Uppdrag och kvalitetskrav Hemsjukvård
Antaget av socialnämnden 2011-04-20 Reviderat av socialnämnden 2014-03-14
1.1 Värdegrund ...4
1.2 Utgångspunkter ...4
1.3 Målgrupp ...5
2 Beskrivning av insatsen...6
2.1 Beställning ...6
2.2 Inskrivning ...6
2.3 Hemsjukvård ...6
2.3.1 Teamarbete ... 6
2.4 Enstaka hembesök ...7
3 Kvalitetskrav på hemsjukvård ...8
3.1 Tillgänglighet ...8
3.2 Patientinflytande ...8
3.3 Fast vårdkontakt ...8
3.4 Rehabiliterande synsätt ...8
3.5 Samordnad individuell plan SIP ...9
3.6 Läkemedelshantering ...9
3.7 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter ...9
3.8 Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, omvårdande, behandlande och rehabiliterande åtgärder ... 10
3.8.1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ... 10
3.8.2 Mun- och tandhälsa ... 10
3.8.3 Nutrition/Ät och sväljsvårigheter ... 10
3.8.4 Urinblås- och tarmfunktion ... 10
3.8.5 Sömn ... 10
3.8.6 Smärta ... 11
3.8.7 Sår... 11
3.8.8 Fallprevention och fall ... 11
3.8.9 Funktionsstöd, funktionsnedsättning och rehabilitering ... 11
3.8.10 Kognitiv svikt och psykisk ohälsa ... 11
3.8.11 Läkemedel ... 12
3.8.12 Vård i livets slutskede... 12
3.9 Boendemiljö, tillgänglighet, vårdhygien och hjälpmedel ... 13
3.9.1 Boendemiljö och tillgänglighet ... 13
3.9.2 Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner ... 13
3.9.3 Hjälpmedel ... 13
4 Dokumentation ...15
5 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ...16
5.1 Ansvar ... 16
5.2 Processer och rutiner ... 16
5.3 Samverkan och samarbete ... 16
5.3.1 Primärvården ... 16
5.3.2 Specialiserad vård – öppen och sluten ... 16
5.3.3 Biståndshandläggare ... 16
5.3.4 Hemtjänst ... 17
5.3.5 Närstående/anhöriga... 17
5.3.6 God man/förvaltare ... 17
5.3.7 Myndigheter och företrädare ... 17
5.3.8 Socialtjänst/övrig hälso- och sjukvård ... 17
5.3.9 Beställaren ... 17
5.4 Systematiskt förbättringsarbete ... 18
5.4.1 Riskanalys ... 18
5.4.2 Egenkontroll ... 18
5.4.3 Utredning av avvikelser ... 19
5.4.3.1 Klagomål och synpunkter... 19
5.4.3.2 Patientnämnden ... 19
5.4.3.3 Säg vad du tycker ... 19
5.4.3.4 Tyck till ... 19
5.4.3.5 Rapporteringsskyldighet ... 19
5.5 Personalens medverkan i kvalitetsarbete ... 19
5.6 Dokumentationsskyldighet ... 19
6 Personal – och kompetensförsörjning ...20
6.1 Omfattning/bemanning ... 20
6.2 Introduktion ... 20
6.3 Kompetensutveckling ... 20
6.4 Krav på verksamhetsansvarig ... 21
7 Övrigt ...22
7.1 Sekretess ... 22
7.2 Anmälningsskyldighet ... 22
7.3 Den enskildes behov av skydd ... 22
7.4 Insatser som rör barn... 22
7.5 Tolk ... 22
7.6 Polisanmälan ... 22
7.7 Studenter ... 22
7.8 Nyckelhantering... 23
7.9 När en patient inte är anträffbar ... 23
7.10 Miljöarbete ... 23
7.11 Medicintekniska produkter... 23
7.12 Försörjning av tjänster, produkter och teknik ... 23
7.13 Definitioner ... 24
1 Inledning
Syftet med dokumentet ”Uppdrag och kvalitetskrav” är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatsen som ställs på utförare av hemsjukvård inklusive hemrehabilitering. Dokumentet är en vägledning och ett stöd till utförare som ska verkställa insatsen.
