辟鶉

ヲー 祗

´績 ′

￨

Tilllninnet av Carl H.Lindroth

Carl II.Lindroth avlcd den 23 fcbruarii ar 73 ar gamlnal.Han fёddes i Lund den 8 septembcr 1905 och ayttadc under skolaren till Gё

teborg,

1926(zoo10gi, botanik och geograrl). Studierna

fortsatte vid universitetet i Uppsala med en fll.

Hc‐

ling om dcn islandska inscktfaunan,ctt betydan‐

de arbetet,som bygger pa tva somrars faltarbctc pa lsland.under studietiden arbetade Carltidvis som amanuens vid Naturhistoriska museeti G6- teborg(1924-1931)och Sedan ett ar sonl assistent

vid Centralanstalen fё r fё

bruksomradeti stockholin.

4-Ent Tidskr 2′ 1979

Undcr nastan 18 ar var carl verksam som lara‐

re pa。

bl.a.hans ordfё randeskap i biologilararnas fё rc‐

ning(1944-1951)Aven pl annat satt spred carl kunskapcr om insekterna till cn bredare publik, genom populara artiklar och bё cker,genom fё

^‐ rcdrag pa ollka hall i landct samt genom otaliga

^pro―

gram.Hans framfё

rande var klart och enkelt och

Det entomologiska fOreningslivet i Svcrige har dragit stor nytta av Caris intresse att pa alla satt

ド

瘍

辟 鶉

歩

鶉

︱１１

E

斃

ぽ Ⅷ

督

呵

=

i■ i■

li

42

OPrsc(「

ι■ ″

OG′ Cス S(:PttLEl′ ″ヽ 7■ ヽヽ ,ハ

ヽ■′ ■ ,■ ■ヽ′ ′ ′■

'I′

11■ ■ヽ

THE CROUND‐ BEETLES

(C,lR,1'′ D■ E,excl C′ C′ ヽ DEι ′ NAお

OF CANADA AND ALASKA

CAfiL ff L′

『 〃

ENTOM01´ OGISKA SALLSKAPET LUND 1961-69

Entomologiska Fё reningen i Stockholin, som sckrctcrarc dar(1941-1951)och i Entomologiska Shllskapet i Lund, som dess ordf6rande(1952- 1979). Namnas kan Ocksa i detta saminanhang

hans insatser sonl redaktё

mologica(1952-1969)och Entomologica Scandi‐

navica(1970-1974).

Bakom dcssa radcr om Carls verksamhet som cntomologisk popularisator och f6reningsman‐

niska dё

landet bidragit sa mycket till intrcsset fё r insek‐

tcr som Carl.

Trots det som sagts ovan lag Caris stora in‐

trcssc inom den vctenskapliga entomologin och

dct var har han konl att ha sina stё rsta framgang‐

ar, darom vittnar hans kvantitativt och kvalita‐

tivt sett valdiga produktion. En stor dcl av sin forskargarning utfё rde Cari vid sidan av lararyr_

ket―

gskola 1947, Inen fё

han erhё

inonl tva ttilti carabid‐

biogcograE. Han var den ledandc carabidspeci‐

alisten inom det nordholarktiska omridet och hans monumcntalverk inom dctta ttilt ar ''The

ground‐

framstaliningSSatt och artistiska fё

bilda sina(も ur gё r att hans systematiska verk har

Caris vctcnskapliga fё rmaga _ id6rikcdonl,

tankeklarhct,faltvana och flit― konl allra bast till

sin rattinOnl hans andra forskningsomrade_den ckologiska blogeograin, som inlcddcs mcd stu‐

dierna bver landevcrtcbratfaunan pa lsland.

Hans viktigastc arbctcn pa omradet ar: ''I)ie

Fennoskandischen Carabidae l-3'' och "The

r bada dessa verk Hksom fё r

Caris forskning inom dctta gebietあ

jordlё pare kan rekonstrucra spridningsfOrloppet.

Dcssa studicr gav bl.a.det bista biologiska bevi―

sct f6r istidsё

Fig. 3. Fynden av Bembidion grapei i Fennoskandien.

Svart sektor: andelen exemplar med korta vingar.

Vit sektor: andelen exemplar med fullt utbildade, funktionsdugliga vingar. Omritat efter "Die Fenno- scandische Carabidae III".

′

′

′

ト

ノ

／

、

′

Ｌ ﹂戸

， ■

ｌ

■ 職 月

Fig. 4. Ilastning av grus i N. Devon, England ftir transport till Nordamerika. Illustration ur ^{"The faunal}

connections between Europe and North America".

Mycket skulle kunna sagas Om betydelsen av Carls vctenskapHga garning Och jag hoppas dct

inns tillfhlle att gё ra det i nagot senare saminan‐

hang.Nagot ber6rs i de efteJ01ande artiklarna.

En annan sida av Caris vetenskapliga vcrk―

samhet ar hans kOntaktcr med andra entomolo―

ger. Genom sitt 6ppna och gemytliga satt Och cngagcmang i ollka entomologiska sammanhang

― han dcltOg mycket flitigt i internationella och

takter ined kolleger varlden ё

han var inycket inan om att skё ta.Han svaradc

町う

se finns dOkumcntcrat i de drygt 80 biografierna han skrivit fё r olika entomologiska tidskriftcr.

Gcnom sin framgingsrika vcrksamhct inom

Carl H. Lindroth - The Nearctic Experience Carl Lindroth's interest in the northern rea- ches of the Nearctic Region developed from a more general interest in the history of the biota of Holarctica during Quaternary and ^Holocene time. This more general interest was a ^direct

5 - Ent. Tidskr. 2/1979

cntomologins olika omraden konl carl att bli ccntralgcstaltcn inom den nordiska entomologin och en i internationcna saminanhang h6gt upp―

skattad forskarc. Darom vittnar de manga he_

dersbctygclser han erhallit fran vetenskapliga sammanslutningar varlden 6vcr.

