• No results found

ATT BLI MAN MED HJÄLP AV INTERNET

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ATT BLI MAN MED HJÄLP AV INTERNET"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ATT BLI MAN MED HJÄLP AV INTERNET

En etnologisk undersökning om maskulinitetsskapande på forumet Flashback

Institutionen för Kulturantropologi och Etnologi Uppsala Universitet C-uppsats VT 2022 Författare: Amanda Linnros Handledare: Ella Johansson

(2)

Abstract

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet iscensätts på hemsidan Flashback. Med teoretiska begrepp kopplat till hegemonisk maskulinitet, genus och performativitet har jag

undersökt vilka kategorier medlemmar beskriver som viktiga för att framställas som en man. Vidare har språket studerats för att se vilka underliggande ideal som framkommer kopplat till maskulinitet och att vara en man.

Uppsatsen är en netnografisk studie och flera trådar på Flashback har undersökts för att få en övergripande bild av de olika kategorierna som går att tyda i inläggen.

Studiens resultat visar att medlemmar på forumet iscensätter maskulinitet genom att distansera sig ifrån avvikande kroppar, så som homosexuella män och invandrare. Medlemmarna visar på att maskulinitet inte kan uppnås när femininitet går att finna i beteenden. När användarna tolkar individer som feminina etablerar de distans via skällsord samt kopplar de avvikande

individerna till oönskade beteenden, så som att klassificera dem som kriminella invandrare eller feminatzies. Flashback framstår som en maskulin miljö baserat på språket och de tendenser som visar sig vara återkommande samt den ideala maskuliniteten som medlemmarna på hemsidan beskriver. Ett ideal som hänvisar till en stark kropp och mentalitet, någonting som står i direkt kontrast till femininet.

Nyckelord: Maskulinitet, iscensättning, hegemonisk maskulinitet, performativitet och genus!

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

1:2 Bakgrund 4

1:3 Syfte och frågeställning 4

1:4 Metod och material 5

1:5 Teoretiska utgångspunkter 7

1:6 Tidigare forskning 8

1:7 Disposition 9

2. NEJ TILL DAMFOTBOLL 11

3. DE MILITANTA FEMINISTERNA 14

4. LYFTA SKROT OCH DANSA BALETT 18

5. BÖGAR SOM LÅTER BÖGIGT 21

6. INVANDRAREN OCH LANDSFÖRÄDAREN 23

7. SAMMANFATTNING 27

8. SLUTSATS 28

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 30

(4)

1. INLEDNING

1:2 Bakgrund

Under 1970-talet ökade intresset inom den feministiska skolan att diskutera vad det innebär att vara man. Detta intresse har med tiden utvidgats från ett antagande om att maskulinitet var något statiskt och ensidigt till att maskulinitet nu ses som mångfacetterat. Att vara man och maskulin består inte av låsta egenskaper och det finns inte enbart ett korrekt sätt att vara och bli man på, detta görande är helt baserat på tid och rum. Mot denna bakgrund bör vi prata i termer av maskuliniteter istället för enbart maskulinitet, eftersom den process varvid någon framträder som man, görs på olika sätt.

(Connell 2000:10). Inom dessa maskuliniteter möts olika tolkningar. Vissa forskare menar att

”gamla” och ”nya” former av maskuliniteter konstant möter varandra och därigenom uppstår olika tolkningar som oftast hamnar i konflikt med varandra. Idén om att begreppet maskulinitet tolkas olika inom olika rum var det som frammanade frågan om hur maskuliniteter porträtteras

online.Världen online samlar många olika personer med skilda livshistorier och framförallt olika åsikter. När dessa personer möts på ett digitalt forum synliggörs deras olikheter, men likaså

framträder likheterna. Forumet Flashback är en plats där många debatter och diskussioner äger rum – allt från It-säkerhet till musik. Och i dessa diskussioner kan personer vädra sina åsikter om ett och samma ämne. En grundpelare för Flashback är den 19de artikeln i FN:s deklaration om de

mänskliga rättigheterna som är följande:

Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. (Regeringskansliet)

Flashbacks tyngd i åsikts- och yttrandefrihet visar upp hemsidan som en plattform där man är välkommen att yttra sig om alla olika ämnen och på ett sätt som kan tolkas som förminskande eller förtryckande i andra situationer. Detta är vad som gör Flashback till ett intressant studieobjekt. Vad går det att tyda för underliggande diskurser och normer som denna yttrande- och

åsiktsfrihetsbaserade hemsida kan porträttera.

1:3 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar på forumet Flashback beskriver vad som ligger till grund för att vara och bli man. Genom att analysera deras språk samt vilka önskvärda kategorier som uppkommer är målet att skapa en förståelse för hur maskulinitet iscensätts på Flashback. Undersökningen är en netnografisk studie som grundar sig i R. W. Connells teori om

(5)

hegemonisk maskulinitet samt Judith Butlers begrepp performativitet. För att undersöka detta syfte kommer följande frågeställningar besvaras:

Hur kommer manliga ideal till uttryck?

Vilka kategorier framträder som delaktiga i iscensättning av maskulinitet?

1:4 Metod och material

Undersökningen har utförts som en netnografisk studie. Sociologen Martin Berg skriver i

Netnografi. Att forska om internet att netnografi är en vetenskaplig metod som hjälper till att förstå internet som en källa för information. Precis som i en konventionell etnografisk studie kan

netnografi hjälpa till att förstå det sociala livet som finns på och som skapas med hjälp av internet (2015:10). Det är just detta sociala liv som uppsatsen har som mål att närma sig. Detta har gjorts genom att studera olika trådar på hemsidan. Jag har utgått från ett flertal inlägg som sedermera kategoriserats inom ett av de fyra moment som berörs i denna uppsats. Övergripande teman så som feminism, kropp, sexualitet och etnicitet har framkommit i många olika diskussionsinlägg och är de kategorier som undersökningen utgår ifrån. Tillvägagångssättet för att samla in materialet har delvis grundat sig i användandet av Flashbacks sökmotor för att finna trådar av intresse. Sedan har även Flashbacks egna kategorier använts. Även Flashbacks egna kategorier har använts. Till exempel kan man söka på ett specifikt tema för att därefter hitta trådar som berör ämnen inom denna kategori.

Sökmotorn har använts för att samla information och exempel på sökord är ”träning”, ”bög”,

”manligt”, och ”kvinnor”. Anledningen till att sökmotorn har föredragits är dess öppenhet. Vid användning av specifika ord i sökmotorn kommer alla inlägg med det ordet i titeln. Orden som använts vid sökningen har varit flera och riktlinjen för valet har utgått från den tidigare forskning som denna undersökning försöker fördjupa. Där har kategorierna kropp, feminism, sexualitet och etnicitet varit övergripande teman för att förstå maskulinitet. Utifrån dessa kategorier har sedan orden preciserats, exempelvis när sexualitet undersökts har ”bög" varit ett aktuellt ord att undersöka. Ordet har en koppling till sexualitet och via den tidigare undersökningen som jag studerat har homosexualitet framställt som en felaktig maskulinitet. Med förförståelsen att ”bög”

ofta används som skällsord har jag därför valt att titta vidare på det. När jag sedan har undersökt trådarna har jag valt att avgränsa studien till de tio första sidorna om tråden överstiger den siffran annars har alla de sidor som tråden erbjuder studerats.

Eftersom min studie tar avstamp i en hemsida är det viktigt att precisera hur jag förstår internet och hur jag kommer förhålla mig till det i denna undersökning. Internet är en integrerad del av vardagen. I dagens samhälle är det svårt, om inte omöjligt, att inte på ett eller annat sätt omringas

(6)

av internet. När vi använder våra telefoner, loggar in på Facebook eller tittar på Netflix på tv så använder vi oss av internet. Det går därför inte att påstå att vårt ”jag” är fristående, vi är en del av internet och därigenom är det även vi som påverkar utveckligen av det.

Often we do not think of ”going online” as a discrete form of experience, but we find ourselves being online is an extension of other embodied ways of being and acting in the world. (Hine 2015:14)

När vi väljer att gå ”online” så gör vi inte detta med en helt ny personlighet, vi gör det med den vi är och därför speglar även vår användning av internet oss som personer. Världen online – hemsidor, bloggar och chattforum – blir en plats där ”jaget” till viss del är bevarat. Jag menar inte att du på internet visar upp exakt samma personlighet, åsikter eller agerande som du gör i det ”verkliga” livet men på samma sätt som du lär dig agera och iscensätta dig utanför internet fungerar det på samma sätt online. Där anpassar du dig till diskursen och iscensätter exempelvis ditt genus utefter det som är accepterat online. Diskurser ser olika ut var du än är och på samma sätt fungerar det på internet.