1.1 Värdegrund
Regionens värdegrund beskrivs med orden omtanke, delaktighet och
förtroende. Värdegrunden i hälso- och sjukvårdslagen är att vården ska ges på lika villkor med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Socialnämndens serviceriktlinjer ska känneteckna
verksamheten.
1.2 Utgångspunkter
Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav är kända av all personal.
Utföraren ska följa nationella riktlinjer, regionala och lokala vård- och
handlingsprogram. Utföraren ska ha ett strukturerat förebyggande arbetssätt och rapportera i de kvalitetsregister som beställaren beslutar.
Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Socialnämnden fastställer mål för verksamheten i styrkort som ska brytas ner till verksamhetsnivå.
Socialnämnden ska verka för att personer med behov av hälso- och sjukvård i det egna hemmet ska få en god och säker vård. Vården ska utgå från ett
personcentrerat synsätt där patientens hela situation ska vägas in. Personcentrerad vård innebär att personens unika perspektiv ges likvärdig giltighet som det
professionella perspektivet.
Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för kvalitet och uppföljning enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet,
arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar.
Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet.
Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och uppmärksamma och tillgodose kvinnors och mäns behov av stöd. Utföraren ska visa hänsyn till varje unik person utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
1.3 Målgrupp
Hemsjukvården riktar sig till personer som är i behov av hälso- och sjukvård i det egna hemmet och som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning. Grunduppdraget är basal hemsjukvård (primärvårdsnivå).
Tilläggsuppdrag för specialiserad hemsjukvård beskrivs i särskilda dokument.
Hemsjukvård omfattar alla sjuksköterskeinsatser samt rehabilitering och
habilitering som utförs av arbetsterapeut och fysioterapeut. Hemsjukvård omfattar även delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hemsjukvården gäller utan
avgränsning vad gäller fysiska eller psykiska sjukdomar, ålder eller patientgrupper.
2 Beskrivning av insatsen
Hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem.
2.1 Beställning
Skriftlig beställning från hälso- och sjukvården vid hembesök eller då inskrivning i hemsjukvårde initieras från primärvård eller specialiserad vård såväl öppen som sluten.
2.2 Inskrivning
För inskrivning i hemsjukvård krävs en vårdplanering i hemmet. Oftast ska detta ske i form av samordnad individuell plan, SIP, då flera aktörer är inblandade.
Rutin för beslut om inskrivning i hemsjukvård samt kriterier ska finnas. Vid avslutning av insats ska patienten skrivas ut. Genom tydliga rutiner för inskrivning ska inflödet och verksamheten kontrolleras,
2.3 Hemsjukvård
Hälso- och sjukvård som ges i patientens hem eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Med
sammanhängande över tiden är en period av två veckor ett riktmärke. Behovet av hemsjukvård kan föreligga under en avgränsad tid och avslutas därefter.
2.3.1 Teamarbete
Arbetet i hemsjukvården ska organiseras så att man arbetar i team
sjuksköterska/distriktssköterska och arbetsterapeut/fysioterapeut i nära samverkan med biståndshandläggare och primärvårdens läkare.
2.4 Enstaka hembesök
Hembesök, planerade och oplanerade, ska utföras när legitimerad yrkesutövare bedömt att det är motiverat för att kunna bedriva god och säker vård. Beställning ska ske enligt speciell rutin. Då det krävs ledsagning enligt socialtjänstlagen för att patienten ska kunna uppsöka vårdcentral ska detta vägas in i bedömningen utifrån patientfokus.
3 Kvalitetskrav på hemsjukvård
Verksamheten ska bygga på ett förhållningssätt i enlighet med evidensbaserad praktik. Det innebär att insatserna ska utformas i utifrån bästa tillgängliga kunskap, medarbetarnas erfarenheter och patientens önskemål och erfarenheter.
Utföraren ska följa nationella riktlinjer, regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Utföraren ska rapportera till olika kvalitetsregister som
beställaren beslutar t.ex. Senior Alert och Svenska Palliativregistret. Utföraren ska arbeta med ständiga förbättringar där resultaten från kvalitetsregister är en del.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska riktlinjer, generella rutiner och anvisningar gäller. Utföraren ska utarbeta lokala rutiner.
3.1 Tillgänglighet
Utföraren ska säkerställa att de är tillgängliga för patienter och vård- och
omsorgsgrannar. Tillgängligheten ska beskrivas så att både medarbetare och andra aktörer vet vad de kan förvänta sig och vilka krav som ställs.
