Kontakt mellan barn/unga i familjehem och deras föräldrar

(1)

Kontakt mellan barn/unga i familjehem och deras föräldrar

Ingrid Höjer

Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Göteborgs universitet

(2)

Föreläsningens uppläggning:

• Forskningsresultat

• Familjehemmens röster

• Föräldrarnas röster

• Avslutning

Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

(3)

• En privat familj används för ett

kvalificerat offentligt uppdrag – som påverkar familjens alla medlemmar

• Mycket väl godkända föräldrar

förväntas samarbeta med föräldrar som fått underkänt

• Föräldraskapet delas med socialtjänsten

• Skapar en särskild sorts familj, där

ansvar, planering och beslutsfattande är delat mellan tre parter

(4)

Ny kunskap - nya perspektiv

• Psykodynamiska teorier om barns utveckling förändrade synen på barns behov

• Forskningsprojektet Barn i kris (början av 1980- talet) betonade betydelsen av barns kontakt med biologiska föräldrar

• Uppdraget som familjehem förändrades - från ersättningsförälder till kompletterande förälder

(5)

”Vård utanför det egna hemmet bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och kontakt med

hemmiljön. Inriktningen bör vara återförening”

Kontakt mellan föräldrar och

barn i familjehem

(6)

Perspektiv i den sociala barnavården

• Ett familje-orienterat perspektiv

– Fokus på förebyggande arbete

–Föräldrar behåller vårdnaden vid en placering

–Syftet med placeringen är barns återförening med föräldrarna

• Familjehemsföräldrar

är komplementföräldrar - inte ersättningsföräldrar

(7)

• ”Tanken att placerade barn och ungdomar i stort sett alltid far väl av att ha kontakt med sina

biologiska föräldrar har under lång tid haft närmast paradigmatisk status både i Sverige och i andra

länder, men underlaget för detta paradigm har under senare år ifrågasatts.” (Lundström o Sallnäs 2009)

• Lundström o Sallnäs (2009):

– 52 % ville ha mera kontakt med sina föräldrar

– En fjärdedel av ungdomarna (n=266) träffade inte

föräldrarna regelbundet, ville inte bo med dem, och tyckte att de hade det bra i familjehemmet

– 20 % hade inte haft någon kontakt med föräldrarna under det senaste halvåret

– Många önskade mera kontakt med sina syskon

Hur skall kontakten utformas?

(8)

• Stabilitet och identitet centralt. Förenar de båda skolorna som tidigare utgjorde en kontrovers (Behovs- och relationsskolorna)

• ”Det stora problemet är inte hur kontakten skall regleras och begränsas, utan hur man skall

hjälpa och uppmuntra föräldrar att bibehålla kontakten för barnens skull” ^(Thoburn)

• Bibehållen föräldrakontakt är något annat än bibehållen familjetillhörighet (Andersson)

• Känslan av varaktighet kommer inte genom lagen utan genom en tyst överenskommelse med barnets mamma (Andersson)

• I stort oenighet om umgänget. Diskussioner, förhandlingar, rättssaker. Föräldrarna ville ha mer umgänge, familjehemsföräldrarna mindre

(Havik)

Vad säger forskningen?

(9)

Motsägelsefulla forskningsresultat

• Kontakt med föräldrar förbättrar barns sociala och känslomässiga utveckling

• Kontakt med föräldrar försvårar barns anpassning, gör dem hyperaktiva och

aggressiva, deprimerade och ångestfyllda

• Kontakt med föräldrar är en skyddsfaktor för några barn, en riskfaktor för andra

(10)

Triseliotis studie om familjehem

• Viktig del av uppdraget som familjehem – Men Triseliotis påpekar att få familjehemsföräldrar uppgivit detta som motiv

– Två tredjedelar - ansåg att det var bra för barnen. Negativa- om barnen utsatta för övergrepp

– 55 procent upplevt svårigheter vid besöken

– 10 procent hade övervägt att avbryta placeringen p.g.a svårigheter med föräldrar

(11)

Sinclair et al:

• 40 procent av familjehemmmen var nöjda med kontakten med biologiska föräldrar

• Det familjehemmen fann som mest

problematiskt var barnens beteende efter

besöken – regression, mardrömmar, rastlöshet och förvirring.

