Ska det engelska språket implementeras i den svenska förskolan?

LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15 hp

Ska det engelska språket implementeras i den

svenska förskolan?

Institutionen för utbildningsvetenskap Författare: Elina Roslund Handledare: Jan Berggren & Ingeborg Moqvist-Lindberg

Kurs: GO2963 – AUO 6 Examensarbete

Abstrakt

Författare: Elina Roslund

Titel: Ska det engelska språket implementeras i den svenska förskolan?

Engelsk titel: Should the English language be introduced in the S wedish preschool?

Antal Sidor: 27

Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?". Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter). Intervjupersonerna anser att det engelska språket skall införas i den svenska förskolan, men att endast baskunskaperna ska läras ut, såsom färger, siffror och namn på frukter exempelvis. Resultatet av enkäterna visar på att 70% (exklusive bortfall på 25% och 5% svarade nej) av de tillfrågade vårdnadshavarna vill att det engelska språket ska implementeras i den svenska förskolan. Både tidigare forskning, förskollärarna samt mitt tidigare experiment påvisar att estetisk läroprocess är en lämplig och användbar metod att använda vid implementering av ett nytt språk i den svenska förskolan.

Nyckelord: Språkinlärning, estetisk läroprocess, engelska, den svenska förskolan, kunskapsinlärning

Innehållsförteckning

Förord

1. Inledning och bakgrund

1

1.1. Uppsatsens innehåll... ...

3

1.2. Syfte och frågeställningar...

3

1.3. Avgränsningar...

4

2. Litteratur och teoretiska utgångspunkter

5

2.1. Språkets betydelse för människan...

5

2.2. Engelska språkets betydelse i Sverige...

6

2.3. Hur människan tar till sig kunskap på...

6

2.4. Definition av ordet "estetik"...

8

2.5. Estetisk läroprocess... ...

8

2.6. Det estetiska språket...

9

2.7. Styrdokument ...

9

2.8. Teorikoppling till experimentet och fördjupning...

10

3. Metod

12

3.1. Kvalitativ- och kvantitativ forskningsmetod...

12

3.2. Urval...

13

3.3. Genomförandet... ...

13

3.3.1. Forskningsetiska principer...

13

3.3.2. Intervjuer...

14

3.3.3. Enkäter...

15

3.4. Bearbetning...

16

3.5. Metodkritik... ...

16

4. Resultat och kommentarer

17

4.1. Ska det engelska språket implementeras i den svenska förskolan? ...

17

4.1.1. Vad vårdnadshavarna anser...

17

4.1.2. Vad pedagogerna anser...

18

4.2. Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess... ...

20

5. Diskussion och analysering

21

5.1. Resultatdiskussion...

21

5.2. Metoddiskussion... ...

24

5.3. Slutdiskussion...

26

5.4. Fortsatt forskning...

27

6. Referenser

28

Bilagor

30

A. Intervjuguide...

30

B. Informationslapp till förskolan...

31

C. Enkät till vårdnadshavaren...

32

D. Ämnesintegration - Språkinlärning via estetisk läroprocess...

33

Förord

Jag vill tacka alla intervjupersoner som ställde upp och besvarade mina frågor om deras erfarenheter, åsikter och vad dem tycker om att implementera engelska språket i den svenska förskolan samt vilka metoder som de anser finns att lära ut ett nytt språk på. Jag vill även tacka alla vårdnadshavare som ställde upp på att besvara om vad en del av "allmänheten" anser om deras barn ska få lära sig engelska språket redan i förskolan.

Växjö 2015 - 05 - 08

Elina Roslund

1. Inledning och bakgrund

Språk är människans frä msta redskap för att tänka , ko mmunicera och lä ra. Att ha kunskaper i fle ra språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade mö jligheter t ill kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda o mråden som polit ik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ö kar därför individens mö jligheter att ingå i o lika sociala och kulture lla sa mmanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv. (Lpfö-1998, rev. 2010:30).

Engelska är ett att världsspråken och därmed ett språk som barn och vuxna i Sverige måste kunna förstå och använda sig utav för att kunna kommunicera med andra icke talande av det svenska språket (Cabau, 2009).

Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som genomfördes hösttermin 2011, valde jag att genomföra ett pedagogiskt experiment med några barn i den svenska förskolan. Det pedagogiska experimentet handlade om att lära barnen ett nytt språk, i det här fallet engelska, via endast estetisk läroprocess. Idén till det pedagogiska experimentet grundades när jag kom i kontakt med ämnet mattemusik, det vill säga ämnesintegration mellan matematik och musik.

De barn som blev utvalda fick prova att via ett samspel mellan lek, musik, dans, rörelse och bild skapa en förståelse för vad några engelska ord för kroppsdelar har för betydelse på det svenska språket. Jag hade sex samlingar med barnen som var anpassade efter några av strävansmålen som finns i läroplanen för förskolan 1998, reviderad 2010. Till en första övning med barnen och för att kunna få ett hum om vad de kunde om engelska namn på kroppsdelar, hade jag valt att göra en blindkarta med barnen. Denna blindkarta gjordes om vid sista samlingen (samling sex) med barnen för att kunna jämföras med den första och se om dessa barn hade förbättrat sina resultat och lärt sig några nya ord. Blindkartan gick ut på att de fick varsin ritad (konturerna) gubbe på ett papper, där barnen skulle färglägga den del på kroppen som de trodde att det var när jag sa kroppsdelens namn på engelska. Alla barnen skulle använda samma färg på pennan när de målade den kroppsdel jag nämnde. Alla kroppsdelar som jag testade barnen på hade var sin färg. En annan samling med barnen gick ut på att barnen skulle härma mig som pedagog i rörelser och därefter hitta på egna rörelser i takt till musik. Den tredje samlingen handlade om att lära barnen rörelserna till ramsan "huvud, axlar, knä och tå" på engelska, några av barnen härmade även uttalen. Den fjärde samlingen handlade om att kombinera någon/eller några kroppsdelar med gymnastiska redskap såsom

bollar, rockring alternativt göra en dans där de utvalda kroppsdelen låg i fokus. Barnen turades om att leda de andra barnen i gruppen. Den näst sista övningen handlade om att barnen skulle använda instrument (tamburin, klaves, trumma eller äggmarackas) tillsammans med en kroppsdel (händerna eller fötterna) och spela i rytmisk takt tillsammans i gruppen till en utvald låt. Hur de specifika samlingarna gick till, barnens åsikter samt resultatet av de olika samlingarna finns att läsa om i bilaga D. Ämnesintegration - språkinlärning via estetisk läroprocess. Det pedagogiska experimentet visade att barnen hade lyckats att lära sig några nya engelska ord via estetisk läroprocess.

Det pedagogiska experimentet som genomfördes hösttermin 2011 samt mina egna erfarenheter ifrån min skolgång ligger till grund för denna uppsats. Jag är själv en av eleverna som har haft svårt för engelska under alla 12 skolåren (grundskolan inklusive gymnasiet) och därför väckte detta intresseområde mig. Jag tror att hade grundkunskaperna i engelska språket introducerats redan under förskolan på ett lekfullt sätt så hade mitt egna resultat i grundskolan och gymnasiet sett annorlunda ut. Tidigare studier har visat att ger man barnen grundkunskaperna i lägre åldrar har dessa barn en större möjlighet att kunna prestera bättre i deras kommande år i grundskolan och gymnasiet. Ju yngre ett barn är, desto lättare har den att lära sig och komma ihåg bättre (Hwang & Nilsson, 2003). Även riksdagen har beslutat att naturvetenskap, teknik och matematik skall införas i förskolan i samband med den nya Lpfö-1998, rev.2010, för att barnen ska kunna förbättra kunskapsresultaten i svenska skolan (Skolverket, 2011). Jag har därför valt att i den här uppsatsen att titta närmare på hur man kan lära ut engelska i den svenska förskolan samt ta reda på vad vårdnadshavarna respektive personalen i förskolan säger om att implementera det engelska språket i den svenska förskola n.

