Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
012345678910111213141516171819202122232425262728 CM
8*81
september
SOCIALMEDICIN • MILJÖFRÅGOR • HANDIKAPP
Tidskrift för Riksförbundet förhjärt- och lungsjuka pris 5:—
t
■v % f
* 1
V
R ?. * A
• ■''■■■ *‘f!
tó w ¡‘
%-
I
I
lo
lîli
!. § .
f J
"feíí Í?. /
• .!•*■•* ■>i . ? r
ZÍ7-/I
' ' J*
w
■ .Äj
Med tonvikt på människan
RIIL
W
Lagom till 40-årsjubileet publicerade vårt förbund en skrift med tyngdpunkten lagd på den enskilde individen, på hennes eller hans kamp mot svåra sjukdomar, mot myndigheternas översitteri och ovilja att hjälpa, mot arbetsgivarnas vägran att inse att det handlade om människor och inte om maskiner, som plötsligt inte längre kunde producera i samma takt som tidigare. Det är en skakande skildring av människors strävan att nå en
människovärdig tillvaro och som samtidigt visar förbun
dets allt större betydelse också i dag, då den fruktade lungtuberkulosen fått ge plats för en stark ökning av nya hjärt- och lungsjukdomar.
Du kan rekvirera skriften på kupongen här nedan eller sända in beloppet, 15 kronor, via postgiro eller check.
Glöm i så fall inte att ange namn och adress och att beloppet gäller jubileumsskriften.
Härmed beställes
st av jubileumsskriften Med tonvikt på människan à kr 15:—.
Jag betalar när inbetalningskortet kommer.
Namn- Adress Postadress
Frankeras med brevporto
RHL Box 3196
103 63 Stockholm
Om du inte använder kupongen utan betalar över postgiro eller med check glöm inte att ange att beloppet avser jubileums
skriften. Postgironummer 90 00 11-8.
Organ för Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka nr 8 1981 årgång 44 Ansvarig utgivare: Tord Axelsson Redaktör: Lars-Erik Hult Förbundskansli:
David Bagares Gata 3, I tr, Sthlm Postadress: Box 3196,
103 63 Stockholm Telefon 08-23 15 30 Postgiro: 90 00 11 - 8 Tryckeri:
Axlings Tryckeri AB.
Södertälje Prenumerationspris:
Helår 45:—. Medlemspren. 25:—.
UR INNEHÅLLET:
Guldet — metallernas konung
Sid. 4
Saklighet och psykologi skall omvända rökarna Sid. 8
Långtidsfall bakom ökningen av sjukfrånvaron
Sid. 9
Utslagningen på arbetsmarknaden
— alla måste ta socialt ansvar Sid. 10
Rekreationsresa till Kanarieöarna Sid. 12
Hänt sen sist Sid. 14 Bildkryss Sid. 17
RHL-information Sid. 18
Omslag: Här överlämnar en glad kille en sensommarbukett till hela läsekret
sen.
Foto: Conny Magnusson.
Stoppa
försämringen!
Den mångomskrivna besparningspolitiken riktas nu i än högre grad mot sjuka, handikappade och äldre.
HCKs påpekande om att ökad självrisk inom sjukför
säkringen skulle leda till mycket allvarliga konse
kvenser för våra medlemmar kan inte nog understry
kas. Liksom att det skulle drabba människor som re
dan till stor del lever på marginalen.
Också förslaget om att ersätta sjukförsäkringen med sjuklön kommer att få allvarliga konsekvenser för landets handikappade om det genomförs.
Det blir jobbigt för dem som går på kortbehandling och som behöver en återhämtningsdag för att åter kunna fungera i förvärvslivet. Effekten kan bli att de går sjuka till sina arbeten med nedbrytande konse
kvenser som följd. Jag tror att det nuvarande systemet bidrar till att minska antalet förtidspensioneringar liksom att det begränsar akut- och intensivvården. Re
geringen är inne på villospår om man på det här sättet försöker spara litet av de 12 miljarder som man i miss
riktat nit föresatt sig.
Protester kommer från många håll. Så avvisar till exempel Försäkringsanställdas förbund bestämt för
slaget om att införa karensdagar. Man menar att det finns andra sätt att spara exempelvis genom att satsa på bättre rehabilitering för att minska den kostnads
krävande och socialt förödande långtidsfrånvaron.
Det är beklagligt att företrädare för regeringen ut
talar sig för karensdagar under pågående remisstid för sjukpenningkommitténs betänkande. Allmänt betrak
tas tillvägagångssättet som ett allvarligt avsteg från den svenska demokratiska traditionen inom utred
ningsväsendet.
Låt oss uttala en from förhoppning om att det sunda förnuftet till slut måtte segra.
Tord Axelsson
HI
.•X.
¿’M I ■
& ■ ■
1
? W’wsi
Sture Wahlström:
GULDET — Metallernas konung
I de allra äldsta sagorna och sägnerna omtalas guldet. Det torde vara den äldsta kända och bru
kade metallen. Gamla egyptiska målningar från 4 000—5 000 år före vår tideräknings början visar att guld då var välkänt. Det omtalas också i Gamla testamentet, t ex vid den dyrbara ut
smyckningen av Salomos tempel. Genom sin vackra färg och glans och sin oföränderlighet blev guldet självklart en mycket eftertraktad metall till smycken och prydnader samt mycket tidigt också en värdemätare. Redan under konung Menes i Egypten (3 400 år f Kr) förordnades att 1 del guld skulle motsvara 2 1 / 2 del silver. Det och mycket annat framgår av Sture Wahlströms intressanta artikel.
De äldsta fyndorterna för guld var troligen Nubien och Tracien. Från Gallien och Kärnten fick romarna mycket guld, och i Spanien ägde de guldverk, som lär ha sys
selsatt mer än 60 000 slavar. Persien och Indien var också tidigt kända för en bety
dande guldproduktion.
Begäret efter guld har varit en drivfjäder till många djärva företag, t ex erövrandet av Mexico och Peru, där väldiga guldskat
ter rövades'från urinvånarna och senare även gruvdrift i stor skala kom i gång.
