kartlägga den kunskap som redan finns inom området. För att ta reda på syftet används följande frågeställningar:
• Vilka faror beskriver tidigare forskning att det finns vid elevers användande av digitala verktyg vid skrivande inom svenskämnet?
• Vilka fördelar beskriver tidigare forskning att det finns vid elevers användande av digitala verktyg vid skrivande inom svenskämnet?
4. Metod
Här kommer den valda metoden för studien att presenteras samt hur urvalet av litteratur har genomförts med gällande syfte och frågeställningar i åtanke.
3Termen digitala verktyg syftar i föreliggande studie på mobiltelefonen och datorn som ett verktyg
14
4.1 Litteraturstudie
För att komma fram till studiens syfte och svara på frågeställningarna har metoden systematisk litteraturstudie använts, där svaret främst söks i befintlig forskning. Det innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteraturen inom det valda ämnet och området (Eriksson-Barajas m.fl. 2013, s.31). Informationen som hämtas i litteraturen bygger på vetenskapliga tidskrifter och eller vetenskapliga rapporter. Det är upp till forskaren att välja antalet studier som ingår i litteraturstudien, då det inte finns några givna regler, men att det optimala är att inkludera all relevant forskning inom det aktuella området (Eriksson-Barajas m.fl. 2013, s.31). Beroende på forskarens förutsättningar kan detta vara ett praktiskt eller ekonomiskt hinder. Målet i denna studie är att samla in olika studier för att få en så bred grund att stå på som möjligt men fortfarande att det ska vara realiserbart och uppnåeligt under den begränsade tidsramen som denna studie har. De inkluderade studierna undersöktes med en kvalitativ ansats med fokus att hitta verklighetsförankrad information. I citatet från Eriksson-Barajas med fler beskriver de hur designen för en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats ser ut:
I en studie med kvalitativ ansats undersöker forskaren till exempel fenomen i verkligheten, och resultaten sammanförs till en allmän modell eller teori. På detta sätt kan forskaren systematisera kunskap om ett fenomen genom att beskriva eller utforska fenomenets egenskaper. Forskarens roll är att se sig själv och deltagarna som subjekt som påverkar datainsamling. (2013, s.49)
Vid en kvalitativ studie är det viktigt att forskaren har tagit ställning till sin egen förförståelse, med det avses vad forskaren redan besitter för kunskap inom området som ska studeras (Eriksson-Barajas m.fl. 2015, s.49). Vidare nämner de att forskaren behöver vara uppmärksam på att ett helt objektivt förhållningssätt är omöjligt (Eriksson-Barajas m.fl. 2015, s.55-56). I denna studie har sökningar efter avhandlingar, böcker, vetenskapliga rapporter, artiklar och forskning inom området genomförts.
4.2 Sökprocessen
Här kommer själva sökprocessens tillvägagångssätt att redovisas. Information kring de använda databaserna, urvalskriterierna, sökorden och urvalet.
4.2.1 Databassökning
De databaser som har använts i denna litteraturstudie är, på rekommendationer från lärare på Högskolan dalarna, följande:
• DiVA – Digitala Vetenskapliga Arkivet, Högskolan Dalarna. DiVA portal är ett öppet arkiv och gemensam söktjänst för
forskningspublikationer och examensarbeten som högskolans doktorander, forskare och studenter producerat.
• ERIC
ERIC (Ebsco) är världens största söktjänst för att hitta utbildningslitteratur. • SUMMON
15 4.2.2 Manuell sökning
Utöver databassökning har även manuell sökning genomförts för att hitta andra intressanta artiklar som berör ämnet (Eriksson-Barajas m.fl 2015, s.74). I denna studie har den manuella sökningen varit det sista steget. En strategisk sökning i Svenska med didaktisk inriktnings konferensprotokoll har genomförts för att finna mer svenskdidaktiskt inriktade studier. Anledningen till att den manuella sökningen genomfördes sist är att undvika inverkan av förutfattade meningar eller perspektivfokus.
4.2.3 Urval
För att begränsa sökningens omfång har endast studier på svenska eller engelska använts. Utgångspunkten är att samtliga texter ska vara kritiskt och expert granskade (peer reviewed) innan publiceringen (Eriksson-Barajas m.fl. 2013, s.61). Syftet med nämnd avgränsning är att hitta relevanta och främst pålitliga källor. Vid sökning i DiVA användes språkavgränsningar, svenska och engelska, och därefter lades licentiatavhandlingar till. De första sökningarna genererade många texter men ingen kunde användas då de antingen berörde ett annat ämne eller är tidigare examensarbeten. I databasen ERIC krävdes fler avgränsningar då första sökningen genererade över 300 träffar, avgränsning genom årtal, 2016–2020, engelska och att de skulle vara peer reviewed gav 129 träffar. Vid andra sökningen på samma sökordskombination genomfördes en ytterligare avgränsning till att geografiskt gälla enbart Sverige, vilket gav 5 träffar. Därefter ändrades kombinationen av sökord och de första avgränsningarna användes igen, utan att endast fokusera på Sverige. Vid den strategiska sökningen har endast protokoll publicerade från 2016 använts.