I förskolan ska inlärningen av ny kunskap ske på ett lekfullt sätt som skapar nyfikenhet till vidare kunskapssökande (Lpfö-1998, rev. 2010).

Le ken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att frä mja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I le kens och det lustfylldas lärandes olika former stimu leras fantasi, inlevelse, ko mmunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få mö jligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (Lpfö-1998, rev. 2010:6).

1.1. Uppsatsens innehåll

I detta första kapitlet presenteras inledning, bakgrund, syfte, frågeställningar samt avgränsningar av det valda studieområdet. I kapitel två kan man läsa om litteratur och teoretiska utgångspunkter som bland annat berör; språkets betydelse för människan, engelska språkets betydelse i Sverige, på vilket sätt som människan tar till sig ny kunskap på samt om olika viktiga begrepp för denna studie att känna till. Vidare i rapporten i kapitel tre introduceras det insamlade materialet med metodbeskrivning, urval, genomförande, bearbetning och metodkritik. I kapitel fyra presenteras resultatet av det insamlade materialet som rör mina forskningsfrågor.. I kapitel fem representeras en analys och diskussion av resultatet, metoddiskussion - resultatets tillförlitlighet, slutdiskussion samt fortsatt forskning.

Som bilagor finns intervjuguide, informationsbrev till vårdnadshavarna, enkät till vårdnadshavarna samt den tidigare studien om Ämnesintegration - språkinlärning via estetisk läroprocess.

1.2. Syfte och frågeställningar

Jag vill med min studie påvisa olika perspektiv bland de tillfrågade förskollärarna när det gäller att implementera det engelska språket i förskolan, vad de tillfrågade vårdnadshavarna anser samt redovisa vad pedagogisk personal i förskolan anser vara det lämpligaste sättet att lära ut ett nytt språk för barn i förskolan.

Forskningsfrågor:

 Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan?

 Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan?

 Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?

1.3. Avgränsningar

I och med att studietiden för den här rapporten endast är på tio heltidsveckor utgick jag från ett tidigare arbete i utbildningen (se bilaga D) och utvecklade detta genom en fördjupning, gällande att införa det engelska språket i den svenska förskolan. För denna fördjupning genomförde jag intervjuer med fyra stycken förskollärare som arbetade på två stycken förskolor samt skickade ut enkäter till vårdnadshavarna på de två förskolorna. Jag har en god kontakt med de båda förskolorna (sedan tidigare) och därför valde jag dessa.

2. Litteratur och teoretiska utgångspunkter

I den här delen av rapporten kommer jag att redogöra för vad tidigare forskning kommit fram till om språkets betydelse för människan, engelska språkets betydelse I Sverige samt hur människan tar till sig kunskap. Jag redovisar också viktiga begrepp och styrdokument.

2.1. Språkets betydelse för människan

Språket är baserat på en kommunikativ-, individcentrerad- och gruppsammanhållande nivå.

Det vill säga att språkbruket för en människa är A och O gällande för den enskildas identitetsutveckling och förstärkning av självförtroende men även för att kunna kommunicera med andra människor och klara sig i samhället och i världen. Genom att e n individ pratar samma språk eller en dialekt av det gemsamma talande språket som en annan grupp eller individ så kan samhörigheten förstärkas och på så vis ökas individens identitetskänsla (Lindell, 1982). Enligt Rygvold (2001) är språket hos en människa en avgörande del för kommunikation och samspel med andra människor. Språket är den centrala delen för människans sociala, kognitiva och emotionella utveckling, och som stärker individens självkänsla och identitet. Genom att använda språket som en förbindelse mellan människor kan vi utbyta erfarenheter, tankegångar, skapa förståelse och lagra kunskaper. Därför är språket viktigt för att kunna förstå den omvärld och dess kulturer som vi har omkring oss (Säljö (2000) ; Rygvold (2001)).

Det talande och skrivna språket, anser Svensson (2009), är dock bara ett av flera sätt som man kan kommunicera på, andra sätt kan exempelvis vara genom dans, musik och bild. Det ickeverbala språket, exempelvis kroppsspråk och teckenspråk, anses fungera bra med att förmedla budskap mellan människor men det talande och skrivna språket uppfattas ändå som det viktigaste kommunikationsmedlet mellan individer i vår omvärld (Eriksen Hagtvet, 2004).

Därmed är det väldigt betydelsefullt att pedagogerna ska hjälpa barnen att främja sin språkutveckling när de vistas i exempelvis förskolan (a.a.). Det är via samtalet som den sociala och språkliga processen utvecklas och formar/skapar den kultur som vi lever i (Lidberg, 2010). Redan från barnets tidiga ålder uppmuntras och utvecklar barnen sin språkliga kommunikationsförmåga (Pramling Samuelsson och Sheridan, 2006). För att språket hos ett barn skall kunna utvecklas är det viktigt att de omges av stimulerande miljöer, där de får samtala och umgås med andra barn och vuxna (a.a.).

2.2. Engelska språkets betydelse i Sverige

I en studie som Cabau (2009) genomförde, kom det fram att efter det andra världskriget blev det engelska språket det första främmande språket i de svenska skolorna som eleverna fick ta del utav. Idag är det engelska språket ett andra språk i Sverige och i den dagliga svenska livsmiljön. Det var främst medelklassen i Sverige som betonade be hovet av att lära sig det engelska språket. De ansåg att det engelska språket var nödvändigt att lära sig för att kunna överleva i arbetsmarknaden inom handeln och industrin. Det blev också allt viktigare att ha kunskaper i det engelska språket i Sverige för att kunna marknadsföra sig inom yrkeslivet.

Från år 1962 blev den nioåriga grundskolan med möjlig yrkesinriktning de två sista åren obligatorisk för alla barn i Sverige. Det engelska språket infördes då i årskurs fyra, men var i årskurs åtta och nio bara ett tillvalsspråk på de yrkesinriktade linjerna. Från och med att läroplanen för grundskolan 1969 rekonstruerades, blev det engelska språket obligatorisk t från årskurs fyra till årskurs nio. Sedan det engelska språket blev erkänt som ett universellt språk i världen, blev det allt viktigare att kunna förstå sig på det engelska språket om man ville veta vad som händer ute i världen och inte bara på svensk mark (Cabau, 2009).

Sedan 1994 har skolan haft till uppgift att se till att varje elev efter en genomförd grundskola kan kommunicera på engelska språket både i tal och i skrift. Syftet med ämnet och dess roll i utbildningen är förmågan att kunna utveckla och använda det engelska språket vid fortsatta studier, vid resor i andra länder samt för sociala och yrkesmässiga internationella kontakter av dess olika slag (Skolverket, 2001).

Vidare nämner Cabau (2009) att anledningen till att det engelska språket inte har införts redan från årskurs ett i grundskolan är därför att det är viktigare a tt kunna grunderna i det svenska språket än i det engelska. Det engelska språket är det dominerade språket i västvärlden och en av världsspråken, och därmed fått en central roll för kommunikation, förstå och samarbeta emellan individer som kommer från olika länder (a.a.).

2.3. Hur människan tar till sig kunskap

Det finns olika sätt för människan att ta till sig kunskap på, här nedan nämns några utav de m.

