RESTAURERING AV VÅTMARKERI BORGHOLMS KOMMUN VÅTMARKER

(1)

VÅTMARKER

R E S TA U R E R I N G AV VÅT M A R K E R I B O R G H O L M S K O M M U N

bygga bo miljö

(2)

2

Våtmarker

Restaurering av våtmarker i Borgholms kommun

Projektledare: Kristin Bertilius, Bertil Lundgren Författare: Kristin Bertilius, Bertil Lundgren Utgivare: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Borgholms kommun

Box 52

387 21 Borgholm

Foto: Simon Cederholm, Kristin Bertilius, Bertil Lundgren Layout och illustration: Simon Cederholm

Tryck: KST, augusti 2013

Projektet är finansierat med LOVA medel samt av Borgholms kommun.

(3)

3

Innehåll

Allt vi gör på land påverkar havet ... 4

Naturliga våtmarker på Öland – många nyttor ... 5

Borgholms kommun vill minska sin påverkan ... 5

LOVA – Lokala Vattenvårdsprojekt ... 6

Hur funkar det? ... 6

Sen då?! ... 7

Borgholm – Öland – Världen ... 7

Våtmark i Vi vid Källahamnsvägen ... 9

Strandnära våtmark i Frönäs ...10

Maren sydost om Persnäs by...13

Sundet – Fågelsjö och närsaltsfälla ...14

Långlöt – En kustnära våtmark...16

Grindmossen – Gamla grustäkten ...18

Våtmarker på Rosenborgs gård ...20

Bettorp – Bevattningsdamm och närsaltsfälla ...23

Karta ...24

I kommunfullmäktige antogs 2009 ett mål att minska näringsläckaget till Östersjön med 50 procent.

Genom att restaurera och återskapa 300 hektar våtmarker beräknas utflödet av näringsämnen minska med 25 procent.

Åtta av vårmarkerna är helt

klara, lika många pågår och

ytterligare tio ska startas upp.

(4)

4

Vi lever i en tid när vi märker vilket avtryck människan har gjort på Östersjön. Omfattande och giftiga algblomningar inträffar nästan varje år, vikar växer igen och flera fiskarter har minskat drastiskt. Badvikar försumpas och växer igen av sediment och algmassor. I den här broschyren får du veta mer om Borgholms kommuns våtmarksprojekt och åtta våtmarker från norr till söder. Våtmarker där vi tillsammans med markägarna har genomfört olika åtgärder, alla med samma mål: att minska vår påverkan på kustvattnen och Östersjön.

Allt vi gör på land påverkar havet

Övergödningen av Östersjön är till stor del ett resultat av markanvändningen och det tryck som funnits på jordbruket att ta fram tillräckligt med mat. Konstgödning och inköpt foder ger ett extra tillskott av näring som sedan delvis lakats ut till vattendragen. Naturliga vattendrag har fördjupats och rätats så att vattnet ska kunna rinna undan snabbt under högflöden. På Öland finns dessutom många hus som inte har en bra avloppslösning. Ofta består den bara av en tvåkammarbrunn eller stenkista som kan stå i direktkontakt med grundvattnet och sprida både näring och smittoämnen. Näringen, mest kväve och fosfor, från avlopp och jordbruk som inte tas upp av växtlighet når till slut kusten och havet via diken och kanaler. Näringsläckaget från land har stor påverkan på de närliggande kustvattnen.

Sedan 2005 har Borgholms kommun tagit prover och analyserat vatten från större kanaler. Tillsammans med beräknade vattenflöden har vi gjort uppskattningar av hur mycket kväve och fosfor som förs ut genom vattnet i kanalerna. Mer än 70 miljoner kubikmeter vatten rinner ut från kommunen genom kanalerna. De största är Pelnabrobäcken, Strömmen och Petgärdekanalen (Fig. 1). Beräknat på medelvärdet av

