Unga vuxnas boende
i Uppsala och Västmanlands län år 2005 – 2007
Västeråsversionen
Sven Bergenstråhle
Sammanfattning
Årets undersökning av unga vuxnas boende i Uppsala och Västmanlands län visar att de ungas bostadsefterfrågan har ökat sedan år 2005 samt att deras ekonomi förbättrats. Där- emot har deras boendesituation inte förbättrats.
Andelen med egen bostad har minskat i Västmanlands län och andelen mambo har ökat.
I Västerås krävs det 2 300 hyresrätter, bostadsrätter och egnahem med rimliga hyror/priser för att tillfredsställa de ungas efterfrågan. I hela länet handlar det om 3 650 bostäder.
Med tanke på att antalet unga vuxna kommer att öka de närmaste åren krävs en större sats- ning för att klara bara de unga vuxnas efterfrågan.
Resultat i sammandrag
• Andelen i eget boende (i hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem) har minskat i Västmanlands län från 65 procent år 2005 till 58 procent..
• Andelen som bor i andra eller tredje hand har troligen ökat i Västmanlands län från 7 till 10 procent.
• Andelen som bor hos förälder (mambo) har ökat i Västmanlands län från 13 till 19 pro- cent.
• I Västerås och Västmanlands län är andelen som efterfrågar en egen bostad (hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem) 84-85 procent, men den har inte ökat säkert från år 2005.
• De som idag inte har ett eget boende efterfrågar framför allt hyresrätt och betydligt mer sällan bostadsrätt. De mest efterfrågade boendeformerna i undersökningen är annars hy- resrätt och bostadsrätt.
• Bostadsefterfrågan ökar sedan år 2005. I Västerås skulle det behövas cirka 2 300 och i Västmanlands län 3 650 hyresrätter, bostadsrätter och egnahem för att tillfredställa de ungas efterfrågan. Byggandet skulle behöva öka mer än vad Boverket angett och bygg- priserna måste sänkas för att de unga ska få möjlighet till ett eget boende.
• En hyreslägenhet eller en bostadsrätt om ett rum och kök (där alltså en person bor) får för många (47 procent) inte kosta mer än 3 600 kronor i månaden för dem i Västman- lands län. En betydande andel (27 procent) kan inte betala mer än högst 3 000 kronor i månaden.
• Resultaten tyder på att det är dyrare bo i andra boendeformer än i en egen bostad.
• De nuvarande priserna på framförallt egnahem men även bostadsrätter är ett hinder för många av dem som efterfrågar dessa upplåtelseformer. Däremot skulle många unga ha råd att bo i mindre, ej nybyggda hyresrätter.
• En stor andel av de unga vuxna är fattiga, cirka 28 procent. Men andelen har minskat från år 2005 då den var hela 43 procent i Västmanlands län. De unga har fått bättre eko- nomi sedan år 2005.
Förord
SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat cirka 4 324 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i hela Sverige om deras nuvarande bostadssituation och framtida boendepreferenser. 1 103 av de intervjuade finns i Uppsala (555) och Väst- manlands län (548). Intervjuerna genomfördes mellan den 19 februari till 8 april, 2007.
Jag kallar dem för unga vuxna, eftersom de faktiskt är vuxna. Deras föräldrar har inget för- sörjningsansvar. Det upphör när barnen går ut gymnasiet. De ska alltså kunna stå på egna ben, leva ett eget liv. Men hur många kan göra det? Hur många har en egen bostad med riktigt besittningsskydd? Hur många tvingas bo kvar hos föräldrar mot sin vilja?
Undersökningen är upplagd på samma sätt och med samma frågor som tidigare undersök- ningar som genomförts 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 i hela Sverige. Detta är andra gången som urvalet utvidgats för att möjliggöra särredovisning av förhållandena i Uppsala och Västmanlands län samt i både Uppsala och Västerås kommuner. Detta gör det möjligt att studera eventuella förändringar.
I denna undersökning har ett par frågor om tillkommit om hur mycket de kan betala för en bostad, hur stor den behöver vara samt hur många vuxna som ska bo i den.
Resultaten redovisas dels för hela Uppsala län och hela Västmanlands län samt för Uppsala och Västerås kommuner. Jag drar också vissa slutsatser om hur det ser ut i Uppsala län utom Uppsala samt i Västmanlands län utom Västerås.
I sammanfattningen i denna rapport redogörs endast för resultaten i Västerås och Västman- lands län.
