Knud Erik Svendsen
DEN POLITISKA
OCH EKONOMISK A
UTVECKLINGEN I TANZ AN I A
- Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala -
I
Janunri l
i
aren
i s e
nr-o t'e s s or-n i ne.tLona.Lelcoriomf Erik
Vid Icur-s er- on uxerrut b.i Ldn.Lngen.s
Nordiska titutet
6 höll den danske Dar es Sa"'"ac""_"l
och ekonomiska utveV~~...Li"o'~U
ges här efter en utkrift en anrtupp't agrrt.ng , Texten har genomsetts och s av förfat
utllänndes t i l l i nationalekono=ri vid
Dar es Salaao i Dess var
i nationalekonor:.ri vid runiversi~>
·är ive Econo:::lic SysteLlsII ned t i l l Polens och Sovjetunionens Han har arbeten om östst ernas ekononi och
blem och är en av redaktörerna för den
ECOrilOr:::dc s of P'Larind..u.c
ala i januari 67 Sven Hatrr-e Lf
Tf f'öz-e st ånda..L
DEN I
2 3
4 .5
ivernaoch koooez-e
historiska
Valet
(3
9
J """.., ....[Julit iken
iken
och komnande
DEn EKonOMISKA I
bronsar l" al
2 De offent intäkterna
3
Valut lenen4 Bristen på arbe skr~t
Eko no l.U ska st r-ulct.uz-f ;:)rä:ri.d:Jrirw:az
och ek.onomisk
när rrari lL.'1.derso- ...-' ", r i.r ,y "Y'
storien
litisk
ak.an.s a
ell är sys se s
a olika for::ler
av katoliker och
älv s
Ilar anter
Ua1.l talar helt enlceLt; inte
l tsats t i l l vad fallet ofta ett ~ir
af r-Llcarraz;a
eLITopeisk mission i ett stort anta Julius
Dan överl~uvud ännu kan rörelser - Icari
Det är i varje fall inte tal klart grupper .in.oci deE politiska rörelsen, vilka
poli tisld tala aL} idealo
vara
u tlr..ri s tallis erade
l i t e ? att al
bort att en
inte
clIrikar'LsL: 01
a att s in
SOD j:'AlrJ
kons ekve:ns er De?1. gav de
litisIea ax'ti.et i rj:a:'lzarlia, ll.,a::c forts t t
enda i t i '-,-'anzania s
dess ledare frliost selsatta Ded
L r r st a n . se r , ~JGt Vc1:-C e t l j_ 1 : 1 ' 1T s a r - oot s a t t L r r te r-«
rrat LorioLj.t sa::::'-lt~larlsc1tt2tde18g>ation8X~ s1::l11le lJesöl~a 'i.'2.rlZarria, 001:_
de afrilcansl:a ledarna kunde appollera t i l l de lcretsar inar] FII redan vi.d de nrra t al:tivt b 1-:oluc..u..,;.L-'-'"
rret i Afrika Ledarna fastslog därför :fredl e
s om efterlJ.al1.docl:s2L ficl: stöd av de aka
Först
Lo n kaf'- fackl:L(2 de11.J.1.a
nationell bÖl1.d.er
Viktorias
har h i t t i l l s inte spelat t po L'i,t i 3 L : a .l Lvo a r m at ä I l de r r sa r a r r a s o o
att producera ledare t '~'AlIU Len också Glltiell rival t i l l en en v or-lr.L Lrrtr-e s
t.3..1et Der.LIla ]cörelsG ilCl.l... G
vid k.o
3
en och det
,
stark uodifi~ationQ
8n ann.an r 2~s
h.ot L:orlcentreracl t i I I fl\ anz arui, a
stora f'lert Den
b öride r-na att;
vata handeln vill;:en
direkt roll i rörelsen, el v, rörelse är enl grupp
f' ö r Larid,et s 'iven
V L.H:;U\:L.LUart :fattade
älva det
ral~J. i
den
nandat,
att väljEt st.ä.Llt enp a.r-r. is ta endast t t
alla st
välja~crlCl Lrrto l-lade ajä.Lvfa.LLet
i v a.rj v a.Llcr-ot s , learidi d at OT'
i I l t ogIla
riot do a ndr-a oner ch en t talb
s vid dessa val t
en
ge:nO~~l s i 11.8.
