Sjuksköterskans
omvårdnadsinterventioner vid rehabilitering efter stroke.
- En litteraturstudie
Nursing intervention in stroke rehabilitation -A litterature review
Angelica Grund Klara Gull
Hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Nivå/Högskolepoäng: 180 Hp
Handledarens namn: Veronica Pavedahl Examinatorns namn: Cecilia Olsson Datum: 2022-01-06
Löpnummer
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid rehabilitering efter stroke.
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Angelica Grund & Klara Gull
Handledare: Veronica Pavedahl Sidor: 21
Nyckelord: Stroke, Subacute Phase, Nursing Care, Rehabilitation
Introduktion/bakgrund: Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen idag och innebär syrebrist orakat av blodpropp eller hjärnblödning. Det är en allvarlig sjukdom som i de flesta fall leder till kvarvarande funktionsnedsättningar och försämrad livskvalitet.
Syfte:Syftet var att identifiera omvårdnadsinterventioner av betydelse i rehabiliteringsarbetet under den subakuta fasen för patienter som drabbats av stroke och vårdas på strokeavdelning.
Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Beck’s (2017) niostegsmodell. Databaserna som använts för att framställa resultatet var CINAHL och PubMed. Tio artiklar svarade mot syftet, nio av dessa hade kvalitativ metod och en artikel hade kvantitativ metod.
Resultat: Litteraturstudiens resultat sammanställdes i tre teman där flera omvårdnadsinterventioner presenteras: Stöd vid aktiviteter i dagliga livet, övervakning och information samt emotionellt stöd och inkludering av patienten.
Slutsats: Sjuksköterskan och sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner har en betydande roll för patientens återhämtning och delaktighet i vården under rehabiliteringen efter stroke.
Innehållsförteckning
1. Inledning………3
2. Bakgrund………...3
2.1 Stroke……….………..3
2.2 Den subakuta fasen……….4
2.3 Rehabilitering………...4
2.4 Sjuksköterskans ansvar och definitionen av omvårdnadsinterventioner…….4
3. Problemformulering……….5
4. Syfte………5
5. Metod……….5
5.1 Litteratursökning………6
5.2 Inkusions och exklusionskriterier………..7
5.3 Urval……….7
5.4 Databearbetning och analys………..……….8
5.5 Forskningsetík………...8
6. Resultat……….…9
6.1 Stöd vid aktiviteter i dagliga livet………..9
6.2 Observationer och bedömningar…...………9
6.3 Information, emotionellt stöd och inkludering av patienten………10
7. Diskussion………10
7.1 Resultatdiskussion……….10
7.2 Metoddiskussion………11
7.3 Klinisk betydelse………...12
7.4 Förslag till fortsatt forskning………...12
8. Slutsats……….12
Referenser………14
Bilaga 1-Artikelmatris………..………..18
1.Inledning
Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken i världen och den största orsaken till funktionshinder.
I Sverige 2019 drabbades 25 700 personer av stroke varav 5 800 avled till följd av sjukdomen.
Insjuknandet och mortaliteten är jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Personer som drabbas av stroke har minskat med 40% under de senaste 15 åren (Socialstyrelsen, 2019).
Sjuksköterskan på vårdavdelning möter ofta patienter som drabbats av stroke och har en viktig roll i rehabiliteringen efter insjuknandet. Rehabiliteringen efter stroke är mycket individuell, faktorer som har betydelse för hur patienten återhämtar sig är kvalitén på rehabiliteringen, hjärnskadans omfattning och patientens inställning (Katan & Luft, 2018).
2. Bakgrund 2.1 Stroke
Stroke är enligt Carlo-Domenico m.fl. (2020) ett samlingsbegrepp för den symtombild som uppstår när blodförsörjningen helt eller delvis upphör till vissa delar av hjärnan. Stroke kan innebära både hjärnblödning och hjärninfarkt. Symtomen uppstår i regel plötsligt och varar i mer än 24 timmar. Ram m.fl. (2021) beskriver flera riskfaktorer till stroke, dessa är förmaksflimmer, diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, rökning och fysisk inaktivitet.
Konsekvenserna av stroke beror enligt WHO (2015) på vilken del av hjärnan som har skadats och hur allvarlig omfattningen av skadan är. Stroke kan orsaka flera olika funktionsnedsättningar, både fysiska och kognitiva. En svår stroke kan föranleda plötslig död.
Att drabbas av stroke i vänster hjärnhalva menarTarvonen- Schröder m.fl. (2020) i de flesta fall innebär en svårare rehabilitering, detta då den kognitiva förmågan påverkas i högre grad.
Vidare beskriver Tarvonen-Schröder m.fl. (2020) att vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva, vilket leder till känselbortfall, svaghet eller förlamning på höger sida om det är vänstersidig stroke och vise versa. Afasi är vanligt att drabbas av vid vänstersidig stroke då språkcentra sitter i vår vänstra del av hjärnan.
Trots goda behandlingsmöjligheter tvingas många drabbade leva med funktionsnedsättningar under lång tid efter insjuknandet eller för resten av livet. Funktionsnedsättningar som kan uppstå i samband med stroke är förlamning, sväljsvårigheter, balansnedsättning, minnessvårigheter, neglekt samt afasi. Rehabiliteringen efter stroke delas in i olika faser. Den akuta fasen, den subakuta fasen och anpassningsfasen (Wergeland m.fl., 2011).
Socialstyrelsen (2020) beskriver nationella riktlinjer i vården för stroke i den tidiga fasen vid rehabilitering. Dessa innefattar vad hälso- och sjukvården bör erbjuda såsom ett strukturerat omhändertagande, relevanta undersökningar och behandling. Riktlinjerna ska främja en god och jämlik strokevård och ge stöd för prioriteringar under vårdtiden.
Tidig behandling efter insjuknandet har visat sig främja rehabiliteringen hos den strokedrabbade patienten då risken för funktionsnedsättningar minskar om blodflödet till hjärnan snabbt återställs (Liu m.fl. 2021). Sen ankomst till sjukhuset är den främsta anledningen till att rätt behandling inte påbörjas i tid hos den strokedrabbade patienten. “Rädda hjärnan” är en modell att arbeta efter för att förkorta tiden mellan symtomdebut och behandlingsstart. Här arbetar man efter en checklista för att effektivisera förloppet så mycket som möjligt. För att räknas som ”Rädda hjärnan-patient” ska något av dessa symtom identifieras hos patienten:
Plötslig svaghet i arm, hand, ben eller ansikte, plötsliga talsvårigheter och plötslig blindhet (Young m.fl., 2011).