Urvalets storlek gör det ibland meningslöst att redovisa resultat för en delgrupp, eftersom de bygger på ett litet antal observationer och resultaten därför får en stor statistisk osäkerhet.
Särskilt osäkra är siffrorna för den grupp som bor hos föräldrar, mambo.
Jag vill passa på och tacka för den hjälp jag fått av Daisy Pettersson, Uppsala kommun, Lars Bengtsson, Bostads Västerås, Gunnar Lignell, Västerås kommun samt inte minst Ge- org Hardt, Hyresgästföreningen Region Aros-Gävle och kollegan på Riksförbundet, André Johansson.
Landskrona i maj 2007
Sven Bergenstråhle boendeforskare
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...2
Resultat i sammandrag ...2
Förord...3
Undersökningsresultat i sin helhet...5
Hur bor de unga vuxna?...5
Andel i eget boende har minskat i Västmanlands län...5
Andelen i andra eller tredje hand har ökat i Uppsala...5
Andelen mambo har ökat i Västmanlands län ...7
Kvinnor flyttar tidigare än män från föräldrar...7
Boendekostnader, bostadsstorlek och hushållstyp - nu...7
En stor majoritet betalar högst 3 600 kronor i månaden...7
Flertalet med egen bostad bor i minst 2 rk ...8
Majoriteten med egen bostad är samboende...8
Nästan alla har dusch- eller badrum i bostaden ...9
Fler klarar sina boendekostnader utan problem...9
Färre med egen bostad får stöd av förälder ...10
Efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad...10
Cirka 8 av 10 vill ha en egen bostad...10
2 rk mest efterfrågad storlek...11
En majoritet vill dela bostaden ...12
Stora skillnader i betalningsförmåga ...13
De som efterfrågar egnahem kan betala mest – men räcker det? ...14
Lägre betalningsförmåga för hyres- och bostadsrätt ...14
Betalningsförmågan störst bland dem som har egen bostad idag ...15
Betalningsförmågan bland studentboende lägst i Uppsala ...15
Beräknad bostadsefterfrågan...16
Ökad bostadsefterfrågan i båda städer och län ...16
Om behov och efterfrågan – en diskussion av skattningen ...16
Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt ger inte fler bostäder...17
Sysselsättning och ekonomi - alla...17
Fler heltidssysselsatta i Västerås och Västmanlands län ...17
Färre får A-kassa i Uppsala och Västerås...18
Mindre svårt för unga att få bostad i Uppsala ...18
Färre fattiga bland de unga ...18
Andelen samboende utan barn ökar ...19
Önskemål och förhållanden - mambo ...20
Nästan alla vill flytta hemifrån ...20
Nästan alla vill ha en egen bostad - om de hade råd...20
Men 6 av 10 har råd idag...20
Billigt och praktiskt - skäl till mambo ...20
Var tredje mambo har haft eget boende...21
Varannan mambo har ingen boendekostnad...21
Mambor i Uppsala får stöd av förälder...21
Bäst passande för mambo: Bo hemma eller i hyresrätt ...22
Ett fåtal mambo har hemmavarande barn...22
De framtida bostadsbehoven i länen ...22
Hur skapa de bostäder som behövs?...23
Generationsklyftan ...23
Byggbehov i Uppsala och Västerås ...23
Några fakta om län och kommuner ...24
Befolkningsutveckling för 20-27-åringar...24
Uppsala län...24
Västmanlands län ...24
Bostadsmarknad...24
Uppsala län...25
Uppsala kommun...25
Västmanlands län ...27
Västerås kommun ...27
Tabeller ...29
Beskrivning av bostadsundersökning april 2007 ...31
Undersökningsresultat i sin helhet
Hur bor de unga vuxna?
Andel i eget boende har minskat i Västmanlands län
I undersökningen ställdes frågan: Hur bor du idag? Till dem som svarade Äger eller har egen bostad med förstahandskontrakt, ensam eller tillsammans med make/maka, sambo ställdes frågan: Bor du i hyreslägenhet, bostadsrätt/insatslägenhet eller eget hus?
I Uppsala stad har 44 procent av de unga vuxna en egen bostad (hyresrätt med
förstahandskontrakt, egen bostadsrätt eller egnahem)1, medan denna andel är betydligt högre i Västerås stad, 57 procent, och i Västmanlands län, 58 procent. Dock har andelen minskat från 65 procent år 2005 till 58 procent i år. I Uppsala län är andelen bara 46 procent. Jämfört med undersökningen 2005 är det inga säkra skillnader.