Det ar omttligt br en enda person att belysa mangfalden i Carls entomologiska verksamhet.

D五

6r har n翫 3ra k011eger och vanncr till Carli de cfteJё uandC artiklarna givit sina omdё

sina nagot olika utgangspunkter.

Alla vi som kande carl och arbetat tillsam―

mans med honom minns hononl mcd tacksam―

het.Han har lart oss lnyckct.

P`r DO″

″′ s

outgrowth ofhis earlier studies ofthe insect fau- na of lceland, and of the Fennoscandian carabid fauna. He set out to investigate the faunal con-

nections between Europe and northeastern

North America, believing initially that some rat-

her marked similarities between carabid faunas

of the two ^{areas could} be explained by early Pleistocene or late Tertiary land connections

which had been previously postulated. ^New- foundland seemed the place to begin, for it had a

moderately diverse fauna, with many western European species.

In 1949, Carl visited Newfoundland in the company of three Finnish entomologists. He re- turned alone in 1951 to complete his inventory of the carabid fauna of that subarctic island. From this field work and from museum work that he conducted in the United States and Canada, he learned two things: first, that the western Euro- pean association of insects in Newfoundland had probably been accidentally introduced there in historical times by ^man; and second, that the North American carabid fauna was very inade- quately known. Encouraged by Philip J. Darling- ton, Jr. (then Curator of Insects, Museum of Comparative Zoology, Harvard University), Carl decided to revise the carabid species of

Canada and Alaska.

During the period 1953-1969, he produced a series of concisely and clearly written ^papers and books, the most important of which were:

"The Faunal Connections between Europe ^and North America". ^(1957); "The Aleutian Islands as a Route of Dispersal across the North Paci-

fic" ^(1964); "The Fauna History of ^New-

foundland" (1963); and "The Ground-Beetles of

Canada and Alaska" (1961-1969). "The Faunal Connections" described and explained the mass importation of European, principally geophile, eurytopic insects into the New World by means

of commerce generally, and specifically in the ballast of sailing ships. Another major conclu- sion of the book was that most faunal similarities between Old and New Worlds were more likely to have resulted from natural dispersals by way of Beringia. His study of the carabid fauna of the Aleutian Islands demonstrated that the Archipe- lago had probably not been an important disper- sal route for the Holarctic Carabidae, though its geographical position and flora would tempt one

to believe otherwise. Analysis of the New- foundland fauna presented additional evidence

for the existence of a late-glacial refugium on that island, and this was important for under- standing the composition of the extant fauna of

eastern Canada.

His magnificent treatise, ^published in five

parts, on the carabid species of the north, brought in essentially one bold stroke, taxono- mic order out of chaos, and laid a firm founda-

tion for the work of the present generation of carabid specialists, as well ^as for ^{those yet to} come. This monograph is characterized by su- perb illustrations, workable keys to genera and species, excellent diagnostic descriptions that gi-

ve in a minimum of words a clear statement about how to recognize adults of each species, and information about habitat, distribution and way of life of the species.

But this work is more than a handbook for identification. It contains a useful classification of the higher taxa of carabids, and of the more diverse genera. It displays, in fact, Carl's genius as a classifier. Even though formal classification was not one of his major interests, he had a flair for it. He did not care about nomenclature eit- her, but his thoroughness in all ^{things insured} that he brought to light and solved correctly ma- ny problems that were inherent in use of specific names by previous authors.

Carl's approach to faunistic work was direct and pragmatic. If species were groups of biologi- cally distinctive organisms, then it should be possible to recognize the former in the field. He found this to be so for carabids. His fine eye, aided by hand lenses, and keen memory, enabled

him to assign individuals in the field to their correct species. If one can recognize species in sirrz, one can also recognize habitats in ^which

they occur. He did this, as well. This knowledge was the cornerstone on which he erected his concepts, which in turn served as the basis for consideration of the more general problems of the Holarctic biota.

His revision of the North American carabids required extensive field work, and I was fortu- nate encugh to be with him during 1956 and 1958, in western Canada and Alaska. We were together again on Kodiak Island in 1962, as two members of a party of five scientists, investigating a Wi- sconsinan age nunatak on that island.

In the course of these trips, I came to know him as an intense, observant, and highly efficient collector. I also came to know him as a delight- ful, urbane person because of his particular ma- nifestation of ^those traits that govern interrela- tions between humans (interest in the concerns

of others; generosity and cooperativeness; a

whimsical, mildly self-deprecating sense of hu-

mor expressed on numerous occasions and ap- propriately so; a desire to share the delight of new discoveries, to offer sympathy in times of disappointment, to avoid anger; to listen attenti- vely to the views of others). I witnessed and shared his delight in meeting a number of amate-

ur coleopterists in western Canada, and appre- ciated the respect that he accorded them for the quality and quantity of their knowledge and in- sights gained under less than ideal circumstan- ces.

Studies in the entomological collections of the North American museums brought him in con-

tact with the professional systematists of this continent, and with many he formed lasting friendships. And, he delighted in meeting stu- dents, and in sharing his experiences with them.

When he departed from an institution, he left behind well determined collections of Carabidae, and a wealth of good will.

Although he was accorded international re-

cognition for his achievements, Carl remained modest, and retained his interest in gathering fresh data to shed new light on old but unsolved problems.

Carl Lindroth was a superb systematic biolo- gist and as fine a human being as I have had the good fortune to know. For us North Americans, his publications will continue to provide guidan- ce in our systematic work. For me, my memories of him will provide inspiration and pleasure until my own life ends.

We - your friends and colleagues - ^{are grate-}

ful, Carl Hildebrand Lindroth, for the privilege we enjoyed in knowing you, and in sharing part of your life. Though we shall miss you, _{what you} have left for us and what we have learned from you make it possible to accept with equanimity your abrupt departure. Pax tecum.

