Bilaga 1
Verksamhetsrapport
2016-04-28 Dnr 400-2015:5671
Sk
7.9 e t i, - - — on en
Verksamhetsrapport
efter granskning av förskolans pedagogiska
uppdrag vid förskolan Myran, Motala kommun
Skolinspektionen
9:CS7Erip ro
2016-04-28 1(15) Dnr 400-2015:5671
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Motala kommun, och förskolan Myran, ingår detta urval.
Förskolan Myran besöktes den 1-2 mars samt 8-9 mars 2016. Ansvariga inspek- törer har varit Monica Axelsson och Pia Ringborg Nilsson. I denna rapport re- dovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-
Skolinspektionen
Verk rrat
2016-04-28 2 (15) Dnr 400-2015:5671
tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.
Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Myran
Förskolan Myran ligger i området Charlottenborg, i utkanten av Motala tätort.
Förskolan har fyra avdelningar: Snigeln, Biet, Ugglan och Igelkotten. Samman- lagt finns 74 barn inskrivna i förskolan. En avdelning har 20 barn inskrivna, övriga avdelningar har 18 barn. Antalet tjänster per avdelning varierar mellan 3,4 och 4,14 heltidstjänster. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare två närliggande förskolor.
Skolinspektionen har besökt avdelningen Snigeln som har 18 barn i åldrarna 1- 5 år inskrivna. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behö- righet att undervisa i förskola samt en barnskötare.
Det framkommer vid intervjuer att personalen är medveten om att det är förs- kollärarna som enligt styrdokumenten har det pedagogiska ansvaret men att de i praktiken inte gör någon skillnad i ansvar mellan förskollärare och barnskö- tare.
Förskolan är en fristående byggnad i ett plan. Va/je avdelning har en egen entre och dessutom varsin utgång till förskolans gård, som ligger längs med avdel- ningarna. Avdelningen Snigeln har fyra rum, två mindre och två större, varav ett med avdelningskök. Ett av de mindre rummen används för samlingar, vila och lek av olika slag. Ett annat rum används som lekrum. De båda större rum- men används för lek och olika aktiviteter, även skapande arbete, samt vid mål- tider. Därutöver finns en tambur samt våtutrymme med toaletter.
Förskolans gård, som alla avdelningar har tillgång -till, har gräsytor, asfalterad yta samt bland annat gungor, sandlåda, klätterställning med rutschkana, pavil- jong med grillplats, gunghästar, planteringslådor och en "tankstation". Det finns också en mindre pulkabacke.
Förskolan har vissa dagliga rutiner. På förmiddagarna har man efter frukost fri lek samt samling och sedan aktiviteter i olika grupper, inne eller ute. På efter- middagarna har man vila samt fri lek och aktiviteter inne eller ute. Flera av gruppaktiviteterna sker i åldershomogena grupper med barn från alla avdel- ningar.
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen — för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Skolinspektionen
VG:rkS rr2 5.1.5,-'72:17;),70 2016-04-28
3(15) Dnr 400-2015:5671
Undervisning i förskolan
Arbetslaget uppger att de inte avänder begreppet undervisning. "Vi talar mer om verksamhet, det är allt vi gör tillsammans med barnen". Arbetslaget menar att allt de gör är undervisning, i alla situationer som uppstår, och att det då sker ett utbyte mellan barnen och mellan barn och vuxna. "Man talar och kommunicerar".
Förskolechefen säger att förskolan ännu inte börjat använda begreppet under- visning men att de "är inne och nosar på det". Vidare att hon planerar att föra in begreppet i samband med en kompetensutvecklingsdag längre fram i vår. För- skolechefen säger att de istället för undervisning talar om lärandesituationer och kanske lärmiljö. Hon menar att undervisning ska pågå hela dagen, ef- tersom omsorg, utveckling och lärande ska bilda enkelhet. Förskolechefen sä- ger sig sträva mot detta men att hon inte vet om avdelningen Snigeln "är där i alla delar ännu".