0 2 4 6 8 10

Medelvärde för totalkväve Miljoner kubikmeter vatten per år Pelnabrobäcken

Runstenskanalen Bjärbykanalen Långlötskanalen Strömmen Silverbäcken Skedemossekanalen Egbykanalen Valsnäskanalen Petgärdekanalen Södragredakanalen Förakanalen Södvikskanalen, dike Södvikskanalen Frönäskanalen Källakanalen Sandbykanalen Böda Hamnkanalen Grankullaviken, fr. Grankulla Grankullaviken, fr. Sjöstorp

0,0 Medelvärde för totalfosfor0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

11,7 10,7 7,9

Fig 1 – Flöden och näringsämnen

(5)

5 kväve och fosfor som mätts upp sköljs cirka 400 ton kväve och 11 ton

fosfor ut från land i kommunen. Det motsvarar gödsling av 2 353 hektar åkermark med den största tillåtna mängden kväve, det vill säga 170 kg kväve per hektar och år (Fig. 2).

Naturliga våtmarker på Öland – många nyttor

Våtmarkerna utgör livsmiljöer för många växter och djur, renar från näringsämnen, reglerar grundvattennivån och utjämnar stora vattenflöden. Klimatet på Öland, med varmt och torrt väder, gör att de flesta öländska våtmarker och vattendrag torkar och har torkat ut under sommaren. Djur och växter som lever här, har anpassat sig och många har blivit unika. Till exempel leker öringen senare på hösten än på fastlandet, gäddorna går ut nästan direkt efter kläckning på våren och många insekter överlever även när bäckfåran är torr.

För 200 år sedan fanns många stora grunda sjöar på Öland. Till exempel Skedemosse, Långbro mosse och Amunds mosse. Vi har fortfarande många våtmarker kvar, men nästan alla är utdikade. På så sätt har våtmarksytorna minskat, de torkar ut fortare och deras naturliga, värdefulla funktioner har minskat.

Borgholms kommun vill minska sin påverkan

I kommunfullmäktige antogs 2009 ett mål att minska näringsläckaget till Östersjön med 50 procent. Genom att restaurera och återskapa 300 hektar våtmarker beräknas utflödet av näringsämnen minska med 25 procent. Om man sedan genomför ytterligare åtgärder i jordbruket och åtgärdar omoderna avloppsanläggningar kan näringsutflödet minskas med ytterligare 25 procent. Det är fastighetsägarnas ansvar att se till att deras avloppsanläggningar lever upp till dagens krav. Kommunen inventerar avlopp och förelägger fastighetsägare att åtgärda de avlopp som inte möter dagens krav.

I kommunfullmäktige antogs 2009 ett mål att minska näringsläckaget till Östersjön med 50 procent.

Fig. 2 – Hur mycket näring är det?

Varje år rinner ca 400 ton totalkväve och 11 ton totalfosfor ut från kommunens kuster.

Det är en mängd kväve som räcker till att gödsla 2 353 ha åkermark med den största tillåtna kvävegivan du får tillföra en mark.

Det är en yta som motsvarar mer än hälften av det kväve som maximalt får läggas på vår totala åkerareal i kommunen och mer än du får lägga på den totala åkerarealen i hela Mörbylånga kommun.

Det fosfor som rinner ut ifrån våra kuster räcker till att gödsla 500 ha åkermark med den största tillåtna fosforgivan du får tillföra en mark. Det är en yta som motsvarar 714 fotbollsplaner.

Areal åkermark på Öland Borgholm 4164 ha Mörbylånga 2048 ha Totalt 6212 ha

(6)

6

2010 och 2014 ska åtgärder vara genomförda eller planerade och förankrade hos berörda parter, främst markägare och Länsstyrelsen.

Hur funkar det?

I projektet står kommunen för kostnader för projektering, avvägning och utformning och ansökningar om tillstånd. Vi ansöker också om pengar för åtgärden från Landsbygdsprogrammet som betalas ut först när åtgärden är genomförd. Allting görs i nära samarbete med markägaren som sedan kommer att sköta våtmarken. Projektet bygger på frivillighet och en grundförutsättning är att våtmarken inte hamnar i konflikt med jordbrukets intressen. Det innebär att man i stort sett inte anlägger en våtmark på en åker. Ofta finns marker som är för fuktiga för att brukas som istället kan förbättras för att fånga upp näringen.

