ヲー 祗
´績 ′
│
Tilllninnet av Carl H.Lindroth
Carl II.Lindroth avlcd den 23 fcbruarii ar 73 ar gamlnal.Han fёddes i Lund den 8 septembcr 1905 och ayttadc under skolaren till Gё
teborg,
dar fadern,Hialmar,blev professor i nordiska sprak. Eftcr studentexamcn 1923 vidtog studier vid Stockhollns h6gskola,dar carl blcv f11.mag.1926(zoo10gi, botanik och geograrl). Studierna
fortsatte vid universitetet i Uppsala med en fll.
Hc‐
examen 1929 och fil.dr. 1932 pl en avhand―ling om dcn islandska inscktfaunan,ctt betydan‐
de arbetet,som bygger pa tva somrars faltarbctc pa lsland.under studietiden arbetade Carltidvis som amanuens vid Naturhistoriska museeti G6- teborg(1924-1931)och Sedan ett ar sonl assistent
vid Centralanstalen fё r fё
rs6ksvasendet pajord_bruksomradeti stockholin.
4-Ent Tidskr 2′ 1979
Undcr nastan 18 ar var carl verksam som lara‐
re pa。
1lka skolor:Motala(1932-1935),Bronlma (193← 1937), Lulea(1937-1940)och Diursh011n (1940-1951). Han Var cn skicklig och omtyckt lararc Och Om hans intresse fOr skolan vittnarbl.a.hans ordfё randeskap i biologilararnas fё rc‐
ning(1944-1951)Aven pl annat satt spred carl kunskapcr om insekterna till cn bredare publik, genom populara artiklar och bё cker,genom fё
‐ rcdrag pa ollka hall i landct samt genom otaliga
radiofbredrag och deltagandc i ollka TV―pro―
gram.Hans framfё
rande var klart och enkelt och
samtidigt medryckande.Det entomologiska fOreningslivet i Svcrige har dragit stor nytta av Caris intresse att pa alla satt
framia entomologin. Han hade en ledande roll lド
瘍
辟 鶉
歩
鶉
︱11
E
斃
ぽ Ⅷ
督
呵
=
i■ i■
・■・‐ ‐‐■
li
42
OPrsc(「
ι■ ″
N70MOιOG′ Cス S(:PttLEl′ ″ヽ 7■ ヽヽ ,ハ
Lヽfiちヽ■′ ■ ,■ ■ヽ′ ′ ′■
'I′
11■ ■ヽ
1'THE CROUND‐ BEETLES
(C,lR,1'′ D■ E,excl C′ C′ ヽ DEι ′ NAお
)OF CANADA AND ALASKA
CAfiL ff L′
NDRθ『 〃
ENTOM01´ OGISKA SALLSKAPET LUND 1961-69
Entomologiska Fё reningen i Stockholin, som sckrctcrarc dar(1941-1951)och i Entomologiska Shllskapet i Lund, som dess ordf6rande(1952- 1979). Namnas kan Ocksa i detta saminanhang
hans insatser sonl redaktё
r f6r Opuscula Ento‐mologica(1952-1969)och Entomologica Scandi‐
navica(1970-1974).
Bakom dcssa radcr om Carls verksamhet som cntomologisk popularisator och f6reningsman‐
niska dё
ber Sig cn oerhё rd, narmast ofattbar insats.Man kan lungt pasta attingen annan harilandet bidragit sa mycket till intrcsset fё r insek‐
tcr som Carl.
Trots det som sagts ovan lag Caris stora in‐
trcssc inom den vctenskapliga entomologin och
dct var har han konl att ha sina stё rsta framgang‐
ar, darom vittnar hans kvantitativt och kvalita‐
tivt sett valdiga produktion. En stor dcl av sin forskargarning utfё rde Cari vid sidan av lararyr_
ket―
pa kvinar och natter.Han blev doccnt vid Stockholms hёgskola 1947, Inen fё
rst 1951,narhan erhё
ll profcssuren i entomologii Lund,blev han forskarc pa hcltid.Han arbctade i huvudsakinonl tva ttilti carabid‐
systematik och ekologiskbiogcograE. Han var den ledandc carabidspeci‐
alisten inom det nordholarktiska omridet och hans monumcntalverk inom dctta ttilt ar ''The
ground‐
bcctlcs(Carabidac excl.Cicindelinac)of Canada and Alaska''. Carl hade en utpraglad systematisk kansla,vilket parat ined hans klaraframstaliningSSatt och artistiska fё
rmaga att av_bilda sina(も ur gё r att hans systematiska verk har
bcstaendc varde.Caris vctcnskapliga fё rmaga _ id6rikcdonl,
tankeklarhct,faltvana och flit― konl allra bast till
sin rattinOnl hans andra forskningsomrade_den ckologiska blogeograin, som inlcddcs mcd stu‐
dierna bver landevcrtcbratfaunan pa lsland.
Hans viktigastc arbctcn pa omradet ar: ''I)ie
Fennoskandischen Carabidae l-3'' och "The
faunal connections bctween Europe and North Amcrica''.Tcmatfёr bada dessa verk Hksom fё r
Caris forskning inom dctta gebietあ
r organismcrs utbrcdning sctt i busct aV Vad som hant undcr Och efter scnaste nedisningen. Kannctccknande ar det konsekventa arbctssattet Och de manga Orginena id6erna. En av de mcst betydelsefulla ar hur man mcd町五lp aV Vingdimorflsmen hosjordlё pare kan rekonstrucra spridningsfOrloppet.
Dcssa studicr gav bl.a.det bista biologiska bevi―
sct f6r istidsё
vcrvintHng langS Norges vistkust.Fig. 3. Fynden av Bembidion grapei i Fennoskandien.
Svart sektor: andelen exemplar med korta vingar.
Vit sektor: andelen exemplar med fullt utbildade, funktionsdugliga vingar. Omritat efter "Die Fenno- scandische Carabidae III".
′
′
′
ト
ノ
/
、
′
L ﹂戸
, ■
l
■ 職 月
Fig. 4. Ilastning av grus i N. Devon, England ftir transport till Nordamerika. Illustration ur "The faunal
connections between Europe and North America".
Mycket skulle kunna sagas Om betydelsen av Carls vctenskapHga garning Och jag hoppas dct
inns tillfhlle att gё ra det i nagot senare saminan‐
hang.Nagot ber6rs i de efteJ01ande artiklarna.
En annan sida av Caris vetenskapliga vcrk―
samhet ar hans kOntaktcr med andra entomolo―
ger. Genom sitt 6ppna och gemytliga satt Och cngagcmang i ollka entomologiska sammanhang
― han dcltOg mycket flitigt i internationella och
nordiska kongrcsser― kom Carl att knyta kon‐takter ined kolleger varlden ё
vcr,kontakter somhan var inycket inan om att skё ta.Han svaradc
antid prompt pa brev och var alltid beredd att町う
lpa den,som bad om dct.Caris personintrcs―se finns dOkumcntcrat i de drygt 80 biografierna han skrivit fё r olika entomologiska tidskriftcr.