• Alltså hade utan dessutoD
I~lGllan olika I:.andidatorj
Det e:~let f,[j=r~ o e n riärmd a L:o sionen v a r- d~~rför att ta s t i l l ~~Tllr r.ian .:.,-!J.:l slikeJ7-s-tälla a t t väljar1'la 2l..Vel1.
alla kandidater kan varaallSlutna t i l l '='AlTlJ, Ica.n välja Del- lan :flera o Det andra eDet var att bestäLliJ3. karill~- t ä r-e n ':;:'AlnJ, 30:~1 l'lade ~vu.xit fra:] -:"'lr f'r:Lhotsrörelsen Skulle
s
riteterna lutl tris s Lo ne n
voLlcand i.dat e r-na , Allt s att land
[,ledförde at t inte blev st
i t t
konferenser
I:ret sar orn
et
00;,'1 så började r.iari ElV ens största
var självfallet hur sl:ulle de
lika kandidaterna olika ler, o t-L..JC.LU.l..L~·~b'C-'~
att d Lalcut or-a v Ll.lca ler s var ~_'Je8t rre u't r-a.La , l-ia.n valde s Lut L ha.ck.an Gell. j~·lUS t BOLl de erna Detta Ilar rran senare bek.L efterso::} :::all. Denar att v a Lr-e su.Lt at e visar at det var en fördel att en hacka fra:,-,uör att ha ett hus. Euset svmboLtsez-aoe I i til:er l:anske Ilade 1:01:1;::lit f'z-arr alltför snabbt. Det representerade
arbetande kandldate:r också är ett t kz-at Ln lIa.n hade
orret li.acl:ans att do nrra val- e xpe r-Lraerrt e r-a zre.d
skulle föras
pro sit
erua t i l l staten
finans era or-o o.i.eme n i
t lokala lntresset Ire Lh.et o o h
t som hör t i l l de största sanlade och
1·::~llCle dett a
sl:::all.dinaviska sledauöterna blir
blir al:::tiverade för t få andel i
0::1 hur man sl:all de skatter som ~r
e skall l~1aTl
över Landot o c h
risl::: fÖl~ at-c Icä.ne Lari för
andra s edanöterna först
att definiera :':1esul tatet f'arms hos
orienterade De där-emot inte hur man skall de o LLk.a ut Tanzania
Detta är
att do n
inte s~:ulle ko,'-lna reducera s i t t täl:t er Lrrorr landet utVG sIeatt,
fall alltså l:affe bo nu.Lf, t et nansninistorn inte
s on
olika
n"'''''-lher-doceLlber t
bist t de
detta tedde G
för att bindelser ned av det
växande oro Ilade ::förklarat att
aga sal:er Lnto lev ut::förda Efter
hand hade nan Gsa olutioner s inte hade
realiserats D sista bara
Den sade ssa stater hade
at a de ::förbindelserna Ded
Men det blev klart att de inte rikt ville stå
Därför drog man i do n t anz and.arraka politiken den l::onse1:vensen att man inte ville fortsätta denna Vian tel:IW.l1.a tilluäta
i81:a uttalanden e n viss vikt. :;)ärför avbröt Dan e elwn.o.:::ri.ska konsel:venserna
on hade ut
mari skulle f'or tcä t t a sina rio r-riaLa ekonociska för- l'al1.zama har det skett en kra::ft .r-e-drao ez-'-"kb
til:eIl
det enda par-
S,~TO~t~_:ter vilseledande att ala 00 00 skandinaver eftersoo
sationer tradi- allt änt ett vissarI ett av de inte att skall övar- o t t e l : l ända ett nät- nationella
l
starl:cast
[Jan genast jäLITö:r~ Lied
tioner, partiapparater t
::Jen v Llct
att Dan först löser tiet,
a!"'\ril-:all.s:~a i G l'"
i
sli:2 Det är kanske inte uärkande fÖl~
i 3kandinavien s
t vad den
ller andra ideol reda ut dei.i under Det a är
vet vad
f oLk i Ilen ::lan
rörel :L-lar blandad
s f.n
t ino
t e:n att t landet t i l l
"att iX10Ll den
:=:'0 ut 811.