George E. Ball

Ⅳlinniskan bakonl verket

Nar Carl H.Lindroth 1951 kom till Lund som professor i cntomologi,niddes ett mal som han

lange stravat efter Sedan skolaldern intresserad av insekter inriktade han sig tidigt pl en akadc―

misk karriar. Mcn det st6d han fick av studie―

arens professorer i zoologi var ringa cller intct I

Carls intressen―

rJarilar,trorjag''一 och taladc varmt fё r fiskarnas kranicutveckling, ctt ttilt dar prOfessorn bildat

en flitig och kand faunautforskare och diurgeOgraf. Flltarbetet fё

handling om lslands insektsfauna gav ett rikt matcrial,men Ekmans mctod kom knappast till

anvandning varc sig vid insamlingen eller analys.

Nar manuskriptct till avhandlingcn var klart,

6verricktes det fё rvintansfullt till amnesrepre―

sentanten. Efter veckor av vantan aterfick Carl det F6rutom nagra formclla papckandcn var en‐

da kommcntarcn cn hanvisning till cn skrift av Einar Lёnnberg(1898),vilken carl pHktskyldi―

gast infё

lin brukade inte spara pa krutet: respondenten

fick lida rnycken smalek fbr tillagget.

Avhand五 ngen gav intc den vantadc dOcentu―

rcn. Mttligheterna att efter f6rvarvad doktors‐

grad fbrs6可 a sig Vid univcrsiteten var da in

mindrc an i dag Efter ett kortrnenanspcl vid den tidens vaxtskyddsanstalt bё

Undcr 18 ar var carllarare_utan att gc avkall

pa sin fёresats att forska fё r att bli forskarc.

F6rvisso satte larargarningcn granser for hans forskningi tyngdpunkten lag lange vid systema―

tik och faunistik,arbetsuppgifter som inte kriv―

de fasta program utan kunde utf6ras pa lediga stundcr och som henerinte tOg st6rrc ckonomis―

ka rcsurser i ansprlk.Men aren som laroverksla_

rare gav honom ocksa malighCt att utveckla ta―

langer som blcv cn stor tillging fё

sciplin gcnombrdc han sin forskning,jamsides med andra arbctsuppgifter, cn stor korrespon―

dens och sociala engagemang. Han fick med ti―

den en ovanlig fOrmaga att arbeta konccntrerat

Och ostё

som― ^{fё refё Ⅱ} det inig― utvecklades inte ininst i

hans stora och livliga fanliu. Han tillagnade sig

46

gangen tids blologilcktorer Han blev en briuant

fё relasare: klar och tydlig, med stor fё

diga och drastiska formuleringar ingalunda var bannlysta)OCh genom att skickligt lcvandegё

ra

rig ctt cnkclt fOrlopp och lyckades antid analyse―

ra ctt komplicerat fё

f01kct tyckte sig bli delaktigt i stor vetcnskapHg

Och h61l trots dctta utsatt tid―

en viscntlig dctaj

Å

som ''fё

manskligt Och fё r hans utveckling sonl forskare.

Nar Carl H.Lindroth 1951 kom till Lund som

fё

kantrned och uppskattad av stё rrc dclcn av Nor―

dens aktiva cntomologer och hadc som sckrcte‐

rarc lctt Entomologiska F6rcningcn i Stockholln tin en rik blomstring. Han mottogs

ё

framh6n dc stora fё rvantningar vi alla hadc infbr

senschaftist das grossc Abcnteuer''.Mcn denna

Caris deklaration i trc●

noskandischcn Carabidac(1949)ar dubbelbott―

nad. Vetenskapcn ar fёrvissO en lockande men ocksa en svitthngad musa. F6r Carl hade det

inneburiti det narmastc 30 ars arbete och cn usel ckonomi br att tt cn forskar」

lkct onekli―

gen visar hur aventyrlig banan ar. Den daliga ckononlin var skuldcr cftcr tryckningen av hans monumentala carabidvcrk, vilka plagadc carl i

atskilliga ar,tilis naturvetenskapliga forsknings‐

ridet till slut lyftc undan bё rdan.

De fё

hade han sin tid till forskningcn,sOm fyllde da‐

garna. Natterna reserverades fё r den stora och snabbt vaxande vankretsen. Cari var cn shil―

skapsmanniska sonl fa och stё

rdes aldrig av att solen stack i ё

dc alltid hclt och fullt sin personlighet och strё d‐

dc givmllt historier, kommentarcr och analyser kring sig mcd samma intcnsitet, oberocnde av om det serverades brannvin och gurka eller en lukunisk fcstmaltid. Han hade ett myckct stort personintresse och i den trangre vankretscn var

varldcns entomologcr ofta fё

remal fё r debatt.

Cari var cn antipatiernas och sympatiernas man.

Lika viktig som den 6vcrjordcn spridda vankret_

sen var fё r arbete och trivscl,1lka betydelselё s

Och Ointrcssant var dcn(lina)grupp SOm stod

utanfё r. Iく

fasta livstro och stabila varderingar. Med ofё r‐

lndrad lyskraft genom arcn straladc pa musi_

kcns,konstcns och vctcnskapcns hirnmel ett an―

tal ttxs」

Darwin― lika mycket pa grund av personlig fё r‐

trafflighct sOm i cgcnskap av id6-och kulturska―

pandc gigantcr.

