R Ä T T S K U N S K A P & P R I VAT J U R I D I K

R Ä T T S K U N S K A P

& P R I VA T J U R I D I K

J a n - O l o f A n d e r s s o n C e g e E k s t r ö m

Å s a To l l

K O M M E N T A R E R & L Ö S N I N G A R

j2000 rättskunskap & privatjuridik – juridik i praktiken kommentarer & lösningar

ISBN 978­91­7­08761­7

© 2005 och 2007 Författarna och Liber AB

Redaktion: Per­Olof Bergsten och Camilla Nevby Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Foto: Tomaz Lundstedt

Produktion: Thorwald Persson

Printed in Sweden by:

Printing Malmö AB, Malmö 2007 Upplaga 2:1

Tryckt på miljövänligt papper

koPIerIngsFörBud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö www.liber.se

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement

Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel → produktstöd/komplettering].

Om du inte har tillgång till Internet: ring 00­25 86 00 och begär vår Kundtjänst, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Förord

Denna bok innehåller kommentarer och lösningar till uppgifterna i boken J2000 Rättskunskap & privatjuridik Fakta & Uppgifter.

Till varje uppgift finns ett lösningsförslag med en kort kommentar och hän­

visning till aktuellt lagrum. I flertalet fall återges berörd lagtext. (Längst bak finns en förteckning över de lagar och paragrafer som tas upp.) Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett juridiskt problem. I sådana fall anges analysen av de förutsättningar som ligger till grund för lösnings­

förslaget.

Man kan komma fram till en annan lösning med förändrade förutsättningar.

Detta förhållande är viktigt att känna till, eftersom domstolarna befinner sig i samma situation när de ska göra sin bedömning i anslutning till domen. När det gäller rättsfallen under rubriken ”Hur skulle du döma?” finns verkliga domslut med som lösning.

För lärare/handledare kompletteras J2000 med en lärarhandledning inklusive cd.

Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber) innehåller ett hundratal lagar inom nämnda områden. Den utgör ett komplement till bl a J2000 och ger möjligheter till fördjupning. Den är lätt att hitta i och lätt att arbeta med.

Författare & Redaktion

Innehåll

Block 1: samhälle Kapitel 1

Hur lagar kommer till 6

Praktikfall 7 Rätt eller fel? 7 Vad säger lagen? 7 Problem i vardagen 8 Sök svaret 9

Kapitel 2

Hur domstolarna arbetar 10

Praktikfall 11 Rätt eller fel? 12 Vad säger lagen? 12 Vilken domstol dömer? 13 Skriv en stämningsansökan 13 Hur skulle du döma? 1

Problem i vardagen 1

Sök svaret 1

Kapitel 3

Om brotten 18

Praktikfall 19 Rätt eller fel? 19 Vad säger lagen? 19 Hur skulle du döma? 21 Problem i vardagen 22 Sök svaret 2

Kapitel 

Internationell rätt 26

Praktikfall 27 Rätt eller fel? 27 Hur skulle du döma? 27 Vem gör vad? 27 Sök svaret 27

Block 2: FamIlj Kapitel 5

När man flyttar ihop 30

Praktikfall 31 Rätt eller fel? 32 Vad säger lagen? 32 Gör bodelning 3

Hur skulle du döma 35 Samboavtal 35 Problem i vardagen 36 Sök svaret 38

Kapitel 6

Föräldrar och barn 40

Praktikfall 1 Rätt eller fel? 1 Vad säger lagen? 2 Hur skulle du döma? 5 Problem i vardagen 5 Sök svaret 6

Kapitel 7

När någon dör 48

Praktikfall 9 Rätt eller fel? 9 Vad säger lagen? 50 Fördela arvet 51 Testamente 52 Problem i vardagen 52 Sök svaret 55

Block 3: konsument Kapitel 8

Avtal och köp 56

Praktikfall 57 Rätt eller fel? 57 Vad säger lagen? 57 Hur skulle du döma? 60 Upprätta köpeavtal 61 Problem i vardagen 62 Skydd mot oärliga köpare 63 Sök svaret 63

Kapitel 9

Konsument­

skydd 64

Praktikfall 65 Rätt eller fel? 65 Vad säger lagen? 65 Hur skulle du döma 70 Anmälan till ARN 71 Problem i vardagen 72 Sök svaret 75