”[…] de förutsättningar som växer fram för social interaktion på internet är förbundet med de villkor och sätt att använda internet som det är präglat av. På så sätt […] kan internet betraktas som textuellt […] som en diskursivt iscensatt kultur.” (Berg 2015:69) Uppsatsen utgår alltså från att internet är en plats där du iscensätter ditt jag och att detta är baserat på rummet du kliver in i.

Den forskningsetiska aspekten av uppsatsen är av vikt att presentera för att ge en förståelse för hur jag hanterat materialet. Att studera internet är till viss del svårt då olika plattformar anses mer eller mindre offentliga. Det finns många utmaningar med netnografin eftersom forskningsfältet till stor del präglas av denna ”suddighet”. Är hemsidan offentlig eller är den en privat arena? (Berg 2015:126). Det blir en fråga om vilket aktörskap som ska tilldelas medlemmarna på Flashback utefter hur hemsidan tolkas. Ska Flashbacks användare ses som individer vars privata information riskerar att utlämnas eller kan plattformen ses som en plats där texter publiceras, likt media, för allmänheten och att användarna därigenom kan ses som författare? ”[…] if we are too lax in our ethics, we risk violating the rights of individual subjects and disrupting communities we

study.” (Buckman 2002:218) Som Buckman skriver så finns risken att mina användare kan identifieras, om de exempelvis använder sig av samma användarnamn på flertal hemsidor och därför har denna etiska aspekt tänkts över många gånger. Det finns de som menar att användarnamn som är pseudonymer fungerar på samma sätt som riktiga namn och att de därför ska bli bemötta på samma sätt (Buckman 2002:221). Jag har förhållit mig till det Buckman skriver till viss del, jag har vid vissa tillfällen valt att visa medlemmars bilder och användarnamn och vid andra tillfällen har jag tillskrivit pseudonymer till dem i form av bokstäver. Jag har valt att inte dela användarnamnen

(7)

på medlemmar i ett försök att bevara deras anonymitet, vilket har gjorts av välvilja snarare än nödvändighet. Jag anser att det inte är en nödvändighet då Flashback är en sida som grundar sig på yttrande- och åsiktsfrihet samt att de saknar stadgar som fråntar människor frihet att använda sidan som undersökningsmaterial.

1:5 Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen utgår ifrån två block: det första berör kön och genus och är hämtat från Judith Butler och hennes begrepp Performativitet. Det andra blocket handlar om maskulinitet och grundar sig i R.W. Connells begrepp Hegemonisk maskulinitet.

Judith Butler ser på kön och genus som ett görande. Oavsett vilket könsorgan man föds med är det genom sociala processer som denna kroppsdel blir associerad till attribut, beteenden och tankesätt (2005:9). Den generella synen på kön är att det är binärt, en beständig kropp, medan genus är ett tillstånd som konstant är under konstruktion. Att vara man eller kvinna är inget förutbestämt tillstånd utan ett görande där maskulinitet och femininitet iscensätts, vilket sedan associeras till att vara man och kvinna. Människor konstruerar sig som maskulina eller feminina genom de sätt som de uppträder i vardagslivet. Detta är vad Butler menar med performativitet – ett iscensättande och en produktion av ”jaget”. ”Detta är den konstituerade effekten av en diskurs som påstår sig

”representera” detta själv som en tidigare sanning” (Butler 2005:67). Eftersom ”jaget” är något som skapas vid uppreningar, återspeglas rollen utefter diskursen som är rådande vid tiden. Butler talar även om performativitet som obligatoriskt, det går inte att välja bort att iscensätta sitt ”jag” utefter den norm som finns på platsen personen befinner sig på. Det som cementerar performativiteten som obligatorisk är riskfaktorn som förknippas med ett avvikande beteende vilka kan komma i form av utstötning och våld (2005:77). Butler menar att den obligatoriska performativitetn till viss del har sin grund i den heterosexuella matrisen, vilket är ett begrepp som hon använder för att beskriva den obligatoriska kopplingen mellan man – maskulinitet och kvinna – femininitet. Kroppar blir inte begripliga utan att kategoriseras. Det krävs en genusordning med tydligt identifierbara kön för att kunna iscensätta dem som maskulina och feminina, vilket åsyftar de egenskaper som är av vikt för att förstå en persons ”jag” (Butler 2005:10). Iscensättning av genus är en del av allas vardag och kan framstå som så pass vanlig att det till och med kategoriseras som naturligt. När det då

uppkommer diskrepanser i en persons iscensättning av sitt genus uppstår förvirring vilket i sin tur

”väcker skandal”, som Connell uttrycker det. Ett exempel på detta kan vara att homosexuella mäns relationer anses vara ”onaturliga” och dåliga (Connell 2012:18). Genus konstrueras via

maktrelationer och iscensättningen av genus är således också en del i hierarkisering av attribut

(8)

kopplat till ”jaget”. Iscensättning görs tillsammans med diskurser. Den heterosexuella matrisen är ett exempel på en diskurs. Diskurser beskrivs som ”[…] föreställningar av utsagor, begrepp, teser och teorier som sammantagna utgör en kedja av artikulerade föreställningar om någonting.” (Butler 2005:15) I denna undersökning är Butlers tes om iscensättning samt den heterosexuella matrisen vägledande. De har kopplats ihop med hur kommentarer på Flashback porträtterar de diskurser som råder på hemsidan och vilka indikerar på en viss typ av maskulinitet.

Ett begrepp som är sammanlänkat med Butlers är R.W. Connells hegemonisk maskulinitet, vilket syftar till att det finns en genuspraktik som för tillfället anses vara det accepterade i relation till patriarkatets legitimitet (1995:115). Den hegemoniska maskuliniteten kan ses som de attribut som utgör föreställningar om ett manligt ideal, det som ingår i att vara en ”riktig man”. Begreppet är centrerat kring ordet hegemoni där maskulinitet ses som den överlägsna kategorin och därigenom finns det subordinerade kategorier. Framförallt är män beroende av kvinnans underordning men den hegemoniska maskuliniteten behöver även ställa sig över vissa män. Exempelvis hamnar

homosexuella män i en subordinerad position. Den hegemoniska maskuliniteten utgår ifrån olika uppsättningar av förväntade egenskaper som knyts till könsidentiteter (Connell 1995:53). Attribut så som modrande, känslighet och skönhet är starkt förknippat med kvinnor och femininitet medan egenskaper som tuffhet, styrka och likgiltighet kopplas till män och maskulinitet. ”Det är i jämförelse med det manliga som det kvinnliga blir betydelsebärande och tvärtom.” (Nilsson 1999:205) I kontrasten mellan könsnormativa attribut som tilldelas män och kvinnor bibehålls och etableras normer om hur dessa kön ska vara och bete sig genom diskurser. Maskulinitet är inte något som är låst i kroppen men som den heterosexuella matrisen menar, så säger Connell att det ofta kopplas ihop med den manliga kroppen (1995:114). Den manliga kroppen och maskulinitet är i många aspekter sammankopplade och ett maskulint beteende förutsätter ofta att aktören är en man.

Maskulinitet och genus är beroende av tid och rum, det är en produkt av sin historia men även en producent av historia (Connell 1995:120). ”Genus handlar framför allt om de sociala relationer inom vilka individer och grupper agerar.” (Connell 2012:24) Citatet exemplifierar hur maskulinitet är föränderligt och beroende av den miljö som omgärdar individer. Flashback har använts för att synliggöra de sätt på vilka maskulinitet iscensätts på och vilka attribut som tilldelas män som anses vara viktiga samt vilka som ses som avvikande baserat på vad som skrivs på hemsidan.

1:6 Tidigare forskning

Uppsatsens forskningsläge och använda litteratur består av studier relaterat till genus och

maskulinitet, både i relation till internet men även konventionella etnologiska studier har använts.

(9)

Bo Nilssons avhandling: Maskulinitet. Representation, ideologi och retorik (1999) undersöker hur maskulinitet iscensätts via tal och text. Det är en tredelad etnografisk studie om scoutrörelsens regelverk, manliga förbrytare samt den skilda relationen till maskulinitet kring olika åldrar. Nilssons studie har använts som grund för materialval och har influerat undersökningens tankesätt vid analysen och vägleder min uppsats som bakgrundslitteratur.

Kapitlet ”Gender and (A)nonymity in Computer-Mediated Communications” ur boken The Handbook of Language, Gender, and Sexuality,(2014) är skriven av Susan C. Herring och Sharon Stoerger undersöker datorbaserad kommunikation i relation till genus och maskulinitet. Texten fokuserar på obalansen mellan manliga och kvinnliga användare av kommunikativa hemsidor, hur maskulinitet och femininitet kan framkomma genom text. Kapitlet används i undersökningen som ett stöd för vilka maskulina tendenser som går att finna i språk och tal.