2.2 Den subakuta fasen
Den subakuta fasen efter stroke sträcker sig från dag sju till och med vecka sju efter insjuknandet. Vårdtiden på vårdavdelning under denna period innebär att en individuell rehabilitering etableras, särskilt betydande är rehabiliteringen de första 30 dagarna (Ahmed m.fl. 2020). I rehabiliteringen ingår enligt Jiang m.fl. (2018) bland annat att förebygga och behandla komplikationer, tidig mobilisering, utföra riskbedömningar och generell bedömning av funktionsnivå. För patienten innebär denna tid vanligtvis både psykiska och fysiska påfrestningar, vilket kan orsaka känslomässig obalans. Zaldivar m.fl (2021) beskriver hur patienten under den subakuta fasen kan uppleva fysiska komplikationer som spasmer och stelhet men också psykiska komplikationer som depression och en känsla av minskad livskvalitet.
2.3 Rehabilitering
Rehabiliteringsarbetet bör enligt Le Danseur (2020) påbörjas direkt efter insjuknandet, snabba insatser är avgörande för patientens återhämtning. Slutmålet med rehabiliteringen är att patienten ska förbättra sin funktionsförmåga, återfå förlorade färdigheter, samt om behov finns, kunna anpassa sig till en ny livssituation. Det är viktigt att vara medveten om att fullständig återhämtning inte alltid är aktuellt. För att uppnå en optimal rehabilitering skriver Langhorne m.fl. (2011) att rehabiliteringsarbetet ska utföras av flera professioner i ett team bestående av sjuksköterska, annan omvårdnadspersonal, arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator.
Theofanidis och Gibbon (2016) menar att sjuksköterskan anses ha ett stort ansvar i rehabiliteringsarbetet hos strokedrabbade patienter, detta för att de är den profession som arbetar närmast patienten under vårdtiden.
Efter en stroke är det av stor vikt med tidig individuell rehabilitering, första delmålet är att patienten ska ta sig upp ur sängen inom 24 timmar. Har patienten sänkt medvetande ligger fokus på upprepad stimulering. Patienten bör aktiveras regelbundet. Efter en till tre dagar är målet att införa enkel daglig träning så som förflyttning, mobilisering och gångträning, därefter fortsatt träning med ökad intensitet samt fortsatt rehabilitering med individuella målsättningar. Insatser som hembesök eller samarbete med primärsjukvård kan bli aktuella (Wergeland m.fl., 2011).
2.4 Sjuksköterskans ansvar och definitionen av omvårdnadsinterventioner
Sjuksköterskans primära ansvarsområde är omvårdnad och att främja patientens hälsa på bästa möjliga sätt. Arbetet ska utföras enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, sjuksköterskans enskilda kompetens är avgörande när det kommer till kvalitén på den omvårdnad som ges (Svensk sjuksköterskeförening, 2021).
Två principer som sjuksköterskan är skyldig att arbeta efter är att göra gott och värna om autonomiprincipen. Att göra gott innebär att främja patientens hälsa, minimera obehag minimera smärta samt att patienten inte utsätts för skada eller påfrestningar. Autonomiprincipen innebär att patientens självbestämmande ska värnas om liksom patientens rätt till egen vilja att ta emot vård/omvårdnad. För att patienten ska inse konsekvenserna av sitt val krävs det att sjuksköterskan har gett tillräcklig information samt att patienten har bekräftat att informationen är förstådd (Nortvedt & Grønseth, 2011).
Omvårdnadsinterventioner innebär tillämpning av insatser som sjuksköterskan utför efter dennes kompetens för att förebygga ohälsa och främja välbefinnande. Interventionen kan innebära en klinisk bedömning eller åtgärd (Dochterman & Bulechek, 2004).
Omvårdnadsinterventioner kan i den subakuta fasen efter stroke innefatta praktiska och psykologiska åtgärder, dessa delas ofta in i två kategorier, de som korrigerar funktionsnedsättningar och de som främjar delaktighet (Cheeran m.fl. 2009).
3. Problemformulering
Stroke är en allvarlig sjukdom som drabbar många individer varje år världen över.
Sjuksköterskan på strokeavdelning möter dagligen patienter som är under rehabilitering i den subakuta fasen efter stroke. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en betydande roll för att främja god återhämtning hos patienten under denna tid. Att tillämpa rätt omvårdnadsinterventioner främjar återhämtningen hos patienten och minskar risken för långsiktiga funktionsnedsättningar.
4. Syfte
Syftet var att identifiera sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner av betydelse för rehabiliteringsarbetet under den subakuta fasen för patienter som drabbats av stroke och vårdas på strokeavdelning.
- Vilka omvårdnadsinterventioner bör sjuksköterskan prioritera?
5. Metod
Studiens valda metod är litteraturstudie. Detta innebär enligt Polit & Beck (2017) en sammanställning och kritisk analys av tidigare forskning. Studien är metodiskt utförd enligt Polit och Beck’s (2017) nio steg (se figur 1). Litteraturstudien innehåller databassökningar med urvalskriterier samt inklusionskriterier och exklusionskriterier.
Figur 1. Polit och Beck’s (2017) nio steg.
1.Formulera studiens syfte och frågeställning
2.Planera sökstrategi samt utse relevanta databaser och sökord
3.Utföra sökningen
4.Granska titeln och abstraktet samt dess relevans till studiens
syfte
5.Granska, bearbeta och tolka artiklarna i
fulltext 6.Sammanfatta
artiklarna
7.Kritisk granskning av artiklarna utifrån granskningsmallarna
8.Sammanställning av artiklarna samt indelning i teman
9.Sammanställa resultat
5.1 Litteratursökning
För att uppnå syftet med studien har Polit och Beck’s (2017) nio steg använts.
Databassökningarna har utförts i Pubmed och Cinahl, detta för att dessa databaser enligt Polit och Beck (2017) är relevanta då Pubmed inriktar sig på medicin och Cinahl är en databas inriktad på omvårdnad. Sökorden som använts har en koppling till det valda syftet.