20 procent av dem i Uppsala bor i egen hyresrätt jämfört med 29 procent i Västerås. Data tyder också på att denna andel kan ha ökat i Uppsala från 15 procent år 2005.2 I Uppsala län bor 21 procent i egen hyresrätt jämfört med 28 procent i Västmanlands län. I Västmanlands län tyder data på att denna andel kan ha minskat från 33 procent år 2005.
Andelen som bor i bostadsrätt är ungefär lika hög i båda städerna och länen, nämligen cirka 20 procent.
Andelen som bor i egnahem är lägre i Uppsala än i Västerås. Skillnaden är densamma mellan länen. Andelen har dessutom minskat sedan 2005 i Uppsala.
Andel i eget boende – 20-27 år
Uppsala Västerås Uppsala län
Västman- lands län Eget boende
i form av
05 07 05 07 05 07 05 07 Hyresrätt 15 20 32 29 18 21 33 28 Bostadsrätt 23 22 22 21 22 19 21 21
Egnahem 4 2 5 7 7 6 10 10
Övrigt eget 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa 42 44 60 57 47 46 65 58
Det är en lägre andel bland 20-23-åringarna än bland 24-27-åringarna som har eget boende.
Och det är betydligt högre andelar som bor kvar hos föräldrarna, 22 procent i Uppsala och Västerås samt 25 procent i Uppsala län och 21 procent i Västmanlands län.
Andel i eget boende och ålder år 2007
Andel i eget boende Uppsala Västerås Uppsala län Västman- lands län 20-23 24-27 20-23 24-27 20-23 24-27 20-23 24-27
Hyresrätt 18 22 25 33 19 24 24 32
Bostadsrätt 18 25 19 23 16 22 18 23
Egnahem 0 3 2 11 3 9 3 16
Övrigt eget 0 0 0 0 0 0 0 0
S:a eget boende 36 51 46 67 38 55 46 71
Andelen i andra eller tredje hand har ökat i Uppsala
ndelen av övriga som flyttat från föräldrar är 43 procent i Uppsala, men bara 27 procent i Västerås. Det beror främst på den höga andel, 20 procent, i Uppsala som bor i
studentbostad jämfört med i Västerås, 10 procent. Anmärkningsvärt är den ökade andelen
1 Det är boende med besittningsskydd.
2 Skillnaden är dock inte statistiskt säker på 95-procentsnivån, men väl på 90-procentsnivån.
som bor i andra eller tredje hand i Uppsala och Uppsala län, från 6 till 11-12 procent. Även i Västmanlands län kan andelen ha ökat.3
Att bo med kamrater utan kontrakt, att hyra rum och att hyra i andra eller tredje hand med- för att man inte har ett ordentligt besittningsskydd. Problemen och osäkerheten vid andra- handsboende har kartlagts i en rapport.4
Det är vidare osäkert vilket besittningsskydd den har som delar bostad med kamrater. Den som skrivit på kontraktet sitter säkert (om han/hon har råd att bo kvar om de andra flyttar), men de som delar lägenhet med kontraktsinnehavaren är egentligen bara inneboende. Det förekommer dock att bostadsföretag tillämpar en modell där personer som delar en större lägenhet har kontrakt på bara sin del. I denna undersökning torde denna typ av boende falla under begreppet studentbostäder.
Studentboende har inget riktigt besittningsskydd. Rätten att bo kvar är villkorad till att man studerar och håller en viss studietakt. Man kan se det som en form av tjänstebostad. I Upp- sala och Västerås krävs det i allmänhet att man klarar 10 poäng per termin för att få bo kvar.
Klarar man inte detta krav kan man förlora studentbostaden. I Studentstaden i Uppsala har man infört möjligheten att ta upp till ett års studieuppehåll en gång under studietiden, vilket innebär en viss uppmjukning.
Merparten av studentbostäderna i Uppsala är korridorrum, medan merparten i Västerås är lägenheter
Andel i övrigt boende utanför föräldrahemmet – 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Övriga
ej mambo
05 07 05 07 05 07 05 07
Anhörig 0 1 0 0 1 1 0 0
Kompisar 6 5 2 2 5 4 2 1
Studentbostad 24 20 11 10 18 16 8 7
Hyr rum 4 3 2 2 4 3 2 2
Andra hand 6 12 8 11 6 11 7 10
Annat 3 2 2 2 3 3 3 3
Summa 44 43 25 27 37 38 22 23
I Uppsala är det ungefär lika stor andel bland 20-23- och 24-27-åringar som bor i
studentbostad, medan det i Västerås är mera ovanligt att bo i studentbostad när man är 24- 27 år. I Uppsala bor de yngre oftare med kompisar än de äldre. I Västerås är den
boendeformen mycket ovanlig. Boende i andra eller tredje hand är vanligare bland de äldre än de yngre i Uppsala län, vilket måste betraktas som ett oväntat utfall.