Gcnom sin framgingsrika vcrksamhct inom
Carl H. Lindroth - The Nearctic Experience Carl Lindroth's interest in the northern rea- ches of the Nearctic Region developed from a more general interest in the history of the biota of Holarctica during Quaternary and Holocene time. This more general interest was a direct
5 - Ent. Tidskr. 2/1979
cntomologins olika omraden konl carl att bli ccntralgcstaltcn inom den nordiska entomologin och en i internationcna saminanhang h6gt upp―
skattad forskarc. Darom vittnar de manga he_
dersbctygclser han erhallit fran vetenskapliga sammanslutningar varlden 6vcr.
Det ar omttligt br en enda person att belysa mangfalden i Carls entomologiska verksamhet.
D五
ゴ6r har n翫 3ra k011eger och vanncr till Carli de cfteJё uandC artiklarna givit sina omdё
men fransina nagot olika utgangspunkter.
Alla vi som kande carl och arbetat tillsam―
mans med honom minns hononl mcd tacksam―
het.Han har lart oss lnyckct.
P`r DO″
″′ s
outgrowth ofhis earlier studies ofthe insect fau- na of lceland, and of the Fennoscandian carabid fauna. He set out to investigate the faunal con-
nections between Europe and northeastern
North America, believing initially that some rat-
her marked similarities between carabid faunas
of the two areas could be explained by early Pleistocene or late Tertiary land connections
which had been previously postulated. New- foundland seemed the place to begin, for it had a
moderately diverse fauna, with many western European species.
In 1949, Carl visited Newfoundland in the company of three Finnish entomologists. He re- turned alone in 1951 to complete his inventory of the carabid fauna of that subarctic island. From this field work and from museum work that he conducted in the United States and Canada, he learned two things: first, that the western Euro- pean association of insects in Newfoundland had probably been accidentally introduced there in historical times by man; and second, that the North American carabid fauna was very inade- quately known. Encouraged by Philip J. Darling- ton, Jr. (then Curator of Insects, Museum of Comparative Zoology, Harvard University), Carl decided to revise the carabid species of
Canada and Alaska.
During the period 1953-1969, he produced a series of concisely and clearly written papers and books, the most important of which were:
"The Faunal Connections between Europe and North America". (1957); "The Aleutian Islands as a Route of Dispersal across the North Paci-
fic" (1964); "The Fauna History of New-
foundland" (1963); and "The Ground-Beetles of
Canada and Alaska" (1961-1969). "The Faunal Connections" described and explained the mass importation of European, principally geophile, eurytopic insects into the New World by means
of commerce generally, and specifically in the ballast of sailing ships. Another major conclu- sion of the book was that most faunal similarities between Old and New Worlds were more likely to have resulted from natural dispersals by way of Beringia. His study of the carabid fauna of the Aleutian Islands demonstrated that the Archipe- lago had probably not been an important disper- sal route for the Holarctic Carabidae, though its geographical position and flora would tempt one
to believe otherwise. Analysis of the New- foundland fauna presented additional evidence
for the existence of a late-glacial refugium on that island, and this was important for under- standing the composition of the extant fauna of
eastern Canada.
His magnificent treatise, published in five
parts, on the carabid species of the north, brought in essentially one bold stroke, taxono- mic order out of chaos, and laid a firm founda-
tion for the work of the present generation of carabid specialists, as well as for those yet to come. This monograph is characterized by su- perb illustrations, workable keys to genera and species, excellent diagnostic descriptions that gi-
ve in a minimum of words a clear statement about how to recognize adults of each species, and information about habitat, distribution and way of life of the species.
But this work is more than a handbook for identification. It contains a useful classification of the higher taxa of carabids, and of the more diverse genera. It displays, in fact, Carl's genius as a classifier. Even though formal classification was not one of his major interests, he had a flair for it. He did not care about nomenclature eit- her, but his thoroughness in all things insured that he brought to light and solved correctly ma- ny problems that were inherent in use of specific names by previous authors.
Carl's approach to faunistic work was direct and pragmatic. If species were groups of biologi- cally distinctive organisms, then it should be possible to recognize the former in the field. He found this to be so for carabids. His fine eye, aided by hand lenses, and keen memory, enabled
him to assign individuals in the field to their correct species. If one can recognize species in sirrz, one can also recognize habitats in which
they occur. He did this, as well. This knowledge was the cornerstone on which he erected his concepts, which in turn served as the basis for consideration of the more general problems of the Holarctic biota.
His revision of the North American carabids required extensive field work, and I was fortu- nate encugh to be with him during 1956 and 1958, in western Canada and Alaska. We were together again on Kodiak Island in 1962, as two members of a party of five scientists, investigating a Wi- sconsinan age nunatak on that island.
In the course of these trips, I came to know him as an intense, observant, and highly efficient collector. I also came to know him as a delight- ful, urbane person because of his particular ma- nifestation of those traits that govern interrela- tions between humans (interest in the concerns
of others; generosity and cooperativeness; a
whimsical, mildly self-deprecating sense of hu-
mor expressed on numerous occasions and ap- propriately so; a desire to share the delight of new discoveries, to offer sympathy in times of disappointment, to avoid anger; to listen attenti- vely to the views of others). I witnessed and shared his delight in meeting a number of amate-
ur coleopterists in western Canada, and appre- ciated the respect that he accorded them for the quality and quantity of their knowledge and in- sights gained under less than ideal circumstan- ces.
Studies in the entomological collections of the North American museums brought him in con-
tact with the professional systematists of this continent, and with many he formed lasting friendships. And, he delighted in meeting stu- dents, and in sharing his experiences with them.
When he departed from an institution, he left behind well determined collections of Carabidae, and a wealth of good will.
Although he was accorded international re-
cognition for his achievements, Carl remained modest, and retained his interest in gathering fresh data to shed new light on old but unsolved problems.
Carl Lindroth was a superb systematic biolo- gist and as fine a human being as I have had the good fortune to know. For us North Americans, his publications will continue to provide guidan- ce in our systematic work. For me, my memories of him will provide inspiration and pleasure until my own life ends.
We - your friends and colleagues - are grate-
ful, Carl Hildebrand Lindroth, for the privilege we enjoyed in knowing you, and in sharing part of your life. Though we shall miss you, what you have left for us and what we have learned from you make it possible to accept with equanimity your abrupt departure. Pax tecum.