Vid slutet av 1700-talet upptäcktes guld i Uralområdet, och under senare hälften av 1800-talet fann man guld i Kalifornien, Nevada, Australien. Sydafrika och Alaska,
dit guldtörstiga äventyrare från hela värl
den strömmade. Stora guldfyndigheter har under innevarande sekel också gjorts i Si
birien.
I Sverige började man redan på 1500-ta- let hämta upp smärre guldkvantiteter vid Alseda, Ädelfors och Falu gruva, och 1924 upptäcktes Bolidengruvan.
Staten stämplade och garanterade Ursprungligen mättes guldets och silvrets värde medelst vägning på vanligt sätt: man högg av bitar av spiralringar eller avlånga metallstänger och vägde dem. Men allt ef
ter som handeln utvecklades, blev detta tillvägagångssätt för besvärligt, och man
började prägla mynt. I de gamla kulturlän
derna Assyrien, Babylonien och Egypten kände man inte till ett ordnat myntväsen
de; först i de forngrekiska staterna uppstod ett dylikt och det har sedan blivit bestå
ende. Staten satte sin stämpel på guld- eller silverstycket och garanterade därigenom att det ägde en viss vikt och ett visst värde.
I dag använder vi inga guldmynt. De finns dock att beskåda på museer och hos mynthandlare. Samt naturligtvis hos mas
sor av samlare i alla länder.
Mynt av koppar och silver är det många som samlar, men för att samla guldmynt krävs det förvisso att man är kapitalstark.
För svenska guldmynt från början av
1800-talet kan man i dag få betala mellan 30 000 och 40 000 kronor. Tjugokronors guldmynt från sekelskiftet och fram till 1925 kostar mellan 5 500 och 7 500 kro
nor.
Huvudparten av 1925 års guldmynt kvarligger i Riksbankens valv i form av svensk guldreserv. Guldmyntfoten över
gavs i Sverige 1931.
Emellertid är det ju inte bara guldmynt som är eftertraktade i dag. Allt av guld har under de senaste åren stigit våldsamt i värde. I tidningarnas annonsspalter form
ligen skriker både seriösa och oseriösa kö
pare efter guldföremål av alla tänkbara slag.
Mest tänjbara metallen
Guld heter på latin aurum, och därav här
leder sig dess kemiska beteckning Au. Det är den mest tänjbara av alla metaller; det kan utvalsas till blad av endast 0,0001 mm tjocklek, och av 1 gram guld kan dras en tråd av 1,2 kilometers längd. Med kvicksil
ver legerar guld sig lätt till en gråvit massa.
Man bör därför inte ha guldringar på sig när man handskas med kvicksilver.
Guldet förekommer så gott som uteslu
tande rent i naturen, insprängt i bergarter, vanligen i så finfördelad form att man har svårt att upptäcka det ens med ett försto
ringsglas. När sådana bergarter förvittrar och det bildade gruset bortspolas av regn
vattnet, avsätter sig de frigjorda tunga guldkornen i flodfårorna inte långt från bildningsstället. De små guldkornen hakar härvid ofta ihop sig till större klumpar, nuggets. För en del år sedan fann man i Australien en guldklump som vägde 124 kg!
Ur guldförande sand kan som bekant guldet utvinnas genom vaskning. Den lät
tare sanden spolas då bort, medan de tyngre guldkornen stannar kvar. Denna urgamla och primitiva metod används fortfarande på åtskilliga håll. Annars låter man numera den uppslammade sanden rinna över kvicksilver, som tar upp större delen av guldet, varefter resten utlöses med en cyanidlösning. Guldet utvinns se
dan ur kvicksilverlegeringen genom av- destillering av kvicksilvret och ur cyanid
lösningen genom utfällning med zink. På detta sätt utvinns det mesta guldet. En stor del utvinns emellertid även på metall
urgisk väg som biprodukt vid upparbet- ning av koppar- och blymalmer.
Våld och död i guldets spår
Guld används nu liksom tidigare huvud
sakligen till smycken och prydnadsföre
mål. På grund av sin mjukhet används det aldrig enbart utan alltid legerat med kop
par eller silver. Guldhalten anges härvid i karat, dvs i tjugofjärdedelar av legeringens vikt. Ofta överdras billigare metaller med ett tunt guldskikt genom plätering eller elektrolytisk förgyllning. Endast en ringa mängd guld finner praktisk användning — bl a för färgning av glas, till guldtryck på
M'iii®^
: ; ;;ii i iii-<iii-;gi;;l;i;i;;. ii
: ili
■. 111.■
■H.i
.I
Illi; . . ■
- 1111 11
I
.
lil y , ! I 1|111® •11111®; 1
W . -1 ■" 'W
j|||
FB1
i*i j
---1 11®|®ililiííiiifii; -;ii-iii:ii'i-iiii.;i 1 i;®ii.® ii ';i ®■ ;
* ...
Bilden högst upp visar en guldsmedsverkstad från 1500-talet och den nedan guldtackor för miljoner.
En guldgrävare frän den s k romantiska ti
den, som kanske inte alls var så romantisk.
bokryggar och vissa andra trycksaker.
Även inom fotoindustrin har man i vissa tekniska sammanhang användning för guld. Annars är det ju silvret som här är den helt dominerande metallen.
Massor av blod har flutit för guldets skull. Under flera sekler försåg sig spanjo
rer och portugiser rikligt med "den röda metallen" från flera av de sydamerikanska staterna, och vid upptäckten av varje ny guldfyndighet har våld och död följt i dess spår.
Även om vi nutidsmänniskor fått åtskil
ligt annat att intressera oss för än guld, så är det ändå alltjämt något alldeles särskilt med "metallernas konung". Varken uran, platina, krom, volfram, silver, koppar, tenn eller platina förmår väcka samma in
tresse och entusiasm som rent guld. En
dast ädelstenarna kan i någon mån kon
kurrera med guldet. Men även dessa gör sig ju oftast bäst i sällskap med guld.
