Barn- och utbildningsnämnden Fastställd av
Barn- och utbildningsnämnden Ersätter
Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun.
Fastställd av BUN 2015-03-09 § 18
Riktlinjer för skolskjuts.
Skolskjutsreglemente Karlskoga kommun.
Antaget av barn- och utbildningsnämnden 2015-12-14 § 123
Skolskjutsreglemente Karlskoga kommun
Sammanfattning
Enligt skollagen är kommunen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever som är folkbokförda i kommunen och inskrivna i grundskolan eller grundsärskolan med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionsnedsättning hos elev eller annan särskild omständighet.
Karlskoga kommun erbjuder utöver skollagen även kostnadsfri skolskjuts för barn i förskoleklass enligt samma riktlinjer som gäller för grundskolans övriga elever.
Elever som har växelvist boende, där föräldrarna har gemensam vårdnad, kan vara berättigade till skolskjuts enligt lagar och rättslig praxis.
Elever som väljer att gå i annan kommunal skola än den som anvisats, den s.k. placeringsskolan, kan endast beviljas skolskjuts under vissa förutsättningar
Elever som går i fristående skola och som ansöker om skolskjuts kan endast beviljas skolskjuts under vissa förutsättningar.
Skolskjuts omfattar normalt inte resor till och från skolbarnsomsorg. (Se fritidshem).
Definitioner
- Med skola avses förskoleklass och årskurserna 1-9 och i första hand den skola som anvisats eleven av kommunen den s.k. placeringsskolan. Kommunen anvisar i normalfallet
placeringsskolan utifrån barnets faktiska folkbokföringsadress.
- Med hemmet/bostaden avses i dessa regler i normalfallet elevens folkbokföringsadress eller annat därmed likvärdigt hem.
- Med elev avses barn inom förskoleklassen och årskurserna 1-9.
- Med skolskjuts avses resa till och från skolan och elevens hem.
- Med skolväg avses kortaste gångbara väg till skolan.
- Med hållplatsavstånd avses avståndet mellan hemmet och påstigningsplatsen för skolskjuts.
- Med självskjuts avses skjuts med fordon som framförs av vårdnadshavaren eller av eleven själv.
- Med vinterskolskjuts menas rätt till skolsskjuts under del av året, vintertid, då skolvägen, som normalt sett av kommunen inte bedömts som trafikfarlig, av kommunen bedöms vara trafikfarlig under denna del av året.
- Med väntetid avses dels tiden mellan skolskjutsens ankomst till skolan och före årskursens skolstart, dels tiden efter sista lektionens slut för årskursen till skolskjutsens avgång från skolan. Väntetiden beräknas ej från schema för individuell elev eller från enskild klass.
- Med växelvis boende avses att elev bor i princip lika mycket hos vardera vårdnadshavaren på två adresser. Vårdnadshavarna har gemensam vårdnad om eleven. De båda adresserna skall vara vardera vårdnadshavares folkbokföringsadress varav den ena ska vara elevens.
Det växelvisa boendet ska ha en varaktighet under läsåret.
Vem har rätt till skolskjuts
Styrdokument för skolskjutsverksamhet:
Skollagen (2010:800).
Förordning om skolskjutsning (SFS 1970:340).
Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (TSVFS 1988:17).
Skolskjutsreglemente Karlskoga kommun.
Bestämmelser om rätten till skolskjuts finns för varje skolform i 2010 års skollag. För grundskolan i 10 kap 32 § och för grundsärskolan i 11 kap 31 §.
Förordningen om skolskjuts (1970:340) ger vissa direktiv angående utformningen av
skolskjutsning samt om fordonets utrustning. Skolskjutsen ska anordnas på ett trafiksäkert sätt i enlighet med Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning, TSVFS (1988:17).
Förskoleklass
Karlskoga kommun erbjuder, utöver skollagens krav, även kostnadsfri skolskjuts för barn i förskoleklass enligt samma villkor som gäller för andra elever inom grundskolan.
Grundskola med offentlig huvudman
Elever i grundskola med offentlig huvudman har enligt skollagen 10 kap 32 § rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem, till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållande, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Rätt till skolskjuts ska prövas mot samtliga kriterier för en samlad bedömning och beslut.
Skollagen preciserar inte vad som menas med färdvägens längd, trafikförhållanden,
funktionsnedsättning hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Förutom den vägledning som kan erhållas via rättsfall och domstolsutslag är det kommunen som via beslutat
Skolskjutsreglemente fastställer dessa riktlinjer.
Sveriges kommuner och landstings (SKL 2014) Skolskjutshandboken ger ytterligare vägledning.
Annan kommunal skolenhet än placeringsskolan
Elever som väljer att gå i en annan kommunal skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola på grund av särskilda skäl eller på grund av eget val (§§ 25-27) är endast berättigade till skolskjuts om de uppfyller skollagens krav på skolskjuts till följd av skolvägens längd, trafikförhållanden, funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet och om skolskjuts kan anordnas av kommunen utan organisatoriska eller ekonomiska hinder.