3.2 Patientinflytande
Verksamheten ska präglas av helhetssyn och kontinuitet och utföras med
flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet och insatserna ska utföras i samråd med den enskilde och vara personcentrerad.
3.3 Fast vårdkontakt
Utföraren ska inom två veckor efter inskrivning i hemsjukvården utse en fast vårdkontakt för patienten. Utföraren ska ha riktlinjer för den fasta vårdkontaktens uppdrag och utbilda den fasta vårdkontakten om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar.
Samordna vårdens insatser Informera om vårdsituationen
Förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården
Vara kontaktman för andra delar av hälso- och sjukvården och för socialtjänsten.
Den enskilde ska alltid informeras om vem som är fast vårdkontakt. Det ska eftersträvas att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan fast vårdkontakt och patient för att uppgiften ska kunna utföras.
3.4 Rehabiliterande synsätt
Rutiner för rehabiliterande och funktionsuppehållande arbetssätt ska finnas i utförarens ledningssystem. Arbetsterapeuter/fysioterapeuter ska handleda
omvårdnadspersonal främst inom hemtjänsten i vardagsrehabilitering vilket bidrar till att den enskilde får förutsättningar att leva sitt liv med så hög grad av
livskvalitet, hälsa och oberoende som möjligt. Den enskildes delaktighet är en förutsättning.
3.5 Samordnad individuell plan SIP
När den enskilde har behov av insatser enligt både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska utföraren upprätta en samordnad individuell plan i enlighet med överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden.
Det ska även upprättas SIP när insatser från flera vårdgivare är aktuella.
3.6 Läkemedelshantering
Beställaren lägger stor vikt vid uppföljning av läkemedelshantering. Om den enskilde inte själv kan ta ansvar för sina läkemedel ska Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården tillämpas. Med läkemedelshantering avses enligt föreskriften;
ordination, iordningsställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel.
Utföraren ska ansvara för att utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer som medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt. Utformning av rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktig. Utföraren ansvarar för att förutsättningar finns för säker förvaring av läkemedel i den enskildes hem när hälso- och sjukvården tagit över ansvaret för den enskildes läkemedelshantering.
Utföraren ansvarar för att överblivna läkemedel inlämnas på apotek på ett säkert sätt.
Läkemedel som beställs på rekvisition från apoteket ska förvaras i förråd anpassat för läkemedelsförvaring. Läkemedel ska finnas för att kunna ge patienter vid akuta symtom eller för att påbörja en behandling. Primärvården fastställer vilka läkemedel som ska finnas i akutförråd samt generella ordinationer i samråd med läkemedelskommitté och medicinskt ansvarig sjuksköterska.
3.7 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
Delegering av en arbetsuppgift får endast ske om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt medicinskt ansvarig sjuksköterskas riktlinjer.
3.8 Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, omvårdande, behandlande och rehabiliterande åtgärder
3.8.1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Ett hälsofrämjande synsätt ska integreras i all vård och behandling. Patientens upplevelse och tolkning av hälsa ska respekteras och bekräftas.
3.8.2 Mun- och tandhälsa
Personer som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård.
Dokumentation av mun- och tandhälsa ska ske. Distriktssköterska/sjuksköterska har rätt att och ska i förekommande fall utfärda underlag till tandvårdskort.
Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet
3.8.3 Nutrition/Ät och sväljsvårigheter
Utföraren ska förebygga undernäring och det ska finnas rutiner för de personer som är eller riskerar att bli undernärda, samt en plan för hur dessa ska tas om hand. Vid behov ska logoped och/eller dietist anlitas för att optimalt
nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde. Ät och sväljsvårigheter ska förebyggas, identifieras, riskbedömas, utredas och behandlas, utvärderas och följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för specialistresurser men distriktssköterska/sjuksköterska ska kontakta dietist vid behov. Kontakt med logoped ska ske i samverkan med läkare.
Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet.
3.8.4 Urinblås- och tarmfunktion
Utföraren ska säkerställa att patienten vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel vid bristande urinblås- och tarmfunktion samt säkerställa att dokumentation sker. Förskrivaren ska instruera patienter, närstående och omvårdnadspersonal i handhavandet av inkontinenshjälpmedel.
Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet.
3.8.5 Sömn
Det kan finnas många bakomliggande orsaker till sömnstörningar hos äldre och därför är det viktigt att beskriva och utreda sömnproblem. Utföraren ska
uppmärksamma om sömnproblem kan vara orsak till humörsvängningar och minskad koncentrations- och prestationsförmåga och föreslå omvårdnadspersonal ickefarmakologiska metoder. Vid behov ska läkare kontaktas.
3.8.6 Smärta
Utföraren ska säkerställa att smärta hos patienten förebyggs och identifieras och åtgärdas. Äldre med svårigheter att uttrycka smärtproblem i tal kan istället uppvisa tecken på smärta genom kroppsspråk och förändrat beteende. Vid
bedömning av smärta hos personer som har svårigheter att verbalisera smärtan bör bedömningen grundas på personkännedom och utifrån en personcentrerad
omvårdnad. Validerade smärtskattningsinstrument ska användas.
3.8.7 Sår
Förebyggande arbete är av stor vikt då kroniska sår orsakar stort lidande.
Utföraren ska säkerställa att sår förebyggs, identifieras, riskbedöms, utreds, behandlas, utvärderas och följs upp samt att dokumentation sker. Utföraren ska säkerställa att arbete sker efter basala hygienrutiner för att förebygga
sårinfektioner.
Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet.
3.8.8 Fallprevention och fall
Strukturerade riskbedömningar för fall ska genomföras. Ordinerade
förflyttningshjälpmedel ska kontrolleras regelbundet och vara anpassade för miljön där de ska användas.
Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet.
3.8.9 Funktionsstöd, funktionsnedsättning och rehabilitering
Bedömning ska omfatta förmågan att i sin omgivning utföra förflyttning, personlig vård och aktiviteter i hemmet. Fysisk förmåga påverkas av kroppsfunktioner, smärta, balans, otrygghet/rädsla, kunskap,
problemlösningsförmåga samt omgivningsfaktorer.
Utföraren ska säkerställa att bedömning av rehabiliteringsbehov sker snarast men senast inom en vecka efter slutenvårdsinsats. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska handleda omvårdnadspersonal i vardagsrehabilitering.
Utföraren svarar för att förskrivning och utprovning av hjälpmedel utförs av behörig personal. Förskrivaren ska instruera patienter, närstående och omvårdnadspersonal i handhavandet av medicintekniska produkter.
Legitimerade yrkesutövare ska bistå den enskilde med råd när det gäller inköp av hjälpmedel som inte kan förskrivas.
3.8.10 Kognitiv svikt och psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa behöver ses ur ett helhetsperspektiv. En rad olika faktorer påverkar kognitiv svikt och psykisk ohälsa som biologiska förändringar i hjärnan, kroppslig
God omvårdnad av personer med demenssjukdom kräver kunskap om demenssjukdomar och goda kunskaper i arbetsmetodik och förhållningssätt.
Allmänna råd och riktlinjer ska följas.
För att inte påskynda demensutveckling och för att öka livskvalitet ska personer med demenssjukdom ges möjlighet till anpassad rehabilitering när kroppsliga funktionsnedsättningar uppstår.
Vid kognitiv svikt och/eller psykisk ohälsa är det särskilt viktigt att upprätta en samordnad individuell plan.
Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet.
Utföraren ska omgående uppmärksamma socialtjänsten om det finns behov av god man/företrädare.
3.8.11 Läkemedel
Då egenvård inte är möjlig beslutar behandlande läkare att
sjuksköterska/distriktssköterska i hemsjukvården tar över ansvaret för
läkemedelshanteringen i form av iordningställande, administrering och förvaring av läkemedel. Patienten ska trots ansvarsövertagande vara delaktig i sin egen läkemedelsbehandling så långt det är möjligt. Utföraren ansvarar att det finns en ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska för varje individs läkemedelshantering samt att delegering av läkemedelshantering till omvårdnadspersonal sker enligt rutiner som säkerställer patientsäkerheten. Sjuksköterska/distriktssköterska i hemsjukvården ansvarar för att initiera regelbundna läkemedelsgenomgångar med ansvarig läkare.
Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för säker informationsöverföring då patient i hemsjukvården uppsöker annan hälso- och sjukvård t ex akutmottagning.
