• No results found

HKB är inte gjord i ärendet.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "HKB är inte gjord i ärendet."

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PROTOKOLL

D A T U M D I A R I E N R

2003-06-16 LKD 03391

§ 77 Nybyggnad av skola vid Dammsdalskolan Bakgrund

Dammsdal är en riksupptagande skola för ungdomar med autism, Asperger syndrom och näraliggande neuropsykiatriska funktionshinder med autistiska drag. Ungdomarna vid skolan är mellan 12 och 21 år gamla. Skolan har plats för 38 elever.

Skolans nuvarande lokaler är uppförda under slutet av 1960-talet och upp- levs som nerslitna och dåligt anpassade till de behov som finns i dag. Med tanke på att skolan räknas som framstående inom pedagogik och metodut- veckling för ungdomar med autism och Asperger syndrom är det viktigt att den även lokalmässigt kan tillgodose de krav dessa funktionshinder ställer.

En idéplan (Bilaga 2-2) för Dammsdalskolan togs fram 2002 av en projekt- grupp med företrädare för skolan, handikapp och habiliteringsförvaltningen och Landstingsfastigheter. Denna innehåller bl.a. en vision för den framtida verksamheten och beskriver behov av ny skolbyggnad.

Idéplanen har därefter bearbetats och resulterat i bilagda skiss- och kalkyl- handling 2003-03-19 (Bilaga 1-1), som är framtagen inom Landstingsfastig- heter i samråd med företrädare för verksamheten.

Fastighets- och servicedelegationen har behandlat ärendet vid sammanträde 2003-05-12, pkt 2.3 (Bilaga 1), och då föreslagit Landstingsstyrelsen god- känna planerad nybyggnad av skolbyggnad vid Dammsdal till en beräknad kostnad av ca 19 mkr.

Nämnden för Handikapp, habilitering och folktandvård har 2003-05-21, § 27, behandlat ärendet och föreslagit Landstingsstyrelsen att uppdra till Landstingsfastigheter att genomföra nybyggnationen i enlighet med redovi- sat förslag (Bilaga 2, 2-1 och 2-2).

Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) HKB är inte gjord i ärendet.

Kommentar

Planerna på nybyggnation och finansiering av denna finns upptaget i verk- samhetsplanen för 2003.

(2)

PROTOKOLL

D A T U M D I A R I E N R

2003-06-16 LKD 03391

g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 6) juni 03 §§ 69-84\77 nybyggnad vid dammsdal\§ 77 dammsdalskolan.doc ·

I ärendet fanns följande förslag till beslut:

”Landstingsstyrelsens beslut

1 Den föreslagna nybyggnationen av skollokaler vid Dammsdals- kolan godkännes i huvudsaklig överensstämmelse med reodovsa- de handlingar. Kostnaderna ska belasta 2003 och 2004 års inve- steringsramar.

2 Landstingsfastigheter får i uppdrag att genomföra byggnationen under förutsättning att hyresgästen godkänner hyresvillkoren.”

Yrkande och proposition

Kristina Fransson (m) yrkade att investeringen ska skjutas framåt så att kostnaderna belastar 2004 och 2005 års investeringsramar och inte ramen för 2003.

Ordföranden konstaterade att det förelåg två förslag till beslut, dels förelig- gande och dels Kristina Franssons yrkande. Därefter ställde ordföranden proposition på de båda förslagen och fann att föreliggande förslag hade bi- fallits.

Landstingsstyrelsens beslut

1 Den föreslagna nybyggnationen av skollokaler vid Damms- dalskolan godkännes i huvudsaklig överensstämmelse med reodovsade handlingar. Kostnaderna ska belasta 2003 och 2004 års investeringsramar.

2 Landstingsfastigheter får i uppdrag att genomföra byggna- tionen under förutsättning att hyresgästen godkänner hyres- villkoren.

Reservation

Kristina Fransson och Anne-Marie Wigertz (m) reserverade sig mot beslutet till förmån för det framförda yrkandet.

(3)

PROTOKOLL

D A T U M D I A R I E N R

2003-06-16 LKD 03391

Bilaga

1. Protokollsutdrag Fastighets- och servicedelegationen 2003-05-12 1-1. Skiss- och kalkylhandling 2003-03-19

2. Protokollsutdrag Nämnden för Handikapp, habilitering och folktandvård 2003-05-21, § 27

2-1. PM 2003-05-16

2-2. Idéplan 2002-02-11 för Dammsdalskolan Protokollsutdrag

- Landstingsfastigheter - Hans-Åke Lanthén

- Handikapp- och habiliteringsförvaltningen - Karin Welin

(4)

FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1)

D A T U M D I A R I E N R

H A N D L Ä G G A R E 2003-05-12 LFS/N 01071

Fastighets- och servicedelegationen

2.3 Dammsdalskolan, hus K, nybyggnad av skola Bakgrund

Idéplanen dat 2002-02-11 som togs fram i samarbete med Dammsdalskolan innehöll en utveckling av skolans funktioner. I ett första steg skulle en ny skolbyggnad uppföras som ersättning till den nu använda.

I förhållande till idéplanen har en annan prioritering mellan skolverksamheten respektive lednings- och resurscentrum gjorts. För att klara den ökade

investeringskostnaden för skolan planeras för att ta befintlig skola i bruk för lednings- och resurscentrum med endast underhållsinsatser och minimala ombyggnadsåtgärder.

Medel för genomförande av ny skola enligt idéplanen finns upptagna under planperioden 2003-2004 till ett investeringsbelopp av 12 miljoner kronor och för lednings- och resurscentrum med 6 miljoner kronor.

Föreslagen tidplan innebär att färdigställande av nybyggnaden i huvudsak sker under 2004.

Utlåtande

Föreslås att nybyggnad av skola på Dammsdalskolan får ske i huvudsaklig överensstämmelse med redovisad skiss- och kalkylhandling.

Kostnaden på ca 19 miljoner kronor är investering och föreslås få belasta investeringsramarna för 2003 – 2004.