Utgångspunkten för bedömningen av huruvida anordnandet av skolskjuts i dessa fall kan få ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen ska göras utifrån vilken skyldighet och därmed kostnad kommunen hade haft ifall eleven valt att gå i den skola som han eller hon placerats i. Om skolskjutsen till den av eleven valda skolan är dyrare än vad det skulle ha varit i placeringsskolan saknas rätt till skolskjuts. Motsvarande bedömning görs med beaktande av de organisatoriska svårigheter som kan uppkomma.
Grundsärskolan med offentlig huvudman
Elever i grundsärskola med offentlig huvudman har enligt skollagen 11 kap 31 § rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem, till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållande, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Fristående grundskola inom kommunen
Hemkommunen ska enligt skollagen 10 kap 40 § anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som gäller för elever som valt en annan kommunal skolenhet än där kommunen annars skulle ha placerat eleven (placeringsskolan) och om skolskjuts kan anordnas av kommunen utan organisatoriska eller ekonomiska hinder.
Riktlinje.
Som placeringsskola ska för elev i fristående skola närmast elevens hem belägna kommunala skola betraktas som placeringsskola om inget annat fastställts av kommunen.
Fristående grundskola utanför kommunen
För elever som går i fristående skolor utanför kommunen föreligger inte rätt till skolskjuts.
Skolplacering av personliga skäl
En elev som med anledning av personliga skäl (10 kap §25) går i en annan grundskola i en annan kommun, och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har enligt skollagen 10 kap 33 § rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.
Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.
Elever med växelvis boende
Enligt skollagen 10 kap 32§ har elever rätt till skolskjuts från hemmet eller en plats i nära
anslutning till hemmet om förutsättningarna i lagen är uppfyllda. När barn till separerade föräldrar med gemensam vårdnad bor lika mycket hos båda föräldrarna och med längre varaktighet brukar man tala om växelvis boende. Systemet med gemensam vårdnad och växelvis boende är förankrat i lagstiftningen som ett sätt att se till att barnets behov av en nära och god kontakt med båda
föräldrarna kan tillgodoses. Då det tillämpas får det berörda barnet anses ha två likvärdiga hem och rätten till skolskjuts prövas på vanligt sätt utifrån elevens placeringsskola i vardera fallet.
Riktlinje.
Som placeringsskola ska för elev i kommunal skola närmast elevens hem belägna kommunala skola betraktas som placeringsskola om inget annat fastställts av kommunen.
Överklagande av beslut om skolskjuts
Kommunens beslut om skolskjuts kan normalt överklagas genom
förvaltningsbesvär. Förvaltningsbesvär innebär att domstolen gör en fullständig överprövning av kommunens beslut där även skälighets- och lämplighetsbedömningar som har gjorts av kommunen kan bli föremål för prövning.
Förvaltningsbesvär gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skola än den kommunen annars skulle ha placerat dem i eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27 § §.
Samma sak gäller överklagande vid växelvis boende. Beslut i dessa fall kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Laglighetsprövning innebär att domstolen gör en överprövning av kommunens beslut utifrån om beslutsprocessen har gått rätt till.
De enskilda detaljerna i själva beslutet bedöms inte.
Villkor för att få skolskjuts
Eleven ska:
- vara folkbokförd i Karlskoga kommun
- vara inskriven i förskoleklass, grundskolan eller grundsärskolan
- ha en hemadress som normalt ligger inom placeringsskolans upptagningsområde - ha en skolväg som normalt överstiger nedan angivna kilometerantal
- ha en skolväg som under hela eller delar av året enligt kommunens bedömning ej uppfyller säkra trafikförhållanden
- ha möjlighet att få funktionsnedsättning, särskilda skäl eller övriga omständigheter beaktade kring rätten till skolskjuts
- som elev i särskolan anses ha kommunen som upptagningsområde Skolvägens längd
För att, som ett av flera kriterier, vara berättigad till skolskjuts utgör avståndet mellan elevens folkbokföringsadress, eller därmed likställt hem, och skolan en del i bedömningen om skolskjuts ska erbjudas eller inte.
Elever i Karlskoga kommun har, vad gäller skolvägens längd, rätt till skolskjuts till grundskola och grundsärskola om avståndet mellan hemmet och skolan minst uppgår till:
Årskurs F-3 3 km Årskurs 4-6 4 km Årskurs 7-9 5 km
Denna rätt till skolskjuts kan också gälla även om skolvägen inte uppnår dessa avstånd om skolvägen av kommunen genom beslutad Trafiksäkerhetskarta (se Trafikförhållanden) bedömts som trafikosäker under hela eller delar av året för åldersmässigt olika elevgrupper.
Avståndsmätning
Skolvägen, d.v.s. den kortaste gångbara vägen till skolan, mäts efter den lämpligaste gång-, cykel- eller bilvägen.
Det IT-verktyg som Länstrafiken använder för uppmätning av skolvägens längd ska anses uppfylla kravet på en korrekt och för samtliga elever likvärdig mätmetod.
Länstrafikens uppmätning enligt denna mätmetod ska, som ett av flera kriterier, ligga till grund för Länstrafikens och kommunens beslut om rätt till skolskjuts.
Andra omständigheter kring rätt till skolskjuts
Bedömning kring rätten till skolskjuts ska utöver skolvägens längd också göras
- om skolvägens trafikförhållanden av kommunen bedöms som farlig under hela eller del av året
- kring andra särskilda omständigheter
- vid sjukdom eller funktionsnedsättning som påtagligt försämrar elevens rörelseförmåga och därmed elevens möjlighet att själv ta sig till skolan.
