Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
012345678910111213141516171819202122232425262728 CM
w-
w --■>
w
a ■
I
Mr 3I
^arsLÍ9S ¿
a
tri o 'y r- .JÖNKÖPING STOCKHOLM
June-Munktell
RESERVERAD ANNONSPLATS
HALMSTAD
MALMÖ
SUNDSVALL
Chr. Holms vid Lilla Torg
Förebyggande åtgärder God sjukvård Varaktig eftervård BORAS och SÖDRA
ÄLVSBORGS LÄN
Reinholds goda bröd
Birkagatan 28, Sveavägen 45 Götgatan 96, Nytorgsgatan 38
Saltsjöbanan, Slussen
Bengtssons Litografiska
23 2220 Sveavägen 90, Stockholm 23 22 20 MODERNT OFFSETTRYCKERI
BORAS och SÖDRA
ÄLVSBORGS LÄN
AB BREDIN & C:o — K1NNA Värme- och Sanitära anläggningar utföras fackmässigt under garanti --- Telefon 323 --- JUTELUMP
Säckar och juteväv köpes. Fördämnmgs- mattor, cisterner, sand- och torkgaltar säljas. Koksgrytor, Järnbalkar och Plåt
A. JÖNSSON & C:o Timmermañsgat. 47 - Stockholm
Tel. 43 03 59, 43 63 83
Aktiebolaget
Ludvig Anderson
KASTHALLS MATTFABRIK KI N N A
STOCKHOLMS LÄNS ERKÄNDA CENTRALSJUKKASSA
Sveavägen 61 — Stockholm TeL 2399 85
AB Halmstads Murbruksfabrik har
1) stora grusfyndigheter med förstklassigt material, 2) Hallands största och moder
naste sorteringsfabrik, 3) en kapacitet av c:a 30 kbm. per tim., 4) marknadens bil
ligaste priser, vilket borgar för säkra och förstklassiga leveranser såsom t. ex. till nybyggnaderna vid Malcus Verkstäder, Halmstads Järnverk och Nordiska Ma
skinfilt, där stora fordringar ställs på materialet.
Fabriken vid Wapnö Grustäkt, där även en tidsenlig cementvarufabrik är uppförd
Tel. 2143, 2849 Medlemskap i statsunderstödd
SJUKKASSA
är en ekonomisk tillgång, som Ni ej kan undvara. Skydda Eder själv och Edra
barn genom inträde i ortens erkända sjukkassa
HOLMS
är stans bosättningsaffär som har allt ihusgeråd, glas, porslin, keramik, slöjdvaror och borstar.
Ni får kvalitetsvarortilllåga priser när Ni köper hos
DE LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND, STOCKHOLM
har 136 lokalföreningar i landet och är Nordens största organisation för partiellt arbetsföra AKTIEBOLAGET JÖNKÖPINGS MOTORFABRÖi
Jönköping. Telegr.-adr.: Motor Telefoner: 197, 897
Marinmotor
för fiske-, frakt- o. passagerarefadyf
Aktiebolaget
Marks Jacquardväveri
Tel. 600 08 Björketorp TeL 600 08.
Tillverkar:
Möbeltyger, Duchatelltäcken, Gar
diner och Draperivaror i såväl bomull som konstsilke
Produktiv socialvård är samhällsekonom1
Effektiv arbetsvét NORRLANDS TRAVSAL^
glUlo’
avhåller å Bergsåkers Travbana vall, travtävlingar c:a 30 söndag Mars-Oktober 1951. Total*»1
630’*
63188 Pressrummet .. . 5$
Tel. Kontoret 4270 — Ban®a*_^<
AB Abrahamssons Snickerifabrik Smålands Taberg
Tel. 77, 277
Tillverkar byggnadssnickerier och levererar trävaror
Ät varje dag —
¿JÇnçLçrssotë
Kött-, Fläsk- °' Charkuter^
O. NORMANNS FRöHAND^
Etabl. 1885 . Skomakargat. 4. Tel. 201 78,781
Postgiro 14009 RESERVERAD ANNONSPLATS
Ütkommer varje månad
RIKSORGAN FÖR SVERIGES LUNGSJUKA
Nr 3. Mars 1951
14:e årgången
Ansvarig utgivare: Einar Hiller.
Redaktör: Sixten Hammarberg.
Ägare: De Lungsjukas Riksförbund.
Annonspriser: 1/1 sid. 275:—, 1/2 sid. 140:—, 1/4 sid. 75:—, småannonser 65 öre pr mm.
Prenumerationspriser: helt år 8:—, halvt år 4:50
Kon tro Ilmärke, la g Lig en skyddat
Huvudredaktionen t Stockholm:
Kocksgatan 15, Stockholm 4.
Telefon 4139 99 och 44 40 40.
Postgironr 95 00 11.
Lokalredaktionen i Malmö:
Kamrergatan 3. Tel. 753 44.
Postgironr 95 00 65.
Socialvård i världspolitisk skugga
1 sutvecklingen tenderar att ställa de världspolitiska da T 1Ven hel* * förgrunden. Press och radio ger oss nir^g Påminnelser om det kalla kriget och motsätt
as a rnehan nationerna. Kommentarerna kring å- gen S.^a^SVerksproposition och remissdebatten i riksda- teck^ck °C^sa helt i det kalla världspolitiska klimatets set en ^em^SS(lebattens första dag samlade helt intres- fr» rin8 deklarationerna om försvars- och utrikes- rna ^örst på den andra dagens afton, då åhörar-
* riksdagshuset var nästan tomma och radio- nec| ans högtalare och inspelningsmaskiner packats den’ °1 sociaiministem med en redogörelse från sitt fÖr sj h-.ent’ kl’ a‘ om bostadssituationen. Denna i och av de °£St hitressanta redogörelse kom helt i skuggan st°rp°litiska frågor, som tidigare debatterats.
sotn ögonblicksbild från riksdagsarbetet kan tjäna kesfr» kanSsPunkt för en kortare analys av några inri- 8°r, som närmast hör hemma inom socialvården.
v* 0
i (jen °istra allvar gör att statens budget helt går draj, . S^rünga besparingens tecken. Man skär ned och efter anslag och utgifter och söker med slagruta
^rtia^P ornraden, som kan ge inkomster. Socialrefor-
^åste 111" * stort sett, om än knappt, de anslag som
^rbättr’ ^en na^ot utrymme för utvidgningar och till i ¿ ^ar av reformerna vill man knappast släppa
^Uan ^e’ maste hü en noggrann avvägning Elbing b °k^a huvudtitlarnas anslagsposter, en sträng slag och and nödvändiga och absolut nödvändiga an- ftian s- u'■Sifter för statsverket. Rent generellt kan 1111 Uiast^ det ar högst betänkligt att socialvården e bindas av alltför stränga ekonomiska direk
tiv. Vår socialvård har nu hunnit till en viss mognad.
