Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i
kommunens
särskilda boenden 2013
Jerry Mähler, verksamhetschef HSL
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND ... 3
1.1 Utökat patientinflytande ... 3
1.2 Årlig patientsäkerhetsberättelse ... 3
1.3 Ledningssystem ... 3
1.4 Verksamhetschef enligt § 29 HSL och Medicinskt ansvarig sjuksköterska ... 4
1.5 Samverkan med andra vårdgivare ... 5
2. SAMORDNAD VÅRDPLANERING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING ... 5
2.1 Prator – IT-stöd för samordnad vårdplanering ... 6
3. LÄKARMEDVERKAN ... 6
4. AVVIKELSEHANTERING ... 6
4.1 Vidtagna åtgärder 6
5. LÄKEMEDELSHANTERING ... 7
5.1 Vidtagna åtgärder ... 8
5.2 Läkemedelsgenomgångar ... 8
5.3 Nulägesbeskrivning ... 8
6. HYGIEN ... 9
7. DELEGERING ... 10
8. TRYCKSÅR ... 10
9. VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE – PALLIATIV VÅRD ... 10
10. PALLIATIVA REGISTRET ... 10
11. NUTRITION ... 10
12. MEDICINTEKNISKA PRODUKTER ... 11
13. VÅRD OCH OMSORG AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ... 11
13.1 BSPD - beteendemässiga och psykiska symptom vid demens 11
14.FALL OCH FALLSKADOR 12
14.1 SENIOR ALERT 12
15.REHABILITERING 12
16. REHABILITERING MUNHÄLSA ... 12
17. INKONTINENS... 13
18. DOKUMENTAION ... 13
19. HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER ... 13
20. ÖVERTAGANDE AV HEMSJUKVÅRD 13
21 SAMMANFATTNING 14
22 MÅL OCH STRATEGIER 15
23. ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN 16 ...
1. BAKGRUND
Vårdgivaren Sollefteå kommun är enligt § 3 patientsäkerhetslagen skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete samt upprätta ledningssystem som möjliggör
kvalitetssäkring, egenkontroll och uppföljning av verksamheten.
Vårdgivaren har ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård.
Planeringen av insatser ska utgå från individens uppfattning om sin egen hälsa, välbefinnande och sina behov av insatser. Alla ska få den vård och behandling som är ordinerad av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast och ingen ska skadas på grund av brister i verksamheten.
Lagen innebär vidare att ansvarssystem inom hälso- och sjukvården reformeras.
Disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen, som får möjlighet att rikta kritik mot yrkesutövare.
Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle. Denna befolkningsutveckling kommer att ställa stora krav på
kommunens framtida hälso- och sjukvårdsinsatser. Det är därför mycket angeläget att så långt det är möjligt arbeta med förebyggande insatser.
1.1 Utökat patientinflytande
Vårdgivaren ska också göra det lättare för patienter och närstående att delta i
patientsäkerhetsarbetet genom att till exempel uppmuntra dem att lämna synpunkter.
Patientens klagomål ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen utan det räcker att anmäla händelsen.
En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen i sig samt bland annat vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen.
1.2 Årlig patientsäkerhetsberättelse
Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad patientsäkerhetsberättelse – en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år.
Införandet av patientsäkerhetsberättelse förväntas leda till att ett aktivt och systematiskt patientsäkerhetsarbete utförs inom särskilda boenden såsom förebyggande riskanalyser där bland annat fallskadeprevention ingår.
1.3 Ledningssystem
Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges.
Ett välplanerat ledningssystem förbättrar kvaliteten i hälso- och sjukvården och optimerar organisationens interna funktioner.
Vård- och äldreförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter beskriver syftet med kvalitetsarbete enligt följande:
Bidra till att medborgarnas behov av service och stöd tillgodoses.
Skapa förutsättningar för ett kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete.
Bedrivas systematiskt.
Vara en integrerad del i det dagliga arbetet.