George E. Ball
Ⅳlinniskan bakonl verket
Nar Carl H.Lindroth 1951 kom till Lund som professor i cntomologi,niddes ett mal som han
lange stravat efter Sedan skolaldern intresserad av insekter inriktade han sig tidigt pl en akadc―
misk karriar. Mcn det st6d han fick av studie―
arens professorer i zoologi var ringa cller intct I
Stockholm smalog Nils Holmgren ёvcrscendc atCarls intressen―
''det ar kandidatcn som samlarrJarilar,trorjag''一 och taladc varmt fё r fiskarnas kranicutveckling, ctt ttilt dar prOfessorn bildat
skola. Efter ambetsexamen fortsatte Cari sina studicr i Uppsala, dar Sven Petrus Ekman var verksanl―en flitig och kand faunautforskare och diurgeOgraf. Flltarbetet fё
r Carls doktorsav―handling om lslands insektsfauna gav ett rikt matcrial,men Ekmans mctod kom knappast till
anvandning varc sig vid insamlingen eller analys.
Nar manuskriptct till avhandlingcn var klart,
6verricktes det fё rvintansfullt till amnesrepre―
sentanten. Efter veckor av vantan aterfick Carl det F6rutom nagra formclla papckandcn var en‐
da kommcntarcn cn hanvisning till cn skrift av Einar Lёnnberg(1898),vilken carl pHktskyldi―
gast infё
rde Fakultetsopponenten Douglas Me―lin brukade inte spara pa krutet: respondenten
fick lida rnycken smalek fbr tillagget.
Avhand五 ngen gav intc den vantadc dOcentu―
rcn. Mttligheterna att efter f6rvarvad doktors‐
grad fbrs6可 a sig Vid univcrsiteten var da in
mindrc an i dag Efter ett kortrnenanspcl vid den tidens vaxtskyddsanstalt bё
Jadc Carl sin langa vandring som larare vid dc svcnska laroverken.Undcr 18 ar var carllarare_utan att gc avkall
pa sin fёresats att forska fё r att bli forskarc.
F6rvisso satte larargarningcn granser for hans forskningi tyngdpunkten lag lange vid systema―
tik och faunistik,arbetsuppgifter som inte kriv―
de fasta program utan kunde utf6ras pa lediga stundcr och som henerinte tOg st6rrc ckonomis―
ka rcsurser i ansprlk.Men aren som laroverksla_
rare gav honom ocksa malighCt att utveckla ta―
langer som blcv cn stor tillging fё
r honom i hans senare vcrksamhet som akademisk forskare och lararc. Med stark vija och en strang arbetsdi―sciplin gcnombrdc han sin forskning,jamsides med andra arbctsuppgifter, cn stor korrespon―
dens och sociala engagemang. Han fick med ti―
den en ovanlig fOrmaga att arbeta konccntrerat
Och ostё
rt aven i en orolig omgivning:en talangsom― fё refё Ⅱ det inig― utvecklades inte ininst i
hans stora och livliga fanliu. Han tillagnade sig
den breda och diupa kunskap,som utmarktc cn46
gangen tids blologilcktorer Han blev en briuant
fё relasare: klar och tydlig, med stor fё
rmaga att anga ahё rarna gcnom formell elcgans(dar fyn_diga och drastiska formuleringar ingalunda var bannlysta)OCh genom att skickligt lcvandegё
ra
det rnatcrial han beskrev.Han kompHceradc ald―rig ctt cnkclt fOrlopp och lyckades antid analyse―
ra ctt komplicerat fё
rlopp si att aven svcnskaf01kct tyckte sig bli delaktigt i stor vetcnskapHg
sanning Han fё relastc alltid utan manuskriptOch h61l trots dctta utsatt tid―
vid radiofOredragen viscntlig dctaj
Å
rcn sOm larOverksl'rarc villc Carl intc sesom ''fё
rloradc ar" De hade gctt mycket badcmanskligt Och fё r hans utveckling sonl forskare.
Nar Carl H.Lindroth 1951 kom till Lund som
fё
rste (och SiStC)innchavarc av den ordinarie profcssurcn i entomologi var han ingen okand storhet. Han hade en maktig oCh h6gt vardcrad vetenskaplig produktion bakonl sig,han var bc―kantrned och uppskattad av stё rrc dclcn av Nor―
dens aktiva cntomologer och hadc som sckrcte‐
rarc lctt Entomologiska F6rcningcn i Stockholln tin en rik blomstring. Han mottogs
ё
ppct och mcd stora famnen av institutioncn i Lund Dess prctkt Bcrtil Hanstr6m h,lsadc v1lkommen ochframh6n dc stora fё rvantningar vi alla hadc infbr
var nye medarbetare bakom mottot ''I)iC Wis‐senschaftist das grossc Abcnteuer''.Mcn denna
Caris deklaration i trc●
c volymen av Dic Fen‐noskandischcn Carabidac(1949)ar dubbelbott―
nad. Vetenskapcn ar fёrvissO en lockande men ocksa en svitthngad musa. F6r Carl hade det
inneburiti det narmastc 30 ars arbete och cn usel ckonomi br att tt cn forskar」
anst,宙lkct onekli―
gen visar hur aventyrlig banan ar. Den daliga ckononlin var skuldcr cftcr tryckningen av hans monumentala carabidvcrk, vilka plagadc carl i
atskilliga ar,tilis naturvetenskapliga forsknings‐
ridet till slut lyftc undan bё rdan.
De fё
rsta aren i Lund var intcnsiva.Antligenhade han sin tid till forskningcn,sOm fyllde da‐
garna. Natterna reserverades fё r den stora och snabbt vaxande vankretsen. Cari var cn shil―
skapsmanniska sonl fa och stё
rdes aldrig av att solen stack i ё
gonen vid shnggicndet.Han satsa―dc alltid hclt och fullt sin personlighet och strё d‐
dc givmllt historier, kommentarcr och analyser kring sig mcd samma intcnsitet, oberocnde av om det serverades brannvin och gurka eller en lukunisk fcstmaltid. Han hade ett myckct stort personintresse och i den trangre vankretscn var
varldcns entomologcr ofta fё
remal fё r debatt.
Cari var cn antipatiernas och sympatiernas man.
Lika viktig som den 6vcrjordcn spridda vankret_
sen var fё r arbete och trivscl,1lka betydelselё s
Och Ointrcssant var dcn(lina)grupp SOm stod
utanfё r. Iく
anske fanns ett samband mcd Carlsfasta livstro och stabila varderingar. Med ofё r‐
lndrad lyskraft genom arcn straladc pa musi_
kcns,konstcns och vctcnskapcns hirnmel ett an―
tal ttxs」
arnOr_av vilka tvi var Beethoven ochDarwin― lika mycket pa grund av personlig fё r‐
trafflighct sOm i cgcnskap av id6-och kulturska―
pandc gigantcr.