Gärdenfors (1992) är en kognitionsforskare som forskar om människans beteenden och tankegångar. Gärdenfors hävdar att den dag du kan se ett problem som du kan utveckla och

finna lösningar till, det är då du skapar din kunskap om någonting. Forskaren Albert Bandura (Wiklund, 2001) anser att den sociala inlärningsteorin handlar om att människan lär sig inte bara genom att läsa och lyssna utan att även observera och härma hur andra gör "barn gör inte som du säger utan som du gör (Wiklund, 2001 : 33)". Vidare hävdar Bandura att barn har lättast för att lära sig att ta efter andras beteenden, även det beteende som inte är lika önskvärt (exempelvis aggressivitet) att lära sig (Hwang & Nilsson, 2003). Lev Vygotskij (1896-1934) utvecklade den sociokulturella teorin som innefattar att det är viktigt för barnens sociala och kulturella utveckling att klara av saker tillsammans med nå gon person i dennes närhet. Detta gäller både formell och informell undervisning som barnet får tillsammans med någon som har kunskap och erfarenhet om det man vill lära sig - att lära av varandra och tillsammans (a.a.). Vidare hävdar Hwang & Nilsson (2003) att när man bildar sig en kunskap om någonting är det samma sak som att kunna ge ett svar på en fråga. Det är tankeverksamheten, nyfikenheten, vetgirighet hos människan som är grunden till att vi människor lär och tar till oss kunskap. Att ge ett barn chansen att uttrycka sig, på ett sådant sätt som barnet vill, är att ge barnet en ärlig start på livet, att kunna utveckla och skapa sin identitet. Kan man gå från att medverka på lektionerna till att leva lektionerna, då har man lyckats skapa det John Dewey (1859-1952) strävade efter i uttrycket ”learning by doing” (Wiklund, 2001).

Ett annat sätt för människan att förvärva ny kunskap på är via MI (multipla intelligenser) som den amerikanska pedagogen och utvecklingspsykologen Howard Gardner (1999) introducerade år 1983. I varje människa finns det flera olika intelligenser men det är i olika hög grad framhävda/utvecklade. Det finns enligt Gardner (1999) nio olika intelligenser, en del av dessa intelligenser är medfödda, andra är biologiskt betingade talanger, upplärda och inövade färdigheter och en del av dessa intelligenser kan ha sin grund i sociokulturellt och antropologisk ideal. De nio ursprungliga intelligenserna avspeglar människans personligheter och karaktärer. Enligt Gardner (1999) har alla barn sitt egna sätt att lära sig på. Den lärandeprocess som finns för att ta in ny kunskap på, handlar inte om hur intelligent du är utan snarare om hur du är intelligent. Det som Gardner menar med sin teori att människor känner sig i regel mer motiverade och blir mer engagerade om de får en möjlighet att använda sin bästa personlighet, intelligens, kreativitet, talanger och sina intressen i sitt lärande (Gardner, 1999). Att använda musik, bild eller rytmik som ett komplement vid kunskapsinlärning är vad Wiklund (2001) anser är en estetisk läroprocess. Gardner (1999) hävdar att man då får chansen att utveckla sin verbal-lingvistiska intelligens, förmågan att kunna ett språk och

använda det, kroppslig-kinestetiska intelligens, förmågan att kunna använda hela kroppen eller delar av kroppen för att kunna lösa ett problem, samt musikalisk-rytmisk intelligens, förmågan att kunna utföra, komponera och uppskatta olika musikaliska mönster, tillsammans i en harmonisk lärdomsprocess av ett nytt språk exempelvis.

2.4. Definition av ordet 'Estetik'.

En kunskapsform där vi kan sätta ihop föreställningar utifrån bilder och sinnesuppfattningar till sammanhang och helheter, så lyder definitionen av estetik enligt Wester, Landsfjord &

Wiklund (2003). Paulsen (1996) nämner att ordet estetik kommer från grekiskan och betyder ursprungligen den kunskap man lär sig igenom sinnena.

2.5. Estetisk läroprocess

Estetisk läroprocess är enligt Nygren- Landgärde & Borg (2006) en kunskapsprocess, där inlärningen av nya kunskaper sker via en "skapande" process. Kunskapen lärs in via människans olika sinnen. Det som människan lär sig vid en estetisk läroprocess är enligt Wiklund (2009) att individens känslor, kunskaper, erfarenheter och upplevelser knyts samman till en helhet. Det vill säga att människan ska lära sig att förhålla sig till kunskap på ett mer öppet sätt i förhållande till olika analyser av verkligheten via de estetiska sinnena (bild, drama, musik eller dans). Wiklund (2009) nämner att de barn som går i förskolan och som har estetisk verksamhet via exempelvis sångstunder och rytmik, där får dessa barn en större chans att utveckla sitt tänkande och språk. Paulsen (1996) menar på att vid användandet av estetiska ämnen i förskolan får barnen chansen att utveckla sina kreativa förmå gor.

Barn tar till sig te xt och musik vä ldigt tidigt i sina liv och använder detta i sitt eget växande. Sången, pulsen och rytmen har stor betydelse för språkutvecklingen. Musiken, konsten och lärandet visar oss sambanden i människans utveckling. (Wiklund, 2001 : 37).

Wiklund (2001) anser att oavsett om det är ett barn, en ungdom eller en vuxen person som ska lära sig någonting så lär de sig på olika sätt. Genom olika intryck såsom bild, musik, rörelse och dans, föds både kunskap och förståelse för det som de bevittnar och lär in. En del människor lär sig bättre genom att vara kreativa och andra genom att läsa in kunskapen via en bok eller lyssna på en pedagog/annan individ. För ett barns utveckling, är det viktigt att det

ges utrymme för den estetiska lärprocessen. Det ger en bredare kunskapsutveckling av barnet om det redan från tidig ålder får chansen ta del av olika lekar och aktiviteter där exempelvis naturvetenskap kombineras med bildskapande (Wiklund, 2001). Ett bra exempel på en fungerande ämnesintegrering är det Ebbelind & Löfgren (2010) kallar för ”mattemusik”, det vill säga en kombinering av matematik och musik på ett sätt som gör inlärningen av de båda ämnena både roliga och lätta. Barn behöver få ta del av den estetiska läroprocessen för att kunna hitta sin egen identitet i en värld full av påverkningar från både mediala medel och medmänniskor (Wiklund, 2001). Drottner (1996) anser också att tillsammans med estetiska uttryck såsom musik, bild, dans, teater och litteratur, lär sig barnet eller ungdomen att frigöra sig själv samt utveckla och skapa sin egen identitet.

2.6. Det estetiska språket

I dagens samhälle handlar det inte enbart om att kunna läsa och skriva texter utan även kunna tolka samhällets olika mönster, normer och texter, i s ynnerhet via estetiska uttryckssätt.

Människan ska kunna tolka och skapa en mening av de erfarenheter som individen utsätts för under livets gång i samhället. Vid användandet av det estetiska språket (sjunga, skriva låtar, dansa, fotografera och spela teater och så vidare) får människan chansen att kunna utveckla sin förmåga att kunna tolka omgivning samt kunna uttrycka sina känslor på ett lättare sätt.

Alla barnen i förskolan och skolan ska få chansen att utveckla alla sina språk, inklusive de olika estetiska språken (Wiklund, 2009).

2.7. Styrdokument

I läroplanen för förskolan 98 - reviderad 2010 står det att inlärningen av ny kunskap skall intas via ett lekfullt sätt, som skapar nyfikenhet till vidare kunskapssökande. De individer som arbetar inom barnomsorgen har vissa regler och förhållningssätt som de måste genomföra för att förskola och skolan ska vara så bra som möjligt för barnens personliga utveckling. Barnen ska bland annat få möjligheten att utveckla sin kreativa förmåga samt utveckla förmågan att kunna uttrycka sina tankar, idéer, känslor med hjälp av bland annat dans, musik, lek, teater och bild av olika material. Barnen ska kunna känna tilltro att våga skapa med lust, vilja och fantasi (Lpfö-1998, rev. 2010).