Cari hadc cn enastacnde fё

rmaga att gё ra ra―

mcn kring alla aktivitcter attraktiva. Entomolo―

giska Saliskapeti Lund―

mё tesplats f6r fackfolk

rcr―

rr.Ra―

dcn av skickliga amatё

rer―

om―

huldades. Entomologiska avdeiningcns varutf―

lykt var inte bara en exkursion f6r naturstudicr

fcst pa skanska gastgiVargardar, dar Carl cna gingen lystc som Carolus Linnaeus och den and‐

ra fbrundradc dc bё ndcr sonl tittadc in i stugan

Och Lungfiskens Sang frambrdes med bravur;

denna latta drift med"Charles Darwins kanda

utveckHngs― teori'' ur ett skolspex, dar lungrls_

kcn ined nagra ryCkningar och ett sista pip dё r pa

andradcs livsstilcn mcd tidcn;dcls blcv vi ttldrc, dels blcv Carl cftcr talrika framtradandcn i radio

Carl innehade sin professur under en tid, da stora fOrandringar agde rum inom skolvisende och universitet. Han kommentcradc dessa fё

r―

indringar och st,Hde garna upp f6r att behandla cllcr belysa f6rdelar och nackdelar. Men han

ё

Fё

brilierade med en starkt konservativ installning

"Jag ar en gammal reaktionar''), men mangcn

gang intog han en ncgativ installning av den en‐

kla anlcdningcn att han villc ha arbetsro och uppfattade f6randringarna som irnproduktiva:

''1)u vill ha Ordning Och reda i allt,men jag trivs sonl det ar".

F6rctcclscr som dcmokratiscring och fё

ren―

klade regler fё

lika v五

de kunskapsnivan och forskningens standard

Hans tro pa rnanniskorna och tilltro till elevers

infё r svara beslut.Fё

httd i dCn narrspegel han som gammal god histo―

rieberattare alskade att halla franl fё r att belysa egna eller andras piruetter.

Sonl forskare var Carl unik.Hans prOduktion ar valdig Och kan mata sig med det gingna ar―

hundradets stora svenska naturforskares. En

orsak till hans fOrmaga att producera valavvagda

inte bara stё

ningen,det gande ocksa valet av material i ttilt,

skrivbordet.Detta hindrade inte att han forskade

vring av ny ter‐

ring. Ha“ ё

vdes en fast systematisk grund, kunskap om arternas spridningsmedel

kunskap Onl vaxt‐ Och diurvarldens historia.Fle‐

ra av fragorna later sig lattast studera pa 6ar och det ar inte en slump att Caris stora forskningsin‐

sats inramas av arbeten om lslands diurvarld.

Den brijante systematikerns skrifter uppskatta‐

des fё rvisso och resultaten ar av bestiende var‐

de,Inen Carls insatser fё r den vetenskapliga rnc―

todens utveckling ligger inom biogeografin. I

motsats till det stora nertalet fё

karteringen fё r att avlocka naturen dess hemlig‐

het i食 1ltet.

Det sags att inanga,kanske ana,prOfessorer i

en nu svunnen tid var original.I var tid skilier Sig professorerna inte fran ё vHga inedborgare.Men

ginell sonl forskare och person.Han var en stor och mangSidigt begavad manniska, sonl i kraft

harav kunde spela ut ett brett register till gladie

fё r sin samtid.

P′ ″

εた

Carl H.Lindroths kontakter lned Finland

Budskapet om Carl H.Lindroths dё d vackte

stor 15rstamning och sorg i Finland. Caris per‐

sonlighet hade kommit att framsta som en sym‐

bol fё

Som ivrig koleopterolog hade Carl redan i ung-

Finland.Men de fOrdiupade kOntakterna,som manga fall vaxte ut till en sann vanskap,knё ts mitten av 1930‐

vistades i Helsingfors.Sonl ett led i fbrstudierna f6r det stora arbetet om de fennoskandiska cara‐

biderna genomgick hanjordlё

parmaterialeti En‐

tomologiska museets och alla privatentomolo‐

gers samlingar. Carl hade redan tidigare blivit god van med min far, Rolf Krogerus, och det

framstod givet att Carl under studietiden skune bo i vart hem. Jag nlinns bra dessa hektiska veckor, kannetecknade av intensivt arbete, av stirnulerande samtal under otaliga biudningar som drog ut till sent pa nattkr6kcn, Cari blev namligen mycket popular bland de rlnlandska entomologerna och man tavlade Om att ё

^verttu‐

da varandra i gastfrihet― och Carl varju inte den som f6rst br6t upp fran en nattlig samvaro i glada

aterkonllnande,langre eller kortare besё k i Fin‐

land och i detlindrothska hemlnet,fbrst i Eり urs‐

holm och senare i Lund,fё rdiupade vanskapen som snart kom att omfatta ana de manga med_

lemmarna i de bida famijema.

Som obrg16mliga framstar de nittio dagar ar 1949 da宙 tillsammans kampcradc i talt i New‐

foundlands skogar och pa den vindpinande 6ns kuster. Utom Cari var vi tre rlnlandare, Ocksa

6-Ent Tidskr 2′ 1979

48

det ett typiskt utsiag av de nara forbindelserna mellan Carl och entomologerna i Finland. En otvungen och glad samvaro kannetecknade ex‐

peditionen,och den anda av trivsel och kamrat‐

skap som skapades var nog till stё rsta delen

Caris fё

er under senare ar till upplevelserna under denna

Da de fyra deltagarna sammantraffade i de glada

minnenas tecken fё r ett ar sedan _i samband med att Carl, som fOrsta utlanning, tilldelades Suomen hyё

teistieteeninen seuras Saalas‐

―

vara den sista i vilken vi alla fyra skulle deltaga.

De manga vannerna i Finland skan alltid beva‐

ra Cari H.Lindroth i ett just minne.

Harry K″

ο g`″ ′s

Carl Ho Lindroth―

en gammal van

Som gammal van till cari villjag i samband med hans bortging garna efterkomma redaktio‐

nens anmodan till mig att skriva nagra personHga minnesord om honom.

vi larde kanna varandra nagon gang i mitten

pa 1920‐

arρ

“

^S″

^9′

rsお Dft),sOm var―

ken min divarande laromastare Och hialpsamme van Anton Jansson enerjag ttalV med sakerhet kunde bestamma. Jansson ridde nlig att sanda diurCn till den redan da namnkunnige carabid‐

specialisten,rll.mago Carl H.Lindroth,som utan

stё rre mё

ten,1lksom senare vid andra tillfhnen pa manga andra av samma famiJo Redan da erh61ljag ett starkt intryck av Caris stora hialpsamhet och

brinnande intresse fё

Det blev en bekantskap vard att odla och som snart skulle bjas av personliga sammantraman―

de,Ci nlinst under Caris Motala‐ tid,da vi sarskllt ofta brukade tr翻

as,● sanan under festliga for‐

mer debatterande aktuella entomologiska sp6rs‐

mal ener under gemensamina exkursioner pa

skapsband kn6ts, som orubbligt bestatt under

mer an 50 ar.