(12)

Föräldrars upplevelser:

(Havik & Moldestad)

• Svårt att visa känslor, eller få ta ansvar när umgänget var i familjehemmet

• Alla ville bli erkända som en viktig familj för barnet

• Några föräldrar såg det som att om de accepterade och samarbetade så skulle de bli belönade med att få en större plats i barnens liv. Blev besvikna när det inte blev så.

• Svårt att se att barnen såg familjehemmet som sin primära familj

• Svårt att fylla umgängestiden med mening

• Barnet kan ha alltför stora förväntningar på att allt skall vara perfekt då de träffas.

• Föräldrarna vågade inte alltid fråga barnet om

besöken- var rädda för att barnen inte ville komma på besök

(13)

• Svårt att hantera (återkommande) besvikelser.

Att känna sig bortprioriterad

• Barnen betonar att de vill vara vanliga.

• Mycket kompetenta barn – de förstod varför de inte kunde bo hemma

• Barnen uppskattade familjehemmet – trygghet, stöd, tillhörighet

• Om barnen kände sig trygga i familjehemmet blev det också lättare att tala om föräldrarna och förhålla sig till att de hörde till två familjer

• För en del barn kunde det bli till en fördel –

något som gjorde dem bättre än andra – att ha två familjer

Barnens upplevelser (Andersson)

(14)

Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Yvonne Sjöblom, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

16 unga om kontakten med föräldrarna

(Från vård till vuxenliv)

• Två ungdomar hade mammor som avlidit

• Två ungdomar hade mammor som var

okontaktbara på grund av gravt missbruk

• Tolv ungdomar uppgav sig inte ha någon kontakt med sin biologiska mamma

• Endast två ungdomar uppgav att de hade en någorlunda stabil kontakt med sin pappa

• Kontakten med föräldrarna var ofta

sporadisk, oförutsägbar, och skedde många gånger endast på ungdomarnas initiativ

(15)

Efter placeringens slut

• Flera har återupptagit kontakten med föräldrar som tidigare varit

frånvarande

• Men – återupptagen kontakt innebär inte alltid att det finns ett stöd från föräldern

• Föräldrars egna problem medför fortfarande ett mer eller mindre obefintligt stöd

Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Yvonne Sjöblom, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

(16)

• Många föräldrar har själva en problematisk livssituation

• Placerade barn som blir kvar i familjehem eller HVB-hem tills de är tonåringar förenas återförenas sällan med sina föräldrar

• För placerade unga över 18 år är mediantiden I vård ca 4 år

• Kontakten med föräldrarna blir glesare ju längre placeringen varar

• Vid 18 års ålder hade vart sjunde barn som varit i vård fem år eller mer förlorat sin mor eller båda föräldrarna, vid 25 års ålder handlar det om nästan vart fjärde barn.

• Här finns ett problem kopplat till det familjeorienterade perspektivet

Kontakt med föräldrar efter avslutad

samhällsvård

(17)

Familjehemsföräldrarna i min avhandling:

366 enkätsvar – Intervjuer med 34 familjehemesföräldrar

• Olika slags upplevelser - både positiva och negativa

• Medvetenhet om betydelsen av kontakt Då är halva jobbet gjort!

• Ändrad inställning över tid

• Osäkerhet vid besöken

• Ofta en affär mellan de två mödrarna

• I enkäten – förvåning över vad som uppfattas som

”en stark föräldrarätt”

(18)

Positivt:

• Jag tycker att det har berikat mig i mitt liv så mycket, att vara fosterförälder... så jag säger det att jag kan rekommendera det till andra människor, för jag tycker att det är en sån berikande del att det är en sån massa mer människor som man lär känna...

(Familjehemsmamma)

(19)

Negativt:

• Att veta att där skall man träffa någon som

dagen innan har skällt ut en, så att man inte är värd ett rött öre. Man vet ju inte vad man

möter på andra sidan dörren, och det känns inte bra. Dom gör oss otillräckliga inför

Marcus. Och det känns ju varje gång han

kommer därifrån....dom förmedlar tydligen en känsla i honom, att vi inte är bra....