Kapitel 10

Köpa på kredit 78

Praktikfall 79 Rätt eller fel? 79 Vad säger lagen? 79 Hur skulle du döma? 8

Vad står i kontraktet? 85 Ansökan om betalnings­

föreläggande 86 Problem i vardagen 86 Sök svaret 87

Kapitel 11

Försäkringar 90

Praktikfall 91 Rätt eller fel? 91

Block 4: Boende Kapitel 12

Hyreslägenhet och bostads­

rätt 96

Praktikfall 97 Rätt eller fel? 97 Vad säger lagen? 97 Hyra ut i andra hand 102 Hur skulle du döma? 102 Problem i vardagen 102 Sök svaret 105

Kapitel 13

Eget hus 110

Praktikfall 111 Rätt eller fel? 111 Vad säger lagen? 111 Ångerrätt vid husköp 113 Hur skulle du döma? 113 Problem i vardagen 113 Sök svaret 115

Kapitel 1

Låna pengar 116

Praktikfall 117 Rätt eller fel? 117 Vad säger lagen? 117 Tolka skuldebrev 119 Skriva skuldebrev 120 Problem i vardagen 120 Konsekvenser av borgens­

förbindelse 121 Sök svaret 121

Block 5: arBete Kapitel 15

Anställning 122

Praktikfall 123 Rätt eller fel? 123 Vad säger lagen? 126 Hur skulle du döma? 126 Problem i vardagen 126 Sök svaret 132

Kapitel 16

Arbets­

förhållanden 134

Praktikfall 135 Rätt eller fel? 136 Vad säger lagen? 136 Hur skulle du döma? 138 Problem i vardagen 138 Sök svaret 10

lagFörtecknIng 12

kaPItel 1

Hur lagar kommer

till

Block 1. samhälle

Innehåll:

Praktikfall

Lag mot mobiltelefoni?

Rätt eller fel?

Vad säger lagen?

1. Oetiskt eller nödvändigt?

2. Elpistol utan tillstånd 3. Leta efter lagen . Fundera på förarbete 5. Påverka regeringen?

Problem i vardagen 1. Olaglig påverkan 2. Med lagen på sin sida?

3. Ointresserad politiker . Vilka har sökt jobbet?

5. Vem blir betalningsskyldig?

Sök svaret

Olagligt adressregister

kaPItel 1

Block 1. Samhälle Hur lagar kommer till

lag mot mobiltelefoni? .

• Det är Sveriges riksdag som beslutar om nya lagar enligt regeringsformen 1 kap 4 §.

utdrag ur regeringsformens 1:a kapitel:

4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas.

Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.

• En ny lag uppkommer genom ett utredningsförslag eller ett förslag från reger­

ingskansliet (departementspromemoria) som i sin tur ger upphov till en pro­

position från regeringen till riksdagen enligt riksdagsordningen 3 kap 1 §. En motion i riksdagen kan ha gett upphov till att förslaget över huvudtaget kom till.

utdrag ur riksdagsordningens 3:e kapitel:

1 § Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen genom en proposition.

En proposition skall innehålla regeringens protokoll i ärendet, en redovisning av ärendets beredning och skälen för regeringens förslag. Propositioner med lagförslag skall i förekommande fall innehålla Lag­

rådets yttrande.

Tilläggsbestämmelse 3.1.1

En proposition ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna.

• Restaurangen har rätt att införa ordningsregler för att man överhuvudtaget ska få vistas där. Förutsättningen är dock att ordningsreglerna inte är diskrimine­

rande avseende kön, handikapp, sexuell läggning, etnisk tillhörighet etc. Ett mo­

biltelefonförbud innebär ingen sådan diskriminering.

rätt eller fel? .

1 F 2 R 3 R 4 F 5 R 6 F 7 R 8 F 9 R 10 R 11 F 12 R 13 R 14 R 15 R 16 R 17 F 18 F 19 R 20 R

Vad säger lagen? .

1. oetiskt eller nödvändigt?

Egen uppfattning.

2. elpistol utan tillstånd

Nej, om vapnet används i Sverige gäller svenska lagregler.

3. leta efter lagen

Alla lagar fi nns på www.riksdagen.se, klicka på ”Lagar och förordningar”. Man kan också hitta lagen i lagboken, som vanligen fi nns på bibliotek.

§

§

Hur lagar kommer till

4. Fundera på förarbete

Förarbeten är alla de dokument som upprättas medan man utarbetar en lag. Förar­

beten till en lag kan bl a vara utredningsdirektiv, remissvar och slutbetänkanden.