Fastighets- och servicedelegationens beslut

1 Godkänna nybyggnaden av skola på Dammsdalskolan i huvudsaklig överenskommelse med redovisad skiss- och kalkylhandling daterad 2003-03-19.

2 Rekommendera Landstingsstyrelsen att uppdra till

Landstingsfastigheter att, under förutsättning att verksamheten godkänner hyreskostnaderna, genomföra nybyggnaden i enlighet med redovisat förslag och att kostnaderna får finansieras genom ianspråktagande av medel ur 2003-2004 -års investering.

För kännedom

Handläggare, LFS Landstingsstyrelsen Diarium/LFS Sekr fast.del Ekonomiavd

Bilaga 1, LS § 77 /03

(5)

SKISS- OCH KALKYLHANDLING

LANDSTINGSFASTIGHETER SÖRMLAND

DAMMSDALSKOLAN, VINGÅKER

NYBYGGNAD SKOLA

PRESENTATIONSBESKRIVNING OCH

SKISS- OCH KALKYLHANDLING

2003-03-19 Bilaga 1-1, LS § 77/03

(6)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. FÖRORD 3

2. SITUATIONSPLAN 4

3. PERSONUPPGIFTER 5

4. SKISS- OCH KALKYLHANDLING 6

5. BAKGRUND 6

6 OBJEKTET 6

7. BYGGDELSBESKRIVNING 6

8. AREOR 8

9. MYNDIGHETER 8

10. KOSTNADSSAMANSTÄLLNING 9

11. HYRESKALKYL 9

12. TIDPLAN 10

13. RITNINGAR 11

(7)

1. FÖRORD

Dammsdal är en riksupptagande skola för ungdomar med autism, asperger syndrom och närliggande neuropsykiatriska funktionshinder med autistiska drag.

Ungdomarna är i åldrarna 12- 21 år.

Skolformerna är grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskolans individuellt anpassad studieplan.

Till Dammsdal kommer ungdomar som har extremt svårt att anpassa sig till vanlig skolgång och oftast också har stora svårigheter att fungera i sin hemmiljö.

Köpare är till största delen kommunernas, social- och skolförvaltningar Behandlingstiden är oftast skoltiden ut.

I utvecklingsplanen för Dammsdal ingår ett resurscenter. Detta har vuxit fram genom att det har varit stor efterfrågan på kunskaper ifrån andra verksamheter.

Dammsdal är idag en välkänd skola med gott renommé och med ett kontaktnät även utanför Sveriges gränser. En ständig utveckling inom verksamheten och omvärldsanalys är viktiga ingredienser för att röna fortsatt framgång.

Huvudverksamheten bedrivs inom Dammsdals område i utkanten av Vingåker.

Inom området ryms skola, administration, elevhem och vaktmästeri och städ.

Idag har Dammsdalskolan plats för 38 elever varav 28 st kommer att ha sin undervisning i den nya skolan.

Denna skiss- och kalkylhandling är en fortsättning och bearbetning av tidigare framtagen idéplan dat 2002-02-11.

I förhållande till idéplanen har verksamhetens företrädare i det fortsatta arbetet med behovsinventering och programarbete kommit fram till en annorlunda prioritering av resursbehoven mellan skolverksamheten respektive

resurscentrum och administrationen.

(8)

2. SITUATIONSPLAN

(9)

3. PERSONUPPGIFTER Hyresgäst

Handikapp och habilitering, Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, Dammsdalskolan, Vingåker.

Samråd/information har hållits med representanter för skolan.

Programgrupp:

Marie Cosmo, verksamhetschef Ulla Zander, lärare repr. Gymnasiet Unni Torstensson, rektor

Mats Lindgren, lärare repr. Lärarförbundet Yngve Pettersson, personalsekreterare Gunilla Samuelson, lärare repr. högstadiet Tomas Ring, huvudskyddsombud kommunal Jan Eriksson, vaktmästeriet

Ann-Marie Skantz, programsekreterare LFS

Beställare

Landstingsfastigheter Sörmland Nyköping

Handläggare: Ricard Risberg

Konsulter

Arkitekt A AQ Arkitekter i Eskilstuna AB

Handläggare Tommy Saarela

Konstruktör K WSP, Nyköping

Handläggare Karl-Erik Häger

Konstruktör V Kadesjös ingensjörsbyrå AB

Handläggare Carl Gelius

Konstruktör VS Kadesjös ingensjörsbyrå AB

Handläggare Lars Palovaara

Konstruktör El Elprojekt, Västerås

Handläggare Peter Ekström

Beskrivning, Kalkyl Structor, Eskilstuna

Handläggare Niclas Norrman

(10)

4. SKISS- OCH KALKYLHANDLING

I skiss- och kalkylhandlingen ingår A-ritning upprättade av AQ ARKITEKTER daterade 2003-03-19 och denna presentationsbeskrivning med samma datum samt tidplan.

5. BAKGRUND

Bifogad skiss- och kalkylhandling är en fortsatt bearbetning och utveckling av tidigare upprättad idéplan dat 2002-02-11.

Avdelnings- och rumsfunktionsprogram daterat 2003-01-16 är upprättade och godkända av hyresgästen/nyttjaren. Samråd med verksamhetsföreträdare har skett.

Programmet har begränsats i omfattning under slutskedet av Skiss- och kalkylhandlingens framtagande, bl a har en ombyggnad i hus B utgått.

Avdelnings- och rumsfunktionsprogrammet skall revideras och dessa förändringar är beaktade i denna skiss- och kalkylhandling.

6 OBJEKTET

De nya skollokalerna placeras i närheten av de äldre byggnaderna. Elever skall kunna röra sig i sina egna lokaler och omgivning utan att bli störda av andra elever. Lokalerna skall ge lärarna möjlighet till överblick och närhet till eleverna så att utbildningen blir väl fungerande för alla.

Lokalerna och den yttre miljön skall ge möjlighet till avskildhet och möjlighet till social träning i mindre grupper.