Utgångspunkten i äldreomsorgens kvalitetsarbete är att arbeta systematiskt utifrån förvaltningens övergripande ledningssystem.
God kvalitet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de lagar, förordningar och föreskrifter som beslutas samt att de:
Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet.
Utifrån en helhetssyn är samordnade och präglade av kontinuitet.
Är kunskapsbaserade och effektivt utförda.
Är tillgängliga och jämlikt fördelade.
Är trygga, säkra och präglade av rättssäkerhet i myndighetsutövningen.
Ledningssystemet för kvalitet ska omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet:
Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Kommunens äldreomsorg kommer under 2014 att prioritera arbetet med att utveckla ledningssystemet. Arbetet kommer att koncentreras på att:
Identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet.
Bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.
Upparbeta rutiner för riskanalyser och egenkontroll.
Revidera och utveckla hanteringen av klagomål och synpunkter samt avvikelser.
Utbilda och utveckla kvalitetsarbetet inom varje chefsområde för att utreda och hantera avvikelser, synpunkter och klagomål inom den egna verksamheten.
1.4 Verksamhetschef enligt § 29 hälso- och sjukvårdslagen och mmedicinskt ansvarig sjuksköterska
Inom hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten.
Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet.
Verksamhetschefen ska svara för att tillgodose hög patientsäkerhet, god kvalitet samt
kostnadseffektivitet. Som vårdgivarens representant ska verksamhetschefen fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården inom särskilda boendeformer. Det är viktigt att
kvalitetsuppföljningar stimulerar verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling.
Syftet med kvalitetsuppföljning är att tillse att:
Vårdtagarna får god och säker vård.
Kommunens riktlinjer för hälso- och sjukvård följs.
Lokala rutiner har upprättats för att säkra vården.
1.5 Samverkan med andra vårdgivare
En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur kommunens vård och omsorg samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i diverse samverkansdokument.
Samverkansavtal gällande läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården.
Hjälpmedelsavtal mellan kommunerna och landstinget.
Riktlinjer för samordnad vårdplanering och informationsöverföring.
Överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget gällande samarbete och samordning.
Riktlinjer för uppsökande tandvård.
Samverkansprojekt i länet för övertagandet av hemsjukvården.
Samverkansforum Bättre liv för sjuka äldre.
Projekt ”Ledningskraft- Så mycket bättre”
2. SAMORDNAD VÅRDPLANERING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING
Vid samordnad vårdplanering (SVPL) överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan och den samordnade vårdplaneringen blir härmed ett av de viktigaste stegen i
vårdkedjan för patienten/vårdtagaren i den gemensamma vård- och rehabiliteringsprocessen.
Grundläggande för all hälsovård, sjukvård och omsorg är att den sker i samråd med patienten och att patientens integritet respekteras. Vårdplaneringen ska resultera i en samordnad
vårdplan som beskriver vilka insatser slutenvård, öppenvård och kommun ska ge patienten i anslutning till utskrivning. Aktuell väsentlig medicinsk information ska medfölja vid
utskrivning. Vid utskrivningen ska dessutom framgå vem som är den patientansvarige läkaren och vårdplanering med berörda aktörer ska vara upprättad före utskrivning.
Tillämpningen av rutinerna för SVPL ska grunda sig på professionalitet, ömsesidig tillit och samförstånd mellan berörda parter. Intentionen är att patienten ska kunna skrivas ut den dag hen inte längre behöver slutenvårdens insatser.
2.1 Prator – IT-stöd för samordnad vårdplanering
Prator fungerar som meddelandehanterare mellan slutenvården, primärvården, psykiatrisk öppenvård och kommunerna.
Systemet innehåller ett antal fasta meddelanden, som skickas mellan de olika aktörerna.