Cari hadc cn enastacnde fё
rmaga att gё ra ra―
mcn kring alla aktivitcter attraktiva. Entomolo―
giska Saliskapeti Lund―
mё tesplats f6r fackfolk
och amatёrcr―
blomstrade som aldrig fёrr.Ra―
dcn av skickliga amatё
rer―
Benander, Burrau, Ringdahl, Ryd6n och deras yngre gelikar―om―
huldades. Entomologiska avdeiningcns varutf―
lykt var inte bara en exkursion f6r naturstudicr
Och insamling;dcn blcv cn backanalisk kostym‐fcst pa skanska gastgiVargardar, dar Carl cna gingen lystc som Carolus Linnaeus och den and‐
ra fbrundradc dc bё ndcr sonl tittadc in i stugan
genom att upptrada som profcssor decrcpitus.Och Lungfiskens Sang frambrdes med bravur;
denna latta drift med"Charles Darwins kanda
utveckHngs― teori'' ur ett skolspex, dar lungrls_
kcn ined nagra ryCkningar och ett sista pip dё r pa
sccncn,sedan lungorna latit vanta pa sig.Nagotandradcs livsstilcn mcd tidcn;dcls blcv vi ttldrc, dels blcv Carl cftcr talrika framtradandcn i radio
och TV cn kand pcrson.Carl innehade sin professur under en tid, da stora fOrandringar agde rum inom skolvisende och universitet. Han kommentcradc dessa fё
r―
indringar och st,Hde garna upp f6r att behandla cllcr belysa f6rdelar och nackdelar. Men han
ё
nskadc intc ta del i dct m6dosanlma arbetct i OffcntHga utredningar ener hos myndigheterFё
rvisso hande det i dessa saminanhang att hanbrilierade med en starkt konservativ installning
(CXCmpeivis i undervisnings― och skolfragor:"Jag ar en gammal reaktionar''), men mangcn
gang intog han en ncgativ installning av den en‐
kla anlcdningcn att han villc ha arbetsro och uppfattade f6randringarna som irnproduktiva:
''1)u vill ha Ordning Och reda i allt,men jag trivs sonl det ar".
F6rctcclscr som dcmokratiscring och fё
ren―
klade regler fё
r disputation hade hans gillandc,lika v五
l som han var en van av sJalvstandighet Och eget ansvar. Men fOrhndringar som drabba‐de kunskapsnivan och forskningens standard
OppOnerade han kraftigt emot.Hans tro pa rnanniskorna och tilltro till elevers
formaga var stor, alltfё r stor, menadc han ibland. Det var mycket fa av hans vanner som fick del av hans bekynlmer eller hans tankarinfё r svara beslut.Fё
r andra skymtade de pa sinhttd i dCn narrspegel han som gammal god histo―
rieberattare alskade att halla franl fё r att belysa egna eller andras piruetter.
Sonl forskare var Carl unik.Hans prOduktion ar valdig Och kan mata sig med det gingna ar―
hundradets stora svenska naturforskares. En
orsak till hans fOrmaga att producera valavvagda
volymer kring stora problem var hans metod att utestanga vad han ansag irrelevant. Det galldeinte bara stё
rningar i den omedelbara omgiv‐ningen,det gande ocksa valet av material i ttilt,
bearbetningen i laboratoriet och analysen vidskrivbordet.Detta hindrade inte att han forskade
pa bred front. Men det sluthga syftemalet var dctsamma: att belysa mekanismerna bakom organismernas spridning och erёvring av ny ter‐
ring. Ha“ ё
r behёvdes en fast systematisk grund, kunskap om arternas spridningsmedel
och deras reaktioner i en branderlig mibё Samtkunskap Onl vaxt‐ Och diurvarldens historia.Fle‐
ra av fragorna later sig lattast studera pa 6ar och det ar inte en slump att Caris stora forskningsin‐
sats inramas av arbeten om lslands diurvarld.
Den brijante systematikerns skrifter uppskatta‐
des fё rvisso och resultaten ar av bestiende var‐
de,Inen Carls insatser fё r den vetenskapliga rnc―
todens utveckling ligger inom biogeografin. I
motsats till det stora nertalet fё
regangare och samtida limnadc han teorierna och den torrakarteringen fё r att avlocka naturen dess hemlig‐
het i食 1ltet.
Det sags att inanga,kanske ana,prOfessorer i
en nu svunnen tid var original.I var tid skilier Sig professorerna inte fran ё vHga inedborgare.Men
Carl H.Lindroth var ett undantag.Han var ori‐ginell sonl forskare och person.Han var en stor och mangSidigt begavad manniska, sonl i kraft
harav kunde spela ut ett brett register till gladie
fё r sin samtid.
P′ ″
Brれεた
Carl H.Lindroths kontakter lned Finland
Budskapet om Carl H.Lindroths dё d vackte
stor 15rstamning och sorg i Finland. Caris per‐
sonlighet hade kommit att framsta som en sym‐
bol fё
r de band som fё renar entomologerna i Finland med dem i 6vriga Norden.Ingen annan skandinavisk entomolog var sa val fё rtrogen med vart land,ingen hade sa manga personligen bekanta kolleger,ingen fOrenades Fned Sa rnanga vanskapSband till Finland som Carl.Som ivrig koleopterolog hade Carl redan i ung-
domens dagar Fnanga fё rbindelser ined konegerFinland.Men de fOrdiupade kOntakterna,som manga fall vaxte ut till en sann vanskap,knё ts mitten av 1930‐
talet da Carl i nera veckors tidvistades i Helsingfors.Sonl ett led i fbrstudierna f6r det stora arbetet om de fennoskandiska cara‐
biderna genomgick hanjordlё
parmaterialeti En‐
tomologiska museets och alla privatentomolo‐
gers samlingar. Carl hade redan tidigare blivit god van med min far, Rolf Krogerus, och det
framstod givet att Carl under studietiden skune bo i vart hem. Jag nlinns bra dessa hektiska veckor, kannetecknade av intensivt arbete, av stirnulerande samtal under otaliga biudningar som drog ut till sent pa nattkr6kcn, Cari blev namligen mycket popular bland de rlnlandska entomologerna och man tavlade Om att ё
verttu‐
da varandra i gastfrihet― och Carl varju inte den som f6rst br6t upp fran en nattlig samvaro i glada
vinners lag.Frin denna tid kom Carl att nara pa betraktas som en fostcrson i var famili.oftaaterkonllnande,langre eller kortare besё k i Fin‐
land och i detlindrothska hemlnet,fbrst i Eり urs‐
holm och senare i Lund,fё rdiupade vanskapen som snart kom att omfatta ana de manga med_
lemmarna i de bida famijema.