4.2.4 Sökord
Här kommer de sökord som använts vid sökning efter litteraturen att presenteras. I DiVA användes följande kombinerade sökord i kronologisk ordning, skola mobiltelefon*, elever mobiltelefon*, school smartphone*, student smartphone*. Vid sökning i databasen ERIC (Ebsco) användes följande sökord, digital media, school, classroom, smartphone*, de flesta orden kombinerades med varandra med undantag för smartphone* och digital media. I SUMMON användes följande sökord, students smartphone use, upper secondary school, writing, lesson, class, mobiltelefon, elever, student*, smartphone*, digital media, teaching.
Vid sökning i de olika databaserna användes olika ord då sökningen kunde generera över 400 sökträffar i en annan. Exempelvis så gav de sökord som användes sist i DiVA, Student (AND) smartphone*, med avgränsningarna peer reviewed, engelska och ej bokrecension hela 33 388 träffar.
4.3 Resultat av sökprocessen
16
avhandlingar. I tabell 1 nedan kan sökningens resultat ses för respektive omgång och de sökord som använts i DiVA:
Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Relevant urval
Skola mobiltelefon* 2 2 2 0
Elever mobiltelefon* 4 4 4 0
School smartphone* 33 33 7 0
Student smartphone* 26 26 1 0
Tabell 1. Sökutfall i DiVA, inga avgränsningar.
I tabellen nedan kan sökningens resultat från ERIC (Ebsco) ses för respektive sökomgång och de sökord som använts:
Sökord Antal
träffar Lästa titlar Lästa abstracts Relevant urval
Digital media (AND) School (AND) classroom4 129 0 - -
Digital media (AND) School (AND) classroom5 5 5 3 2
Smartphone* in school (AND) student* (AND)
classroom2 32 32 10 5
computer* writing (AND) upper secondary school or high school (AND) student* writing in school (AND) classroom* (OR) swedish (NOT) disability (AND) literacy (AND) digital writing6
10 10 10 3
Student* digital writing in school 4 4 4 2
Tabell 2. Sökutfall i ERIC (Ebsco), se fotnoter för detaljerad avgränsning.
Vid första sökningen, som presenteras i tabell 2 här ovan, blev det ett stort antal sökträffar, geografisk avgränsning för Sverige lades till för att begränsa utfallet. Det genererade tre intressanta texter där två är relevanta och den tredje sökningen gav tio intressanta texter där fem är relevanta för denna studie. Vid fjärde framkom tre texter som kan vara relevanta för denna studie och i sista sökningen träffades två relevanta texter som även träffades vid sökning i SUMMON. Sökningen i SUMMON genererade ett flertal träffar, i tabell 3 nedan ses resultatet för sökord och hur många träffar det gav.
Sökord Antal
träffar Lästa titlar Lästa abstracts Relevant urval
Students smartphone use (AND) upper secondary
school (AND) writing (AND) lesson (AND) class7 64 64 18 6
Mobiltelefon* (AND) skola8 5 5 0 0
4 Avgränsning som användes: peer reviewed, 2016-2020, engelska.
5 Avgränsning som användes: peer reviewed, 2016-2020, geografiskt område Sverige. 6 Avgränsning som användes: peer reviewed, 2016-2020, Academic journal.
7 Avgränsning som användes: peer reviewed, 2017-09-30 - 2020, engelska, full text, ämnesområde:
education, utesluter bokrecensioner.
8 Avgränsning som användes: peer reviewed, 2016-2020, engelska, ämnesområde: education,
17
Digitala hjälpmedel (AND) elever9 1 1 1 0
Tabell 3. Sökutfall i SUMMON.
Att avgränsa sökningarna i SUMMON är av vikt för att sökresultatet inte skulle bli för stort, många olika typer av avgränsningar fick läggas till så som språk, tidsram, typ av text och ämnesområde. Se fotnoterna för en tydligare och mer detaljerad information.
4.3.1 Utvald litteratur
Här presenteras den utvalda litteraturen som samtliga uppnår syftet och svarar på gällande studies frågeställningar. Nedan presenteras den litteratur som valts ut med syfte och frågeställningar i åtanke samt vilka sökord som genererade texterna. Då denna studie genomförs under en begränsad tid om tio veckor har en gräns om femton artiklar satts. Vid första urvalet fokuserades att finna studier som innehåller information kring elevernas användande av digitala verktyg. Efter första urvalet uppkom antalet litteratur till 18 olika studier. Vid en närmare granskning av litteraturen där de digitala verktygens funktion för elevernas skolarbete återfanns, återstår 11 texter som kommer vara underlaget för denna studie. Vid tredje urvalet är fokuset att hitta tydligare kopplingar till denna studies syfte, frågeställningar och fokusgrupp, elever i svensk skola10 som undervisas i skriftlig literacy.