5. Påverka regeringen

Han kan t ex kontakta en lokal riksdagspolitiker eller väcka debatt genom att skriva insändare och artiklar till tidningar eller webbplatser. Han kan givetvis också gå med i ett politiskt parti och påverka inifrån.

Problem i vardagen .

1. olaglig påverkan

a. Nej, som förälder bör du absolut avråda din dotter från att begå brott. Brottslig verksamhet kan medföra böter eller fängelse och inte minst i detta fall skade­

ståndsskyldighet på stora belopp. Den som inte lär sig att dra gränsen mellan tillåtet och brottsligt kan lätt fortsätta med annan brottslig verksamhet.

B. Man kan väcka uppmärksamhet på laglig väg genom demonstrationer, debatter och artiklar, t ex genom samverkan i föreningar. Detta i sin tur kan innebära att media ger plats för ytterligare uppmärksamhet. Samtidigt ska man givetvis uppvakta politiker för att få dem att arbeta för att lagarna ändras.

2. med lagen på sin sida?

Alla lagar fi nns på www.riksdagen.se, klicka på ”Lagar och förordningar”. Man kan också hitta jordabalken i lagboken, som vanligen fi nns på bibliotek.

Jordabalken är indelad i 24 kapitel. I kapitel 12 tas regler om hyreslägenheter upp.

3. ointresserad politiker

Riksdagsmannen har både rätt och fel. Han har rätt i att det är kommunen som har ansvar för socialtjänsten. Men det är ju riksdagen som beslutar om den lag som reglerar barnomsorgen, dvs socialtjänstlagen. Denna lag skulle riksdagsmannen kunna vara med och påverka.

4. Vilka har sökt jobbet?

Nej, så har de vanligen inte rätt att göra. Offentlighetsprincipen gäller alla svenska myndigheters allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 1 §. Vissa undantag fi nns dock vad gäller register, bl a hos polis och socialtjänst.

utdrag ur tryckfrihetsförordningens 2:a kapitel:

1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

§

kaPItel 1

Block 1. Samhälle Hur lagar kommer till

5. Vem blir betalningsskyldig?

Eftersom aktiebolaget är en juridisk person är det bolaget självt som är ansvarigt för leverantörsskulder och banklån, inte ägarna. En förutsättning är dock att ägar­

na inte personligen har gått i borgen för skulderna eller gjort något brottsligt.

sök svaret .

a. Denna fråga regleras i personuppgiftslagen.

B. Enligt personuppgiftslagen 10 § får personuppgifter behandlas endast om den registrerade har gått med på det (lämnat sitt samtycke). Du måste alltså be om medgivande från samtliga medlemmar innan du lägger ut uppgifterna på hem­

sidan.

utdrag ur personuppgiftslagen:

10 § Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att

a) ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas,

b) den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet, c) vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas,

d) en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras,

e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, eller

f) ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.

§

kaPItel 2

Hur

domstolarna arbetar

Innehåll:

Praktikfall

Till domstol för obetald räkning?

Rätt eller fel?

Vad säger lagen?

1. Internetskulden 2. Ofrivilligt snatteri?

3. Felaktigt beslut?

Vilken domstol dömer?

Skriv en stämningsansökan Hur skulle du döma?

Vårdslöshet i trafik Problem i vardagen 1. Tvist om vårdnad 2. Vilka villkor?

3. Körkort på vift . Saknad bevakning 5. Nödvändig advokat?

6. Våldsam far Sök svaret

Missnöjd beställare

Block 1. Samhälle Hur domstolarna arbetar

kaPItel 2

till domstol för obetald räkning? .

• Nej det kan man inte om man inte har gjort något brottsligt samtidigt.

• Den som förlorar i ett tvistemål blir skyldig att betala motpartens advokatkost­

nader om beloppet man tvistar om är mer än ett halvt basbelopp enligt rätte­

gångsbalken 1 kap 3 d § och 18 kap 8 a §. I detta fall kan alltså Carl och Elisabeth inte bli skyldiga att betala företagets advokatkostnader.

utdrag ur rättegångsbalkens 1:a kapitel:

3 d § I tvistemål där förlikning om saken är tillåten skall tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Första stycket gäller inte, om en part första gången han skall föra talan i målet yrkar att allmänna regler skall tillämpas och därvid gör sannolikt att den bakomliggande tvisten rör ett högre värde eller att utgången annars är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, skall den part som begär att målet överlämnas till tingsrätt senast i samband därmed framställa yrkande som nyss sagts.