(Familjehemsmamma)

(20)

Om kontakten:

• Kontakten med föräldern, den är A och O, hur man sköter den. Och där skall man inte sätta sig och tro att man är någon besserwisser,

utan där får man hålla sig, inte släppa dom för mycket inpå sig, men samtidigt så får man ju ändå försöka räcka ut handen, och möta...så att det blir bra för barnet, för det är ju barnet det gäller. .... (Familjehemsmamma)

(21)

Betydelsen av en god kontakt:

• Det har hänt att mamman har ringt, och när vi säger det så säger Dora ”ja, det är väl den där jädra morsan!” hon pratar inte ens om henne...

Men det är som vi har sagt, att hon får säga själv när hon vill träffa henne, det är inget som vi skall tvinga henne till, och det har vi talat om för

mamman och hon accepterade det, och hon har varit här många gånger, och då har hon bara

suttit och pratat med oss. Hon ser ju oss som

kompisar och det är väl det som gjort att det är så lätt.. (Familjehemspappa)

(22)

Höga krav på familjehemmen

• Jag tycker att det känns som om det förväntas av en att man skall vara så öppen och trevlig mot de biologiska föräldrarna. Man skall samarbeta till det ytterstas gräns och man skall kunna förbise den uppgjorda planen därför att det passar

föräldern bättre... så man får vara väldigt vaksam, så att man inte åsidosätter sig själv för mycket,

samtidigt som man skall lyssna på föräldrarna och deras problem, och det är en jättejobbig bit

(Familjehemspappa)

(23)

Mamma kan inte spela spel…

• Fast hon bryr sig inte om Mia överhuvudtaget när hon är här. Hon vill dricka kaffe och äta middag och prata..

• I: Kan man hjälpa henne med detta på något sätt, så att hon ser Mia?

• Susanne: Ja, jag försöker att göra så att de kunde göra

något tillsammans.... Sist när de var här nu, i fredags, då sa jag till Mia innan hon kom då att ”då kanske du och mamma kan spela ett spel eller någonting, ni kanske kan gå till

lekplatsen själva” och då ville ju inte hon det, ja, då skulle ju jag eller Olivia följa med, eller Olle. Så det verkar som om hon inte ville vara själv med mamma. ”Mamma kan inte spela spel”.... (Familjehemsmamma)

(24)

Osäkerhet vid besöken:

• Det är just den stunden dom är här, då kan man inte med att ta upp dom och gossa med dom, för dom barnen vi har är väldigt gossiga barn allihop. Och det känner jag då när

föräldrarna är här, det kan inte jag göra... jag kanske kan, men man gör det inte, jag är lite rädd för... jag tycker det är jobbigt..

(Familjehemspappa)

(25)

När föräldrarna inte kommer

• Det känns jobbigt... för då säger man att nu är det spikat de här helgerna.... för han är ju så stor så han vill veta när han skall hem, och så kommer helgen, och så blir det ingenting. Och då får vi bara sitta och vänta på nästa samtal från

socialsekreteraren... Men idag så säger jag inte längre något. ”Vi får se”... säger jag... Jag skulle vilja att dom ställde krav på mamman, för som det är nu så får hon bolla hur som helst, det är

ingen som säger till henne att nu håller du på det som vi har bestämt.... (Familjehemsmamma)

(26)

Ingrid Höjer

• Allmänna Barnhuset bjöd 13 föräldrar att vistas 3 dagar på

Sätra Bruk

– 12 kvinnor, en man

• Fokusgruppintervjuer i olika konstellationer

• Spelades in,

transkriberades

• Boken Föräldrars röster

• Intervjuer med 16 föräldrar

– 14 kvinnor, 2 män

• Rekryterade på olika sätt:

– 2 frivilligorganisation – 7 annons i Metro

– 7 socialtjänsten

• En fokusgrupp

• Transkriberats,

analyserats i NVIVO

• Samarbete med

forskare från England och Norge

(27)

Ingrid Höjer

Före placeringen - föräldrarnas synpunkter

• Delaktighet

– Att få vara med i planeringen

• Det gick bra till alltså helt enkelt för vi hade en underbar socialsekreterare då. Och jag fick ju faktiskt åka och titta på flera familjehem innan jag valde det här (Anna)