Resultat
1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lus- ten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckl- ing. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utma- nande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2
Språklig och kommunikativ interaktion
Arbetslaget uppger i intervju att "vi pratar hela tiden med barnen". De menar att det är viktigt att ge barnen tid och försöka förstå vad de menar, "så att vi talar om samma sak". Detta kopplar arbetslaget också till att en del barn "har svårt med svenskan". Vidare säger arbetslaget att det är viktigt att inte ge barnen svar utan
2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. &
Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
Skolinspektionen
Verks a rim h Va LO 3
2016-04-28 4(15) Dnr 400-2015:5671
att istället ge dem motfrågor. Arbetslaget säger också att de benämner saker, till exempel vid påklädning, "nu tar vi på vantarna, de ska vara på händerna". Försko- lechefen uppger att personalen försöker arbeta i mindre grupperingar så att de ska få bättre möjligheter att lyssna på och kommunicera med barnen. Hon me- nar att arbetslaget inte ger färdiga lösningar till barnen utan ställer frågor som utmanar dem att tänka själva.
Observationer visar att personalen uppmärksammar barnen när de har en fråga eller vill berätta något. Vanligen bekräftar personalen genom att upprepa det barnen sagt eller genom att benämna en sak eller en företeelse. Ibland ställs en fråga som för ett samtal eller en aktivitet vidare. Ofta är dock personalens svar, frågor och kommentarer korta och utan följdfrågor som kan expandera innehål- let i en lek eller utveckla en dialog. Framför allt gäller detta vid måltider och i tambursituationer men till stor del också i olika aktiviteter och i den fria leken.
De observerade tambursituationerna är snabba och ganska tysta, med enstaka frågor och svar från personalen. "Är detta din overall?", "Är du klar kan du gå in i vilrummet." Enstaka inspel från barnen sker men tas inte alltid tillvara. Ett barn hittar en stor skruv på sin hylla och frågar den vuxne vad det är för något. Ett annat barn svarar, "som man hammar". Ämnet utvecklas inte av personalen.
Under de observerade måltiderna är det också ganska tyst och samtalen rör oftast praktiska frågor, "Vill du ha hjälp eller fixar du själv?", Är du mätt?, "Lägg ner på tallriken om du ska dela". Under en lunch ställer den vuxne frågor till bar- nen om vad de gjorde före lunch. Barnen svarar och den vuxne hjälper barnen att utveckla sina svar och beskriva, till exempel hur de byggde en snögubbe.
Vanligtvis blir det dock sällan en utvecklad dialog under luncherna, inte heller utifrån det innehåll som initieras av barnen. Ett barn berättar att de var blöta när de kom in efter leken utomhus, men det blir inget samtal om varför de blev blöta. Vid ett annat tillfälle samtalar barnen om hur långa pappor är. "Min
pappa är 115", säger ett barn och den vuxne svarar att "det tror jag inte". Ett an- nat barn frågar "varför någon är lång" och den vuxne svarar att "så är det bara".
Vid samlingarna får barnen med hjälp av personalen identifiera vilka barn som är närvarande, vilken årstid det är och hur vädret är. "Är [barnets namn] här?
Någon som vet var hen är?, Det var måndag igår, vad kommer sen?, Hur ser himlen ut idag"?. Men när frukt delas ut från ett fat till de äldre barnen, är det den vuxne och inte barnen som berättar vilka de olika fruktsorterna är. Det förekommer dock att samtal utvecklas och involverar flera barn. Vid ett tillfälle när frågan om färgen på ett barns strumpor aktualiseras, går den vuxne laget runt och låter alla barn berätta om färgen på sina strumpor. Vid ett annat tillfälle börjar barnen prata om gamla och sjuka människor. Ett barn associerar detta till att tappa sina tänder, "om jag tappar alla tänder så kan jag vissla hela dagen". Den
Skolinspektionen
Verks-s rn s ra L-2, 2016-04-28
5(15) Dnr 400-2015:5671
vuxne låter barnen prata fritt och skjuter in enstaka kommentarer, "om man tappar alla tänder då får man äta saker som man inte behöver tugga, som potatismos".
Dock ställs inga frågor från den vuxne för att utmana barnens tänkande och lärande i "ämnet", utan samlingen övergår i att fastställa vilken månad det är och så vidare. Vid de korta samlingarna med högläsning före lunch, varierar det huruvida de vuxna kommunicerar med barnen. I ett fall samtalar den vuxne och barnen om texten som läses (Mulle Meck), och barnens associationer och kommentarer tas tillvara. I ett annat fall läser den vuxne texten I skymnings- landet. När ett av barnen ber att få se bilderna i boken (som några barn ser), säger den vuxne att barnet inte behöver se bilderna, "man kan ha egna bilder i huvudet". Något samtal om bokens innehåll, eller de frågor som väcks hos bar- nen, sker inte.
