HN kallelse 2018-01-23 (Hela kallelsen, exkl. myndighetsutövning)

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Sandra Berwing Nämndsekreterare 0156-522 78

sandra.berwing@trosa.se

Kallelse Datum 2018-01-16

Tid: Tisdagen den 23 januari 2018, kl. 17:00 Plats: Skärborgarnas hus, A-salen

Gruppmöte: Majoriteten, tisdag kl. 16:00, A-salen

Oppositionen, måndag den 22 januari kl. 18.30, Socialdemokraternas möteslokal, Industrigatan 2 A.

Kallelse till Humanistiska nämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordningen

2. Information om verksamheten vid Stensunds folkhögskola (Inga handlingar)

3. Uppföljning av Fornbyskolan (Inga handlingar)

4. Samverkan socialkontor och skolkontor (Inga handlingar)

 Kommunmottagande

 Skottlandsmodellen

HN 2018/3

Individ och familjeomsorgen

5. Övrig information från socialkontoret (Inga handlingar)

HN 2018/4

6. Information om HVB – förslag till andra boendealternativ (Inga handlingar)

HN 2017/67

7. Riktlinjer för missbruks- och beroendevården HN 2017/82 8. Remiss- regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik HN 2017/92 Barnomsorg och utbildning

9. Rätt till bidrag och godkännande som huvudman för förskola HN 2018/9 10. Övrig information från skolkontoret

(Inga handlingar)

 Månadsstatistik

 Användning av statsbidrag för ökad jämlikhet

 Förändring av lokaler för skolverksamheten i Vagnhärad

 Årshjul förskola och grundskola 2018

 Pågående tillsyn av fristående förskolor i Trosa kommun

 Pågående skolinspektionsärenden

HN 2018/5

(2)

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2)

Humanistiska nämnden 2018-01-16

Övrigt

11. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2018/1

12. Övriga anmälningsärenden HN 2018/2

13. Övrigt

Helena Koch Sandra Berwing

Ordförande Sekreterare

(3)

(4)

Socialkontoret Graham Owen Socialchef 0156 521 16

graham.owen@trosa.se

Tjänsteskrivelse Datum

2018-01-12 Diarienummer HN 2017/82

Riktlinjer för missbruks- och beroendevåden Trosa kommun

Förslag till beslut

Humanistiska nämnden antar Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Trosa kommun.

Ärendet

Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med beroende- och

missbruksproblem får den hjälp och den vård de behöver för att komma till rätta med sitt beroende eller missbruk. Kommunens yttersta ansvar omfattar däremot inte de insatser som ligger inom andra huvudmäns ansvarsområden, exempelvis Hälso- och Sjukvården.

Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i arbetet med en rättssäker utredning och behovsbedömning. Det är viktigt att poängtera att

riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska vara baserat på den enskilda individens individuella behov.

I Trosa kommun ansvarar Humanistiska Nämnden för de uppgifter som

socialnämnden ansvarar för enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda bestämmer om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och kommunens Alkohol- och drogpolitiska program.

Riktlinjerna tar också utgångspunkt i föreskrifter och

allmänna råd från Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevård, riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården Sörmland, rättspraxis, samt uppsatta mål inom kommunen.

Graham Owen Socialchef

Bilaga

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Trosa kommun

(5)

Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Trosa kommun

Antagen av: Humanistiska nämnden 2018-XX-XX, § X Dokumentkategori: Styrdokument

Dokumenttyp: Riktlinje

(6)

Socialkontoret Riktlinje

Datum 2018-01-12 Diarienummer HN 2017/82

Innehållsförteckning

Inledning & Bakgrund ... 3

Syfte & Ansvarsfördelning ... 4

Målgrupp ... 5

Mål ... 6

Uppföljning och utvärdering av riktlinjerna ... 6

Definitioner ... 6

Bruk ... 7

Missbruk ... 7

Beroende ... 7

Svensk lagstiftning och andra styrande dokument ... 8

Socialtjänstlagen (2001:453) ... 8

1 kap. Socialtjänstens mål ... 8

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) ... 10

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ... 11

Lex Sarah ... 11

Sekretess och sekretessbrytande bestämmelser ... 12

Nationella riktlinjer ... 12

ANDT-strategin ... 13

Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården... 13

Allmänna principer ... 14

Utredning och handläggning ... 15

Aktualisering av ärende ... 15

Förhandsbedömning ... 15

Utredning ... 16

Utförare av insatser ... 20

Uppföljning ... 20

Icke verkställda beslut ... 21

Genomförandeplan ... 21

Samverkan ... 21

Dokumentation ... 22

Undantag från dokumentationsskyldighet ... 23

Insatser och stöd som erbjuds vid socialkontoret i Trosa ... 23

Ekonomi- och vuxenenheten ... 24

(7)

TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 2(45)

Socialkontoret 2018-01-12

Insatser i samverkan med hälso- och sjukvården ... 26

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende ... 26

Socialtjänstens skyldigheter enligt Smittskyddslagen ... 27

Särskilda insatser mot HIV/Aids ... 28

Insatser i samverkan med kriminalvården ... 28

Kontraktsvård ... 28

Vårdvistelse enligt 11 kap. 3 § Fängelselagen ... 29

Yttranden ... 29

Anvisningar för handläggning av yttrande i körkortsfrågor ... 29

Anvisningar för handläggning gällande yttrande att inneha målskjutningsvapen 30 Grupper med särskilda behov ... 31

Samsjuklighet vid missbruk och beroende ... 31

Ungdomar och unga vuxna ... 32

Hemlösa med missbruksproblematik ... 32

Kvinnor med missbruksproblem ... 33

Gravida med missbruksproblem ... 33

Brottsoffer ... 33

Personer med läkemedelsmissbruk ... 35

Spel om pengar ... 35

Uppföljning av externa aktörer ... 36

Förebyggande arbete ... 36

Referenser ... 38

(8)

Inledning & Bakgrund

Mellan åren 2009 och 2011 genomfördes en översyn av missbruks- och

beroendevården i Sverige (”Missbruksutredningen”). Översynen visade att ungefär 780 000 personer över 18 år hade ett beroende eller missbruk av alkohol. Senare kartläggningar har visat på ett ungefärligt liknande antal. Antalet personer med missbruk eller beroende av narkotika har skattats till 55 000 personer. Antalet personer med intravenöst narkotikamissbruk har skattats till cirka 8 000. När det gäller användning av läkemedel har antalet personer med missbruk eller beroende skattats till 45 000–65 000 personer.