Högsta priset för guldservis
Världens hittills högsta pris för en enstaka del av en guldservis är 40 000 pund. Pjä
sen var en tekanna, tillverkad i Skottland 1736. Den såldes på en av Christies auktio
ner i London 1967.
Den största dolda guldskatt som någon
sin påträffats bestod av mer än 1 200 guld
mynt från Edward IV:s regeringstid och hade ett värde av mer än 7 miljoner kro
nor. Den hittades av en viss John Craugh- well i Fischpool i England.
Pä havsbottnen finns massor av guld i genom tiderna förlista fartyg. Tre norska grodmän hittade sommaren 1972 vid Runde utanför Älesund en guldskatt vä
gande totalt över 400 kg. Den omfattade ca 40 000 mynt, av vilka 6 000 var guld
mynt. Fyndet härrörde från den hol
ländska ostindiefararen "Akerendam”, som förliste vid Runde den 8 mars 1725.
Det land i världen som har den största valutareserven i guld är USA.
Världens största guldlager finns i Fede
ral Bank på Manhattan i New York. Där
B
Mnmiekista av guld med inlagda ädelste
nar och emaljarbeten. Den innehöll Tut- anch-Amons kvarlevor.
fanns för några år sedan guld till ett värde av 14 miljarder dollar. Guldet förvaras för utländska central- eller statsbanker och lig
ger i ett valv 26 meter under gatunivån.
Förtroendet för guldet som värdemätare har inte rubbats, trots guldmyntfotens upphävande och guldmyntens för
svinnande, utan har snarare stärkts genom den orostid världen nu genomgår. Metal
lernas konung, ”det snöda guldet", kom
mer nog inte att detroniseras i första taget.
i
il
áiáaiíttíiiii
_ t ’ ■ ÿÿ-j - * ’•/
■
På tidigt 1800-tal vaskade man guld med hjälp av vattenledning och sail.
Rolf Utberg, HCK:
Handikappade
lika fjärran jämlikhet som på låginkomstutredningens tid
— Politiker, vad har ni gjort under 70-talet för handikappades jämlikhet? Den frågan ställde HCK:s kanslischef Rolf Utberg i ett anförande i Örebro. Aktuella undersökningar visar att ut
manande klyftor från 70-talets början alltjämt består. Det visar att det behövs en ny jämlikhets
debatt.
Sverige är utan tvivel ett gott land, fort
satte han. Men det gäller främst för de fris
ka, starka, med god utbildning och arbete.
Har man en funktionsbegränsning, ett handikapp av något slag, är det annor
lunda. Det är en myt, att alla omfattas av välfärd och goda levnadsvillkor. En myt som det är dags att sticka hål på.
Statistiska Centralbyrån nu publicerade rapport "Handikappad — delaktig och jäm
lik?” visar att det råder en skrämmande ojämlikhet i levnadsvillkoren mellan handikappade och övriga.
Genomgående har handikappade sämre hälsa och drabbas oftare av långvariga sjukdomar — utöver sitt handikapp — än befolkningen i övrigt. Det föreligger stort vård- och rehabiliteringsbehov. Handikap
pade har också en markant kortare utbild
ning. 1 den mån man har arbete är det till övervägande del i kroppsarbeten, ofta i tunga och ohälsosamma miljöer.
Diskriminerande
Diskrimineringen på arbetsmarknaden är väl känd. Nu bekräftar SCB-rapporten att antalet förvärvsarbetande bland handi
kappade är avsevärt mycket lägre än hos jämnåriga i övrigt.
Statussymboler i välfärden, som som
marstuga, bil och båt, är också något som handikappade har i betydligt mindre ut
sträckning. Och man bor sämre, alltför ofta på institution, och till och med utan att det föreligger behov. Handikappade skulle i betydligt större utsträckning kunna klara ett eget boende.
En kort sammanfatting av SCB-rappor- ten visar, säger Rolf Utberg, att handikap
pade är fattigare än andra och att fattiga lättare blir handikappade.
En kuslig realitet är att klyftorna till an
dra består. Låginkomstutredningens redo
visningar 1970 pekade på den stora ojäm
likheten. Nu ser vi att dessa klyftor består, och vissa fall till och med vidgats, exem
pelvis vad det gäller utestängningen från arbetslivet.
Utestängda frän information
Lägger vi därtill hur handikappade ute
stängs från information och samhällsdebatt blir bilden ännu mörkare. Synskadade sak
nar dagstidningar, döva och gravt hörsel
skadade utestängs från många TV-pro- gram och språkligt handikappade har svårt att förstå mycket av samhällsinformatio
nen.
Detta säger oss att det mitt i den svenska välfärden finns stora grupper som lever på marginalen för livets nödtorft, utan att kunna tillgodogöra sig det som andra be
traktar som självklart.
Vårt krav på delaktighet-jämlikhet inne
bär att vi begär lika del i det som andra re
dan uppnått. Vi begär bara detta, vi begär inga särskilda förmåner.
Den slutsats vi inom Handikappförbun
dens Centralkommitté drar av SCB-rap
porten är att vi måste få en ny bred jämlik
hetsdebatt. I sin grund handlar detta om rätten till demokrati. Ojämlikheten skapar begränsningar i möjligheten att tillvarata de demokratiska rättigheterna.
I denna debatt måste det klargöras att en avsevärd del av de här problemen har sin grund i förekomsten av fysiska och psy
kiska handikapp liksom svag social och ekonomisk ställning, slutade HCK:s kans
lichef. •
Nya lagar om handikapp
Nya lagar och förordningar med anknyt
ning till handikapp trädde i kraft den 1 juli 1981. Här följer ett utdrag med särskilt in
tresse för våra medlemmar.