ch sl:ill11aden '::lellC:L"l överI:las sen och den rror-rra.La o
,~:l~ 1:] större i r·'az'1zan; fl ä n vf 2lrva:D.a vid a.r-b e t.a.r-rra arbeta
skall ökas? det i3~
En arm.ari olco no rri.
tivitet att do a överl.:las
upp en produktivitetoröre
etc, ta:~:ar GOw först oe~t har uppst rörelser i andra länder SOD är be
stor det centraliserade i
int e i för a Iland är
~:ar ett i SOD övervakar i ett land SOD 'i'anzania.
'i'ill slut 11 jag oe les å riärzna acc '1\anza...7Lias !~1alctGit uatLon on.L ~_1:Ln
bundet vid ett enpartisysteu där 111a11- och kontrollerar allt. ::Jetta är en
Centrali eDet vilar
p2l det fai=tu~~] att r.iazi Ilar ett
presidenten lik800 i
rrakt $ lIan l'lal-1 t-Llr gen(')~~l elt t ~~lal1. t~;3.r e n
t
ss-
nan ou efo den
ch att deltar
f~ lOO-tal personer SOD
på detta av r-f-....anz an.i a S 01:1
er per schene ett t saLlllälle nationens poli ile Detta
lades fraD
politik inte hade
t arik e n
geneD vilken r.iod s
D~~ dolula i
debatt ens Lrior.; ':;:'Alm, där ':IW1. Icunde utreda
o cL Dan sl:.ulle ::Jet centraliserade bottnar allt i at det filL~S en t l i t
nationella per iv, en elit SOD är alande västafrikanska länderna faran att Dan börjar se
av dori SOD har utb Ll.drr...._.l..l.i5 olitiska eleocntet i plöts
OD ett denokrati Tanzania de
var ett
son skall alltså inte ser
eslutsprocessen, för
offent debatt där befo~~'~L_L~~G
dast av den l i l l a grupp på blott offent debatterar vad landet Ica n närmaa j Son en del
ett efterblivet ordbrill~sland betrlli:.tade den ofta l W1.t br-uks o
set t Lomerrt scheC:les". lian förde o försökte att ill1.der central
SOD o å hade en var en vikt
19 s Dan Deddela
kats Dessa "settle~~lent har att mari skulle
ko sala invest makt e n
sidenten
det är har sett
; ~i-\TeIl me d b ar-a Vi har också f
in.tollektuella SOD 13n.1.'1.er en vilka ett t stadiwJ
dessvärre har känslan t en eller aru1.an forD
D1n inte s
dock ott par detaljer eleoont och den kan bli det
':'-lar här berört inte bara stabili"c;eten utan också De orosl-:ällor SOLl f Lrma 5~ '~'anzania ~'lax' jag r-e d ari
i
nöj att störta En växande grupp sät t i l l
har de posterna, OC2 so~
at vara tre av att de
av f'o r-r.ieLl, sko • Han kan
att det f Lnrrs utländska or-o s e Lemorrt , ::Jet faktorer so~ irriterar ~anzania ut
ou landet och :::lotviljan not att ge av att landet för on viss utri::.espolitil:.. Li.en c_laD. l:.an inte .f'Lnrrs kra:fter s OLl ut ~:..ar sänts in i ~anzal1.ia och 130:::'1 en
roI Jag tror att situationen i detta avseende är helt
armo.r-Ltmda i • Doninansen i 'i'al1zania är klart v'äst • Eela
l s skolväsen sl~Jlle a s os de aserikro1.ska peace -nedlerJl:1arna reste i mor-gori landets ok.orrornf. skulle kOEh-::.la
er on det engelska stödet Din3~:.ades etc.