Prator stödjer även processen att ta fram en gemensam vårdplan för patienten efter vistelse hos slutenvården. Vårdplanen kan bevakas genom hela vårdprocessen. Alla parter kan skriva sin del av vårdplanen och justera den elektroniskt. När alla parter justerat vårdplanen är den giltig och tidsstämplad och kan inte ändras.
3. LÄKARMEDVERKAN
Primärvården har ansvar för de läkarinsatser som utförs inom kommunernas särskilda boenden för äldre människor i behov av särskilt stöd enligt gällande samverkansavtal med läkarmedverkan.
Det övergripande avtalet syftar till god tillgänglighet, att vården ska ges på rätt nivå, att den präglas av delaktighet, kompetens och kontinuitet, samarbete och hög servicenivå samt att läkare medverkar i vården så att vårdbehoven hos målgruppen tillgodoses.
Utöver det länsövergripande avtalet finns även lokala överenskommelser för hur personalen ska komma i kontakt med läkare. Rutinen ska vara nerbruten till enheten och de ska vara kända av all berörd personal. Listor med telefonnummer till aktuella läkare skall regelbundet uppdateras.
4. AVVIKELSEHANTERING/PATIENTSÄKERHETSARBETE
All verksamhet inom vården är omfattande och komplex och i vissa avseenden riskfylld.
Målet år att ingen avvikelse ska inträffa som kunnat förebyggas.
En väl fungerande kommunikation mellan vårdpersonal samt mellan vårdpersonal och patient är grundläggande. Patient/närstående ska informeras och göras delaktiga i säkerhetsarbetet.
Avvikelser kan vara relaterade till medicinska behandlingar, omvårdnad, rehabilitering eller medicintekniska produkter. Det kan vara brister i fråga om mänsklig faktor, teknik eller organisation Avvikelser kan också förorsakas av brister i samverkan genom vårdkedjan i vårdens övergångar.
Att rapportera negativa händelser och tillbud är en skyldighet för all hälso- och
sjukvårdspersonal i verksamheten och utgör en av grunderna för förbättrad patientsäkerhet.
En säker och trygg miljö för både patient och anställd uppnås om det finns en gynnsam säkerhetskultur.
Verksamheten dokumenterar samtliga avvikelser i en avvikelsemodul som är kopplad till verksamhetssystemet Procapita. Dessa avvikelser kan exempelvis vara fall, trycksår, vårdskada, vårdrelaterade infektioner.
Resultat:
Sammanlagt har 1134 avvikelser inrapporterats under året.
Utfall 2013 av rapporterade fall: De allra flesta föll utan skada, 202 personer fick blåmärke/skrubbsår, 19 fick fraktur se vidare tabell 14 under punkt fall och fallskador.
Utfall läkemedelsavvikelse: Uteblivna läkemedelsdoser, missade signeringar vid överlämnande av redan iordningställda doser, fel givna läkemedel.
Totalt 186 läkemedels avvikelser (av 145 rapporterade händelser ingen påvisbar personskada).
Läkemedel Vård och behandling
Fall Avvikelser i vårdkedjan 2011
2012 2013
156 188 186
9 9 9
658 715*
930*
9 7 9
*2012 föll 212 personer. 8 personer föll 98 ggr
*2013 föll 232 personer. 14 personer föll 316 ggr.
4.1 Analys/ vidtagna åtgärder
MAS analyserar inkomna och registrerade avvikelser. Inrapporterade avvikelser visar att det finns utrymme för förbättring inom alla områden. Brister i rutiner är den vanligaste orsaken till att fel sker i läkemedelshanteringen. Vanligaste tidpunkt för läkemedelsavvikelse är mellan kl.07.00-09.00 på fm. (61 st.) och mellan kl. 19.00–21.00 (41 st.)
Syftet med avvikelsehanteringen är att förhindra att händelsen upprepas samt att försöka hitta grundorsaken till händelsen. Analysresultaten återkopplas till enheten kontinuerligt i de lokala samverkansträffarna och på respektive enhet för att förebygga liknande situationer och för att förbättra vården till berörda.