§ $

$

2

1 Området vägs av på

höjder och möjliga utformningar tas fram.

Projektledare tittar på områdets

näringsläckage och om området lämpar sig för åtgärd. Samråder med Länsstyrelsen om stöd och tillstånd.

Markägaren tar kontakt med projektledare eller tvärt om

8 7

5 6

En skötselplan tas fram

9 Markägaren ansöker om skötelstöd för våtmark Projektledaren ansöker

om stöd från

Landsbygdsprogrammet.

Länsstyrelsen beslutar om stöd för åtgärder

Projektledaren ansöker om tillstånd för åtgär- den och dispens från biotopskyddet.

Åtgärden upphandlas.

Åtgärden genomförs.

Kommunen agerar bank och ansöker om utbetalning när åtgärden är slutförd

Hur funkar det?

Kommunen är med från början till slutet i ärendet från första kontakten tills åtgärderna är genomförda och klara.

(7)

7

Sen då?!

Kommunen följer upp åtgärden med vattenprovtagningar för att se hur väl våtmarken fungerar. Våtmarken behöver skötas för att behålla sitt värde och sin funktion. Markägaren kan söka miljöersättning för skötsel av våtmark. För närvarande är stödet 1 500 kr per hektar på betesmark och övrig mark och 4 000 kr per hektar för åkermark. Om man sköter våtmarken genom bete och/eller slåtter kan man dessutom få miljöersättning för det. Det går alltså att få dubbelt miljöstöd om man har ett åtagande för en våtmark.

Borgholm – Öland – Världen

Borgholm och Mörbylånga kommuner arbetar tillsammans för en gemensam syn på öns viktiga vattenfrågor. En gemensam policy med riktlinjer för enskilda avlopp togs fram 2008. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en gemensam VA-policy för framtida utbyggnad av de kommunala vatten- och avloppsnäten. Flera kanaler på mitten av ön rinner genom båda kommunerna. I Pelnabrobäckens avrinningsområde genomfördes ett antal gemensamma projekt: lantbrukstillsyn, avloppsinventering och våtmarker.

Genom Kalmarsundskommissionen samverkar Borgholms kommun med länets andra kustkommuner så att resurser, kunskap och utrustning utnyttjas bättre över kommungränserna.

Genom Helsingforskommissionens Baltic Sea Action Plan (BSAP) finns en internationell överenskommelse mellan alla länder kring Östersjön. Alla länder ska vidta åtgärder som minskar övergödningen och förekomsten av farliga ämnen, arbeta för en miljövänligare sjöfart och för en stärkt biologisk mångfald. Målet är att Sverige ska minska sin närsaltsbelastning med 290 ton fosfor och 21 000 ton kväve.

Foto: Simon Cederholm Foto: Bertil Lundgren

(8)

(9)

9

Våtmark i Vi vid Källahamnsvägen

Läget är 700 m nordväst om Källa gamla kyrka ca 200 m från Källahamnsvägen. Markägaren var själv intresserad och hörde av sig till Länsstyrelsen som i sin tur förmedlade kontakten med kommunen.

Området är låglänt och stod under vatten under vinter och tidig vår.

Vegetationen var mest kraftigväxande gräs och halvgräs vilket tyder på stark näringspåverkan. I söder finns en betesmark på åker som också brukar stå under vatten under våren. Den grävda arealen är 0,8 ha och inklusive översvämmat område vid höga flöden blir totalarealen ca 1,2 ha.

Kanalen som rinner genom området har ett mindre flöde på knappt 1 miljon kubikmeter per år och avrinningsområdets areal är ca 4 kvadratkilometer med en stor andel åkermark. Halterna av både fosfor och kväve är mycket höga. Huvudmålsättningen är att maximera reningen under perioden då vatten rinner i kanalen.

Genomförda åtgärder

Våtmarken grävdes ur till knappt 0,4 m djup. En liten ö och några stenar sparades och är avsedda att gynna fågellivet. Avsikten var att gräva en en djupare ”sedimentfälla” men vi stötte på kalkberggrunden efter bara några dm. Jorden kommer att nyttjas till anläggningsarbeten och successivt bortföras.