Vi befann oss vid den tiden i ungettr samma utgingslage vad de ckonomiska resurserna be‐

trttar, bada hade vl ont om slantarna, daligt

med fritid―

sma m● ligheter att饉

fOr hemtrakteno Men en obetvinglig lust att anda g6ra sadana fanns vid vara samtal darom antid

med i bilden, och sa kom det slg att vl eJ utan ekononliska uppoffringar 1930 giorde en drygt

tre veckor lang rcsa till

F五

under ganska priinitiva 16rhallanden,kom vivar―

andra sa att saga narmare in pa livet,bide ento‐

mologiskt och rent manskligt. Jag larde mig da

an battre att uppskatta Caris stora kunnighet pa olika entomologiska omraden _ varvid han i manga styCken blev mig en god laromastare.

Han hade otrolig arbetsf6rmaga och uthillighet saval ute som pa arbetsrummet.Man kundeお

ua hans speciella satt att bedHva fhitstudier,da rnan ofta sag honom ligga pa magen vid nagon intres‐

sant inarkaack grundligt undersё kande allt som dar r6rde sig, nagot som rade hans utpraglade hag att tranga till botten med problemeno Redan

vid denna tid framtradde ocksa tydligt hans stora

r de diurgeOgrarlska fragorna,som sc‐

nare kom att spela en sa betydelsefun ron i hans forskning.

Men Cari var ingalunda ntton enst6ring eller inatvand manniska. Antid var han beredd att 6ppet meddela sina erfarenheter och rё n,ganlla

som nya,aldrig inё ttes den fragvise av ett otaligt

eller ovanligt SVar, ofta berё

da han i den lilla gastgivaregarden i Nederkalix

blasth11。

Eller da han sista dagen av

ir Iく laralvsresa efter

ken (SOm fanns pa den tiden)lamnat lokalen,

trots hovmistarens ideliga blinkande med liuset, intensivt trakterade pianot anda tills instrument‐

locket obё nhёrligt slogs igen― och f6r sakerhets skull lastes.

Efter dessa resor med manga oforg16mliga

er om aret.under denna langa f6jd av ar harjag

Fiirteckning iiver Carl H. Lindroths skrifter

1924.Coleopterologiska notiser.

^―

45:131-138.

1928. Fё r Sverige nya Coleoptera.―

49:216-218.

Zur Land‐ Evertebratenfauna lslands.I:1-

52. ― Gё

och Vitter‐

hets‐

1les Handlingar(GVVSH),F5,

1929.Zur Land‐ Evertebratenfauna lslands.II:1-

34.―

1930. Anmarkningar till nagra svenska Hetero‐

merer.― Ent.Tidskr.51:112-133.

1931. Dic lnscktenfauna lslands und ihre Probleme.

― Zool. Bidr. Uppsala, Band

13:1-599.

1932.Ober mnf cOleOpteren‐

Arten C.G.

Thomsons der Gattungen Amara Bon.,

Hylophilus Berth. und Ceuthorrhynchus

ウ

Band l:673-675.

Timoteivecklaren(Tortrix paleana HB.)

Centralanst. f. fё

bruksomradet 423:1-32.

Islandische Spinnentiere I. Opiliones, Chernetes,Araneac.― GVVSH F5,Ser B,

Band 2, Nr 7:1-36(tillS.m.K.L.

Henriksen m a).

1933.Fёr Sverige nya Coleoptera Jamte nagra dementier.― Ent.Tidskr.54:106-120.

mycket att vara Cari tacksanl lё

en verkligt trofast vin,pa hans ord harrnan antid kunnat lita, hans sanskap Var i h6gsta grad sti‐

mulerande.Cener6st gav han uppmuntrande rad

i det entomologiska arbetet och han var ett ovar‐

derligt stё

うlpare,cJ ininst nar det

k―

ningar och tryckning av resultaten.Da“

ё

hans antfipr tidiga d6d som ett hart slag aven for

nom mycket

rλ ′″ ′ Pa′ ″

Die Gattung Tropiphorus Sch<inh. (Col.

Curculionidae) in Nordeuropa und ^ihre Verbreitung. - Zoogeographica I :333-352.

Heteromera. - Svensk insektfauna9: l-158.

1934. Bidrag till kinnedomen om Coleopter-

faunan i Ovre Norrlands kustland.

Faunistiska, ekologiska och djurgeogra-

fiska studier. - ^{GVVSH, F 5, Ser B,}

Bd 4, Nr 3:l-127. (tills. m. T. Palm).

F<ir Sverige nya Coleoptera II. - ^Ent.

Tidskr. 55:273-280. (tills. _m. T. Palm).

Neuronia phalaenoides L. iakttagen i antal i civre Klarblvdalen. - ^{Ent. Tidskr. 55:322.}

(tills. m. T. Palm).

1935. The British Species of Ophonus Steph.

- ^Ent. Mon. Mag. London 7l:31-35.

Die Coleopterenfauna am See Pjeskejaure

im schwedischen Lappland. - ^{Ark. zool.}

Stockholm, Bd 284, Nr 8: l-60.

The Boreo-British Coleoptera. A study of the faunistical connections between the

British Isles and Scandinavia. - ^Zoo-

geographica 2:57 9-534.

Zur Systematik fennoskandischer Cara- biden. - ^{Ent. Tidskr.} 56:179-188.

1936. Coleopterfaunan vid Klarilven. I. Allmiin del. - ^{Ark. zool.} Stockholm, Bd 28A,

Nr 19: l-42 (tills. m. T. Palm).