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
Arbetslaget uppger i intervju att det är viktigt att barnen får tänka och prova själva samt att barnen stärks så att de vågar försöka själva. När ett barn säger att hen inte kan något, "då säger vi att jo, försök, och då ser vi hur de växer när de
plötsligt kan". Arbetslaget säger att när till exempel ett barn är törstigt och ber om vatten, "så lotsar vi dem fram så de själva kan ta vatten". Som exempel på hur de stärker barns intresse berättar arbetslaget att ett barn var väldigt intresserat av maskiner. Då har de bland annat använt Ipaden för att titta på olika maski- ner samt "varit iväg och tittat på maskiner". Förskolechefen menar att arbetslaget utgår från det som barnen redan kan men 'försöker hitta något som är nästa steg".
Observationer visar att arbetslaget skapar aktiviteter och använder situationer för att ge möjlighet till lärande. Dock varierar det i vilken utsträckning barnens intresse fångas och stärks.
Vid ett tillfälle är en grupp fyraåringar ute i skogen tillsammans med två vuxna. Varje barn får i uppdrag att hitta en pinne. Pinnarna läggs sedan på en duk på marken och de vuxna hjälper sedan barnen att rangordna pinnarna från kortast till längst. Det görs även jämförelser av pirmarnas tjocklek. Dock fångas inte alla barnens intresse, flera gånger frågar de "får vi leka nu?". Det blir ganska rörigt runt pinnarna och mer en fråga om "vems pinne" än syftet med aktivite- ten?. Några barn ser ut att inte riktigt förstå vad det hela handlar om. De har också svårt att beskriva detta när en av de vuxna samlar barnen i ring och stäl- ler frågan "vad har vi lärt oss?". Vid samma tillfälle hittar en av de vuxna en knoppig blåsippa. Knoppen och en hel planta plockas och förevisas barnen när de samlas i ring. Den vuxne frågar barnen vad det betyder att de hittat en blå- sippa och förklarar sedan själv att det är ett vårtecken. Ett av barnen säger att blåsippa betyder "att det blåser" men detta svar uppmärksammas inte.
Skolinspektionen
Verks,T7
2016-04-28 6(15) Dnr 400-2015:5671
En annan aktivitet med femåringarna från hela förskolan leds av en extern mu- sikpedagog som i stor utsträckning fångar barnens intresse och engagemang.
Genom olika sånger och rörelser stimuleras barnens intresse för att till exempel lära sig hitta stavelserna i sina namn, känna till olika språk, känna igen bokstä- ver, kunna benämna olika frukter och att anpassa sin sång till olika känslolä- gen. Musikpedagogen "leker fram" barnens olika förslag och svar, som tas till vara och leder aktiviteten vidare. Förskolans ordinarie personal är närvarande och deltar i aktiviteten, till exempel genom att göra rörelser och sjunga med.
Vid ett tillfälle i den fria leken har ett barn ritat en teckning som visas för en vuxen, som frågar "Kan du skriva ditt namn?". Därefter följer en dialog i vilken den vuxne vägleder barnet som blir engagerat och till slut har skrivit sitt namn.
Sedan vill barnet sätta upp teckningen på väggen och en ny dialog följer om olika sätt att fästa teckningen på väggen. Barn och vuxen letar till slut i en låda och hittar tejp. "Ska vi prova med en sådan här?", frågar den vuxne och barnet svarar ja. Vet du vad det heter?, frågar den vuxne. Barnet svarar nej och får då veta att att det heter tejp.
Lek, miljö och material för utveckling och lärande
I intervju med arbetslaget framkommer att de "jobbar med ständig förvandling av miljön inomhus" utifrån barnens intressen och behov. Som exempel nämner ar- betslaget att de gjort "yrkeslådor" med material för utklädning, eftersom de såg att barnen var intresserade av rollekar. Arbetslaget berättar att de också försö- ker skapa "rum i rummet" och som exempel nämns hemvrån i stora rummet och en sagohörna som planeras för vilrummet. Vidare poängterar arbetslaget att barnen behöver få leka i fred och att det stora rummet därför huvudsakligen är ett rum för de yngre barnen, medan de äldre kan leka ostört i rummet innanför.