Vidare artikeln Masculinities in Cyberspace: An analysis of Portrayals of Manhood in Men’s Rights Activist Websites (2016) av Rachel M. Shmitz och Emil Kazyak analyserar hemsidor som skapas för att diskutera mäns subordinerade relation till kvinnor och samhället. Sociologerna har tittat på tolv hemsidor för att undersöka de olika strategier män använder för att etablera deras maskulinitet, framförallt genom förminskandet av kvinnor. Denna artikel innehåller många olika kategorier av maskulina beteenden som kan framkomma på forum, vilket har varit användbart i denna studie. Artikeln fungerar som ett stöd för hur män och maskulinitet skapas på hemsidor genom gränsdragningar mellan maskulinitet och femininitet.

1:7 Disposition

Undersökningens disposition består av en inledning där material och metod, teoretiska

utgångspunkter samt tidigare forskning presenteras. Efter det följer kapitel två Nej till damfotboll där vissa aspekter av Flashback medlemmars språkbruk berörs. Jag undersöker inläggen och interaktionerna mellan medlemmarna för att se om detta kan säga något om maskulint språkbruk.

Kapitel tre De militanta feministerna fokuserar på trådar där feminister och feminism framkommer.

Det undersöks hur denna kategori presenteras av medlemmarna samt följer en redogörelse för mäns relation till feminism. Fjärde kapitlet Lyfta skrot och dansa balett fokuserar på de attribut och egenskaper som associeras till den maskulina kroppen och vad kroppen behöver göra för att iscensättas som maskulin. I kapitel fem Bögar som låter bögigt undersöks hur användarna

diskuterar sexualitet. Framförallt ligger fokus på användarnas beskrivningar av homosexuella män och deras koppling till maskulinitet. I det sjätte kapitlet Invandraren och landsförrädaren ligger

(10)

fokus på användarnas diskussion kring manliga invandrares plats i Sverige samt vad invandrare skulle göra om det blev krig i Sverige. Efter dessa kapitel följer en avslutande diskussion.!

(11)

2. NEJ TILL DAMFOTBOLL

Det första som kommer undersökas är hur medlemmar på Flashback kommunicerar med varandra, vilka ord som etablerar deras gemenskap och hur de kommunicerar när det uppstår konflikter. Det är fokus på de olika delar som innefattas i språk och text. Tillsammans med de valda

användarnamnen, profilbilderna och språket som uppkommer i tråden kommer detta kapitel inleda uppsatsens fokus på vikten av språk. På vilka sätt används språk för att etablera en plats i tråden?

Medlemmarna på Flashback använder sig av pseudonymer och deras profilbilder är inte kopplade till deras ansikten. Herring och Stoerger menar att pseudonymer och anonyma profilbilder är delaktiga i iscensättningen av maskulinitet alternativt femininitet. Författarna skriver att

anonymitet på hemsidor ofta beskrivs som viktigt för att skapa jämställdhet mellan könen men att detta inte nödvändigtvis stämmer. ”[…] anonymity also reduces social accountability, making it easier for harassers to engage in hostile, aggressive acts.” (Herring & Stoerger 2014:576)

Möjligheten att kunna vara anonym på forumet gör det enklare att uttrycka sina tankar och åsikter oavsett om de formuleras på ett positivt, neutralt eller negativt sätt. Det är möjligt att ”gömma” sig bakom sin anonymitet för att bruka språk som man inte skulle göra utanför internet.

Bethan Benwell skriver i Language and masculinity (2014) om fenomenet ”Gross out” som är ett återkommande tema i tidningar riktade till män. Fenomenet kan framkomma i film, bilder och via text. Benwell skriver att ”Gross out” har som mål att chocka omgivningen genom grafiskt, våldsamt och skandalöst språk och att det ofta är ett sätt för män att skapa en gräns mellan

maskulinitet och femininitet (2014:251f). Tabubelagda ämnen, bilder som provocerar och ord som är sexrelaterade är förknippade med ett maskulint betingat beteende på internet och framförallt på anonyma forum (Benwell 2014:245). Detta fenomen speglas i användarnamnen och bilderna nedan.

Det är namn som innehåller könsord, ”fitta” och ”kuk”, samt bilder som anspelar på våld så som brottning och vapen. Likaså en bild som är rasistisk.

Alla dessa exempel används för att illustrera att ”Gross-out” fenomenet framkommer på många sätt i tråden. För att exemplifiera detta ytterligare kommer nu den textbaserade aspekten av inlägget och dess kommentarer undersökas.

Trådskaparen (TS) börjar konversationen med att fråga användarna: ”Vad är er åsikt om damfotboll?”. Vidare fortsätter TS att beskriva hur hen inte anser att kvinnor ska ”uppmuntras” till att spela fotboll utan att de ska utföra ”[…] fostrande sporter, vilka låter kvinnorna behålla och underhålla sina kroppar på ett sunt och riktigt sätt.”. TS lägger även vikt på att damlag kan ”få stryk” av ” vilket pojklag som helst” och att detta gör damfotboll väldigt ointressant. Tråden startar med en negativ ton mot kvinnor och det är deras oförmåga att utöva en sport som hamnar i fokus.

(12)

Deras kroppar beskrivs inte vara gjorda för fotbollens fysiska krav. Inlägget avslutas med att TS accepterar att kvinnor ska idrotta men med sporter som är mer anpassade för deras kroppar.

Exempel som ges är ”gymnastik” och ”konståkning” men att hen: ”[…] tackar nej till

maskuliniserade biffar som stångas på fotbollsplanen.”. Här beskrivs de kvinnliga fotbollspelarna som ”maskuliniserade” vilket står i stark kontrast till det TS menar att kvinnor ska eller borde vara – feminina. Judith Butler talar om heteronormativitet, vilket menar att kvinnor och mäns

representation måste passa med femininitet och maskulinitet. Skulle könet kvinna närma sig maskulinitetens sfär blir det obegripligt och fel (Butler 2005:10). Detta exemplifierar TS med sin kommentar om att kvinnliga fotbollspelare är maskuliniserade, vilket i sin tur gör att de blir

avvikande. Efter TS första inlägg inleds en konversation kring frågan huruvida kvinnor faktiska ska spela fotboll. En användare skriver att hen håller med TS fullständigt och utökar sedan

konversationen genom att säga: ”[…] men å andra sidan så; vad ska jag ha och kolla på då när man är på träningslägret ;).”. Kommentaren kopplar ihop de kvinnliga fotbollspelarna med åtrå och menar att sporten inte enbart är negativ då hen kan utnyttja tillfället för att titta på kvinnornas kroppar.

Fokuset på spelarnas kroppar är återkommande. En medlem beskriver hur spelarna är ”[…]

betydligt behagligare att vila ögonen på… ;)”. En annan användare ifrågasätter kommentaren om att de kvinnliga spelarna är behagliga att titta på genom att ifrågasätta användarens sexualitet.

”Eeh…? Ett gäng svettiga butchlesbianer med stabbiga ben och plankbröst i sport-bh? Har du funderat på om du kanske är smygbög?”. Detta är det första exemplet på en konflikt i tråden. Här exemplifieras igen hur felaktiga de kvinnliga fotbollspelarna är. De är maskulina och

konversationen övergår sedan till ett tillrättavisande när en av användarnas sexualitet ifrågasätts.

Det uppstår ett tillrättavisande mellan användarna och detta genom ett aggressivt språk.

Herring och Stroerger beskriver hur könade stereotyper för män ofta innefattar språk som:

”[…] asset[s] opinions strongly as ”facts”, challenge others, use crude language (including insults and profanity) and in general adopt an adversarial stance toward their interlocutors.” (2014:570) Temat konflikt fortsätter vara tydligt i tråden vilket, som Herring och Stroeger skriver, är en aspekt som kan kopplas till maskulinitet. I ett inlägg skriver en medlem hur hen anser att trådskaparen är en ”moralkärring” och ”gnällfitta” som inte kan uttrycka sig i skrift. Vidare skriver hen: ”Visst kanske det är roligt grabbit att gnälla om vad kvinnor ska och inte ska göra, men det enda ni lyckas med är att framstå som gnällkärringar. Ni är gnällkärringar utan fittor.” Personen menar att TS inte kan uttrycka sig på rätt sätt och menar att TS utgår ifrån positionen av att alla i tråden måste hålla med om hens åsikt. Detta resulterar i att medlemmen associerar TS till en ”gnällkärring utan fitta”.