• Information

– Att få veta vad som skall hända, vilka alternativ som kan finnas

• Respekt

– Att bli lyssnad till

• Relation

– Att möta samma person, slippa upprepa sin historia

(28)

Ingrid Höjer

Krisreaktioner

• Tydliga krisreaktioner tolkas som aggressivitet, fientlighet - används i bevisföringen som kriterier på bristande föräldraförmåga

• Uppenbara krisreaktioner

uppmärksammas inte - känslor av förtvivlan

• Beslut fattas utan att föräldrarna förstår dess konsekvenser

(29)

Ingrid Höjer

Samarbete med familjehemmet – från föräldrarnas perspektiv

• Information till familjehemsföräldrarna viktigt

• Familjehemsföräldrarna måste ha klart för sig vad uppdraget innehåller - att samarbete med föräldrarna ingår som en självklar del

• Även kontakt med barnets övriga nätverk ingår i uppdraget

(30)

Ingrid Höjer

Samarbetet fungerar väl när

• Föräldrarna blir tillfrågade om sin åsikt

• Föräldrarna får delta i beslut om barnet

• Föräldrarna blir informerade om

barnets vardagsliv - stort som smått

• Föräldrarna känner sig välkomna i familjehemmet

(31)

Ingrid Höjer

Samarbetet blir problematisk när

• Föräldrarna känner sig ovälkomna i familjehemmet

• Konkurrens uppstår mellan föräldrar och familjehemsföräldrar

• Föräldrarna hålls utanför viktiga beslut som rör barnen

(32)

Ingrid Höjer

Föräldrarnas perspektiv på samarbete

• Samarbetet fungerar så länge som föräldrarna intar en underordnad position - en

asymmetrisk relation utgör förutsättningen för samarbete med familjehemmet

• Om föräldrarna blir mera jämlika och ställer krav kan samarbetet bli problematiskt

• Känslan av att vara i underläge verkar

hämmande, svårt för föräldrarna att uttrycka en egen vilja och ha egna synpunkter

(33)

Ingrid Höjer

• Oro för att barnen skall välja familjehemsföräldrarna

• Sorg över allt de missat i barnens liv

• Frustration över att inte få dela med sig av sin föräldrakunskap, även till familjehemmet

• Men också lättnad över att ha fått hjälp, över att ha någon att dela barnen med

(34)

• Där sitter ju jag och inte ser in alls. Då undrar man om nån tänker på hur jag

känner mig. Hur jag reagerar? Allt hemskt som jag föreställer mig kan

hända – när det bara är lösryckta saker jag får veta. Dom har ju hela

sammanhanget, medan jag bara har

urklipp – som jag skall pussla ihop – och det blir ett pussel på fem tusen bitar, och det är inte lätt att få ihop (Inger,

intervjustudien)

Ingrid Höjer

(35)

Ingrid Höjer

”En dålig mor”

• Känslan av att vara en dålig mamma är framträdande

– Men jag har ju känt mig i underläge hela tiden men det /…./ det ligger mycket på mig också att man har den här skammen och skulden och tycker att man är en dålig

mamma som inte har klarat av det här då (Gunilla).

• Påverkar förhållandet till familjehem och socialtjänst, men också till de egna barnen

(36)

• Flera föräldrar hade sina barn i flera olika familjehem

• Radikalt olika utformning av samarbetet

– Välkomnande familjehem som inte

kritiserade, och som bjöd in till delaktighet – Familjehem som uppfattades som

ogästvänliga, som att de helst ville ha barnen för sig själva, och som kritiserade

föräldrarna

• Hur kan vi förstå/hantera en sådan skillnad?

Olika erfarenheter av samarbete med familjehemmet

Ingrid Höjer

(37)

Ingrid Höjer

Umgänget med barnen

• Det är svårt att använda tiden väl när umgänget sker i familjehemmet

• Umgänge i det egna hemmet är att föredra - om det går att genomföra

• Om det inte går - kan umgänge på neutral plats vara en bättre lösning

• Föräldrarna jämför sig med

familjehemsföräldrarna - tycker sig ha mindre resurser, mindre att erbjuda

barnen

(38)

Cecilia:

• Det var ju fruktansvärt känslomässigt laddat. Inte att komma, men att gå…. Och jag vet att jag

mådde ju dåligt men liksom, det skulle jag ju inte visa för honom... och man la på en mask. För det vet jag ju nu efteråt att den har ju han skådat

igenom, men då tyckte jag ju att jag var väldigt duktig och samlade ihop mig för den stunden jag skulle träffa honom. Men han tyckte ju det var jätteroligt när jag kom. Och vi var ute och lekte och vi var i hans rum och ... och såhär då va. Men visst, det var ... det kändes ju fruktansvärt att han inte bodde hos mig!