Med värde enligt första stycket avses det värde som kan antas gälla vid tiden för talans väckande. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten skall handläggas som tvistemål. Vid bedömningen skall hänsyn inte tas tillrättegångskostnaderna.

utdrag ur rättegångsbalkens 18:e kapitel:

8 a § I mål där 1 kap. 3 d § första stycket tillämpas gäller följande i stället för bestämmelserna i 8 §.

Ersättning för rättegångskostnad får inte avse annat än kostnad för

1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme, 2. ansökningsavgift,

3. resa och uppehälle för part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig instäl­

lelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud, 4. vittnesbevisning,

5. översättning av handling.

…

• Egen uppfattning. Det verkar inte troligt att de blir skyldiga att betala internet­

avgifterna med tanke på de faktiska omständigheterna. Det är ju företagets sak att bevisa att Carl och Elisabeth verkligen medvetet har utnyttjat företagets tjäns­

ter.

• Man kan få statlig s k rättshjälp enligt rättshjälpslagen om man inte har alltför höga inkomster. Man kan också få rättegångskostnaderna betalda genom sin hemförsäkring om man har s k rättsskydd, vilket är mycket vanligt. I Carls och Elisabeths fall gäller tvisten ett så lågt belopp att det ska handläggas i ett förenklat förfarande vid domstolen. För sådana mål krävs särskilda skäl för att rättshjälp ska beviljas.

§

§

Hur domstolarna arbetar

rätt eller fel? .

1 F 2 F 3 R 4 R 5 R 6 R 7 F 8 F 9 F 10 R 11 F 12 R 13 F 14 F 15 R 16 F 17 R 18 R 19 R 20 R 21 R 22 R 23 F

Vad säger lagen? .

1. Internetskulden

a. Tingsrätten får hand om deras fall.

B. Det är ett tvistemål enligt 10 kap rättegångsbalken.

c. Den kallas för muntlig förberedande förhandling.

d. Beloppet gäller mindre än ett halvt basbelopp enligt rättegångsbalken 18 kap 1 och 8 a §.

utdrag ur rättegångsbalkens 18:e kapitel:

1 § Part, som tappar målet, skall ersätta motparten hans rättegångskostnad, om ej annat är stadgat.

(Rättegångsbalken 18 kap 8 a § – se föregående sida) 2. ofrivilligt snatteri?

a. Egen uppfattning. Utifrån deras egen synvinkel har de inte gjort något brottsligt.

Frågan är hur deras misstag bedöms av domstolen. Den helt avgörande frågan är om det var avsiktligt eller av misstag de gick utan att betala. I ett brottmål är det åklagarens sak att bevisa att det skedde med avsikt.

B. Tingsrätten.

c. Det blir ett brottmål.

d. Rätten består vid brottmål vanligen av en domare och tre nämndemän enligt rättegångsbalken 1 kap 3 b §. Enligt andra stycket samma paragraf kan en ensam domare döma i denna typ av mål om det inte blir fråga om annan påföljd än böter.

utdrag ur rättegångsbalkens 1:a kapitel:

3 b § Tingsrätten skall vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.

Vid huvudförhandling i mål om brott för vilket inte är föreskrivet svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader är tingsrätten domför utan nämndemän, om det inte fi nns anledning att döma till annan påföljd än böter och det i målet inte är fråga om företagsbot.

Om det fi nns skäl för det, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får för­

hinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om dom­

§

§

Block 1. Samhälle Hur domstolarna arbetar

kaPItel 2

e. Eftersom de troligen inte är dömda tidigare riskerar de att få betala böter. De riskerar knappast att få fängelsestraff för ett sådant här mindre brott.

F. Fallet är avslutat om inte åklagaren inom tre veckor överklagar den friande do­

men till hovrätten.

3. Felaktigt beslut?

Eftersom det är ett myndighetsbeslut Hugo vill överklaga, ska han vända sig till länsrätten.

Vilken domstol dömer? .

1. Tingsrätten 2. Länsrätten 3. Tingsrätten 4. Tingsrätten 5. Länsrätten 6. Tingsrätten

7. Detta avgörs inte i domstol utan i skiljenämnd 8. Hovrätten

skriv en stämningsansökan .

a. Se lösning på s 16–17.