Vinterskolskjuts
Under vinterhalvåret kan s.k. vinterskolskjuts beviljas om vägen, som normalt av kommunen bedöms som trafiksäker, av kommunen bedöms vara trafikfarlig.
Anledningen för denna avsevärda nedsättning av trafiksäkerheten kan bero på att vägbredden minskar på grund av oplogade vägrenar eller att sikten för annalkande fordon nedsätts av mörker.
Tiden för vinterskolskjuts gäller normalt perioden 1 oktober – 31 mars, men kan också bedömas med hänsyn till förhållandena under det enskilda året.
Föräldrars ansvar då skolskjuts inte erbjuds
Även om avståndet till skolan understiger avståndet för rätten till skolskjuts, kan det i vissa fall vara mindre lämpligt att eleven ensam förflyttar sig från hemmet till skolan och åter. Eftersom föräldrarna i det läget ansvarar för att eleven kommer till skolan förutsätts att vårdnadshavarna i sådana fall skjutsar eller följer eleven.
Trafikförhållanden
På grund av trafiksäkerhetsmässiga skäl, vilket bedöms utifrån hastighetsgräns, vägens bredd och beskaffenhet, om särskild gång- och cykelväg finns, siktförhållanden, fordonsmängd, trafikarbete eller andra omständigheter, kan elev beviljas skolskjuts utan hänsyn till skolvägens längd. Det kan vara en påtagligt besvärlig och riskfylld skolväg.
Vid bedömning av trafikförhållanden avgörs om det finns en förhöjd risk för olycka. Bedömningen görs efter hur säkert ett barn i sällskap med en vuxen bedöms kunna ta sig till och från hållplats samt röra sig utmed aktuell vägsträcka.
Bedömningen av vägens beskaffenhet och särskilda risker görs gemensamt av kommunens skolskjutsansvarige, ansvarig trafikingenjör och i samverkan med kommunens trafikassistent. I förekommande fall görs bedömningen tillsammans med skolskjutsentreprenören.
Vid tveksamheter görs en förfrågan hos trafikverket, polisen eller annan som bedöms ha uppgifter angående trafiksäkerheten på den aktuella vägen.
Med utgångspunkt från prejudicerande domslut gällande Karlskoga kommun gör kommunen och Länstrafiken inför varje nytt läsår, senast 1 mars,
− en kartgenomgång (Trafiksäkerhetskarta) var dessa bedömda tätortsnära trafikfarliga vägavsnitt, som i normalläget inte medges med skolskjuts, är lokaliserade,
− en bedömning av om trafikfarligheten gäller under hela läsåret resp. under den mörka årstiden 1 okt -31 mars,
− en bedömning av trafiksäkerheten i förhållande till ”normal” trafikmognad hos barn med olika ålder i intervallen årskurserna F-3, 4-6 och 7-9.
Gjord bedömning beslutas av kommunen läsårsvis.
Riktlinje för fattande av skolskjutsbeslut i vilket dåliga trafikförhållanden särskilt ska beaktas, ska i normalfallet vara att
− en skolväg som utifrån beslutad Trafiksäkerhetskarta bedöms trafikfarlig under hela eller delar av läsåret, och med hänsyn till elevens ålder, utgör grund för beslut om skolskjuts antingen hela läsåret eller vintertid.
Finns möjlighet till skolskjuts med linjetrafik under säkra trafikförhållanden ska detta prioriteras. I annat fall måste särskilt upphandlad skolskjuts anvisas.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning hos en elev är en annan omständighet som kan motivera att skolskjuts ordnas. Det ankommer på vårdnadshavaren att bifoga relevant underlag för bedömningen, till exempel medicinskt utlåtande från läkare. Intyget ska styrka behov och varaktighet av skolskjuts.
En funktionsnedsättning kan anses ha en viss varaktighet om den varar mer än 12 veckor.
Vid kortvarig funktionsnedsättning på grund av olycksfall ska olycksfallsanmälan och läkarintyg sändas till kommunens försäkringsbolag, som tar beslut om tillfällig resa vid olycksfall.
Vid kortvarig funktionsnedsättning på grund av andra medicinska skäl ska elev som har egen sjuk- och olycksfallsförsäkring i första hand ta kontakt med sitt försäkringsbolag för kostnadsersättning för sådana tillfälliga resor. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar i andra hand för dessa resor efter ansökan på grund av särskilda skäl och mot uppvisande av läkarintyg från behandlande läkare kring behovet av skolskjuts på grund av den medicinska bedömningen.
Annan särskild omständighet
En elev kan ha behov av skolskjuts på grund av någon annan särskild omständighet än vad som ovan angetts. Även om avståndet mellan bostaden och skolan, trafikförhållandena, elevens ålder eller funktionsnedsättning inte berättigar till skolskjuts kan således någon annan omständighet finnas som motiverar att skolskjuts ordnas.