Sökningarna genererade i både ämnes- och allmändidaktiskt inriktade studier, samtliga har medtagits, för att ge en bredare bild av vilken funktion de digitala verktygen har för elevernas skrivande inom svenskämnet. Hur skolan eller lärarnas inställning till tekniken är kan eventuellt påverka elevernas uppfattning och användning av de digitala verktygen. Nedan listas den utvalda litteraturen tillsammans med sökorden som användes under respektive databas.
4.3.1.1 Databas: ERIC (Ebsco)
Följande sökord genererade nedan litteratur, Digital media (AND) School (AND) classroom.
Wiklund, Matilda & Andersson, Annika 201811
Wiklund och Andersson (2018) har genomfört en studie med syfte att ta reda på studentinitierad användning av teknik oavsett om det står med i läroplanen eller ej. Det gjordes ingen skillnad på om tekniken var tillhandahållen av lärarna eller eleverna själva. Observationer genomfördes, april-november 2013, i 14 olika skolor där de tillbringade á 15 dagar, fem av skolorna har elever 15–19 år och de andra har elever 6–15 år. Totalt observerades 36 klassrum med totalt 2509 dokumenterade minuter. Totalt intervjuades 83 elever från 13 olika skolor individuellt på plats. Följande sökord genererade nedan litteratur, Smartphone* in school (AND) student* (AND) classroom.
9 Avgränsning som användes: peer reviewed, 2016-2020, engelska, ämnesområde: education,
utesluter bokrecensioner.
10 Eller likvärdig skolgång.
18 Siebert, Molly D. 201912
Siebert (2019) har skrivit en personlig litteraturöversikt med syftet att undersöka effekterna av elevernas användande av mobiltelefoner och sociala medier och hur läroplanen bäst kan förbereda ungdomarna för ett demokratiskt medborgarskap. Metoden är en litteraturstudie där Sibert presenterar olika studier kortfattat med fokus på syftet.
Clayton, Kara & Murphy, Amanda 201613
Clayton och Murphy (2016) har genomfört en studie med syfte att ta reda på vilken uppfattning lärare och elever har av smartphones. Som ett första steg granskades vetenskaplig forskningslitteratur som kom att styra utvecklingen av både undersökningen och instruktionsplanen. Därefter skapades två undersökningar som varade i två veckor, en fokuserade på lärarnas hantering av mobiltelefoner i klassrummet och den andra på elevernas användande av mobiltelefonerna i utbildningssyfte. En kvalitativ fallstudie följde med en ämnesöverskridande lärarundersökning som distribuerades online med totalt 53 respondenter från båda skolorna och 184 elever från båda skolorna deltog. Undersökningsdata gav en fingervisning om vad eleverna och lärarna i respektive skola behövde för att kunna anpassa läroplanen kring mobiltelefonanvändningen i klassrummet för att tillgodose deras behov. Varje skola deltog därefter i ett projekt med att skapa en instruktionsvideo där eleverna fick lista olika ämnen, planera och genomföra videoinspelningar av en variation av verktyg i mobilen och appar som kan vara användbara i gymnasiet.
Hoffman, Malia, M & Ramirez, A, Y, “Fred” 201814
Hoffman och Ramirez (2018) har genomfört en studie med syfte att ta reda på om elevernas och lärarnas uppfattning stämde överens gällande användandet av teknik. En enkätundersökning med 17 frågor genomfördes där 73 elever svarade.
Loomis, Stephanie 201815
Loomis (2018) tog reda på hur Twitter 16skulle kunna fungera som ett hjälpmedel
för eleverna i sitt studerande. Syftet är att ta reda på om eleverna kunde använda Twitter för att kommunicera med varandra och läraren i och utanför skolan. Eleverna fick använda mobiltelefonerna under lektionen för att till exempel fotografera anteckningarna på klassrumstavlan, ställa frågor till varandra gällande en uppgift, eller generella frågor som berörde Loomis undervisningsämne. Loomis skapade klasstaggar så eleverna kan se informationen som är specifik för dem och samtidigt ge dem möjlighet att kunna svara på en annan elevs förfrågan eller funderingar.
12 The Silent Classroom: The Impact of Smartphones and a Social Studies Teacher's Response,
kvalitativ studie.
13 Smartphone Apps in Education: Students Create Videos to Teach Smartphone Use as Tool for
Learning, kvalitativ studie.
14 Students' Attitudes toward Teacher Use of Technology in Classrooms, kvantitativ studie. 15 #Twitter: A Pedagogical Tool in the High School Classroom, kvlitativ studie.
16 Twitter är en social nätverkstjänst och mikroblogg som kan användas för att skicka korta
19
4.3.1.2 Databas: SUMMON
Följande sökord genererade nedan litteratur, Students smartphone use (AND) upper secondary school (AND) writing (AND) lesson (AND) class.
Olin-Scheller, Christina, Tanner, Marie, Asplund, Stig-Börje Kontio, Janne & Wikström, Peter 202017
En studie där de fokuserar på elevernas mobilanvändning under lektioner. Syftet är att få fördjupad kunskap om när och varför användningen sker. Metoden är en etnografisk videostudie som genomförts på 9 gymnasieskolor, ålder 18-19 år, med 20 fokusstudenter och 70 timmars videomaterial.