Wiklund (2009) anser att med hjälp av estetisk läroprocess, genom andra uttryckssätt än bara

att kunna skriva och läsa, får alla barnen lika stor chans att nå måluppfyllelserna i förskolan och skolan. Förskolan och skolan ska eftersträva att barnen får konkreta kunskaper vid lärandet, där de fyra f'en, fakta - förtrogenhet - förståelse - färdighet, ligger till grund. Säljö (2000) åsyftar på att om man samspelar de fyra f'en tillsammans med de estetiska sinnena medför detta att barnen får en bredare förståelse för kunskapen och kan på så vis lättare skapa nya lärande situationer tillsammans med andra barn och vuxna. Paulsen (1996) nämner att i förskolan används de estetiska ämnena såsom bild, musik, drama och rörelse för att ge barnen möjligheten att lära sig att tillämpa och ge uttryck för sina estetiska erfarenheter och känslor.

2.8. Teorikoppling till experimentet och fördjupning

Språket är och förblir det viktigaste medlet för att kunna kommunicera emellan individer och grupper och mellan andra etniciteter med annat modersmål. Att utveckla sitt språkbruk medför en identitetsutveckling och förstärkning av självkänsla och gemenskap. Utöver det talande och skrivna språket finns det många fler sätt att kommunicera och förmedla budskap på, exempelvis genom det kreativa språket som baseras på dans, musik, drama och bild, men även via det ickeverbala språket såsom kroppsspråk och teckenspråk.

Idag är det engelska språket ett andra språk i Sverige, det dominanta språket i västvärlden och en utav världsspråken. Därför är det viktigt att dagens barn och ungdomar lär sig att tala och skriva i det engelska språket för att kunna klara sig i sociala och yrkesmässiga internationella kontakter, samt vid fortsatta studier på högre nivå och för att kunna resa och klara sig runt om i världen. Engelska är idag ett obligatoriskt språk att lära sig i grundskolan.

Det finns många sätt att lära sig ny kunskap på, bland annat genom att härma och observera men även genom estetisk läroprocess etcetera. Estetisk läroprocess är en kunskapsprocess där kunskapen lärs in via människans olika estetiska sinnen såsom musik, bild, drama och dans.

Text och musik är någonting som barn tar till sig väldigt tidigt i sitt liv och detta hjälper barnen i sitt egna växande. Det har visat sig att sång, puls och rytm har en betydande roll för människans språkutveckling. Att ämnesintegrera ger en bredare kunskapsförståelse hos individen och en möjlighet att kunna ge alla barnen lika stor chans att kunna uppnå måluppfyllelserna i grundskolan i det engelska språket bland annat. Den här uppsatsen är baserad på ett tidigare experiment som berör ämnesintegration av ett nytt språk via estetisk

läroprocess. Eftersom språket är viktigt för barns språk- och identitetsutveckling samt att det engelska språket har blivit allt viktigare att kunna, så testade jag denna metod. Att kombinera två viktiga ämnen för att kunna hjälpa några utav barnen på sikt och för att kunna se med egna ögon själv om metoden fungerade. Den här uppsatsen handlar även om vad några av pedagogernas åsikter om det engelska språket och att implementera den via estetisk läroprocess samt en inblick om vad vårdnadshavare anser om att ge denna chans till barnen på den svenska förskolan.

3. Metod

I den här delen av mitt arbete kommer jag att introducera den metod som jag valde att använda för att kunna studera mitt valda undersökningsområde. Det vill säga en kombination av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Vad kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod är samt mitt urval till undersökningsområdet kommer att presenteras under det här kapitlet. Vidare kommer jag även att ta upp mitt genomförande av den valda forskningsmetoden.

3.1. Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod

Att göra en kvalitativ studie omfattar enligt Denscombe (2009) att forskaren går på djupet i sin studie och försöker beskriva på vad, hur och varför som saker och ting sker och tolkar detta utifrån dess sammanhang och kontext. Med en kvalitativ forskningsmetod ligger grunden på deltagarnas prestationer, åsikter, upplevelser, k änslor, attityder, minnen och så vidare. Vid en kvalitativ metod ska forskaren studera, tolka situationen och den insamlade informationen, därefter kategorisera och försöka hitta röda trådar i materialet som förhoppningsvis leder till både djup och bredd i resultatet. Nackdelen med en kvalitativ forskning är att den är tidskrävande (t.ex. intervju, transkribering, kategorisering och hitta röda trådar), vilket i sin tur kan leda till att resultatet inte blir representativt nog för att kunna ge en helhetssyn (a.a.).

Kvantitativ forskningsmetod anser Denscombe (2009) är en metod där resultatet transformeras till olika numeriska former. Enligt Denscombe lämpar sig en kvantitativ forskningsmetod bäst vid statistiska insamlingsmetoder, där forskaren vill ha fra m sannolikheter och hur ofta som någonting förekommer. Det vill säga, resultatet genererar i faktorer som kan kvantifieras och därmed är den metoden och resultatet baserade på matematiska principer och åtaganden. Den kvantitativa datan redovisas vanligtvis genom tabeller och diagram. I min studie har jag kvantitativa data besvarande om det finns något intresse bland vårdnadshavare att introducera engelska redan i förskolan. Nackdelen med en kvantitativ forskningsmetod kan enligt Denscombe (2009) vara att insamlingen av data kan bli för omfattande och överlastas om det finns för många enheter, faktorer och variabler att ha i åtanke då resultatet skall utformas.

3.2. Urval

För att kunna ta reda på svaren på mina forskningsfrågor och påvisa olika perspektiv bland förskollärare när det gäller att införa det engelska språket i förskolan samt redovisa vad pedagogisk personal i förskolan anser vara det lämpligaste sättet att lära ut ett nytt språk för barn i förskolan, valde jag kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare som representerade två olika förskolor. Johansson och Svedner (2001) upplyser om att man ska söka intervjupersoner med olika erfarenheter för att kunna få ett djupare svar på sina intervjufrågor. Därför valde jag att intervjua fyra stycken förskollärare med olika lång tid i yrket. Jag har också använt mig utav kvantitativa studier i form av anonyma enkäter till vårdnadshavarna till barnen (två representerade förskolor med totalt 94 barn), för att ta reda på om det finns något intresse bland barnens vårdnadshavare att plocka in det engelska språket i förskolan på ett lekfullt sätt.

3.3. Genomförandet

För att kunna genomföra min studie valde jag alltså att göra intervjuer med förskollärare samt att skicka ut enkäter till vårdnadshavarna. Här nedan kommer jag att beskriva om hur arbetet gick till.

3.3.1. Forskningsetiska principer

Vetenskapsrådet (2013) anser att när man genomför en studie, är det viktigt att de individer som är inblandade är medvetna om att allt är frivilligt samt att integriteten skyddas med anonymitet i framställningen av studien. Det finns fyra forskningsetiska principer för att skydda de individer som deltar i studien. Informationskravet handlar om att man ska veta vad studien gäller, hur den genomförts, vad man förväntas att göra om man deltar i studien och om, och i så fall vilka risker deltagandet eventuellt kan medföra. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna i studien har själva rätt att bestämma om de ska vara med, personer som är under 15 år ska ha vårdnadshavarnas godkännande innan de får delta i studien.

Konfidentialitetskravet handlar om uppgifterna om de som deltar ska behandlas med konfidentialitet, det vill säga att obehöriga ska inte kunna identifiera eller komma åt information om deltagarna. Nyttjandekravet innebär att den information som forskaren får av informanten får enbart användas i forskningssyfte. I enlighet med Vetenskapsrådets krav har jag genomfört min studie, mina intervjuobjekt och barnens vårdnadshavare är medvetna om

att deras deltagande var frivilligt samt att den information de givit till mig kommer endast att användas i forskningssyfte. Intervjupersonerna är och förblir anonyma samt när uppsatsen är klar förstörs all insamlad data (a.a.).