Ökat skydd för höga läkemedels
kostnader m m
Genom lagen om begränsning av läkeme
delskostnader m m förstärks skyddet mot höga kostnader för personer med stort be
hov av sjukvård och läkemedel. Skyddet gäller såväl läkar- och tandläkarordinerade läkemedel som läkarvård och sjukvår
dande behandling i privat och offentlig öp
pen vård. Skyddet inträder när en person har betalat avgifter för 15 läkemedelsinköp eller besök hos läkare m fl. Han blir där
efter befriad från kostnader för yttetligare läkemedel och vårdbesök.
Befrielsen gäller under en tolvmåna- dersperiod räknat från första inköpet eller
besöket. Den nuvarande kostnadsfriheten för läkemedel vid vissa sjukdomar behålls för den som inte väljer att betala avgift även för dessa läkemedel inom det nya systemets ram. För barn i samma familj gäller ett gemensamt kostnadstak efter 15 inköp eller sjukvårdsbesök.
Ändringar i förordningen om anställning med lönebidrag
Genom ändringarna införs möjligheten att lämna ett högre lönebidrag än vad som normalt utgår, i samband med att en ar
betstagare övergår från skyddat arbete till anställning på den reguljära arbetsmarkna
den. Dessutom blir den hittills bedrivna försöksverksamheten med förhöjt lönebi
drag för ungdomar som är under 25 år och som har svårt handikapp permanent. Änd
ringen trädde i kraft den 1 juli 1981.
Höjning av vissa pensionsförmåner Genom ändringar i lagen om allmän för
säkring höjs barnpension, barntillägg och handikappersättning. Förmåner som tidi
gare utgått med 25, 30, 40, eller 60 pro
cent av basbeloppet höjs med en procent
enhet.
Ändringar av läkarvårdstaxan m m Ändringar av läkarvårdstaxan och taxan för sjukvårdande behandling innebär bl a att arvodesnivån höjs med i genomsnitt 4.3 resp. 9,7 %. Patientavgiften innebär att arvodesnivåerna höjs med i genomsnitt 10,2 % för tandläkares åtgärder m m och med 8,6 % för tandtekniska arbeten. Kost
naden för patienten höjs med motsvarande procentsatser. Ändringen innebär vidare bl a att vissa kompetenskrav införs för rätt till tandvårdsersättning för tandtekniska arbeten, att beloppsgränsen för förhands- prövning av behandlingsförslag höjs samt att ersättning för uteblivet besök hos tand
sköterska med särskild tilläggsutbildning införs.
Saklighet och psykologi skall omvända rökarna
Högst 15 proc tobakskonsumenter år 2 000 målet
Ingen skall mot sin vilja kunna utsättas för obehag och hälsorisker av tobaksrök i offentliga lo
kaler och i ”gemensamhetslokal där han har rätt eller skyldighet att vistas”. Det föreslår den 1977 tillsatta tobakskommittén i slutbetänkandet ”Minskat tobaksbruk” (SOU 1981:18). Ut
redningen vill vidare höja tobaksskatten och använda den som ett hälsopolitiskt instrument. To- baksannonsering bör förbjudas och reglerna skärpas för annan marknadsföring av tobak, t ex på förpackningarna.
"Den som fått kunskap om tobaksbrukets skadeverkningar kan inte annat än önska att bruket helt försvinner”, fastslår utred
ningen. Dess slutmål är "en nivå som lig
ger så nära ett totalt avskaffande som det är praktiskt möjligt”.
Samtidigt är utredningen medveten om att tobaksbruket är en socialt djupt rotad konsumtionsvana som inte kan utplånas med några enkla, snabbverkande åtgärder.
Mot den bakgrunden ställer kommittén upp följande delmål:
— Så få som möjligt skall någonsin börja använda tobak.
— Så många som möjligt skall sluta an
vända tobak.
— En allmän förståelse skapas för vik
ten av minskat tobaksbruk.
— Den totala tobakskonsumtionen bör minskas till ett vanemässigt användande hos högst 30 proc av den vuxna befolk
ningen senast 1990 och hos högst 15 proc senast år 2000.
Inbromsning kring 1970
Under de senaste 15 åren, konstaterar kommittén, har andelen dagligrökare av cigarretter bland män ökat kontinuerligt fram till 1969. Därefter kom en tydlig minskning som fortfarande pågår. Bland kvinnorna ökade motsvarande andel fram till 1970 varefter ökningen avstannade.
Det är dock för tidigt att säga om denna stagnation är början till en minskning.
I yngre åldrar röker för närvarande fler kvinnor än män. Bland skolelever har rök
ningen minskat tydligt under 1970-talet.
En betydande minskning hos pojkar skall dock ses mot bakgrunden av att snuskon
sumtionen ökat.
Kommittén är fullständigt övertygad om att alla former av tobaksrökning innebär allvarliga hälsorisker. Även bruk av snus och tuggtobak har visats innebära risk för vissa skador. Tobaksbruket har enligt ut
redningen beräknats ha samband med minst 8 000, dvs vart tionde, dödsfall årli
gen i Sverige.
Utredningen konstaterar att arbetsmeto
derna för att nå dessa mål måste bli "en
svår balansgång mellan å ena sidan vad som sakligt sett vore önskvärt och vad som tillgrips mot andra hälsofaror, och å andra sidan vad som är praktiskt och politiskt möjligt".
”Konstruktivt åtgärdsprogram”
Ren skräckpropaganda avvisas och kom
mittén signalerar en ganska mjuk linje mot rökarna: "Det sociala trycket på tobaks- brukarna bör inte bli alltför hårt. En all
män insikt om den etablerade tobaksbru- karens situation och särskilda svårigheter bör skapas. Restriktiva åtgärder bör vidtas med urskillning. Alla åtgärder bör utfor
mas så att de snarare framhäver det posi
tiva i att inte använda tobak än det nega
tiva i tobaksbruket.”
För att förhindra att barn och ungdomar över huvud taget börjar med tobak vill ut
redningen skapa en rökfri miljö från den förebyggande mödravården upp till och med skolan och fritidssektorn.
All personal inom mödra-, förlossnings- och barnhälsovården bör snarast möjligt i grund- eller fortbildningen få kunskaper för att bedriva tobaksupplysning och hjälp till rökavvänjning i sin ordinarie verksam
het. Barnomsorgspersonalen bör få sär
skild utbildning i hälsofostran. Lokalerna bör i princip göras rökfria.