En positiv följd av avvikelsehanteringen är att personalens kunskaper om riskfaktorer ökar.
Inga avvikelser har rapporterats till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria.
5 LÄKEMEDEL
Sjuksköterskan har ansvar för hantering av läkemedel i de fall brukaren inte klarar det på egen hand. Genom delegering kan sjuksköterska överlåta administrering av läkemedel till
baspersonal. Läkemedelshantering och de lokala rutinerna måste vara väl kända av all berörd personal. Extern granskning har skett på vissa enheter av receptarier. All hantering av
läkemedel som iordningställande, överlämnade m.m. ska dokumenteras.
5.1 Vidtagna åtgärder
Extern granskning av läkemedelshanteringen visade att det fanns utrymme för förbättringar vilket har åtgärdats och rapporterats till MAS. Exempelvis har ändrade rutiner införts för förvaring av narkotikaklassade läkemedel. Endast mindre förpackningar förvaras i den enskildes medicinskåp, då alltid enligt individuell plan.
5.2 Läkemedelsgenomgång
Många äldre har flera olika läkemedel för olika sjukdomstillstånd och kan därmed må bra högre upp i åldrarna än man kunde förr. Men med stigande ålder ändras kroppens förmåga att tillgodogöra sig läkemedel och man blir också känsligare för biverkningar.
Genom att systematiskt arbeta med läkemedelsgenomgångar vill vi uppnå en optimerad läkemedelsanvändning.
Läkare, sjuksköterska, närstående/kontaktperson ska tillsammans med patienten gå genom hens läkemedelslista och eventuella symptom, i syfte att ändra doser eller lägga till ett alternativt ta bort läkemedel.
En regelbunden och systematisk utvärdering och uppföljning av läkemedelsbehandlingen enligt landstingets läkemedelskommittés riktlinjer ökar kvaliteten och säkerheten i vårdtagarens läkemedelsbehandling.
Resultat:
Under år 2013 har läkemedelsavstämning utförts på traditionellt sätt av läkare och sjuksköterska. Denna syftar till att kartlägga en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel, kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt bedöma om
läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. Fördjupad läkemedelsgenomgång har genomförts för 74 brukare.
5.3 Nulägesbeskrivning
Många äldre behöver läkemedel men dessa bör vara så anpassade som möjligt och även omprövas ofta. Läkemedelskommittén har sedan några år, i samarbete med länets kommuner, tagit initiativ till att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre.
Genom att räkna antalet läkemedel med hög risk för biverkningar under en dag i september för samtliga brukare som är 75 år och äldre i särskilt boende, har värdefull information över utvecklingen i landstingsområdet erhållits.
I undersökningen har speciellt användningen av sömnmedel, lugnande läkemedel, neuroleptika och laxantia analyserats.
Årsredovisning av antal stående läkemedel per patient i genomsnitt i Sollefteå kommun
2008 2009 2010 2011 2012 2013
7,4 7,4 7,7 7,3 7,3 7,4
Genomsnitt i länet
7,5 7,5 7,3 7,4 7,3 7,1
Läkemedelskommitténs analys av Västernorrland
Fortsatt positiv utveckling enligt länets nulägesbeskrivning även 2013. Patienterna använder i genomsnitt 7,1 stående läkemedel
Analysen visar att länets neuroleptika användning (läkemedel för psykisk ohälsa) och stående NSAID (smärtstillande) har minskat. Sömnläkemedel har under 2013 haft oförändrad förskrivning i Sollefteå men minskat i länet.
6. HYGIEN
I hälso- och sjukvårdslagen stadgas att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. På grund av ökningen av vårdrelaterade infektioner är det mycket viktigt att
personalen följer de hygienrutiner som finns. Många av dem som bor på våra särskilda boenden behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien.
Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att tvätta och sprita händerna direkt vid vårdtagarnära arbete. Det ska också finnas tillgång till
arbetskläder, skyddskläder och handskar.