Magnusson, Ott Torbjörn, Grigic, Anita, Weilenmann, Alexandra & Hård af Segerstad, Ylva 201718
Ovan nämnda har genomfört en studie med syfte att ta reda på vad eleverna anser om sin egen mobilanvändning i skolan samt vill lyfta deras röster kring regleringen av mobiltelefonanvändningen. Studien bygger på data från en undersökning av 200 gymnasielever på två olika skolor i Sverige och fyra fokusgruppsintervjuer utvalda från undersökningen.
Olofsson, Anders D, Lindberg, Ola J& Fransson, Göran 201819
En studie med syftet att ta reda på gymnasieelevers åsikt kring hur IKT (information och kommunikationsteknik) kan strukturera och hjälpa dem i sina vardagliga aktiviteter och tid i skolan. Följande studie är en del av en fyraårig studie som genomfördes på gymnasieskolor i Sverige. Data hämtades i november 2015 innehållande halvstrukturerade fokusgruppintervjuer med både öppna och slutna frågor användes för totalt 11 grupper med 46 elever från första till tredje skolåret. Dahlström, Helena 201920
En studie med syftet att förstå och diskutera förhållandet mellan elevernas tillgång till teknik, deras upplevda vinster med digitalt skrivande och elevmedverkan21.
Metoden som använts är kvalitativ intervju av 12 elever och en kvantitativ undersökning av sex klasser från fem olika skolor i Sverige. Totalt medverkade 111 elever i åldrarna 10-12 år under perioden 2016-2017. Alla intervjuer bortsett från en spelades in, då en elev inte ville. Intervjun avslutades med ett frågeformulär om 67 öppna och slutna frågor, av de 99 deltagande eleverna svarade 67 stycken. 99 elever från fyra olika skolor deltog i enkätundersökningen om 15 frågor som baserades på studiens forskningsfrågor, där alla medverkande elever svarade.
17 Social Excursions During the In-between Spaces of Lessons. Students' Smartphone
Use in the Upper Secondary School Classroom, kvalitativ studie.
18 “It must not disturb, it’s as simple as that”: Students’ voices on mobile phones in the
infrastructure for learning in Swedish upper secondary school, kvalitativ studie.
19 Students’ voices about information and communication technology in upper secondary schools,
kvalitativ studie.
20 Digital writing tools from the student perspective: Access, affordances, and agency, kvalitativ
studie.
21 Termen student agency används för elevmedverkan och beskrivs som något eleverna uppnår vid
20
4.3.1.3 Manuell sökning
Nedan presenterad litteratur är hämtad vid den strategiska sökningen i Svenska med didaktisk inriktnings konferensprotokoll.
Wengelin, Åsa, Egevad, Cecilia, Wistrand, Cecilia 201622
Syftet med studien är att ”öka förståelsen för skrivredskapens roll för elevers skrivande” (Wengelin m.fl. 2016, s.241). Metoden är en kvantitativ experimentell jämförande undersökning av elevernas skrivande för hand och på datorn. Totalt medverkade 29 elever från åk. 4 och 20 elever från åk. 7. Materialet som samlades in är arbetsminnestest, stavningstest, kopieringsuppgift som utförts på dator och för hand, två likartade textskrivningsuppgifter där ena skrevs på dator och den andra för hand.
Sofkova-Hashemi, Sylvana, Wennås Brante, Eva, Cederlund, Katarina, Anna- Godhe, Lena, Magnusson, Petra, Stenliden, Linnea, Svärdemo-Åberg, Eva, Åkerfeldt, Anna 201823
Studiens fokusområde är på att (1) elevers skapande och användning av digitala och multimodala texter, (2) lärarens undervisning- och bedömningsuppdrag i relation till digitala och multimodala kunskapsprestationer. Den metod som använts för att uppnå syftet och svara på frågeställningarna är ett urval av tidigare eller pågående forskningsstudier av medverkande forskare i denna studie som bygger på en metatolkning och reanalys. De studier som använts har alla genomförts i svensk eller norsk grund- och gymnasieskola under åren 2013–2018. De använder fyra olika kriterier, där syfte och frågeställningar förtydligas och stärks, som varje studie ska uppfylla för att vara relevant för studien.
4.3.2 Kvalitetsbedömning av utvald litteratur
All forskning skall vara öppen för kritisk granskning, med fokus på helhetsbeskrivningen, innebördsrikedomen i resultatet och rimlighetskriterier (Eriksson-Barajas m.fl. 2013, s.139). Målsättningen med denna studie är sålunda att hitta och välja ut den litteratur som uppfyller följande krav, forskaren har varit perspektivmedveten, intern logik finns, etik, korrekt tolkning av resultatet, diskussionen ska ha flera vinklar, tydlig struktur, validitet, konsistens och eventuellt ett heuristiskt värde. För att säkerställa att det resultat som framkommit i litteraturen ska uppnå möjligaste reliabilitet har objektivitetsperspektivet varit viktigt. ”Värdet av en systematisk litteraturstudie är beroende av hur väl man identifierar och värderar relevanta studier. […] Kvalitetsbedömning bör minst omfatta studiens syfte och frågeställningar, design, urval, mätinstrument, analys och tolkning” (Eriksson-Barajas m.fl. 2015, s114-115). All utvald litteratur har ett tydligt syfte, frågeställningar och passande metoder för sina studier, presenterar resultatet på ett överskådbart sätt där reliabiliteten och validiteten är hög, den data som presenterats har tolkats konsistent. I de utvalda studierna har även stora målgrupper undersökts vilket höjer kvalitén på resultatet.