Växelvist boende
Med växelvist boende avses att elev bor i princip lika mycket hos vardera vårdnadshavare på två adresser. Båda vårdnadshavarna har gemensam vårdnad för eleven. De båda adresserna skall vara vardera vårdnadshavares folkbokföringsadress varav den ena ska vara elevens. Det växelvisa boendet skall vara förordnat i dom, fastställt i ett av myndighet godkänt avtal eller på annat skriftligt sätt ha överenskommits mellan vårdnadshavarna.
Elevens skolskjutsrättighet vid växelvis boende bedöms utifrån:
- att avtal om det växelvisa boendet, förordnat i dom, fastställt i ett av myndighet godkänt avtal eller enligt annan skriftlig överenskommelse mellan vårdnadshavarna, vid
kommunens bedömning om rätt till skolskjuts ska kunna uppvisas efter särskild begäran - att båda föräldrarna bor i Karlskoga kommun
- att eleven ska vara folkbokförd på den ena adressen - att eleven går på placeringsskolan
- att reglerna om skolvägens längd, trafikförhållanden, funktionsnedsättning, elevens särskilda skäl eller andra omständigheter beaktats
- att skolskjutsen som regel gäller för jämn respektive ojämn vecka för vardera hemadressen - att skolskjutsen som regel avser hel vecka (måndag-fredag till/från skolan)
- att det växelvisa boendet har en varaktighet som ligger fast under läsåret.
- elevens utnyttjande av skolbarnsomsorg (fritidshem)
- rättighet utifrån skollagen att gå kvar läsåret ut respektive sista årskursen ut på den skola där eleven börjat. Detta innebär ingen fortsatt rätt till tidigare beviljad skolskjuts utan förnyad ansökan på grund av särskilda skäl måste göras.
Till ansökan ska vistelseschema hos respektive vårdnadshavare skickas med.
Annan skola eller fristående skola
Elever som väljer att gå i en annan kommunal grundskola, än den som kommunen har eller skulle ha anvisat, garanteras inte fri skolskjuts.
Huvudregeln vid skolskjuts är att kommunen ska ordna kostnadsfri skolskjuts till och från den skola som kommunen har placerat eleven i.
Kommunen kan dock ibland vara skyldig att anordna skolskjuts även för elever som går i fristående skolor inom kommunen eller i en annan
kommunal skola än den som kommunen skulle ha placerat eleven i. Det här gäller dock bara om skolskjutsen är organiserad på ett sådant sätt att en elev utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen kan erbjudas skolskjuts till och från en annan skola, kommunal eller fristående, än den han eller hon skulle ha placerats i.
Bedömningen av om anordnandet av skolskjuts i dessa fall kan få ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen ska göras
utifrån vilken skyldighet kommunen skulle ha haft om eleven hade valt att gå i den skola som han eller hon skulle ha placerats i.
Ansökan om skolskjuts
Ansökan om skolskjuts för elev inskriven i kommunal grundskola (ej särskolan) eller fristående skola inför det kommande läsåret ska göras till Länstrafiken senast 1 mars.
Ansökan ska innehålla
- uppgifter om ev. växelvist boende
- uppgifter om dåliga trafikförhållanden dvs ansökan om s.k. vinterskolskjuts - uppgifter om planerat behov av fritidshem hel- eller deltid.
- uppgifter kring en elevs funktionsnedsättning (gäller ej elev i särskolan) som innebär behov av skolskjuts även om avståndsgränser ej uppfylls. Läkarintyg med förtydligande av vilket behov av skolskjuts funktionsnedsättningen innebär ska bifogas ansökan.
- uppgifter kring någon annan särskild omständighet som innebär behov av skolskjuts även om avståndsgränser ej uppfylls.
För elev som av rektor skrivs in vid rektors grundskola under läsårets gång ansöker vårdnadshavare i samverkan med rektor för aktuell skola om skolskjuts i samband med inskrivningstillfället. Ansökan sänds av vårdnadshavare till Länstrafiken.
För elev inskriven i grundskolan eller vid fristående skola som under läsåret får ändrade förhållanden ska ny ansökan eller ändrad ansökan om skolskjuts göras av vårdnadshavare till Länstrafiken i god tid (minst 2 veckor) före de förändrade förhållandena för att ny eller förändrad skolskjuts ska kunna garanteras då förändringarna skett.
Ansökan om behov av skolskjuts för asylelever och/eller asylelever som beviljats
uppehållstillstånd och som skolplacerats på annan kommunal skola än den närmast hemmet belägna kommunala skolan görs av rektor på mottagande skola till barn- och
utbildningsförvaltningen för beslut i samband med inskrivningen av eleven. Ett samlat
skolskjutsbeslut för dessa elever inför det kommande läsåret skickas av förvaltningen i samverkan med berörda rektorer till Länstrafiken senast 1 mars.
För asylelev som av rektor skrivs in vid rektors grundskola under läsårets gång ansöker vårdnadshavare i samverkan med rektor för aktuell skola om skolskjuts i samband med inskrivningstillfället. Ansökan sänds av barn- och utbildningsförvaltningen för beslut och för vidare befordran till Länstrafiken.
Övrigt om ansökan
- För att ansökan ska behandlas ska den vara fullständig. Ofullständig ansökan som efter begäran till vårdnadshavare om kompletterande uppgifter ändå inte blir fullständig kommer inte att handläggas.