Som obrg16mliga framstar de nittio dagar ar 1949 da宙 tillsammans kampcradc i talt i New‐
foundlands skogar och pa den vindpinande 6ns kuster. Utom Cari var vi tre rlnlandare, Ocksa
6-Ent Tidskr 2′ 1979
48
det ett typiskt utsiag av de nara forbindelserna mellan Carl och entomologerna i Finland. En otvungen och glad samvaro kannetecknade ex‐
peditionen,och den anda av trivsel och kamrat‐
skap som skapades var nog till stё rsta delen
Caris fё
rJanst.Han aterkom ocksa rnanga gang―er under senare ar till upplevelserna under denna
filtarbetssomlnar 1949,som han varderade som den mest stilnulerandeぬ rd han varit med om.Da de fyra deltagarna sammantraffade i de glada
minnenas tecken fё r ett ar sedan _i samband med att Carl, som fOrsta utlanning, tilldelades Suomen hyё
teistieteeninen seuras Saalas‐
medali―
anade vi fOga att denna saminankomst skunevara den sista i vilken vi alla fyra skulle deltaga.
De manga vannerna i Finland skan alltid beva‐
ra Cari H.Lindroth i ett just minne.
Harry K″
ο g`″ ′s
Carl Ho Lindroth―
en gammal van
Som gammal van till cari villjag i samband med hans bortging garna efterkomma redaktio‐
nens anmodan till mig att skriva nagra personHga minnesord om honom.
vi larde kanna varandra nagon gang i mitten
pa 1920‐
talet. Den direkta anledningen till var bekantskap var en pa Omberg funnen,16r landet nyjord16pare(〃arρ
α′“
S″
刀9′
αrsお Dft),sOm var―
ken min divarande laromastare Och hialpsamme van Anton Jansson enerjag ttalV med sakerhet kunde bestamma. Jansson ridde nlig att sanda diurCn till den redan da namnkunnige carabid‐
specialisten,rll.mago Carl H.Lindroth,som utan
stё rre mё
da faststande det ratta namnet pa ar‐ten,1lksom senare vid andra tillfhnen pa manga andra av samma famiJo Redan da erh61ljag ett starkt intryck av Caris stora hialpsamhet och
brinnande intresse fё
r allt som gallde svenska skalbaggar,carabiderna i synnerhet.Det blev en bekantskap vard att odla och som snart skulle bjas av personliga sammantraman―
de,Ci nlinst under Caris Motala‐ tid,da vi sarskllt ofta brukade tr翻
田as,● sanan under festliga for‐
mer debatterande aktuella entomologiska sp6rs‐
mal ener under gemensamina exkursioner pa
Ornberg eller i Motalas omgivningar.Fasta van‐skapsband kn6ts, som orubbligt bestatt under
mer an 50 ar.
Vi befann oss vid den tiden i ungettr samma utgingslage vad de ckonomiska resurserna be‐
trttar, bada hade vl ont om slantarna, daligt
med fritid―
semesterledighet var under de aren knappast''uppfunnen''一sma m● ligheter att饉
ens blygsamma anslag f6r forskningsresor utan‐fOr hemtrakteno Men en obetvinglig lust att anda g6ra sadana fanns vid vara samtal darom antid
med i bilden, och sa kom det slg att vl eJ utan ekononliska uppoffringar 1930 giorde en drygt
tre veckor lang rcsa till
ёvre Norrlands kustland och 1933 en ungettr lika langVarig ねrd langs Klaralven fran mynningen till dess kallsiёF五
― munden i Norgc. Vid dessa resor, da vi levdeunder ganska priinitiva 16rhallanden,kom vivar―
andra sa att saga narmare in pa livet,bide ento‐
mologiskt och rent manskligt. Jag larde mig da
an battre att uppskatta Caris stora kunnighet pa olika entomologiska omraden _ varvid han i manga styCken blev mig en god laromastare.
Han hade otrolig arbetsf6rmaga och uthillighet saval ute som pa arbetsrummet.Man kundeお
ua hans speciella satt att bedHva fhitstudier,da rnan ofta sag honom ligga pa magen vid nagon intres‐
sant inarkaack grundligt undersё kande allt som dar r6rde sig, nagot som rade hans utpraglade hag att tranga till botten med problemeno Redan
vid denna tid framtradde ocksa tydligt hans stora
intresseおr de diurgeOgrarlska fragorna,som sc‐
nare kom att spela en sa betydelsefun ron i hans forskning.
Men Cari var ingalunda ntton enst6ring eller inatvand manniska. Antid var han beredd att 6ppet meddela sina erfarenheter och rё n,ganlla
som nya,aldrig inё ttes den fragvise av ett otaligt
eller ovanligt SVar, ofta berё
rde han saker och ting av de mest skiftande slag med den lekfulla och spJuveraktiga humor,som hela livet var hans sarmarke.och nar arbetet fOr dagen var slut och kvanen kom,kunde han ofta slappa sig 16s,somda han i den lilla gastgivaregarden i Nederkalix
under var Norrlandsresa till allas fё rvaning iblasth11。
ch gummist6vlar slog sig ner vid pianot Och masterligt spelade Chopin och Bcethoven.Eller da han sista dagen av
νir Iく laralvsresa efter
en liten uppsluppen festmaltid pa stadshotenet lingt efter stangningSdags och restaurangmusi―ken (SOm fanns pa den tiden)lamnat lokalen,
trots hovmistarens ideliga blinkande med liuset, intensivt trakterade pianot anda tills instrument‐
locket obё nhёrligt slogs igen― och f6r sakerhets skull lastes.
Efter dessa resor med manga oforg16mliga
minnen skildes si smaningOm vara vagar,di vi kom att bo i olika delar av landet. Men en nara kontakt bibeh61ls antthmt brevledes ener vid personliga sammantraranden en ener nera gang‐er om aret.under denna langa f6jd av ar harjag
Fiirteckning iiver Carl H. Lindroths skrifter
1924.Coleopterologiska notiser.
―
Ent. Tidskr.45:131-138.
1928. Fё r Sverige nya Coleoptera.―
Ent.Tidskr.49:216-218.
Zur Land‐ Evertebratenfauna lslands.I:1-
52. ― Gё
teborgs Vetenskaps‐och Vitter‐
hets‐
Samh五1les Handlingar(GVVSH),F5,
Ser B,Bd l,Nr4.1929.Zur Land‐ Evertebratenfauna lslands.II:1-
34.―
GVVSH,F5,Ser B,Bd l,Nr6.1930. Anmarkningar till nagra svenska Hetero‐
merer.― Ent.Tidskr.51:112-133.
1931. Dic lnscktenfauna lslands und ihre Probleme.
― Zool. Bidr. Uppsala, Band
13:1-599.
1932.Ober mnf cOleOpteren‐
Arten C.G.
Thomsons der Gattungen Amara Bon.,
Hylophilus Berth. und Ceuthorrhynchus
Gerin.―Ent.Tidskr.53:225-232.ウ
ber die ceschichte der ttrё ischen und islandischen Fauna.― Arch. Naturgesch.Band l:673-675.