Man har fått erfarenheter av hur reformerna fungera i praktiken, och man kan klarare se var förbättringar och kompletteringar bör sättas in. Som exempel kan nämnas folkpensioneringslagen. Inom denna lag ha vi en särskild hjälpform, sjukbidrag, som i synnerhet är tillämpbar på lungsjuka. De praktiska erfarenheterna av den sistnämnda hjälpformen visa, att vissa katego
rier av lungsjuka på grund av nu gällande bestämmel
ser i lagen utestängas från den hjälp de reellt borde vara berättigade till. En motion om ändring till årets riksdag i denna fråga — motionen refereras på annan plats i detta nummer — är alltför livsviktig för många människor för att stoppas undan på obestämd tid hos någon kommitté eller begravas på annat sätt.
När det gäller försatt utbyggnad av arbetsvärden ha vi ju bl. a. ett riksdagsbeslut från höstriksdagen 1950 att hoppas på. Beslutet gäller medel till arbetstränings- verkstäder m. m. samt anslag till speciella arbetsvårds- kliniker i Stockholm och Göteborg. Man får åtminstone hoppas att inte anslagen till arbetsvärden naggas allt
för kraftigt i kanterna av de besparingssakkunniga.
Här gäller ju i korthet att genom en förnuftig arbets
värd få bort människor från understödsliggare och dyrbara vårdplatser till arbete och försörjning i pro
duktivt näringsliv. Hur man än plockar med statistik, nationalekonomi och besparingsprinciper blir resultatet som förste byråinspektör Nils Ström säger i sin artikel i detta nummer om fortsatt utbyggnad av arbetsvär
den: ”Vi ha helt enkelt inte råd att låta bli!”.
Sixten Hammarberg.
Luckor i folkpensioneringslagen lili hinder för tbc-sjuka
Ändringar i lagen ger smidigare anpassning till lungsjukas situation — motion till årets riksdag.
Folkpensioneringslagen av år 1946 innehåller även en bestämmelse om sjukbidrag, en pensionsform som bl. a. äger tillämpning på lungsjuka. För att erhålla sådant sjukbidrag fordras liksom vid invalidpension höggradig nedsättning av arbetsförmågan. Men till skillnad mot vad som gäller för invalidpensionen skall denna nedsättning icke anses varaktig. Bestämmelsen om sjukbidrag har hittills i betydande utsträckning tillämpats på lungtuberkulösa. Lagen förutsätter, att sjukdomen skall antagas vara bestående under minst ett år framåt, och den som skall erhålla sjukbidrag enligt nu gällande bestämmelser måste ha varit sjuk oavbrutet under minst ett år. Denna bestämmelse mo
tiveras främst med att risk skulle föreligga för att sjukbidraget annars i viss mån skulle tjänstgöra som en sjukförsäkring vid sidan av den allmänna sjukför
säkringen. På grund av bl. a. uppskov med allmänna sjukförsäkringens genomförande — sjukbidraget avsåg nämligen ursprungligen att täcka den lucka som kunde uppstå mellan den tidsbegränsade allmänna sjukför
säkringen och invalidpensionen — har vissa friktioner uppstått. Den praktiska erfarenheten har visat, att sjukbidraget — såsom lagtexten nu lyder — inte kun
nat erhållas av lungsjuka, som reellt varit i behov av denna förmån. Motionärerna — förbundsordföranden i De lungsjukas riksförbund, riksdagsman Sigfrid Jons
son och riksdagsman K. J. Andersson — påpekar att alla långvarigt sjuka, som inte är med i sjukkassa, under första sjukdomsåret endast har fattigvården som hjälpform. Detta måste vara en allvarlig brist i vårt numera ganska välordnade socialförsäkringssystem.
Motionärerna framhåller vidare att även sedan allmän
na sjukförsäkringen genomförts, skulle bestämmelsen om att arbetsoförmågan måste ha varit nedsatt oav
brutet under ett år medföra svårigheter. En person som är sjuk under en längre tid — kanske över ett år — men i flera icke årslånga perioder skulle icke vara berättigad till sjukbidrag, men dessutom genom tids
begränsningen gå miste om sitt sjukkasseunderstöd.
Särskilt lungtuberkulösa komma att utestängas. Om det anses att tidsbestämmelsen bakåt som villkor för sjukbidrag skall bibehållas, bör därför ordet ”oavbru
tet” slopas och lagtexten ändras med hänsyn till prak-
Riksdagsman Sigfrid Jonsson.
tiska erfarenheter och behov, framhåller motionär na bl. a.
Denna för landets tuberkulösa så viktiga motion, nu lagts fram för 1951 års riksdag, återge vi här n in extenso:
Motion nr 18 till 1951 års riksdag
1946 års folkpensioneringslag innehåller en helt ny form, benämnd sjukbidrag. I 3:e S:s 3:e mom. anges de som måste uppfyllas, om sjukbidrag skall kunna utgå, vid invalidpension fordras höggradig nedsättning av arbe mågan, som däremot vid sjukbidrag inte behöver anseS^ t¡j, aktig, men skall antagas bli bestående ytterligare avseva . Pensionsstyrelsen tolkar uttrycket ”avsevärd tid” i enlighet socialvårdskommitténs intentioner, d. v. s. i allmänhet ett år.
Vid sjukbidrag tillkommer emellertid någonting, som sa vid invalidpension, nämligen att den höggradiga nedsättn av arbetsförmågan redan måste ha varit oavbrutet bes minst ett år. Socialvårdskommittén motiverade främst bestämmelse med att framhålla
bidraget annars skulle komma att i "iss mån tjänstgör®
en sjukförsäkring vid sidan om den allmänna sjukförst—
Dessutom ansågs det ofta svårt att kunna bedöma c--, lika tiden för nedsättningen av arbetsförmågan, innan varit bestående viss tid.
Sjukbidraget avsåg att täcka den lucka, som mellan den tidsbegränsade allmänna sjukförsäkringen ° validpensionen. Detta syfte skulle också i huvudsak ha om sjukförsäkringen kunnat genomföras. Höstriksdagen tvangs emellertid av rådande statsfinansiella skäl att npi sjukförsäkringsreformen på obestämd tid.
-ikn«5
!tåei>de - <
... ~ gju>
den risk som fanns, a1
, sann0 den & M
den»9
kunde UPP
>ch 15 tåt*8’
195°
4
femtiofem år.
Í-
---—--- sextiosju år.
■--- saknar ledsyn.
3 mom. Kan sådan höggradig nedsättning av arbetsförmågan som i 2 mom. sägs, utan att anses varaktig, antagas bliva bestående minst ett år, skall därunder utgå folkpension i form av sjukbidrag.