4.4 Innehållsanalys av utvald litteratur
Här presenteras och värderas innehållet i de utvalda studierna. Systematiska analyser av utvalt litteraturinnehåll för att säkerställa relevansen för gällande studies
22 Att skriva på dator eller för hand, kvantitativ studie.
23 Digitala textkompetenser och undervisning En metatolkande syntes av forskningsstudier om
21
syfte. Det är viktigt att komprimera informationen, hitta mönster och förenkla presentationen av uppkommen data (Eriksson-Barajas m.fl. 2018). På så sätt blir det lättare att presentera och kommunicera kärnan i resultatet. Den insamlade litteraturen har lästs i sin helhet med syfte och följande frågeställningar i åtanke, (1) Vilka faror beskriver tidigare forskning att det finns vid elevers användande av digitala verktyg vid skrivande inom svenskämnet? (2) Vilka fördelar beskriver tidigare forskning att det finns vid elevers användande av digitala verktyg vid skrivande inom svenskämnet? Som första steg i analysen lästes texterna i sin helhet för att stämma av att de berörde gällande studies syfte och om de berörde mobiltelefoner eller datorer. Beroende på vilket digitalt verktyg som togs upp i texten blev det utgångspunkten för steg två. Som ett andra steg lästes texten igen med målet att finna farorna med de digitala verktygen. Som tredje steg lästes texten igen, likt steg två men med målet att finna fördelarna. Steg fyra är att stämma av hur de funna fördelarna respektive farorna påverkade elevernas skrivande i skolan när de använder sig av digitala verktyg.
4.5 Exklusionskriterier
Vid databassökningen i DiVA, ERIC och SUMMON har syftet för studien, att finna texter som berör elevers användning av digitala verktyg i högstadiet eller gymnasiet, legat till grund för vilka titlar som varit relevanta. Vissa titlar berättade om att innehållet berörde exempelvis hur tekniken kan hjälpa elever med funktionsnedsättningar, hur olika applikationer kan skapas eller hur säkerheten för barnens användning av telefonen, läsplattan, applikationerna eller olika program kan höjas, en del texter kunde även presenteras fler gånger. Texterna är säkerligen intressanta men irrelevanta för denna studie. Som ett andra steg i urvalet när en titel förefaller relevant har abstrakt, eller sammanfattningen lästs, det främsta fokuset har då varit att texterna ska innehålla information kring hur eleverna använder mobiltelefonen eller datorn och deras åsikter kring hur digitala verktyg påverkar deras skolarbete och textskrivande inom svenskämnet. Det tredje steget är att läsa hela texterna med samma urvalskriterier som innan för att säkerställa att texten verkligen innehåller den informationen som denna studie behöver. De texter som exkluderades här berörde följande ämnen eller teman, lärar-elev relationens påverkan av tekniken, elevernas åsikt om lärarens användning av teknik eller IKT, undervisning inom svenska som andraspråk eller för invandrare, hur läraren använder tekniken, skolsystemet och vem som är initiativtagare till användningen.
4.6 Etiska överväganden
22
5 Resultat
Resultatet för studien presenteras i linje med syfte och frågeställningar. Frågeställningarna för studien är basen för respektive underrubrik, där 5.1 svarar på första frågan och 5.2 på andra frågan.
5.1 Faror
Här presenteras faror med elevernas användande av digitala verktyg. Analysen visar fem olika typer av faror som är: (1) Digitala verktyg som distraherar, (2) Högre fokus på källkritisk förmåga, (3) Bristande bedömningskunskap, (4) Bristande kunskap kring digitala verktyg och (5) Ogrundade didaktiska val av digital resurs. Som avslutning presenteras de åtgärder som litteraturen tar upp kring hur farorna kan åtgärdas eller undvikas.