Alla förutsättningar löses i detta projekt. Det som återstår är rivning av byggnader och återställning av marken efter rivna byggnader.

7. BYGGDELSBESKRIVNING

Ytterväggsbeklädnad av tegel som putsas.

Skärmtak över entréer.

Fönster och fönsterdörrar av trä med utsida av aluminium, lackerade. Fönster glasas med isolerruta med säkerhetsglas.

Entrépartier och ytterdörrar utförs av stål med bruten köldbrygga, lackerade och glasade med isolerruta med säkerhetsglas.

Nya väggar utförs av 2x13 mm gipsskivor, varav den yttre typ hård, på regelstomme.

Innertak bekläds med 13 mm gipsskivor.

Invändiga glaspartier utförs av trä, lackerade och glasade med laminerat glas för ljudisolering. Glasade skjutdörrar.

Övriga invändiga glaspartier (korridorer) utförs av stål, lackerade och glasade med säkerhetsglas.

Innerdörrar, massivdörrar av trä, plastlaminerade med kantlister av bok.

Trappa av varmförzinkat stål till fläktrum.

(11)

Entréhall beläggs med klinker övriga golv beläggs med plastmatta.

Invändig trapp av stål till fläktrum.

Teknikutrymme anordnas på vind för samtliga installationer.

VVS-ANLÄGGNINGAR Vatten och avlopp

Vatten och avlopp ansluts till befintliga system i angränsande byggnader. Matning med kallvatten genom ny ledning som förlägges tillsammans med kulvert för värme.

Ledningsstråk förlägges på vind i uppvärmt utrymme.

Spillvatten ledningar förläggs under plattan med självfall mot inkopplingspunkt på det lokala ledningsnätet.

Befintliga spillvattenledningar i mark flyttas.

Värmesystem

Kulvertledning från gamla skolbyggnaden förlägges från UC i Ekonomibyggnaden och förser nya skolbyggnaderna med värme. Såväl shunt för ventilationsaggregat (framledningstemp 60°) och golvvärme (framledningstemp 35°) behövs.

Fördelningsskåp för golvvärme placeras i neutrala utrymmen som kapprum och förråd.

Luft

Till- och frånluftsfläkt med värmeåtervinningssystem installeras.

Styr- och övervakning

Styr och övervakningsanläggning installeras i fläktrum.

EL-ANLÄGGNINGAR Omfattning

Elanläggningar omfattar ny anläggning för nybyggnad och anpassning till befintliga byggnader och mark.

Kanalisation

Infälld rörinstallation i tak och väggar.

Kraft och belysning

Byggnaden förses med belysningsarmaturer som år energieffektiva och miljövänliga.

Utvändig belysning på stolpe och fasad.

Kraftförsörjning

Ny elcentral i de nya byggnaderna matas med kraft från den befintliga elcentralen i befintlig byggnaden (hus C). Ledningar förläggs till ny kulvert mellan befintlig byggnad och de nya byggnaderna.

(12)

Teletekniska anläggningar Teleanläggningarna omfattar

• Datakommunikation

• Rikstelefonnät

• Brandlarm

• Kablage för TV.

Mark

Utemiljön anpassas till de speciella behov som eleverna på skolan har, tex skall, gården var delad i en sluten del för den egna gruppen och en öppen del för träning av social samvaro.

Markplaneringen skall även anpassas till den omgivande natur så att det blir ett samspel mellan naturmark och den nya utemiljön för skolan.

8. AREOR

Byggnationen omfattar:

1 st skolbyggnader, nybyggnad 702 m2 BTA 666 m2 LOA 1 st skolbyggnader, nybyggnad 613 m2 BTA 546 m2 BTA

9. MYNDIGHETER

Samråd med myndigheter angående byggnadens placering har skett. Samråd gällande utformning och brandskydd har ej skett.

(13)

10. KOSTNADSSAMANSTÄLLNING

11. HYRESKALKYL

Med en nybyggnadsarea på 1212 m2 LOA och en beräknad investeringskostnad av 19 000 000 kr blir hyreskostnaden ca 1 900 000 kr/år.

I investeringskostnaderna ingår ej verksamhetens egna kostnader för inredning och utrustning med därtill hörande kostnader.

Sammandrag av investeringskostnader och fördelning.

Exklusive moms och verksamhetens egna kostnader för inredning och utrustning

Projekt

BTA LOA

Kostnadsuppskattning Datum 03-02-01 Nybyggnad 1 315 1 212

Grov kalkylX Projekttid 7

Kalkyl Kreditivränta 8%

Offererat

0 Sammansatta kostnader 1 Markkostnader

2 Konsult 3 Huskostnader

4 Indirekta produktionskostnader 5 Kostnader för VVS, VA i byggnad 6 Kostnader för EL i byggnad 7 Kostnader för transportanläggning 8 Kostnader utrustning bygg

SUMMA 0-8 9 Internkostnader

varav Krditiv varav BS-kostand SUMMA 0-9

KR/m2 15 677 LOA

14 449 BTA

Prel Hyresnivå 1 930 000

Hyra KR/m2 1 591

1 000 000

2 500 000 Dammsdalskolan, Nybyggnad av skola, Hus K,samt mark för skola.

0 1 000 000 1 000 000 11 000 000

0

1 300 000

19 000 000 SUMMA NYBYGGNAD

0 17 800 000

1 200 000 300 000 900 000

(14)

12. TIDPLAN

(15)

13. RITNINGAR

Ritning enligt nedan

• Planer

• Fasader

(16)
(17)
(18)

PROTOKOLL

Nämnden Handikapp, Habilitering och Folktandvård DATUM DIARIENR

2003-05-21

Sammanträde med Nämnden Handikapp, Habilitering och Folktandvård

Datum: 2003-05-21 Tid: 8.30 – 16.00

Plats: First Hotel, Strängnäsvägen 6, Eskilstuna Program

08.30-09.00 Gruppmöten inkl. kaffe

09.00-10.00 Ärenden och information från Folktandvården 10.15-12.00 Ärenden från Handikapp & Habilitering 12.00-13.30 Lunch och gruppvisa överläggningar

13.30-14.30 Information av verksamhetschef Erik Backman, KommunikationsCenter

14.30 Kaffe

15.00 Beslut om ärenden 15.45 Avslutning

Vid protokollet

Karin Welin

Justeras

Anita Neuhaus Catharina Lundqvist

Justering av protokollet

Protokollet justerades den 2003, vilket anslogs på landstingskommunens anslagstavla den 2003.