Stockholm i januari 1951 Sigfrid t
Jonsson John Andersson
arvsand Alfredshem
om :¡nd , Log
^olköPn ra 'ydelse av 3 § lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om H. honoring.
^etlsioner'0m ^rordnas, att 3 § lagen den 29 juni 1946 om folk- På säw nnS ^r‘ °'m- den 1 juli 1951 skall ha ändrad lydelse
nedan angives.
(GaUande lydelse:) 2 ^Oni' Ratt till--- 3 U.0"1' För tid -____
Har » i
^ättnin» Sadan höggradig som i 2 S aV arhetsförmågan brutet kJ”0/”' Sags varit °av- och kan S^ende minst ett år Varaktig en’ u^n att anses
®ade vtt antagas bliva bestå- skall darF1Sare avsevärd tid,
«ion i foUnder utgå folkpen- 4 mOm äX3V siukbidrag.
' ^ka, som ..
detta förändrade läge framstår kravet på att den nedsatta etsförmågan vid sjukbidragets beviljande redan måste oav- u et ha bestått under minst ett år såsom mindre motiverat.
ammelsen innebär att alla långvarigt sjuka, som inte äro hetsk6niniar * sjukkassa och som inte uppfylla det varaktig- rav> som annars hade berättigat dem till invalidpension, e J1 väi kraven för sjukbidrag, under sina första sjukdomsår
^ast har fattigvården att vända sig till. Detta måste beteck- o , S°m en allvarlig brist i vårt annars numera ganska väl-
Det^e ..SOCiaiförsäkringsväsende.
3'e T därför enligt vår uppfattning övervägas, om inte skal] S 3 e morn- * pensionslagen bör ändras så att sjukbidrag dan k -Unna ut£a omedelbart, sedan läkare konstaterat en så- mom °Sgradig nedsättning av arbetsförmågan, som i 3:e §:s 2:a sags, och vilken tillika kan anses komma att bliva be- Aven mÍnSt ett år’
n sedan den allmänna sjukförsäkringen genomförts, skul- säk^18'005'3^6115 nuvarande utformning orsaka, att sjukför- v.„ fen ocb sjukbidraget i vissa fall ej skulle komplettera att de sasotn avsetts. Anledningen härtill torde främst vara, måste"! h°8gradiga nedsättningen av arbetsförmågan ej endast denn •* varit bestående ett år utan även oavbrutet bestående korta3 tlC* därigenom kan en person, som varit sjuk i flera siukk periocJer> genom tidsbegränsningen gå miste om sitt iiemaa!SeUriderstdd utan att samtidigt uppfylla kvalifikatio- mit fa|]Or ^hållande av sjukbidrag. Det har t. o. m. förekom- arbetat ' en person först varit sjuk över ett år, därefter ansett 60 ^OFt så åter insjuknat. Läkaren har då inte fen on^'d ^Unna tillstyrka sjukbidrag på grund av lagparagra- fuherkul 60 °avhrutna sjuktiden. Särskilt de som lida av lung- hänvito °S. shuhe genom sin sjukdoms art ofta på detta sätt
Om^kgî111 Socialhiälp.
åt sorn . anses föreligga att bibehålla tidsbestämmelsen hak
ten att *, ^°r sjukbidrag, bör därför undersökas möjlighe- lUed a °Pa ordet ”oavbrutet” i 3:e §:s 3:e mom.
riksdagener0Pande av vad sålunda anförts få vi hemställa, att vlUe för sin del antaga följande förslag till
(Föreslagen lydelse:) 3 §•
Ur statsverkspropositionen för år 1951
som i år går i besparingens tecken och med den allmänna världssituationen som bakgrund framgår här några poster av större intresse för tuberkulosvård och socialmedicin.
Social upplysningsfilm.
Kommittén för socialupplysningsfilm, som fr. o. m. den 1 jan.
1951 handhar hand om frågor om social upplysning genom fihn- förevisning har hemställt om ett oförändrat anslag, d. v. s. i lik
het med budgetåret 1950/51 ett belopp av 75.000 kr. När kom
mittén tillträdde sitt uppdrag förelågo tre filmer färdiga näm
ligen ”Vi ska ha ett barn” ( om samhällets stöd åt mor och barn vid havandeskap och barnsbörd samt om de abortföre
byggande åtgärderna), ”Vi vill ha arbete” (om de partiellt ar
betsföra) och ”Väg ur en kris” (med ämne från bostadspoliti
kens område). Under 1950 har ytterligare fyra filmer tillkom
mit bl. a. ”Folkhälsans detektiver” (med en redogörelse om Folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning) och ”Att vara sjuksköterska” ( om sjuksköterskeyrkets utbildnings- och ar
betsförhållanden). Med hänvisning till att en film om åldrings
vård är under utarbetande, vartill medel redan finnes disponib
la, föreslår chefen för Socialdepartementet att med hänsyn till nu rådande förhållanden ett belopp av 30.000 kronor anvisas för det nya budgetåret.
Upplysning om arbetarskydd
får ett anslag av 80.000 kr. under beteckningen ”undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område”. I an
slutning härtill föreslår också chefen för Socialdepartementet att ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetaskydds- lagen skall utgå med 10.000 kr.
Dispensärverksamhet och skärmbildsundersökning.
Till understödjande av dispensärverksamhet anvisas för bud
getåret ett anslag av 1.370.000 kr. och för allmän skärmbilds
undersökning (lokala undersökningar) kr. 525.000. För allmän skärmbildsundersökning (Medicinalstyrelsens skärmbildscen- tral) anvisas kr. 254.000.
Anstalter för lungtuberkulos och folksanatorier.
Till bidrag för driften av anstalter för lungtuberkulos anvisas ett anslag av 4.800.000 kr. och för samma ändamål erhåller folk- sanatoriema 697.000 kr. För diverse byggnadsarbeten vid folk- sanatoriema anvisas 228.000 kr.
Bidrag till viss ambulatorisk behandling för tuberkulösa.
Bidrag för ambulatorisk behandling m. m. av vissa tuber
kulospatienter föreslås utgå med 500.000 kr. och för behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten 75.000 kr.
5
Det går framåt trots allt!
T
4 «t
♦ ■ ’
Förste byråinspektör Nils Ström
Några synpunkter på det av riksdagen bifallna förslaget till effektivare arbetsvärd av förste byråinspektör NILS STRÖM
Trots att vi dagligen i pressen konfronteras med be- sparingsförslag, vilka i många fall hårt skulle drabba de socialpolitiska framstegen som gjorts under de se
nare åren om de genomföras, ha vi kurmat notera ett litet framsteg på det sociala området. Den proposition som socialministern framlagt till 1950 års riksdag an
gående åtgärder för arbetsvärd åt partiellt arbetsföra har nämligen enhälligt bifallits av 1950 års höstriksdag.