5.1.1 Digitala verktyg som distraherar
Forskningen24 menar att digitala verktyg som dator och mobiltelefon leder till
distraktioner i undervisningen. Det finns tekniker som är etablerade och accepterade resurser i skolan men där mobiltelefonen inte stöds på likvärdigt sätt. (Magnusson-Ott et al. 2017, s.533). De medverkande eleverna i Magnusson-(Magnusson-Ott et al. (2017, s.533) studie beskriver att lärarna deltar i deras dagliga förhandlingar kring mobiltelefonens användning för skolarbetet. Förhandlingen tar således tid från undervisningen som får stå åt sidan. Eleverna anpassar i slutändan sin användning utefter skolans normer. Magnusson-Ott et al. (2017, s. 533) menar vidare att mobiltelefonen öppnar ett gränsutrymme mellan skolarbete och fritidsaktiviteter när mobiltelefonen sammanflätas med elevers vardag och skolarbete. Trots noggrann planering och medvetenhet om den nya tekniken kommer den oundvikligen påverka metoder som möjliggörs genom nuvarande infrastruktur för lärande (Guribye 2005 i Magnusson-Ott et al. 2017, s. 533). Således blir eleverna distraherade av reklam, meddelanden och notiser som visar sig på skärmen som i sin tur påverkar elevernas koncentrationsförmåga. De funktioner som kan tillgås via digitala verktyg är många och nyfikenheten hos eleverna kan ta överhand och föra dem på utforskande turer utanför svenskämnets ramar. Således blir verktyget en distraktion och något eleven kan ta till för att slippa arbeta med uppgiften eller skriva sin text. Sibert (2019) menar att de elever som behöver lägga ner mer energi på att förstå instruktioner och komma igång med arbetet löper högre risk att distraheras. Således ämnar de hamna efter i undervisningen och kunskapsvariationen inom klassen kan bli större. En oförståelse eller okunskap kring hur det digitala verktyget fungerar eller hur det kan bistå eleven kan leda till distraktioner.
5.1.2 Högre fokus på källkritisk förmåga
Den andra faran med digitala verktyg är att det ställs högre krav på elevernas källkritiska förmåga som kan konkurrera med tiden för skrivprocessen. En betydande del av lärarens uppgift är numer att informera eleverna om vad som är riktig information och vad som är felaktig, så eleverna kan vara källkritiska (Hoffman & Ramirez 2018, s.55). Hoffman och Ramirez (2018, s.55) menar att eleverna ska vara källkritiska är givet emedan nivån deras källkritiska förmåga ska prövas på är förhöjd. I och med digitaliseringen höjs kraven på att eleverna får stöd i att kritiskt tolka och granska information annars tenderar källkritiken av texter bli
23
ytlig, mekanisk eller missriktad (Sofkova-Hashemi m.fl. 2018). I kursplanen för svenska ingår det i kunskapskraven att eleverna ska kunna vara källkritiska;
Söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat [relativt varierat/varierat] urval av källor och för då enkla och till viss del [utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl] underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla [utvecklade/välutvecklade] beskrivningar och förklaringar, enkelt [utvecklat/ välutvecklat] ämnesrelaterat språk samt i huvudsak [relativt väl/väl] fungerande struktur, citat och källhänvisningar. (Skolverket 2011, s.9–11)
Som framgår av kunskapskraven här ovan ska eleverna kunna tänka källkritiskt. Sofkova Hashemi med fler (2018, s. 273) menar att eleverna behöver strategier för att kunna orientera sig i digitala texter och hantera olika typer av tillgänglig information. En elev som inte utvecklar tillräckliga källkritiska kunskaper riskerar tro och använda bristande källor som bygger mer på åsikter än fakta i sina skriftliga texter. Således riskerar eleven uppnå en lägre bedömning samt få svårigheter vid fortsatta studier eller i samhällslivet.
5.1.3 Bristande bedömningskunskap
Den tredje faran är de bristande kunskapskravens innehåll som inte berör elevernas digitala kunskaper. Sofkova-Hashemi med fler (2018, s. 279–281) är de enda som lyfter att kunskapskraven i svenska inte följer med den digitala utvecklingen. I styrdokumenten är det främst innehåll och syfte som 2018 reviderats med tillägg av digitala verktyg. Kunskapskraven i svenska för gymnasiet och grundskolan reviderades senast 2010 respektive 2011 och innehåller således inget om de arbeten som eleven utför med digitala verktyg utöver den källkritiska förmågan. Lärarens fokus vid bedömning av digitala texter tenderar att hamna på innehållet. Således riskerar språkliga missar eller bristande stavning och struktur passera obemärkta. Vid digitalt skrivande har eleven möjlighet att använda fler modaliteter, som läraren bör uppmärksamma men även kunna ta med i bedömningen (Sofkova-Hashemi m.fl. 2018, s.280). I takt med att elevernas tillgång till flera modaliteter ökar blir även behovet av att lärarprocesser och produktioner kan bedömas allt större, ”för att undervisningen ska kunna gå i linje med de nya revideringarna i styrdokumenten” (Sofkova-Hashemi m.fl. 2018, s. 280). Lärare behöver ges möjlighet att bedöma alla förmågor eleverna påvisar genom användningen av digitala verktyg. Gällande kunskapskrav ger inget utrymme för att bedöma textens disposition, struktur eller hur användning av bilder och diagram påverkar upplevelsen av arbetet.