1937. Bestimningslitteratur fiir skalbaggar. -

Entomologbladet I : 19-26.

Etikettering av insektsamlingar. - ^Ento-

mologbladet l;33-36.

50

Coleopterfaunan vid Klaralven.II.Speciell

del.―

T.Palm).

1938.Revislon der Carabidac in Zetterstedt's

“

Opusc.ent.3:10-

25.

Vita flackar pa sveriges skalbaggskarta.

―

1939.Bradycellus ponderosus nosp.aus Finnland

(C01.).―

Dic skandinavische Kaferfauna als Er‐

gebnis der letzten Vereisung.

―

d,7.internat.Kongrcss f.Entomologie in BerHn:240-267.

Skandinaviens fauna―

ett resultat av sista

Zur Systematik fennoskandischcr Cara―

biden.2-3.― Ent.Tidskr.60:54-68.

Die europhischen Koleoptcrcn mit boreo‐

alpiner Verbreitung.― Ann. naturh, Mus.

Wien 50:123-293

1939L40.Zur Systematik fennoskandischer Cara‐

biden. 4-12. Bembidion― Studien.

^―

ent. 19:63-99.

1941. Endemismus in der fennoskandischen

―

Sven Ekman:431-442

1942.San街亀are oCh jOrdlё pare. Fam. Cara‐

bidac.―

uppl. 1961.)

1942-45.Vara skalbaggar och hur man kanner

8.

3 uppl. 1-3 1950-67. 4 uppl. 1-2 1967.

pp. 1-223.Bonniers.

1942.Ett subfossilfynd av Calosoma sycophanta

L.―

1943.Zur Systematik fennoskandischcr Cara‐

biden. 13-33.―

Oodes gracilis Villa. Eine thermophile Carabide Schwedens.― Not. ent. 22:109-

157.

Ober Amara littorea C.G.Thoms.

(Carab.)―

1944.Bembidion tinctum Zett.(nigripes Mannh.)

und dentenum Thunb.

^―

65:210-213.

1945. Die fennoskandischen Carabidae l.

Spezieller Tell.pp l-709.― GVVSH F 6, Ser B,Bd4,Nrl,Medd.109.

Die fennoskandischen Carabideae 2.

Die Karten.pp l-277.―

GVVSH F 6,

1946.Inheritance of Wing E)imorphism in Pterostichus anthracinus IH.― Hereditas, Lund 32:37-40.

Mitt roHgaste insektfynd.

― Sv. faunist.

revy 8:1-3.

1948.Interglacial inscct remains from Sweden.

― SGU Ser C,Nr 492:1-30

1nsektresterna i Langselefyndet. I: Inter‐

giacialfyndct宙d Langsele._sGU Ser C, Nr 495,Å

rsbOk 42:2(卜 23.

Myran Emma.(111.av C.E.Borgstrёm).

―】 く

1975,Bra Bёcker,Hё ganas.

Notes on the ecology of Laboulbeniacea

infesting Carabid beetlcs.―

42:34-41.

Halltorpstrakten pa Oland.ett entomo‐

logiskt eldorado.―

InΠ

― Ent. Tidskr.

69:132-134.

Nagra anmarkningar om den entomo‐

logiska nomenklaturen. Ett diskussions‐

underlag.

― VIH Intern. Ent. Kongress Stockholm:1-4.

Vingdimorfismen inom famiten Carabidac.

― Arch.Soc.Zool.Bot.Fenn.`・

1:70-72.

Die fennoskandischen Carabidae 3 All―

gemeiner Teil.pp l-1000.―

GVVSH,

1949.Handledning fё r insektsamlare. pp l-66.

2 omarb. uppl. 1965. pp l_59. 3 omarb.

uppl. 1974 pp l_65.―

1950.Insekterna sonl vittnesbё

rd onl gangna

tidcr. ― Sv. 荀

Nordsteds,Stockholin.

Jord16pare

―

―

_荀 ur.

Insekterna. :350-360。

holin.

Insckter. ''I naturen''. ― Sv. yngre laro‐

verkslarare fё

1952. Entomologiska forskningar pa Newfound‐

land.―

1953. Fennoskandicns Carabider. Ett litet supplement.― ()pusc.ent. 18:17-20.

Inauence of Pleistocene Climat Changes on the lnsect Fauna of Northern Europe.

―

danl,2:145-153.

Kirby's types of North American Cara―

bidae (Coleoptera). - Proc. Roy. ^.Soc.

London, Ser B, Vol. 22:167-172.

Some attempts toward experimental zoogeography. - ^{Ecology 34 657466.}

Alvstrdndernas skalbaggsfauna. - ^{Natur i}

Angermanland och Medelp ad. :167 -172.

1954. A Revision of Diachila Motsch. and Blethisa Bon. with remarks on Elaphrus larvae (Col. Carabidae). - ^{LUA, NF 2,}

Bd 50, Nr 2:l-28.

Carabid Beetles from Nova Scotia. -

Canad. Ent. 86:299-3 10.

Carabid Beetles from Eastern and Southern Labrador. - ^{Canad. Ent.} 86:364-370.

Carabidae common to Europe and North America. - ^{Coleopt. Bull. 8:35-52.}

Die Larve von Lebia chlorocephala Hoffm.

(Col. Carabidae). - Opusc. ent. 19:29-32.

Experimentelle Beobachtungen an Par- thenogenetischem und bisexuellem Otior- rhynchus dubius Stroem (Col. Curculioni- dae). - ^{Ent. Tidskr.} 75:.lll-116.

Random notes on North American Cara-

bidae (Coleopt.). - ^{Bull. Mus. Comp.}

Zool. Harv. Univ. lll:ll7-161.

1955. A Revision of the North American species of Europhilus, a subgenus of Agonum with

a note on Agonum belleri (Coleoptera:

Carabidae). - ^{Pan-Pac. Entomol. 31: l-14.}

Dejean's types of North ^American Cara- bidae (Col.). - ^{Opusc. ent. 20:10-34.}

Ekologisk djurgeografi (Ecological Zoo- geography). - ^{St. NFR Arsbok} 19:199-203.