Propositionen bygger på de förslag som framlagts av kommittén för partiellt arbetsföra, närmast förslagen i kommitténs slutbetänkande, som avlämnades för cirka två år sedan. I propositionen har socialministern före
slagit vidgade hjälpåtgärder åt partiellt arbetsföra. En del av dessa åtgärder äro nya till sin karaktär, andra innebära en utbyggnad av redan pågående verksamhet.
Till de helt nya får man räkna de två klinikerna som skola inrättas vid Karolinska sjukhuset i Stockholm och i Göteborg, avsedda för kvalificerad arbetspröv- ning och forskningsverksamhet rörande bl. a. metoder
na för arbetsträning. Vidare skall statsbidrag kunna utgå till företag, som organisera särskilda avdèlningar för sysselsättande av mera höggradigt partiellt arbets
föra, samt till landsting, kommuner m. fl., som upp
rätta träningsverkstäder och arbetscentraler för par
tiellt arbetsföra. Den vidgade verksamheten avser främst arbetsmarknadsstyrelsens möjligheter att lämna bidrag till yrkesutbildning. Såsom en nyhet kan såle
des, nämnas, att arbetsmarknadsstyrelsen skall kunna få möjligheter att lämna bidrag till korrespondenskur
ser i yrkesutbildande syfte samt att utbildningsfältet i övrigt väsentligt utvidgas.
Det kan måhända vara av särskilt intresse att d™, något litet vid de nya klinikerna i Stockholm och teborg. Vilket ändamål skola de tjäna och hur s de arbeta? Först måste då den reservationen göras> , man inte på förhand kan ange huru dessa kliniher detalj komma att arbeta. Verksamheten kommer i ket hög grad att anpassas efter de erfarenheter under hand erhållas. Verksamheten är att beteCjjj, som försöksverksamhet. Tanken är emellertid, att . nikerna skola tjäna två syften. Dels skall där omha dertagas och tillrättaläggas de svårare arbetsvärd®^
len dels bedrivas forskningsverksamhet, vars reS1\j, skall komma övriga träningsverkstäder i landet godo. Man kan nog våga hoppas på att dessa f°
ningscentraler komma att bli av stor betydelse för arbetsvårdsverksamhetens inriktning. Genom sama te med den medicinska, psykologiska och expertisen som vårt land förfogar över bör det y möjligt att kunna nå långt på detta område. Man va till och med leka med tanken, att vi skulle kunr>a^
så långt att vi skulle få något att ge andra länder- nikernas ställning i arbetsvårdssystemet skulle e lertid bli följande. Till dessa skulle remitteras 1,1 svårbedömbara arbetsvårdsfall från sjukhus °cb betsvårdsorgan eller från de träningsverkstäder . arbetscentraler, som förutsättas växa upp runt landet. Vid arbetsklinikerna komma arbetshindre115 att klarläggas samt förutsättningarna för den f°rta behandlingen, vare sig det kommer att gälla arbetsträning vid träningsverkstädema, medicin5^^
handling eller yrkesutbildning. Genom analyst
6
den r- sikt un ;;
Vid -- -
även om det finns uppsjö på ar- Arbetsgivaren vet heller ingenting om
—i gör sig ofta inte tid att ägna så myc- en inplacering av en partiellt arbetsför i som skulle vara behövligt. Därtill kommer viktigaste synpunkten. Det gäller att hos aU till fall samlas så småningom erfarenhetsmaterial
111 skall komma hela verksamheten tillgodo.
Behöver vi sådana arbetskliniker, kan man fråga sig.
ten an maste naturligtvis besvaras från den synpunk- att man först gör klart för sig vad man vill på fora3 Orïlra<^e' Vill man tillvarataga de partiellt arbets-
£r»aS arbetskraft, så torde man också kunna besvara rne<^ ia’ Vi saknar i stort sett material för och e eter av huru en effektivt upplagd arbetspröv- bets °C^ arbetsträning lämpligen skall bedrivas. Ar- solut^ °Ch a^ntsträning å andra sidan äro ab- fy. nödvändiga i många fall. Det vitsordas dagligen jj^t^ ^atsförmedlingens arbetsvårdstjänstemän, att trän' P3 m°jBgheter till arbetsprövning och arbets-
°ni k £ Sig ytterst kännbar i deras arbete. Även kraft ?n Unkturerna äro goda och bristen på arbets- Part' ]]Ur StOr SOm helst, är det svårt att placera vissa Vet . arbetsföra. Man vet ingenting om dem. Man slå ° e duger till. Man har ingenting att före- betct rr? kan Passa, även om det finns uppsjö på ar-
^nilfäUen. Arb åkande. Ha„
Ren kraft tör«a6 7“ kanske
Wf —■ _ - — V«. VV ÅlkZU s*kt tili^6^ arbetsföre själv skapa tilltro och tillför- Vi<J en egen förmåga. Misslyckande några gånger han m' 're^t placering på öppna marknaden gör, att På ett S V S^n siälvtiHit och att han inte vågar ge sig kunna aven om han rent objektivt sett borde etl succés °ra ^e^ Gen°m prövning och träning får han en bättr S1V tillvänjning till arbete överhuvudtaget och
°ch vari t tihtr° fåH sig själv. Han får veta vad han kan d han orkar med.
í)q
kappas v SCentraler och träningsverkstäder som man landet S komma till stånd ute på olika platser i skola fyij110111 kommunernas och landstingens försorg hanget rA en dubbel uppgift i arbetsvårdssamman- Uing och e S Shall där ges möjligheter till arbetspröv- Uiijg för arbei;sträning dels möjligheter till sysselsätt- kupna n] SVart handicappade som icke omedelbart sialva v aceras i öppna marknaden. Såväl arbete på kopirna M SOm hemarbete skall därvid ifråga- skola tilih en^n®en ür således att dessa arbetscentraler När man11^^1^^3 °C^ distribuera jämväl hemarbete.
Partiem ta^ar Om ungelägenheten av att tillvarataga taMe att arhetsföras arbetskraft; är det alltid fres- frågan, M a^®a nationalekonomiska synpunkter på tet att det0, ,an exemPelvis göra det tankeexperimen-
®eUom arL ar ^a tillskottet av nya invalidpensionärer e svardsåtgärder hålles nere med 10.000, en
siffra som icke på något sätt behöver vara det osanna
lika resultatet av de gjorda arbetsvårdsinsatsema. Vad detta betyder i sparade sociala utgifter är lätt att räkna ut. Därtill kommer det produktiva tillskottet av den i produktionen insatta arbetskraften. Man har räknat med att varje arbetare som tillföres industrin presterar en produktion, vars försäljningsvärde varierar mellan 15—40.000 kronor per år. Om vi räknar de till pro
duktionen räddade partiellt arbetsföras årsproduktion så lågt som till 20.000 kronor, så blir det trots detta ett icke föraktligt produktionstillskott. Om man vidare räknar med att halva detta värde utgör ett direkt till
skott till nationalinkomsten skulle denna öka med 100 milj, kronor. För att få exempelvis 100 milj, större nationalinkomst och minst 20 milj, i minskade sociala utgifter bör det kunna löna sig att satsa 2 milj, eller hur? Har vi råd att låta bli det? Vi kan väl ta pengar
na från de skatter som de partiellt arbetsföra få betala för de inkomster de få genom sitt arbete. Det kanske räcker.
serverade direkt ur burken med mjölk till eller lekande lätt anrättade till härlig kräm. — Barnens förtjusning är en klick Björnekulla på smörgåsen.