Andel i övrigt boende utanför föräldrahemmet och ålder 2007 Uppsala Västerås Uppsala län Västman-
lands län Andel i
övrigt boende
20-23 24-27 20-23 24-27 20-23 24-27 20-23 24-27
Anhörig 2 0 0 0 2 0 1 0
Kompisar 7 3 2 2 6 3 1 1
Studentbostad 18 22 15 5 14 18 10 3
Hyr rum 3 2 2 2 4 2 2 2
Andra hand 10 14 13 9 8 14 12 8
Annat 2 3 1 4 2 4 1 6
3 Skillnaden är inte statistiskt säker på 95-procentnivån, men väl på 90-procentsnivån.
4 Andersson B, Lindén A-L (1990) Andrahandsboende ungdomar - villkor och omfattning,
BFR R 69:1990. Se även SOU 2007:14: Renovering av bostadsmarknad efterlyses – Om ungas möjlighet till egen bostad. Huvudbetänkande från Boutredningen s. 111-115 samt tillhörande Rapport 1 s. 94-110 .
Andelen mambo har ökat i Västmanlands län
Andelen som bor hos förälder (mambo) skiljer sig inte statistiskt säkert mellan de båda städerna eller länen. Däremot har denna andel ökat i Västmanlands län från 13 till 19 procent.
Andel som bor hos förälder – 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Bor hos
förälder
05 07 05 07 05 07 05 07
Mambo 13 13 14 16 16 16 13 19
Framför allt Uppsala men även Västerås är städer dit unga flyttar medan de omgivande kommunerna i respektive län är utflyttningskommuner för denna åldersgrupp. Det skulle tala för höga andelar med eget boende eller studentboende och lägre andelar som bor kvar hos föräldrarna, eftersom många kommit flyttande från andra kommuner. I Västerås är dock bostadsmarknaden i balans. Kommunen garanterar också att de som ska studera på
Mälardalens högskola och kommer från andra kommuner ska få en bostad.
Det är stora skillnader i andelen mambo bland 20-23-åringar och 24-27-åringar. I Uppsala län är andelen mambo 27 procent bland de yngre och 5 procent bland de äldre. Även i Västmanlands län är skillnaderna stora, 27 respektive 10 procent. Om man jämför städer och län framgår att andelen mambo inte skiljer sig bland de yngre, medan andelen mambo är högre bland de i åldern 24-27 år i Västerås och Västmanlands län än i Uppsala och Uppsala län. Detta trots att det torde vara lättare att få en egen bostad i Västerås och Västmanlands län.
Andel som bor hor förälder och ålder 2007
Uppsala Västerås Uppsala län Västman- lands län Bor hos
förälder
20-23 24-27 20-23 24-27 20-23 24-27 20-23 24-27
Mambo 22 4 21 11 27 5 27 10
Kvinnor flyttar tidigare än män från föräldrar
I båda länen är andelen mambo högre bland män än bland kvinnor. I Uppsala stad är det däremot inga säkra skillnader, antagligen beroende på att många unga flyttar från föräldra- hemmet i en annan kommun för att kunna studera i Uppsala. Och det är lika för män och kvinnor..
Andel mambo och kön år 2007 – 20-27 år
Uppsala Västerås Uppsala län Västman- lands län Bor hos förälder
Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Mambo 12 14 10 21 12 20 13 23
Boendekostnader, bostadsstorlek och hushållstyp - nu En stor majoritet betalar högst 3 600 kronor i månaden
I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket betalar du själv för ditt boende? Du skall även räkna med den hyra som Du betalar till Dina föräldrar för Ditt rum. Frågans utform- ning innebär att samboende som delar på boendekostnaderna får en lägre utgift än ensam- boende för en lika stor lägenhet.
65 procent av dem med egen bostad i Uppsala betalar högst 3 600 kronor för sin bostad.
Motsvarande andel bland övriga som inte bor hos förälder är 81 procent. I Västerås är mot- svarande andelar 57 respektive 67 procent. I Uppsala län är skillnaderna ungefär desamma,
medan det inte finns några säkra skillnader i Västmanlands län. Det är inga säkra föränd- ringar jämfört med år 2005.