Timoteivecklaren(Tortrix paleana HB.)
ett skadettur pa vallar.一 Medd.franCentralanst. f. fё
rs6ksvasendet pa jord_bruksomradet 423:1-32.
Islandische Spinnentiere I. Opiliones, Chernetes,Araneac.― GVVSH F5,Ser B,
Band 2, Nr 7:1-36(tillS.m.K.L.
Henriksen m a).
1933.Fёr Sverige nya Coleoptera Jamte nagra dementier.― Ent.Tidskr.54:106-120.
mycket att vara Cari tacksanl lё
r.Han har variten verkligt trofast vin,pa hans ord harrnan antid kunnat lita, hans sanskap Var i h6gsta grad sti‐
mulerande.Cener6st gav han uppmuntrande rad
i det entomologiska arbetet och han var ett ovar‐
derligt stё
d och en god町うlpare,cJ ininst nar det
gallde att s6ka forskningsanslag f6r undersёk―
ningar och tryckning av resultaten.Da“
ё
r kannshans antfipr tidiga d6d som ett hart slag aven for
mig personligen och jag kommer att sakna ho‐nom mycket
rλ ′″ ′ Pa′ ″
Die Gattung Tropiphorus Sch<inh. (Col.
Curculionidae) in Nordeuropa und ihre Verbreitung. - Zoogeographica I :333-352.
Heteromera. - Svensk insektfauna9: l-158.
1934. Bidrag till kinnedomen om Coleopter-
faunan i Ovre Norrlands kustland.
Faunistiska, ekologiska och djurgeogra-
fiska studier. - GVVSH, F 5, Ser B,
Bd 4, Nr 3:l-127. (tills. m. T. Palm).
F<ir Sverige nya Coleoptera II. - Ent.
Tidskr. 55:273-280. (tills. m. T. Palm).
Neuronia phalaenoides L. iakttagen i antal i civre Klarblvdalen. - Ent. Tidskr. 55:322.
(tills. m. T. Palm).
1935. The British Species of Ophonus Steph.
- Ent. Mon. Mag. London 7l:31-35.
Die Coleopterenfauna am See Pjeskejaure
im schwedischen Lappland. - Ark. zool.
Stockholm, Bd 284, Nr 8: l-60.
The Boreo-British Coleoptera. A study of the faunistical connections between the
British Isles and Scandinavia. - Zoo-
geographica 2:57 9-534.
Zur Systematik fennoskandischer Cara- biden. - Ent. Tidskr. 56:179-188.
1936. Coleopterfaunan vid Klarilven. I. Allmiin del. - Ark. zool. Stockholm, Bd 28A,
Nr 19: l-42 (tills. m. T. Palm).
1937. Bestimningslitteratur fiir skalbaggar. -
Entomologbladet I : 19-26.
Etikettering av insektsamlingar. - Ento-
mologbladet l;33-36.
50
Coleopterfaunan vid Klaralven.II.Speciell
del.―
Ent.Tidskr.58:115-145.(tillS.m.T.Palm).
1938.Revislon der Carabidac in Zetterstedt's
“
Insecta LappOnica".―Opusc.ent.3:10-
25.
Vita flackar pa sveriges skalbaggskarta.
―
Entomologbladct 2:33-38.1939.Bradycellus ponderosus nosp.aus Finnland
(C01.).―
Not.ent.18:117-119.Dic skandinavische Kaferfauna als Er‐
gebnis der letzten Vereisung.
―
Verh.d,7.internat.Kongrcss f.Entomologie in BerHn:240-267.
Skandinaviens fauna―
ett resultat av sista
ncdisningen?― Pop.biol.revy 2:14-22,32.Zur Systematik fennoskandischcr Cara―
biden.2-3.― Ent.Tidskr.60:54-68.
Die europhischen Koleoptcrcn mit boreo‐
alpiner Verbreitung.― Ann. naturh, Mus.
Wien 50:123-293
1939L40.Zur Systematik fennoskandischer Cara‐
biden. 4-12. Bembidion― Studien.
―
Not.ent. 19:63-99.
1941. Endemismus in der fennoskandischen
Fauna, erlautert an der Fam. Carabidac.―
Zool Bidr.Uppsala 20.Festskrift tillagn.Sven Ekman:431-442
1942.San街亀are oCh jOrdlё pare. Fam. Cara‐
bidac.―
Sv.insektfauna 9:1-260.(2 omarb.uppl. 1961.)
1942-45.Vara skalbaggar och hur man kanner
igen dem. 1-3. 2 uppl. 1-3 194“8.
3 uppl. 1-3 1950-67. 4 uppl. 1-2 1967.
pp. 1-223.Bonniers.
1942.Ett subfossilfynd av Calosoma sycophanta
L.―
Pop.biol.revy 2:1-7.1943.Zur Systematik fennoskandischcr Cara‐
biden. 13-33.―
Ent.Tidskr.64:1-68.Oodes gracilis Villa. Eine thermophile Carabide Schwedens.― Not. ent. 22:109-
157.
Ober Amara littorea C.G.Thoms.
(Carab.)―
Ent.Bl.Berlin 39:49L50.1944.Bembidion tinctum Zett.(nigripes Mannh.)
und dentenum Thunb.
―
Ent. Tidskr.65:210-213.
1945. Die fennoskandischen Carabidae l.
Spezieller Tell.pp l-709.― GVVSH F 6, Ser B,Bd4,Nrl,Medd.109.
Die fennoskandischen Carabideae 2.
Die Karten.pp l-277.―
GVVSH F 6,
Ser B,Bd4,Nr2,Medd.110.1946.Inheritance of Wing E)imorphism in Pterostichus anthracinus IH.― Hereditas, Lund 32:37-40.
Mitt roHgaste insektfynd.
― Sv. faunist.
revy 8:1-3.
1948.Interglacial inscct remains from Sweden.
― SGU Ser C,Nr 492:1-30
1nsektresterna i Langselefyndet. I: Inter‐
giacialfyndct宙d Langsele._sGU Ser C, Nr 495,Å
rsbOk 42:2(卜 23.
Myran Emma.(111.av C.E.Borgstrёm).
―】 く
oop.F6r.Bokf6riag.pp. 1 81.2 uppl.1975,Bra Bёcker,Hё ganas.
Notes on the ecology of Laboulbeniacea
infesting Carabid beetlcs.―
Sv.bot,tidskr.42:34-41.
Halltorpstrakten pa Oland.ett entomo‐
logiskt eldorado.―
Sv.faun.revy 2:33-45.InΠ
uence ofthe sun on the night direction of some Coleoptera.― Ent. Tidskr.
69:132-134.
Nagra anmarkningar om den entomo‐
logiska nomenklaturen. Ett diskussions‐
underlag.