Fem goda smaker att välja på:
HALLON * JORDGUBBE * KRUSBÄR APRIKOS * APELSIN
köp dem i konsumbutiker landet runt
Socialvården och den aktuella prissituationen
Fattigvårdsstyrelseordf ärande Carl Mohlin.
Med hänvisning till ledaren i Status februarinummer
”Priserna stiger ...” har Status vänt sig till Carl Moh
lin — ordförande i fattigvårdsstyrelsen i Hamrånge kommun — med begäran om ett uttalande. De frågor som här besvaras ger en närbild av problemet pris
situationen—socialvården för folk landet runt med in
tresse för socialekonomi.
Hur ställer sig en kommun av Er typ till prissituationen — avspeglas det nya läget i socialvårdsarbetet och i så fall vilka åtgärder planeras?
— Prishöjningarna, de som synes nödvändiga, kommer i hög grad att drabba alla, som är beroende av socialhjälp. Tyvärr bli de lungsjuka av olika omständigheter särskilt berörda. Ifråga om skor, kläder, hyror etc. blir det i många fall utgifter som reglerar sig själva. Annorlunda blir det med de kontinuerliga understöden som beräknas utgå för mat och mindre utgifter.
Prishöjningarna innefattar just de varugrupper, som den lung
sjuke är beroende av och ersättningsvaror eller knappare till
gång på livsmedel kan inverka menligt på hälsotillståndet.
Inom Hamrånge kommun kommer vi givetvis att beakta detta, Jå vi tar upp frågan till prövning i hela dess sammanhang i an
slutning till tidsläget. De åtgärder som då planeras är en ge
nerell höjning av de kontinuerliga understöden, en utredning beträffande prishöjningarnas inverkan för speciella grupper så
som lungsjuka och övriga med särskilda dietlistor, Ävenså får vi räkna med att hjälpa en del pensionärer, som enbart lever på pensionen, genom höjda pensionstillskott.
Kan man tänka sig en allmän höjning av understöden i hela landet genom det inbördes samarbete som råder mellan fattig- vårdsstyrelsema?
— Något egentligt samarbete i understödsfrågor mellan fat- tigvårdsstyrelsema inom landet finns ej. Däremot finns en s. k.
Hur en fattigvårdsstyrelseordförande i en medelstor industrikommun ser på tidsläget: «Socialhjälpen måste bli förebyggande och inkomstgivande för samhället», säger CARL MOHLIN
H P3' ett *
-nllZ för11*'
ko"1' väl.^
-rbetS' ersättningstaxa för fattigvårdsstyrelser tillhörande en san»1 delegation, vilken tillämpas vid återsökningar om utgivet derstöd hos understödstagarens hemortskommun. Tyvärr understödsbeloppen lågt beräknade i denna taxa, samtidigt den ofta blivit normgivande vid beräknandet av un°e^iaji inte enbart ifråga om dem som har hemortsrätt inom a kommun utan även för de övriga. Att kunna upprätta ett arbete mellan fattigvårjsstyrelsema i denna fråga, innan cialvårdskommitténs förslag om socialhjälp genomföres i Pr tiken, torde vara svårt, isynnerhet med tanke på att inte länsstyrelserna är ense om vad som är ”skäligt” ifråga oin derstöd enligt § 1 eller § 2 i fattigvårdslagen. Den höjning av köpkraften som ifrågasattes som något borde givetvis även gälla socialvårdsklientelet, men det mer säkerligen att dröja länge innan större delen av Ia11
kommuner reglerat denna fråga. e|(
Tror Ni att särskilt hänsynstagande till tuberkulöse- högre understöd — är berättigat med hänsyn till andra borgargrupper och landets ekonomi?
Utan tvekan bör man bedöma en lungsjuk klient e^te''..[5C- skilda normer med hänsyn till sjukdomens art ur 7° ¡jj synpunkt och med tanke på de konsekvenser en felbeoo kan få. Härvid måste varje fall bedömas för sig i sarnra,-r att läkaren, lämpligen genom en kurator. Detta är viktigt man från början skall veta vilka åtgärder som bör vt För att belysa hur viktigt det är ur samhällsekonomisk punkt att rätt handlägga ett dylikt ärende, kan man ta e exempel
Två personer blir utskrivna från ett sanatorium mea ^et förutsättningar att bli återställda och arbetsföra. Båda enligt läkaren 6 månaders konvalescenttid under samma sättningar. Båda är hänvisade till socialvården. Den ene mer i kontakt med den form av socialvård som tillvarataga SAMHÄLLETS intressen i detta fall. Allt att normalt tillfrisknande enligt läkarens föreskrifter, b byte av arbete är kanske nödvändigt och därtill en omsk°fi Efter ett par år befinner han sig i arbete — är inkoms och skattebetalare. Vad kostar detta samhället? Omkring eI kronor kan man klara en sån här historia med, manga betydligt billigare. Efter tio år har säkerligen pengarna betalats genom skatter och arbetsinsatser. ¡ a'1
Den andre mannen däremot kanske möter den kateg socialvård som ej förstår sitt ansvar och den skyWighöd Z har mot samhället. Han får ett snävt tilltaget underst0
Socialstyrelsens cirkulär till fattigvårdsstyrelserna om lungsjuka aktuellare än någonsin
Råd och anvisningar till lokala myndigheter — om tuberkulöses merbehov — bör bli normgivande vid socialunderstödens omprövning
lydelsen av en generell omprövning av social
ko erSt°^en — sett i relation till redan inträdda och varQ11311^ P^^öjningar Pa livsviktiga nödvändighets- gälland~ ^ramstar som en ytterst angelägen fråga. Ännu e cirkulär rörande lungsjuka, råd och anvis- 51 • an -^ungl- Socialstyrelsens socialvårdsbyrå nr b .. 1 1948, bör plockas fram ur pärmar och arkiv till reiser^ StU^^um‘ gäller inte bara fattigvårdssty- tuberkUt^n * * * ’nstanser oc^ institutioner som ha med Publi °Sa att gÖra' Dessa anvisningar, som tidigare Cirk Ci6ratS * Status, återge vi nu nedan in extenso.
sjuiCasaret har tillkommit i samarbete mellan De lung- vård ' ^^förbund och statens fattigvårds- och bama-
OlI>intetg(5r
bete som k en konvalescentvård. Han får återgå till ett ar- På ett sm'10'1 ** * * **" e o * *‘amPligt med hänsyn till sjukdomen, vilken
^ecidiv u y®ailt^e sätt tilltar i styrka och medför smittorisk.