3.3.2. Intervjuer

Jag valde att intervjua fyra stycken förskollärare, två förskollärare arbetande på en förskola men på olika avdelningar och två förskollärare på en annan förskola men på samma avdelning. För att kunna välja ut rätt personer till mina intervjuer valde jag (på grund av tidsbrist) att ta kontakt med två förskolor där jag har god kontakt med de arbetande förskollärarna, detta för att kunna skapa en avslappnad konversation när jag genomförde intervjuerna. Jag ringde till alla mina informanter och bokade in mötena som därefter ägde rum på deras arbetsplatser. Inför intervjutillfällena med förskollärarna hade jag skickat ut en intervjuguide (se bilaga A) till alla samtliga för att de skulle kunna förbereda sig på frågorna och kunna ge ett djupare svar. Samtliga intervjutillfällena var på förskollärarens arbetsplats men i en lugn miljö där vi inte kunde bli störda av barn eller andra kollegor.

Jag spelade in samtliga intervjuer via min mobiltelefon med programmet röstinspelaren. Det här upplevde jag som en stor fördel vid intervjutillfällena, eftersom jag fick en möjlighet att kunna koncentrera mig på intervjupersonerna, istället för att hinna anteckna allt och förlora eventuell information såsom exempelvis kroppsspråk och tonfall (Repstad, 1999). Trost (2001) anser att det finns ytterligare en till fördel med att banda sina intervjuer och det är att man kan lyssna av inspelningen flera gånger. Detta för att kunna påvisa att ingen viktig information har missats, som spontana kommentarer och olika tonfall som kan vara avgörande. Nackdelen med en sådan här inspelning är att transkriberingen som måste göras efteråt (i ett wordprogram på datorn) är en tidskrävande process.

Därefter letade jag nyckelord i intervjusvaren eller annan information som är viktig för min undersökning, jag jämförde intervjusvaren från en förskollärare med intervjusvaren från de andra. Vad fanns det för skillnader/likheter och kom det fram någon ny information? Jag fick intervjuobjektens kontaktuppgifter i fall jag behövde komplettera intervjuerna med ytterligare frågor eller reda ut om någonting blev oklart. Alla förskolepedagogerna samarbetade bra med mig samt gav mig givande och intressanta svar. I snitt tog intervjuerna cirka 8-15 minuter.

3.3.3. Enkäter

För att kunna ta reda på min forskningsfråga "Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan?" valde jag att skicka ut enkäter till vårdnadshavarna för barnen som gick på de två utvalda förskolorna. Först satte jag upp en lapp (se bilaga B) på vardera dörr i ögonhöjd för vårdnadshavarna. Det var via den här lappen som vårdnadshavarna fick information som de grundar sitt eventuella samtycke på att delta i undersökningen. På lappen kunde vårdnadshavarna läsa lite om vem jag är och vad mitt undersökningsområde handlar om samt varför som jag vill veta vad de tycker om frågan som jag ställde. Detta för att kunna öka chansen att vårdnadshavarna skulle ta sig tid till att besvara enkäten. Enkäterna var helt anonyma och varje enkät hade jag satt upp med en tejpbit på barnens skåp eller hyllor i ögonhöjd, för att den inte skulle bli missad. Enkäterna satte jag upp på en måndag och därefter hade vårdnadshavarna veckan ut på sig att svara då inlämningen skulle ske på fredagen samma vecka. Varje förskola fick ett kuvert som var namngivet med förskolans namn och vilken avdelning. Detta för att kunna skapa en ordning bland enkätsvaren och för att lättare kunna analysera svaren som kom in och vilka bortfall som blev. I samband med uppsättningen av enkäterna räknade jag hur många det var på varje avdelning, samt frågade personalen om vilka sjukdomar som gick och om det fanns någon viktig information som skulle kunna påverka svarsfrekvensen av enkäterna. Jag anser att jag valde en bra metod för att kunna nå ut till så många som möjligt, dock kunde jag ha lämnat ut enkäterna till fler förskolor för att få ett bredare resultat.

3.4. Bearbetning

Bearbetningen av det insamlade materialet är den process där man sammanställer och försöker få ordning på det empiriska materialet man har samlat in såsom enkäter och intervjuer. Man kategoriserar, strukturerar och letar efter nyckelord (Repstad, 1999). Vidare anser Repstad (1999) att vid en klassificering av empirisk material i olika teman är det bra att använda kuvert eller liknande med olika beteckningar som definiering. Jag har använt mig på ett liknande sätt vid enkäterna, varje avdelning var för sig och varje förskola ett eget kuvert.

Därefter införde jag svaren från varje lapp i rätt svarskolumn i den tabell som jag hade tillverkat i Excel (datorprogram). Detta för att kunna få en helhetsbild, tabellerna redovisas i form av stapeldiagram i kapitel fem i den här rapporten. Vid sammanställning av intervjuerna, kategoriserade jag fråga för fråga, skrev in respektive svar från varje intervjuobjekt. Jag

jämförde därefter svaren och letade efter mönster och samband.

3.5. Metodkritik

En svårighet vid genomförandet av intervjuerna var att de tillfrågade förskollärarna hade fått en intervjuguide skickat till sig innan intervjutillfällena ägde rum och på så vis fick tid att läsa in sig på frågorna och komma med färdiga svar. Detta försvårade för mig att komma på intressanta följdfrågor. Jag uppfattade även att intervjusamtalet blev lite stelare och konstlat än om jag skulle ha intervjuat dem spontant. Intervjufrågorna som jag ställde tyckte jag var relativt öppna, då jag fick fylliga och resonerade svar med flera exempel. Jag försökte verkligen att ge min intervjuperson tid till att svara, vilket var lite svårt ibland men det visade sig vara värt väntan då jag fick ett djupare svar på mina frågor. Intervjuerna i den här studien har samtliga transkriberats och att jag har ändrat på namn och andra uppgifter som skulle kunna identifiera personerna eller vilka förskolor som deltog i studien. Att transkribera en intervju tar lång tid att genomföra men är en stor fördel att göra eftersom det klart och tydligt framgår vad som har sagt samt att ingen del missa ts. Därmed så blir resultatet och intervjun lätt att tolka, och skulle någonting vara oklart kan man gå tillbaka till sin informant och fråga vad han eller hon menande med det specifika uttrycket som det blev oklart om.

Att använda sig utav enkäter ansåg jag som en bra metod till att kunna ta reda på vad vårdnadshavarna till barnen på de tillfrågade förskolorna anser om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. Jag ville nå ut till så många som möjligt, och därmed var detta den lämpligaste metoden att använda sig utav, mot för om jag hade intervjuat alla en och en. Det hade tagit för lång tid för den här studien. Däremot kunde enkäterna ha omformulerats lite och innehållit frågor för att kunna ta reda på eventuella syskon, för att kunna få en bättre koll på bortfallet.

4. Resultat och kommentarer

Eftersom mitt insamlade material bygger på intervjuer från fyra pedagoger och enkäter från två olika förskolor med totalt 94 barn, kan det här resultatet inte ses som ett generellt resultat som gäller för alla samtliga pedagoger (banskötare, förskolelärare och förskolechefer med mera) och vårdnadshavare i Sverige, utan det här är bara en inblick om vad en del människor anser om huruvida det engelska språket ska läras ut i den svenska förskolan, och vilka metoder pedagogerna använder.