- Ansökan om skolskjuts under innevarande läsår kan endast göras vid flyttning, ändrade familjeförhållanden eller andra särskilda omständigheter.
- Beslut om skolskjuts gäller för det aktuella skolåret. Rätten till skolskjuts prövas inför varje nytt läsår.
- Om förhållanden, som legat till grund för rätt till skolskjuts, förändras under skolåret ska en omprövning av rätten till skolskjuts göras.
- Vårdnadshavaren ansvarar i förekommande fall för att eleven kommer till och från skolan tills dess att kommunen fattat beslut kring en ansökan om skolskjuts.
Ansökan om skolskjuts för elever i grundsärskolan och träningsskolan
Det individuella behovet av skolskjuts för elever i grundsärskola inklusive träningsskola beslutas av rektor för grundsärskola och träningsskola i samverkan med föräldrar och skolverksamheten senast 1 mars och tillsänds av rektor till Länstrafiken.
- Till behovsbeslutet ska fogas av rektor beslutat Transportbehovsdokument där varje särskoleelevs individuella transportbehov t.ex. rullstol, medföljare, packning mm för en trafiksäker skolskjutstransport framgår.
Rektors bedömning och beslut av elevens individuella skolskjutsbehov ska utgå från skolvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
För elev som skrivs in i grundsärskolan inkl träningsskolan under läsårets gång beslutar rektor för särskola och träningsskola elevens behov av skolskjuts i samband med inskrivningstillfället. Beslut tillsänds Länstrafiken tillsammans med Transportbehovsdokument för den aktuella eleven.
Skolskjuts kan erbjudas på olika sätt.
Skolskjuts i Karlskoga kommun anordnas genom att skolskjutsberättigade elever
1. tilldelas busskort som gäller på aktuell kollektivtrafiklinje för elever såväl på landsbygden som i tätorten.
2. tilldelas särskilt upphandlad skolskjuts för elever på landsbygden av trafiksäkerhetsskäl.
3. tilldelas anpassad skolskjuts, motsvarande färdtjänst, på grund av funktionsnedsättning för elever såväl på landsbygden som i tätorten.
Barns rätt till skolskjuts prövas utifrån skollagens krav och de olika riktlinjer som finns i Skolreglementet utifrån barnets individuella behov.
Hur skolskjutsen utförs bestäms av Länstrafiken och kommunen utifrån vad som bedöms vara optimalt utifrån ekonomi, trafiksäkerhet och kommunens eventuella organisatoriska och/eller ekonomiska svårigheter.
Busskort. Förlust av busskort
- Elev som är berättigad till busskort erhåller kostnadsfritt ett sådant av skolan.
- Busskort som förlorats, eller på grund av oaktsamhet som gjort att busskortet slutat
fungera, ersätts av skolan mot en administrativ avgift på 100 kr vid första tillfället och 200 kr vid andra tillfället.
- Vid upprepad förlust, eller på grund av oaktsamhet som gjort att busskortet slutat fungera, mister eleven rätten till förnyat busskort då den kostnadsfria förmånen redan utgått till eleven.
- Rätten till förnyat busskort kan prövas särskilt via barn- och utbildningsförvaltningen.
Ansökan görs enligt särskilda skäl med angivande om orsaken.
- Elev som inte längre uppfyller fastställda kriterier för skolskjuts på grund av byte av adress eller dylikt ska omedelbart (senast inom 14 dagar) återlämna busskortet till skolan. Elev som trots anmaning att återlämna busskortet inte gör det kommer via vårdnadshavaren, efter anmälan från skolan till barn- och utbildningsförvaltningen, att debiteras den kostnad som kommunen har för den tid då busskortet kan användas.
Särskilt upphandlad skolskjuts
I de fall då allmän kollektivtrafik inte kan nyttjas, ordnar kommunen skolskjuts genom särskilt upphandlade skolskjutsar.
Skolskjuts med särskilt upphandlad skolskjuts samordnas av Länstrafiken Region Örebro län i samverkan med skolskjutsentreprenören. Fordonen är dimensionerade efter antalet barn som är berättigade till skolskjuts. Detta medför att resa till och från skolan ska ske med de turer som anvisats.
För Länstrafikens och entreprenörens möjligheter att planera skolskjutsar inför läsåret på bästa sätt är det nödvändigt att alla elevers rätt till skolskjuts är fastställd av Länstrafiken och kommunen i god tid före läsårets början och i tidsmässig och innehållslig enlighet med de avtal som gäller mellan
kommunen och Länstrafiken.
Anpassad skolskjuts särskolan
I de fall då allmän kollektivtrafik, eller särskilt upphandlad skolskjuts, inte kan nyttjas av elev i särskolan ordnar kommunen via Länstrafiken skolskjuts genom anpassad skolskjuts.
Rektor för särskola och träningsskola beslutar i samverkan med föräldrar och skolverksamhet behovet av anpassad skolskjuts för särskoleelever.
Till rektors beslut om behov av anpassad skolskjuts för särskoleelever ska bifogas ett
Transportbehovsdokument som anger varje elevs alla nödvändiga hjälpmedel, ev. medföljare och annan utrustning som ska medfölja skolskjutsen.