B. – Tingsrätten granskar att förutsättningarna i stämningsansökan är uppfyllda enligt rättegångsbalken (bl a att det finns ett bestämt yrkande, en specificerad grund för käromålet och att bevisningen är angiven) och kontrollerar att ansökningsavgiften är betald.

– Om förutsättningarna är uppfyllda utfärdas stämning genom ett beslut av domaren. Stämningen skickas tillsammans med kopia av stämningsansökan till svaranden för svaromål. I svaromålet ska svaranden bl a ange om käran­

dens yrkande medges eller bestrids och, om det bestrids, grunden för detta.

Svaranden ska också tala om vilken bevisning som han eller hon åberopar.

– När svaromålet har kommit in bestämmer tingsrätten tid för muntlig förbe­

redelse och kallar bägge parter till denna.

– Vid den muntliga förberedelsen får bägge parter redogöra för sin syn på sa­

ken. Domaren försöker oftast att förlika parterna, dvs hjälpa dem att nå en överenskommelse på frivillig väg.

– Om försöket till förlikning misslyckas bestäms tid för huvudförhandling, dit parterna och vittnena kallas.

– Efter huvudförhandlingen, där bägge parter återigen får lägga fram sin sak

och där vittnena förhörs, meddelar tingsrätten dom.

Hur domstolarna arbetar

hur skulle du döma? .

a.–c. Egen uppfattning.

Problem i vardagen .

1. tvist om vårdnad

Det är tingsrätten som dömer i vårdnadsmål. Vårdnadsmål handläggs som en typ av tvistemål.

2. Vilka villkor?

Din arbetskamrat har dömts för brott, men behöver inte avtjäna straff om han inte begår nya brott inom två år. Någon övervakning sker inte under tiden.

3. körkort på vift

Han ska vända sig till länsrätten.

4. saknad bevakning

Ett prejudikat är en dom som blir vägledande för domstolarna vid andra liknande fall.

5. nödvändig advokat?

a. Nej du behöver inte ha med en advokat, men det underlättar för dig i domsto­

len.

B. Var och en får betala sina egna advokatkostnader, eftersom tvistemålet gäller ett belopp som är mindre än halva basbeloppet.

6. Våldsam far

Förmodligen har åklagaren tagit hänsyn till att din far är senil och inte medvetet har begått brott. Risken för att han ska begå brott i framtiden bedöms förmodligen som ganska liten.

sök svaret .

a. Ja, det går bra enligt rättegångsbalken 10 kap 11 § punkt 4.

B. Ja, Ansökan om stämning (blankett DV 161) finns att hämta på Domstolsver­

kets webbplats, www.dom.se.

c. Enligt rättshjälpslagen kan man inte få rättshjälp om man har en inkomst över 260 000 kr (2007). Information finns på Domstolsverkets webbplats.

d. Alternativet är rättsskyddet som finns i hemförsäkring eller villaförsäkring.

Block 1. Samhälle Hur domstolarna arbetar

kaPItel 2

§

11 § Vid domstol, som sägs i 10 §, må ock väckas:

1. tvist om köpeskilling för fast egendom eller annat dylikt anspråk på grund av överlåtelse av äganderätt till egendomen;

2. talan mot ägare av fast egendom om skyldighet att personligen svara för gäld, för vilken egendomen utgör pant, om betalning samtidigt sökes ur egendomen;

3. tvist om skada eller annat intrång å fast egendom;

4. talan om ersättning för arbete, som utförts å fast egendom; eller

5. talan om ersättning för det någon brustit åt hemul angående fast egendom.

Hur domstolarna arbetar

Block 1. Samhälle Hur domstolarna arbetar

kaPItel 2

kaPItel 3

Innehåll:

Praktikfall På brottets bana Rätt eller fel?

Vad säger lagen?

1. Otrevligt beteende 2. Självförsvar?

3. Brottslig förmedling . Kostsamt klotter 5. Betalningsovillig kund 6. Obehaglig promenad 7. Vilseledande handling 8. Olagligt yttrande?

Hur skulle du döma?

Hot mot tjänsteman Problem i vardagen 1. Lurig pappa 2. Ofrivillig gåva 3. Ovälkommen student . Mobila hot

5. Eldfängd dunk 6. Försvar eller angrepp?

Sök svaret

Skadad vid väskryckning

brotten Om

Block 1. Samhälle Om brotten

kaPItel 3

På brottets bana .