Alla utvalda intervjuobjekt arbetar som förskollärare, och en också som ledningsresurs. De tillfrågade besitter yrkeserfarenheter på 11 till 45 år. Samtliga förskollärare är bosatta i närliggande områden och de arbetar på två olika förskolor på samma ort. Totalt antal utskickade enkäter var 94 stycken och 71 stycken av enkäterna kom tillbaka och var besvarade. De 71 enkäterna motsvarade 76%. Bortfallet var 23 enkäter som inte kom tillbaka av olika anledningar. I samband med att enkäterna sattes upp på barnens skåp/hyllor frågade jag personalen om vilka sjukdomar som gick och om det fanns någon viktig information som kan påverka svarsfrekvensen av enkäterna. Det kom fram att bortfallet av enkäterna kan ha berott på; sjukdom (åtta stycken enkäter fattades från en småbarnsavdelning ’1-2 åringar ’ och magsjuka och förkylningar gick på förskolorna), språksvårigheter (enkäten var skriven enbart på svenska språket), vårdnadshavarna lämnade enbart ett svar även om de hade flera barn på förskolan. Därutöver orkade inte fylla i ytterligare en enkät (då det varit ute många enkäter tidigare, dock om andra ämnen) det kan även ha berott på annan okänd anledning.

4.1. Ska engelska språket implementeras i den svenska förskolan?

För att kunna besvara den här frågan har jag genomfört intervjuer med förskolepedagoger samt lämnat ut enkäter till vårdnadshavarna för de barn som går på de två förskolorna som är med i den här studien.

4.1.1. Vad pedagogerna anser

Intervjupedagogerna fick svara på följande fråga : 'Skulle du som pedagog kunna tänka dig att lära barnen i förskolan det engelska språket om det kan ske på ett medvetet lekfullt sätt för barnen?'

Samtliga fyra förskollärare anser att "det är helt okej om det är lite små fraser och ord som ska läras ut. ", exempelvis såsom siffror, fraser som ja - nej - tack - hej - hejdå, färger etcetera.

En av förskollärarna uttryckte sig såhär: "På så vis kommer barnen förhoppningsvis att känna igen de orden lite senare när de kommer till skolan och då får barnen känna sig lite duktigare.

Med tanke på att de kopplade in naturvetenskap, teknik och matematik i förskolan på grund av att de äldre barnen i skolan hade tappat baskunskaperna, för att de ska kunna prestera bättre. Men jag tycker att bara man håller det på en mer lättsam nivå och sker det på en mer lagom nivå så tror jag bara att det är positivt. De (barnen) tycker ju bara att det är kul om man använder annat ord för någonting till exempel om en frukt ". Samtliga förskollärare nämner att det redan använder det engelska språket på sin arbetsplats med barnen, exempelvis "I bland när vi sitter i samlingar så säger vi så här: vet du vad det där heter på engelska?” eller när vi sjunger en låt på engelska. Ska man lära barnen i förskolan det engelska språket så anser samtliga fyra förskollärarna att det ska ske i leken och inte vara ett specifikt ämne som ska införas. Kommer det engelska språket att införas som ämne i förskolan, så tyckte de flesta att det känns som "en väldigt stor grej så då måste vi tänka på vad det är som vi inte tror att barnen behöver" och därmed plocka bort någonting annat.

En av förskollärarna anser att vi redan i dagens förskola lär ut det engelska språket fast vi inte riktitigt är medveten om att vi gör det. "Vi gör ju det för att barnen är så långt framme, de hör på youtube, de ser på teven och sådant. Det kan redan mycket om det engelska språket. Jag tror att vi undermedvetet pratar ganska mycket på det engelska språket med barnen fast vi inte tänker så mycket på att vi gör det. Även om det inte står i vår läroplan så gör vi ändå det redan.".

4.1.2. Vad vårdnadshavarna anser

Att utläsa från resultatet av vad vårdnadshavarna till barnen på de tillfrågade förskolorna så ansåg 66 stycken av de 71 som fyllt i enkäterna JA på frågan att det engelska språket skall införas i den svenska förskolan. Det vill säga ett motsvarade av 93% samt att fem vårdnadshavare (7%) som svarade NEJ. I enkätundersökningen kom det fram att de fem stycken som inte ville att engelska ska införas i förskolan, har alla svenska som modersmål.

Två av dessa fem hade kryssat i att de hade flera barn på samma förskola, detta kan innebära

en felmarginal och det kan vara endast tre individer som har svarat nej och inte fem.

För att kunna urskilja unika antalet besvarade enkäter valde jag att ställa en fråga ’Har ditt barn något syskon på den här förskolan? (Om JA, hur många?) JA_ Nej_ Hur många: 1_ 2_

3_’, även den här frågan där rätt alternativ besvaras med ett kryss. – Totalt var det 27 stycken av de besvarade enkäterna (71 stycken) som svarade JA att de hade mer än ett barn på samma förskola och 44 stycken som inte hade det. Av de 27 stycken enkäterna var det 23 stycken som var i kryssat att de hade ett till barn på samma förskola, de övriga (4 enkäterna) hade i kryssat två. Dock kan det hända av de som lämnade in enkäten, lämnade in bara den ena istället för båda två.

Jag ville ta reda på i min studie om modersmålet hade någon betydelse för om vårdnadshavarna vill att engelska språket ska införas i den svenska förskolan. På båda förskolorna som är representerade i min studie, finns det barn med annat modersmål än svenska. – Av de 71 besvarade enkäterna hade 26 barn annat modersmål/hemspråk än det svenska språket, vilket motsvarar 37 %. På den ena förskolan var det 21 stycken barn som inte hade svenska som sitt modersmål eller hemspråk och på den andra var det fem stycken barn. Enkätundersökningen påvisar att det var fem stycken som INTE ville att engelska språket ska införas i förskolan och att samtliga har svenska som sitt modersmål. Två av dessa fem röster var i kryssade att de hade syskon på samma förskola, vilket kan innebära en felmarginal och endast vara tre individer som har svarat istället för fem.

4.2. Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?

Samtliga förskollärare hade en ganska enig bild om vad estetisk läroprocess innebär för någonting i förskolan. Jag väljer att citera en av intervjupersonerna: " Estetisk läroprocess en metod där barnen i förskolan får chansen att utveckla sin fantasi och glädje genomet att man lär sig på ett lustfyllt sätt. Estetisk läroprocess innefattar bland annat sådant som drama och musik som är viktigt för barnens personliga och språkliga utveckling. I drama där tränar vi barnens inlevelse och empati, barnen lär sig att ta plats och våga inför kompisar. Musik är ett redskap för barnets lärande och utveckling. Genom musik får barnen uppleva med hela kroppen och använda olika sinnen. Då utvecklar de språket genom till exempel att sjunga olika sånger, genom takt, ord, uttal och toner. Barnet lär sig sången men efter ett tag då man sjungit låten några gånger så börjar man att förstå innebörden av låten och vad orden faktiskt betyder. Musik är viktigt både för barnens språkutveckling och så även för barnets identitetsutveckling. I det skapande utvecklar barnet fantasin, finmotoriken och samarbetsförmågan och det är med en glädje också. Och känner man glädje och lustfylldhet, då vågar man mer också. Då lär man sig mer och det är lite mer med de här med att skapa och rita. Ju mer man håller på med det desto bättre blir man, ju säkrare blir man också. Det hänger samman liksom, språk och identitetsutveckling, att när man sjunger eller säger rim och ramsor då blir det att de lär sig och får ett bredare ordförråd än innan".

5. Analys och diskussion

I det här kapitlet följer fyra stycken underrubriker Analys och diskussion av resultatet, Metoddiskussion, Slutdiskussion samt Fortsatt forskning. I analys och diskussion av resultatet kommer resultaten från av enkäter och intervjuer att analyseras och diskuteras, genom att sättas samman med tidigare forskning och teorier. I metoddiskussionen kommer metoderna, val av urval (intervjupersoner, enkäter och så vidare) till studieområde fö r den här studien att diskuteras. I slutdiskussionen kommer mina egna åsikter rörande undersökningsområdet. Som sista del i det här kapitlet kommer fortsatt forskning att diskuteras samt hur kan man gå vidare med studien.