År 2014 rapporterade 43 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna i årskurs nio att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Motsvarande värden i gymnasiets år två var 76 respektive 82 procent. I grundskolans årskurs nio rapporterade nio procent av pojkarna och sju procent av flickorna att de någon gång prövat narkotika (cannabis är vanligast). I gymnasiets årskurs två var andelen 20 respektive 14 procent. ¹

I Trosa kommuns årskurs nio visar undersökningar som gjorts under år 2017 att 27 procent av pojkarna och 49 procent av flickorna har druckit alkohol de senaste 12 månaderna. I länet är siffrorna 36 procent respektive 41 procent. Andelen

niondeklassare som har använt narkotika någon gång är 3 procent för både pojkar och flickor. I länet är användningen högre för pojkar, 7 procent. ²

Beroende och missbruk är därmed ett stort samhällsproblem och en viktig

jämställdhets- och folkhälsofråga. Att vara beroende eller att befinna sig i missbruk medför både akuta och långsiktiga fysiska, psykiska, sociala, ekonomiska och materiella konsekvenser för individen samt höga kostnader för samhället. I Sverige är bruk av alkohol socialt accepterat och ungefär 90 procent av den vuxna

befolkningen dricker alkohol. Den sociala acceptansen kring alkohol innebär att det blir extra svårt att se och avgöra var gränsen mellan bruk och missbruk går.

Under det senaste decenniet har en ökning av alkoholbruket och riskkonsumtionen bland vuxna noterats. Det inkluderar även vuxna personer som är föräldrar.

1Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

2 Liv och Hälsa Ung 2017.

(9)

Ökningarna gäller både män och kvinnor såväl som i de flesta åldersgrupper.

Dessutom har antalet berusningstillfällen ökat de senaste tio åren. I och med dessa ökningar finns det också en risk för ökat beroende.³

Även barn till personer som befinner sig i ett beroende eller ett missbruk drabbas hårt och familjer med missbruks- eller beroendeproblem förekommer i alla

samhällsklasser

och miljöer. Att växa upp i en familj med beroende eller missbruk är en svår situation för barn och unga och innebär större risk för problem senare i livet.⁴

Det är svårt att veta hur många barn och unga som växer upp i hem där någon vuxen har problem med missbruk av alkohol, droger eller läkemedel.

Uppskattningsvis lever en femtedel av alla barn i familjer där båda föräldrarna har ett riskbruk av alkohol. Tittar man på den internationella forskningen visar den att mellan åtta till 27 procent av alla barn lever med minst en förälder som har

alkoholproblem. Det är ännu svårare att uttala sig om antalet barn som lever med en förälder som missbrukar droger.

I en studie av anmälningar till socialtjänsten var föräldrars missbruk det

huvudsakliga skälet till anmälan för en fjärdedel av barnen (0–12 år). Missbruk hos förälder saknades däremot helt som skäl för anmälan rörande ungdomar vilket kan tyda på att missbruk hos föräldrar uppmärksammas i för liten utsträckning när det gäller ungdomar.⁵

Att ges möjlighet att bli fri från beroende och missbruk är således en fråga om allas lika värde och mänskliga rättigheter och ett område som berör alla människor oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Syfte & Ansvarsfördelning

Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med beroende- och

missbruksproblem får den hjälp och den vård de behöver för att komma till rätta

3 Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

4 Socialstyrelsen - Barn till föräldrar med missbruk & Socialstyrelsens vägledning – Barn och unga i familjer med missbruk.

5 Socialstyrelsens vägledning – Barn och unga i familjer med missbruk.

(10)

med sitt beroende eller missbruk. Kommunens yttersta ansvar omfattar däremot inte de insatser som ligger inom andra huvudmäns ansvarsområden, exempelvis Hälso- och Sjukvården.

Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i arbetet med en rättssäker utredning och behovsbedömning. Det är viktigt att poängtera att

riktlinjerna inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Det är alltså inte möjligt att avvisa en ansökan med motiveringen att kommunen inte tillhandhåller den specifika tjänsten. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska vara baserat på den enskilda individens individuella behov.

I Trosa kommun ansvarar Humanistiska Nämnden för de uppgifter som

socialnämnden ansvarar för enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda bestämmer om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och kommunens Alkohol- och drogpolitiska program. Riktlinjerna tar också utgångspunkt i föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen, Nationella

riktlinjer för missbruk- och beroendevård, riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården Sörmland, rättspraxis, samt uppsatta mål inom kommunen.

Arbetssättet som används ska vara evidensbaserat vad gäller utredningsarbetet och beträffande de insatser som används. Det är av vikt för att få en effektiv

missbruksvård att det finns alternativa insatser att erbjuda. Det kan handla om stödjande och motiverande öppenvårdsinsatser inom kommunen, exempelvis samtalsbehandling eller avgiftning och behandling inom slutenvård. För att kunna erbjuda bästa möjliga vård och behandling krävs att det finns ett uppbyggt samarbete mellan socialtjänst och andra myndigheter, organisationer och vårdgivare. Det kan handla om öppenvårdspsykiatrin, beroendevården, kriminalvården, vårdcentraler, frivilliga organisationer med flera.

Målgrupp

Målgruppen för dessa riktlinjer är vuxna med missbruks- och beroendeproblematik.

Det omfattar personer som har ett missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller andra beroendeframkallande medel. Som vuxna räknas personer som fyllt 18 år.

(11)

När det gäller unga vuxna i åldrarna 18–20 år som har missbruksproblem kan de efter socialtjänstens utredning bli föremål för insatser enligt såväl Socialtjänstlagen (SoL) som Lagen med särskilda bestämmer om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Insatser enligt LVU kan pågå fram tills den unge fyller 21 år.

Mål

Humanistiska nämnden i Trosa Kommun har beslutat om en revidering av

Socialkontorets mål på nämndsammanträdde i november 2017. Verksamhetens mål ingår i fyra områden – medborgare, förebyggande och tidiga insatser, kompetens och engagemang hos personal och samarbete och samverkan. Bra bemötande och god tillgänglighet ingår i målområdet medborgare. I målområdet förebyggande och tidiga insatser påpekas målsättning att fler medborgare tar kontakt med

socialkontoret för att få råd och stöd och att andel ansökningar i förhållande till anmälningar ökar. I målområde Kompetens och engagemang hos personal ingår målsättning att ha engagerade personal med rätt kompetens. I målområde samarbete och samverkan ingår vikten av att skapa rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle och hjälp till självhjälp. Dessa mål är viktiga i arbetet inom beroende- och missbruksvården och hänsyn till dessa mål har tagits i utarbetning av dessa riktlinjer.

Uppföljning och utvärdering av riktlinjerna

Riktlinjerna är ett levande dokument till gagn för de vuxna och barn som berörs och ska kontinuerligt utvärderas och följas upp och vid behov omarbetas utifrån

verksamhetens och målgruppens behov. Till det årliga bokslutet ska omfattningen av de insatser som pågått under året redovisas.

Definitioner

Det finns en rad olika begrepp och definitioner som används i Sverige idag vad gäller drogens konsumtionsnivåer och skadliga beteenden. Definitionerna kan ibland vara otydliga vilket kan leda till att begreppen får olika innebörd. Exempelvis används termen ”missbruk” eller ”missbrukare” ibland slentrianmässigt utan att en tänker på vad som egentligen menas och det kan uppfattas som kränkande och

(12)

stigmatiserande.