Ves På nytfStar 0Ch sanatoriet blir nästa hållplats. Han utskri- nùigar. Ty.’ men denna gång under betydligt sämre förutsätt-
^sions. lgare förhållanden upprepas och man har skapat en
^ad ^star'd* Un^erst°dstagare som blir dyrbar för samhället.
e>takt summ mannen under tio år? Det är svårt att ange en får kJ*’ meri 3P ÖOO kronor är säkerligen inte högt räknat.
^^Ivårdej,19^^ Skattebetalaren. Vem bär ansvaret? — i.Av öetta fratrxr’
.Pdets och aluatt svaret öara kan bli ett: det ligger i hela /*väl lungsjuka Särnöällsgruppers intresse att socialhjälpen för j?r * * * föreby- a SOm andra grupper blir av den art att den ver- f etta betydep311^6.’ “akomstgivande och samhällsbefrämjande.
a eP Ur sa u-7 ' ^en man man nu kan bedöma socialvårds- k'divideu ^^ekonomisk och samhällsmoralisk synpunkt —
®^re läg6 ’ ^æ^^kan, automatiskt kommer i ett betydligt
S1nspektör, byråchef Ali Berggren.
Särskild omsorg bör ägnas de lungsjuka.
1942) e^deknde nr 76 (juli 1939) och nr 86 (januari barnav °r^n..SOC^a^styre^sens hyrå för fattigvårds- och för f sart'nden m. m. uppmanade statens inspektör Ser att 1SVard ocb barnavård landets fattigvårdsstyrel- s°her fV1d utmatandet av understöd till lungsjuka per- a£a hänsyn till de medicinska och psykologiska
faktorer, genom vilka denna grupp av understödstagare måste ställas i särklass.
I anslutning härtill vill socialstyrelsen nu bringa föl
jande till fattigvårdsstyrelsernas kännedom för be
aktande.
I skrivelse, som de lungsjukas riksförbund tillställt statens inspektör för fattigvård, framhåller förbundet som sin uppfattning, att de förut nämnda uppmaning
arna haft önskad effekt såtillvida, att landets fattig- vårdsstyrelser i ökad omfattning visat förståelse för de lungsjukas speciella behov i fråga om tillräcklig och näringsrik kost. Det synes också förbundet, att fattig
vårdsstyrelserna i större utsträckning än tidigare kom
mit till insikt om de lungsjukas behov av hygieniska och rymliga bostäder. Förbundet ger uttryck åt för
hoppningen, att fattigvårdsstyrelserna i stigande grad skola medverka till den behövliga bostadssanering bland de lungsjuka understödstagarna, som är en sådan be
tydelsefull länk i samhällets kamp mot tuberkulosen.
Den senaste tillgängliga tuberkulosstatistiken upp
visar den lägsta dödlighetssiffra för denna sjukdom, som hittills förekommit i vårt land. Det finns anled
ning räkna med att en ännu större kraftansträngning
Kallelse till förbundskongress
De lungsjukas riksförbunds medlemmar kallas härmed till förbundskongress i Göteborg den 1—3 juli 1951. Ytterligare detaljer om lokal för förhandlingarna m. m. kommer senare att utgå till förbundets lokalföreningar dels genom sär
skilda cirkulär, dels genom meddelande i tidskrif
ten Status. DE LUNGSJUKAS riksförbund
från samhällets sida för att tillgodose omvårdnaden om de lungsjuka och då speciellt de från sanatorium ut
skrivna konvalescenternas eftervård skulle kunna föra in tuberkulosbekämpandet i dess slutskede. Socialsty
relsen finner därför i likhet med förbundet önskvärt, att fattigvårdsstyrelserna i ökad omfattning ägna sin uppmärksamhet åt de lungsjukas kost- och bostadsför
hållanden.
Förbundet betonar särskilt den insats, som kan göras från kommunernas sida, när det gäller de lungsjuka konvalescenternas återgång till arbete, så snart deras hälsotillstånd medger detta. Ett lämpligt arbete under tillfredsställande förhållanden kan definitivt återföra en f. d. lungsjuk till samhällets arbetsliv, under det att olämpligt arbete medför stora risker för återfall i sjuk
domen och på kort tid på nytt kan göra vederbörande till understödstagare. Fattigvårdsstyrelsernas medver
kan för den f. d. lungsjukes återinpassning i arbetslivet till lämplig och lönsam sysselsättning eventuellt ge
nom yrkesutbildning eller yrkesomskolning — är följ
aktligen av stor betydelse.
Under den tid den lungsjuke åtnjuter vård på sana
torium eller annan vårdanstalt på fattigvårdssamhällets bekostnad är det vidare önskvärt, att vederbörande för bestridande av sina smärre personliga utgifter erhåller fickpenning. Även med fri anstaltsvård kan den lung
sjuke icke undgå vissa utgifter, såsom för toalettartik
lar, brevpapper och frimärken, tidningar etc. En stor del av landets fattigvårdsstyrelser har också sedan flera år tillbaka tillgodosett dessa behov, under det att man på andra håll visat saken ringa förståelse. I de fall, då sådant fickpenningbidrag utgår till den anstaltsvårdade lungsjuke, har dock detsamma genom prisstegringen sjunkit i värde. Det är därför önskvärt icke blott att
fattigvårdsstyrelserna bevilja fickpenning, där sad®*1 * * * * * * tidigare ej förekommit, utan även att fickpenning®115 storlek höj es, så att den återfår sitt realvärde.
Om utbildningsmöjligheterna ...
Det talas så mycket om utbildningsmöjligheternas Jgx mokratisering här i landet, och visst har det gjorts wyc ket i denna riktning bland annat genom statsstipendie centrala verkstadsskolorna och dylikt, men fortfarande dock utbildningsfrågan i folkhemmet Sverige i a11 ,g mycket en social och ekonomisk fråga. Det är fortfara i alltför stor utsträckning en fråga om var man ra bli född, vem man råkar bli född av, om man råkar ’ yi 1*3 född av välsituerade eller fattiga föräldrar, om rnan kar bli född i Tomedalen eller i Skåne, om man r bli född i en bygd med rikt näringsliv och rikt förgr^kj skolväsen eller i en bygd, där det kanske är manga till närmaste utbildningsanstalt, och där det inte 1 så många yrkesvägar att välja på.