(13)

TS beskrivs på ett feminint sätt vilket står i kontrast till den könsidentitet som tillskrivits TS, nämligen att TS är en man. Noterbart är även det vulgära språket och användning av chockartat och

”snuskigt” språk är vanligt i tråden. En användare delar med sig av ett skämt till gruppen. Hen skriver: ”En rätt så kul tråd det här, det får mig och tänka på den gamla gåtan: - Vad är det för skillnad på damfotboll och HIV? - HIV utvecklas!”. ”Gross out” används med ett syfte att ena män i deras maskulinitet genom att imitera varandras språk skapar de normen för hur man ska uttrycka sig i tråden. En konversation som är intressant är när en medlem anser att TS vikt sig i sin åsikt om att kvinnor inte ska få spela fotboll. ”[…] skriver du något får du väl stå för det och inte lägga dig som en sliten hora så fort du får mothugg.” Till svar skriver TS att medlemmen är en ”könlös fjant” som tar illa vid sig och i samma inlägg hävdar TS sin position om att kvinnor inte ska utöva damfotboll.

Ord som generellt associeras till kvinnor som fitta och hora, används flitigt i tråden. Schmits och Kazyak skriver om en kategori av människor som de kategoriserar som ”Cyber Lads”. Inom denna grupp är det ofta vanligt med misogyna kommentarer om kvinnor eller att man på andra sätt använder sig av språk som visar upp kvinnor och femininitet som subordinerat (2016:6).

Konversationerna ovan exemplifierar hur feminint kodade ord används som nedvärderande och tillrättavisande.

Dale Spencer skriver i sitt kapitel Extracts from man made language (1990) att språk aldrig är neutralt då det är skapande, det skapar vår verklighet och i samma anda projicerar språken denna verklighet (1990:103). Språk ses ofta som en oral fokusering där ord lämnar kroppen, någonting som jag menar kan appliceras på skrift också. Då språk formar och presenterar vår verklighet för omvärlden är det en del i att ”[…] producera och reproducera föreställningar kring genus […] [och]

vad som förknippas med kvinnlighet respektive manlighet.” (Gustafsson Senden & Bäck 2016:103) Med detta citat framkommer det att denna tråd, genom användarnas språkanvändning, skapar en verklighet som är maskulint kodad. ”[…] gender is often visibel (…) on the basis of features of a participant’s discourse style — features that the individual man not be consciously aware of or be able to change.” (Herring & Stroeger 2014:570) Genom de profilbilder, användarnamn och

framförallt ordvalen som används i tråden bildas en maskulin miljö där man endast kan passa in om liknande språkval möter varandra. Även om användarna inte nödvändigtvis identifierar sig som män iscensätter de maskulinitet och bekräftar att det är maskulinitet som behövs för att passa in i

konversationen (även om de är medvetna om det eller inte). Det är viktigt att använda könsord, förminska kvinnor och ifrågasätta deras femininitet. Likaså fungerar konflikter mellan användare som ett sätt att passa in i trådens miljö.

(14)

3. DE MILITANTA FEMINISTERNA

Detta kapitel kommer beröra medlemmars kommentarer och diskussioner kring feminism och feminister. Kategorin framkommer i många trådar och inlägg, även de där feminism inte är del av trådskaparens inlägg eller att inlägget inte finns under hemsidans kategori av feminism. Det är av intresse för min studie att undersöka hur femininitet diskuteras och huruvida konversationer kring feminism kan ses som en del i iscensättandet av maskulinitet på hemsidan.

Den första tråden som har undersökts har titeln Avskaffa kvinnlig rösträtt, för- och

nackdelar! Där börjar trådskaparen med att fråga vilka för- och nackdelar det finns med att avskaffa kvinnlig rösträtt. TS skriver att: ”Kvinnor är ju mer känslostyrda och har svårare för de abstrakta aspekterna av övergripande samhällsfrågor så det kanske vore bra att de inte fick rösta?”. Elin Andersson och Tone Lindström skriver i Hur kan maskulina stereotyper och normer kommuniceras och undvikas på en webbplats? att femininitet ofta kopplas ihop med känslor. Framförallt är

könsstereotypen för kvinnor att de besitter känslor som grundas i omsorg (2020:11). Detta exemplifierar TS när hen menar att kvinnor inte kan rösta neutralt då de är styrda av känslor;

kvinnor borde inte få rösta då deras känslospel inte passar in i en politisk miljö. Den hegemoniska maskuliniteten är beroende av dikotomin mellan kvinna och man, feminint och maskulint, och känslospel är en kategori som används för att bibehålla detta. Den ideala mannens känslospel ska innefatta kontroll. Han ska veta vad han vill och presentera en ”cool yta” som inte ändras på grund av känslor (Nilsson 1999:159). Dikotomin bibehålls genom användarens presentation av kvinnan som känslostyrd och den ideala mannen som kontrollerad. En medlem svarar på inlägget med medhåll om att kvinnor borde bli av med sin rösträtt. ”Finns väl bara fördelar egentligen […]

mindre tramsande med miljö och djur oh [sic] kvinnor kan gå tillbaka till att sköta sina kvinnliga plikter i hemmet och bli lyckliga igen.” Eva Moberg menar i sin text Kvinnans villkorliga frigivning att ”lyckobegreppet” ofta används i ett försök att begränsa kvinnor (1961:206). Användandet av argumentet att kvinnor skulle bli lyckligare om de går tillbaka till att sköta hushållet är ett sätt att etablera mannens makt och bibehålla kvinnor i en subordinerad position.

En tråd som fortsätter spegla idéen om att kvinnan var lyckligare förr har titeln Vad har en kvinna att erbjuda en man i dagens samhälle?. Trådskaparen skriver: ”Förut så hade kvinnan hand om hemmet. Städade, lagade mat, tog hand om barnen och sånt. Nu ska man ju dela på det […] Så vad kan (eller borde) en kvinna erbjuda en man i ett förhållande i dagens Sverige?”. Svaren som ges till TS kan kategoriseras utifrån tre teman: kvinnor är till för sex, kvinnor erbjuder kärlek till en relation samt att kvinnan har förlorat sin funktion i samhället. Ett av de första svaren på TS inlägg beskriver hur ”en modern svensk kvinna” inte har mycket att erbjuda en man då hon inte städar, inte

(15)

kan hantera pengar, inte är kapabel till att ta hand om barn och att hon haft många sexuella partners.

”Ett gäng med hål”, skriver en annan medlem och en tredje skriver att många kvinnor ”[…] lutar sig tillbaka medan de muttrar något om jämställdhet.”. Dessa kommentarer presenterar kvinnan som ett objekt som är till för mannens sexuella njutning och om hon inte presterar så är det med ”ursäkten”

att samhället är jämställt och därför kan både män och kvinnor göra samma sysslor i hemmet.

Michael Kimmel skriver i Missframing Men att jämställdhet ofta ses som något dåligt för kvinnor:

”[…] [they] lose themselves in that great big world, and can only find themselves as mothers, in the home, where they belong” (Kimmel 2010:3). Vidare poängterar Kimmel att jämställdhet framförallt ses som något dåligt för män (2010:3).

Som användarna skriver så är den ”moderna svenska kvinnan” vilse. Hon tar inte hand om sin familj och därför är hennes funktion enbart kopplad till hennes kropp och när den kan användas till sex. En medlem skriver att kvinnans bristande egenskaper, att hon inte har någon nytta för män idag, grundar sig i feminismen. ”Feminismen har spårat ut fullständigt. […] Stackars barn som växer upp idag i detta kulturmarxistiska helvete”, skriver en medlem. Kopplingen mellan

vänsterpolitik och feminism används ofta på hemsidor med maskulin miljö för att ge en förklaring till den samhälleliga förändring som inte gynnar män (Schmitz & Kazyak 2016:6). Feminismen beskylls av användarna för att skada kvinnor, att de har förlorat sin mening med livet och förstört sina kroppar. Framförallt har feminismen satt männen i en dålig position. Många av medlemmarna skriver att det ofta är männen som får stå för städ och matlagning idag, att kvinnor inte längre är bra på dessa sysslor. I tråden framkommer viss konflikt kring kvinnans funktion och en användare ifrågasätter TS: ”Tänk… jag vill vända på det hela. Vad kan en man erbjuda en kvinna i dagens samhälle?”. Denna användare beskriver hur män är relativt onödiga. Hen beskriver att män är onödiga inom sex ”En halvbra vibrator ger bättre sex än många män förmår. […] Barn? Finns både spermabanker, privata donatorer och ons [one night stand] att tillgå.”. Detta inlägg är inte det enda som ifrågasätter TS retorik men vid varje inlägg som motsätter sig TS uppkommer konflikter. Svar som framkom vid inlägg som visar upp motstånd var att användaren blev anklagad för att vara ”en korkad feminist” och att hen outades som kvinna. Denna respons kan ses som ett ifrågasättande av mannens makt att definiera ämnet och när män blir av med detta blir det som en förlust av

maskulinitet där personen blir ”anklagad” för att vara feminist eller rent av kvinna (Andersson 2005:41).