― VIH Intern. Ent. Kongress Stockholm:1-4.
Vingdimorfismen inom famiten Carabidac.
― Arch.Soc.Zool.Bot.Fenn.`・
Vanamo''1:70-72.
Die fennoskandischen Carabidae 3 All―
gemeiner Teil.pp l-1000.―
GVVSH,
F6,Ser B,Bd 4,Nr3,Medd.122.1949.Handledning fё r insektsamlare. pp l-66.
2 omarb. uppl. 1965. pp l_59. 3 omarb.
uppl. 1974 pp l_65.―
Sv.insektfauna.1950.Insekterna sonl vittnesbё
rd onl gangna
tidcr. ― Sv. 荀
ur. InSekterna. :93-104.Nordsteds,Stockholin.
Jord16pare
―
fotsoldater.―
Sv.荀 ur.
Insekterna. :350-360。
Nordsteds, Stock‐holin.
Insckter. ''I naturen''. ― Sv. yngre laro‐
verkslarare fё
r.9:67-87.1952. Entomologiska forskningar pa Newfound‐
land.―
St. naturv.forskningsradsÅ rsbok 6:134-142.1953. Fennoskandicns Carabider. Ett litet supplement.― ()pusc.ent. 18:17-20.
Inauence of Pleistocene Climat Changes on the lnsect Fauna of Northern Europe.
―
Trans.IX Int.Congr.Entomol.,Amster―danl,2:145-153.
Kirby's types of North American Cara―
bidae (Coleoptera). - Proc. Roy. .Soc.
London, Ser B, Vol. 22:167-172.
Some attempts toward experimental zoogeography. - Ecology 34 657466.
Alvstrdndernas skalbaggsfauna. - Natur i
Angermanland och Medelp ad. :167 -172.
1954. A Revision of Diachila Motsch. and Blethisa Bon. with remarks on Elaphrus larvae (Col. Carabidae). - LUA, NF 2,
Bd 50, Nr 2:l-28.
Carabid Beetles from Nova Scotia. -
Canad. Ent. 86:299-3 10.
Carabid Beetles from Eastern and Southern Labrador. - Canad. Ent. 86:364-370.
Carabidae common to Europe and North America. - Coleopt. Bull. 8:35-52.
Die Larve von Lebia chlorocephala Hoffm.
(Col. Carabidae). - Opusc. ent. 19:29-32.
Experimentelle Beobachtungen an Par- thenogenetischem und bisexuellem Otior- rhynchus dubius Stroem (Col. Curculioni- dae). - Ent. Tidskr. 75:.lll-116.
Random notes on North American Cara-
bidae (Coleopt.). - Bull. Mus. Comp.
Zool. Harv. Univ. lll:ll7-161.
1955. A Revision of the North American species of Europhilus, a subgenus of Agonum with
a note on Agonum belleri (Coleoptera:
Carabidae). - Pan-Pac. Entomol. 31: l-14.
Dejean's types of North American Cara- bidae (Col.). - Opusc. ent. 20:10-34.
Ekologisk djurgeografi (Ecological Zoo- geography). - St. NFR Arsbok 19:199-203.
Insects and spiders from Fair Isle. -
Entomol. Mon. Mag. 9l:216.
The Carabid beetles of Newfoundland, including the French islands St. Pierre and Miquelon. -Opusc. ent. Suppl. l2:l-160.
1956. The Irish form of Carabus granulatus L.
(Col., Carabidae). - Entomol. Mon. Mag.
927-8.
Some Coleoptera from South-Western England. - Entomol. Mon. Mag. 92:9-10.
A revision of the genus Synuchus Gyllenhal (Coleoptera: Carabidae) in the
widest sense, with notes on Pristosia
Motschulsky (Eucalathus Bates) and Calathus Bonelli. - Trans. R. Entomol.
Soc. London 108:485-576.
Coleoptera. In: S. L. Tuxen: Taxonomist's glossary of genitalia in insects. :69-:76.
Munksgaard, Kcipenhamn. (tills. m.
E. Palm6n).
Movements and changes of arca at the
cliinatic liFnit Of terrestrial aniinal species.
In: Bcrtil Hanstrё m. Zool. papers in
honour of his 65th birthday :226-230.
Ed.by K G Wingstrand.
Indcx til1 0puscula entomologica l_20 :1-42
The amcricanus group of Oodcs(Cara‐
bidac).ColCOpt.Bull. 10:63-66.
1957.Thc faunal connections between Europe
and North America.pp l-344.Almqvist 2%Wikscll.
The principal terms uscd for male and
female genitalia in Coleoptera.― Opusc.
ent.22:241-256.
The Linncan specics of Carabid bcctles.
― J.Linn.Soc.London 43:325-341.
Ubcr dic gegenwartige Lage der schwedischen Entomologie.
―
Bericht i.100-Jahrfeier d. deutsch. cntomol. Ges.
Berlin:276-279.
1958.Istidsё
vervintrare bland tturen (Glacial Hibernators among Animals)― Sv Natur―vetenskap.Arsbok ll:134-151.
Faunans historia belyst av insekterna. I:
助 urgeOgrafi av K.Curry Lindahl Ymer
78:38-41.Thc bcst rnethod for killing and preserving beetles.―
Coleopt.Bull. 11:95-96.1959.A failed attempt tO introduce a North
Arncrican ground‐beetle (BembidiOn scopulinum Kby.)in SWeden(Col.Cara‐
bidac).― く
)pusc.ent.24:3.Myror. pp l-95. Bokf6rlaget FORUM.
(tillS.m.Lo Nllsson).
Likhetcr i europeisk och nordamerikansk
fauna.― Anno 1959
Årskalender fr.Fё
rlagshuset Norden:284-292.1960.A new Tetrastichus from Labrador
(Hym.Chalc.), parasite of a Pompilid wasp.― Opusc.ent.25:93-97.(tillS m.
M.W.R.de V.Graham).
Colcoptcrcn― hauptsachlich Carabiden―
aus dem E)iluvium von H6sbach.―
Opusc.
ent.25:112-128.
The larvae of Trachypachus Mtsch.,
Gehringia Darl.,and Opisthius Kby.(C01.Carabidac).―
く
)pusc.ent.25:30L42.Insektfauna pa Kullaberg.―
Skancs Natur
47:409=413.Is Davis Strait― between Greenland and Baffln lsland― a Floristic Barricr?―
Bot.not. 113:129-140.
52
Thc Ground― Bcetles of the Azores(Cole‐
optera:Carabidac).With SOmc Renexions
on Ovcr‐ seas Dispersal―
Boletim do Museu Municipal do Funcha1 13, Art.31:548.
Zoological results of two cxpeditions to Newfoundland and attaccnt areas.―
Ann.
Entomol. Fcnn. 26:58“ 9.(TillS. m.