När det gäller utomhusmiljön anser arbetslaget att den är sliten och att det finns för lite att göra, framförallt för de yngre barnen. Gården gränsar till sko- gen och enligt arbetslaget är de i skogen en gång per vecka, oftare under vår och sommar. Förskolechefen uppger i intervju att arbetslaget ganska ofta byter ut material för att fånga barnens intressen. Vidare att de gör materialet till- gängligt men att "en del saker kan vara lite högt upp". Enligt förskolechefen tar arbetslaget "vara på alla små vrår för att få fler ytor att vara på". Förskolechefen berättar att förskolan söker investeringspengar för att utveckla utemiljön. Bland annat handlar det om att utveckla den hinderbana som finns på gården.
Vid observationer av miljön noteras att i ett av de större rummen, som ofta an- vänds av de yngre barnen, finns olika slags lekmaterial tillgängligt för barnen.
Hem-vrån, med draperier runtom, verkar intressera barnen. I rummet innanför finns spel och pysselmaterial tillgängligt för de äldre barnen. I det rum som används vid samlingarna finns små dockor, en för val-je barn, och en docka placeras i en säng om ett barn är sjukt och i en ballong om barnet är ledigt. 1
Skolinspektionen
VerkSE=377-,2:r 2016-04-28
7(15) Dnr 400-2015:5671
samma rum finns också en hinderbana som barnen gärna leker med och en
"poolsoffa" som ibland används vid sagoläsning. På flera ställen på avdelning- en finns uppsatt barnens egna alster och dokumentation från olika aktiviteter.
Likaså finns det på många ställen åskådningsmaterial i form av bokstäver, geometriska former och siffror. Ett av de mindre rummen används sällan under observationerna. Där finns lekmaterial i form av järnväg och lego samt en "ki- osk". Rummet känns avskalat och inte så inbjudande och arbetslaget säger att de har tankar om att utveckla rummet. I övrigt ger avdelningens miljöer ett inbjudande och stimulerande intryck. Utomhus är miljön varierad och det finns material anpassat för olika åldrar.
Arbetslaget menar att leken är viktig genom att barnen lär sig turtagning och
"att vara snäll mot kompisar". Vidare att barnen får bearbeta upplevelser samt lära sig att bearbeta konflikter. "Vi har mycket konflikter för det är många språk och det kan vara så att man inte förstår varandra". Arbetslaget berättar att de inte vill störa i leken, "ibland kan vi störa mer än vi gör nytta". De menar att deras roll är att lugna ner om det blir konflikter, hjälpa till att "slussa in" ett barn som inte är med i leken och att interagera för att "tillföra saker" i leken. Enligt arbetslaget är det annorlunda vid lek utomhus, "vi är inte inne och petar så mycket då", "vi behö- ver inte förmana så mycket där".
Förskolechefen menar att leken är väldigt viktig för att fånga upp barnens tan- kar. Hennes uppfattning är att arbetslaget är med i barnens lekar genom att utmana dem och ställa frågor.
Vid observationer av leken utomhus leker barnen vid ett par tillfällen utan in- teraktion från personalen. En vuxen från avdelningen går omkring och har uppsyn över barnen men uppmärksammar inte deras lek och tar inte kontakt med dem. Vid ett annat tillfälle är dock personalen aktiv på olika ställen i pul- kabacken och hjälper barnen att samordna åkandet och undvika krockar, ge- nom att visa var i backen man går upp. Samtal pågår hela tiden och det är god stämning med många skratt. "Nu vart det lite tokigt", säger den vuxne och skrat- tar när det blir rörigt i pulkabacken. Samma vuxen hjälper senare ett par yngre barn att reda ut vad de vill göra samt vägleder dem vidare i leken.
Vid observationer av leken inomhus noteras att det varierar i hur personalen använder barnens lek för utveckling och lärande. Vid ett tillfälle kör en vuxen en leksaksbil fram och tillbaka framför tre yngre barn som är lite ledsna och har svårt att komna igång med leken. Efter en stund övergår leken till att barn och den vuxne kör bilen till varandra. Barnen visar glädje i leken och det syns tyd- ligt hur de närmar sig varandra och den vuxne i leken. Vid ett annat tillfälle leker några barn en rollek med hundar inblandade. Under leken blir det natt
Skolinspektionen
VerksEimhst975,[07,00
2016-04-28 8(15) Dnr 400-2015:5671
och de bäddar ner sig. Rolleken fortgår utan att någon vuxen visar intresse för barnens lek eller hjälper dem att utveckla leken.
Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan
Förskolechefen anser att arbetslaget ser styrkorna hos varje barn samt visar barnen "att de kan och vad de kan". Hon menar också att barnen är nyfikna och vetgiriga samt att de gärna vill berätta vad de har gjort, när hon besöker avdel- ningen. Arbetslaget säger att barnen frågar mycket, till exempel om tusenfo- tingar har 1000 ben. "Vi gick in på datorn och tittade på hur de egentligen ser ut". På fråga om hur arbetslaget skapar spänning och nyfikenhet, svarar de bland an- nat att "man får tala med en annan röst och göra det spännande" men också "ställa motfrågor". När det gäller barnens tillit till den egena förmågan uppger arbets- laget att det är viktigt att våga vänta och låta barnen pröva själva. Påklädningen inför utevistelsen kan därför få ta lång tid, även om det innebär att tiden utom- hus blir kortare. "Det är viktigt att vi ser till den enskilda individen".
Under observationerna noteras få tillfällen då barnen ställer nyfikna frågor. Vid de tillfällen då det händer, tas barnens nyfikenhet inte -tillvara av personalen.
Vid ett tillfälle, då barnen äter glass med anledning av ett barns födelsedag, pekar ett barn på ett glassrån och undrar hur man gör sådana. Den vuxne sva- rar kortfattat att "när man bakar dem så blir det en skarv där de sätts ihop". Vid ett annat tillfälle i tamburen då ett barn påpekar att polisen också har likadana västar som de själva har vid utevistelse, svarar den vuxne att de används av polisen när det är mörkt ute. Det blir inget resonemang om varför sådana väs- tar bärs av polisen när det är mörkt ute. Under en lunch då lasagne serveras, undrar ett barn vad det är i lasagnen. Den vuxne säger "Det kan jag inte svara på.
Lasagneplattor och så". Innehållet i lasagnen utforkas inte vidare tillsammans med barnen.
Under de observerade tambursituationerna noteras att personalen ibland "bol- lar tillbaka" när barnen ber om hjälp. "Vad behöver du hjälp med?, Du kan själv., Vad mer behöver du ta på dig, vad fattas?". En flicka får hålla på länge med att dra upp en dragkedja trots att det är bråttom och hon får sedan beröm för att hon klarade det ,"Bra!". Påklädningen fungerar smidigt och de äldre barnen klarar sig bra själva. Personalen uppmärksammar ibland att barnen lyckas med på- klädningen. "Jättebra!, Kolla du kunde ju själv!". Vid de observerade matsituat- ionerna uppmuntras barnen att pröva själva, till exempel att dela maten, och klarar det ofta. Det varierar huruvida barnen får försöka ta mat själva eller om personalen lägger upp mat. Vid några tillfällen gör personalen barnen upp- märksamma på vad de klarat av under måltiden. "Jättebra. Bra att du fixar det där.Vad duktig du är som delar maten.".
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 9 (15) Dnr 400-2015:5671
Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik
När det gäller att stimulera barnens språkutveckling säger arbetslaget att det är viktigt att prata mycket med barnen, till exempel vid måltider, och att benämna saker. Arbetslaget uppger att de läser för barnen varje dag före lunch. I två av rummen finns det böcker. Enligt den förskollärare som intervjuats enskilt för- söker de uppmärksamma barnen på bokstäver, till exempel genom att upp- muntra barnen att skriva sitt namn när de ritat en teckning. Barnens matema- tiska utveckling stimuleras enligt arbetslaget genom att de gemensamt räknar barnen vid samlingar och genom olika aktiviteter, "som idag när vi mätte pin- nar". Förskolechefen uppger att arbetslaget pratar mycket med barnen och är noga med att benämna vad de gör och vad de ser. Vidare att de arbetar mycket med begrepp och att "klassificera färg och form". När det gäller naturvetenskap och teknik uppger arbetslaget att de arbetar en del med experiment. Förskollä- raren berättar att tre personer från förskolan gått en NTA-utbildning (natur och teknik för alla) i Linköping. Arbetslaget arbetar utifrån detta koncept, med olika lådor för olika experiment med ljud, vatten, ljus och luft. Just nu experi- menterar man med snö, eftersom det blev aktuellt när barnen ville äta snö. En- ligt förskolechefen är det önskvärt att arbetslaget arbetar mer med experiment även utomhus och även att materialet i lådorna görs mer tillgängligt för barnen.