Stämmer de verkligen att unga män tar skada av feminism? I denna tråd menar trådskaparen att feminismen bryter ner män, vilket leder till att männen exempelvis förlorar sin självkänsla. TS anser att feminism inte har gjort någonting för att förändra unga killar och mäns beteende: ”Precis

(16)

som när jag var i den åldern är killar högljudda, utåtagerande, sexfixerade.” Det första svar TS får på sitt inlägg är en person som skriver att män kommer fortsätta ”vara män” trots feministers försök att ”avmaskulinisera vårt släkte”. Alice E. Marwick och Robyn Caplan skriver i Drinking male tears (2018) om ”the manosphere”, vilket är ett samlingsord för hemsidor vars miljö framkommer som maskulin. Vidare skriver författarna att alla dessa hemsidor delar uppfattningen att feminina värderingar dominerar samhället och att män måste kämpa mot feminister för att bevara och

beskydda sin existens (2018:546). I det första svaret på TS inlägg framkommer ett utrop för att sätta sig emot feminismen som försöker förminska maskuliniteten män besitter, eller behöver besitta. ”Ja, pojkars självförtroende trycks ned. De blir intalade också att den klassiska mansrollen är förlegad […] vill man klä sig som James Bond är man ”toxic male”, skriver en medlem. ”Feminism was often portrayed synonymously with misandry- i.e., ”feminism is really about trashing

men.” (Marwick & Chaplan 2018:549). Feminister blir ofta anklagade för att hata män och därigenom rata allt de gör. Medlemmar visar att de positionerar sig emot feminismen för den är anti-man vilket gör att män måste gå till motattack. En användare pekar på att det inte finns en manlig motsvarighet till feminism och att detta är ett exempel på hur förtryckande feminism faktiskt är. Schmitz och Kazyak skriver om en kategori män på internet som de namngett ”Virtual victims”, virtuella offer. De personerna sätter sig i en offerposition och pekar på orättvisorna som män får utstå på grund av feminism (2016:8).

På föräldrasamtal har jag mött kvinliga [sic] lärare som mycket nogsamt undviker att se på mig, dvs hon visar att jag inte är värd att se, hon ser mig inte, jag blir inte bekräftad som en i rummet osv - en mycket väl använd [taktik] av de mera militanta feministerna idag.

(Flashback medlem)

Användaren som citatet plockats från beskriver hur hen inte får en plats i rummet av den kvinnliga läraren och att detta är på grund av feminismen. Användarens val att dela text med Flashback för att beskriva de negativa följderna av feminism kopplar hen till konceptet virtuellt offer och idén om att feminismen är farlig då den avskaffar mäns sociala rättigheter och privilegier (Schmitz & Kazyak 2016:10). ”These groups position feminism as having created what one of the Virtual Victims group termed ”the war on men” (Schmitz & Kazyak 2016:10). Precis som citatet exemplifierar så menar medlemmen att feminister använder sig av militanta taktiker för att förminska och förtrycka män.

En användare refererar till ett ”könskrig”, vilket hen menar är den kamp män för mot feminismen.

En annan medlem menar att feminister använder sina kroppar som vapen. Medlemmen skriver:

”[…] många fetknoppar springer omkring med […] magar skvalpande över crop topparna, visar upp sina ”kvinnliga” men vad de tror.. ”feministiska” kroppar, och agerar fotsoldater.” Igen framställs

(17)

feminismen som en del i ett krig där feminister och män står på varsin sida och kämpar om sina rättigheter.

This notion of powerlessness forms a part of the collective identity process that is decidedly circular in nature, that is, as men experience feelings of powerlessness they seek out other men to validate this experience and in this provess reinforce an ideological standpoint that interprets men as vulnerable and suffering, thereby authenticating their feelings of

powerlessness. (Maddison 1999:44)

Användarna beskriver att männen är mest utsatta. De har blivit av med sin makt och behöver kämpa för att få tillbaka den, vilket är precis vad de försöker göra genom sina inlägg. De validerar

varandras känslor av maktlöshet och tillsammans etablerar de ett motstånd mot feminismen som sedan kan användas som vapen mot andra medlemmar och i andra trådar. Användarnas

konversationer kring feminism är negativt laddade och misogyna, vilket är en del i iscensättandet av maskulinitet. I etableringen av den hegemoniska maskuliniteten behöver män sätta sig över

kvinnan, och genom att kritisera feminism kan de göra detta mer indirekt. Medlemmarna skriver inte ut att de ”hatar” kvinnor utan enbart att de har problem med kvinnor som inte framställer sig utefter de önskade idealet för en kvinna.

(18)

4. LYFTA SKROT OCH DANSA BALETT

I denna del av uppsatsen kommer den manliga kroppen belysas. Flera kommentarer från några olika trådar kommer ligga till grund för att studera hur vissa användare refererar till och tänker om hur en manlig kropp ska vara och bete sig. Hur beskriver användarna vad det är som gör en kropp

maskulin?

R.W Connell beskriver att maskulinitet nästan alltid utgår ifrån mäns kroppar, den kan ses som en drivande kraft och som gränsdragande (1995:83). Kroppen och tolkningar av den ”korrekta”

kroppen har en kapacitet att ”öppna dörrar”. Den ger möjligheter för agerande men projicerar också det som utgör en ”inkorrekt” kropp. Den begränsas av det som inte ska finnas i, och på den manliga kroppen. Connell (1995:94) menar att idrott och sport har blivit den ledande definitionen av

maskulinitet. Någonting som går att identifiera på många olika trådar på Flashback. I många av de trådar som undersökts framkommer två övergripande teman när det kommer till träning och vad som gör en person mer manlig och maskulin. En tråd med frågan ”Vad får dig att känna dig manlig?”, grundar sig i att medlemmar erkänner sin könstillhörighet för att sedan beskriva vilka steg de tar för att känna sig manliga. En användare berättar att han känner sig manlig när: ”Jag jobbar i skogen och sliter tungt […] [När] jag tillverkar något med händerna.”. En annan användare skriver att han känner sig manlig när han ”lyfter skrot” på gymmet. Bo Nilsson skriver:

När […] mänskliga egenskaper biologiskt [förankras], antingen i instinkten eller muskler, och då de anser att dessa kan normaliseras eller förfinas genom fysisk träning, förbinder de kroppen med andra föreställningar och retoriska värden. Fysisk konstitution går hand i hand med moral, godhet, klokskap och skönhet (1999:61)

Nilsson beskriver att kroppens funktion och dess duglighet är kopplat till hur ”jaget” ses socialt.

Vad detta antyder är att kroppens förmågor utgör en del av dig som person. Kroppen som tränar är den korrekta kroppen och som användarna beskrev så är detta en viktig del i att iscensätta

maskulinitet. En trådstartare beskriver att han är en ful kille och därför vill ingen tjej prata eller framförallt inte ha sex med honom. TS säger att han aldrig får en chans på grund av hur hen ser ut även om han beskriver sig själv som ”rolig” och ”snäll”. Med en kropp som anses vara ”ful”

försvinner möjligheten att få vara med en kvinna då kroppen anses vara kopplad till skönhet, vilket är en viktig egenskap för maskulinitet. En användare besvarar TS genom att skriva: ”Det finns alltid saker du kan göra för att stärka din konkurrenskraft på köttmarknaden. Om du tar hand om din hälsa och hy […] går till gymmet […] skaffar dig självförtroende och pondus.”. Här beskrivs olika drag som är viktiga för att få plats på ”köttmarknaden”, d.v.s. dejting scenen, och samtidigt informerar TS om vilka drag som är av vikt för att iscensätta maskulinitet. Detta är något som flera medlemmar

(19)

håller med om. En person skriver att TS problem kan lösas om han tränar hårt och skaffar sig en snygg kropp och att medlemmen själv inte blev snygg förrän han blev en äldre man. Dessa

medlemmar förhåller sig sympatiskt till TS och försöker hjälpa honom att förstå att fler kategorier än en persons ansikte är viktigt och framförallt är det en förbättring av kroppen som kan hjälpa.

Denna tråd visar en norm där träning är grundläggande för att ”bli” man. Lucas Gottzén och

Rickard Jonsson skriver i Goda män och Andra män att normer blir effektiva när de framställs som naturliga och självklara (2012:20). Att uppnå ett idealt utseende som man bör förstås som ett försök att komma in i den hegemoniska maskuliniteten, vilket är synonymt med den korrekta

maskuliniteten och följaktligen med det återupprepade behovet av träning. Det framkommer även med den sista tråden att relationer mellan män är av vikt för att uppnå ”korrekt” maskulinitet. ”[…]

hegemonin masculinity is predictated upon homosocial interactions among men that maintain the exalted ideal of masculine beauty.” (Schmitz & Kazyak 2016:4) När män tillsammans diskuterar och informerar varandra om vad som behöver ”göras” för att bli mer attraktiv så kommer de samman och etablerar diskursen om maskulinitet.