H.Krogerus m fl).
On Agonum sahibergi Chd。 (C01., Cara―
bidac).―
Entomol.Mon.ヽlag。
96:44-47.Rec av S.G.Larsson & G.GiJa.
Coleoptcra(Zool.Of ICeland 46).―
(Dpusc.
ent.25:103-105.
1961.On Miscodera Eschz and related genera
(Col. Carabidac).―
Opusc. ent. 26:145-152.
De rё dbrokiga Badister― artcrna (Col.
Carabidac).― (Dpusc.ent.26:199-202.
The ground‐ beetles (Carabidae cxcl.
Cicindelinae)of Canada and Alaska 2.
―く )pusc.ent.Suppl.20:1-200
The Aleutian lslands as a Route for Dispersal across the North Pacific.-10th
Pac.Scio Congr.Abstr.of Sympos.Papers
Honolulu:121-131.Verbindungen und Barrleren in der
zirkumpolaren Verbreitung der lnsekten.―
Verh.11.intern.Kongr.Entomol.Wien 1960,Bd l:438-445.
1962.Revision of the subgenus Chrysobracteon
Net.,genus Bembidion Latr.(C01.Cara‐
bidac).―
OpuSC.ent.27:1-18.Taxonomy and Geography.Forcword.―
Syst.Ass.Publ.Nr4:3-5.
The male of Platypatrobus lacustris Darlington (COleOptera: Carabidac)
一
Psyche 69:7-10.Orn istidsrefugier i Skandinavicn.
―
Sv.NatursÅ
rsbok 53:H8-136.Fran insckternas varld. pp l-172. Chri‐
stofers Fё
rlag.2 uppl. 1974.Bonniers.1963.The problem of late land connections in the North Atlantic arca.― North Atlantic Biota and their History:73■ 5.Pergamon
Prcss.
The fauna history of Newfoundland, illustrated by carabid beetlcs.
― Opusc.
ent.Suppl.23:1-112.
Thc ground‐ beetles of Canada and Alaska
3.―
()pusc.ent.Suppl.241201-408.1964.The Aleutian lslands as a route for
dispersal across the North Pacific -
Pacific basin biogeography. Pacific science congress 10. Honolulu 1961. A symposium Honolulu 1964 12l-131.
1965. Two new species ofsubg. Chrysobracteon
(genus Bembidion), from Alaska and Siberia (Col. Carabidae). - Opusc. ent.
30:125-128.
Skaftafell, Iceland, a living glacial re- fugium. - Oikos Suppl. 6: l-142.
1966. The ground-beetles of Canada and Alaska 4. - Opusc. ent. Suppl. 29:409-448.
1967. On the number of Bembidion species
(Coleoptera, Carabidae) occurring in North America. - Coleopt. Bull. 2l:28-31.
Entomologi. (Biologi 7, ttg. av E. Dahl &
B. Nor6n) pp l-236. Almqvist & Wiksell.
Djurvdrlden ercivrar en ny <i: Surtsey vid Island. - Naturens Verden :244-252.
Naturens Y arld :27 6-284.
1968. The Icelandic form of Carabus problema-
ticus Hbst. (Col. Carabidae). A statistic
treatment of subspecies. - Opusc. ent.
33:157-182.
The ground-beetles of Canada and Alaska 5. - Opusc. ent. Suppl. 33:649-944.
Distribution and Distributional Centers of North Atlantic Insects. - Bull. Entomol.
Soc. Am. 14:91-95.
1969. The Kodiak Island Refugium. Its Geology,
Flora and History. Ed. by T. N. V.
Karlstrom & G. E. Ball for the Boreal Inst. Univ. of Alberta. pp.7-17, 122-155, t9s-210, 236-238.
The ground-beetles of Canada and Alaska 6. - Opusc. ent. Suppl. 34:945-1192.
The ground-beetles of Canada and Alaska l. - Opusc. ent. Suppl. 35:I-XLVIII.
North American Ground-Beetles (Coleop-
tera, Carabidae, Excluding Cicindelinae) Described by Thomas Say: Designation of Lectotypes and Neotypes. - Psyche
76:326-361. (tills. m. R. Freitag).
The theory of glacial refugia in Scandi-
navia. Comments on present opinions.
- Not. ent. 49:178-192.
1970. Preliminary Report on the Surtsey In- vestigation in 1968. Terrestrial Inverte- brates. - Surtsey Research Progress Report
5:l-3. (tills. m. H. Andersson m fl).
Survival of animals and plants on ice-free refugia during the Pleistocene glaciations.
- Endeavour 29 : 129-13 4.
Blologiska undersё kningar pa den nya
vulkanё n Surtsey vid lsiand. Svensk
Naturvetenskap.Å rsbOk 23:28-38 Surtsey, Island― Untersuchungen iber terrestrische Biota.―
Schr.Naturw.Ver.Schlesw.‐ Holst.Sonderband:11-19.
Att bygga och bo. I: De larde i Lund, nagra synpunkter pa byggande och bocnde.:51-64.Utg.av SIAB med anledn.
av 25‐
arttubileum.1971.Blological investigations on the new vol‐
canic island Surtsey,Iceland.In:Dispersal and dispersal power of carabid beetles.
Misc. Papers 8, Landbouwhogeschool
Wageningen,The Netherlands.:65-69.
Holarctic Elements in the North American Fauna.―
Proc.13th lnt.Congr.Entomol.
Moscow 1968.:92-100.
Disappearance as a Protective Factor.
―
Ent.scand.2:41-48.On Amara pygmea Couper, 1865,from
Qu6beC.― Nat.Can.98:lH-112.
On the Occurrence of a Continental Element in the Ground‐
Bcetic Fauna of
Eastern Canada(Coleoptera: Carabidac).―
Can.Entomol. 103:1455-1462.The lnsects from the lnterglacial DepOsits at Leveaniemi。
(TillS.m.G.R.Coope)一 Sv.Geol.Unders6kning,Ser C,Nr 658, Appendix 2,:44-55.1972.Taxonomic notes on certain British
ground‐
beetles(C01., Carabidac).―Ento‐
mol.Mon.Mag。 107:209-223.
Changes in the Fennoscandian Ground―
beetle fauna (ColeOptera, Carabidac)
during the twentieth century.― Ann.Zool.
Fenn.9:49-64.
Reflections on Glacial Refugia.― Ambio
Special Report 2:51-54.
PreHminary RepOrt on the Surtsey ln‐
vestigation in 1969 and 1970. Terrestrial
lnvcrtebrates. ―
Surtsey Progress Report 6:14.(tillS.m.H.Andersson m fI).1973.Sentida fё randringar i den nordiska insekt―
faunan,exempelfran Carabiderna.―
Ento‐
mologen 2:1-8.
Systcmatics SpeciaHzes between Fabricius