Ett nytt övergripande ämne, "hälsofo
stran”, skall tillföras skolan som en ut
veckling av nuvarande ANT-undervisning (alkohol, narkotika, tobak). Detta ämne bör ingå i all lärarutbildning, mer omfat
tande för lärare i natur- och samhällsori
enterande ämnen. En central rekommen
dation om tobaksfri skola bör utfärdas.
Rökrutorna bör inte finnas längre i grund
skolan vid 1980-talets slut.
Även fritidsledarutbildning i samhällets regi bör innehålla hälsofostran. Organisa
tioner, ”vilkas verksamhet berör ungdo
marnas miljöer", bör få samhällsstöd för arbete mot tobaksbruket.
Stöd till avvänjning
Information är ett av de huvudvapen ut
redningen tänker sig för att bryta tobaks
vanorna i befolkningen. Den grundläg
gande medicinska informationen behöver dock kompletteras med "psykologiska och sociologiska aspekter på tobaksvanan och dess brytande, praktiska råd och tips samt annan information på en mer personlig nivå som kan motivera till och stödja to- baksvaneförändringar i riktning mot min
skad konsumtion”.
Litet mera konkret tänker sig utred
ningen att sjukvårdshuvudmännen skall få regionalt ansvar för informationen, även riktad information genom t ex utbildning av nyckelpersoner. Landstingen och mot
svarande kommuner rekommenderas också att snarast möjligt starta minst en to- baksavvänjningsmottagning i sitt respek
tive område.
Läkarutbildningen, och övrig utbildning av vårdpersonal, bör vidare ses över för att inte bara öka de faktiska kunskaperna utan också för att öka medvetandet om den egna attityden och det egna tobaksbrukets betydelse. Stöd till tobaksavvänjning bör enligt utredningen tas in som en del av vårdpersonalens dagliga arbete, särskilt inom primärvård, företagshälsovård och skolhälsovård.
Indexregierad tobaksbeskattning Tobaksbeskattningen bör enligt utred
ningen i princip ses som ett hälsopolitiskt instrument och användas för att dämpa konsumtionen. Skatten bör höjas så att 1970 års relativa prisnivå på tobaksvaror återställs. Snus och cigarrettpapper bör bli relativt dyrare än hittills.
Utredningen vill också ha ett system med årliga höjningar av tobaksskatterna — priserna skall öka minst i samma grad som konsumentprisindex. Cigarretter som ger mer än genomsnittliga halter av kolmo
noxid, ”tjära” och nikotin bör beläggas med extra hög skatt. Dessutom rekom
menderas föreskrifter om gränsvärden för vissa ämnen i tobaksvaror eller tobaksrök.
Utredningen föreslår en lag om rökför-
Forts sid20
Rapport från socialstyrelsen:
Långtidsfall bakom ökningen av sjukfrånvaron
Starkt samband mellan sjukdagar och låg lön
Utvecklingen och fördelningen av de långa, läkarkontrollerade sjukfallen har central betydelse i ett hälsopolitiskt perspektiv. Långtidsfallen, 20 dagar eller mera, svarar för 70 proc av samtliga sjukskrivningsdagar och ligger bakom den övervägande delen av de senaste årens ökning av sjukfrånvaron. Till den slutsatsen kommer socialstyrelsen i rapporten ”Sjukfrånvaron i Sverige
— en kunskapsöversikt”.
Rapporten (Socialstyrelsen redovisar 1981:6) konstaterar att sjukförsäkringen är ganska ojämnt utntyttjad av de försäkrade.
Vid mitten av 1970-talet hade ca 40 proc av befolkningen i förvärsarbetande åldrar inte någon sjukskrivningsdag under ett år.
Hälften av den sjukpenningförsäkrade be
folkningen noterade fyra eller färre sjuk
dagar per år.
Dessa fakta kan jämföras med det sk sjuk- • talet (samtliga sjukpenningdagar under ett år dividerat med antalet försäkrade), som ligger på drygt 20. Sjuktalet har ökat med ca 10 dagar sedan 1955 när sjukförsäk
ringen blev obligatorisk.
Långtidsfallen — 30 dagar och däröver
— svarar för 70 proc av alla sjukskriv
ningsdagar medan sjukskrivningar upp till en vecka svarar för mindre än 15 proc.
Enligt rapporten är korttidsfrånvaron tämligen slumpmässigt fördelad i befolk
ningen. Analyser visar bl a att småbarns
föräldrar inte är mer korttidsfrånvarande än andra. Inte heller verkar arbetsmiljön ha mer än marginell betydelse i detta sam
manhang.
Fem problemgrupper
Hälsopolitiskt. konstaterar rapporten, är alltså långtidssjukskrivningarna av central betydelse. Särskilt understryks de stora skillnader i sjukfrånvaron som finns mel
lan olika social- och yrkesgrupper.
Sammanställningen framhåller fem större befolkningsgrupper med svårare medicinska och/eller sociala problem än andra:
— Människor som tidigare varit gifta (frånskilda, änkor, änklingar) har relativt högre sjukfrånvaro än andra — även bort
sett från effekterna av miljöfaktorer, ålder och kön.
— Bland unga förvärvsarbetande har sjukfrånvaron under de senaste 10 åren ökat kraftigare än för andra åldersgrupper.
Närmare analyser av detta fenomen efter
lyses i rapporten.
— För heltidsarbetande finns ett starkt samband mellan låg inkomst och många sjukdagar respektive sjukfall per år. In
komsten i sig förklarar inte fenomenet utan rapporten antar att olika inkomster speglar olikheter i förhållandena på arbets
platserna.
— Vissa ”belastningsfaktorer” i arbetet
(rhû 1
ger tre till fyra gånger fler sjukpenningda
gar per år. Det gäller tunga lyft, ensidiga arbetsrörelser, olämpliga arbetsställningar, skakningar och vibrationer samt fysisk an- strängnning.