Hållplatser
Hållplatser fastslås av barn- och utbildningsförvaltningen på förslag av Länstrafiken och skolskjutsentreprenörer för linjetrafiken, särskilt upphandlad eller anpassad skolskjuts.
Hållplatsen anvisas med hänsyn till trafikförhållanden.
Elever ska inte ha längre än 2 km till anvisad hållplats.
Elevens vårdnadshavare ansvarar för eleven på vägen mellan bostad och skolskjutshållplats.
Väg till/från hållplats är en del av skolvägen och ska ha, av kommunen bedömda, säkra trafikförhållanden.
Under hela läsåret eller enbart under vinterhalvåret kan skolskjuts eller s.k. vinterskolskjuts, enligt särskilt beslutad Trafiksäkerhetskarta, beviljas med linjetrafik eller särskilt upphandlad skolskjuts om vägen till/från hållplats, som normalt av kommunen bedöms som trafiksäker, av kommunen bedöms vara trafikfarlig och även om gällande avståndsgränser till skolan ej är uppfyllda.
Enskild väg
Skolskjuts trafikerar enskild väg endast om denna är av sådan kvalité att - normal hastighet (minst 30 km/tim) kan hållas
- avtalade körtider kan hållas
- det inte föreligger risk för att passagerare eller fordon skadas
- vägen, då vinterväglag råder, hålls framkomlig genom sandning och plogning Ramschema
Skolskjuts anordnas i anslutning till skoldagens början och slut. För varje årskurs och skola upprättas ett ramschema och utifrån detta bestäms tiderna för skolskjuts.
Årligen senast 15 februari inlämnas till barn- och utbildningsförvaltningen ett årskursvist sammanhållet ramschema för den aktuella skolan för det kommande läsåret av rektor.
Det lämnade ramschemat ska då också innehålla information om start- och stopptider för de skoldagar som avviker från det normala årskursvisa schemat under läsåret t.ex. lovdagar, studiedagar, terminsstarts- och skolavslutningsdagar.
Ändringar av skolskjuts på grund av ramschemaändringar under läsåret beställs och betalas av rektor.
Väntetider
Väntetid är den tid som räknas från skolskjutsens ankomst till skolan till lektionens början samt från lektionernas slut till avfärd från skolan. Väntetiderna avser skolans start- och sluttid enligt angivet årskursvist ramschema och inte varje enskild elevs start- och sluttid enligt elevens individuella schema.
Väntetiden eftersträvas att minimeras i möjligaste mån, och bör inte sammanlagt vara mer än en timme per skoldag.
Samordning av skolskjutsarna medför att väntetider förekommer.
Restid
Med restid avses här tid i fordonet. Vid planeringen bör för F-6 inte 60 minuter per tur överskridas och för 7-9 inte 90 minuter per tur.
För särskolans inkl träningsskolans elever bör väsentligt kortare restider generellt eftersträvas.
För att minska särskolans resp. träningsskolans elevers restid bör skolverksamheten dessutom anpassa olika elevers schemastart- och schemastopptider så att elevens restid till och från hemmet eller fritidshemsvistelse minimeras.
Fritidshem Heltid
Elev som är inskriven inom kommunal eller fristående skolbarnsomsorg på skolans fritidshem har normalt inte rätt till skolskjuts.
Normalt ansvarar föräldrar för barnets skjutsning till respektive från skolan.
Detta förhållande gäller normalt då eleven utnyttjar fritidshemmet heltid antingen före eller efter eller både före och efter skoldagen.
Med heltid på skolans fritidshem menas att eleven utnyttjar fritidshemmet alla veckans skoldagar både före och efter elevens schemalagda skoldag.
Deltid
Om eleven är inskriven inom kommunal eller fristående skolbarnsomsorg men endast har omsorgsbehov deltid i fritidshemmet gäller rätt till skolskjuts endast de tillfällen då eleven inte utnyttjar fritidshemmet.
Fritidshemsvistelsen deltid kan gälla under en eller flera veckodagar med fritids både före och efter skoldagen eller med fritids bara före eller efter elevens schemalagda skoldag.
Normalt gäller regeln att då fritidshem utnyttjas finns inte rätt till skolskjuts.
Riktlinje:
Beslutstillämpning av dessa deltidsregler är enligt följande:
• Om rätt till skolskjuts medges för elev med deltidsvistelse i fritidshem inom den
kommunala skolan med särskilt upphandlad skolskjuts (linjebuss –se nedan) kan skolskjuts i planeringsprocessen tilldelas enskild elev efter elevens ännu ej redovisade behov. Detta kan planeringsmässigt innebära en tilldelning av skolskjuts till/från skolan under upp till alla skoldagar utan krav på redovisning av fritidshemsschema om kommunen därmed inte bedöms åsamkas organisatoriska eller ekonomiska svårigheter (t.ex. ökade kostnader) på grund av detta.
Riktlinje för fattande av skolskjutsbeslut ska i normalfallet vara att kommunen normalt inte åsamkas organisatoriska eller ekonomiska svårigheter kring denna tillfälligt utökade skolskjutsrätt på heltid för deltidsbarn på fritidshem.
När elevens skolomsorgsschema vid höstterminens start är känt utgör det grunden för elevens faktiska rätt till skolskjuts då fritidshemmet ej utnyttjas.