• Misstänkta brott:

Okänd moped – stöld

Använda hasch – narkotikabrott

Hot om att märka busschaufför – olaga hot eller hot mot tjänsteman Ta varor utan att betala – snatteri eller stöld

Köra mot rött ljus – trafi kbrott Kasta ut mikrovågsugn – skadegörelse Tilltvinga sig pengar med vapenhot – rån Slå ner kroggäst – misshandel

Ta servitris på brösten – sexuellt ofredande

rätt eller fel? .

1 F 2 R 3 R 4 R 5 R 6 F 7 F 8 F 9 R 10 R 11 R 12 R 13 F 14 R 15 R 6 R 17 F 18 F

Vad säger lagen? .

1. otrevligt beteende

Brottet kan vara olaga hot enligt brottsbalken 4 kap 5 § om åklagaren kan visa att avsikten var att Carola skulle uppleva ”allvarlig fruktan”.

utdrag ur brottsbalkens 4:e kapitel:

5 § Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

2. självförsvar?

Hon skulle kunna anklagas för misshandel enligt brottsbalken 3 kap 5 §.

utdrag ur brottsbalkens 3:e kapitel:

5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

3. Brottslig förmedling?

Arbetskamratens fru kan ha gjort sig skyldig till koppleri enligt brottsbalken 6 kap 12 §.

§

§

Om brotten

utdrag ur brottsbalkens 6:e kapitel:

12 § Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.

…

4. kostsamt klotter

a. Pierre har gjort sig skyldig till skadegörelse enligt brottsbalken 12 kap 1 §.

B. Han kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Han kan också bli skyldig att betala skadestånd enligt skadeståndslagen 2 kap 1 §.

utdrag ur brottsbalkens 12:e kapitel:

1 § Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skade­

görelse till böter eller fängelse i högst ett år.

utdrag ur skadeståndslagens 2:a kapitel:

1 § Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan.

5. Betalningsovillig kund

Om brottet inte var planerat och systematiskt har Christine begått snatteri enligt brottsbalken 8 kap 1–2 §.

utdrag ur brottsbalkens 8:e kapitel:

1 § Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.

2 § Är brott som i 1 § sägs med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

6. obehaglig promenad

Fredrika har troligen blivit utsatt för ett rån enligt brottsbalken 8 kap 5 §.

utdrag ur brottsbalkens 8:e kapitel:

5 § Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån till fängelse, lägst ett och högst sex år. Detsamma skall gälla om någon med sådant våld eller hot tvingar annan till handling eller underlåten­

het som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvungne eller någon i vars ställe denne är. Lika med våld anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.

Är förfarande som avses i första stycket med hänsyn till våldet, hotet eller omständigheterna i övrigt av mindre allvarlig art, dömes dock ej för rån utan för annat brott som förfarandet innefattar.

7. Vilseledande handling

Peter kan anklagas för urkundsförfalskning enligt brottsbalken 14 kap 1 §. För­

modligen kan han även anklagas för bedrägeri enligt brottsbalken 9 kap 1 § om

§

§

§

§

§

Block 1. Samhälle Om brotten

kaPItel 3

Om hans bekant inte hade gett honom tillåtelse att sälja tavlan kan Peter dess­

utom anklagas för egenmäktigt förfarande enligt brottsbalken 8 kap 8 §.

utdrag ur brottsbalkens 14:e kapitel:

1 § Den som, genom att skriva annan, verklig eller diktad, persons namn eller genom att falskeligen förskaffa sig annans underskrift eller annorledes, framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år.

Såsom urkund anses protokoll, kontrakt, skuldebrev, intyg och annan handling, som upprättats till bevis eller eljest är av betydelse såsom bevis, så ock legitimationskort, biljett och dylikt bevismärke.

utdrag ur brottsbalkens 9:e kapitel:

1 § Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.

För bedrägeri döms också den som genom att lämna oriktig eller ofullständig uppgift, genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informations­

behandling eller någon annan liknande automatisk process, så att det innebär vinning för gärningsman­

nen och skada för någon annan.

utdrag ur brottsbalkens 8:e kapitel:

8 § Den som, i annat fall än särskilt i detta kapitel omförmäles, olovligen tager och brukar eller eljest tillgriper något, dömes för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla om någon utan tillgrepp, genom att anbringa eller bryta lås eller annorledes, olovligen rubbar annans besittning eller ock med våld eller hot om våld hindrar annan i utövning av rätt att kvarhålla eller taga något.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år.

8. olagligt yttrande?