3.8.12 Vård i livets slutskede
Personer som befinner sig i livets slutskede ska oberoende av religion, ålder och diagnos få en kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande.
Vården skall bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för den enskilde och dennes närstående. Den enskilde ska ha tillgång till en god symtomlindring samt ha tillgång till hjälp med fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Insatser som ökar den
enskildes trygghet och ro ska prioriteras. Den palliativa vården bygger på samverkan mellan olika professioner vilket kräver kommunikation och relation, kunskaper och färdigheter i hur man vårdar döende människor.
Hemtjänstpersonalen ska få information, råd och stöd samt handledning för att
kunna utföra sitt arbete i den enskildes hem. Vården förutsätter kontinuitet och samverkan mellan olika vårdformer. Personalen ska bidra till att skapa trygghet genom att informera, vägleda och stödja de närstående. Alla dödsfall ska
registreras i Svenska palliativregistret. Utföraren ska vid dödsfall upprätta rutiner så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående.
Närstående till patienter som avlider i hemmet ska erbjudas efterlevandesamtal avseende deras upplevelse av vården i livets slutskede, patientens
symtomlindring, delaktighet samt kontakt med hemsjukvården och övriga aktörer i hemmet.
Specialiserad hemsjukvård i livets slutskede är hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar men hemsjukvården kan utföra insatser. Insatserna ska beskrivas i en samordnad individuell plan.
Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet.
3.9 Boendemiljö, tillgänglighet, vårdhygien och hjälpmedel
3.9.1 Boendemiljö och tillgänglighet
Den äldres bostad är också hemsjukvårdens arbetsplats. Utföraren ska säkerställa att patienten själv utformar sin boendemiljö med hänsyn till personalens
arbetsmiljö när det är nödvändigt. Utföraren ska informera och bidra till en säker hemmiljö genom ergonomiska och vårdhygieniska aspekter samt informera om möjligheter till bostadsanpassning. Utföraren ska informera om fallförebyggande insatser och ge förslag på åtgärder.
3.9.2 Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner
Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensjuksköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gälla.
Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för tillämpning och uppföljning av basala hygienrutiner samt att Socialstyrelsens klädpolicy följs.
Distriktssköterskan/sjuksköterskan ska ge information, råd och stöd samt handledning relaterat till den enskilde patientens behov.
Distriktssköterska/sjuksköterska ska ge stöd till chefer inom hemtjänsten utifrån sitt specifika kompetensområde i vårdhygieniska frågor.
3.9.3 Hjälpmedel
Tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett aktivt och självständigt liv. Efter behovsbedömning väljer förskrivaren lämplig produkt,
är säker och motsvarar den enskildes behov.
Utföraren ansvarar för att patienten/närstående får information om vilka hjälpmedel som finns att tillgå samt att behov av hjälpmedel identifieras, riskbedöms, utreds, förskrivs, utvärderas och följs upp.
Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för anmälan av tillbud och olyckor med hjälpmedel.
Utföraren ansvarar för att patienten/närstående/omvårdnadspersonal får instruktioner om handhavande av hjälpmedel samt risker vid användning.
Hjälpmedel som faller utanför hälso- och sjukvårdens ansvar är ett egenansvar för den enskilde men hemsjukvårdens yrkesutövare ska kunna ge rätt information om hjälpmedel som underlättar vardagen för den enskilde.
4 Dokumentation
Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården ska patientjournal föras.
Utföraren ansvarar för att journaler upprättas enligt patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att föra journal har bl. a. den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. Samtliga
journalhandlingar ska senast en månad efter det att vården upphört överlämnas till beställaren enligt särskild rutin.
Patientjournalen ska innehålla uppgifter som behövs för en god och säker vård av den enskilde. Väsentliga uppgifter (namn, läkemedel, överkänslighet o. dyl.) ska dokumenteras redan första dagen vid inskrivning i hemsjukvården. Fullständig anamnes och status bör vara upprättad inom en vecka. Erforderlig dokumentation ska föras fortlöpande.
Status, vårdplaner och rehabiliteringsplaner ska uppdateras minst en gång per år samt vid större förändringar i hälsotillståndet. Valda delar av vård- och
rehabiliteringsplan ska överföras till genomförandeplan.