Detta intygar Christina Svensson

Bilaga 2, LS § 77 /03

(19)

PROTOKOLL

Nämnden Handikapp, Habilitering och Folktandvård DATUM DIARIENR

2003-05-21

Närvarande Anita Neuhaus (s) Stig Olsson (s)

Eva Eriksson (s) – fr.o.m. 11.30 Gert Pettersson (s)

Ulf Gästrin (m)

Catharina Lundqvist (m) Stefan Käll (fp) – t.o.m. 15.00 Richard Björnberg (v)

Malin Eklånge (kd) Inger Sköld (c) Lars-Erik Lordh (s)

Alf Andersson (s) – t.o.m. 12.00 Kent Johansson (s)

Stefan Ahlström (fp) Elisabeth Landgren (kd) Lena Ilhag (mp)

Ej närvarande Jessica Ljunggren (s) Yvonne Norling (s)

Övriga närvarande Karin Welin

Kenth Lampa Hans Olausson - fm Ann-Marie Sarland – fm Christina Svensson

Erik Backman (information em) Sverre Berglund - fm

Peter Vrager - fm Fredrik Rundgren - fm Sven-Olof Andersson - fm Christer Stenvinkel - fm

(20)

PROTOKOLL

Nämnden Handikapp, Habilitering och Folktandvård DATUM DIARIENR

2003-05-21

§ 27 Dammsdalskolan, Vingåker – nybyggnation av skola Dnr HOH 03066

En idéplan har tagits fram för Dammsdalskolans lokalutveckling där planer för en nybyggnation av skollokalerna ingår. Se bilagor.

Nämndens beslut:

att i enlighet med verksamhetsplanen för 2003 godkänna nybyggnad av skola på Dammsdalskolan.

att hemställa hos Landstingsstyrelsen om att uppdra till

Landstingsfastigheter att genomföra nybyggnationen i enlighet med redovisat förslag.

(21)

DATUM DIARIENR

2003-05-16 HOH 03066

Dammsdalskolan, Vingåker, nybyggnad av skola

I den idéplan som tagits fram för Dammsdalskolans lokalutveckling ingår planer för en nybyggnation av skollokalerna. Lokalerna skall vara

specialanpassade för ungdomar med autism och tilläggshandikapp som Tourettes syndrom och ADHD vilka ofta leder till svåra

perceptionsstörningar och lätt avledbarhet samt grava koncentrationssvårigheter.

Tanken är att lokalerna ska vara starkt avgränsade mot varandra samt att varje klassrum ska vara utrustat med enskilda studierum. Även utemiljön ska vara avskiljd med egna små gårdar som hjälper eleverna med struktur och gränser.

Dammsdalskolan är redan i dag en verksamhet med ett mycket gott rykte och den är känd i stora delar av Sverige. Ambitionen är att bli en ledande verksamhet i landet genom kunskap, kompetens, pedagogiskt arbetssätt och anpassade lokaler.

I planeringen har även ingått ett lednings- och resurscentrum.

Planerna för nybyggnation samt finansiering har tidigare tillställts nämnden i verksamhetsplanen för 2003.

I förhållande till den idéplan som bifogas detta ärende har en annan prioritering mellan skolverksamhet och lednings- och resurscentrum gjorts.

För att klara den ökade investeringskostnaden för skolan planeras för att ta befintlig skolbyggnad i bruk för lednings- och resurscentrum med endast underhållsinsatser och minimala ombyggnadsåtgärder.

Medel för genomförande av ny skola enligt idéplanen finns upptagna under planperioden 2003-2004.

Hyreskostnaderna för Dammsdalskolan blir ca 1 900 000kr/år, vilket är i linje med beräknade kostnader och ryms inom skolans ramar. Vissa av dagens hyreskostnader upphör då lednings- och resurscentrums flytt till den gamla skolbyggnaden innebär att nuvarande administrationsbyggnad sägs upp.

Föreslagen tidplan innebär att färdigställande av byggnaden i huvudsak sker under 2004.

Bilaga § 27/03 HHTV-nämnden Bilaga 2-1, LS § 77 /03

(22)

DATUM DIARIENR

2003-05-16 HOH 03066

Karin Welin, förvaltningschef

Bilagor:

Idéplan, Dammsdalskolan Skiss och kalkylhandling

Förvaltningens förslag till beslut

1. att i enlighet med verksamhetsplanen för 2003 godkänna nybyggnad av skola på Dammsdalskolan.

2. att hemställa hos Landstingsstyrelsen om att uppdra till Landstingsfastigheter genomföra nybyggnaden i enlighet med redovisat förslag.

Nämndens beslut

(23)

1(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

DAMMSDALSKOLAN VINGÅKER IDÉPLAN 2002

Britt-Marie Rönnbäck

Projektläge 02-02-11 Marie Cosmo

Yngve Pettersson

Jan Eriksson

Ricard Risberg

Ann-Marie Skantz

Hans-Åke Lanthén

Bilaga 2-2, LS § 77 /03

(24)

2(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Innehållsförteckning

1 INLEDNING... 3

2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ... 4

3 AKTUELLA VERKSAMHETER OCH AKTUELL LOKALANVÄNDNING ... 5

4 VISION OM FRAMTIDEN... 7

5 SKOLANS FRAMTIDA UTVECKLING UR ETT LOKALPERSPEKTIV ... 8

6 KONKRETA LOKALFRÅGOR ... 9

7 BYGGNADERNA ... 10

8 DISPOSITIONSPLAN ... 11

9 TEKNISKA FRÅGOR... 11

10 KOSTNADER... 13

11 TIDPLAN ... 15

(25)

3(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

1 Inledning

I Landstingsfastigheter Sörmlands (LFS) verksamhetsidé och kvalitetspolicy ligger att erbjuda sina hyresgäster tillgång till rätt lokal med valfri service så att kundens verksamhet kan bedrivas effektivt.