På olika ställen på avdelningen finns bokstäver och siffror exponerade. Böcker finns tillgängliga för barnen. Sånger och ramsor används vid samlingarna och vid måltider. Det förekommer att de barn som vill får hjälp med att skriva sitt namn på sina teckningar. Under observationerna noteras att de vuxna ofta be- nämner till exempel saker som barnen visar eller leker med. Vid ett tillfälle le- ker några yngre barn med djurleksaker och den vuxne hjälper barnen att härma och benämna de olika djuren. Några barn som behöver extra stimulans i språkutvecklingen får det genom att spela "rim-memory" med en av de vuxna.
Vid de observerade samlingarna hjälps barn och vuxna åt med att sätta ord på väderleken och att identifiera dag, månad och år samt att räkna antalet barn Som tidigare nämnts i rapporten får barnen vid en aktivitet i skogen samla in pinnar och jämföra dem. "Vilken pinne är längst, kortast, tjockast och smalast?" Vid de observerade matsituationerna noteras dock att personalen inte tar tillfället i akt att tala om antal, former och storlek till exempel.
När det gäller barnens sociala utveckling uppger arbetslaget att det är viktigt att alla barn nämns vid namn vid samlingen, även de barn som är frånvarande.
"Man är någon i den här stora gruppen. "Alla är kompisar med alla". Samtidigt be- tonar arbetslaget vikten av att vara självständig och våga tro på sig själv. Samt att barnen får lov att säga både ja och nej. "Vill man inte att ett barn är med i leken så får det barnet hitta en annan". Förskolläraren säger att det är viktigt att de ser alla barn och ser dem som är utanför samt jobbar för att få dem delaktiga. För-
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 10 (15) Dnr 400-2015:5671
skolechefen säger att arbetslaget medvetet arbetar med trygghet och tillit. Som exempel nämns att stor vikt läggs vid introduktion och inskolning samt att barnen delas in i mindre grupper. "Positiva beteenden uppmuntras".
Beträffande stöd och stimulans för den motoriska utvecklingen hänvisar arbets- laget till att de bland annat gör en hinderbana (inomhus) och att barnen när de är i skogen får klättra på träd och stenar. Vidare att barnen bland annat arbetar med pärlor, lego, duplo, magnetklossar samt saxar och ritmaterial. Observat- ioner bekräftar detta.
När det gäller stöd och stimulans för barnens sociala utveckling, visar observat- ioner att vid samlingar uppmärksammas alla barn med sitt namn på ett tydligt sätt, även de som är frånvarande. Ganska ofta samtalar personal och barn om vem man ska leka med. "Jag vill leka med [barnets namn]" säger ett barn och den vuxne svarar att "Då måste du fråga hen". Vid ett annat tillfälle berättar ett barn att hen inte gjort någon snögubbe och att inget barn vill hjälpa hen. Den vuxne säger då att "Så kan det vara ibland. Då får man bygga själv. Man vill ju inte alltid leka med alla. Så är det ibland. Du vill ju inte alltid leka". Liknande samtal utspelar sig vid ytterligare några tillfällen. Frågan om vem barnen ska leka med ges vid dessa tillfällen mer utrymme än frågan om vad barnen vill leka samt samt hur man kan göra för att alla som vill ska kunna vara med.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen genomför arbetet så att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande, dock med en del begränsningar.
Personalen använder språklig och kommunikativ interaktion, men på ett sätt som i begränsad omfattning utmanar barnens lärande och utveckling. Barnens intresse för att lära sig nya kunskaper och färdigheter stärks men inte genom- gående. Detta kan relateras till att barnens nyfikenhet och barnens lek inte all- tid tas tillvara och används för utveckling och lärande. Personalen stödjer på olika sätt barnens språkliga och matematiska utveckling samt tar vara på bar- nens intresse för naturvetenskap och teknik. Barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling men inte lika tydligt vad gäller den sociala utvecklingen.
Barnens tillit till den egna förmågan stöds av personalen. Miljö och material används för att stimulera utveckling och lärande.
Skolinspektionen
Verksam he-cs[raLoruor::
2016-04-28 11(15) Dnr 400-2015:5671
2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas
Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.'
Barnens samspel med varandra
Arbetslaget säger i intervju att de uppmuntrar barnen att hjälpa varandra till exempel när de ska klä på sig. Som exempel nämner arbetslaget också att bar- nen uppmuntras att be varandra om hjälp vid matbordet, till exempel med att skicka en maträtt. De uppger också att barnen i olika situationer får lära sig att inte prata när andra pratar och att vänta på sin tur. Arbetslaget menar att bar- nen får hjälpa varandra och de ser att det sker en utveckling. Förskolechefen säger att personalen valt att ibland arbeta åldersblandat, därför att barnen kan hjälpa varandra om inte alla barn är i samma ålder. Under de dagar då Skolin- spektionen observerar verksamheten ser vi få tillfällen, förutom vid lunch, då barnen är i åldersblandade grupper.