Stickprov egenkontroll
Under oktober månad lämnades blanketter ut till 66 slumpmässigt utvald personal inom särskilt boende. Blanketterna avsåg frågor för självskattning och besvarades anonymt.
Mätningen gällde omvårdnadsarbete som varit kroppsnära hos den första brukaren som personalen träffade under sitt arbetspass.
Det som kontrollerades var om personalen använde handsprit före och efter
omvårdnadsarbetet, använde skyddskläder, handskar, kortärmad arbetsdräkt, inte hade löst hängande hår, sår eller eksem på underarmar/händer, nagellack/lösnaglar samt om de bar smycken.
Resultat:
Resultatet av mätningen visade att grundkunskapen för basala hygienrutiner är tillfredställande.
Åtgärd:
Enhetscheferna har gått genom resultatet och informerat samt betonat vikten av att följa rutiner för att förebygga smittspridning via personalens händer och kläder;
från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare och mellan vårdtagare.
7. DELEGERING
Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen ska följas av ett skriftligt kunskapstest. En delegering ska alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Delegering får inte förekomma för att lösa situationer av personalbrist. Delegeringarna ska regelbundet följas upp.
8. TRYCKSÅR
Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, exempelvis när hud utsätts för tryck, vid lågt näringsintag, vid nedsatt cirkulation i blodkärlen och vid oförmåga att ändra läge på kroppen.
För att förhindra att trycksår uppkommer ska sjuksköterskan göra en riskbedömning i
nationella registret Senior Alert. Riskbedömningen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen och utifrån vad den visar ska preventiva åtgärder vidtas.
Dokumentation om trycksår ska ske i en omvårdnadsplan eller i en sårjournal. När behov uppstår ska det finnas möjlighet att inom ett dygn erbjuda tryckavlastande madrasser. Ett trycksår kan ge smärta och därför ska sjuksköterskan om möjligt göra en smärtstatus så att effektiv smärtlindring kan ges.
9. VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE – PALLIATIV VÅRD
Att vårda en människa i livets slutskede är en mycket viktig uppgift. Det ska därför finnas skriftliga lokala rutiner för den vården, läkemedel skall kunna ges inom en viss tid och det ska finnas möjlighet att ha extra personal när det behövs.
Närstående ska ges möjlighet att delta i vården. En individuell vårdplan ska upprättas där berörda inbjuds att vara med. Av dokumentationen ska det framgå att det är vård i livets slut.
Sjuksköterskan ska där det är möjligt använda sig av någon skattningsskala, eller på annat sätt försäkra sig om att besvärande symtom lindras. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet ska beaktas.
10. SVENSKA PALLIATIVREGISTRET
Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som riktar sig till vårdgivare som vårdar människor i livets slut. Den sista veckan i livet beskrivs genom att sjuksköterskan som vårdat en avliden besvarar ett antal frågor. Oavsett sjukdom är målet att alla som dör en förmodad död ska kunna känna trygghet, vara smärtlindrad samt lindrad från övriga symtom som illamående, andnöd eller oro och ha ordinerade läkemedel vid behov. Dessutom ska patienten får vårdas där hen vill vara, inte behöva vara ofrivilligt ensam samt veta att de närstående får stöd.
11. NUTRITION
Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. Tiden från dagens avslutande måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör inte överskrida elva timmar. Är nattfastan längre ökar risken att kroppens byggstenar omvandlas till energi – vilket leder till förlust av viktiga proteiner. För lång nattfasta minskar också möjligheten att tillgodose individens energi- och näringsbehov.
Äldre personer med för lång nattfasta löper risk för undernäring.
Kosten som serveras på särskilda boenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning vilka bör följas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att en riskbedömning enligt Senior Alert genomförs vid inflyttning och följs regelbundet. För personer i riskzon ska åtgärdsprogram upprättas. Alla nutritionsproblem skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen.
12. MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
Medicintekniska produkter (MTP) används inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut individuellt av paramedicinare eller sjuksköterska och det ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Övrig personal ska utbildas och instrueras hur produkterna används.
Det ska finnas bruksanvisningar på svenska vid produkterna och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat ska anges hur ofta översyn/kontroll skall ske för att produkten ska vara säker. Det ska finnas skriftliga rutiner för dessa produkter och upphandling bör ske enligt fastställda rutiner.
13. VÅRD OCH OMSORG AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM
Personal som jobbar med demenshandikappade personer bör ha utbildning inom
demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning.
Inlåsning får inte ske. Det ska finnas möjlighet att passera ytterdörren. Kodlås är tillåtet under förutsättning att det finns personal som omgående kan öppna dörren och följa med ut eller avleda den boende.
13.1 BPSD-beteendemässiga och psykiska symptom vid demens
BPSD är ett nationellt kvalitetsregister med syfta att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens drabbar någon gång de flesta som har demenssjukdom. Symptom kan vara aggressivitet, oro, apati,
hallucinationer eller sömnstörningar. De skapar stort lidande för patient och närstående samt minskar livskvaliteten.
Personalen har ofta svårt att förhålla sig till de problem som uppstår. God kunskap i demenssjukdom, ett gott bemötande, god omsorg samt tydlig struktur i omvårdnaden är framgångsfaktorer.
BPSD-registret är ett stöd i processen med att komma tillrätta med symptomen genom att sytematiskt skatta, analysera, åtgärda och följa upp. Åtgärder som föreslås med
symtomskattningen används sedan i omvårdnadsarbetet.
Under året har 9 st. BPSD team utbildats bestående av chef, sjuksköterska och baspersonal.
14. FALL OCH FALLSKADOR
Ett fall definieras som ”en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken oavsett om skada inträffat eller ej”.
14.1 Senior alert.
Senior Alert är ett nationellet kvalitetsregister kring det förebyggande arbetet för äldres hälsa.
Genom att använda riskbedömningsinstrumentet Senior Alert, enligt evidensbaserade skattnings skalor säkerställs risk för fall, trycksår och undernäring.
Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och baspersonal blir då involverade i det förebyggande arbetet och erhåller utbildning i fallförebyggande åtgärder. Många fallolyckor kan förebyggas med träning, säkerhet i närmiljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel.
Många äldre faller i våra boenden trots förebyggande åtgärder
Statistik från registret Senior Alert visar att 83 % riskbedömts enligt instrumentet Fall/fallskador:
Fall och fallskador är den största gruppen i avvikelserapporteringen. Antalet fall utan skada kan tyckas många men orsaken är att alla registrerar händelser enligt gällande definition d.v.s.
när personen satt sig själv på golvet eller glidit ned, som fall. Det är känt att ökad risk för fall har de personer som fallit tidigare, bor i särskilt boende, äter vissa läkemedel och/eller har en demenssjukdom. Åtgärder att minska fall och framförallt minimera skadorna är en svår uppgift.
Att fallskador inträffar när personen är ensam, främst nattetid, är ett känt problem. Inte så sällan beror det på miljön som t.ex. dålig belysning, men också att den enskilde glömmer sitt hjälpmedel.
Fraktur Antal totalt/år
Höft Knä bäcken underben axel bål Rygg/knä
2013 19 11 2 2 1 1 1
2012 19 13 2 3 2 1 2
15. REHABILITERING
Om behov finns ska en rehabiliteringsjournal upprättas vid inflyttning. Vid vårdplaneringar där det finns rehabiliteringsbehov bör sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Brukare som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp
Vid behov ska ADL-status (aktiviteter i dagligt liv) utföras. Hjälpmedel ska utprovas individuellt av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska. Förskrivna hjälpmedel ska följas upp.