Att beskriva träning med ord som ”lyfta skrot” och ”slita tungt” blir ett rätt sätt att träna på men vissa trådar diskuterar även balansgången mellan vad som är okej och inte. Som nämnts tidigare är kroppen ett redskap för gränsdragande och detta blir tydligt i en tråd som har titeln:

”Bögigt att dansa balett som kille?”. Trådstartaren beskriver hur han funderat på att börja dansa balett ”fastän” han är kille. TS vill ha svar på om andra anser att detta är ”[…] bögigt eller ej?

Tjejer, avtändande?”. Här påvisas en rädsla för att bruka den manliga kroppen på ett felaktigt sätt.

Ett av de första inläggen som svarar på TS säger att det är ”fruktansvärt bögigt” och denna beskrivning av balett är konstant i tråden. En annan användare skriver att balett är ”feminint” och att TS kommer få ”[…] många nya ”killvänner." Ett avståndstagande från femininitet och

homosexualitet är en viktig del i iscensättningen av maskulinitet. ”Contemporary hegemonic masculine ideals emphasize toughness, strength, aggressiveness, heterosexuality, and, perhaps most important, clear sense of femininity as different from and subordinate to masculinity.” (Norberg 2012:266)

Tråden fortsätter med att beskriva sporten som icke maskulin men i vissa kommentarer framkommer en annan syn. Flera användare ställer sig emot påståendet att balett är ”bögigt” och vissa ser det som en sport som män kan utöva. Det största argumentet för att balett är maskulint och inte ”bögigt” är att kroppen blir tränad. En medlem skriver: ”Fördelen med att dansa balett är att du får grym hållning och fin kropp.” och en annan säger att ”Man blir grymt stark och motoriskt fulländad”. Något som nämns av de användare som menar att balett inte är ”bögigt” är att TS

(20)

behöver anamma rätt attityd. En medlem skriver att hen kan tycka det är sexigt med män som dansar balett bara de ”inte är för feminina”. Det framkommer alltså att det kan vara okej med balett eftersom det ger kroppen muskulatur och duglighet. Precis som att ”lyfta skrot på gymmet” erkänns balett, av vissa, som ett redskap som hjälper kroppen att bli maskulin. Nilsson skriver att den manliga kroppens värde är beroende av dess duglighet, kroppen blir en positiv symbol när den visar sig som användbar (1999:156). Det är viktigt att kroppen inte kan kopplas till femininitet, då

framstår den som felaktig och mannen blir av med sin möjlighet att iscensätta maskulinitet.

Kroppen behöver brukas på rätt sätt, den behöver tränas för att bli ”snygg” och accepterad som maskulin. I konversationerna framgår det att kroppen behöver kunna associeras till någon form av fysisk aktivitet och at maskulinitet är en del av kroppen och för att kunna kallas man behöver man träna.

(21)

5.

BÖGAR SOM LÅTER BÖGIGT

Det är den subordinerade mannen som blir i centrum i detta kapitel. Fokuset kommer vara på hur Flashbackanvändarna diskuterar sexualitet i relation till homosexuellt beteende. Diskussionen centreras kring iscensättandet av homosexualitet, att detta är något som ses via kroppen. Hur beskriver användarna att sexualitet iscensätts och vad beskrivs som felaktig sexualitet?

Det finns inte en enda tråd som jag har undersökt där sexualitet inte nämnts och framförallt används homosexualitet flitigt. Allt från att använda ”bög” som skällsord till att diskutera varför homosexuella män talar ”feminint”. R.W. Connell skriver:

Heterosexuella mäns fientlighet mot homosexuella män när också en verklig social praktik.

[…] Poängen med dessa praktiker är inte endast att förfölja individer. Det är också att dra sociala gränser, att definiera ”verklig” maskulinitet genom att ta anstånd från det avvisande.

(Connell 1995:76)

En tråd hade titeln Varför låter bögar bögigt? och där frågar trådskaparen vad det är som gör att vissa ”bögar låter på ett visst sätt?”. Vidare undrar TS: ”Kommer rösten först och sen bögeriet eller lägger man till sig med rösten efter att man blivit bög?”. Det TS inlägg inte förtäljer är vilken röst som han anser tillhör homosexuella. Däremot blir det tydligt i tråden att de andra användarna har en förförståelse och snabbt kan identifiera vilken typ av röst som det handlar om. En medlem gör det klart i tråden vad det är för typ av röst som det är relevant att diskutera i tråden. ”De pratar lite som kvinnor […] Sedan lägger vissa bögar och transor på en extra tjock kvinnoton och kvinnomelodi för att kukkompensera.” Ken Plummer skriver i Male sexualities (2005) att mäns sexualitet måste distanseras från allt som kan anses vara feminint: ”It hints at the way in which homphobia (the fear of homosexuality) may serve to partially structure male sexuality.” (Plummer 2005:182) När en mans agerande kan kopplas till något som påminner om femininitet blir det en fråga om sexualitet, det blir då relevant att koppla homosexualitet till feminina attribut.

Att para ihop bögar med feminina röster är ett sätt att skapa distans mellan män och

homosexualitet. Förtrycket och förminskandet av homosexuella män är ett sätt att upprätthålla den hegemoniska maskuliniteten. Flera kommentarer fortsätter att koppla ihop homosexuella män med femininitet, framförallt beskrivs bögar som feminina män vars mål är att ses som kvinnor. En användare skriver: ”De bögar som låter som böghoror är just de bögar som försöker låta som och faktiskt bete sig som kvinnor.” Medlemmen gör ett påstående om att homosexuella män som låter på vissa sätt också har en önskan om att bete sig som kvinnor. Det går att koppla till Connells idé om att den homofobiska ideologin är beroende av ett gränsdragande mellan maskulint och feminint.

Dikotomin går inte att uppnå när en homosexuell man hamnar i fokus, därav uppfattas dessa män

(22)

som feminiserade och inte som ”riktiga män” (1995:76). Två användare beskriver hur det finns bögar som låter som ”riktiga” och ”vanliga” män. Det användarna beskriver är att de homosexuella män som kan kopplas till feminina beteenden inte passar in i beskrivandet av ”riktiga” män. En av användarna som noterat att det finns bögar som är riktiga män skriver också i samma kommentar:

”Skulle dock säga att bögar generellt har en ljus röst.” Hen indikerar att även om det kan finnas homosexuella som passar in mer i maskuliniteten gör de flesta inte det. Kopplingen mellan mäns homosexualitet och femininitet blir även tydlig i de ord som används för att beskriva männen som besitter feminina röster. Många medlemmar använder ordet ”fjolla” och ”fjollor” för att beskriva dessa ”feminiserade” personer. E en användare skriver att: ”Det gör mig inte det minsta om manliga män gillar andra män, men dom du [trådskaparen] talar om är fjollorna, och dom får det att krypa under skinnet på mig.” Det beskrivs som obekvämt med homosexuella män som upplevs som feminina men det är okej om en bög besitter attribut som indikerar att den är manlig. Även om användaren beskriver att han är okej med ”manliga” bögar visas gränsen som dras mellan homosexualitet och heterosexualitet. En medlem skriver att en person i en homosexuell relation måste vara ”mannen” och att denna person är den ”mer normala”. Framförallt är det de

homosexuella männen som blir penetrerade som tillskrivs en stark association till femininitet.

Ett sätt att stänga ute homosexuella män från idén om maskulinitet är att kommentera på deras position i samlag, framförallt när det kommer till analt samlag (Connell 1995:116). ”Det är väl bögen som tar kuken som låter bögigt?”, skriver en medlem. En annan noterar: ”Någon måste ju vara mannen i de förhållandena. Annars måste de ju stå på alla fyra båda två, med en

dubbelhövdade [sic] dildo.” Användarna poängterar att den mannen som blir penetrerad är den feminina och det finns en förbestämd ide om att just den personen är feminin då den tar emot. Att bli penetrerad är något som associeras till en kvinnokropp och ett heterosexuellt sexuellt umgänge där mannen ger och kvinnan tar. Nilsson skriver att kroppens ideal och funktion är strukturerade efter motpoler i ett försök att bevara könsskillnader (1999:156). När kvinnokroppens funktion associeras med att bli penetrerad och mannens att penetrera, blir detta normen för maskulinitet och femininitet. Män som ”tillåter” sig att bli penetrerade associeras därför till en kvinnokropp och kan i sin tur beskrivas av medlemmarna som feminina. Maskulinitet och homosexualitet är inte

synonyma med varandra utan står i kontrast. Baserat på förminskandet av homosexuella män etableras hierarkin mellan män och den maskuliniteten som inte kan kritiseras som ”felaktig” blir den ideala och ”rätta”.