söka i och andra
är elconorr - inte e oroskällan i
kanske :för att jag Ilen den väsent.s-:..I_ha.>.J
vill jag
DElT
De stafrikanska länderna den
per c a t i l l fat
Afrika .ex. räknar
tsilu~oms en i Ghana är c a så stor
snittsinl~onsten Ta:nzani ~ 11en samt som de är de fördelen att int vara överbefolkade. De har ännu
t saoouu b lliLdra
har t ' 11en d erma
kooona ~ och vi kan
befo sion@
en e länderna med att
att har stora land som Tanzania
riaturti.l.l€~al1g;3.r:
och mineralt1j.Llgän~~arr.la
inte har särskilt stora naturtill- i sitt klimat och sin jox'mnan,
t stora er
sökt t
i
Af- eko- av indu- av den
i
or är Tanzania stort, men
L J ...~...a st b
i en skala som upp
tiv. Detta En annan att ett
2 mil
litet
att detta är med 10 milj ..
i ekonomiskt ade former kor:nner at
s den materiella
att s ete i det
.. av de berörda länderna är vad vi skulle nomisIm mikrostat .' ooh om de skall reell form
utve kan det endast ske genom en utvev~_i_LH5
s handeln. En annan väsent f~:tor i deras är att de är ~~ga länder med w~ga iska
ärmu inte har definierat Löan.Lng'aa-na sina ui~ve(~klj_nigE:p:l:'OI-
bLom ..För afrika t i l l sldllnad Väst af'z-Lka
det har en inte ara i den
att det finns stor UtS~ialJ~~i~_i~b
den att det blott finns utb som kan bli en
Deras ekonomi är i en liten
kan ändra deras Lrikomst.
o ch också innebär j
ooh för den omedelbart
bl~ukE;e:xr)o:rten, baserad
Slut vill jag nämna att det enl min också är vik- t att det endast filliLs en liten grupp av lokala affärsmän i
Tanz medan det fimls fler i och även ett
växande antal " Detta b l att man t kan med en initiativkraft som kan sättas in
lösa olika al skulle bli t det
finns afrikaner med ekonomiska intressen.
Det aar afrikanerna har varit mest wctiva har
varit i tionen av • Där te man i
att det är hur sEabbt de Ilar
duktionen alet Det är
För
en helt armart de hal" för över
att ge kredit al kända fir;:lOr t i l l att ge kredit t tusen afrikanska öndor och nya industriföretagare där Dan inte kan b den barilcoä s r i ::Jet f'z-ar.is t
klart, att landet är s arkt tal ut-
landet I stort sett er att de utvec~:lir~;3flr~~-
grannen :förväntas finansieras ned utlandet även :för tafril-;:a
Vilka bleDet
att lösa
r:an
ilar a sektorn.pro- lian har genoD-
uan frao--
-1f) - den
2 erna
de f'f'o nt illt3.1:terTlad Iiä:r' e rrari häva att skattebörcian iLltvec}r~ade länder är xie Ll.ari 30 och
välst de t 31~atteprocento ProbleDet =:-led skatteprocenten i u~MläD.derna inte s armari me d vad i första hand skulle tro7 när_Il att skatterna är l
att Lrik.orast e r-na är tror att det är e ko nora.i.akt att öka skattebördan i dessa länder d.e.nrra-:
ef t e r-s ora de of f e rrt Di-tälderna sätt är
AVSaEJ-J.aden jordslcat
80[:1 11.8
bara.
f'r-am st at eris
utve'L'.l.'...L •.L.J.1.5l0.l..l.