Efter avslutad vårdtid ska hälso- och sjukvårdsinsatserna sammanfattas i en epikris. Om vårdtiden avslutas med att den enskilde avlider ska även en epikris skrivas i form av en övergripande sammanfattning av vården.
Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem.
Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen.
5 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetskraven utgår från Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
5.1 Ansvar
Verksamhetschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar för att verksamheterna bedriver en god och säker vård med hög kvalitet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet ska tydligt beskrivas för alla nivåer och dokumenteras i ledar- eller
medarbetarkontrakt.
5.2 Processer och rutiner
Utföraren ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras och aktiviteternas inbördes ordning ska bestämmas. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet.
5.3 Samverkan och samarbete
Utföraren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Genom processerna och rutinerna ska även
säkerställas att samverkan sker med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten och enligt LSS och med myndigheter. Viktiga samverkanspartners ska identifieras utifrån ett patientperspektiv.
5.3.1 Primärvården
Utföraren ansvarar för att hemsjukvården organiseras så att det finns goda förutsättningar för nära samverkan/teamarbete med primärvårdens läkare.
5.3.2 Specialiserad vård – öppen och sluten
Utföraren ansvarar för att rutiner finns för samverkan med såväl öppen som sluten vård vid Visby lasarett.
5.3.3 Biståndshandläggare
Utföraren ansvarar för att hemsjukvården organiseras så att det finns goda förutsättningar för nära samverkan med biståndshandläggare.
Biståndshandläggare ska informeras när behov av bistånd behöver förändras.
5.3.4 Hemtjänst
Utföraren ansvarar för att rutiner finns för samverkan med hemtjänst i såväl egen som enskild regi.
5.3.5 Närstående/anhöriga
Utföraren ska i möjligaste mån beakta både patienten och dennes närståendes intresse. Detta innebär att närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av patientens egna önskemål, självbestämmande och integritet.
Utföraren är skyldig att kontinuerligt informera den enskilde, dennes närstående och legala företrädare om verksamheten och skapa goda kontakter och en bra grund för fortsatt samarbete. Närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhöriga/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga medarbetare har tillgång till vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas.
Utförarens samtliga medarbetare ska ha kompetens att förstå och på ett konstruktivt sätt möta närståendes synpunkter och reaktioner.
5.3.6 God man/förvaltare
Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare.
5.3.7 Myndigheter och företrädare
Utföraren ska samverka med de förvaltningar och myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt.
5.3.8 Socialtjänst/övrig hälso- och sjukvård
Utföraren ska samverka med övriga relevanta aktörer för att kunna bedriva en god och säker vård. Det är speciellt viktigt i gränssnittet mellan olika ansvarsområden För att den enskilde ska kunna känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn.
Teamsamverkan ska säkra att brukarens insatser från såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård samplaneras för att minska risken för undvikbar slutenvård och/eller återinskrivningar.
Överenskommelser mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska göras kända och följas i tillämpliga delar.
5.3.9 Beställaren
Utföraren ska samverka med beställaren och delta i samverkansmöten och branschråd. I branschråd är syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställare och utförare samt kunskapsutbyte. På dessa branschråd kommer även beställaren
Legitimerade medarbetare ska regelbundet delta i hälso- och sjukvårdsråd samt de utbildningar medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer är nödvändiga.
Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella
myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen.
5.4 Systematiskt förbättringsarbete
5.4.1 Riskanalys
Verksamheten ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.
Inför förändringar och införandet av nya rutiner ska en riskanalys göras. Baserat på analysen ska åtgärder sättas in för att kraven på patientsäkerhet ska tillgodoses.
5.4.2 Egenkontroll
Verksamheten ska bedriva egenkontroll, d v s systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamheten ska undersöka om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamheten och risker för patientsäkerheten.
Jämförelse av verksamhetens resultat ska göras med:
Uppgifter i nationella kvalitetsregister Öppna jämförelser
Tidigare resultat
Målgruppsundersökningar Journalgranskning
Analys av uppgifter från patientnämnden
Inhämtande av synpunkter från revisorer, beställaravdelningen och intressenter
Beställarens kvalitetsuppföljning utvecklas ständigt och kan komma att
revideras/kompletteras över tiden och utföraren ska följa de förutsättningar som anges. Beställaren såväl generell som riktad uppföljning av verksamheter utifrån de krav som ställs. Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren ska delta och samverka samt ge den information som anses nödvändig. Verksamheten ska upprätta patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse som skickas till beställaren i samband med årsredovisning.