Boendekostnad år 2007 för dem i egen bostad och övriga ej mambo - 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala län Västmanlands län
Kr/månad Egen bostad
Övriga Egen bostad
Övriga Egen bostad
Övriga Egen bostad
Övriga
< 3 600 65 81 57 67 60 76 62 63
> 3 600 35 16 42 31 39 21 37 34
Ej svar 1 3 1 2 1 3 1 4
Summa 100 100 100 100 100 100 100 100
Flertalet med egen bostad bor i minst 2 rk
Eftersom boendekostnaderna rimligen hänger ihop med storleken på bostaden är det an- märkningsvärt i till exempel Västmanlands län, att det inte är några stora skillnader i boen- dekostnader mellan dem med egen bostad och övriga (till vilka de som bor i studentbostad räknas) trots att de med egen bostad har i genomsnitt betydligt större bostäder. I båda städer och län har de med egen bostad i genomsnitt klart större bostäder än övriga som inte bor hos förälder. Eftersom skillnaderna i bostadsstorlek genomgående är mycket stora mellan dessa grupper, medan skillnaderna i boendekostnader inte är lika markanta tyder det på att boen- dekostnaderna är onödigt höga för många som inte kunnat få en egen bostad.
Bostadsstorlek år 2007 för de med egen bostad och övriga ej mambo - 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala län Västmanlands län
Bostads- storlek Egen
bostad
Övriga Egen bostad
Övriga Egen bostad
Övriga Egen bostad
Övriga
< 1 rk 30 52 22 62 28 47 21 54
2 rk - 70 48 78 38 72 53 79 46
Majoriteten med egen bostad är samboende
Av dem som har egen bostad är en majoritet, cirka 6 av 10 sammanboende. Andelarna som är samboende respektive ensamboende vuxna har inte förändrats signifikant sedan är 2005 och skiljer sig inte heller statistiskt säkert mellan de två städerna eller länen.
Hushållstyp - egen bostad - 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län 05 07 05 07 05 07 05 07 Ensambo 39 43 40 37 36 42 40 37 Sambo 61 57 60 63 64 58 60 64
Bland de övriga som inte bor hos föräldrar, till vilka de som bor i studentbostäder hör, är drygt 40 procent sammanboende med annan vuxen. Denna andel har ökat kraftigt sedan år 2005, då cirka 25 procent var det. Utvecklingen är likartad i båda städer och län. Möjligen kan denna utveckling hänga ihop med att boendekostnaderna både i studentbostäder och övriga boendeformer upplevs som höga, varför man oftare behöver vara två för att klara dem.
Hushållstyp - övriga ej mambo - 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län 05 07 05 07 05 07 05 07 Ensambo 73 56 75 55 72 55 74 53 Sambo 27 44 25 45 28 45 26 47
Nästan alla har dusch- eller badrum i bostaden
Av dem med egen bostad har praktiskt taget alla dusch- eller badrum i bostaden. Cirka 3 procent har det i anslutning till bostaden. De skillnader som finns mellan åren är inte statiskt säkra.
Förekomst av dusch- eller badrum i bostaden för dem med egen bostad -20-27 år Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Dusch- eller badrum
05 07 05 07 05 07 05 07 I lägenheten eller rummet 98 97 100 97 98 97 99 97 I anslutning till lägenheten eller rummet 1 3 0 3 1 3 1 3
Dusch eller badrum saknas 1 0 0 0 1 0 0 0
Bland de övriga som inte bor hos förälder är andelen med dusch- eller badrum i bostaden något lägre, nämligen 84-85 procent i Uppsala och Uppsala län samt 89-90 procent i Väs- terås och Västmanlands län. Inte heller i detta fall är de flesta skillnader som finns mellan åren statistiskt säkra. Det är dock fler i Västmanlands län som bara har dusch- eller badrum i anslutning till lägenheter eller rummet i år än år 2005.
Förekomst av dusch- eller badrum i bostaden för övriga ej mambo – 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Dusch- eller badrum
05 07 05 07 05 07 05 07 I lägenheten eller rummet 79 84 92 90 81 85 92 89 I anslutning till lägenheten eller rummet 20 15 6 9 18 15 6 11
Dusch eller badrum saknas 1 1 2 1 1 1 2 1
Fler klarar sina boendekostnader utan problem
Bland dem med egen bostad är det fler i år i Västerås och förmodligen även Västmanlands län5 som uppger att de klarar sina boendekostnader utan problem än det var år 2005, nämli- gen. 8 av 10. I både Uppsala och Uppsala län pekar siffror åt samma håll men skillnaderna är inte statistiskt säkre.