— Yrkesgrupper som berörs av luftföro
reningar — gas, damm, rök eller dimma — har avsevärt fler sjukpenningdagar än an
dra. Det gäller framför allt anställda inom järn-, stål- och metallverken.
Senast tillgängliga uppgifter om orsaker till sjukskrivningar, från 1970, visar att andningsorganens sjukdomar — framför allt influensa och förkylningar — helt do
minerar.
Dessa sjukdomar har också huvuddelen av sjukpenningdagarna vid korta sjuk
skrivningar. Bland de längre, läkarkontrol
lerade sjukskrivningarna är sjukdagarna mer jämnt fördelade på olika sjukdoms
grupper.
Forts sid 20
Skultuna
Messingsbmk
Populärt resmål i Västmanlandär Skultuna Mässings- kammaremed utställning av gammal mässing.
Fabriksförsäljningav mässing, kokkärl och folie till låga priser.
Öppettider:
tisdagar och torsdagar kl 16.00—18.00
söndagar kl 12.00—15.00
Gratis entré och parkering.
För gruppbesök ordnas guidning efter överenskom melse per tel nr 021-750 80.
Utslagningen på arbetsmarknaden
— Alla måste ta socialt ansvar
• 1990 kommer 400 000 människor att vara förtidspensionerade
• 300 00 är längtidssjukskrivna
• 300 000 kommer att stå utanför den reguljära arbetsmarknaden, vara sysselsatta i skyddat arbete och beredskapsarbete eller gå arbetslösa.
• 1 miljon människor kommer 1990 med andra ord att stå utanför arbetsmarknaden om denna utveckling tillåts fortsätta.
Detta sägs i en LO-rapport, Solidarisk per
sonalpolitik. som utarbetats av en arbets
grupp inom LO.
Aspekter
Rapporten presenterar förslag till åtgärder för att förhindra utslagning och utestäng
ning av människor från arbetslivet. Rap
porten tar ett samlat grepp om personalpo
litiken utifrån en rad aspekter, företagsde
mokratiska, arbetsmarknadspolitiska, so
cial- och familjepolitiska och utbildnings- politiska.
De krav på åtgärder för att förhindra ut
armning, utslagning och utestängning från arbetslivet som föreslås riktar sig både mot företag och förvaltningar, mot samhället men också mot den egna fackliga organi
sationen.
Rätten till arbete åt alla kombineras med krav på anpssning av arbetsplatser och ar
betsuppgifter. Något som rapporten kallar arbetslinje.
Förtidspensioneringen kan ses som en välfärdsåtgärd eftersom den är ett viktigt led i en försvarslinje. Den kan samtidigt ses som ett tecken på att arbetslinjen, inte har kunnat genomföras.
Handelsvara
Rapporten ser det som ett gigantiskt slöseri att inte ta till vara människors vilja till ar
bete. Kraven på rätt till arbete riktas därför i första hand mot den ekonomiska ordning i samhället, som ser arbetet som en han
delsvara som kan köpas och säljas.
I rapporten redovisas de varierande för
hållanden som råder på arbetsplatserna och som gör att LO-medlemmarna i en helt annan omfattning än tjänstemän och akademiker utsätts för sådana påfrest
ningar att de på sikt hotas att stötas bort ur arbetslivet. Det gäller grundläggande bris
ter i arbetsmiljön såsom buller, smuts, ke
miska, explosiva och brandfarliga ämnen, tunga lyft m m.
Några exempel får belysa det:
Drygt 34 procent av arbetarna utför dagli
gen tunga lyft mot 5,7 procent av tjänste
männen och 1,8 procent av akademikerna 18 procent av arbetarna tvingas dagligen arbeta i öronbedövande buller mot 1,1 procent av akademikerna.
47,3 procent av arbetarna arbetar med far
liga ämnen mot 19,3 procent av tjänste
männen och 13,3 procent av akademi
kerna
Över 22 procent av arbetarna arbetar i svårt smutsande arbeten mot 3,3 procent av tjänstemännen och 0,8 procent av aka
demikerna
Över 60 procent av alla arbetsolycksfall in
träffar i tillverkningsindustrin.
Det är i dessa arbetsförhållanden som utarmning och utslagning ur arbetslivet grundläggs, konstaterar LO-rapporten.
Utslagning
I rapporten sägs direkt ut att de långa sjukskrivningarna och de många förtids
pensioneringarna är symptom på den ökande utslagningen ur arbetslivet.
Samband finns mellan ökad förtidspen
sionering och bosättning, samtidigt som skillnaderna även är stora mellan olika yr
kesgrupper. Arbetsvillkoren i vissa yrken slår igenom dels genom att arbetsmiljö
problem ger upphov till skador och sjuk
domar, dels genom att en hård arbetsmiljö gör det svårare att fortsätta arbetet om man har drabbats av en viss sjukdom eller ett handikapp.
Krav
uppmärksamheten har på senare tid riktats mot att företagen mer och mer överlämnar ansvaret för utslagna och utestängda män
niskor på samhället. Ökningen av utbetal
ningarna av sjukpenning till långtidssjuka och förtidspension under 70-talet har tagit i anspråk närmare 3 procent av lönesum
man. Kostnaderna för längtidssjukskrivna och förtidspensionerade motsvarar en ar
betsgivaravgift på 7 procent medan ersätt
ningen för skyddat och halvskyddat arbete motsvarar en arbetsgivareavgift på 2 pro
cent.
Trots detta och trots att det i hög grad är förhållandena inom arbetslivet som föror
sakat den ökande utslagningen har sam
hället, t ex arbetsförmedlingarna och för
säkringskassorna, inte kunnat använda sitt inflytande till att påverka företagen. Där
emot har de ofta satt hård press på de ar
betssökande. Åtgärder har m a o vidtagits för att anpassa de arbetssökande efter ar
betsplatsernas krav, men sällsn tvärtom.