Målen är att:

- lokalen blir funktionell, hälsosam, trivsam och prisvärd

- den byggda miljön blir arkitektoniskt och funktionellt väl utformad samt beständig, resurssnål och kretsloppsanpassad

- värdet av en byggda miljön bevaras genom en aktiv och strategisk förvaltning samt professionell service.

Idéplan 2002

Dammsdalsskolan byggdes 1968 och staten övertog huvudmannaskapet från en tidigare privat "Förening för sinnesslöa barn". Därefter överläts hela ansvaret till Landstinget Sörmland då all omsorgsverksamhet skulle bedrivas av landstingen.

Dammsdalsskolan bedrev skola och boende för barn och ungdomar i

grundsärskolan. Eleverna kom från hela landet med skiftande diagnoser och bakgrund.

Med dagens utveckling har den unika kompetensen som utvecklats inom Dammsdal blivit mer och mer avancerad och idag efterfrågas det pedagogiska arbetssätt som Dammsdalsskolans personal besitter från hela landet.

Vid flera olika tidpunkter har tillbyggnader och kompletteringar utförts men idag har man nått en gräns där en mer total översyn och åtgärd erfordras för att uppdraget skall kunna utföras och elevernas behov skall kunna tillgodoses.

För rätt hushållning med befintliga resurser och som underlag för rätt

investeringsbeslut erfordras en bild av verksamheten och vilka olika behov och möjligheter som finns vilket presenteras i denna dokumentation.

Idéplanen har tagits fram av en projektgrupp med företrädare för Dammsdalsskolan och Landstingsfastigheter enligt nedan:

Förvaltningschef Britt-Marie Rönnbäck, Handikapp och Habilitering Verksamhetschef Marie Cosmo, Dammsdalsskolan

Personalsekreterare Yngve Pettersson, Dammsdalsskolan Vaktmästare Jan Eriksson, Dammsdalsskolan

Fastighetsdirektör Hans-Åke Lanthén Landstingsfastigheter Fastighetsförvaltare Ricard Risberg, Landstingsfastigheter Programsekreterare Ann-Marie Skantz, Landstingsfastigheter

(26)

4(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

2 Planeringsförutsättningar

Dammsdal är en riksupptagande skola för ungdomar med autism, Asperger syndrom och närliggande neuropsykiatriska funktionshinder med autistiska drag.

Ungdomarna är i åldrarna 11- 21 år.

Skolformerna är grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskolans individuellt anpassad studieplan.

Till Dammsdal kommer ungdomar som har extremt svårt att anpassa sig till vanlig skolgång och oftast också har stora svårigheter att fungera i sin hemmiljö.

Köpare är till största delen kommuner, social- och skolförvaltningar.

Behandlingstiden är oftast skoltiden ut.

Historiskt härstammar Dammsdal från Säfstaholms skolhem som startades 1934 av ”Föreningen för sinnesslöa barn”. Verksamheten var då inhyst i Säfstaholms slott.

1968 byggdes Dammsdalskolan och staten övertog huvudmannaskapet men överlät hela verksamheten till Landstinget Sörmland i samband med att all omsorgsverksamhet skulle bedrivas av landstingen. Dammsdal bedrev skola och boende för barn och ungdomar i grundsärskolan och Salbohedskolan utanför Sala, tog hand om de äldre ungdomarna.

Eleverna kom från hela landet och hade skiftande diagnoser och bakgrund. De flesta var lätt utvecklingsstörda och hade en dålig social anpassning. Med dagens förbättrade diagnosinstrument skulle förmodligen en hel del av de intagna få en autism – Aspergerdiagnos.

1994 hölls den första TEACCH- kursen på Dammsdal. Det var Föreningen autism tillsammans med en grupp amerikanska lärare ifrån division Teacch som hade startat upp ett omfattande utbildningsprojekt med målsättning att sprida den pedagogik som under lång tid utvecklats i North Carolina, USA. (TEACCH = Treatment and Education of Autistic and other Communication handicapped CHChildren).

Efter den första kursen bestämdes att Dammsdal skulle inrikta sig på utbildning och behandling av autistiska ungdomar.

Idag har Dammsdal plats för 38 elever. Huvudverksamheten bedrivs inom Dammsdals område i utkanten av Vingåker. Inom området ryms skola, administration, 5 elevhem och vaktmästeri och städ. Ytterligare 5 elevhem är belägna utanför skolans område. Dessa hyrs av kommunen och andra privata hyresvärdar. En gymnasiegrupp har sina lokaler integrerade i vuxenskolans lokaler i samhället.

(27)

5(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

I utvecklingsplanen för Dammsdal ingår ett resurscenter. Detta har vuxit fram genom att det har varit stor efterfrågan på våra kunskaper ifrån andra

verksamheter. Efterfrågan har främst gällt handledning i vårt pedagogiska arbetssätt men också utbildningar och föreläsningar om handikappet och förhållningssätt. Vi har haft svårigheter att tillgodose efterfrågan och utbildar därför fortlöpande nya personer. Detta kräver en långsiktig planering där både personal och lokaler är viktiga delar.