Steg 1: Formulera syfte och frågeställning.
Ett väsentligt syfte tillsammans med en frågeställning för studien utformades.
Steg 2: Välja sökstrategi, databaser och sökord.
Sökningarna gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl som är databaser med inriktning på medicin respektive omvårdnad (Polit & Beck, 2017). För att få träffar kopplade till syftet i studien valdes Stroke, Subacute phase, Nursing care och Rehabilitation ut som sökord. I respektive databas används olika benämningar på ämnesorden för att utveckla sökresultatet.
Bortsett från det har sökningarna skett med samma struktur i båda databaserna.
Steg 3: Databassökningar
Sökningarna genomfördes med utvalda sökord. I databasen Pubmed användes orden: Stroke, Subacute Phase, Nursing care och rehabilitation. Dessa sökord användes för att få fram relevant information om ämnet. Sökningarna utfördes först enskilt och sedan kombinerat för att specificera antalet träffar till studiens syfte. Kombinationerna gjordes i båda databaserna med hjälp av booleska operatören AND som enligt Polit och Beck (2017) specificerar sökningarna.
I databasen Cinahl användes orden Stroke, Subacute phase, Nursing care och rehabilitation.
Alla sökord var Mesh termer (MH) förutom Subacute Phase som fritext söktes då det inte fanns som ämnesord i databasen. Sökningarna redovisas i tabell 1 och 2.
Tabell 1. Databassökning Pubmed
Datum Pubmed Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
211103 S1 Stroke 137817
211103 S2 Subacute phase 1322
211103 S3 Nursing care 193113
211103 S4 Rehabilitation 222382
211103 S5 S1 AND S2 500
211103 S6 S5 AND S3 12 1 0 0
211103 S7 S5 AND S4 266 (2) 12 6 6
Totalt: 13 6 6
S= Sökord. ()= Interna dubletter.Tabell 2. Databassökning Cinahl
Datum Cinahl Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
211104 S1 (MH ”Stroke +”) 23370
211104 S2 Subacute phase 355
211104 S3 (MH ”Nursing care
+”)
50964
211104 S4 (MH
”Rehabilitation+”) 83850
211104 S5 S1 AND S2 122 ((1)) 6 4 4
211104 S6 S5 AND S3 0 0 0 0
Totalt: 6 4 4
S= Sökord. MH= Major Subject Heading. ()= Interna dubletter. (( ))= Externa dubletter.
5.2 Inklusions- och exklusions kriterier
I litteraturstudien inkluderades artiklar som berörde patienter över 18 årsom drabbats av stroke och var under rehabilitering samt sjuksköterskor som jobbade på strokeavdelning. Samtliga artiklar var ”Peer-reviewed”, skrivna på engelska och publicerade mellan år 2016–2021.
Artiklar som exkluderades berörde patienter under 18 år, var specificerade på andra professioners roll eller var skrivna på annat språk än svenska och engelska.
5.3 Urval 1
I steg 4 enligt Polit och Beck (2017) lästes titel och abstrakt. Den första sökningen gav totalt 278 träffar i Pubmed, respektive 121 i Cinahl. Artiklar som exkluderades handlade om patientens eller annan professions upplevelser eller hade en missvisande titel. Därefter kvarstod sammanlagt 19 artiklar i urval 1.
5.4 Urval 2
I steg fem enligt Polit och Beck (2017), granskades, bearbetades och tolkades 19 artiklar från urval 1 i fulltext, för bedömning av artikelns relevans. Artiklar som exkluderades var litteraturstudier, artiklar vars innehåll inte svarade mot syftet, artiklar som inte belyste sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid stroke och artiklar som fokuserade endast på det akuta skedet efter stroke. I urval 2 kvarstod tio artiklar varav sex i Pubmed och fyra i Cinahl.
5.5 Urval 3
I urval 3 granskades och analyserades artiklarna kritiskt enligt steg sex och sju av Polit och Beck’s (2017) nio steg, med hjälp av granskningsmallarna ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och ”Guide to an Critique of a Qualitative Research Report”.
Detta resulterade i sex relevanta artiklar från Pubmed respektive fyra artiklar från Cinahl.
5.6 Databearbetning och analys
I enlighet med steg åtta i Polit och Beck’s (2017) studerades innehållet från artiklarna och artiklarna lästes i sin helhet igenom flertalet gånger enskilt och gemensamt. Vi diskuterade artiklarnas innehåll tillsammans, därefter översatte vi artiklarna från engelska till svenska och tog ut innehåll från resultaten som svarade mot syftet. Resultatinnehållen sorterades sedan i olika färger efter dess likheter, vilket resulterade i litteraturstudiens teman som är ”Stöd vid aktiviteter i dagliga livet”, ”Observationer och bedömningar” och ”Information, emotionellt stöd och delaktighet”.
Det gjordes en sammanställning av urvalsmaterialet i en artikelmatris (se bilaga).
I steg nio (Polit & Beck, 2017) skrevs resultatet utifrån studiens syfte under de framkomna temana.
5.7 Forskningsetik
Enligt ALLEA (2018) omfattar en god forskningsetik bland annat att upprätthålla tillförlitlighet, respekt och ärlighet under litteraturstudien samt att ansvara för studien från ide till publicering. Detta är något som författarna försökt upprätthålla genom att kritiskt granska artiklarna med Polit och Beck’s (2017) granskningsmallar, upprätthålla god referensteknik enligt APA samt strävat efter att ha ett objektivt förhållningssätt i analysen av data. Författarna har också undvikit plagiat och förfalskning av innehållet.
6. Resultat
Syftet var att identifiera sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner av betydelse i rehabiliteringsarbetet under den subakuta fasen för patienter som drabbats av stroke och vårdas på strokeavdelning. Litteraturstudien baserades på nio kvalitativa samt en kvantitativ artikel.
Därefter framställdes tre teman ”Stöd vid aktiviteter i dagliga livet”, ” Observationer och bedömningar” och ” Information, emotionellt stöd och delaktighet”.