I klinisk verksamhet görs ofta skillnad på de tre begreppen bruk, missbruk och beroende.

Nedan följer en definition av de olika begreppen.

Bruk

Bruk av en drog innebär att drogen konsumeras utan att personen är beroende och utan att användandet tillfogar individen eller dess omgivning någon skada. Av förklarliga skäl är det inte alltid lätt att avgöra när bruk av en drog övergår till missbruk eller beroende. Exempelvis kanske personen själv inte anser att hens brukande är problematiskt, medan närstående och andra i omgivningen är av en annan uppfattning.

Missbruk

Det kan vara svårt att skilja på beroende och missbruk. Ett långvarigt missbruk övergår exempelvis ofta i ett beroende. När ett bruk av alkohol eller andra droger går ut över individens sociala liv så som att hem, familj, ekonomi, arbete och skola påverkas på ett negativt vis räknas det som missbruk. Eller om bruket leder till ökad risk för fysisk skada, för individen själv eller för personer i dess omgivning.

Det finns även fall då allt bruk av en drog ses som missbruk, exempelvis i fråga om narkotika. En användare av narkotika räknas ofta som missbrukare oberoende av intagningsmängd, eftersom narkotika är kriminaliserat.

Beroende

Ett beroende kan förklaras som ett beteendefenomen och ett psykiskt fenomen som innebär att en person återkommande utsätter sig för något som den vet är skadligt.

Beroendet kännetecknas av en längtan efter drogen och att personen har förlorat förmågan att styra över sitt användande. Bruket av drogen dominerar också ens ekonomiska och sociala liv och prioriteras högre än den egna (och andras) välmående.

Vid ett beroende går mycket tid åt till att hitta och använda drogen samtidigt som andra intressen försummas. Individen ignorerar olika skadeeffekter; både sociala, fysiska och psykiska.

(13)

En väsentlig skillnad mellan att ha ett missbruk och att vara beroende är att an- vändandet vid ett missbruk inte är kontinuerligt och att individen, som har någor- lunda kontroll över sitt bruk, kan göra uppehåll under vissa perioder. För det beroende så kan försök att avbryta bruket medföra att personen drabbas av abstinens- syndrom där symtomen kan vara ilska och aggressivitet, minskad aptit samt vikt- förlust, irritabilitet, nervositet och/eller ångest, rastlöshet och sömnsvårigheter.

Nära anhöriga till personer som är beroende kan också lida av beroendet. Att som anhörig leva i skuggan av beroendet och låta sitt liv upptas av den andres beroende kallas för medberoende (exempelvis genom att hitta på ursäkter för sig själv och andra om den beroendes beteende).⁶

Svensk lagstiftning och andra styrande dokument

Kommunens arbete med vuxna personer som har missbruks- eller

beroendeproblematik regleras i Socialtjänstlagen (2001:453). Arbetet kompletteras med tvångslagstiftningen LVM – Lagen om vård av missbrukare i vissa fall

(1988:870) samt LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) där personer till följd av missbruk kan ha ett stort funktionshinder och omfattande hjälpbehov. Insatser enligt LVU - Lagen med särskilda bestämmer om vård av unga (1990:52) kan för unga vuxna med missbruksproblem pågå fram tills de fyller 21 år.

Socialtjänstlagen (2001:453)

Socialtjänstlagens portalparagraf

Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag med en kombination av skyldighets- och rättighetsregler. Lagen ger varje kommun stora möjligheter att utforma sin

verksamhet efter skiftande behov. Lagens första paragraf, portalparagrafen, anger de övergripande mål och värderingar som styr verksamheten:

1 kap. Socialtjänstens mål

1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas:

Ekonomiska och sociala trygghet.

Jämlikhet i levnadsvillkor.

6 Drogupplysningen, Vårdguiden, Drugsmart & Sunt arbetsliv.

(14)

Aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors

självbestämmanderätt och integritet.

2 kap. 1 § Socialtjänstlagen: Kommunens ansvar 2 kap. Kommunens ansvar

1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap.

Särskilda bestämmelser om hjälp och vård till missbrukare enligt SoL

Enligt 3 kap 7 § ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden skall genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjlighe- ter som finns.

Enligt 5 kap. 9 § ska socialnämnden aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som hen behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. I samma paragraf regleras att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser i fråga om ett samarbete gällande personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller

dopningsmedel.

Enligt 5 kap 1 § ska socialnämnden aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller

beroendeframkallande medel samt dopningsmedel bland barn och ungdomar.

Bestämmelserna innebär att socialnämnden är skyldig att på olika sätt vidta åtgärder för att motverka missbruk och ska arbeta aktivt med olika insatser på detta område.

Rätten till bistånd

Den som har behov av stöd och vård kan ansöka om detta i form av bistånd.

Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett

(15)

självständigt liv (4kap. 1 § Sol). Samma paragraf säger vidare att den enskilde alltid har ett eget ansvar för att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Det innebär att det är först när den enskilde själv inte kan tillgodose sina behov, eller få dem tillgodosedda på annat sätt, som rätten till bistånd gäller. Det bistånd som utges ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå.

Missbruk enligt Socialtjänstlagen

Med missbruk avses enligt nuvarande lagstiftning missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Detta innebär att socialnämnden inte har skyldighet att arbeta för att förebygga spelmissbruk eller att tillhandahålla

behandling för spelmissbruk. Detsamma gäller för andra typer av

beroendeproblematik så som sexmissbruk, matmissbruk, shoppingmissbruk et cetera. Ett förslag till lagändring om att inkludera personer med spelberoende i Socialtjänstlagen har lyfts fram.

Mer information om detta finns under rubriken ”Spel om pengar”. I SoL, LVM och LVU saknas definition av termerna missbruk och missbrukare.⁷

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

Vård till missbrukare ska alltid i första hand ges i samförstånd med den enskilde enligt bestämmelserna i Socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar, som finns angivna i LVM, ska dock vård beredas missbrukaren oavsett av hens samtycke.

Tvångsvården ska syfta till att motivera missbrukare till att medverka frivilligt, till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma ifrån missbruket (2 § och 3 § LVM).

Beredande av vård

Enligt 4 § LVM ska tvångsvård beslutas om:

1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,

2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt Socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och

3. hen till följd av missbruket

a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller

c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

7 Socialtjänstlag (2001:453).

(16)

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Beslut om tvångsvård fattas av Förvaltningsrätten (5 § LVM).⁸

För att en person ska bli aktuell för ett omhändertagande och placering på

behandlingshem enligt LVM måste missbruket vara av svår karaktär. De allra flesta som blir aktuella för LVM har haft ett missbruk under flera år som de inte klarat av att bryta på egen hand. Ofta är beroendet också förknippat med omfattande psykosociala problem. De behandlingshem som kommer ifråga ska vara anpassade för den vård och hjälp som individen behöver. Det är klientens behov som avgör vilken typ av hem som är det bästa.