Pierre kan ha gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp enligt brottsbalken 16 kap 8 §.

utdrag ur brottsbalkens 16:e kapitel:

8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folk­

grupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ur­

sprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

hur skulle du döma? .

a.–d. Egen uppfattning.

§

§

§

§

Om brotten

Problem i vardagen .

1. lurig pappa

Bedrägeri kan han inte bli åtalad för men väl snatteri enligt brottsbalken 8 kap 2 §.

(Brottsbalken 8 kap 2 § – se s 20) 2. ofrivillig gåva

Jo, det går givetvis att anmäla. Brottet skulle kunna vara stöld enligt brottsbalken 8 kap 1 §. Domstolen skulle nog knappast bedöma att fl ickorna gett bort mobilte­

lefonerna frivilligt till främmande personer. Om det är uppenbart att de har blivit hotade kan brottet vara rån.

(Brottsbalken 8 kap 1 och 5 § – se s 20) 3. ovälkommen student

En svår situation att bedöma. Tullen har givetvis rätt att göra de undersökningar de anser nödvändiga. Det är troligt att tullen har haft anledning att göra en kropps­

visitering i detta fall. Det otrevliga och nedlåtande sättet som studenten upplevt kan bero på hur han tolkat det kroppsspråk som tulltjänstemännen har använt.

Eftersom han inte förstod svenska är situationen extra svår att bedöma. Han kom­

mer från en annan kultur och det kan lätt bli missförstånd.

Om något brott har begåtts så är de tänkbara: tjänstefel enligt brottsbalken 20 kap 1 §, förolämpning enligt brottsbalken 5 kap 3 § och olaga diskriminering enligt brottsbalken 16 kap 9 §.

utdrag ur brottsbalkens 20:e kapitel:

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåten­

het åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndig­

hetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap.

Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse.

utdrag ur brottsbalkens 5:e kapitel:

3 § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfl igt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.

Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

§

§

Block 1. Samhälle Om brotten

kaPItel 3

utdrag ur brottsbalkens 16:e kapitel:

9 § En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, natio­

nella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, skall dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år.

Vad som sägs i första stycket om en näringsidkare tillämpas också på den som är anställd i närings­

verksamhet eller annars handlar på en näringsidkares vägnar samt på den som är anställd i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag.

…

4. mobila hot

Brottet kan vara olaga hot enligt brottsbalken 4 kap 5 § alternativt ofredande enligt brottsbalken 4 kap 7 §. Beroende på ordningsvaktens ställning kan det också vara hot mot tjänsteman enligt brottsbalken 17 kap 1 §.

(Brottsbalken 4 kap 5 § – se s 19)

7 § Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsyns­

löst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.

utdrag ur brottsbalkens 17:e kapitel:

1 § Den som med våld eller hot om våld förgriper sig å någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd, dömes för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Det samma skall gälla, om någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare har utövat myndighet för vad denne däri gjort eller underlåtit.

5. eldfängd dunk

Om han skulle bli åtalad kan det vara för allmänfarlig vårdslöshet enligt brotts­

balken 13 kap 6 §.

utdrag ur brottsbalkens 13:e kapitel:

6 § Den som av oaktsamhet, genom att umgås ovarsamt med eld eller sprängämne eller på annat sätt, vållar

1. brand eller ofärd som avses i 1, 2 eller 3 § eller framkallar fara för det, 2. skada eller hinder som avses i 4 § eller

3. skada som avses i 5 a § andra stycket 1 eller 5 b § första stycket 2 döms för allmänfarlig vårdslöshet till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år.

6 Försvar eller angrepp?

Ja, du kan ha gjort dig skyldig till misshandel enligt brottsbalken 3 kap 5 § eftersom du använt ”mer våld än nöden kräver” för att skydda dig.

(Brottsbalken 3 kap 5 § – se s 19)

§

§

§

§

Om brotten

sök svaret .

a. Väskryckning bedöms i regel som grov stöld enligt brottsbalken 8 kap 4 §. Att din mormor föll i samband med detta bedöms troligen som vållande till kropps­

skada enligt brottsbalken 3 kap 8 §, eftersom skadan med största sannolikhet inte tillfogades henne avsiktligt. I annat fall kan det vara fråga om misshandel enligt brottsbalken 3 kap 5 §.

B. Valet av påföljd bestäms med utgångspunkt från brottens straffskala, rättspraxis och beroende på gärningsmannens tidigare brottslighet. Om det är en person som tidigare är dömd för liknande brott, blir straffet sannolikt fängelse i fl era månader.

c. Ja, enligt skadeståndslagen 2 kap 1 §.

utdrag ur brottbalkens 8:e kapitel:

1 § Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.