3 Aktuella verksamheter och aktuell lokalanvändning

AKTUELLA BYGGNADER/ANVÄNDNING HUS URSPRUNG-

LIGEN BYGGT FÖR

NUVARANDE

ANVÄNDNING ÖVERENS- STÄMMER MED

ANVÄNDNING

OMBYGGT/

ANPASSAT

A Administration Administration Ja Nej

B Skola Skola Ja Nej

C Ekonomi

byggnad Ekonomi

byggnad Ja Nej

D Gymnastik o

Fritid

Gymnastik, fritid, kontor, skala m m

Nej Nej

E (Enebo)

Elevboende Elevboende och skola

Nej Ja Nej Betr.

skolan F

(Furubo) Elevboende Elevboende Ja Ja

G

(Granebo) Elevboende Elevboende Ja Nej

H Förråd, garage

m m

Förråd, garage m m

Ja Ja Björken 1 Elevboende Behandlings

lokal

Nej Nej Björken 2 Elevboende Anhörig boende Nej Nej

Björken 3 Elevboende Anhörig-/

Elevboende Ja Nej

(28)

6(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Lokalutnyttjande inom Dammsdal Skolan

Huvudskolbyggnaden hus B innehåller sju skolsalar med grupprum, musik och drama lokaler, yrkesvalskontor, lärarrum, samt arbetsrum för lärarna.

Byggnad C inhyser träslöjd, bild, syslöjd, hemkunskap, storkök, lokaler för fastighetsskötarlinjen samt vaktmästeri.

Byggnad D är gymnastiksal med omklädningsrum och duschutrymmen samt tvättstuga med förråd. Tillbyggnaden inhyser idag konferenslokal,

undervisningslokal, tre kontor för sex personer, enhetschefer och handledare, kök, förråd och lokal för keramiktillverkning.

Bostäder

Enebo 1 användes som undervisningslokaler för träningsskolans elever.

Enebo 2 är tre specialanpassade bostäder för elever.

Furubo 1 och 2 är bostäder för sammanlagt sex elever.

Granebo 1 och 2 är bostäder för sex till sju elever.

Administration

Administrationsbyggnaden hus A innehåller sju kontor (delas på nio personer) samt lunchrum och förråd innehållande skolans server. Tillbyggnaden är en barack påkopplad men denna är ställd ur funktion då taket läcker. Provisoriskt är en barack innehållande två kontor, uppställd på framsidan av byggnaden.

Utbildning/ resurscenter

En del av fritidshuset hus D, utbildningslokal.

Drift/ service

Vaktmästeri inhysta i f d pannrum, verkstad och garage i hus C, samt lunchrum i fritidhuslokalen hus D.

Förråd i garagelängan hus H.

(29)

7(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Aktuella lokalfrågor

Sedan 1968 har behoven ändrats då det gäller standard och utförande av lokaler.

Idag upplevs många lokaler, bl a elevernas rum och skolans grupprum, som mycket trånga.

Behovet av kontorslokaler har ökat då verksamheten har ändrat inriktning och kräver idag andra resurser som t ex handledarfunktion och fem enhetschefer.

För att skolan ska fungera på ett modernt och ändamålsenligt sätt är det

nödvändigt att utnyttja befintliga lokaler på det sätt som är möjligt samt göra ny- och ombyggnationer samt finna, om möjligt, ersättningslokaler boende i

Vingåkers samhälle.

4 Vision om framtiden

Dammsdal strävar efter fortsatt utveckling inom autism och Aspergerområdet.

Då det sker en ökad efterfrågan på platser för ungdomar med dubbeldiagnoser som Autism – ADHD Damp och med närliggande diagnoser som Tourettes, dyslexi och tvång, eftersträvas en vidareutveckling inom det pedagogiska området.

Elever som skrivs in vid Dammsdal har inte bara autism utan mycket svåra beteendeproblem som utagerande och självdestruktivitet. Oftast har eleven befunnit sig i en ohållbar situation i sin hemkommun. Brister i kunskap och förståelse för funktionshindret gör det svårt att ta hand om och stödja såväl skola som familj. De medel många kommuner har att tillgå räcker inte för att klara elevens fortsatta utbildning och utveckling.

Idag är Dammsdal en välkänd verksamhet ute i landet. Vårt namn står för god kvalitet och kunskap inom autismområdet. För att fortsatt säkerställa vårt goda renommé måste vi ständigt arbeta med utbildning av personalen på olika nivåer, metodutveckla, bilda nätverk med andra verksamheter samt lokalmässigt tillgodose de behov som finns.

Ute i landet finns ett stort behov av kunskap inom vårt område. Vår förhoppning är att på olika sätt t.ex. genom utbildningar, föreläsningar och handledning kunna hjälpa till att öka förståelsen och kunskaperna kring funktionshindrena autism och Asperger syndrom och de pedagogiska hjälpmedel som finns att tillgå.

Nuvarande lokaler på Dammsdal är byggda under slutet av 60-talet vilket innebär att de upplevs som nerslitna och dåligt anpassade till de behov som finns idag.

Skolan är byggd enligt vanlig dåtida modell med stora klassrum och få möjligheter till individualisering och avskärmning. Skolgården består till största delen av en stor asfalterad gård som inte inbjuder till lek eller aktiviteter.

(30)

8(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Med tanke på att skolan räknas som framstående inom pedagogik och metodutveckling för ungdomar med autism och Asperger syndrom är der viktigt att även lokalmässigt tillgodose de krav dessa speciella funktionshinder ställer, t ex separerade mindre enheter som gör det

möjligt att arbeta med små grupper och avskärma för individuell undervisning. Ungdomarna behöver daglig träning i vardagliga sysslor såväl i skolan som på elevhemmen och därför är tillgång till kök ett nödvändigt inslag även under skoltid. En lockande utemiljö med

lekredskap och möjlighet till social träning ger ytterligare en dimension i det pedagogiska arbetet.

För att vidareutveckla utbildnings och resurscentrumavdelningen behövs det lokaler för undervisning och konferenser. Idag är detta behov tillgodosett genom en provisorisk tillbyggnad av administration. Genom en nybyggnation av skolokaler ges det möjlighet att nyttja nuvarande skollokaler för detta ändamål.

En grupp ungdomar med autism på en tidig utvecklingsnivå har sitt boende och skola i Dammsdals boendeenheter. Denna grupp kan med fördel flyttas utanför skolans område till kommunens lokaler. Ett projekt med heldagsskola och boende finns på planeringsstadiet.