Vid utloppet skapades en reglerbar fördämning. Vi ville bevara en vattenspegel under senvår och försommar för att gynna fågellivet, groddjur och dylikt. Under den perioden sker en successiv sänkning av vattenytan genom avdunstning.

Vattnet i kanalen har extremt höga fosforhalter och får därför passera genom en bädd av kalkstenskross vars volym är ca 20 kubikmeter.

Fosfatet i vattnet binds till kalciumet i kalkstenen och vattnet renas på så vis från fosfor.

Förväntat resultat

En förstärkt våtmarksfunktion på platsen kan bidra till ett minskat utflöde av fosfor och kväve till Östersjön. Våtmarken kan också bli en fin fågellokal. Förutsättningarna för lekande fisk att vandra upp i våtmarken bedöms däremot som mindre goda.

Tillrinningsområdets yta: 500 ha Våtmarkens yta: 1,2 ha

Vattenvolym: ca 2 400 m

³

Foto: Simon Cederholm

(10)

10

Strandnära våtmark i Frönäs

Den aktuella våtmarken ligger vid ”Frönäskanalens” mynning.

Initiativet till åtgärder kom från markägaren på Wikegårds Camping med målet att skapa förutsättningar för ett rikt fågelliv och öka upplevelsevärdet. Möjligheten att minska utflödet av näringsämnen till kustvattenområdet och bereda plats för gäddlek gjorde att området passade in i kommunens våtmarksstrategi.

Området som berörs är delvis strandäng som periodvis översvämmas av Östersjön under senhösten och vintern. Länsstyrelsens bedömning av strandängens värde gjorde att endast begränsade åtgärder kunde genomföras. Uppströms finns Frönäs mosse som är dikad men ändå fungerar som ett vattenmagasin och reningsfilter. Fosforhalterna är dock höga även efter passage av mossen, varför en extra rening är önskvärd.

Våtmarken är av värde som besöksmål då den är lätttillgänglig. Den ligger intill Frönäsvägen och är väl synlig från denna.

Genomförda åtgärder

Den grävda kanalen närmast kanalens mynning har delvis fyllts igen så att vattenflödet begränsas på sträckan närmast havet. Det innebär att vattnet fördelar sig bättre över hela området norr om kanalen. Större tillfälliga vattenytor bildas vid höga flöden och låglänta delar kommer att vara vattenfyllda under flödesperioden december till maj.

Förväntat resultat

Restaureringen av våtmarken bör ge bättre förutsättningar för fågellivet och viss rening från näringsämnen.

Tillrinningsområdets yta: 1 750 ha Våtmarkens yta: 2 ha

Vattenvolym: ca 2 000 m

³

Medelårsflödet: ca 3,5 milj m

³

vatten

(11)

11 Foto: Simon Cederholm Foto: Simon Cederholm

(12)

(13)

13

Maren sydost om Persnäs by

Våtmarken Maren ligger i anslutning till Persnäs by. Avrinningsområdet är ganska litet men omfattas bland annat av ett dike som avvattnar byns åkermarker. Vattnet därifrån leddes förbi våtmarken i ett parallellt dike. Maren var dessutom genomgrävd av ett dike och bara delvis täckt av vatten under kortare perioder.

Vattnet från åkermarkerna som leds in i våtmarken har höga halter av närsalter. Framförallt är halten av fosfor mycket hög.

Huvudmålsättningen för våtmarken är därför att rena vattnet från både kväve och fosfor.

Flera organismer som är beroende av vattenspeglar under vår och försommar, gynnas av restaureringen av våtmarken. Möjligheten för gäddlek är dock begränsad på grund av att flödet under lektiden är väldigt litet. I diket mellan våtmarken och havet finns det dessutom spigg som tros äta gäddäggen.

Genomförda åtgärder

Initiativet till restaureringen var från början markägarens. Två fördämningar har byggts i våtmarken, en vid inloppet för att leda in vatten och en vid utloppet.