LO-rapporten föreslår att företagen ålägges att ta ett större socialt ansvar vid rekrytering och uppläggning av produk
tion och arbetsorganisation. Det kan åstad
kommas genom
skärpt lagstiftning och effektivare sam- hällskontroll eller stöd/stimulans från samhällets sida
ökat inflytande för de anställda Exempel på åtgärder är
förbättrad verksamhetsplanering i företa
gen
fackligt inflytande över produktion och ar
betsorganisation
facklig bestämmanderätt över arbetstidens förläggning
rättvisare fördelning av företagens intern
utbildning
förstärkt verksamhet med anpassnings- grupper
främjandelagen bör också ändras så att an- passningsgrupperna skrivs in i lagen och att företagen blir skyldiga att inrätta an- passningsgrupper.
Facket
De fackliga organisationerna måste också vara beredda att ta ett större socialt ansvar för att motarbeta utslagning. Det kan inne
bära påfrestningar på organisationen och ökade krav på solidaritet från de fackliga medlemmarnas sida.
Facket på arbetsplatserna måste ut
veckla ett socialt kontaktnät. Bygga upp ett kamratstöd för att hjälpa arbetskamrater som har det svårt och som utan detta stöd skulle hotas av utslagning.
Attityder
Facket och dess medlemmar måste också arbeta för att förändra attityderna till t ex handikappade, invandrare, äldre männi
skor och kvinnor som söker sig ut på ar
betsmarknaden.
Samordna
Samhällets insatser för att förebygga ut
slagning i form av långtidssjukskrivning måste öka. Rapporten konstaterar att sam
hällets insatser idag sätts in alldeles för
Lungans dag i Vetlanda: Handikappåret 1981:
Rökning värre
än industrins föroreningar Slitsamma år i gruvan
Koloxid från industrin anges till 60 enheter medan en enda cigarrett medför att rökaren får i sig 42 000 enheter. Det var detta och många andra fakta som dok
tor L Maroti, Lungmedicin, Jönköping, kunde delge publiken vid ”Lungans dag” i Vetlanda. En stor publik hade
missionskyrkan.
Astmatikernas situation var det första dok
tor Maroti tog upp. Deras antal är 200 000 och bland dessa kan man påvisa allergier i 30 % av fallen.
Utlösande faktorer kan vara allergener, såsom pollen, djurepitel etc, eller irritanter i form av kall luft, avgaser, cigarrettrök, parfym m m. Vanligaste orsaken är infek
tion.
samlats till arrangemanget som hölls i
basmedicinering. Att sluta röka samt lära rätt andningsteknik och avslappning är också viktig. Om man accepterar sin sjuk- fom blir det lättare att leva med den. Man bör dock inte laborera själv med mediciner utan i stället söka vård i tid.
Kronisk bronkit beror ofta på rökning och det är 4 % av Sveriges befolkning som har dessa besvär. Slutar man röka kan en
gav silikos- kärlkramp
1981 har ju proklamerats som handi
kappåret. Med anledning av detta rapporterar den samarbetskommitté för olika handikapporganisationer, som finns i Norberg, om Erik Gus
tavssons, norgergsbo sedan många år, olika handikapp. De består av silikos (stendammlunga) och kärlkramp, skriver Avesta Tidning.
Vid behandling av astma bör man i första hand ta bort orsaken. Få bort så mycket damm som möjligt och göra sig av med ev djur osv. Man bör använda en viss
sent, dvs redan när skadan är skedd.
Kostnaderna för förebyggande åtgärder i form av arbetsvärd, åtgärder för att för
bättra arbetsplatserna, förtidspensionering och långtidssjukskrivning måste betalas ur samma finansieringskälla. Först då får samhället möjligheter att avväga insatser mellan förebyggande åtgärder och mera passiva insatser.
— Finansieringen av arbetsvärden, sjukförsäkringen och förtidspensione
ringen bör samordnas, kräver LO-rappor- ten.
Ett annat krav är att den sociala ned- rustninen i samhället stoppas, en nedrust
ning som direkt motverkar de syften som eftersträvas i rapporten. Det gäller kravet på en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen, återinförande av karensdagar eller själv
risk i sjukförsäkringen. Även försäm
ringen av delpensionen kan få samma ef
fekt liksom den kommunala nedrust
ningen på områden som barnomsorg, färdtjänst och hemhjälp.
Förtidspension bör ersättas med rehabi- literingslön för människor under 30 år.
Denna bör vara lika hög som nuvarande förtidspension och knytas till krav på att samhället gör aktiva insatser för att rehabi
litera, den försäkrade.
Samarbete
Samtidigt bör försäkringskassorna bygga ut samarbetet med arbetsförmedling och yrkesinspektion. Försäkringskassan bör åläggas årlig rapporteringsskyldighet till Länsarbetsnämnd och yrkesinspektion. På det sättet skulle samband kunna upptäckas mellan t ex långvariga sjukskrivningar och förhållanden på arbetsplatsen. Det skulle i sin tur kunna bli en signal till yrkesinspek
tionen att prioritera sådana arbetsplatser
för sin tillsyn. •
viss förbättring ske. Besvären vid kronisk bronkit kan man få leva med 20—30 år, med andra ord livet ut.
Rökare tar stora risker
Doktor Maroti kom också in på lungcan
cer i sitt anförande och nämnde att 80 % av fallen kommer under behandling för sent. Sambandet rökning—lungcancer är påvisat och även s k passiv rökning inne
bär en viss risk. En storrökares maka kan t ex drabbas av lungcancer.
Ifråga om faran av rökning tog dr Ma
roti också exemplet att cyanväteförekomst från industrin anges till 10 enheter att jäm
föra med att en cigarrett har 1600 enheter cyanväte. Det ger ett mått på de stora ri
sker som en rökare tar. Doktor Marotis föredrag gav svar på en hel del av frågor som de andningshandikappade ställer sig.