• För elev i fristående skola gäller samma bedömning vad gäller rätt till skolskjuts vid deltidsvistelse i friskolans fritidshem och med särskilt upphandlad skolskjuts (ej linjebuss) som för elev i den kommunala skolan. I övrigt gäller särskilda krav på rätt till skolskjuts för elev i fristående skolverksamhet.
• Om rätt till skolskjuts medges för elev med deltidsvistelse i fritidshem inom den
kommunala skolan med busskort på Länstrafikens landsbygds- och/eller tätortstrafik gäller att busskortet kan utnyttjas fritt då behov av skolskjuts föreligger. Detta beror på att utdelat busskort gäller för resor under alla skoldagar under läsåret för resor till och från skolan, mellan klockan 04.30 och 18 på helgfria vardagar utanför skolloven.
Användning av utdelat busskort under upp till veckans alla skoldagar åsamkar inte kommunen några ytterligare organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.
• För elev i fristående skola gäller samma bedömning vad gäller rätt till skolskjuts vid deltidsvistelse i friskolans fritidshem antingen med särskilt upphandlad skolskjuts eller med tilldelat busskort på Länstrafikens landsbygds- och/eller tätortstrafik som för elev i den kommunala skolan . I övrigt gäller särskilda krav på rätt till skolskjuts för elev i fristående skolverksamhet.
Elev som vistas på fritidshem inom ramen för skolans tillsynsansvar Regleringen av skolskjutsens ankomst- och avgångstider utgår från en skolas årskursvisa
ramschematid. Den årskursvisa ramschematiden anger den maximala skoldagsschematid som åtgår för att garantera undervisningstiden för varje elev, klass och årskurs.
En enskild elevs individuella skolschema kan avvika från skolans angivna årskursvisa
schemaramtid och därför kan kortare eller längre väntetider uppstå för eleven mellan skolskjutsens ankomst till skolan tills dess skoldagen börjar respektive mellan skoldagens slut tills dess
skolskjutsen avgår.
Inom ramen för skolans tillsynskrav kan eleven erbjudas vistelse inom skolans särskilt anordnade pedagogiska verksamhet (t.ex. läxläsning m.m.), delta i skolans fritidsverksamhet eller på annat sätt erbjudas tillsyn inom skolans ansvar.
Vistelse på skolans fritidshem inom ramen för skolans tillsynskrav i samband med väntan från eller till skolskjuts ska inte påverka elevens rätt till skolskjuts. Vistelse på skolans fritidshem i detta fall utgår från skolans tillsynsansvar och inte från föräldrarnas barnomsorgsbehov.
Samma regler kring detta gäller både kommunal och fristående skolverksamhet.
Vårdnadshavarens ansvar
- Vårdnadshavaren har ansvaret för eleven på dennes väg från/till hemmet till/från skolan, om rätt till skolskjuts ej föreligger, eller till/från skolskjutshållplatsen och under den tid som eleven uppehåller sig där.
- Vårdnadshavaren har ansvar för att eleven kommer i tid till skolskjutsen. Om eleven missat skolskjutsen har vårdnadshavaren ansvaret för att eleven kommer till/från skolan.
- Vårdnadshavaren har ansvar för att eleven, i det fall eleven inte kan åka den ordinarie skolskjutsen pga akut sjukdom under skoldagen, kommer till hemmet.
- Vårdnadshavaren ansvarar för att avboka skolskjuts till skolan om skjutsen inte ska användas.
- Vårdnadshavaren ansvarar för att medverka till att eleven använder bussbälte och att eleven följer skolskjutsförarens anvisningar om säkerhet och ordning.
- Vårdnadshavaren ansvarar för att förbereda och träna eleven på att klara sin skolväg på ett så säkert sätt som möjligt.
- Efter skoldagen ska kommunen anses ha överlämnat ansvaret till vårdnadshavarna när eleven på överenskommen tid går från fritidshem eller från skolan, om rätt till skolskjuts ej föreligger, eller när eleven stiger av skolskjutsen vid skolskjutshållplatsen.
- Vårdnadshavaren har inte rätt att ändra tider, färdväg, platser för på- och avstigning eller annat som har att göra med skolskjutsens utförande.
Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för
- elevens säkerhet mellan uppsamlingsplats/hållplats och skola - eleven under skoltid
- elevens väntetid på skolan och vid skolans uppsamlingsplats/hållplats
- elev under färden med skolskjuts även om detta ansvar är överlämnat till skolskjutsentreprenören och föraren under färd
- att i samverkan med rektor, Länstrafiken och skolskjutsentreprenör vid varje läsårsstart utbilda skolskjutseleverna om vad som gäller före, under och efter transporten och även öva utrymning vid olycka eller brand.
Skolskjutsentreprenörens ansvar Skolentreprenören och föraren ansvarar för
- säkerheten under skolskjutstransporten
- att gällande ordningsregler och trafikbestämmelser följs under färd
- att gällande övriga säkerhetskrav enligt skolskjutsavtalet med Länstrafiken Region Örebro län fullgörs.
Ordningsfrågor
Om föraren anser att trafiksäkerheten hotas på grund av elevs uppträdande har föraren rätt att stanna fordonet och vidtaga sådana lämpliga åtgärder att förhållandena kan anses säkra.