5 Skolans framtida utveckling ur ett lokalperspektiv

Idag är Dammsdal en resultatenhet under landstinget och drivs ekonomiskt av de avgifter som tas ut av elevernas hemkommuner för deras vistelse vid skolan. På uppdrag av Skolverket genomförde docent Ingrid Liljeroth en inventering av skolan för att utröna Dammsdals framtid.

Hennes förslag till Skolverket var att det nyskapade statliga ”pedagogiska institutet” skulle kunna fungera som huvudman för Dammsdal. Institutet ersätter det gamla SIH och kommer att vara huvudman för andra resurscenter i landet.

Om det blir ett statligt övertagande eller ej är inte fastställt.

Verksamheten är beroende av att kommunerna skickar elever som de inte har resurser för på hemmaplan. Inom den närmaste framtiden ser vi inte någon förändring men det kan i framtiden uppkomma en förändrad situation, t.ex.

ändrad politisk inriktning eller sämre ekonomiskt läge, som ger till följd ett sviktande elevunderlag. En ständig omvärldsorientering är nödvändig för att upptäcka tecken på förändringar och omdaningar i samhället.

Idag finns ett mycket stort behov av skola och behandling för ungdomar med autism och Asperger syndrom. För att professionellt kunna omhänderta den grupp elever som finns på Dammsdal krävs ett gediget kunnande och erfarenhet som under lång tid byggts upp vid skolan. Tillgång till ändamålsenliga lokaler är ett viktigt komplement till det pedagogiska arbetet.

(31)

9(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Inriktningen bör vara att i första hand bygga skollokaler utformade för de elever som verksamheten är avsedda för.

Lokalerna bör vara utformade så att de kan erbjuda individuell undervisning för grupper om 4 elever. Man måste också beakta att vissa elever har mycket

individuella svårigheter, som t ex extremt ljudkänsliga, impulsstyrda eller svårt att koncentrera sig.

Det innebär att lokaler för undervisning bör utformas i grupper om 7x4 där varje skolgrupp har egen ingång och egen skolgård. Möjlighet att göra byggnaderna så flexibla som möjligt måste beaktas.

Denna inriktning skulle göra det möjligt att bygga helt nya lokaler för

undervisning samtidigt som de gamla lokalerna finns kvar för användning. När undervisningen flyttar till nya lokaler kan dessa sannolikt göras om till lokaler för ledning och resurscenter.

6 Konkreta lokalfrågor

Lokalbehov inom det centrala området:

Nybyggnation.

Skollokaler för 25-30 elever fördelade på sju klassrum med tillgång till grupprum För enskild undervisning.

Lokaler för drama och musik.

Boende för sammanlagt 12 elever med högst fyra i varje enhet.

Lokaler för övningsämnen som bild, trä och textilslöjd, gymnastik samt hemkunskap.

Lokaler för gymnasiesärskolans fastighetsskötarlinje.

Utrymmen för Taktil stimulering och ”Sinnenas rum”

Övernattningsmöjligheter för föräldrar och anhöriga.

Utbildnings och konferensutrymmen.

Lednings och resurscenterlokaler d v s 15 kontorslokaler. Idag finns provisoriska kontor i barackform påkopplade till administrationsbyggnaden.

Förslag till dispositionsplan redovisas i bilaga 1.

(32)

10(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Lokalbehov utanför skolans område:

Boenden för 20 elever.

Boende, skola och daglig verksamhet för sex träningsskolelever.

7 Byggnaderna

Utförda ombyggnads-/upprustningsåtgärder

År 1976-77 gjordes en tillbyggnad på befintlig skolbyggnad. Tillbyggnaden bestod av att skolbyggnaden förlängdes med ett klassrum i vardera änden och ytterligare skollokaler på mitten av byggnaden.

År 1976-77 byggdes i anslutning till gymnastiksalen fritidshuset med diverse lokaler för varierande fritidsverksamheter.

År 1985-86 gjordes en ombyggnad av elevhemmen Enebo och Furubo.

År 1991 kopplades en modul till gaveln på kontoret och det innebar ytterligare två kontorsrum.

År 1993-94 byggdes Björken, tre små fristående stugor på ca 30 kvadratmeter.

Målsättningen med stugorna var att elever skulle få prova på ett eget boende innan de slussas ut i samhället.

Under 90-talet har förråd och carport byggts ut i olika etapper i anslutning till befintliga förråd vid vaktmästeriet.

Friställning av lokaler

Administrationsbyggnaden kommer enligt planen att bli överflödig då ledning och resursdelen flyttas till gamla skolbyggnaden.

De förhyrda barackerna sägs upp.

Elevhemmet Granebo kommer ej att nyttjas och sägs därför upp.

(33)

11(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

8 Dispositionsplan

Dispositionsplan enligt bilaga 1.

9 Tekniska frågor

Allmänt

Dammsdalskolan omfattar idag ca 4.900 m2 BTA på en tomt av ca 120.000 m2.

Byggnadernas area fördelat på ursprunglig användning.

Boende ca 1 700 m2 LOA.

Skola, gymnastik o fritid m m ca 2.200 m2 LOA.

Administration ca 210 m2 LOA.

Byggnader Hus:

Byggnaderna är i många avseenden i behov av underhåll. Förslitningen på inre ytskikt är relativt stort. Byggnadernas yttre ytskikt är förhållandevis väl

underhållna. Det sker ett löpande underhåll av byggnaderna.

VVS- och elinstallationer:

Några av byggnaderna har åtgärdats vad avser installationerna i sin helhet. Men det stora flertalet av byggnaderna har sin ursprungliga installation kvar.

Punktinsatser har genomförts på delar av installationerna.

Trafik

En mindre intern bilväg finns inom området. Parkeringsplatser finns i anslutning till resp verksamhet/byggnad och bedöms vara tillgodosett. Gångvägar finns i begränsad omfattning. Behov av komplettering/underhåll av asfaltytor föreligger.

Samtidigt med genomförandet av visionen måste tomtmarken delvis omdisponeras.