Placering på ett LVM-hem gäller i högst sex månader. Så snart som möjligt ska vården övergå till vård i annan form utanför institutionen, så kallad § 27-vård.

Exempel på vård i

annan form är vård vid ett annat behandlingshem, deltagande i öppenvårdsprogram eller familjehemsvård. En kort vistelse på LVM-hem bryter inte en lång period av missbruk. Långvarigt missbruk kräver behandling och stöd under lång tid, annars riskerar tiden i tvångsvård att vara bortkastad.⁹

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS innehåller bestämmelser om stöd och service för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Personer med missbruksproblem som till följd av missbruket fått sådan funktionsnedsättning, att de uppfyller förutsättningarna för personkrets 3 i LSS kan få insatser enligt denna lag.¹⁰

Lex Sarah

I SoL och LSS finns bestämmelser som reglerar vissa skyldigheter för anställda och de som bedriver verksamhet när det gäller missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden i verksamheten. Skyldigheterna gäller i både kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet samt i verksamhet vid Statens Institutionsstyrelse (SiS).¹¹

8 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870).

9 Statens Institutionsstyrelse (SiS) & Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870).

10 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

11 Socialstyrelsen (Lex Sarah).

(17)

Sekretess och sekretessbrytande bestämmelser

Anställda i kommunen är skyldiga att följa bestämmelser om offentlighet och sekretess. Enligt 26 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon

närstående lider men. Detta innebär att en måste vara säker på att den enskilde eller dess närstående inte kan uppleva obehag om uppgiften lämnas ut.

Sekretessen gäller såväl gentemot enskild som mellan myndigheter. Varje kommunnämnd är en självständig myndighet och socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren. Inom verksamhetsgrenen kan, efter påskrivet samtycke, tjänstemän samråda med kollegor då det behövs för att fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. ¹²

Enligt 26 kap 9 § i Offentlighets- och sekretesslagen kan uppgifter om en enskild eller dess närstående lämnas mellan myndigheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Detta gäller när:

1. Personen inte har fyllt 18 år.

2. Personen fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsme- del.

3. Personen vårdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV).

Samma gäller för uppgifter om en gravid kvinna eller närstående till henne om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntande barnet.¹³

Nationella riktlinjer

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015) som är en revidering av de tidigare riktlinjerna från 2007.

Riktlinjerna omfattar både sociala och medicinska insatser som ges inom

kommunernas socialtjänst och inom hälso- och sjukvården. I riktlinjerna redogörs för en rad olika behandlingsformer som används vid missbruksproblematik med syfte att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva

12 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

13 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

(18)

åtgärder inom området.¹⁴

ANDT-strategin

ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak. Regeringen har arbetat fram en nationell strategi för hur vi ska arbeta med dessa frågor, både regionalt och lokalt, under åren 2016-2020. Strategin har ett övergripande målområde;

"Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk".

Detta övergripande mål är sedan nedbrutet till sex målområden som i sin tur har olika insatsområden kopplat till sig:

 Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska.

 Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska.

 Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.

 Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.

 Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska.

 En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt.¹⁵

Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården

I Sörmlands län finns sedan 2008-12-02 en länsövergripande överenskommelse (”Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården”). I enlighet med de nationella riktlinjerna är målet och syftet att tydliggöra samverkansformer och ansvarsfördelning samt att stärka samverkan mellan Sörmlands kommuner och

15 Regeringens skrivelse 2015/16:86 (ANDT-strategin).

(19)

landsting för att tillgodose behovet av god vård, stöd och behandling för personer med riskbruk, missbruk och beroende oavsett ålder.¹⁶

Allmänna principer

Socialtjänsten har ansvar för missbruksvården, såväl för utredning som för behandling. Kommunens handläggare för missbruk utför inte behandlingsarbete, utan utreder behov av stöd hos personer med missbruksproblematik. Målet för arbetet är att den enskildes missbruk ska upphöra eller minska i en sådan omfattning att livssituationen förbättras för den enskilde och/eller för dennes anhöriga. Ett ärende hos socialtjänsten kan aktualiseras genom ansökan eller anmälan.

De insatser som myndigheten fattar beslut om ska så långt som möjligt ges i frivilliga former med beaktande av den enskildes självbestämmanderätt. I vissa fall måste dock tvångsåtgärder vidtas. Insatserna ges i öppenvård- eller slutenvård.

I första hand ska alltid prövas om insats kan ges inom kommunens verksamhet.

Öppenvård ska i så stor utsträckning som möjligt väljas i stället för slutenvård. När åtgärder berör barn ska alltid särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.

Det finns stora vinster med att upptäcka och åtgärda missbruksproblem i ett så tidigt skede som möjligt. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på eventuellt riskbruk och missbruk hos personer som söker hjälp hos socialtjänsten av andra skäl. Alkohol- eller narkotikaproblem kan vara en del av problemet när enskilda eller familjer har kontakt med socialtjänsten på grund av exempelvis parrelaterade problem, våld inom familjen, försummelse av barnen, psykisk ohälsa, kriminalitet och/eller upprepade och långvariga ekonomiska problem. Screeningsinstrument används för att undersöka förekomsten av riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol eller andra droger.

Inom socialtjänsten måste det finnas ett fungerande internt samarbete mellan olika enheter/grupper för att tillförsäkra individen bästa möjliga stöd och hjälp. Det gäller såväl de olika myndighetsgrupperna som öppenvården.

16 Riktlinjer för samverkan inom missbruks- och beroendevården.

(20)

Utredning och handläggning

Aktualisering av ärende

Ett ärende kan aktualiseras genom ansökan, anmälan, på initiativ av myndigheten själv eller på annat sätt, exempelvis genom en begäran från annan myndighet om ett yttrande. En muntlig ansökan eller anmälan ska alltid dokumenteras.

Ansökan

Ansökan kan göras muntligt eller skriftligt av den enskilde själv eller genom ett ombud som den enskilde själv anlitar. Ombudet ska ha en muntlig eller skriftlig fullmakt. Om enbart muntlig fullmakt finns ska kontroll göras med den enskilde.

Även i de fall där det från början står klart att en ansökan inte kommer att kunna beviljas uppkommer ett ärende, måste en utredning göras och ett beslut måste fattas.

Anmälan

Anmälan kan göras muntligt eller skriftligt. Om någon är i behov av vård enligt LVM har vissa myndigheter, som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med målgruppen, anmälningsskyldighet enligt 6 § LMV.

Socialnämnden har också skyldighet att inleda utredning om nämnden fått kännedom om något som kan föranleda åtgärd enligt SoL eller LVM. Om det inte finns förutsättningar att inleda utredning enligt 7 § LVM får utredning endast inledas med stöd av 11 kap 1 § Sol, vilket innebär att åtgärder inte får vidtas utan den enskildes samtycke.¹⁷

Förhandsbedömning

Frågan om en utredning ska inledas avgöras genom en förhandsbedömning.