Elev som uppför sig så att säkerheten hotas kan inte avstängas från rätten till skolskjuts, men ska efter beslut av rektor, åtföljas av förälder eller annan vuxen till förbättring skett.
Elev som vållat skada i fordonet är ersättningsskyldig enligt gällande skadeståndsrätt.
Kamrater, som ej har rätt till skolskjuts på den aktuella skolskjutsturen, får ej medfölja i skolskjutsen.
Större bagage såsom cyklar, skidor etc. får inte tas med i skolskjutsen.
Giltighetstid
Riktlinjerna, Skolskjutsreglemente Karlskoga kommun, ska med avseende på
- Tidpunkter för ansökan, ramscheman från rektor och kommunens övriga administrativa rutiner gentemot Länstrafiken gäller fr.o.m. då beslut fattats av barn- och
utbildningsnämnden 2015-12-14.
- genomförandet gäller fr.o.m. höstterminen 2016 och fortsättningsvis till annat beslut fattas av barn- och utbildningsnämnden.
Force majeur
Om eleven missat skolskjutsen är det vårdnadshavarens ansvar att se till att eleven kommer till eller från skolan. Anledningen till sådan miss ska av säkerhetsskäl utredas av skolan i samverkan med vårdnadshavaren för att undvika upprepning.
Om föraren av skolskjutsfordonet bedömer att transporten, på grund av väderlek, vägens skick med mera inte kan utföras på ett trafiksäkert sätt kan skolskjutsen ställas in. Ersättningsskjuts anordnas inte i dessa fall.
Överklagande
Beslut om skolskjuts kan överklagas skriftligen till Förvaltningsrätten. Överklagandet skickas till den myndighet som fattat beslutet, det vill säga Barn- och utbildningsförvaltningen, Karlskoga kommun, 691 83 Karlskoga.
I överklagandet ska framgå:
- att det är ett överklagande
- vilket beslut som överklagas
- vilken ändring som begärs i beslutet
Överklagandet ska ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet.
Kommunen kontrollerar om överklagandet har kommit in i rätt tid och bedömer om beslutet ska omprövas. Har överklagandet inkommit för sent avvisas överklagandet. Omprövar kommunen beslutet, får den klagande ett nytt beslut. Omprövas inte beslutet av kommunen skickas
överklagandet vidare till Förvaltningsrätten.
Skolskjuts är inte:
- Tillfälliga resor mellan hem och skola t.ex. vid olycksfall. Kommunens försäkringsbolag ansvarar för dessa resor mot uppvisande av läkarintyg kring behovet av skolskjuts på grund av den medicinska bedömningen..
- Tillfälliga resor mellan hem och skola t.ex. vid planerade operationer eller annan tillfällig medicinsk omständighet som inte täcks av kommunens försäkringsbolag. Elev som har egen sjuk- och olycksfallsförsäkring ska i första hand ta kontakt med sitt
försäkringsbolag för kostnadsersättning för sådana tillfälliga resor. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar i andra hand för dessa resor efter ansökan på grund av särskilda skäl och mot uppvisande av läkarintyg från behandlande läkare kring behovet av skolskjuts på grund av den medicinska bedömningen.
- Självskjuts. Resor mellan hem och skolbarnsomsorg (fritidshem, pedagogisk omsorg) eller resor mellan hem och skola då skolskjuts ej erbjuds. Vårdnadshavaren ansvarar för dessa resor.
- Omsorgsresor. Resa mellan kommunal skolbarnsomsorg och Nattis.
Barn- och utbildnings-förvaltningen beslutar på barn- och utbildningsnämndens delegation om dessa resor. Särskild ansökan ska av förälder göras senast 1 mars till Länstrafiken.
Arbetsschema ska lämnas till Länstrafiken senast två veckor före behovet av omsorgsresa finns.
Ändring av arbetsschema och därmed ändrat behov av omsorgsresa ska göras snarast möjligt då arbetsschemaändring är känd av vårdnadshavaren.
- Förvaltningsresor. Normalt ansvarar föräldrarna för en elevs resor till och från fritidshem.
Ett undantag från regeln görs när det gäller funktionsnedsättning för en elev som går i särskolan. Eleven erbjuds då resa (en så kallad förvaltningsresa) mellan fritidshem och exempelvis hemmet. Förvaltningsresa är inte detsamma som skolskjuts eller färdtjänst, utan en helt egen typ av resa som är unik för Karlskoga kommun som
samhällsbyggnadsnämnden beslutade om 2007. Förvaltningsresa beställs dock på samma sätt som färdtjänst, hos Länstrafiken. Men först måste man ansöka om förvaltningsresa hos Samhällsbyggnadsnämnden, Karlskoga kommun och därefter skicka schemat till
Länstrafiken. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för dessa resor. I annat fall ansvarar vårdnadshavaren för dessa resor.
- Aktivitetsresor till simhall, studiebesök, teaterbesök m.m. Skolverksamheten ansvarar själv för dessa resor.
- Verksamhetsresor till och från annan skola/lokal för undervisning i slöjd, idrott,
hemkunskap m.m. Skolverksamheten, grundskolan och grundsärskolan, ansvarar själv för dessa resor.