Tomt

Dammsdalskolans tomt består av naturmark i nordöstra och södra tomtsidan.

Däremellan i anslutning till byggnaderna har marken iordningställts för trafik, fritidsområde och grönytor.

(34)

12(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Tekniska försörjningssystem

Dammsdalskolan har till sin största del byggts i slutet av 60-talet. De tekniska systemen härstammar ifrån nybyggnadstiden. Med några undantag är systemen oförändrade.

Två av elevhemmen har helrenoverats på samtliga tekniska system samt värmekulvert till elevhemmen har bytts. Under år 2000 avvecklades panncentralen och fjärrvärme installerades.

El och transportanläggning

Kraftförsörjningen till anläggningen totalt bedöms som tillräcklig. Förändring i lokalbeståndet påverkar den individuella försörjningen till respektive byggnad.

Belysningsanläggningen som delvis är sen 60-talet byts kontinuerligt ut i ombyggnadsprojekt och genom riktade underhållsinsatser.

Dammsdalskolan har ett eget fiberoptiskt datanät.

Brandlarmsystem revisionsbesiktigas kontinuerligt.

Värme- kyla, ventilation och sanitet

Med undantag från elevhemmen Enebo och Furebo är i huvudsak byggnadernas teknik från slutet av 60-talet.

Fjärrvärmeinstallationer år 2000.

Ventilationsanläggningen är installerad för det byggnaderna ursprungligen har byggts/byggts om för. Det innebär att delar av verksamheten inte bedrivs i lokaler som de är byggda för.

Miljöstatus

Miljöpåverkan från verksamhet och byggnader sker främst genom

• Energiförbrukning av värme och el

• Avlopp

• Bygg- och underhållsarbeten

• Hyresgästerna

Förekomsten av PCB har inte inventerats.

(35)

13(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Termografering av byggnaderna är genomförd 1983 och visar framförallt

otillräcklig isolering av takbjälklag. Ytterväggarnas isolering och täthetsfunktion är lite svag i förhållande till konstruktionen.

Asbestinventering av VVS-anläggning har skett och visar förekomst i anläggningen främst i rörsystemen (rörböjar) samt i två fall i anslutning till ventilationsanläggning. Dammande eller lös asbest förekommer ej.

10 Kostnader

Kostnaderna sammanfattas med att nya projekt utförs som rena investeringsprojekt eller i kombination med underhåll.

Provisorier för utökade administrativa lokaler betalas av verksamheten direkt för investeringen som sker inom anläggningen samt via extern förhyrning.

Investeringskostnaderna som belastar Landstinget/LFS betalar verksamheten genom ökade hyreskostnader.

Underhållskostnader, rivningar och reinvesteringar för att bibehålla avsedd funktion betalas av Landstinget/LFS inom ramen för befintlig hyra.

Projektkostnader

En schablonmässig kostnadsuppskattning för projekten nedan anger totala kostnaderna exklusive inredning och utrustning. För nybyggnad/nyanläggning är hela beloppet investering och för ombyggnad uppskattas underhållskostnaden till ca 1 miljon kronor.

Projekt Kostnadsuppskattning exkl inredning och

utrustning

Uppskattad LOA

Kontorsbarack till

administration (provisorier) 0,5 miljoner kronor 117 m2 Nybyggnad av skola 12 miljoner kronor 600 m2 Omb av bef skola till

lednings- och resurscenter

6 miljoner kronor 740 m2 Rivning av hus A och G 0,5 miljoner kronor 725 m2

(36)

14(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Inredning och Utrustning

Inredning och utrustning ingår ej i uppskattad projektkostnad. Dammsdalskolan svarar för inredning och utrustning i respektive projekt.

(37)

15(16)

(16

Dammsdal

__________________________________________________________________________________

Driftkostnader

Driftkostnaderna beräknas för varje enskilt projekt beroende på förutsättningarna vid varje tillfälle. Generellt sett ökar driftkostnaderna för provisorier och

nybyggnad samtidigt som kostnaderna minskar när byggnader rivs.

11 Tidplan

Nedan redovisad översiktlig tidplan samt samband för varje projekt.

Projektens verkliga start och sluttider fastställes underhand med hänsyn av vederbörliga beslut och tillgång på investeringsutrymme.

Provisorier (Baracker till adm.) Förhyrning

Avetablering

Nov-Dec 2001 2002-2004 Jan 2005

Nybyggnad av skola Jan 2002- Dec 2003 Omb skola till lednings-

och resurscentrum

Jan 2004 – Dec 2004 Rivning hus A och G Jan 2005 - Jun 2005

(38)

Bilaga 1

References

Related documents

Särskilt vid tillfällen då läraren själv inte är närvarande, till exempel på raster, är det viktigt att de andra lärarna har en medvetenhet om elevens diagnos och

Familjecentrerad vård innebär support och respekt för föräldrars deltagande i barnets vård där en relation mellan barn, föräldrar och vårdpersonal är viktig och

Även frågeställningen, som till stor del handlar om hur den innehållsliga nivån ser ut i dessa texter, gör att en analys av mikro- och makroteman är lämplig då

Fram till omkring år 1970 kunde i och för sig användas dels med antingen entydigt äldre eller entydigt modern betydelse och funktion (entydigt äldre var vanligare i början av

Det faktum att visserligen används på det här sättet i 5 % av A-fallen, och aldrig i B-fallen, skulle kunna vara ett tecken på att ett adversativt elementet inte är en nödvändig

Dans är jätteviktigt, inte bara ur träningssynpunkt utan för det sociala klimatet och för glädjen i att uttrycka sig genom rörelse till musik.. Detta säger Andreas Ehrenreich,

erna som presterar sämst (10:e percentilen, p10) och den tiondel av eleverna som presterar bäst (90:e percentilen, p90) uppgick till minst 160 meritvärdespoäng 1999, det vill säga

Om begreppet ”teknik” ska tolkas som lika ”allt det som finns i läroplanen för skolämnet teknik”, och att eleven också får undervisning i allt som föreskrivs finns