5.4.3 Utredning av avvikelser 5.4.3.1 Klagomål och synpunkter
Utföraren ska ha system för att ta reda på vad patienterna tycker om vården.
Synpunkter och klagomål från patient/närstående/företrädare är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten.
5.4.3.2 Patientnämnden
Utföraren ska informera om Patientnämnden som är en opartisk instans som patient/närstående/företrädare kan vända dig till när du fått problem i kontakterna med hälso- och sjukvården. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter;
den utreder, föreslår lösningar och kontakter.
5.4.3.3 Säg vad du tycker
Utföraren ska följa socialnämndens Säg vad du tycker för hur den
enskilde/företrädare/närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Detta system ska vara känt bland patient/närstående/företrädare och personal.
5.4.3.4 Tyck till
Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas.
5.4.3.5 Rapporteringsskyldighet
Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada och risk för vårdskada, samt registrering och hantering av övriga avvikelser och
missförhållanden Rapporter ska analyseras och sammanställas. Utifrån dessa ska förbättringsområden identifieras och handlingsplaner skapas för att förbättra processer och rutiner. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvariga sjuksköterska händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada.
5.5 Personalens medverkan i kvalitetsarbete
Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och aktivt medverka i kvalitetsarbetet. Förutom att anmäla vårdskador och risk för vårdskador ska personalen föreslå åtgärder för att minska risker.
5.6 Dokumentationsskyldighet
Dokumentation ska ske så att det går lätt att följa hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet bedrivits. I samband med årsredovisning ska det kvalitativa arbetet redovisas i patientsäkerhetsberättelse som lämnas till beställaren. I delårsrapporter redovisas patientsäkerhetsarbetet.
6 Personal – och kompetensförsörjning
Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter.
6.1 Omfattning/bemanning
Utföraren ska ansvara för att det finns tillräckligt med personal för uppdraget och att personalen har den utbildning och kompetens som krävs. Medarbetarna bör ha minst två års yrkeserfarenhet som sjuksköterska/arbetsterapeut eller fysioterapeut.
Hemsjukvård ska utföras dygnets alla timmar 365 dagar om året.
Personal hos utföraren får inte ha uppdrag som förvaltare/god man eller annat uppdrag för de personer som man utför insatser för.
Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. För verksamheten ska finnas rutiner för introduktion av
nyanställda samt för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas.
Sjuksköterskor ska ha legitimation samt specialistsjuksköterskeexamen gärna med inriktning mot distriktssköterska men även andra specialistutbildningar kan ge bredd i arbetslaget och tillföra viktig kunskap.
Arbetsterapeut och fysioterapeut ska ha legitimation inom respektive område.
Utföraren ska tillse att det finns sjuksköterska/arbetsterapeut och fysioterapeut med rätt att förskriva medicintekniska produkter inklusive inkontinensmedel i tillräcklig omfattning. Det ska även finnas sjuksköterskor/distriktssköterskor med förskrivningsrätt av läkemedel.
6.2 Introduktion
Utföraren ska erbjuda sin personal teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. I introduktionen ska information om ledningssystem ske samt om medarbetarens ansvar.
Vid anställning av sjuksköterska/arbetsterapeut/fysioterapeut som har kort yrkeserfarenhet eller saknar specialistsjuksköterskeexamen ska speciell introduktionsplan upprättas som beskriver hur full kompetens ska erhållas.
6.3 Kompetensutveckling
För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov.
Planering ska genomföras så att alla sjuksköterskor erhåller specialistsjuksköterskeexamen.
6.4 Krav på verksamhetsansvarig
Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Ansvarig chef ska vara tillgänglig dagtid, kontorstid och tillse att det är möjligt att nå verksamheten dygnet runt. Vid längre frånvaro ska beställaren informeras om ersättare.
Medarbetarna ska ha kunskaper i talad och skriven svenska och inneha körkort All personal ska bära synlig legitimation eller namnskylt.
7 Övrigt
7.1 Sekretess
”Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men” (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1§). Utföraren ska svara för att personalen har kännedom om bestämmelserna.