(Doktor Einar Neymark vid konferensen ”Hi®’1’1 skan och arbetet.”)
De lungsjukas riksförbund anser önskvärt, att penning utgår med 16 kronor månatligen och därutöver för december månad med 8 kronor, d. v. s. med * kronor för år. Socialstyrelsen finner även dessa beWPP skäliga. De äro desamma, som enligt § 18 mom. 2 i 1“
års folkpensioneringslag tillförsäkras pensionsberäW gad av utgående pension för tid, under vilken vård njutes å anstalt på fattigvårdssamhälles bekostna • Möjligheterna för den lungsjuke att genom ett tillräck ligt och regelbundet utgående fickpenningbidrag kun na förskaffa sig trivsel och livsinnehåll under en eI1 formig och ofta långvarig vistelse på sjukvårdsanst®
äro av stor betydelse för stärkandet av hans allmän113 välbefinnande.
Slöjdkurs för partiellt arbetsföra i Värmland Den första kursen för partiellt arbetsföra i Värmland öppnats i Torsby i länsarbetsnämndens regi. Avsikten ar a partiellt arbetsföra en grundläggande undervisning i hem8^
av skilda slag och stimulera hemtillverkning av olika Pr0 ter, som kan tillverkas i hemmen och genom hemslöjdsaffär®
finna vägen till konsumenterna ev. för export.
Redan de första dagarna har kursen avsatt sådana SP*“ år man kan utgå ifrån att idén är god och kommer att ge g°^a sultat. T. v. har de 12 kursdeltagarna etablerat sig i tre grUP^
som dels sysselsätter sig med vävning, dels med småhands’ I och träslöjd.
Sagt om böcker...
En som själv skriver böcker bör inte bedöma andras.
Dels är det lätt att ta de privata skrivsätten till mått
stock för att bedöma andras, dels finns det avund och djävulskap i en och dels blir det nog att snabbläsa re- censionsböcker så att bedömningen får alltför subjektiv karaktär, visserligen under ett visst sken av objektiv sak
lighet men ändå.
Min uppfattning om en god bok har under åren blivit, att en bok är bättre ju mindre ”litterär” den är. Jag tycker att en bok ska ge en klar direkt bild av en verk
lighet, en så i bästa mening sann bild den kan ge, också om formatet krymper därmed. Den ska ha ordnad kom
position, som dock inte bör märkas, och den får gärna sträva till att gripa in ur tiden, ur omvärlden sånt som hör dit, men inte utanför ramen.
(Otto Karl-Oskarsson i SIA.)
FRITZ STENLUND:
Skärmbildsnndersökning
I Stockholm har sedan en tid tillbaka pågått s^ärmbildsundersökning — och så kom även turen till Klarakvarteren, författarnas klassiska hemvist.
Författaren Fritz Stenlund skildrar här för Status läsare sina skönlitterära intryck av sitt möte med denna folkundersökning i syfte at kartlägga och Iramförallt upptäcka tuberkulosen på ett tidigt stadium. Stenlund hälsar denna hälsokontroll med Märsta tillfredsställelse, men ifrågasätter om inte en del frågor, som måste besvaras i samband med UndersÖkningen, är lite krångliga — för att inte saga ganska onödiga. En fråga som ”om man um- 9atts med någon tuberkulos person” kan i all sin OsLyldiga, men något försåtliga formulering, hjäl- Pa till att ge näring åt den vidskepliga bacill
skräck, som så seglivad levt kvar ända in i vår uPplysta tid...
änl d . eiIUnet tänker på sina barn, det har jag haft särsk^n® a^ konstatera många gånger. Men alldeles dej j11 övertygad om den saken blev jag den dag, då jag amP ner en tjänsteförsändelse i min brevlåda.
de fdy ^nat^e ^en ock fann att den innehöll ett åhggan- dags . att den och den dagen klockan så och så f(jr a^^nna mi8 Pa Stockholms stads centraldispensär ingaj Undergå skärmbildsundersökning. Jag greps tid fîn^a aV Panik, ty jag visste, att det sedan lång Över v a^a Pågått en så kallad tuberkulosinventering
K e^a ^anc^ek Och nu hade turen kommit till oss, Öet° * Klarakvarteren.
ar ^nget annat att göra än att lyda order.
Väl var T°rSt senile jag ifylla ett frågeformulär. Som sjäjv . Unde jag besvara alla frågor, om jag haft tbc in6(j n er Orn häkten haft eller släktens släkt o. s. v.
tvekSa^’ ^en sa fanns där en fråga, som gjorde mig faberk11!.g^Hde frågan om jag umgåtts med någon ett klapx °S Pers°n. I så fall när? Där måste jag svara Svarade °C^ °PPet ”JA”, och på frågan när detta skett taberkyJ.ag ”^eligen”. Ty jag umgås gärna med aVtta ,°Sa Personer och har hitintills enbart haft ae • 81adJe av detta. Jag undrar i mitt stilla sin-
Irjfck £ *>
tragan bottnar i gammal vanföreställning
1
Ögonblicksbild från en skärmbildsundersökning med Sv. Natio
nalföreningen mot Tuberkulos skärmbildsbuss.
och vidskepelse. I gångna tider undflydde man en tu
berkulos person som om han haft pesten eller skabb eller någon skamlig sjukdom. Och ännu i dag finns det människor, som inte skulle våga sitta bredvid en tu
berkulos person i en spårvagn.
Mycket har gjorts för att råda bot mot denna vid
skepelse, men mycket återstår ännu att göra.
Jag tycker emellertid, att den frågan aldrig borde stått på det formulär, som vederbörande sänt ut.
O m jag umgåtts med tuberkulösa personer? Två av mina bästa vänner, en författare och en konstnär, har
”lämnat in” just i den sjukdomen, och fyra av mina författarekolleger har gått igenom sjukdomen och bli
vit återställda till hälsan. Dessa mina kolleger var och är särpräglade personligheter, men en del har de ge
mensamt: de har klara hjärnor och har läggning åt det komptemplativa, meditiva hållet. Orsaken är lätt
En väldig smed berättade hur han fick frysa och svälta under de svåra arbetslöshetsåren — det var inte så underligt om han
skulle ha fått tbc då... Nu var det lyckligtvis prima liv!
V fe:
att förstå. Om en människa blir direkt ryckt från sin dagliga gärning och för längre tid isoleras i en sjuk
säng, så är det en naturlig sak, att hennes andliga verksamhet blir inåtriktad. Människan får tillfälle att samla sig, vilket annars är ytterst svårt i denna hek
tiska tid. Jag beundrar de av mina vänner, som käm
pat sig igenom sin kris och framträder som hela, ren
hjärtade människor. Jag vill inte ge offentlighet åt de
ras namn, men för dem, som något följt med konst- och litteraturhistorien, så är de namnen långtifrån okända.