6.1 Stöd vid aktiviteter i dagliga livet
Resultatet visar att stöttning vid aktiviteter i dagliga livet (ADL) är en högt prioriterad omvårdnadsintervention i rehabiliteringen efter stroke. Här ingår till exempel stöd vid mobilisering, toalettbesök, påklädning och måltid. Att stötta patienten i dessa vardagliga aktiviteter anses som en viktig del för att hjälpa patienten till att bli så självständig i vardagen som möjligt samt bidrar till en ökad livskvalitet (Tulek m.fl., 2019, Ranner m.fl., 2021, Dreyer m.fl., 2016 & Alves Faria m.fl., 2021). Tidig mobilisering av patienten har positiv inverkan på utförandet av aktiviteter i dagliga livet (Cavalcante m.fl., 2018).
Resultatet framställer att en individuell målsättning har en stor betydelse i rehabiliteringen hos patienten när det kommer till att utföra aktiviteter i det dagliga livet. Sjuksköterskan ska på ett professionellt arbetssätt stötta, se begränsningar och hjälpa patienten att uppnå dessa mål och delmål och därmed hjälpa patienten framåt i rehabiliteringen (Rosewilliam m.fl., 2016, Cavalcante m.fl., 2018 & Xianmei m.fl., 2020)
Ett dagsschema med aktiviteter bör enligt Dreyer m.fl., (2016) och Alves Faria m.fl., (2021) skapas utifrån patienten och de individuella behoven, detta för att hålla patienten aktiv och främja självständighet vid aktiviteter i dagliga livet
6.2 Observationer och bedömningar
Högt prioriterade och viktiga omvårdnadsinterventioner som utförs av sjuksköterskan på patienter som drabbats av stroke är övervakning av vitala parametrar så som blodtryck, puls och temp samt neurologisk status där bland annat vakenhetsgrad, orienteringsförmåga och pupiller bedöms. Talfunktion och sväljfunktion kontrolleras också regelbundet hos patienterna.
Dessa bedömningar anses vara viktiga att utföra och följa upp under rehabiliteringen för att uppmärksamma komplikationer, tidiga symtom på nytillkommen hjärnblödning eller försämring i patientens tillstånd (Cavalcante m.fl., 2018, Wei m.fl., 2021, Xianmei m.fl., 2020
& Nonnenmacher m.fl., 2018).
Nonnenmacher m.fl., (2018) beskriver hur 72 % av sjuksköterskorna i studien har övervakning av vitala parametrar som högst prioriterad omvårdnadsintervention under sitt arbetspass med strokepatienter, detta för att tidigt upptäcka om patienten försämras i tillståndet och därmed kunna sätta in rätt behandling i god tid.
Patientens sväljfunktion och fysiska förmåga bedöms i samband med att nutritionsstatus och vätskebalans ska utvärderas, därefter sätts individanpassade åtgärder in för att uppnå en så god nutritionsstatus som möjligt (Dreyer m.fl., 2016).
6.3 Information, emotionellt stöd och delaktighet
Vikten av att stötta strokepatienter emotionellt framkommer i resultatet. Interventioner för att utföra detta presenterades i form av att avsätta tid till patienten, lyssna till patienten, informera patienten om sjukdomen och tillståndet samt stötta patienten under rehabiliteringsprocessen.
Men sjuksköterskan upplever ofta att tiden som krävs för att ge bästa möjliga emotionella stödet inte alltid finns i den utsträckning de önskar (Wei m.fl., 2021, Tulek m.fl., 2017 & Harrisson m.fl., 2017).
Studier beskriver att en omvårdnadsintervention av betydelse för patienter som drabbats av stroke är när sjuksköterskan visar stöd till patienten och dennes anhöriga (Harrisson m.fl.,2017, Dreyer m.fl., 2016, Alves Faria m.fl., 2021, Rosewilliam m.fl., 2016 & Ranner m.fl., 2021).
Studierna visade också att kunna informera om sjukdomen och konsekvenser på ett adekvat sätt samt att kunna tillfredsställa patientens behov av stöd och svar på frågor är interventioner av stor vikt.
Patientens delaktighet under vårdtiden beskriver Harrisson m.fl. (2017) & Alves Faria m.fl.
(2021) som något av vikt och patientens delaktighet ska främjas på flera sätt. Studierna menar att se till individuella behov och mål är en del av att inkludera patienten, samarbeta med patienten och dess närstående samt upprätthålla en god relation med dem bidrar också till att patienten inkluderas i vården.
Inkludering av patienten och att patienten står i fokus under vårdandet efter stroke framkommer som en betydande faktor för att upprätthålla en god vård och rehabilitering. Interventioner som sjuksköterskorna i rehabiliteringsteamet gör för att uppfylla detta är att skapa sig grundlig kunskap om patienten och om dennes situation (Dreyer m.fl., 2016 & Alves Faria m.fl., 2021).
Rosewilliam m.fl., (2016) och Ranner m.fl., (2021) anser att individuella och realistiska målsättningar under rehabiliteringsprocessen är en viktig del av vården efter stroke. Att samarbeta med patienten i målsättningarna är ett sätt att arbeta för att göra patienten delaktig.
Sjuksköterskan och patienten kan behöva kompromissa för att komma fram till ett realistiskt mål.
7. Diskussion
Syftet var att identifiera sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner av betydelse i rehabiliteringsarbetet under den subakuta fasen för patienter som drabbats av stroke och vårdas på strokeavdelning. Resultatet sammanställdes i tre olika teman: Stöd vid aktiviteter i dagliga livet, observationer och bedömningar samt emotionellt stöd och delaktighet. I litteraturstudiens resultat redovisades flera omvårdnadsinterventioner som har betydelse i vårdandet av strokepatienter.
7.1 Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat presenterar stöttning under aktiviteter i dagliga livet som en viktig omvårdnadsintervention, vilket styrks av Ushikubo m.fl. (1993) och Niki m.fl. (2021) som beskriver hur sjuksköterskans stöttning vid aktivitet i det dagliga livet är av betydelse för patienten, patientens återhämtning och rehabiliteringsarbetet. Påklädning, toalettbesök och dusch är moment som lyfts i resultatet vilket också Ushikubo m.fl. (1993) menar kräver extra stöttning. Att sjuksköterskorna avsätter tid till stöttning av patienten visar sig bidra till att
patienten snabbare återhämtar sig och kan utföra momenten så självständigt som möjligt så snabbt som möjligt (Ushikubo m.fl., 1993 & Niki m.fl., 2021).