Våtmarken är grund med ett medeldjup på drygt 2 dm och arealen blir ca 4,5 ha vid den dämda nivån. Diket som grävts genom Maren har fyllts igen och ett fördelningsdike grävdes för att sprida vattnet över hela ytan. För att ytvatten inte ska strömma mot kantdiket invid åkern i norr anlades en låg vall.

Uppnått resultat

Den rening som uppmätts efter två säsonger är mycket hög. Området är naturskönt och kan med fördel röjas något för att skapa tillgänglighet för besökare och för att ytterligare gynna häckande vadare. Fågellivet är rikt under tidig vår, men är beroende av att vattenspegeln förblir intakt över häckningssäsongen, vilket inte var fallet under 2012. Under perioden maj till juni 2013 utförs en inventering av häckande fåglar. Resultatet i förhållande till kostnaden får anses vara mycket tillfredställande.

Tillrinningsområdets yta: 130 ha Våtmarkens yta: 4,5 ha

Vattenvolym: ca 10 000 m³

(14)

14

våtmarken på grund av kanaliseringen av bäckarna.

Två mindre och kanaliserade bäckar rinner in i våtmarken från väster och norr. Våtmarken torkar till största delen ut under sommaren.

En förbättring av våtmarkens funktion skulle kunna göra att mer näringsämnen fångas upp på land istället för att sköljas ut till kusten.

Eftersom andelen åker är ganska stor i avrinningsområdet och mätningar har visat ganska höga halter av främst kväve, men också fosfor fanns det en bra anledning att genomföra en restaurering av Sundet.

En projektering för att restaurera våtmarken genomfördes genom Greppa Näringen som är ett rådgivningsinitiativ genom LRF, Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Borgholms kommun upphandlade entreprenaden. Markägaren bidrog till medfinansieringen med körning av massor, röjning och stängsling.

Genomförda åtgärder

Åtgärden innebar schaktning och bortförande av de översta 50 cm sediment. Delar av sedimentet lades i närheten av våtmarken och delar av det kördes till åkermark i närheten. Sedimentet som lades intill våtmarken planades ut för att smälta in i omgivningarna. Vid inflödet av den norra bäcken skapades en vall för att föra in det vattnet längre in i våtmarken. En ö skapades för häckande fågel och för att fördela vattnet från den västra bäcken. Alla kanter fasades av till en låg lutning.

På så sätt blir våtmarken mer attraktiv för simmande fåglar, men också de som letar mat i strandkanten.

Förväntat resultat

Minskat utflöde av kväve genom ökat ljusgenomsläpp och minskat utflöde av fosfor genom ett bättre men lugnare flöde genom våtmarken.

Genom den öppna vattenytan kan våtmarken attrahera fler vilande och häckande fågel.

Annat Skog Åker

Skog 105 ha Åker 797 ha Totalt 1334 ha

Våtmarkens yta: 3,5 ha

Tillrinningsområde

Foto: Kristin Bertilius

(15)

15

(16)

16

näringsämnen i kanalen kan fångas upp på land istället för att sköljas ut till kusten.

Gäddor utnyttjar ofta grunda, gräsbevuxna våtmarker för att leka och lägga ägg tidigt på våren. Gädda anses vara en mycket viktig rovfisk i kustvattnen som tyvärr inte har lyckats så bra med föryngringen och därför visar en population med allt äldre individer. Det är därför viktigt att skapa områden där de kan ha en framgångsrik lek på våren. De öländska gäddorna är troligtvis genetiskt unika och precis som öring går de tillbaka till samma vattendrag de föddes i för att leka när de blir könsmogna.

Mätningar i kanalen visar på tidvis mycket höga halter av både kväve och fosfor och även om vattendraget inte är så stort finns det anledning att genomföra åtgärder. Markägaren har bidragit till medfinansieringen med körning av massor och handräckning till gräventreprenören.

Genomförda åtgärder

Eftersom lutningen på marken är ganska stor i området skapas en terrasserad våtmark i två delar. I de två delarna grävs två djupare områden för att öka volymen vatten som våtmarken kan hålla. Kanterna fasas av till en svag lutning för att få grundare delar.