5.1. Analys och diskussion av resultatet

Den här studien lyfter fram olika perspektiv bland pedagoger i förskolan när det gäller att införa det engelska språket samt en inblick om vad de tillfrågade vårdnadshavarna anser om detta.

 Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan?

Tre stycken av de fyra intervjupersonerna anser att de gärna kan tänka sig att lära ut engelska i förskolan till barnen. Men OM det engelska språket ska införas i förskolan anser samtliga förskollärare att det bara ska ske i små mängder. I och med att det är mycket annat som barnen ska lära sig i förskolan, är det bra om man kan lära barnen lite baskunskaper i engelska såsom;

färgerna, räkna, enstaka ord och fraser. Som en av pedagogerna nämnde ”Då känner dem igen lite sen när de kommer till skolan och då känner man ju ändå sig lite duktigare och så. ”. Den fjärde intervjupersonen som svarade på att denne inte skulle vilja ”lära ut” det engelska språket i förskolan (som ett ämne) sa följande motivering: ” […] för om man ska föra in engelska som språk i förskolan då måste vi ta bort någonting. Vi kan inte hålla på med 100 olika grejer som vi ska göra och då är frågan vilket ska vi ta bort då?”.

M itt tidigare experiment (se bilaga D) gick ut på att testa om några barn på en förskola i Sverige kunde lära sig några engelska namn på kroppsdelar med hjälp av estet isk läroprocess.

Jag genomförde samlingarna, men innan detta genomfördes så frågade jag om medgivande

från min dåvarande handledare samt föräldrarna till de medverkade barnen, samtliga gav sitt medgivande till att jag fick testa att lära ut engelska med estetisk läroprocess med barnen. De ansåg att funkade mina övningar så var det en bra sak för barnen att kunna, de är aldrig fel att barnen kan lite engelska. Min tidigare VFU (verksamhetsförlagda utbildning) handledare nämnde att hon också brukar använda lite engelska ord ibland för att variera och väcka intresse hos barnen.

Engelska språket är det gemensamma kommunikationsmedlet runt omkring i världen som används till att kunna förstå, samtala och samarbeta med individer emellan som kommer från olika länder (Cabau, 2009). I det stora hela anser samtliga förskollärare att det engelska språket lämpligast kan läras ut när det sker i leken. Intervjupersonerna ansåg även att genom att använda musik, bild, rörelse och dans med hela kroppen så utvecklas barnets språk och identitet. Samtliga förskollärare nämner att de fått goda responser från sina barn på förskolorna när de använder det engelska språket, till exempel vid att benämna en frukt med det engelska ordet istället för den svenska motsvarigheten.

 Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?

Resultatet av det tidigare experimentet Ämnesintegration - språkinlärning via estetisk läroprocess, visade att de barn som deltog i experiment med hjälp av estetisk läroprocess hade lärt sig några nya ord på engelska. Det första provet visade att de kunde i genomsnitt 3 av de 12 orden som jag prövade, och i slutet 7. Vid första testet kunde de flesta av barnen orden;

head, hand och foot. Det är möjligt att de kunde just dessa på grund av deras likhet med de svenska orden. Det sista testet visade att de flesta av barnen hade utvecklat sina språkkunskaper i det engelska språket.

Samtliga förskollärarna som deltog i intervjuer i denna uppsats är eniga om vad estetisk läroprocess innebär i förskolan, då de alla använder sig utav detta. Och nämner bland annat;

Om man använder estetisk läroprocess med barnen i förskolan, menar de att barnen får chansen att utveckla sin personliga och språkliga förmåga. I drama tränar barnen sin inlevelse- och empatiförmåga, att kunna ta plats och våga, inom musiken får barnen uppleva

med hela kroppen och använda sina sinnen samt utveckla sitt ordförråd och språket. Även musiken viktigt för barnets identitetsutveckling. I den skapade processen får barnen utveckla sin fantasi, finmotorik och samarbetsförmåga. Känner man glädje och lust i sitt lärande, då vågar man mer också och lär sig mer. Estetiska läroprocesser är ett lustfyllt sätt att lära sig ny kunskap på, vilken är en viktid del av förskolans mål att uppnå.

Genom att använda en estetisk läroprocess vid implementering av ny kunskap får, enligt Gardner (1999), barnen möjligheten att utveckla sin verbal-lingvistiska intelligens, det vill säga förmågan att kunna ett språk och använda det, sin kroppslig-kinestetiska intelligens, förmågan att kunna använda hela kroppen eller delar av kroppen för att kunna lösa ett problem samt sin musikalisk-rytmiska intelligens, förmåga för att kunna utföra, komponera och uppskatta olika musikaliska mönster.

Genom att ge barnen möjligheten att använda estetisk läroprocess vid implementering av ett nytt språk så stärker man barnens identitetskänsla och hjälper barnen att hitta glädjen med att vilja lära sig ny kunskap. För att ett barn ska utvecklas på bästa sätt är det viktigt att denne ges utrymme för den estetiska läroprocessen, att lära in genom flera metoder, varierande inlärningsmaterial (kombinera faktakunskap med exempelvis bild eller musik) tillsammans med människans olika sinnen och intelligenser (Wiklund, 2001).

Barn tar till sig te xt och musik vä ldigt tidigt i sina liv och använder detta i sitt eget växande. Sången, pulsen och rytmen har stor betydelse för språkutvecklingen. Musiken, konsten och lärandet visar oss sambanden i människans utveckling. (Wiklund, 2001 : 37).

 Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan?

Nästan alla (93%) vårdnadshavare som var med i min enkätundersökning ansåg att det skulle vara bra att börja med det engelska språket i förskolan. Idag är det engelska språket ett andra språk i Sverige, det dominanta språket i västvärlden och en utav världsspråken. Sedan det engelska språket blev erkänt som ett universellt språk i världen, blev det allt viktigare för människan att kunna förstå sig på det engelska språket om man ville veta vad som händer ute i

världen och inte bara på svensk mark (Cabau, 2009). Sedan 1994 har skolan haft till uppgift att se till att varje elev efter en genomförd grundskola kan kommunicera på engelska språket både i tal och i skrift med grund för att barnen ska kunna i vuxen ålder klara sig i sociala och yrkesmässiga och internationella kontakter, samt även vid fortsatta högre studier men även vid att resa runt om i världen där annat modersmål talas (Skolverket, 2001). Språket är och förblir det viktigaste medlet för att kunna kommunicera emellan individer och grupper och mellan andra etniciteter med annat modersmål. Att kunna utbyta erfarenheter, tankegångar och skapa förståelse för och emellan varandra samt att kunna bilda sig k unskaper om andra saker.

Språket är den centrala delen för människans sociala, kognitiva och emotionella utveckling, och som stärker individens självkänsla och identitet (Säljö (2010); Rygvold(2001)). I dagens samhälle stöter barn på det engelska språket i större utsträckning såsom i musik, på teven och i spel. Att därför redan i förskolan introducera det engelska språket för barnen kan därmed lägga grunden för ett livslångt lärande i det engelska språket och öka barnens självkänsla och språkkunskap. Alla barn och vuxna lär sig kunskap på olika sätt. Tidigare studier har visat att ger man barnen grundkunskaperna i lägre åldrar har dessa barn en större möjlighet att kunna prestera bättre i deras kommande år i grundskolan och gymnasiet. Ju yngre ett barn är, desto lättare har den att lära sig och komma ihåg bättre (Hwang & Nilsson, 2003). Även riksdagen har beslutat att naturvetenskap, teknik och matematik skall införas i förskolan i samband med den nya Lpfö-1998, rev.2010, för att barnen ska kunna förbättra kunskapsresultaten i svenska skolan (Skolverket, 2011). Genom att införa det engelska språket via att ämnesintegrera med estetisk läroprocess kan man på sikt hjälpa och ge barnen chansen att kunna förstå och kunna uppnå måluppfyllelserna i grundskolan i det engelska språket.