5.1.4 Bristande kunskap kring digitala verktyg
Den fjärde faran berör att elevers kunskaper ofta brister ifråga om hur de digitala verktyg som används i undervisningen fungerar. Detta, visar studier25, kan bland
annat leda till att elevers digitala användning begränsas till skriven text. Andra modaliteter och uttrycksformer undviks således av eleverna, på grund av bristande handledning i hur verktygen ska användas. Studien som Sofkova-Hashemi med fler (2018) genomförde visade att eleverna föredrog att skriva text i sina digitala loggböcker trots att de hade möjlighet att använda andra uttrycksformer, fotografier och annat multimodalt material som det även arbetat med tidigare. De skriftliga rapporterna eleverna gjorde innehöll även de främst text, ett fåtal använde grafer
24
eller bilder som komplement. Eleverna behöver utmanas i sitt digitala användande för att ta med fler multimodala element i sina texter (Sofkova-Hashemi m.fl. 2018). Resultatet som Wengelin med fler (2016, s.254) kom fram till i sin studie visar också hur viktigt det är att skolan uppfyller sitt uppdrag kring digitala verktyg, för att alla elever ska kunna utveckla breda kompetenser och förmågor vid användandet av digitala skrivredskap. En medverkande elev i årskurs 7 hade ingen tillgång till dator hemma, till skillnad från andra medverkande som hade det. Samma elev presterade sämre än de andra eleverna vid skrivning och kopiering av texter på datorn. Här blir det än viktigare att samtliga skolor tar sitt ansvar och uppfyller kravet på digitalisering. Alla elever ska efter avslutad skolgång självständigt kunna använda och skriva texter via digitala verktyg.
5.1.5 Ogrundade didaktiska val av digitala verktyg
Den femte faran är valet läraren gör kring vilken plattform eller vilket program som ska användas och hur det påverkar elevens skolarbete och möjlighet till att prestera och utvecklas. Loomis studie är enskild om att lyfta plattformsvalets inverkan således kan denna fara inte ses ur ett generaliserande perspektiv. Loomis (2018) studie påvisar att applikationen Twitter har sina begränsningar som verktyg i skolarbetet och att elevernas mentala mognad spelar in. Begränsningarna som nämns är att elevernas skrivande påverkas genom ökat användande av förkortningar och avkall på grammatik för att inte överstiga respektive inläggs maxantal tecken. Det ledde till att eleverna använde ett inkorrekt språk och som i sin tur ledde till att Loomis inte kunde bedöma deras skrivkunskaper i texterna. Loomis (2018, s. 8) lyfter att innan Twitter används i klassrummet behöver det tänkas över hur, för att undvika oro och att det blir en distraktion under lektionerna. Loomis (2018) anger inte specifikt vad i elevens mognad som blir en begränsning. Några begränsningar skulle kunna vara deras kunskap kring hanteringen av digitala verktyg är otillräcklig, förståelsen av hur applikationen fungerar, tidsåtgången innan tillräcklig förståelse är tillhandahållen och möjligen elevernas egen självdisciplin att bruka verktyget enligt avsett ändamål.
5.1.6 Åtgärder som litteraturen tar upp
Här presenteras de åtgärder som litteraturen tar upp, för att motverka att mobilen blir en distraktion för eleverna. Clayton och Murphy (2016) kom i sin studie fram till att lärarna måste hitta sätt att implementera mobiltelefonerna i undervisningen, så de fungerar som ett hjälpmedel och inte blir en distraktion. Med engagerande instruktioner och undervisning i digitalt ansvar kan eleverna gå från att vara digitala infödingar till digitalt lärande elever (2016, s.108). Clayton och Murphy (2016, s.108-109) menar vidare att skolpersonalen behöver sänka sin skyddsbarriär när det kommer till introduktionen av ny teknik.
[I]f relevant professional development was provided to educators on how to leverage the smartphone in a similar way that textbooks, pencils, paper, and word processing devices have been used to improve education, the smartphone could quickly become an incredible classroom resource that is seen more as a tool than a toy. (Clayton & Murphy 2016, s.109)
25
mobiltelefonen i skolan för att få skolarbete gjort. ”Enbart förståelsen av en implicit politik verkar inte vara tillräcklig för att vägleda hanteringen av användningen med mobiltelefoner i klassrummet” (Magnusson-Ott et al. 2017, s. 533).
Sibert (2019) kom i sin studie fram till att elever som har det tufft i skolan är de som gynnas mest av ett mobilförbud, hon uttrycker vidare att många forskare uppmuntrar skolor att ta fram regler för mobilanvändningen i klassrummet. De elever som anses ha det tuff i skolan beror bland annat på koncentrationssvårigheter, nedsatt läs- eller skrivförståelse och förmågan att ta till sig instruktioner. Möjliga regler skulle kunna vara att de digitala verktygen får användas först efter given signal från läraren, instruktioner för användningens tillvägagångssätt ska först vara förankrat hos eleverna av läraren, en tidsram för användningen kan vara bruklig, hänvisningar till sidor eller program ska finnas eleven tillgängligt hela tiden och vanligt förekommande skrivverktyg ska betonas. Sibert (2015, s.124) nämner Kuznekoff, Munz och Titsworths undersökning om 145 elever som påvisade att ett mobilförbud för elever med svår skolgång eller låga betyg gynnar dem då förbudet medförde bättre prestation och resultat.