Och just nu, när jag skriver detta, ligger en av mina vänner i en sjuksäng på ett sanatorium och flämtar efter luft. Men han har en okuvlig energi och en stilla humor, som säkerligen kommer att rädda honom.
Ja, ungefär så tänkte jag, när jag fyllde i frågefor
muläret.
Och så stod jag på dispensären och lämnade fram mitt kort. Jag blev vänligt mottagen av ett par för
tjusande sjuksystrar, fick min spruta i armen (tuber- kulinprovet) och hänvisades till en annan lokal en trappa upp, där jag klädde av mig.
Där träffade jag grannarna i kvarteret. Vi ser va
randra dagligen, men ändå känner vi inte varandra.
Det blir så i ett storstadskvarter. Men här hade v*
inte svårt för att prata med varandra. En av mæa grannar är smed. När han blottade sin överkropp, WeV jag imponerad. Han hade en väldig bringa och bicep5 grova som lår. Hans bröst och rygg var bevuxna med hår, som grånat med åren.
Han sade:
— Det skulle ju inte alls vara märkvärdigt, om m^
skulle ha fått en släng av tbc. Så illa som man fara under arbetslöshetsåren, -28, -29, -30, du vet. Ma”
fick både frysa och svälta. Och det värsta var, att man ständigt fick gå våt om föttema. Till slut hade jag 1Ilte ens ett par strumpor att sätta på fotterna.
Jag instämde:
— Jag har haft det lika dant. Jag kallar de år®0 för kavajåren. Jag hade ingen överrock och jag fr°s' Frös som en hund! Och så detta med de dåliga skoH13' Snöblasket rann ut och in i dem. De fick aldrig t0^3' På nättema kunde man några timmar få stå och värm sig vid värmeelementen i Folkets hus hall. Men vak4 mästarn kom och körde ut oss. Han gjorde sin P^' Natt efter natt travade jag runt stan. Ty var sku jag få tag i pengar till husrum? Och så var det d®n dåliga maten. En kopp kaffe och en skorpa på förm1 dagen, en skorpa och en kopp kaffe på eftermiddag611' Länge fick man inte sitta på kaféet. Tanten som äg stället kom gungande fram till oss olyckliga stackare och sade: Ut me er! Här är ingen värmestuga.
Att man klarade sig.
— Det är det vi får se nu, sade smeden.
Och medan jag stod där inne i rummet med kamera ’ tänkte jag på, hur orättvist och dumt samhället ka’
bära sig åt mot de sina. Denna stora, starka smed *1C gå utan sysselsättning i ett par års tid. Man kan knaf) past kalla det rationell hushållning.
Så var det klart med tagningen och vi klädde Pa °sS igen. Om ett par dagar skulle vi vara tillbaka och V1S upp den arm, i vilken syster satt in sprutan. Jag med ett rött märke, som var stort som en tvåkr0113 och smedens var minst lika stort. .
— Prima, sade sjuksystern. Plåtarna är bra och har reagerat fint för tuberkulinprovet. Herrarna b® a ver inte tänka mer på det här.
Klart!
Man kände sig lättad. Ty hur det än är -— står inför en noggrann besiktning, så är man inte så sa på sig själv. Det kunde ha varit något.
Tecknare: Gösta
12
GENOM MINA SOCIALA
Fula ord och litterära tendenser
eri litterära debatten har under de senaste måna- kg1713’ env^s^ hållit sig omkring ”de fula orden i böc- ter a ' ^an kan hör ja med att återge några synpunk- lin aV en höga ideal och renlärighet i språkbehand- nS känd tidning. I en krönika, som daterar sig från s^„ tet> framhåller tidningen, att tendensen är y arntnande. Om den djupt kända indignationen, som att Van®er sig mot de yngre författarnas benägenhet Cl^°^a 1 ordens avskrädeshögar, vittnar bl. a. följande deJls^niOgenheten i åtskilliga litterära alster är påtaglig. Ten- äar n har tyvärr blivit den, att när någon pojke eller flicka p evt ett eller ett par kärleksäventyr, så är vederbörande minjr hækliggôra den stora allmänheten med den mer eller terj]a k nyckelbetonade skildringen. Särskilt om någon av par- bestsel] °r^rnh På sned i tillvaron, då är författaren färdig för ar att Ut böcker nu för tiden, om än aldrig så dåliga, oSs hu a märklig. Men uppriktigt sagt, är det rätt likgiltigt för aied pe| h’etter Jönsson hade det i sitt misslyckade äktenskap stnak onella Eriksdotter. Spekulationen i den sämre publik-
heT Sr ganska grova.
rig ha . av dossa ofullgångna litterära missfoster skulle ald- nieä p natt ^ryoksvärtan, om inte varannan sida vore pikanterad n'anerna*Ska ^rosser*er * och utanför sängkammaren. Är eroto- rn6r bea..C’essutorn Psykiska vrak, så blir häxbrygden så mycket
Spx Sarhg anser författarna och förlagen.
börjar eraturen och de psykopatiska skräckskildringarna
soijj . . r mer ohöljda. Det trycks ord och meningar nu, berg * ^vet skuUe komma in i Akademiens ordlista. Ander- stäiid r bildat skola på ett sätt som bör göra honom tillfreds- stå vetf er<^^rnensionerade sexigheten i skrift och bild börjar abtför UPP * halsen vid det här laget. Tyvärr finns det
Förr S0R1 tål åtskilligt till utan att storkna.
j , r senare måste det dock komma en reaktion.
våna at-húngen blir emellertid krönikeskrivaren för- frågaI1SV^rt Sernytlig, och man är nästan frestad att
^Shatu117 amnet trots allt verkar stimulerande på h°kst i60’ S0In döljer sig under den något pikanta Onabhiationen ”B. H.”. Efter att ha gett en oin s av utvecklingen i filmstaden Hollywood, ba allt °S^ avrnaSrinSsPiher m. m., vidgas ufblickar- Egypte niera att slutligen stanna i antiken och
b’ J°an Grant har i sin intressanta bok ”Jag
Filmstjärnorna och deras lyxliv har i hög grad blivit ideal- bildande för den kolorerade veckopressens läsare. Nu är det väl så att den sortens ’’litteratur” innehåller inte så många
’’fula ord” — den är väl tvärtom mycket vackert beskrivande — men kan den betecknas som god litteratur?
var Egyptens drottning” skildrat hur kvinnorna i lan
det Minoas uppträdde. På en galafest i kung Kiodas palats var det högsta mode bland damerna att visa sina bröst blottade. Till yttermera visso var bröstvår
torna förgyllda. De resonerade som så, att när Vår Herre skapat dem med vackra behag så borde dessa inte döljas.
*
Nutidens syndfulla liv tycks ha djupa och vittför
grenade rötter. Vilhelm Moberg, som lagt ned mycken