16. MUNHÄLSA
Många äldre har problem med sin munhälsa. Vid inflyttning till ett särskilt boende bör sjuksköterskan göra en munbedömning utifrån riskfaktorer och riskgrupper. Bedömningen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Det är viktigt att omvårdnadspersonalen är med vid/informeras om munhälsobedömningen för att få information om hur munhålan ska skötas.
Landstinget Västernorrland har upphandlat årliga munhälsobedömningar, utbildning för kommunens personal i munhälsa och munvård samt i förekommande fall nödvändig tandvård av Folktandvården. Den överenskommelsen ska vara känd av alla berörda.
17. INKONTINENS
Många av vårdtagarna som bor på särskilda boenden har inkontinensproblematik. Besvären varierar och därför ska inkontinenshjälpmedel förskrivas individuellt. På varje enhet ska det finnas en sjuksköterska med utbildning att utreda problem med inkontinens, förskriva rätt hjälpmedel och samarbeta med omvårdnadspersonalen angående åtgärder som behöver vidtas.
18. DOKUMENTAION
Patientdatalagen reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för vården. Den utgör ett arbetsverktyg eller underlag för bedömning av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte träffat patienten tidigare. Journalen är också en informationskälla för patienten om erhållen vård. Vidare utgör den ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlag vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit.
19. HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER
Rutin och anvisningar för klagomål och synpunkter finns på kommunens hemsida, www.solleftea.se.
Klagomål och synpunkter tas emot skriftligt eller muntligt. Om det sistnämnda sker, bör dokumentation ändå ske av den som tar emot klagomålet. Klagomålet ska besvaras skriftligt.
Vid klagomål informeras även möjligheten att vända sig till Socialstyrelsen och
patientnämnden. Vid ärenden som inkommer via IVO(inspektion för vård och omsorg) eller Patient-Etiska nämnden utreds dessa skyndsamt av MAS och eller av enhetschef.
20. ÖVERTAGANDE AV HEMSJUKVÅRD
Avtal om övertagande av hemsjukvård mellan Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län har tecknats. Detta innebär att det nu är kommunerna som tillhandahåller distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Avtalet omfattar även förskrivning av kostnadsansvar för hjälpmedel och förbrukningsartiklar.
Ansvarsfördelningen utgår från den så kallade tröskelprincipen. Detta innebär att utgångspunkten är att patienten ska uppsöka hälsocentralen vid behov av hälso och sjukvårdsinsatser. Kommunen ansvarar för planerade och oplanerade hälso- och sjukvårdsinsatser i patientens hem.
Ett lokalt projekt har pågått i Sollefteå kommun under 2013 för att förbereda övertagandet av hemsjukvården gällande patienter och personal.
21. SAMMANFATTNING
MAS har genomfört uppföljningar och lagt förslag till förbättringar ute på enheterna.
Inkomna synpunkter från patienter och närstående förs vidare av MAS eller av den som tagit emot synpunkten.
Risk för vårdskador har identifierats och följs upp av ansvariga sjuksköterskor i samverkan med baspersonal och chefer. För kontroll av risk för undernäring, trycksår och fallolyckor finns speciella mätmetoder enligt Senior Alert. Syftet är att öka medvetenheten om betydelsen av det systematiska riskförebyggande arbetet hos chefer, legitimerad personal och
baspersonal.
Genom upprättande av riskförebyggande hälsoplaner med diagnos, mål, ordination och uppföljning stärks det systematiska kvalitetsarbetet som ger patienten en god och säker vård.
Fortsatt bedömning av bedömningsinstrument via kvalitetsregister är av stor betydelse och användningen behöver utvecklas för att öka Antalet registrerade bedömningar når inte nationellt uppsatta mål.
Palliativa registret hjälper vårdgivaren att kontinuerligt utvärdera omvårdnaden vid livets slut med focus den sista levnadsveckan. Registering har visat att gällande rutiner behöver
förtydligas inom vissa områden.