Regelbunden övervakning av vitala parametrar och neurologisk status är två omvårdnadsinterventioner som litteraturstudiens resultat menar bör prioriteras. Detta styrks av Cavalcante m.fl. (2011) som menar att dessa omvårdandsinterventioner är viktiga för att upptäcka avvikelser hos patienten i tid. Detta leder till att rätt behandlande omvårdnadsinterventioner kan sättas in. Övervakning av vitala parametrar anser de som en av de viktigaste åtgärderna hos en strokepatient. Sjuksköterskan ska förebygga sekundär hjärnskada vilket avvikande värden i blodtryck, saturation samt försämrat allmäntillstånd är tidiga tecken på (Cavalcante m.fl., 2011 & Theofanidis & Gibbon 2016).
I resultatet framkommer vikten av information till strokepatienter. Turner m.fl. (2016) styrker detta genom att beskriva hur det som sjuksköterska är viktigt att ge rätt information till patienten vid rätt tidpunkt samt att kontrollera att patienten uppfattat informationen korrekt. Turner m.fl.
(2016) lyfter också att patienterna ofta fick tillgång till sin information online och att detta i flera fall upplevdes som förvirrande, överväldigande och motsägelsefullt. Davoody m.fl. (2016) menar dock i sin studie att digital information kan vara fördelaktigt då informationen i E- hälsotjänster finns samlad på samma ställe, är välstrukturerad och är bestående.
Författarna till denna litteraturstudie är eniga med det Turner m.fl. (2016) beskriver angående digital information, det vill säga att det lätt leder till missförstånd och frågeställningar hos patienten. Att ge patienten information om sin strokesjukdom är enligt författarna till denna studie ett ansvar som bör tas på allvar, det är viktigt att sjuksköterskan ger rätt information och ser till att patienten uppfattat informationen korrekt. Författarna håller också med Davoody m.fl. (2016) till viss del, att ha information om sin sjukdom, sin journal och därmed sin individuella information samt sin vårdplan samlad i en E-hälsotjänst är många gånger fördelaktigt.
Att sjuksköterskan anpassar informationen är enligt resultatet av betydelse för att upprätthålla en god kommunikation med patienten. Aadal m.fl. (2013) styrker detta och menar att relationen mellan patient och sjuksköterska samt kommunikation och information är viktiga aspekter under vårdtiden. Enligt Aaddal m.fl. (2013) kan detta säkerställas genom att ge patienten tid, vara lyhörd, ge stöd och motivera patienten under rehabiliteringen.
En viktig del i en god strokevård är att göra patienten delaktig i rehabiliteringen och individuella målsättningar, vilket styrks av Dörfler och Tino-Kulnik (2018) som beskriver att inkludering av patienten bidrar till en god vård och individanpassade målsättningar under vårdtidens gång vilket är viktigt för att uppnå bästa möjliga rehabilitering för patienten.
7.2 Metoddiskussion
Litteraturstudien följer Polit och Beck’s (2017) nio steg vilket bidragit till en systematisk studie med struktur. Artiklarna har sökts fram i Pubmed och Cinahl, då de är relevanta för ämnena omvårdad och medicin vilket gav litteraturstudien material av relevans för syftet och frågeställningen. I Pubmed utfördes sökningarna i fritext vilket ansågs nödvändigt i Pubmed på grund av databasens funktion. I Cinahl utfördes sökningarna i mesh termer vilket bidrog till att träffarna specificerades och tillförlitligheten stärktes. Litteratursökningarna gjordes om en gång och tabellerna strukturerades i samband med detta om för att göra litteratursökningen mer systematisk och replikerbar, detta påverkade dock inte litteraturstudiens resultat.
Författarna strävade efter att få så specifika träffar för syftet som möjligt med hjälp av relevanta sökord och databaser. Något som i efterhand kan ses som en nackdel är att sökorden kunde ha specificerats ytterligare och haft starkare anknytning till syftet, vilket i sin tur hade kunnat resultera i ett mer relevant och koncist urval. Det som påverkade sökordens relevans till syftet var att författarna under studiens gång omformulerade syftet, detta gjordes för att utforma ett så tydligt och beskrivande syfte som möjligt.
Litteraturstudien baseras på kvalitativa och kvantitativa artiklar, majoriteten av artiklarna är kvalitativa, vilket var fördelaktigt då det ansågs att erfarenheter och upplevelser svarade mot syftet. Artiklarna i resultatet är granskade av Polit och Beck’s (2017) två granskningsmallar, vilket resulterade i en systematisk granskning av artiklarnas relevans och trovärdighet.
Artiklarnas ursprung i studien var från ett flertal länder, vilket gav mångfald i studien något som ansågs vara en styrka men som också kan vara negativt då strokevården kan se annorlunda ut mellan olika länder. Samtliga artiklar var skrivna på engelska, vilket gjorde att feltolkningar kunde ske, för att minimera risken för detta användes ett engelsk-svenskt lexikon som ansågs fungera väl. Författarna diskuterade artiklarnas innehåll med varandra för att säkerställa att det uppfattats likvärdigt vilket också minimerar risken för feltolkningar. Författarna har strävat efter att inte skriva resultatet utefter egna värderingar, erfarenheter eller åsikter, detta för att upprätthålla ett objektivt förhållningssätt i studien.
7.3 Klinisk betydelse
Stroke är världens främsta orsak till funktionsnedsättning och är en av världens största folksjukdomar. I litteraturstudien lyfts stroke och dess påverkan på patienten fram liksom flera omvårdnadsinterventioner av betydelse för att främja strokevård och rehabilitering. Studien redovisar tre teman: Stöd vid aktiviteter i dagliga livet, övervakning och Information, emotionellt stöd och inkludering av patienten. Dessa tre teman anses vara relevanta för strokevården och sjuksköterskornas omvårdnadsarbete kring den strokedrabbade patienten.
Litteraturstudien presenterar flera konkreta omvårdnadsinterventioner som bör prioriteras för en god strokevård och de har betydelse både fysiskt och psykiskt för patienten.