7.2 Anmälningsskyldighet
Samtliga medarbetare inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Utföraren ansvarar för att personalen informeras om och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt.
7.3 Den enskildes behov av skydd
Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få.
7.4 Insatser som rör barn
Utföraren ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd vid planering av hemsjukvård när det finns barn i hemmet (HSL § 2 g)
7.5 Tolk
Patientens rätt till tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning ska tillgodoses.
7.6 Polisanmälan
I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott.
7.7 Studenter
Utföraren ska tillhandahålla handledning och verksamhetsförlagd utbildning på såväl grund- som avancerad nivå för utbildning inom vårdområdet främst
sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. När det gäller övriga elever och praktikanter sker en bedömning i varje enskilt fall.
7.8 Nyckelhantering
Hemsjukvården ska undvika att handha nycklar till patienternas bostad. I de fall det är nödvändigt ska det finnas skriftliga rutiner för hantering av nycklarna. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar betalas detta av utföraren.
7.9 När en patient inte är anträffbar
Det ska finnas rutiner för hur medarbetarna ska agera då en patient inte är anträffbar vid ett planerat besök.
7.10 Miljöarbete
Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy 7.11 Medicintekniska produkter
Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdansvar.
De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Utföraren ska tillämpa Socialstyrelsens
föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten. Regelverk för hjälpmedel Region Gotland gäller.
Utföraren ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem.
Utföraren ska tillhandahålla och bekosta medicinteknisk och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra åtagandet, förutom i de fall då landstinget (hälso- och
sjukvårdsförvaltningen) har kostnadsansvaret. Utföraren skall bekosta
förbrukningsartiklar (inkl. inkontinenshjälpmedel) samt hjälpmedel ordinerade av arbetsterapeut, fysioterapeut samt sjuksköterska
7.12 Försörjning av tjänster, produkter och teknik Utföraren ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården samt ha rutiner för säker användning. Bruksanvisningar på svenska anpassade till användarnas förväntade kunskaper ska finnas.
Beställare Socialnämnden
Behov Inneboende krav på upphävande av brist i funktion eller hälsa
Biståndsbedömning Åtgärd i forma av ett omdöme grundat på insamlad
information om behovsprövad insats som beslutas med stös av socialtjänstlagen eller LSS
Den enskilde Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården
Egenkontroll Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem
Företrädare God man/Förvaltare
Hembesök Enstaka hälso- och sjukvårdsinsats som ges i ordinärt boende
Hemsjukvård Hälso- och sjukvårdsinsatser som ges i ordinärt boende och är sammanhängande över tid
Hemtjänst Bistånd i forma av service och personlig omvårdnad i ordinärt boende
HSL Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårds- Dokumentation av planerade och genomförda vård- och . Dokumentation omvårdnadsinsatser.
Journalhandling Handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Närstående Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med.
Begreppet används synonymt med anhörig
Medicinskt ansvarig MAS – Sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar sjuksköterska för hälso- och sjukvården i en kommun
Medicinteknisk Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, produkt behandla eller lindra en sjukdom, påvisa, övervaka,
behandla, lindra eller kompensera en skada eller en
funktionsnedsättning, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process (MTP)
Omsorg Åtgärder och insatser enligt SoL eller LSS
Ordinärt boende Den enskildes privata egna boende i motsatt till särskilt boende.
Patient person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård
Patientjournal En eller flera journalhandlingar som rör samma person Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad
funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och
förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet.
Rutin Fastställt sätt att utföra en insats
SoL Socialtjänstlagen
SIP Samordnad Individuell Plan. Gemensam planering av insatser från flera lagrum eller vårdgivare.
Tystnadsplikt/ Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller Sekretess genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt.
Team Flera professioner som aktivt verkar tillsammans för ett gemensamt syfte
Tillgänglighet Möjlighet att använda en resurs i förväntad utsräckning och inom önskad tid
Uppföljning Granskning av utförda insatser
Utförare Egen (kommunal) regi, upphandlade entreprenad och enskild (privat) regi
Vård Åtgärder och insatser enligt HSL
Vård och omsorg åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar
Vårdgivare statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten,
landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild
näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare)
Vårdskada lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av en patients tillstånd eller en förväntad effekt av den behandling patienten erhållit på grund av tillståndet