(39)

Cecilia om delaktighet

• Och sen hette det ”nej men nu är Christoffer så stor så han vill inte att mamma ska komma på

skolavslutningen”. Jag har inte fått vara delaktig i skolan fast jag har velat komma på föräldramöten, träffa med läraren. Jag har inte fått göra nånting. Och det är jag så besviken på att jag inte fått vara delaktig för att ... det är fortfarande jag som är Christoffers mamma. Hon (familjehemsmamman) har hållit mig ute från skolan totalt. För att hon tror ... hon tror att Christoffer skulle fara illa om hans klasskamrater får veta att jag, att

Christoffer har en annan mamma.

(40)

Ingrid Höjer

Föräldrarna om barnens situation

• Viktigt att ge barnen en chans att få lugn och ro i familjehemmet

• Flera berättar om att barnen på många sätt har det bra i familjehemmet

• Barnen tar mycket ansvar, både för föräldrar och fosterföräldrar

• Viktigt för barnen att samarbetet fungerar

• Barnen behöver ett eget ombud

(41)

Ingrid Höjer

Svårigheter i samarbetet med familjehemmet kan orsakas av

• Skilda uppfattningar om placeringens mål

• Den asymmetriska relationen– känslor av underlägsenhet

• Ojämlika resurser

(42)

Ingrid Höjer

Föräldrarnas förutsättningar

• Föräldraskapet som individuellt projekt – en försvårande faktor?

• En motsägelsefull situation:Föräldrarna har inte klarat att ta ansvar för sina barn - samtidigt förutsätts de klara

samarbetet med socialtjänst och fosterföräldrar

– Försiktig anpasslighet - kan tolkas som passivitet

– Aktivt engagemang - kan tolkas som besvärlighet

(43)

En professionell utmaning

• Kontakt mellan barn och föräldrar skall alltid ses som ett komplext system av relationer

• Relationer ändras över tid – och så också kontakten mellan barn och föräldrar

• Socialtjänstens stödjande insatser viktiga för att hålla kvar föräldrarnas engagemang

• Fortfarande mycket begränsad forskning - få

dokumenterade forskningsresultat om effekten av kontakt mellan placerade barn och deras

föräldrar

(44)

Att ha två mammor:

• Jag är Annas mamma, och hon har en mamma till, det är två mammor, men ingen av oss är på låtsas, alla är på gravaste allvar mammor, och det finns ingen som är på låtsas. Att man har två

mammor det har jag ju arbetat med i alla år, ända sen hon var bebis, att göra detta väldigt positivt att hon har två familjer... och vara väldigt tydlig med att hon har två familjer ... och att båda är betydelsefulla, och att ingen gör skillnad på

henne... (Familjehemsmamma)

(45)

• Höjer, I (2007) Föräldrars röster – hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem? Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset 2007:2.

• Höjer, I (2008) ”Hur är det att vara förälder och ha sitt barn placerat i fosterhem?”. I tidningen Familjehemmet, nr 1, 2008, s 9-12.

• Höjer, I (2009) Birth Parents Perception of Sharing the Care of Their Child With Foster Parents. Vulnerable Children and Youth Studies 2, pp 161-168.

• Schofield, G, Moldestad, B, Höjer, I, Ward, E, Skilbred, D, Young, J & Havik, T (2011) Managing Loss and a Threatened Identity: Experiences of Parents of Children Growing up in Foster Care, the Perspectives of their Social Workers and Implications for Practice. British Journal of Social Work 41, pp 74-92.

• Höjer, I (2011) Parents with children in foster care – how do they perceive their contact with social workers? Practice, Vol. 23, issue 2, pp 111 – 123.

Publikationer:

Ingrid Höjer