Insects and spiders from Fair Isle. -

Entomol. Mon. Mag. 9l:216.

The Carabid beetles of Newfoundland, including the French islands St. Pierre and Miquelon. -Opusc. ent. Suppl. l2:l-160.

1956. The Irish form of Carabus granulatus L.

(Col., Carabidae). - Entomol. Mon. Mag.

927-8.

Some Coleoptera from South-Western England. - Entomol. Mon. Mag. 92:9-10.

A ^revision of the genus Synuchus Gyllenhal (Coleoptera: Carabidae) in the

widest sense, with notes on Pristosia

Motschulsky (Eucalathus Bates) and Calathus Bonelli. - ^{Trans. R. Entomol.}

Soc. London 108:485-576.

Coleoptera. In: S. L. Tuxen: Taxonomist's glossary of ^genitalia in insects. :69-:76.

Munksgaard, Kcipenhamn. (tills. m.

E. Palm6n).

Movements and changes of arca at the

cliinatic liFnit Of terrestrial aniinal species.

In: Bcrtil Hanstrё m. Zool. papers in

honour of his 65th birthday :226-230.

Ed.by K G Wingstrand.

Indcx til1 0puscula entomologica l_20 :1-42

The amcricanus group of Oodcs(Cara‐

bidac).ColCOpt.Bull. 10:63-66.

1957.Thc faunal connections between Europe

Wikscll.

The principal terms uscd for male and

― Opusc.

ent.22:241-256.

The Linncan specics of Carabid bcctles.

― J.Linn.Soc.London 43:325-341.

Ubcr dic gegenwartige Lage der schwedischen Entomologie.

―

100-Jahrfeier d. deutsch. cntomol. Ges.

Berlin:276-279.

1958.Istidsё

vetenskap.Arsbok ll:134-151.

Faunans historia belyst av insekterna. I:

助 urgeOgrafi av K.Curry Lindahl Ymer

Thc bcst rnethod for killing and preserving beetles.―

1959.A failed attempt tO introduce a North

beetle (BembidiOn scopulinum Kby.)in SWeden(Col.Cara‐

bidac).― く

Myror. pp l-95. Bokf6rlaget FORUM.

(tillS.m.Lo Nllsson).

Likhetcr i europeisk och nordamerikansk

fauna.― Anno 1959

Fё

1960.A new Tetrastichus from Labrador

(Hym.Chalc.), parasite of a Pompilid wasp.― Opusc.ent.25:93-97.(tillS m.

M.W.R.de V.Graham).

Colcoptcrcn― hauptsachlich Carabiden―

aus dem E)iluvium von H6sbach.―

Opusc.

ent.25:112-128.

The larvae of Trachypachus Mtsch.,

Carabidac).―

く

Insektfauna pa Kullaberg.―

Skancs Natur

Is Davis Strait― between Greenland and Baffln lsland― a Floristic Barricr?―

not. 113:129-140.

52

Thc Ground― Bcetles of the Azores(Cole‐

optera:Carabidac).With SOmc Renexions

^―

31:548.

Zoological results of two cxpeditions to Newfoundland and attaccnt areas.―

Ann.

Entomol. Fcnn. 26:58“ 9.(TillS. m.

H.Krogerus m fl).

On Agonum sahibergi Chd。 (C01., Cara―

bidac).―

lag。

Rec av S.G.Larsson & G.GiJa.

Coleoptcra(Zool.Of ICeland 46).―

^(Dpusc.

ent.25:103-105.

1961.On Miscodera Eschz and related genera

^―

152.

De rё dbrokiga Badister― artcrna (Col.

Carabidac).― (Dpusc.ent.26:199-202.

The ground‐ beetles (Carabidae cxcl.

Cicindelinae)of Canada and Alaska 2.

―く )pusc.ent.Suppl.20:1-200

The Aleutian lslands as a Route for Dispersal across the North Pacific.-10th

Pac.Scio Congr.Abstr.of Sympos.Papers

Verbindungen und Barrleren in der

―

Wien 1960,Bd l:438-445.

1962.Revision of the subgenus Chrysobracteon

Net.,genus Bembidion Latr.(C01.Cara‐

bidac).―

Taxonomy and Geography.Forcword.―

Syst.Ass.Publ.Nr4:3-5.

The male of Platypatrobus lacustris Darlington (COleOptera: Carabidac)

^一

Orn istidsrefugier i Skandinavicn.

^―

NatursÅ

Fran insckternas varld. pp l-172. Chri‐

stofers Fё

1963.The problem of late land connections in the North Atlantic arca.― North Atlantic Biota and their History:73■ 5.Pergamon

Prcss.

The fauna history of Newfoundland, illustrated by carabid beetlcs.

― Opusc.

ent.Suppl.23:1-112.

Thc ground‐ beetles of Canada and Alaska

3.―

1964.The Aleutian lslands as a route for

dispersal across the North Pacific -

Pacific basin biogeography. Pacific science congress 10. Honolulu 1961. A symposium Honolulu 1964 12l-131.

1965. Two new species ofsubg. Chrysobracteon

(genus Bembidion), from Alaska and Siberia (Col. Carabidae). - ^{Opusc. ent.}

30:125-128.

Skaftafell, Iceland, a living glacial re- fugium. - Oikos Suppl. 6: l-142.

1966. The ground-beetles of Canada and Alaska 4. - ^Opusc. ent. Suppl. 29:409-448.

1967. On the number of ^{Bembidion species}

(Coleoptera, Carabidae) occurring in North America. - ^{Coleopt. Bull. 2l:28-31.}

Entomologi. (Biologi 7, ttg. av E. Dahl &

B. Nor6n) pp l-236. Almqvist & Wiksell.

Djurvdrlden ercivrar en ny <i: Surtsey vid Island. - ^{Naturens Verden :244-252.}

Naturens Y arld :27 6-284.