Under kvällen berörde ordföranden Kerstin Sjöström i Hjärt- och lungsjukas förening Handikappårets motto "Full del
aktighet och jämlikhet”. Detta har inte de hjärt- och lungsjuka. Höga omkostnader för sjukvård och svårighetena på arbets
marknaden, t ex är fortfarande hinder för jämlikhet. Därtill kommer att vårdmöjlig- hetena försämrats kraftigt under senare år.
— Det är väl de många åren som under- jordsgruvarbetare som förorsakat mina sjukdomar, säger Erik Gustavsson. Det har varit slitsamt arbete med borrning och lastning och stendamm som andats in.
— Detta har medfört att jag känt mig utslagen i många år nu och är ganska svårt handikappad.
— Numera kan jag inte gå så långt om jag vill ut på samhället. Kan kanske ta mig fram 75 meter. Sedan måste jag vila mig på t ex en bänk, om jag skall få krafter att fortsätta min promenad.
— Så jag är ganska handikappad. Men ännu klarar jag mig själv, om än med svå
righet.
— Står under kontinuerlig läkarkontroll och hoppas att med läkarhjälp få tillbaka en del kondition och rörelseförmåga.
— Jag är nu 72 år gammal och är med
lem i lokalföreningen för Hjärt- och Lung
sjuka. Lokalföreningen omfattar regionen Fagersta-Norberg-Skinnskatteberg, berät
tar Erik Gustavsson.
Noteras skall att Erik Gustavsson var mycket aktiv i Spelet om Nor- bergsstrejken, så länge krafterna stod ho
nom bi.
Välkommen till
Sveavägen 41, Stockholm. Tel. 08/22 75 80
® studiecirklar
® föreläsningar
® konferenser
® debatter
® teater
• musik
• film
® utställningar
RHL:s rekreationsresa till
Playa del Ingles på Kanarieöarna
Nu är det åter dags att skicka in anmälan till RHL:S rekreationsresa till Kanarie
öarna. Resan går även i år till Playa del In
glés och sker i samarbete med Royal Tours och Serviceresor AB och liksom tidigare subventionerar RHL resan. Rekreationsre
san kostar brutto kr 2 800:— och efter sub
vention kr 2 300:— för våra medlemmar.
Till detta pris tillkommer obligatorisk rese- försäkring kr 74:— samt avbe- ställningsskydd kr 50:— per resenär.
Resan är på 14 dagar och svensk sjuk
sköterska och en färdledare från RHL medföljer under resan.
Liksom tidigare år har vi ett 40-tal plat
ser till vårt förfogande. De som tidigare deltagit i våra resor kommer även i år i an
dra hand vid uttagningen av deltagare till resan. Detta innebär således att de som
icke tidigare deltagit i våra rekreationsre- sor får större chans att komma med.
I priset ingår flyg Arlanda — Kanarie
öarna tor med Scanair DC8. inkvartering i bungalowanläggningar i Santa Fe i Playa del Inglés några mil utanför Las Palmas. I priset ingår inga måltider.
RHL svarar även i år för den kostnad som överstiger kr 100:— vid anslutnings
kostnader tor hemorten — Stockholm, då resan sker med järnväg ILa klass. Vi har icke möjlighet att bekosta anslutningsresor per flyg. För att detta erbjudande skall gälla måste anslutningsbiljetterna beställas genom RHL. För den som önskar sitt- eller sovplatsbiljetter, glöm ej ange på anmäl
ningsblanketten vilken dag och med vilket tåg ni önskar resa.
Resan startar söndagen den 22 no v
■
1981 med preliminär avgångstid från Ar
landa kl 09.00, ankomst till Las Palmas kl 11.30 lokal tid och återkomst till Arlanda beräknas ske söndagen den 6 dec kl 21.50.
Flygtiden är 6 timmar. Bussar från Stock
holms centrum till Arlanda International avgår från Vasagatan 6—12 (mitt emot Centralstationen). Avståndet från Vasaga
tan till utrikesterminalen är ungefär 45 km och restiden ca 45 min. Bussarna avgår 1 timme och 45 minuter före planets av
gång.
Den som önskar övernattningsrum i Stockholm före eller efter resan, får själv stå för den kostnaden, men vi kan ordna med rumsbeställning genom Serviceresor AB.
För den som är hjärt-, kärl- eller astma- sjuk erfordras läkarintyg som tillstyrker deltagande i denna rekreationsresa. Rek
reationsresa innebär att deltagarna skall klara sig på egen hand, men att vi har med en sjuksköterska som en trygghetsfaktor.
Någon form av behandlingsresa är det alltså inte fråga om. Här följer en beskriv
ning av resmålet:
Playa del Ingles ligger på södra Gran Canaria ca 55 km från Las Palmas. Den bofasta befolkningen är ca 5 000 och anta
let turistbäddar under högsäsong ca 70 000. Att hyra solstol på stranden kostar ca 4 kr/dag, hyrbil med fri körsträcka ca 90 kr/dygn, taxi inom orten ca 4 kr. till Las Palmas ca 85 kr och med buss ca 7 kr.
Det är gott om restauranger. Maten som serveras är genomgående av bra kvalitet och finns i olika prisklasser. Pröva en paella, spansk nationalrätt med ris, kyck
ling, musslor, hela räkor, bläckfisk och havskräftor eller hummer. I köpcentrum
”kasbahn" finns flera restauranger och ba
rer samt en mängd affärer och butiker.
Playa del Inglés har vuxit till den största semesterorten på Gran Canarias sydkust.
Det är inte svårt att inse varför när man ser stranden. Drygt fem kilometer lång ligger den där, med ljusgul, sammetslen sand och långgrunt klart vatten. Längst i söder uppgår den i Maspalomasöknens böljande dyner. Högsta dagstemperatur i nov är ca + 24“ och lägsta nattemperatur +18“
samt genomsnittlig vattentemperatur 19“.
Santa Fe I-Bungalow
Även i år kommer vi att bo i bungalowan
läggningen Santa Fe, som är centralt belä
gen i ett hotellområde med genomgångs- trafik ca 300 m från centrum och ca 900 m till Maspalomasstranden. Det är 1 våning högt med ca 300 bäddar, byggt år 1972