Vid en väg som korsar kanalen och vid utflödet skapas låga klackar som håller kvar en del av vattnet i våtmarken. Klackarna ska kläs med gummiduk och förstärkas med sten. Jorden körs till åkermark i närheten.

Förväntat resultat

Förhoppningen är att våtmarken ska ge bättre lekmöjligheter för vårlekande fisk som gädda och abborre, samt minska halten närsalter till kusten och Östersjön.

Annat Skog Åker

Våtmarkens yta: 1 ha

Tillrinningsområde

(17)

17

(18)

18

att bräddning vid höga flöden begränsades och vattnets hastighet genom våtmarken ökade. Vid lågvatten bröts vattenväxterna ner, vilket gjorde att dammen ofta luktade mycket illa på sensommaren. Åkrar, betesmark och tomtmark gränsar direkt till våtmarken.

Rekreationsvärdet är stort och de kringboende har hållit platsens promenadstigar i ordning. På den angränsande lågstarrängen finns en bevattningsdamm som inte är i bruk. Markägare och samfällighet för grustaget tillsammans med Runstens Naturvårdsförening ville förbättra områdets funktion, öka vattenvolymen i våtmarken och möjliggöra lekområden för fisk, främst gädda. Mätningar har inte visat på några anmärkningsvärt höga näringshalter däremot kan åtgärder högre upp i systemen ändå ge positiva effekter nedströms.

Under projekteringens gång kunde naturvårdsföreningen ta initiativ till att öka tillgängligheten i våtmarken och skapa en utsiktsplats i kanten av våtmarken. Närheten till bostäder, åkermark och tomtmark gjorde att stor vikt lades vid samråd och information kring vattennivåer och vad åtgärden innebar.

Genomförda åtgärder

Naturvårdsföreningen skötte röjning av buskar och träd. En upphandlad entreprenör schaktade och grävde bort massor. En del av massorna klädde in stentippen som utgör själva utsiktsplatsen, medan en del massor kördes till intilliggande åkermark. Ett reglerat dämme med möjlighet till fiskvandring placerades i utflödet.

Förväntat resultat

Åtgärderna bör ge ökad grundvattenbildning samt lekområden för vårlekande fisk, som exempelvis gädda. Eftersom vattenhastigheten minskar nedströms kan detta leda till mindre erosion och därmed bidra till att minska fosforhalterna i Pelnabrobäcken. Under våren och sommaren 2013 kunde man se gädda hoppa över dämmet in i Grindmossen. Dessutom har årsgäddyngel fångats.

Åker 457 ha Totalt 1311 ha

Våtmarkens yta: 4 ha

Våtmarkens vattenvolym: ca 11700 m³

(19)

Överst: Området innan arbetet påbörjades

Till vänster: Arbete med att anlägga våtmarken

Underst: Den färdiga våtmarken

Foto: Kristin Bertilius

(20)

20

Våtmarker på Rosenborgs gård

Rosenborg är beläget 3 km rakt öster om Jordtorp. Det är en mindre gård vars marker genomflyts av en gren av Pelnabrobäcken.

Borgholms kommuns engagemang skedde inom ramen för ett projekt i samverkan med Mörbylånga kommun och omfattar Pelnabrobäckens avrinningsområde.

Markägaren ville skapa levande vattenmiljöer utmed vattendraget. Ett viktigt syfte var att rena vattnet från näringsämnen. Samtidigt ville vi gynna organismer knutna till rinnande vatten och till vattensamlingar.

Flödet upphör normalt under försommaren och då kommer enbart djupare delar att hålla vatten.

Genomförda åtgärder

Tre områden valdes ut för åtgärder. Två dämdes med vallar som håller kvar vattnet då marken lutar och i mitten grävdes en damm på åkermark. Åtgärderna innebär både återskapande och nyskapande av våtmarker. Betande djur och återkommande röjningar kommer att bibehålla våtmarkerna i önskvärt skick.