Litteraturstudiens resultat anses vara av klinisk betydelse och av relevans för sjuksköterskan i vårdandet av strokepatienter då viktiga omvårdnadsinterventioner som främjar rehabiliteringen och patientens återhämtning beskrivs och motiveras. Dessa är viktiga att belysa för att bidra till utveckling av sjuksköterskans omvårdnadsarbete av dessa patienter.
7.4 Förslag till fortsatt forskning
Varje år insjuknar ett betydande antal personer i stroke, vilket är en anledning till att vidare forskning kring ämnet och dess behandling är viktigt för att utveckla strokevården. Något som förvånade författarna till studien var bristen på artiklar med konkreta omvårdnadsinterventioner när det kommer till de strokedrabbade patienternas nutrition, hygien och egenvård. Författarna till denna litteraturstudie anser också att det fanns en avsaknad av riktade interventionsstudier där patientens upplevelse, följsamhet och resultat av de förekommande interventionerna sammanställs, vilket vore av värde för att förbättra patienters rehabilitering efter stroke.
8. Slutsats
Resultatet i litteraturstudien konstaterar att sjuksköterskan har en avgörande roll i rehabiliteringen för patienter som drabbats av stroke då hen är en patientnära profession med ansvar för omvårdnaden. Flera omvårdnadsinterventioner av betydelse för en god rehabilitering
presenterades. De berörda omvårdnadsinterventionerna främjar patientens hälsa, autonomi och delaktighet i vården för att uppnå bästa möjliga tillstånd. Resultatet visar också vikten av att sjuksköterskan avsätter tid till patienten under rehabiliteringen. Detta för att försäkra att patienten delges rätt information om tillståndet samt får möjlighet att utföra moment med god tid på sig som bidrar till att så självständigt som möjligt kunna utföra aktiviteter i dagliga livet.
Referenslista
*= Artiklar som utgör resultatet.
Aadal, L., Angel, S., Dreyer, P., Langhorn, L., & Pedersen. B. (2013). Nursing roles and functions in the inpatient neurorehabilitaion of stroke patients. The journal of
neuroscience nursing: Journal of the American association of neuroscience nurses, 45(3), 158-170. Doi: 10.1097/JNN.Ob013e3182a3fda
Ahmed, N., Mauad- Queiroz, V., & Gomez – Rojas, O. (2020). The Impact of Rehabilitation- oriented Virtual Reality Device in Patients With Ischemic Stroke in the Early Subacute Recovery Phase: Study Protocol for a Phase III, Single-Blinded, Randomized, Controlled Clinical Trial. Journal of central nervous system disease, 1(12), 1-11. Doi: 10.1177/1179573519899471
*Alves Faria, A., Manuela Ferreira, M., Schoeller, S., & Olivieirad matos, L. (2017). Care path of person with stroke: from onset to rehabilitation. Revista brasiliera de enfermagem, 70(3), 495-503. Doi.org/10.1590/0034-7167-2016-0579
ALLEA 2018 Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Reviderad utgåva. Hämtad 2021-09-09,från:
SW_ALLEA_Den_europeiska_kodexen_för_forskningens_integritet_digital_FI NAL.pdf (vr.se)
Baggens, K., & Sanden, I. (2011). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I Friberg, F.,
& Öhlen, J. (red.). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. 1:4.
Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 201–233.
Carlo- Domenico, M., Rosario L-N., Daidone, M., Tuttolomondo, A., & Pinto, A. (2020).
Neuroinflammatory Mechanisms in Ischemic Stroke: Focus on Cardioembolic Stroke, Background, and Therapeutic Approaches. International journal of molecular sciences, 21(18), 6454. Doi:10.3390/ijms21186454
*Cavalcante, T., Nemer, A., Moreira, R., Erivelton De Sousa, J., & Ferreira, M. (2018). Nursing interventions to the patient with stroke in rehabilitation. Journal of nursing, 12(5), 1430-1436. Doi:10.5205/1981-8963-v12i5a230533p1430-1436-2018
Cavalcante, T., Moreira, R., Guedes, N., Leite de araujo, T., Lopes, M., Damasceno, M., &
Lima, F. (2011). Nursing interventions for stroke patients: an integrative literature review. Revista da escola de enfermagem da USP, 45(6). Doi:10.1590/S0080- 62342011000600031
Cheeran, B., Cohen, L., Dobkin, B., Ford, G., Greenwood, R., Howard, D., Husain, M., Macleod, M., Nudo, R., Rothwell, J., Rudd, A., Teo, J., Ward, N., & Wolf, S.
(2009). The future of restorative neurosciences in stroke: driving the translational research pipeline from basic science to rehabilitation of people after stroke.
Neurorehabilitation and neural repair, 23(2), 97-107. Doi:
10.1177/1545968308326636
Dark, J., & Sander, R. (2019). An overview of communication, movement and perception difficulties after stroke. Nursing older people, 26(5), 32-27. Doi:2048-10.7748- nop.26.5.32.e567
Davoody, N., Koch, S., Krakau, I., & Hägglund, M. (2016) Post-discharge stroke patients’
informationneeds as input to proposing patient centered eHealth services. BMC
Medical informatics & decision making, 16(66), 1-13. Doi: 10.1186/s12911-016- 0307-2
Dochterman, J.M., & Bulechek, G.M. (Red). (2004). Nursing interventions classification (NIC). (4 Uppl). St. Louis, MO: Mossby.
*Dreyer, P., Angel, S., Langhorn, L., Pedersen, B., & Aadal, L. (2016). Nursing Roles and Functions in the Acute and Subacute Rehabilitation of Patients With Stroke. The journal of neuroscience: journal of the American association of neuroscience nurses, 48(2), 108-115. Doi:10.1097/JNN.0000000000000191
Dörfler, E., & Tino- Kulnik, S. (2018). Despite communication and cognitive impairment - person-centred goal-setting after stroke: a qualitative study. Disability and rehabilitation, 42(25), 3628-3637. Doi: 10.1080/09638288.2019.1604821
Egan, M., Kessler, D., Duong, P., Gurgel-Juarez,N., Linkewich, E., Sikora, L., Montgomery, P., & Chopra, A. (2020). Participation- focused interventions for stroke rehabilitation: a scoping review protocol. International journal of nursing studies, 18(12), 2666-2672. Doi:10.11124/JBISRIR-D-19-00387
Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.). Omvårdnadens grunder- ansvar och utveckling. 2 uppl. Stockholm: Studentlitteratur AB, ss. 47–
77.