Utredning ska inte inledas om det redan från början är klarlagt att socialnämnden inte kan eller bör vidta några åtgärder. Utredning ska alltid inledas, oavsett den enskildes inställning, när begäran inkommer från andra myndigheter dit

socialnämnden har skyldighet att yttra sig (exempelvis yttrande om körkortsfrågor).

En förhandsbedömning går ut på att bilda sig en uppfattning om den enskildes situation och inställning till att ta emot hjälp. Bedömningen tar sin utgångspunkt i

17 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) & Socialtjänstlag (2001:453).

(21)

vad som framkommit i aktuell anmälan, eventuella tidigare anmälningar och tidigare kännedom om personen ifråga. Under en förhandsbedömning får

information enbart tas från den enskilde, det finns dock möjlighet att kontrollera inkomna uppgifter genom att ta kontakt med anmälaren. En förhandsbedömning bör genomföras skyndsamt enligt 11 kap. 1 § SoL för att bibehålla rättssäkerheten.

Om förhandsbedömningen leder fram till ställningstagandet att utredning inte ska inledas ska detta dokumenteras.¹⁸

Utredning

Begreppet utredning gäller för all den verksamhet som behövs för att göra det möjligt för en myndighet eller delegat att fatta beslut eller ett begärt yttrande i ett ärende. Utredning används också som ett sammanfattande begrepp för den slutliga dokumentation som själva utredandet resulterar i. Syftet med en utredning är att ge beslutsfattaren ett tillförlitligt beslutsunderlag samt att utgöra en grund för valet av fortsatta insatser. Det är av vikt att individen är delaktig i utredningsprocessen och får komma till tals.

Kartläggning och bedömning

En utredning består av kartläggning för att klargöra personens behov av stöd, bedömning och förslag till individuellt anpassade insatser. Den information som ligger till grund för kartläggningen hämtas direkt från den enskilde, från eventuell tidigare dokumentation, genom samtal, strukturerade intervjuer och

bedömningsinstrument. Kontroll av kemiska markörer (urinprov, blodprov) kan också utföras. Om den enskilde samtycker, så kan även information inhämtas från anhöriga, övrigt nätverk samt från samverkanspartners. Det är viktigt att det skriftliga samtycket är preciserat så att det inte uppstår några oklarheter om vad den enskilde gett tillåtelse till.

I Trosa kommun genomförs kartläggningen med hjälp av intervju- och

utredningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI) som består av en grund-, återkoppling och en uppföljningsintervju. ASI innehåller en rad olika livsområden för att få en så heltäckande bild över personens liv som möjligt. De olika

livsområdena är fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och

narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa.

Dessutom finns frågor om ålder, kön, barn, bostadsort,

(22)

boende med mera. ASI Grund innehåller även frågor om missbruk och psykiska problem i släkten.

Frågorna inom varje livsområde ger information om både faktiska förhållanden och subjektiva upplevelser utifrån olika tidsperspektiv. ASI Grund innehåller frågor om förhållanden tidigare i livet samt frågor om aktuella förhållanden som endast sträcker sig 30 dagar tillbaka i tiden. Ett mindre antal frågor går sex månader respektive tre år tillbaka i tiden. ASI Uppföljning följer samma struktur, men frågornas tidsperspektiv skiljer sig något.

I ASI Uppföljning finns frågor om den senaste 30-dagarsperioden och de föregående sex månaderna samt frågor om förhållandena sedan den senaste intervjun. Både i ASI Grund

och i ASI Uppföljning avslutas vart och ett av de sju livsområdena med

skattningsfrågor. Den person som intervjuas ges möjlighet att skatta antalet dagar med problem under de senaste 30 dagarna, oro och besvär samt det hjälpbehov som problemen föranleder.¹⁹

För att kunna göra en samlad kvalificerad bedömning av den enskildes behov kan det vara nödvändigt att samverka med instanser som har medicinsk och/eller psykiatrisk kompetens. Sådan samverkan är viktig när det framkommer tecken på att den enskilde har psykiska svårigheter som påverkar kontakten och planering av insatser.

En kvalificerad behovsbedömning bör ta fasta på följande:

- Den enskildes sociala situation och sociala resurser.

- Missbrukets svårighetsgrad.

- Eventuell förekomst av och grad av funktionsnedsättning.

- Behov av struktur och aktiv vägledning.

- Grad av motivation och beredskap för förändring.²⁰

Utreda unga vuxna med missbruksproblem

För barn och ungdomar har kommunen i egenskap av huvudman för socialtjänsten ett särskilt ansvar. I 5 kap. 1 § SoL anges att socialtjänsten aktivt ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdomar när det gäller

19 Socialstyrelsen - ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning.

20 Riktlinjer Vuxna med missbruks-/beroendeproblem Stockholm Stad & Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.

(23)

alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel.²¹

Även ungdomar upp till 21 års ålder omfattas i vissa fall av detta ansvar (exempelvis de som vårdas med stöd av LVU). Ungdomar som fyllt 18 år är

myndiga och står därmed inte under någon annans vårdnad. Utredningar får därför som regel inte göras mot en myndig persons vilja.

Enligt Socialstyrelsen måste dock undantag göras när det inte kan uteslutas att en person är i behov av tvångsvård. Det innebär att en utredning alltså får göras när det gäller unga vuxna, oavsett samtycke, om det kan bli aktuellt att tillämpa LVU eller LVM.²²

Barnperspektiv i utredningar av vuxna

I alla åtgärder som rör barn, direkt eller indirekt, ska barnets bästa vara

vägledande. Det handlar bland annat om barnets rätt till information, barnets rätt att komma till tals och

bli lyssnade på samt barnets rätt till inflytande och självbestämmande utifrån ålder och mognad.

I beslutsfattandet innebär detta att en noggrann analys måste göras när det gäller vilka följder ett beslut kan få för enskilda barn. I socialtjänstens utredningar som rör vuxna ska det därför alltid kartläggas om det finns barn med i bilden och hur barnen är berörda.

Detta innebär dock inte att barnets förhållanden utreds, utan kontakt ska

omedelbart tas med Barn- och Familjeenheten om det framkommer uppgifter om att ett barn far illa.²³

Handläggningstid

Ett ärende ska handläggas skyndsamt och utan dröjsmål efter det att ansökan eller anmälan kommit till socialnämndens kännedom (11 kap 1 § SoL). Med

22 När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera.

23 Kunskapsguiden – Barnets rättigheter.

(24)

utredningstid menas den tid det tar för en ansökan eller anmälan från det den inkommit till socialtjänsten till dess det finns ett beslut som kommunicerats till den sökande/berörde.

Förvaltningslagen (FL) anger i 7 § att en utredning dessutom ska genomföras så snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Omfattning

Utredningens omfattning varierar beroende på den enskildes behov och vilken typ av insats som efterfrågas. Utgångspunkten är att den enskilde så långt det är möjligt ska medverka i utredningen och ha inflytande över planeringen av vård- och stödinsatser.

Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att kunna ge tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer ingående än vad som är nödvändigt för utredningens syfte, något som ligger på handläggarens ansvar att bedöma.²⁴

Tolk

Enligt 8 § Förvaltningslagen ska tolk användas vid behov när en person inte behärskar svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad.²⁵

Kommunicering

Kommunicering regleras i Förvaltningslagen (17 § FL) och innebär att innan ett ärende avgörs, ska den enskilde få möjlighet att yttra sig över det som andra personer har tillfört utredningen.²⁶

Beslut

Varje utredning enligt 11 kap 1 SoL ska leda fram till ett beslut. Beslutet kan innebära att ärendet avslutas utan åtgärd, att ansökan avslås, att beslut om bistånd fattas eller att beslut om att lämna yttrande till annan myndighet fattas (exempelvis yttrande i körkortsfrågor). Efter att ett beslut om bistånd har fattats ska det beslutas hur detta praktisk ska verkställas. Delegation för beslut regleras i socialnämndens delegationsordning.

I beslutet ska det framgå vad den enskilde ansökt om, vilka insatser som beviljats, målet med insatsen och dess omfattning. Det ska även framgå för hur lång tid

24 Socialtjänstlag (2001:453), Förvaltningslag (1986:223), Riktlinjer Vuxna med missbruks-/beroendeproblem Stock- holm Stad & Riktlinjer för vuxna med missbruk/beroendeproblematik Bengtsfors kommun.

25 Förvaltningslag (1986:223).

(25)

beslutet gäller samt information om rätten att överklaga.

Ett gynnande beslut kan inte upphävas, ett beslut kan dock innehålla ett förbehåll som innebär att beslutet kan återkallas när den enskilde inte längre har behov av insatsen.

Förbehåll gäller också när de förutsättningar som gällde för beslutet har förändrats.

Det är viktigt att det tydligt framgår i beslutet under vilka omständigheter beslutet kan komma att omprövas.

Beslut om avslag ska motiveras skriftligt samt delges klienten tillsammans med besvärshänvisning.²⁷

Överklagande av beslut

Den enskilde ska alltid informeras om sin möjlighet att överklaga de beslut som är överklagningsbara om beslutet har gått den enskilde emot. Beslut enligt 4 kap 1 § SoL kan överklagas och ska överklagas skriftligen till den handläggare som fattat beslutet.

Överklagandet skall lämnas in senast tre veckor efter att den som överklagar har tagit del av beslutet och ska innehålla vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. Den instans som prövar överklagandet kan upphäva beslutet eller ändra beslutet.²⁸

Utförare av insatser

När beslut om en insats är fattat kan insatsen påbörjas av en utförare. Utföraren kan vara såväl en verksamhet inom kommunens socialtjänst som en privat extern utförare.

Vid beslut om insats ska ett uppdrag formuleras till utföraren med en beskrivning av insatsens syfte, innehåll och tidsperiod. Uppdraget ska utformas i samråd med den enskilde.

Uppföljning

Alla beslut ska följas upp och omprövas när beslutet löper ut eller vid förändrade

27 Socialtjänstlag (2001:453) & Förvaltningslag (1986:223).

(26)

behov. I samband med uppföljning revideras genomförandeplanen. Vid

institutionsplaceringar sker uppföljning med sex veckors intervall eller då behov uppstår.

Icke verkställda beslut

Alla gynnade beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen då beslutet fattades ska rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och stadens revisorer i enlighet 16 kap. 6f § SoL.²⁹

Genomförandeplan

En genomförandeplan upprättas med vårdgivaren och den enskilde.

Genomförandeplanen ska innehålla en detaljerad beskrivning över vilka insatser som ska ges och vad målet med insatsen är. Den enskildes behov ska vara vägledande för valet och omfattningen av insatser.

Samverkan

För att ge den enskilde bästa möjliga stöd och hjälp krävs ibland att fler aktörer är inblandade. Om insatser är aktuella från andra myndigheter eller från andra

myndighetsgrupper inom kommunens socialtjänst ska bästa möjliga samverkan eftersträvas utifrån den enskildes behov. Viktiga samverkansparter är landstingets beroendevård, öppen- och slutenvårdspsykiatri och kriminalvården.

Samordnad individuell plan (SIP)

SIP står för samordnad individuell plan och regleras i både Socialtjänstlagen (SoL 2 kap. 7 §) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap. 4 §). Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till det.

Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska det framgå:

- Vilka insatser som behövs.

- Vilka insatser som respektive huvudman ska svara för.

(27)

- Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen.

- Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

Det är landstinget och kommunen som är skyldiga att upprätta SIP, när de bedömer att det behövs. Det finns inget hinder att kalla andra aktörer till ett SIP-möte även om den enskilde inte sedan tidigare varit aktuell hos dem, så länge den enskilde samtycker till det. Även andra aktörer kan föreslå samverkan genom SIP.

När det gäller barn och unga ska vårdnadshavaren ges möjlighet att delta i såväl planering som möten. Barnet/ungdomen kan också delta beroende på ålder och mognad.³⁰

Dokumentation

Handläggning av ärenden som rör enskilda, genomförande av beslut om

stödinsatser, våd och behandling ska dokumenteras enligt Socialtjänstlagens 11 kapitel 5 §.

Av dokumentationen ska framgå vilka beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Regleringen innebär att både den som fattar beslut om insatser och den som utför insatserna är skyldig att dokumentera. Dokumenteringen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och beskrivningen av hens förhållanden ska präglas av saklighet och objektivitet.

Personen i fråga som berörs av dokumentationen bör också hållas underrättad om de journalanteckningar som förs samt om andra dokument som rör hen. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas.

Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.³¹

Dokumentationen har olika syften där den dels är av avgörande betydelse för att den enskilde ska kunna få insyn i ärende som gäller myndighetsutövning. Den dokumentation som förs ska vara utformad så att den möjliggör en korrekt bedömning och utgör tillräcklig grund för beslut. För att den enskilde ska ha möjlighet att begära rättelse och överklaga ett beslut är det viktigt att alla

förehavanden mellan hen och socialtjänsten har dokumenterats. Dokumentationen

30 Socialstyrelsen – SIP, Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) & Socialtjänstlag (2001:453).

(28)

ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, officiell/annan statistik och för forskning. Det krävs ett systematiskt

dokumenterande av det arbete som förs för att kunna följa upp enskilda insatser.³²

Undantag från dokumentationsskyldighet

Undantagen från dokumentationsskyldigheten är sammankopplade med möjlighe- ten för den enskilde att få vara anonym. Service, information och rådgivning som ges till enskilda eller i grupp behöver inte dokumenteras. Fo r statistiska ndam l och f r att kunna f lja upp sin egen verksamhet kan socialtj nsten avidentifierat dokumentera sin r dgivning, hur mycket tid som den a gnat t denna service, till vilka grupper den riktats och, om m jligt, vilket resultat som verksamheten medf rt f r den enskilde.