Det s
ss så se
i1.12corJs er?
ut
al. Därför kan nan intälderna bestäcL:ler s
tal s s och
tre n set
det
eroende av För det första
sina Lrik.orast er- ionsväsende
när den har
överskott SOD kan att orafat invest
därned också utveckli
t BOD är vil~t cen OD oft of'f'orrt intälderna kan vara en
den of'fent sektorns
erna är u er t i l l
löner etc er :för att
de projekt SOD Länd er-rra Landet , Det ä:i.~ ett
ta.g i att räluJ.a I~led att riari
rörande riksban.kel Al tre Lä.nde.r- Han
är del
det har utan
skulle
a t t fi.Irr~'
me n d_etta äl~
tafril~a
GOl~1
en gyn..."'1.sau
:~len d e t t e l : a r l t Lrrte
att :-~laIl ännu Lrrte har- l:or.:
att under de närc2ste
'rr'~'~~D Valutasituationen talr,öTelser
t Nairobi 0
mari 1)å allv-a.r 1~2LIl t 2l1-L,:a att
upp en
också av de ol:Li;:,a investera n::::r:
Visserl
ge resultat, ekonor.llsk den gencD
t 0:::1 de.s s a
för sina tr21diti::n'lOlJ_a fallet.
nya
v e r-lca s
afrika
Ean t i l l s t dock i
fibrer"
av dem"
End.i.e n och l terna
man utför s hela tiden ställs
sin
en
afril:anisera Siläv att
~ir f en alla tafrika för
adcri.nL t ek.:niker försöker att beräl::n.a n.är man kODL1er at
alla poster oed lli~dant
specialis
situation att mari ::C::Il oaät t a sitt eget folk. ~Gsultat av vidkomn2nde att man förG
viss balans oella11.
men det innebär saD- };:oDuer att aduinistreras
av visserl sa~Da s
men som samt 7eLerellt har en
t Jag vet inte v ad t t er:farenl:lOtst..Lu.",.LL, räl:::n.a t lcari vara väct er-Lä.nd alca s arahäLl,en, OL' vi ser
f ' oL l c i a l rt L v tjärist; r a a r i torde d o o k l : U l 1 . : 1 . a r:'=Ll::l1.a m ed i snit t erfarenll8t I tafrika l-::an även vä s errt beklädas av f'oLk Ded en oz-far-erihet s 5
verksaohet, erfare~le förväl~ats inoD det
aktuella verks Detta be
Ili21.
f'Lnria Lo nsf or-ri 2:21.11as
av hela Och c.ler o ch :i.ler
a t t 1:0L1Lle r
Den oofattar :a 3
GOD ekonooin tvecklas , pr-o duct Lo n" att recb.lcex'as
de n .inc!JGC..L ...~.~..L_u.c,C'H
talanden idelHla derma
gas Ln
en stor del av att den snabba att landet har dukt
a.L'l.raärmlzc
lcan .r-od ari mä.r-lca
att det allt
k arrs k e snarare
SOD nes rad
ställda det a ta tällelse, utan också blir att ::lal1. inte nan behöver.
pr
n""''''·~illfrTLo n
e1:ononi
or-gand s er-ad e
ch de blir otillfreds- isk o illfreds- ionssiffror o föl
kaffe bOL1Ull etc s
nya
för-
e Vil-
upp erör de olika skall lantbruket vice versa? Man försöker i
eoi 11 industrialise~.~H~~~·
ag sl:all t
olika e::18t
• "If ~ ~ ::i
lnooraes
Ls k't försöker sista st r-uktrur-or-o a arihä L'Le s elct o r-e r-na s Det
veoklas fortare Lndust r-Ln eller t af'r-Lk.a undvika att u.cf'o r-ria
rialis en
i dessa länder, industrin representerar det och är ett tecl:en att dessa länder hävdar sitt oberoende
riot orrvä r-Lde.n -Hen i sin p för Dan följande r-es oneraang vad kan vi, OLl vi förut oätt er- en. be at ämd u.t.ve takt
brw~a av irdustrivaror konsuntionsvaror, ket behov har vi av j el~ etc ef
och ett
2 Det
fÖl1
ofir121.er s
ehov eci.ellt st
Dan upp~