(23)

6. INVANDRAREN OCH LANDSFÖRÄDAREN

Denna del av uppsatsen kommer fokusera på diskussioner kring manliga invandrare samt

diskussioner kring invandrares position till krig i Sverige. I många trådar framkommer en bild av

”invandrarmannen” som en motpol till den ”svenska mannen” och frågan centreras därför kring vad det innebär att vara svensk. Hur är man som svensk samt vilken problematik ser användarna med invandrare?

Tråden Min avsky för invandrare växer hela tiden. Någon som upplever samma sak? börjar med att trådskaparen beskriver sitt förakt mot invandrare som hen menar vuxit sedan ”ökningen i mottagningen av invandrare”. ”Men nu ser vi som alla vet frukterna av Sveriges hjälpsamhet.

Skjutningar, våldtäkter, förnedring av våra svenska barn, upplopp och allmänt grisigt beteende. […]

Folk som kommer hit borde fan behandla oss Svenskar med respekt och vara tacksamma.” Detta är början av TS inlägg och slutligen ställer hen frågan om hur andra ser på invandrare. Ann Bredström skriver i Maskulinitet och kamp om nationella arenor. Reflektioner kring bilden av

”invandrarkillar” i svensk media (2006) om hur ”invandrare” ses som en homogen grupp som är bärare av patriarkala beteenden (2006:180). Invandrare beskrivs som våldsbenägna individer.

Oavsett var de kommer ifrån blir dessa människor placerade i en och samma grupp. Invandrare har ett "grisigt beteende" och är otacksamma mot ”oss svenskar” trots att vi hjälpt ”dem”.

”I ena sidan kan man se hur vulgär maskuliniteten styr totalt i Arabländer […] Kvinnor är enbart objekt, ägodelar av mannen.” Användaren menar att människor som invandrar från

arabvärlden blir, trots att denna region har över ett tjugotal länder, sedda som en grupp av

människor med samma beteenden och värderingar. Framförallt framställs värderingarna som raka motsatsen till de värderingar som ”vi” i Sverige har. ”Det muslimska patriarkatet förstör allt, maskulinitet i dess mest destruktiva former.” Denna medlem vidhåller att en felaktig maskulinitet finns hos män som invandrar. En användare beskriver hur denna ideologi kommit från arabvärlden, vilket gör att en annan medlem drar kopplingar till islam. Dessa ”kategorier” är i tråden frekvent kopplade: att komma från arabvärlden innebär att man är muslim. Orlando Mella skriver i Svenska attityder till mångfald (2007) att sterotypisering av religiösa människor används som ett verktyg för att ”[…] separera, diskriminera och attackera andra människor.” (2007:130). Genom att beskylla beteenden på religion etableras en gräns mellan vad som är acceptabelt att tycka, framförallt framhålls islam som oacceptabelt i Sverige då det innefattar kvinnoförtryck. Jämställdhet blir synonymt med ”svenskhet” och allt som ställer sig i kontrast till det associeras till

”invandraren.” (Bredström 2006:180).

(24)

En medlem menar att ”Invandrarna är närmare djur.”. En annan skriver: ”Man kan inte komma överens med svartskallar, dom är genetiskt underlägsna och saknar alla komponenter för att bete sig normalt. Apor helt enkelt.”. Båda dessa kommentarer associerar invandrare till djur och det är inte främmande i tråden. Det är inte heller en ovanlig retorik som används av individer som vill påvisa skiljelinjer mellan ”vi” och ”dem”. ”Kulturella och biologiska ”förklaringar”, var för sig eller sammankokade, används som markörer av skillnader — både verkliga och inblandade — mellan individer och grupper.” (Ålund 2006:289). Att koppla individer med djur är ett sätt att sätta dem i kategorin ”de Andra”, ett djur är inte samma som en människa det är nästintill en rak motsats.

Invandraren, djuret och svensken, människan. Det framkommer sällan en tydlig förklaring på var dessa ”invandrare” kommer ifrån men det är underförstått i tråden vad som menas. Den

informationen som användarna ger varandra kommer ofta i form av skällsord så som ”svartskalle”,

”babbe/babbar”, ”blatte/blattar” samt ”sand neger” och ”neger”. Dessa ord verkar fungera som definitioner på vilken ”typ” av invandrare som diskuteras av användaren. Jane H. Hill skriver i The everyday language of white racism att hon under sin tid som lärare fick veta att ”sand nigger” är ett skällsord för ”Arab American” (2008:13). Ordet finns alltså runt om i världen och definitionen är densamma. Det är ett skällsord för en person från arabvärlden och vid användning av det ordet är det underförstått att inlägget refererar till en invandrare. Skällsord är performativt då de används med ett ändamål och hjälper till att bibehålla olika tankemönster kopplat till exempelvis invandring (2008:49). ”Slurs are important as well for a tough, hyper-masculine register of American English, where they are emblematic of straight talk and the right to unconstrained and ”irreverent”

expression.” (Hill 2008:49) Skällsord kan ses som en del i ett maskulint talmönster och genom att använda sig av aggressivt och elakt språk går det att iscensätta maskulinitet. Skällsord kan även kopplas till fenomenet ”Gross out” som också är en markör för maskulin språkanvändning. Det är i aggressiviteten, viljan att chocka och använda tabubelagda ord, som iscensättningen blir

förekommande.

Diskussioner om krig är en aspekt som är aktuell på hemsidan, framförallt är det

konversationer om vilka som skulle vara beredda att slåss och vad invandrare skulle göra om kriget kom till Sverige. Flera trådar diskuterar detta ämne och en med titeln Vad gör alla invandrare om kriget kommer till bidragslandet Sverige? frågar medlemmarna ”Vad gör alla andra 2 miljoner invandrare i Sverige om kriget kommer?” Det första svaret trådskaparen får är att invandrarna kommer hjälpa Ryssland att mörda alla svenskar. En medlem skriver: ”[…] de [invandrare] som har en sexuell frustration kommer börja kidnappa och våldta människa” Många i tråden associerar invandrare med kriminalitet och om invandrare skulle bli soldater är den övergripande synen att de

(25)

enbart skulle använda den positionen för att begå kriminella handlingar. Medlemmar använder invandrares relation till flykt för att fastställa deras position i en krigssituation. En medlem skriver:

”Med tanke på att de flydde från sitt eget hemland, är det ganska troligt att de också kommer att fly från Sverige.”. Krig och våld är en stor del i definierandet av hegemonisk maskulinitet men denna maskulinitet måste framställas som exemplarisk (Connell 1995:213f). Detta betyder att denna maskulinitet är svår att uppnå och utifrån användarnas kommentarer är det tydligt att en invandrare inte kan uppnå detta oavsett om de är män. ”En förhärskande maskulinitet kräver också fysisk kompetens, ledare- och initiativförmåga, självkontroll och disciplin samt en obändig vilja.” (Nilsson 1999:116) Attributen som Nilsson beskriver är något som användarna inte associerar till invandrare, därav blir de inte sedda som maskulina. De besitter inte kontroll, de kommer vilja fly från strid, och de är ”förrädare” då de inte har en obändig vilja utan kommer byta sida från den svenska. I tråden Finns det någon man mellan 18-35 som vill försvara Sverige? diskuteras vilka som är beredda att kriga om Ryssland attackerar Sverige och svaren är blandade. Vissa medlemmar skulle ställa upp och kriga men många menar att landet inte är något att försvara: "

Vem slåss för kärring väldet och feminist diktaturen Sverige som är påväg att islamiseras?

Alla unga SD väljare och höger män? Skulle inte tro det. […] Jag tvivlar också starkt på att genomsnitts blatten klarar av en sådan uppgift. Och mindre på att han är motiverad. Inte heller nytillkomna invandrare är att lite på se bara hur dom flydde Syrien och lämnade barn vind för våg. (TS)

Diskussionen visar sig liknande i denna tråd, d.v.s. att invandrare inte kan kriga så som skulle behövas. Det är bara en viss typ av man som är beredd att ”försvara” Sverige så som det behövs, en användare skriver:

Inte många män kvar i landet. Bara slakkukade incels och landsförrädare. Jag är en riktig man på 47 år och hade inte tvekat att döda varenda ryss som kommer hit. Fan va ynkliga ni är. Kalla er inte män för det är ni fan inte.

Att peka ut personer som mesar och skriva att de är landsförrädare och inte riktiga män framför diskursen att man enbart kan bli maskulin och man etablerar beteenden som innefattar krafttag, aggressivt beteende och disciplin. En användare ger respons till en medlem som kommenterar att hen skulle lämna landet om det blev krig:

Du har såklart en poäng om du skiter i Sverige. Om du tänkt fly och aldrig komma tillbaka.