I de observerade tambursituationerna noteras inte att barnen hjälper varandra eller att personalen uppmuntrar dem att hjälpa varandra. Under luncherna samspelar barnen med varandra vid några tillfällen. Ett barn ber om grönsaker,
"Grönsaker tack!" och ett annat barn säger "Varsågod!". Sällan uppmanar perso- nalen barnen att samspela, exempelvis skickar de vuxna ofta maten själva. Ett exempel på samspel ges när ett barn vill ha mer av minimajskolvarna, och den vuxne säger att då får barnet fråga [barnets namn] om hen också vill ha. Barnet frågar och det andra barnet svarar ja. "Då får ni dela". I olika lekar och aktivite- ter samspelar barnen med varandra. Det varierar huruvida barnen får stöd av personalen i att samspela. Det förekommer bland annat när barnen spelar spel och i pulkabacken, däremot inte i den övriga uteleken som observerats.
Personalens samspel med barnen
Arbetslaget nämner som exempel på samspel med barnen att de försöker få med barnen om de till exempel ska gå ett ärende i huset. "Nu ska jag gå och slänga sopor, vill någon följa med?". Syftet är då att utvidga barnens revir, så de känner sig säkra i att röra sig i huset.
3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
Skolinspektionen
Verksamhefesvapp3r::
2016-04-28 12 (15) Dnr 400-2015:5671
Vid några observationer noteras att personalen samspelar med barnen. Som exempel kan nämnas det tillfälle då en vuxen börjar köra med en liten bil fram- för en grupp med yngre barn, som efter en stund involveras och leker med. Vid lässtunderna (dock inte alla) samspelar personalen med barnen genom att ställa frågor och ge barnen utrymme att kommentera den lästa texten. På så sätt görs barnen delaktiga i läsningen. När madrasserna ska läggas ut inför vilan efter lunch, sker det i samspel mellan personal barn. De hjälps åt att lista ut vems madrass som ska ligga var, och hur de ska få plats med alla madrasser.
Det finns dock andra exempel då personalen inte samspelar med barnen. Till stor del gäller det den observerade uteleken då personalen inte engagerar sig i barnens lek. Ett annat exempel, som tidigare beskrivits, är när barnen leker rollek. Vid observerade måltider samt i tambursituationer sker viss kommuni- kation mellan barn och vuxna, men ganska ofta noteras att personalen snarare talar till än samtalar med barnen och att det främst handlar om praktiska frågor runt mat och påklädning.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen stödjer och uppmuntrar barnen att samspela med varandra samt själva samspelar med det enskilda barnet och barngruppen. Dock sker detta i begränsad omfattning, framförallt i mat- och tambursituationer samt i den fria leken utomhus.
3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs en- ligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande grans- kas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de ut- vecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4
Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt
Av intervju med arbetslaget framgår att de är medvetna om förskollärarens ansvar enligt läroplanen men att de valt att fördela ansvaret lika mellan alla i arbetslaget, oavsett om de är förskollärare eller barnskötare. "Vi vet att förskollä- raren har ett specifikt ansvar. I praktiken delar vi ansvaret lika". Exempelvis är alla
4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i fiirändring. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 13 (15) Dnr 400-2015:5671
delaktiga i samlingar och utvecklingssamtal. Enligt arbetslaget har förskoleche- fen inte tydliggjort förskollärarens särskilda ansvar. En av förskolläraren be- kräftar i den enskilda intervjun att de som förskollärare är medvetna om sitt ansvar men att det i genomförandet inte är någon skillnad mellan personalka- tegorierna. Dock uppger förskolläraren att det är förskollärarna som är ansva- riga för att dokumentation och underlag i kvalitetsarbetet lämnas in till försko- lechefen. Vidare att det oftast är förskollärare som ingår i de olika arbetsgrup- per som finns på förskolan.