I de fall rådgivning övergår till någon form av behandling inom socialtjänsten ska ett beslut om detta fattas och dokumenteras. Det är inte alltid enkelt att avgöra när en rådgivningsinsats övergår till en behandlingsinsats, vilket betonar vikten av ett tätt samarbete mellan nödvändiga, inblandade parter.

20 § Förvaltningslagen (FL) anger en rad omständigheter då skälen i ett beslut får utelämnas helt eller delvis, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Detta gäller bland annat om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande eller om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa hen om dem i efterhand.³³

Insatser och stöd som erbjuds vid socialkontoret i Trosa

Missbruk är ett komplext fenomen och de individer som kommer i kontakt med socialtjänsten till följd av missbruksproblem skiljer sig åt i en mängd avseenden vilket har betydelse för valet av insats. Nämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med personen i fråga och det är av vikt att

32 Riktlinjer Vuxna med missbruks-/beroendeproblem Stockholm Stad.

33 SOSFS 2014:6, Socialtjänstlag (2001:453), Förvaltningslag (1986:223) & Socialstyrelsen - Utreda barn och unga.

Handbok för socialtjänstens arbete enligt Socialtjänstlagen.

(29)

hen ges möjlighet att framföra sina synpunkter på innehållet i de insatser som erbjuds.

Så långt det är möjligt och lämpligt ska nämnden verka för att den enskilde ska kunna fungera i sin befintliga miljö. Detta innebär att i första hand alltid titta på hemmaplanslösningar, att stärka nätverket kring individen och ha kontinuitet i arbetet. Insatser ges företrädesvis på hemmaplan med socialtjänstens egna insatser och i samband med andra kommunala aktörer eller extern vårdgivare hemmaplan. Institutionsvistelse ska planeras och utformas med en tydlig inriktning och planering för eftervård i hemkommunen.

Ekonomi- och vuxenenheten

På enheten handläggs ärenden om ekonomiskt bistånd och missbruksproblematik.

Barnets situation bör uppmärksammas när en vuxen söker stöd på enheten, oavsett skäl till ansökan eller kontakt med enheten. Vid första kontakten med enheten görs normalt en omfattande ekonomisk utredning.

Alla personer som söker stöd, råd och hjälp hos enheten tillfrågas om missbruk och beroende genom ett standardiserat frågeformulär kallat Instrument X. Utredningen ger en initial bedömning av en klients behov för att bli självförsörjande. Syftet med denna rutin är bland annat att i ett tidigt skede kunna fånga upp personer i

missbruk och beroende eller personer som befinner sig i riskzon, för att kunna erbjuda adekvat stöd och hjälp. Sannolikt kommer det att finnas personer som av olika anledningar inte kan eller vill svara på frågan, men det öppnar upp för möjligheten att personen kan ta upp frågan i ett senare skede då socialkontoret visat att det finns beredskap att hantera dessa frågor.³⁴

Missbruk och våld

Personer i missbruk och beroende är en våldsutsatt grupp. Enheten ansvarar för att erbjuda dessa personer behandling för sitt missbruk eventuellt kopplat med

boende/skyddat boende. Rehabiliteringen innebär även bearbetning av det våld personerna blivit utsatt för. Även missbrukande våldsutövare ska erbjudas stöd och hjälp.

Socialstyrelsen har utarbetat en standardiserad bedömningsmetod, kallad FREDA som är ett screeninginstrument som används när våld i nära relation blivit känt.

Handläggarna som arbetar på ekonomi- och vuxenenheten har gått utbildning i

34 Instrumentx.se

(30)

användningen av FREDA och instrumentet används i samtal med de personer där våldet blivit känt.

FREDA består av tre olika bedömningsdelar:

FREDA-kortfrågor är ett stöd att våga fråga om våld i enskilda ärenden.

FREDA-beskrivning är en hjälp att få en uppfattning om karaktären och omfattningen på det våld som förekommit eller förekommer.

FREDA-farlighetsbedömning hjälper socialtjänsten att bedöma risken för fortsatt utsatthet och ska finnas som underlag för att bedöma den utsatta personens behov av ökat skydd.

Särskild hänsyn ska tas till eventuella barn som finns i personernas familjer. Att de vuxna får bästa möjliga stöd genom socialtjänsten ligger också i barnets intresse, därför bör socialtjänsten motivera den vuxne till att ta emot stöd även om

mottagande av hjälp initialt nekats av den enskilde.³⁵

Öppenvård alkohol- och drogterapeut

I Ekonomi- och vuxenheten ingå öppenvården som bistår med hjälp vid alkohol och drogmissbruk. Medborgare i Trosa kan vända sig direkt till mottagningen för att få råd och stöd på egen hand. Kontakten med mottagningen begränsas till ett antal samtal (ca 5 stycken). Om flera samtal önskas ska an ansökan göras om bistånd.

Öppenvården gör en kartläggning kring vad som bidragit till användandet av

alkohol och droger. Kartläggningen innefattar bland annat vad det finns för skydds- och riskfaktorer, vad personen vill ha hjälp att förändra, hur det ser ut med

drömmar och intressen och så vidare. Individens egen delaktighet är viktig. Då missbruk och beroende ofta är en kopplad till våld i nära relation undersöks förekomsten av våld hos de personer som söker stöd via öppenvården.

Arbetet sker genom individuell behandling eller genom gruppbehandling. Råd- och stödsamtal samt anhöriggrupp erbjuds även till anhöriga.

Öppenvården har även uppdrag att anordna intern utbildning inom socialtjänsten där samtliga enheter deltar. Syftet med utbildningen är bland annat att öka kunskap i frågor som rör beroende och missbruk och för att kunna upptäcka personer i riskzon i ett tidigt skede.

35 Socialstyrelsen - Manual fo r FREDA.

(31)

Öppenvården erbjuder

 Motiverande samtal.

 Råd och stödsamtal.

 Strukturerade enskilda KBT-samtal.

 Hjälp att förebygga återfall.

 Fördjupad 12-stegsbehandling i grupp.

 Eftervård/förlängd behandling.

 Nätverkssamtal - stöd i möten med andra myndigheter.

 Haschavvänjningsprogram.

 Anhörigstöd.

Samarbete med andra vårdgivare

Behovet av extern vård, hjälp med ekonomi, arbete och bostad utreds av

handläggare på socialtjänsten. Ungdoms- och familjebehandlare finns för barnens behov och familjerådgivning kan medverka till bearbetning av samlevnadsproblem.

Läkare och sjuksköterskor har på vårdcentralen möjlighet till provtagningar och läkemedelsassistans. Stödet kan även kompletteras med kontakt på psykiatri- eller beroendemottagning. Ett nära samarbete finns också med arbetsmarknadsenheten och arbetsförmedlingen.

Med individens samtycke kan sekretessen upphävas vilket öppnar upp för

samverkan genom SIP, samordnad individuell plan. De främsta fördelarna är att det förtydligar ansvaret mellan myndigheterna och att den enskilde får rätt vård, i rätt tid av rätt huvudman.