äDföra de af~
resultatet att Dan har ställt allt-
c:så i stor ut riat ur-0 Han förs
er :för den adraf.nd.st r-a j_QI1Gl13 11.aIld.la:n.de7 ut an o clcså e st änmar- de
ta sektorn, Detta innebär blir at att en
defin:l..era Dedel s ställero
Tanzanias för stora
e n s ut~
s ä Lva verket (iver
att europeer tror att pz-o-»
tar :l.. va.r :fall f Le-r-a genera~"
t.1.11
ts tE>
sa. d crn ,
oss först s endast e t första l de riäz-rra.st e
Afr:l..ka
b Leraen 1:&1. Lös a s under 5 tioner att
et äl"'"' v ar-a s jtiJ_vl-"-' är för det
för s
är c a t i l l
tredje sJcall
r. Det
den i:nk:oLls -t arirtat sOLl l~ar _~CU.LL'_~GL~~ SOG för närvarande är
I::=ä:c:CIGd Icari äraf'ör-a s
SOD
första att f'ör-dubb.La
Lledell:l..vs s redan för sörj azido De
ITär r.iari trot s
erna
B]e11. de
t sätt
a SOl~1
ansett, att I:WG detta den alltså är cletta har-
5.11.te på för' s
sfitt att f'Lrms rne Ll.ari dcl:; och oss,
utve är
oenat att det ~r ooö alltför iuistisk ~
Dessa
vara speciellt v az-o n p å ett
l~ol-:l[ler int e
EXl 11är l1tve är -~ bercencle av u t.Lä.nd s.k't bi- st SOL:l riä.rmt s räl:--,3.l"1 raa.n EIGcl att cra 1'~ av med.Len I~OE1Ller ut lTäl'"' i.ia.n pl a.n.e r ax I~ed detta bLs t I'lar 1:1a.11 i för att det·kor:n:.ler att ges c Lan har ett Lö.ft e.n , :l..bland
vaga vissa av detta
är kan ge
av Dan
och för att nil oner
investerar sanlade in- att nan endast
av att den ut- En del av denna ekt, son var
s orsaker
Lnorn st at s budsre t
visade också att de son
eblev Han hade erat Ded att under
helt sett vad den sek-
stora l ui j ö st af'r-Lkarrsk.a
SULIJ:l2. s no svarar vad Dan i
orda alltså c
I för det
Dan hade väntat s detta i entral torn skullo
st Donna
under vest kund o ländska
kredit~~J.~~~c~~~~L~ÅJ·b
skisserade för
eller t
nedel var at landets hade ökat SOD
av det överskott nan kan tadkoD.ua skott blev starkt reducerat,
ökade ut erna för att era den lilla under det ~ctuella
ag kan s ort t
i fraDtiden. S o att visa
hade tällt soo redan har
den är så hur det koru~er att
bedöna lcoruaor- t 8.:.""1
än hälften ch 2 leuet är vad nan
i utan ha kunnat
te för det första erkänna att son här har ts är
ett viss t av osäkerhet nen i de
har r::1an s ciella oberäknel faktorer Klinatet en
stor roll de ionsenheterna likaså Men d.ea au'torr har oan alltså de osäkerhe snonent s i att nan är så starkt eroende utländskt Observeras bör att
utländskt all! inte ar här ta
SOLl nan söker och för vilka Dan är att betala nornal ränta
son oed för licket Förra t
skatt 5
%
Den jag tvivlar att oanden Man försöker era i
teoretiskt - Lled en ousät skatt Den hur nan än kor:1Ller Dan inte bort det f alct.urn att be f'oLk--
kOl~1r:ler att känna aven ökande be s k a t erma känsla kornnez- att k.orma i konflikt ned de existerande
jag t har berört Dessa
Dan sao
att det inte är DOJ att diskutera lika Ii tot SOl:1 Östafrikas ried ut-
eof L" • tror att hela tar skada av att vi i Väst-
att vi tror att utv~ck
eller nindra autooatiskt.
är
diskussionen OD
har levt så
SOD
u tvev~'_~_L.L"G
Juni