5.2. Metoddiskussion - Resultatets tillförlitlighet

Wikner (2013) nämner att validitet och reliabilitet används oftast vid bedömning av det resultat som kommit fram vid kvantitativa studier. Validitet handlar om hur tillförlitligt resultatet är i förhållande till det som har undersökts. Har rätt metoder använts för att ta reda på det som ska undersökas och har rätt undersökningsfrågor blivit ställda för att kunna ge svar på frågorna? Reliabilitet handlar däremot om hur stor sannolikhe ten är att resultatet blir densamma om undersökningen genomförs på nytt. När det däremot skall göras studier inom kvalitativa undersökningar används andra kriterier för bedömning av resultaten. Ett kriterium är trovärdighet. Detta utifrån genom att de teoretiska perspektiv och begrepp som har används

i studien är relevanta för studiens syfte, och det ska även finnas en tydlig beskrivning av hur studien har gått till. De syften och frågeställningar som har ställts i undersökningen har besvarats och diskuterats (Wikner, 2013).

För att kunna besvara mitt studieområde valde jag att använda mig både utav kvantitativ- och kvalitativ forskningsmetod (Denscombe, 2009). Jag har använt mig utav det här metoderna för att kunna öka validiteten på svaren mina forskningsfrågor och styrka mitt syfte. Som kvalitativ forskningsmetod i den här studien valde jag att genomföra intervjuer med fyra förskollärare (som jag spelade in) och som kvantitativ forskningsmetod genomförde jag enkätundersökning med vårdnadshavarna till de deltagande förskolorna i den här studien.

Skulle den här undersökningen baseras på fler pedagoger så skulle resultatet ändras. Men eftersom det i läroplanen står bland annat vad dagens pedagoger i förskolorna runt om i landet ska arbeta med bör därmed inte resultatet skilja sig så mycket från det resultat som jag har kommit fram till i denna studie. Dock är denna studie bara gällande vad några anser om hur de arbetar, vilka metoder de använder samt hur väl det stämmer överens med vad tidigare forskning åsyftar på. Nackdelen med att använda flera forskningsmetoder är att det tar lång tid och kräver mycket av mig som ”undersökningsperson” i den här studien. Intervjufrågorna som jag hade formulerat och ställt till mina intervjupersoner tyckte jag besvarade mina forskningsfrågor.

Under sammanställningen av enkätsvaren framkom det vissa svårigheter gällande att säkerställa antalet individer som deltog i undersökningen. Jag hade ställt frågan till vårdnadshavaren om deras barn har något syskon på samma förskola, för att kunna urskilja antalet besvarade vårdnadshavare. Antalet unika som svarade NEJ på frågan om syskon var lätta att få fram, men av de som svarade JA så kom det in flera svarslappar med svar om ett eller två syskon. Även om jag kunde se att en del av svarslapparna är besvarade med samma handstil så är det svårt att kunna se antalet unika, då det inte framkom om alla som svarade JA på den frågan lämnade in båda formulären. För att öka validiteten så skulle vårdnadshavaren som hade kryssat för att sitt barn har syskon på samma förskola, skulle ha skrivit vilken avdelning samt gjort en signatur som bekräftar att det är samma enkätbesvarare på de båda anonyma formulären. Det skulle även ha stått en utvecklad information att båda enkätlapparna skulle lämnas in och inte bara den enda som en del gjorde. Vid framtida studier är detta någonting att ta hänsyn till vid tillverkandet av enkätlappar, samt lämna ut till fler förskolor

för att öka validiteten. Därmed så är inte den här undersökningen helt tillförlitlig vad gäller vårdnadshavarnas inställning engelska i förskolan. Med tanke på att vi inte hade så stor tidsmarginal på den här studien känner jag mig nöjd med de val som jag gjorde till mitt urval till min studie, gällande intervjupersoner, enkätundersökningsförskolor med mera.

5.3. Slutdiskussion

Jag har via den här studien lärt mig att alla människor tar till sig kunskap på olika sätt. “Om ett barn inte lär sig på det sätt du undervisar, måste du lära ut på det sätt som barnet lär sig på (http://www.multiplaintelligenser.se/multipla-intelligenser.html)”. Det vill säga hitta en inlärningsmetod som passar barnet och inte dig som pedagog. Jag tror att som bästa inlärningsmetod ska det ske ämnesintegration, att blanda faktakunskap med estetiska inlärningsmetoder. Att använda sina sinnen i kombination med kunskapsinlärning gör att individens självkänsla och identitet utvecklas. Jag anser som både Wiklund (2001) och Gardner (1999) kan bekräfta att människor lär sig på olika sätt, en del människor kan ha lättare för att lära sig via språket och en del via musiken som utövning eller till ett komplement. För att ett barn ska utvecklas på bästa sätt är det viktigt att denne ges utrymme för den estetiska läroprocessen, att lära in genom flera metoder och sinnen.

I förskolan och skolan ska alla barnen få lika stor chans till att nå måluppfyllelserna, och om man kombinerar fakta - förtrogenhet - förståelse - färdighet (de fyra f'en) med sina estetiska sinnen så ger man barnen denna chans (Wiklund, 2009). Vid kombination med estetisk läroprocess med de fyra f'en (fakta, förtrogenhet, förståelse, färdighet) får barnen en bredare förståelse för kunskapen, och kan förvalta den i nya och rätt sammanhang (förtrogenhet) helt själva men även tillsammans med andra barn och vuxna. I förskolan använder man de estetiska ämnena (bild, musik, drama och rörelse) för att ge barnen chansen att kunna tillämpa och ge uttryck för sina känslor och erfarenheter, om det skriftliga språket inte finns fullt utvecklat för barnet (Paulsen, 1996).

För att kunna möta alla barn i en förskola är det viktigt att kunna se den enskilde individen och dess förutsättningar. När jag genomförde min tidigare studie (höstterminen 2011) om Ämnesintegration - språkinlärning via estetisk läroprocess lärde jag mig att det engelska språket går att lära ut på ett medvetet och lekfullt sätt till barnen. Jag håller med det som mina intervjupersoner nämnde att i en svensk förskola ska barnen få möjligheten att lära sig

engelska, om det kan ske på ett lekfullt sätt. Den studien påvisar även att barnen kan lära sig det engelska språket om man använder sig utav den estetiska läroprocessen. Jag tillsammans med de tillfrågade förskolepedagogerna anser att i lagom mängd (några baskunskaper såsom räkna, färger, hälsningsfraser) ska det engelska språket införas för att kunna hjälpa barnen i deras utveckling samt att ge barnen en bredare bas att kunna stå på inför de kommande åren i grundskolan. Av de tillfrågade vårdnadshavarna, anser de allra flesta att det engelska språket ska implementeras i den svenska förskolan. Grunderna i kunskaperna, både matematik/

teknik/ naturvetenskap som språk skapas när man är liten. Det finns en möjlighet att barnet kan känna igen några av orden som de lärde sig i förskolan, och på så vis medföra att barnet känner sig duktig och på sikt stärker sitt självförtroende.

5.4. Fortsatt forskning

Den här studien är bara en insikt om vad några pedagoger samt vårdnadshavare anser om att det engelska språket skall införas i den svenska förskolan. Studien påvisar att större delen av intervjupersonerna och vårdnadshavarna (deltagare i enkätundersökningen) vill införa de t engelska språket i förskolan. Som en djupare forskning bör enkäterna omarbetas samt omformuleras för att kunna öka validiteten på resulta tet. För att kunna få ett bredare resultat kan det även videodokumenteras hur det går till på förskolorna i praktiken om hur man kan lära ut det engelska språket i förskolan.