Fördjupade läkemedelsgenomgångar med läkare behöver öka ytterligare för att optimera den enskilde patientens läkemedelsbehandling. En god individuell omvårdnad är ett viktigt komplement till och kan i visa fall ersätta läkemedelsbehandling.
Dokumentation är av central betydelse för att god och säker vård ska kunna upprätthållas för patienten samt säkra informationsöverföring. Vid utredning av händelser är det viktigt att dokumentationen är korrekt och fullständig samt att erfarenheter kan återföras till
verksamheten för att ett återupprepande inte ska ske.
Omvårdnad vid demenssjukdom behöver fortlöpande utvecklas och stärkas. Utbildning av personal har skett under året och bör fortgå och delges nyanställd personal. Arbetet med registret BPSD behöver fortgå och är ett viktigt instrument i demensomvårdnaden.
Samverkan mellan patienter och/eller närstående behöver fortgå och stärkas. Delaktighet av patient/närstående i omvårdanden och patientsäkerhetsarbetet är viktigt. Patient/närstående ska informeras om när allvarlig händelse har inträffat och hur man går tillväga för att framföra ett klagomål. Vid ärenden från IVO eller Patient-Etiskt nämnd utreds dessa skyndsamt av MAS eller berörd enhetschef
Samverkan med primärvård och slutenvård sker med regelbundna träffar och
förbättringsarbetet kring patientsäkerhet och kvalitet sker kontinuerligt. Regelbundna möten med landstinget är viktigt för att hålla hög patientsäkerhet genom hela vårdkedjan
Patientsäkerhetsberättelsen visar att den kommunala Hälso- och sjukvården i många stycken är av hög kvalitet. Det finns delområden som behöver kvalitetssäkras ytterligare under året.
Se vidare sammanfattning av föreslagna förbättringsområden.
22. MÅL OCH STRATEGIER 2014
Mål:
Vidareutveckla dokumentation och journalföring.
Fortsatt kompetensutveckling inom inkontinens.
Utveckla avvikelsehantering.
Upprättande av individuell vårdplan – minska antalet fall/fallskador, olämpliga läkemedel, förebygga näringsbrist, säkerställa en god palliativ vård.
Strategier:
Utveckla och säkra kvaliteten som föreskriften Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
Att alla medarbetare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete med förebyggande insatser.
Förebygga fler risker som fall, trycksår, nutrition och munhälsa.
Öka kunskapen gällande läkemedelsrutiner för enhetschefer, sjuksköterskor och baspersonal.
Utveckla förebyggande arbetet i teamsamverkan.
Öka kunskapen gällande läkemedelsbehandling för äldre.
Öka kunskapen om dokumentation i patientjournal.
Vidareutveckling av upprättande av individuella vårdplaner.
Fortsatt införande av eHälsa-tjänster.
Vidareutveckla samordnad vårdplanering mellan vårdgivare upprätta SIP.
(samordnad individuell plan)
Vidareutveckling av utbildningsinsatser för vårdpersonal gällande avvikelsehantering.
SAMMANFATTNING AV FÖRESLAGNA FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Område Förbättringsåtgärd
Fallolyckor, trycksår, undernäring/felnäring Fortsätta riskbedöma, sätta in åtgärder som utförs och följs upp i Senior Alert
Hygien och smittskydd Att följa upp att personalen följer basala hygienrutiner med egenkontroller
Läkemedel Öka antalet läkemedelsgenomgångar enligt
läkemedelskommittés riktlinjer
Avvikelser Se över rutiner så att antalet avvikelser
minskas
Munvård, undersöka hälsan i munhålan. Att bedöma och registrera munhälso- bedömningar i ROAG
Inkontinens Att basal inkontinensutredning utförs och
registreras nationellt enligt Nikola
Kommunikation Utveckla kommunikation och info överföring
med verktyget SBAR för all vård och omsorgs personal
Dokumentation Fortsätta vidareutveckla vårdplanering
dokumentation och SIP (samordnad individuell plan)