1968. The Icelandic form of Carabus problema-

ticus Hbst. (Col. Carabidae). A ^statistic

treatment of subspecies. - ^{Opusc. ent.}

33:157-182.

The ground-beetles of Canada and Alaska 5. - ^Opusc. ent. Suppl. 33:649-944.

Distribution and Distributional Centers of North Atlantic Insects. - ^{Bull. Entomol.}

Soc. Am. 14:91-95.

1969. The Kodiak Island Refugium. Its Geology,

Flora and History. Ed. by T. N. V.

Karlstrom & G. E. Ball for the Boreal Inst. Univ. of Alberta. pp.7-17, 122-155, t9s-210, 236-238.

The ground-beetles of Canada and Alaska 6. - ^Opusc. ent. Suppl. 34:945-1192.

The ground-beetles of Canada and Alaska l. - ^Opusc. ent. Suppl. 35:I-XLVIII.

North American Ground-Beetles (Coleop-

tera, Carabidae, Excluding Cicindelinae) Described by Thomas Say: Designation of Lectotypes and Neotypes. - ^Psyche

76:326-361. (tills. m. R. Freitag).

The theory of glacial refugia in Scandi-

navia. Comments on ^present opinions.

- ^{Not. ent.} 49:178-192.

1970. Preliminary Report on the Surtsey In- vestigation in 1968. Terrestrial Inverte- brates. - Surtsey Research Progress Report

5:l-3. ^(tills. m. H. Andersson m fl).

Survival of animals and plants on ice-free refugia during the Pleistocene glaciations.

- ^{Endeavour 29 : 129-13 4.}

Blologiska undersё kningar pa den nya

vulkanё n Surtsey vid lsiand. Svensk

― Untersuchungen iber terrestrische Biota.―

Schlesw.‐ Holst.Sonderband:11-19.

Att bygga och bo. I: De larde i Lund, nagra synpunkter pa byggande och bocnde.:51-64.Utg.av SIAB med anledn.

av 25‐

1971.Blological investigations on the new vol‐

canic island Surtsey,Iceland.In:Dispersal and dispersal power of carabid beetles.

Misc. Papers 8, Landbouwhogeschool

Wageningen,The Netherlands.:65-69.

Holarctic Elements in the North American Fauna.―

Proc.13th lnt.Congr.Entomol.

Moscow 1968.:92-100.

Disappearance as a Protective Factor.

―

On Amara pygmea Couper, 1865,from

Qu6beC.― Nat.Can.98:lH-112.

On the Occurrence of a Continental Element in the Ground‐

Bcetic Fauna of

―

The lnsects from the lnterglacial DepOsits at Leveaniemi。

1972.Taxonomic notes on certain British

ground‐

Ento‐

mol.Mon.Mag。 107:209-223.

Changes in the Fennoscandian Ground―

beetle fauna (ColeOptera, Carabidac)

during the twentieth century.― Ann.Zool.

Fenn.9:49-64.

Reflections on Glacial Refugia.― Ambio

Special Report 2:51-54.

PreHminary RepOrt on the Surtsey ln‐

vestigation in 1969 and 1970. Terrestrial

lnvcrtebrates. ―

1973.Sentida fё randringar i den nordiska insekt―

faunan,exempelfran Carabiderna.―

Ento‐

mologen 2:1-8.

Systcmatics SpeciaHzes between Fabricius

and Darwin: 1800-1859. In: History of

Surtsey, Iceland. The Development of ^a New Fauna, 1963-1970. Terrestrial In- vertebrates. - ^{Ent. scand. Suppl. 5: l-280.}

Frithiof Nordstrrim 1882-1971. Biografi och Bibliografi. - ^Ent. Tidskr. 94:l-7.

1974. On the Elytral Microsculpture of Carabid Beetles (Col. Carabidae). - ^{Ent. scand.}

5:251-264.

Coleoptera, Carabidae. - Handb. Identif.

Brit. Ins. IV:2 London pp. 148.

1975. Designation of Holotypes and Lectotypes among Ground Beetles (Coleoptera, Cara- bidae) described by Thomas L. Casey.

- ^{Coleopt. Bull.} 29:109-147.

1976. Genus Bembidion Latreille (Coleoptera:

Carabidae) in New Zealand: a ^revision.

- ^{N. Z. J. Zool.3: 16-198.}

Change of the genus name Pseudamara

Lindroth 1968 to ^Disamara (Coleoptera:

Carabidae). - ^{Coleopt. Bull. 30:132.}

Skalbaggar. Naturguide i f,irg om skall- baggarnas utseende, utveckling, levnads- sdtt och beteenden. - ICA bokfrirlagl.l-94.

(tills. m. A. Sandhall).

1977. Passiv transport av djur ^genom luften.

- Sv. Naturs Arsbok :333-336.

1978. Proposals Concerning the Names of four Species of Carabidae (Insecta, Coleoptera) established by Linnaeus. Z. N. ^{(S.) 1237.}

- Bull. Zool. Nomencl.34:243-246.

Functions of entomological collections.

In: The changing nature of entomological collections: Uses, functions, growth and management. - Proc. Informal Conf., Sect. l, ¹⁵ Int. Congr. Entomol. Washing-

ton, ^D C 1976, ed. by Ke Chung Kim.

: l5l-154.

Melanistic forms of ^{Calathus melano-}

cephalus L. in Iceland (Coleoptera: Cara- bidae). - ^Ent. scand. 9:204-211.

1979. Bembidion (Semicampa) chaudoiri ⁱⁿ

Fennoscandia (Coleoptera, Carabidae). -

Not. ent. 5951-52.

1980. A revisionary study of the taxon Cillenus Samouelle (1819) and related forms (Coleo-

ptera: Carabidae, Bembidiini). - ^Ent.

scand ll.

? The Carabidae (Coleoptera) of Fenno- scandia and Denmark. - ^{Fauna ent. scand.}

(in manuscript).