Våtmark i väster

Här skedde dämningen genom att anlägga en jordvall. Våtmarkens ytan omfattar omkring 1 ha. Området har röjts eftersom det tidigare var starkt igenväxt med buskar och träd.

Ny vattenspegel

Dammen har en yta på ca 3 500 m². Den har ett medeldjup runt 0,7 m och är ca 2 m som djupast. Våtmarken kommer att hålla vatten in i juli månad.

Tillrinningsområdets yta: 500 ha

Våtmarkens yta (totalt): 4 ha

Vattenvolym: ca 10 000 m

³

(21)

21 Våtmark i öster

En vall som dämmer mot öster utmed fastighetens gräns har anlagts.

Här fanns ett spikrakt dike genom våtmarken som tömde hela området på vatten. Det har ersatts med en slingrande vattenfåra med varierande bredd. Våtmarkens vattendjup är 1-3 dm. Området är botaniskt intressant med flera fuktälskande orkidéarter. Vadarfåglar trivs också här. Ytan är ca 2,5 ha.

Förväntat resultat

Området har potential att bli ett attraktivt besöksmål och en förebild i Mittlandskogsområdet. Det kommer att bidra med kunskap om vad som kan göras för att förbättra vattenförvaltningen i det öländska landskapet. Framförallt förväntas positiva resultat beträffande vattenlevande och vattenberoende organismer som groddjur och fåglar.

Översikt för våtmarkerna på Rosenborgs gård.

Illustration: Gröna Rum , Kalmar.

Foto: Bertil Lundgren

(22)

(23)

23

Bettorp – Bevattningsdamm och närsaltsfälla

Åtgärdsområdet ligger på västra sidan av strandvallen, som bildades under landhöjningen, och är en del av en utdikad mossmark.

Markägaren har fått olika skörderesultat eftersom marken ställs under vatten olika mycket olika år. Dessutom fanns kalkbleke under matjorden. Kalkbleke är ett tydligt tecken på att en våtmark med stillastående vatten funnits. Kalken i vattnet fälls långsamt ut och bildar ett lager av ren kalk på botten. Många växter har svårt att växa där det finns kalkbleke, men i våtmarken har det en stor betydelse för att till exempel binda till sig fosfor.

Kanalen är ett av fyra biflöden till Pelnabrobäcken som mynnar ut på gränsen mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner. Mätningar i kanalen visar på förhöjda halter av främst kväve men också fosfor.

Området projekterades för att skapa en våtmark, med möjlighet till bevattning. Stor vikt lades vid att våtmarken blir en naturlig del av omgivningen med låga och flacka vallar. Att kunna använda jordmassor till att höja omkringliggande åkermark gjorde att kostnader för transporter kunde hållas nere. Markägaren bidrog till medfinansieringen genom att köra jordmassor och jämna ut dem på åkermarken.

Genomförda åtgärder

Våtmarken anlades genom att schakta och gräva matjord och massor.

Matjorden kördes till åkermarken intill. Ett dämme med möjlighet till fiskvandring anlades samt två översilningsytor där vass och kaveldun kan växa. På så sätt sänks vattenhastigheten och kväveupptaget kan öka.

Förväntat resultat

Närsaltsfällan förväntas ge minskad belastning av främst kväve men också fosfor till Pelnabrobäcken samt ge möjlighet till lek för vårlekande fisk som gädda och abborre. Jordmassorna användes till att höja omkringliggande åkermark för att minska översvämningarna på dem. Kalkbleket lades tillbaka på botten av våtmarken för att dels öka upptaget av fosfor från vattnet, men också får att förhindra en snabb igenväxning av våtmarken. De första analysresultaten pekar på en stor förmåga att minska fosfathalten i vattnet.

Annat Skog Åker

Våtmarkens yta: 0,7 ha

Våtmarkens vattenvolym: ca 3 700 m³ Tillrinningsområde

(24)

Sundet Långlöt Grindmossen BettorpRosenborg

Restaur er ade v åtmar ker i B or gholms kommun

(25)

Källa Wikegård Maren Sundet LånglötDelavrinningsområde Grindmossen BettorpRosenborg

¯

(26)

(27)

(28)