4 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grov stöld dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om tillgreppet skett efter intrång i bo­

stad, om det avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.

utdrag ur brottsbalkens 3:e kapitel:

8 § Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas

1. om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller

2. om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.

(Brottsbalken 3 kap 5 § – se s 19) (Skadeståndslagen 2 kap 1 § – se s 20)

§

§

Block 1. Samhälle Om brotten

kaPItel 3

Innehåll:

Praktikfall

Tina går över gränsen Rätt eller fel?

Hur skulle du döma?

Omhändertagande av barn Vem gör vad?

Sök svaret Mänsklig rättighet

Internationell rätt

kaPItel 4

kaPItel 4

Block 1. Samhälle Internationell rätt

tina går över gränsen .

• Egen uppfattning.

• Egen uppfattning.

rätt eller fel .

1 R 2 R 3 F 4 R 5 R 6 R 7 R 8 F 9 F 10 F 11 F 12 F 13 F 14 R 15 R 16 F 17 F 18 F 19 F

hur skulle du döma? .

a. och B. Egen bedömning.

c. Ja på så sätt att Europakonventionen gäller som lag i Sverige. Europadomstolen försöker tolka reglerna i denna och dessa tolkningar bör vara vägledande för de svenska domstolarna och myndigheterna.

Vem gör vad? .

1. FN:s generalförsamling 2. Europadomstolen 3. Ministerrådet

4. Internationella domstolen i Haag 5. Europaparlamentet

6. Internationella brottmålsdomstolen 7. Europeiska kommissionen

8. FN:s säkerhetsråd 9. EG­domstolen

sök svaret .

Den normala gången i ett sådant ärende är följande: häktningsbeslut, internationell efterlysning, begäran om utlämning, beslut om utlämning och utlämning. Men tydligen har den franska myndigheten inte hunnit informera den svenska om att man har gripit din bror. Tre månader verkar vara lång tid för att meddela den svenska polisen, men den franska myndigheten kan ha befogade skäl.

Mycket talar för att det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. I Euro­

pakonventionen avdelning 1, artikel 5 står att han ska ”utan dröjsmål och på ett

Internationell rätt

språk som han förstår underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot honom” och är ”berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i avvaktan på rättegång”. Om den anklagade nekas detta är det ett brott mot Euro­

pakonventionen och därmed de mänskliga rättigheterna.

utdrag ur europakonventionen avdelning 1, artikel 5 – rätt till frihet och säkerhet:

1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet. Ingen får berövas friheten utom i följande fall och i den ordning som lagen föreskriver:

a) när någon är lagligen berövad friheten efter fällande dom av behörig domstol,

b) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten, antingen därför att han underlå­

tit att uppfylla en domstols lagligen meddelade föreläggande eller i syfte att säkerställa ett fullgörande av någon i lag föreskriven skyldighet,

c) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att ställas inför behörig rättslig myndighet såsom skäligen misstänkt för att ha begått ett brott, eller när det skäligen anses nödvändigt att hindra honom från att begå ett brott eller att undkomma efter att ha gjort detta, d) när en underårig genom ett lagligen meddelat beslut är berövad friheten för att undergå skyddsupp­

fostran eller för att ställas inför behörig rättslig myndighet,

e) när någon är lagligen berövad friheten för att förhindra spridning av smittosam sjukdom eller därför att han är psykiskt sjuk, alkoholmissbrukare, missbrukare av droger eller lösdrivare,

f) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att förhindra att han obehö­

rigen reser in i landet eller som ett led i ett förfarande som rör hans utvisning eller utlämning.

2. Var och en som arresteras skall utan dröjsmål och på ett språk som han förstår underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot honom.

3. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1 c skall utan dröjsmål ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag får fullgöra dömande uppgifter, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i avvaktan på rättegång. För frigivning får krävas att garantier ställs för att den som friges inställer sig till rätte­

gången.

4. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad friheten skall ha rätt att begära att domstol snabbt prövar lagligheten av frihetsberövandet och beslutar att frige honom, om frihetsberövandet inte är lagligt.

5. Var och en som arresterats eller på annat sätt berövats friheten i strid med bestämmelserna i denna artikel skall ha rätt till skadestånd.

§

kaPItel 4

Block 1. Samhälle Internationell rätt