5.2 Fördelar
Här presenteras fördelarna med elevernas användande av digitala verktyg. Analysen visar åtta olika typer av fördelar som är: (1) Ökad självständighet, (2) Digitalt strukturerande verktyg, (3) Ökad arbetstakt utan avkall på kvalitén, (4) Förenklad korrigering av texter, (5) Stavningshjälp, (6) Elevernas engagemang ökar, (7) Bidrar med uppehåll i studierna och (8) Användningen av passande plattform.
5.2.1 Ökad självständighet
Genom användningen av digitala verktyg såsom dator och mobiltelefon kan eleverna bli mer självständiga. Tekniken bidrar till att eleverna kan söka informationen själva och läraren är inte den enda kunskapsbanken längre (Hoffman & Ramirez 2018, s.55). Således kan eleverna självständigt hämta stoff och information till sina egna texter som bidrar till att arbetet flyter på obehindrat. 5.2.2 Digitalt strukturerande verktyg
Den andra fördelen är att eleverna kan få en strukturerad ordning på sina arbeten och dokument genom användningen av digitala verktyg. Genom tekniken kan eleverna ha sina arbeten samlade på en plats, söka information och ta strukturerande anteckningar (Olofsson m.fl. 2018). Vid muntliga presentationer kan eleverna ha manuset i mobiltelefonen. De kan dela med sig av information och tillvägagångssätt eller ställa frågor till varandra oavsett om de är närvarande i skolan eller är hemma sjuka med datorns eller mobiltelefonens hjälp (Loomis 2018).
5.2.3 Ökad arbetstakt utan avkall på kvalitén
26 5.2.4 Förenklad korrigering av texter
Den fjärde fördelen är att eleverna med bara några knapptryckningar kan redigera sina texter utan att behöva skriva om hela texten eller delar av den. Eleverna kan med de digitala verktygen redigera, omformulera och strukturera dispositionen i sina skriftliga texter på ett enkelt sätt jämfört med vad som kan åstadkommas med papper och penna (Olofsson m.fl. 2018; Dahlström 2019; Olin-Scheller et al. 2020). I Dahlströms studie uttryckte sig några elever så här; ”It is easier to erase. If you make a mistake, it will turn red and you don’t have to use a rubber. You can just press a button to clear it without making it messy. It looks bad when you have to use a rubber and everything on the paper turns grey” (2019, s. 1575).
5.2.5 Stavningshjälp
Den femte fördelen är att eleverna genom användningen av digitala verktyg får tillgång till stavningshjälp direkt. De program som eleverna får tillgång till via dator eller mobiltelefon kan ge stavningshjälp vid deras textskrivande. Elever med skrivsvårigheter uttrycker; “I have a little trouble spelling so writing on a computer is better because then I see when I spell wrongly, and I can write more” (Dahlström 2019, s.1574).
5.2.6 Elevernas engagemang ökar
Den sjätte fördelen forskningen visar att användandet av digitala hjälpmedel tenderar att öka elevernas engagemang under lektionerna. Elevers engagemang ökar och motivationen för studierna eller arbetsuppgiften blir högre genom användningen av digitala verktyg (Hoffman & Ramirez 2018; Olin-Scheller et al. 2020; Loomis 2018; Dahlström 2019). De visade sig också bli mer engagerade i andra människor och resten av världen, även om mobilanvändningen främst ses som ett alternativ till att fly undan och chatta med andra (Olin-Scheller et al. 2020).
5.2.7 Bidrar med uppehåll i studierna
Den sjunde fördelen som forskningen26 tar upp är att mobiltelefonen hjälper
eleverna få ett avbrott i arbetet för att rensa huvudet. Utöver att använda mobiltelefonerna till lektionsuppgifterna kan eleverna även använda dem i klassrummens mellanrum, tiden då eleverna är klara, väntar på hjälp eller vidare instruktioner från läraren eller behöver en kort paus (Olin-Sheller et al. 2020). På så sätt kan eleverna spendera korta stunder på ett meningsfullt sätt genom att delta i sociala sammanhang så som olika sociala medier, Snapchat, Instagram, Facebook eller andra sociala meddelande-appar (Olin-Sheller m.fl. 2020). Wiklund och Andersson (2018) uttrycker att de som ansåg att undervisningen är tråkig sysselsatte sig med datorn istället, för att kunna fortsätta hålla visst fokus på läraren. Faran vid tidigare nämnt användande kan leda till att eleverna fastnar och uppehålls av all intresseväckande information sociala medier erbjuder. Elevens egen disciplinära förmåga blir här viktig för att återgången till skolarbetet efter rimlig tid ska vara bruklig. Forskare (se Olin-Scheller et al. 2020; Wiklund & Andersson 2018) menar att mobilen hjälper till med korta pauser för eleverna så de kan inhämta energi och därefter fortsätta arbeta. Vissa elever menar att surfandet på andra sidor eller spela spel hjälpt dem att få en kort paus för att sedan orka fortsätta med studierna, andra menar att de loggade in på sociala medier i ca 15 sekunder innan de blev uttråkade