*Harrisson, M-A., Ryan, A., Gardiner, C., & Jones, A. (2017). Psychological and emotional needs, assessment, and support post-stroke: a multi perspective qualitative study.
Topics in stroke rehabilitation, 24(2), 119-125.
Doi:10.1080/10749357.20161196908
Jiang, J., Zhang, Y., Huang, X., Zhuang, J., Shen, F., Liu, J., & Jin, H. (2018). Quality of life among patients during subacute phase following stroke during hospitalisation period in Shanghai. International journal of psychiatry in clinical practice, 22(4), 296-303. Doi: 10.1080/13651501.2018.1432763
Karlsson, E & Björk- Brämberg, E. (2014). Kommunikationssvårigheter. I Edberg, A., & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. 2. Uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 447–475.
Katan, M., & Luft, A. (2018). Global burden of stroke. Seminars in neurology, 38(2), 208-211.
Doi:10.1055/s-0038-1649503
Langhorne, P., Bernhardt, J., & Kwakkel, G. (2011). Stroke rehabilitation. The Lancet, 377 (9778), 1693-1702. Doi:10.1016/S0140-6736(11)60325-5
Le Danseur (2020). Stroke Rehabilitation. Critical care nursing clinics in north America, 32(1), 97-108. Doi: 10.1016/j.cnc.2019.11.004
Liu, L., Lu, Y., Bi, Q., Fu, W., Zhou, X., & Wang, J. (2021). Effects of different intervention time points of early rehabilitation on patients with acute ischemic stroke: A single- center, randomized control study. BioMed research international, 8(29), 1-7. Doi:
10.1155/2021/1940549
Niki, C., Fisher, R., Crosbie, B., Boliang, G., Sprigg, N., & Walker, M. (2021) How do patients spend their time in stroke rehabilitation units in England? The REVIHR study.
Disability & rehabilitation, 43(16), 2312-2319. Doi:
10.1080/09638288.2019.1697764
*Nonnenmacher, C., Avila, C., Mantovani, V., Vargas, M., Echer, I., & Lucena, A. (2018).
Cross Mapping Between the Priority Nursing Care for Stroke Patients Treated With Thrombolytic Therapy and the Nursing Interventions Classification (NIC).
International journal of nursing knowledge, 28(4), 171-177. Doi- org.bibproxy.kau.se/10.1111/2047-3095.12147
Nortvedt, P., & Grønseth, R. (2011). Klinisk omvårdnad- funktion och ansvar. Almås, H., Stubberud, D- G., & Grønseth, R. (red). Klinisk omvårdnad 1. 2 Uppl. Liber AB:
Stockholm, ss. 17–33.
Ram, C., Venkata, S., Kumar, S., Rejnen, P., Kumar, G., Swaminathan, J., Reddy, C., Kondati, S., Mukesh, S., Selvan, V-L., Sundaram, M., Vasudevan, A., & Lackland, D.
(2021) Risk factors predisposing to acute stroke in India: a prospective study.
Journal of hypertension, 39(11), 2183-2189. Doi:
10.1097/HJH.0000000000002915
*Ranner, M., Guidetti, S., Von Koch, L., & Tham, K. (2021). Experiences of participating in a client-centred ADL intervention after stroke. Pilot feasibility studies, 41(25), 3025–3033. Doi:10.1080/09638288.2018.1483434
*Rosewilliam, S., Sintler, C., Pandyan, AD., Skelton, J., & Roskell, CA. (2016). Is the practice of goal-setting for patients in acute stroke care patient-centred and what factors influence this. Clinical rehabilitation, 30(5), 509-519.
Doi:10.1177/0269215515584167
Polit, D.F. and Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10.Uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott, Williams & Wilkins.
SFS 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm:
Riksdagen.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen
Shinae, A., & Nam-Ju, L. (2019). Experience of communication for patient safety by perioperative nurses, 25(4), 329–339. Doi: 2048-10.11111-jkana.2019.25.4.329 Socialstyrelsen 2020: Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Hämtad 2021-09-16, från
Nationella riktlinjer för vård vid stroke – Sammanfattning av översyn 2020 (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen 2020: Statistik om stroke 2019. Hämtad 2021-10-01, från Statistik om stroke 2019 (socialstyrelsen.se)
Svensk sjuksköterskeförening (2021). Omvårdnad och god vård. Hämtad 2021-10-01, från Omvårdnad och god vård | Svensk sjuksköterskeförening (swenurse.se)
Tarvonen- Schröder, S., Niemi, T., & Koivisto, M. (2020). Clinical and functional differences between right and left stroke with and without contralateral spatial neglect.
Journal of rehabilitation medicine, 52(6), 122-127. Doi:10.2340/16501977-2699 Theofanidis, D., & Gibbon, B. Nursing interventions in stroke care delivery: An evidence-based
clinical review. Journal of vascular nursing, 34 (4), 144-151.
Doi:10.1016/j.jvn.2016.07.001
*Tulek, Z., Poulsen, I., Gillis, K., & Jönsson, AC. (2019). Nurinsg care for stroke patients: A survey of a current practice in 11 Europeen countries. Journal of clinical nursing, 27(3-4), 684-693. Doi:10.1111/jocm.14017
Turner, M., Mcmullam, C., Atkins, L., Foy, R., Mant, J., & Calvert, M. (2019). TIA and minor stroke: a qualitative study of long- term impact and experinces of follow- up care.
BMC family practice, 20(1). Doi: 10.1186/s12875-019-1057-x
Ushikubo, M., Shimanouchi, S., Yamanobe, T., & Hosaka, S. (1993). Continuity of care during hospital and after hospitalization for the patients with stroke. Comparing the level of independence in ADL and care need. Kango Kenkyu, 26(6), 515–528.
Doi:8182904
*Wei, C., Jiong, T., & Xiaoyan, S. (2021). Registered nurses´ role experiences of caring for older stroke patients: a qualitative study. BMC Nursing, 20(96).