Förskolläraren som intervjuas har uppfattningen att verksamheten på Snigeln är rolig och meningsfull för barnen. Hon säger att barnen tycker att det mesta är roligt, till exempel att gunga, cykla, rita och göra experiment. Enligt förskol- läraren brukar de fråga barnen "var det roligt att göra det?". Om barnen har lärt sig något så pratar de om detta, "om inte så är det något som inte har fastnat".
Förskolläraren menar att de får positiv återkoppling från föräldrarna, som sä- ger att barnen tycker att det är roligt att vara på förskolan. Hon tror att en bi- dragande orsak till detta kan vara att de som vuxna är tillgängliga för barnen,
"så att de vågar prova på olika saker".
Vid observationer noteras att barnen deltar i planerade aktiviteter på ett aktivt sätt, är engagerade i den fria leken och vid flera tillfällen verkar ha roligt.
Arbetslagets samarbete
Arbetslaget uppger att de har ett bra samarbete. "Vi har rutiner, vi vet vem som ska göra vad". Vidare att de har bra kommunikation samt kan "ta varandras saker om någon är upptagen". Alla i arbetslaget är delaktiga i alla arbetsuppgifter på avdelningen, till exempel när det gäller samlingar och utvecklingssamtal.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lä- rande och att barnen upplever det meningsfullt och roligt. Dock är det inte fullt ut tydliggjort vad förskollärarens ansvar innebär utifrån läroplanens riktlinjer.
4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner
Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur för- skolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar.
Förskolechefen uppger att förskolan arbetar utifrån en arbetsplan som i sin tur
Skolinspektionen
Verksamhetsvappzrj:
2016-04-28 14(15) Dnr 400-2015:5671
utgår från en kommunövergripande verksamhetsplan för förskolan. Den byg- ger på förskolans läroplan och politiska prioriteringar. Förskolechefen berättar att hon följer upp avdelningens arbete genom samtal "om resultat, analys och åtgärder". Vidare sker uppföljningar, dokumentation och utvärderingar, "vi har en blankett som vi prövar nu".
När det gäller arbetslaget på Snigeln säger förskolechefen att de kontinuerligt arbetar med "hur vill vi ha det". Vidare att hon som förskolechef varit nära ar- betslaget tidigare men att de nu inte behöver lika mycket stöd som tidigare. "De har kommit en lång bit på väg".
Förskolechefen uppger att förskolan har fem studiedagar per år och att varje avdelning har en reflektionsdag per månad, då förskolechefen deltar. Därutö- ver finns tid för enskild planering, som enligt förskolechefen eventuellt kom- mer att utökas. Varje morgon träffas en personal från varje avdelning och på måndagar är förskolechefen alltid med vid morgonmötet.
Vad gäller miljö och material, kan förskolechefen redovisa en tydlig bild av hur personalen på Snigeln arbetar med miljö och material. Förskolechefen säger att
"vi tittar på läroplanen för att se vad vi behöver utveckla". Enligt förskolechefen ska förskolan arbeta vidare med att utveckla gården för att ge bättre förutsättningar för barnens utveckling av grovmotoriken samt se över vad som behöver köpas in för att få bra material som stimulerar den finmotoriska utvecklingen. Vidare arbetar förskolan med att se över vilka åtgärder de behöver vidta för "att få till en giftfri förskola".
Avseende förskollärarens särskilda ansvar, bekräftar förskolechefen arbetsla- gets bild av att de är medvetna om förskollärarens särskilda ansvar men att de i praktiken delar på ansvaret. Vidare menar förskolechefen att förskollärarens särskilda ansvar "inte är så väl uttalat" men att de kommer att arbeta mer med detta utifrån gällande verksamhetsplan för 2016.
Arbetslaget berättar att förskolechefen är på förskolan varje måndag och att
"hon tittar in lite då och då" samt att hon alltid finns tillgänglig på telefon. De uppger att de alltid får stöd av förskolechefen och att "hon återkopplar och frå- gar". "Hon är väldigt engagerad". När det gäller kvalitetsarbetet säger arbetslaget att förskolechefen "vill ha in vad, hur och varför vi gör sakerna". Vidare att de brukar få genomföra den kompetensutveckling som de önskar, som exempel nämns utbildning i NTA (natur och teknik för alla).
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen huvud- sakligen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer. Däri innefattas det särskilda ansvaret för miljö och
Skolinspektionen
Verksamh
2016-04-28 15(15) Dnr 400-2015:5671
material. Dock har förskolechefen inte tydliggjort förskollärarens ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2.
Syfte och frågeställningar
Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i försko- lan.
Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveck- ling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.