Insatser i samverkan med hälso- och sjukvården

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende

Underhållsbehandling med läkemedel för personer som har ett beroende av opioider regleras via Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:1).

Läkemedelsassisterad behandling, så kallad LARO, är verksam för att förebygga återfall, förbättra social funktion och minska medicinska komplikationer och dödlighet.

De nya föreskrifterna anger att läkemedelsassisterad behandling nu får ges under vård som sker enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, till skillnad

(32)

från tidigare då det enbart kunde ges med stöd av Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV).

För att bli aktuell för underhållsbehandling ska den enskilde ha fyllt 20 år och be- dömts ha ett opioidberoende under minst ett år. Vid särskilda fall får underhållsbe- handling även ges till personer under 20 år. Den läkare som ordinerar läkemedel- sassisterad behandling vid opioidberoende ska ha specialistkompetens i psykiatri eller beroendemedicin.

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende ska bestå av behandling med läkemedel som utgör narkotika och som har godkänts för behandling av opioidberoende, samt psykologisk eller psykosocial behandling eller psykosociala stödinsat- ser. De insatser som ingår i behandlingen ska ges med utgångspunkt från patientens behov och med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Läka- ren ska ansvara för att en plan upprättas för varje patient som ordineras läkeme- delsassisterad behandling vid opioidberoende. Planen ska upprättas i samråd med patienten. Om den enskilde har behov av insatser från socialtjänsten bör social- tjänsten vara delaktig i upprättandet av vårdplanen och i övrigt samverka med häl- so- och sjukvården enligt vad som regleras i 8 b § Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 5 kap. 9 a § Socialtjänstlagen (2001:453).³⁶

Socialtjänstens skyldigheter enligt Smittskyddslagen

På smittskyddsläkarens begäran är socialnämnden enligt 6 kap. 9 §

Smittskyddslagen (2004:168) skyldig att lämna uppgifter om enskilda personer som smittats av en allmänfarlig sjukdom. Med allmänfarliga sjukdomar menas bland annat de olika varianterna av hepatit, HIV-infektion och MRSA. När smittskyddsläkaren får veta att en person inte följer de förhållningsregler som krävs för att förhindra smittspridning ska smittskyddsläkaren utreda personens situation och behov samt vilka insatser som behövs för att förebygga

smittspridning.

Socialnämnden är enligt 6 kap. 12 § skyldig att anmäla till smittskyddsläkaren om

36 HSLF-FS 2016:1, Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

Socialstyrelsen - Behandling vid allvarligt beroende regleras, Socialtjänstlag (2001:453) & Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

(33)

nämnden uppmärksammar förhållanden som tyder på att en person inte följer uppsatta förhållningsregler.³⁷

Särskilda insatser mot HIV/Aids

Socialtjänsten ska informera om HIV/Aids, om riskbeteende och om smittspridning samt ge information om var HIV-tester kan genomföras. Hiv-positiva och aidssjuka personer med missbruksproblem bör ägnas särskild uppmärksamhet. Ordnade boendeförhållanden, socialt stöd, vård och omsorg är viktiga insatser och ofta en förutsättning för att medicinsk behandling ska kunna genomföras. Socialtjänsten ska samarbeta mede hälso- och sjukvården i dessa frågor.³⁸

Insatser i samverkan med kriminalvården

Kontraktsvård

Kontraktsvård innebär att den som dömts för brott får möjlighet att genomgå behandling istället för att dömas till fängelse. Kontraktsvård är ett bindande kontrakt mellan klienten och Kriminalvården som fastställs av Tingsrätten.

I kontraktet finns en plan för behandling av det problem som ligger bakom brottet.

Det kan vara missbruk eller beroende av narkotika/alkohol, våldsbenägenhet och spelberoende. Behandling kan också vara att få stöd att bryta kriminella tankar och värderingar.

För att kontraktsvård ska bli aktuellt som straff, måste klienten inse att hen har ett problem och vara villig att genomgå behandling för att förändra sitt beteende. Det måste finnas ett samband mellan klientens problematik och brottet.

Kontraktsvård föreslås alltid i samverkan med socialtjänsten i klientens

hemkommun och socialtjänsten ska ha ansvar för den fortsatta behandlingen när Kriminalvårdens betalningsansvar upphör. Efter två tredjedelar av det utmätta fängelsestraffet övergår betalningsansvaret till socialtjänsten.

Kontraktsvård är ett annat ord för straffet skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan och regleras i Brottsbalkens (1962:700) (BrB) 28:e och 30: e kapitel.³⁹

37 Folkhälsomyndigheten - Anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar & Smittskyddslagen (2004:168).

38 Regeringens proposition 2005/06:60 & Riktlinjer Vuxna med missbruks-/beroendeproblem, Stockholms stad.

39 Kriminalvården.se, Brottsbalk (1962:700) & Förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder.

(34)

Vårdvistelse enligt 11 kap. 3 § Fängelselagen

Vårdvistelse innebär att en intagen som har behov av vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel kan få behandling i hem för vård eller boende eller i familjehem. Vården kan också gälla annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med den intagnes brottslighet, till exempel

våldsbenägenhet, spelberoende eller sexualbrottsrelaterat beteende. Vårdvistelsens längd avgörs av den intagnes behandlingsbehov. Den intagne bör ha genomfört någon form av brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet i anstalt eller på annat sätt visat att hen är redo för att bearbeta sin problematik på det sätt som kommer att krävas under vårdvistelsen. Kostnaderna för vårdvistelse delas mellan kriminalvården och socialtjänsten genom att kriminalvården svarar för kostnaderna fram till tidpunkten för tänkt frigivning.⁴⁰

Yttranden

Anvisningar för handläggning av yttrande i körkortsfrågor

När det gäller körkort och dess hantering regleras det i Körkortslagen (1998:488) samt i Körkortsförordningen (1998:980).

För att få körkortstillstånd måste en del personliga och medicinska krav uppfyllas och det är Transportstyrelsen som gör bedömningen om kraven uppfylls.

Transportstyrelsen undersöker bland annat lämpligheten som förare genom att bedöma pålitligheten ur nykterhetssynpunkt. Bedömningen görs genom att

Transportstyrelsen kontrollerar olika register. Om det behövs, kan uppgifter begäras in från sociala myndigheter.

Sådant som kan komma att påverka bedömningen är om personen ifråga har omhändertagits av polis på grund av berusning eller om något brott har begåtts.

Tidigare beslut om villkor, varning eller återkallelse av förarbevis, traktorkort, körkort eller körkortstillstånd kan påverka bedömningen. Det är en individuell helhetsbedömning som görs, och även annat än rena trafikbrott kan påverka.

Vid körkortsyttrande görs en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL och yttrandet ska innehålla en redogörelse för de omständigheter som har betydelse för att bedöma

40 Fängelselag (2010:610) & Socialstyrelsen - Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.