Doi:10.1186/s12912-021-00626-y
WHO (2021). Stroke, Cerebrovascular accident. Hämtad: 211206 http://www.emro.who.int/health-topics/stroke-cerebrovascular-
accident/index.html
Wergeland, A., Ryen, S., & Ødegaard- Olsen, T. (2011). Omvårdnad vid stroke. Almås, H., Stubberud, D-G & Grønseth, R. (red). Klinisk Omvårdnad 2.2. Uppl. Liber AB:
Stockholm, ss. 259–283.
*Xianmei M, Xuemei, C., Zhihui, L., & Lanshu, Z. (2020). Nursing practice in stroke rehabilitation: Perspectives from multi- disciplinary healtcare professionals.
Nursing & health sciences, 22(1), 28-37. Doi- org.bibproxy.kau.se/10.1111/nhs.12641
Young Seo, K., Sang-Soon, P., Hee-Joon, B., A-Hyun, C., Yong-Jin, C., & Moon-Ku, H.
(2011). Stroke awareness decreases prehospital delay after acute ischemic stroke in korea. BMC Neurologi, 11(2), 2–8. Doi: 10.1186/1471-2377-11-2
Zaldivar, C., Nicolas, J., Sandra, C., Esteban, E., Ruiz, O., Santi- Kano, M., & Pablo, H (2021).
Effectiveness of dry needling for upper extremity spastiicity, quality of life and function in subacute phase stroke patients. Acupuncture in medicine, 39(4), 299–
308. Doi: 10.1177/0964528420947426
Bilaga 1: Matris, sammanfattning av resultatets artiklar 1(3)
Författare Land/årtal Syfte Metod Huvudresultat
Alves Faria, A., Manuela Ferreira, M., Schoeller, S &
Olivieirad matos, L.
Portugal,2017 Syftet var att beskriva vårdtiden för strokepatienter och identifiera viktiga
händelser under vårdtiden
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Semistrukturera de intervjuer Urval: 13 Bortfall: 0 Deltagare:
Patienter
Resultatet visade att vårdtiden för strokepatienter inkluderar allt ifrån att uppleva de första symtomen till att anpassa sig till den nya situationen
Cavalcante, T., Nemer, A., Moreira, R., Erivelton De Sousa, J & Ferreira,M.
Brasilien, 2018 Syftet var att presentera kunskap om omvårdnadsint erventioner av vikt för patienter med stroke under rehabilitering
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Integrativ granskning Urval: 29 Bortfall: 120 Deltagare:
Sjuksköterskor
Flera
Omvårdnadsinterventi oner presenterades för vård av
strokepatienter, där god rehabilitering stod i fokus
Dreyer, P., Angel, S., Langhorn, L.,
Pedersen, B & Aadal,L
Danmark, 2016 Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och funktioner under
rehabiliteringen på
strokeavdelning
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Semistrukturera de intervjuer Urval: 19 Bortfall: 0 Deltagare:
Sjuksköterskor
I den dagliga
rehabiliteringen efter stroke behöver patienten inkluderas.
En viktig del av sjuksköterskans arbete är att koordinera och vara lyhörd
Harrisson, M., Ryan, A., Gardiner, C &
Jones, A.
England, 2017 Syftet var att utforska patienters och vårdgivares erfarenheter av psykologiskt stöd efter stroke på sjukhus
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Semistrukturera de intervjuer Urval: 125 Bortfall: 0 Deltagare:
Patienter och vårdpersonal
Studien visar hur kommunikation, stöd och information är viktigt för patienten efter stroke
Nonnenmacher, C., Avila, C., Mantovani, V., Vargas, M., Echer, I &
Lucena, A.
Brasilien, 2018 Syftet var att jämföra prioriterade omvårdnadinte rventioner i praktiken och NIC (Nursing interventions classification)
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Semistrukturer ade intervjuer Urval: 11 Bortfall: 0 Deltagare:
Sjuksköterskor
11 av de prioriterade omvårdnadsinterventio ner som
sjuksköterskorna i studien uppgav stämmer överens med 8
omvårdnadsinterventio ner från NIC (Nursing interventions classification) Ranner, M., Guidetti, S.,
Von Koch, L & Tham, K. Sverige, 2021 Syftet var att få patienter delaktiga i dagliga aktiviteter efter stroke
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Intervjuer Urval: 10 Bortfall: 0 Deltagare:
Patienter
Inkludering och förståelse för sin situation efter stroke gjorde patienterna mer aktiva och deltagande i dess rehabilitering
Rosewilliam, S., Sintler, C., Pandyan, AD., Skelton, J & Roskell, CA.
Storbritannien, 2016 Syftet var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient med stroke samt presentera omvårdnadsint erventioner som var av betydelse för patientens återhämtning
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Semistrukturer ade intervjuer Urval: 18 Bortfall: 0 Deltagare:
Patienter
En intervention var upprätthålla ett bra samarbete mellan sjuksköterska och patient samt se till patientens behov för att som sjuksköterska kunna utföra
omvårdnaden
Tulek, Z., Poulsen, I.,
Gillis, K & Jönsson, AC. Turkiet, 2019 Syftet var att undersöka om european stroke
strategies 2006 använts i den kliniska omvårdnaden på strokeenhet
Metod:
Kvantitativ tvärsnittsstudie Datainsamling:
Frågeformulär Urval: 92 Bortfall: Ej redovisat Deltagare:
Sjuksköterskor
Europeiska länder följer riktlinjerna för
european stroke strategies, särskilt inom den akuta
strokeomvårdnaden, dock krävs ytterligare utveckling av stroke sjukvården
2(3)
Wei, C,. Jiong, T &
Xiaoyan, S. Kina, 2021 Syftet var att
undersöka legitimerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda strokepatienter Deltagare:
Sjuksköterskor
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Semistrukturer ade intervjuer Urval: 26 Bortfall: 0
Resultatet visade vikten av att sjuksköterskan visar empati, lindrar ångest och oro hos patienten. Samt att sjuksköterskans arbetsmiljö bör
förbättras för att uppnå optimal vård
Xianmei M, Xuemei, C.,
Zhihui, L & Lanshu, Z Kina, 2020 Syftet var att beskriva viktiga faktorer i omvårdnaden under
rehabilitering efter stroke
Metod:
Kvalitativ Datainsamling:
Intervjuer Urval: 15 Bortfall: 0 Deltagare:
Vårdpersonal
Resultatet presenterar nio viktiga delar av sjuksköterskans arbete under rehabiliteringen efter stroke