Men så länge du bor här och tänkt bor här så borde du ändra åsikt. Du låter lite som en muslim.

(26)

Trots ovissheten i vad medlemmen har för religion associeras hen till en muslim. Kopplingen mellan flyktighet och islam är konstant och visar på att invandrare och muslimer inte är riktiga män.

Män som flytt sina länder och invandrat till Sverige har inte passande beteende och åsikter som behövs i en svensk kontext. Invandrare blir kategoriserade som ”de” och svenskar som ”vi”. ”Vi” är de rätta männen och ”de” är fel, de kan aldrig bli män på rätt sätt.

(27)

7. SAMMANFATTNING

För att avsluta denna uppsats ska jag sammanfatta undersökningens olika delar som haft som syfte att undersöka hur medlemmar på forumet Flashback beskriver vad som ligger till grund för att vara och bli man. Genom att analysera språket som används samt vilka önskvärda kategorier som uppkommer så var målet att ge en djupare förståelse för hur maskulinitet iscensätts på hemsidan.

Undersökningen vägleddes genom frågorna: Hur kommer manliga ideal till uttryck på forumet?

samt Vilka kategorier framträder som delaktiga i iscensättning av maskulinitet på forumet? För att utföra undersökningen användes Judith Butlers performativitetsbegrepp samt R.W. Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet.

I uppsatsens första analysdel, Nej till damfotboll, undersöktes iscensättningen av

maskulinitet genom användarnamn samt profilbild. Kapitlet fokuserade på textens utformning där det framkom att ett grovt och aggressivt språk fyllt av sexrelaterade, tabubelagda och provocerande ord är användbart för att iscensätta maskulinitet. Ett övergripande tema har varit gränsdragning mellan femininitet och maskulinitet där kvinnor som spelar fotboll beskrivs som maskulina när deras kroppar inte används för rätt ändamål. Vid konflikt i tråden användes förolämpningar som kopplas till kvinnan, ”fitta” och ”gnällkärring”. Dessa ord används som disciplinerande för

medlemmarna. Att associeras till feminina attribut och bli beskriven som kvinna, ”kärring”, visade det undermedvetna antagandet att användarna har ett manligt kön. Kapitlet visade på hur trådens språk kopplar användarna till maskulinitet och genom deras språk identifieras olika sätt att iscensätta maskulinitet. Att tolkas som man och maskulin är viktigt för att kunna ha en trygg och stabil plats i tråden, annars uppkom konflikt och disciplinering.

Den andra delen av uppsatsen, De militanta feministerna, fokuserade på hur maskulinitet iscensätts i relation till diskussioner om feminism och femininitet. Det som framkom var att

kvinnan ansågs ha förlorat sin plats i samhället för att hon inte längre förhåller sig till den historiska idealbilden av kvinnan som hemmafru. Kvinnor ansågs inte ha något att erbjuda män i dagens samhälle för att deras funktion inte längre var till mannens nyttja. Feminismen beskrivs som ett problem där kvinnor, på grund av feminismen, har förlorat sin plats vilket resulterat i att män tar skada. Feminismen framställs som målinriktad där mannens underordning är det som eftersöks. En konflikt mellan männen på Flashbacktråden och feminism har exemplifierats genom att beskriva rörelsen som ett ”könskrig” där den enda funktionen feminismen har är att begränsa mäns maskulinitet.

Det tredje kapitlet, Lyfta skrot och dansa balett, hade som fokus att undersöka hur

Flashbacks medlemmar iscensätter maskulinitet via tal om kroppar. Diskussioner centrerade kring

(28)

träning blev avgörandet för hur den manliga kroppen skulle presenteras. Det var viktigt att besitta en kropp som kunde uppvisa styrka då kroppens kapacitet är ett mätverktyg för maskulinitet. Det finns felaktiga sätt att bruka sin kropp, exempelvis genom feminina typer av träning eller feminina attityder vid träning. Men så länge kroppen blir muskulös så går den att ses som maskulin.

Träningssättet kan ses som avgörande för vilken position i hierarkin som mannen hamnar i.

Kopplat till kroppen diskuterades det i Bögar som låter bögigt hur sexualitet görs,

framförallt hur det görs på ett felaktigt sätt. Undersökningen visade att homosexuella män inte kan associeras till en ”korrekt” maskulinitet och att deras val av partner och position i sexuellt umgänge begränsar deras möjlighet att framstå som maskulin. Homosexuella mäns beteenden associeras till femininitet vilket gör att de aldrig kan uppnå det maskulina idealet.

Det sista kapitlet, Invandraren och landsförrädaren, fokuserade på användarnas konversation gällande de män som medlemmarna beskriver som invandrare. Trådarna som undersökts präglas av rasistiska och xenofobiska uttryck, där skällsord används som markör för vilket ursprung invandraren har. Invandraren avhumaniseras i diskussionerna och placeras i kategorin ”de Andra”. Medlemmarna diskuterade även vilken roll invandrarmän skulle ta om det skulle bli krig i Sverige. Invandrare kopplades till landsförrädare som har för vana att förråda sitt land då de har flytt en gång tidigare och som våldsbenägna individer som våldtar och dödar.

8. SLUTSATS

Hur kom manliga ideal till uttryck och vilka kategorier har framträtt som delaktiga i iscensättning av maskulinitet? Det studien visar är att språkbruket på hemsidan är ett sätt att iscensätta

maskulinitet. Via orden som medlemmar väljer att använda i sina inlägg och på svar de ger andra användare gör de genus, de gör sin maskulinitet. De manliga idealen och kategorierna som är delaktiga i iscensättning av maskulinitet på Flashback är på många sätt sammankopplade. Det framkommer att den ideala mannen på hemsidan ska besitta en fysiskt stark kropp, en man ska föra sig på ett sätt som inte kan kopplas till någon form av femininitet och han ska inte kunna associeras med ett fegt beteende. Det manliga idealet är att visa styrka både fysiskt och psykiskt.

Det som visade sig vara viktigt för iscensättningen av maskulinitet på forumet var i många fall att distansera sig från kategorier. Att skapa distans mellan femininitet var genomgående den viktigaste aspekten för att framstå som maskulin. Genom användning av ett sexistiskt språk, användning av kvinnligt kodade ord visade sig gränser för maskulinitet. Att kategoriseras som kvinnlig och feminin var ett direkt bevis på en felaktig maskulinitet och personer som sattes i denna

(29)

kategori kunde därför inte vara manliga. Kopplingen till femininitet följde både aktioner för kroppen, så som hur ens röst skulle låta och vilken träning som skulle utövas. När kroppen inte agerade på ett sätt som medlemmarna ansåg var maskulint kategoriserades de som ”bögar”,

”kärringar” och ”mesar”. Vidare var det viktigt att visa att man inte kunde kategoriseras som invandrare, det framkom som en kategori med en konnotation på motsättningar kopplat till maskulinitet. En maskulin man ska associeras till exempelvis viljestyrka och mod, vilket medlemmarnas inlägg beskrev var egenskaper som invandrare inte besitter.

Maskulinitetens iscensättning på forumet Flashback är mångfacetterat, den innefattar flertalet kategorier som via språket förmedlas till varandra. Det är med hjälp av språket som iscensättningen uppenbarar sig och via gränsdragning av den korrekta kontra avvikande kroppen.

När hårt och aggressivt språk fyllt med skällsord används samt när medlemmarna etablerar att de har liknande åsikter upprätthålls och återskapas hemsidans maskulina miljö.!

References

Related documents

I resultatdelen redovisas det som framkommit i två teman, elevernas beskrivelser av det stöd som ges för deras svårigheter inom området läs- och skrivutveckling och hur eleverna anser

Hennes bok handlar om maskulina kvinnor men hennes uttalande om behovet att förstå kvinnors maskulinitet gäller definitivt för kvinnliga författares tex- tuella manlighet, som är

I ett exempel taget från grundskolan är det ett vågspel för vägle- daren när denne varken får styra för mycket eller hålla en alltför stor distans till eleven.. Var vägledaren

• Hur menar pedagogerna i den obligatoriska särskolan att de får information om vad det finns för olika begåvningshjälpmedel och hur de kan användas i undervisningen.. •

A spatial risk factor that is associated with more crime, but not a higher risk for victimization after the population at risk has been taken into account, likely functions

rigt kom väl kvinnohataren här inte alltför mycket till synes om också det manligas suveränitet under­ ströks: »Und gehorchen muss das Weib und eine Tiefe finden

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Studien är kvalitativ. Vi har använt videoobservationer i tamburen för att få en förståelse för hur samspel och bemötande mellan förskollärare och pojke