Hur klarar Du att betala Dina boendekostnader? 20-27 år egen bostad Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Svar
05 07 05 07 05 07 05 07 Utan problem 67 73 70 81 72 76 75 80 Nätt och jämnt 28 24 25 16 25 21 22 16
Inte så bra 3 1 4 2 2 0 3 2
Mycket dåligt 1 3 1 1 1 2 0 2
Ej svar 0 0 0 1 0 0 0 0
F För de övriga som inte bor hos föräldrar är det klart fler i år än 2005, i båda städer och län, som uppger att de klarar sina boendekostnader utan problem. I Uppsala och Uppsala län är det 72-73 procent som svarar så jämfört med 56-57 procent år 2005. I Västerås är andelen 63 procent jämfört med 52 procent år 2005 och i Västmanlands län är siffrorna 69 jämfört med 53 procent. Det är nog ingen orimlig gissning att detta åtminstone delvis beror på att andelen sammanboende vuxna har ökat i denna grupp. Underlaget i denna undersökning räcker dock inte för att med säkerhet verifiera denna tes.
5 Skillnaden är inte statistiskt säker på 95-procentsnivån men väl på 90-procentnivån.
Hur klarar Du att betala Dina boendekostnader? 20-27 år övriga ej mambo Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Svar
05 07 05 07 05 07 05 07 Utan problem 57 73 52 63 56 72 53 69 Nätt och jämnt 35 24 37 29 36 25 38 23
Inte så bra 6 3 6 6 6 3 6 5
Mycket dåligt 1 0 5 1 1 0 3 2
Ej svar 1 0 0 1 1 0 0 2
Färre med egen bostad får stöd av förälder
Cirka 9 av 10 av dem med egen bostad uppger att de inte får stöd av förälder till sina boen- dekostnader och det är en säker ökning i alla områden utom Uppsala stad, där den ökade andelen dock är trolig.6
Föräldrar bidrar till boendekostnader - egen bostad 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Svar
05 07 05 07 05 07 05 07
Mycket stor utsträckning 3 2 1 0 2 2 1 1
Ganska stor utsträckning 8 2 3 2 7 2 2 2
Inte särskilt stor utsträckning 8 8 13 6 8 6 11 6
Inte alls 80 88 83 91 83 89 86 91
Bland övriga som inte bor hos förälder är det oförändrat 8 av 10 i Uppsala och Uppsala län som uppger att föräldrarna inte alls bidrar till deras boendekostnader. I Västmanlands län har dock denna andel ökat från 71 till 83 procent. Sannolikt återspeglar siffrorna även i Väs- terås en ökning, men den är inte statistiskt säker.
Föräldrar bidrar till boendekostnader - övriga ej mambo 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Svar
05 07 05 07 05 07 05 07
Mycket stor utsträckning 3 4 3 5 3 3 2 4
Ganska stor utsträckning 4 6 4 3 4 6 6 2
Inte särskilt stor utsträckning 14 12 17 11 13 11 21 11
Inte alls 79 79 76 81 80 80 71 83
Efterfrågad boendeform, bostadsstorlek och boendekostnad Cirka 8 av 10 vill ha en egen bostad
I undersökningen ställdes frågan: Vilken boendeform passar Dina behov bäst idag? Frågan är utformad för att försöka komma åt hur de ser på sitt boende utifrån sina behov idag (med tanke på aktuell ekonomi, familjesituation, sysselsättning etc.). Med denna utformning av frågan får man en annan svarsfördelning, jämfört med om man skulle ha frågat om önskad boendeform.
En mycket stor majoritet vill ha olika former av eget boende med besittningsskydd. I Upp- sala och Uppsala län är det 76-77 procent. I Västerås och Västmanlands län är andelen ännu högre 84-85 procent. De mest efterfrågade boendeformerna är hyresrätt och bostadsrätt.
Skillnaderna mellan andelen som svarar bostadsrätt och hyresrätt är inte statistiskt säkra vare sig i Uppsala eller i Västerås. I båda länen är det dock en tendens att fler svarar hyres-
6 Skillnaden är inte statistiskt säker på 95-procentsnivån men väl på 90-procentsnivån.
rätt än bostadsrätt på frågan, men inte heller här är det några statistiskt säkra skillnader.
Skillnaderna mellan åren är inte heller statistiskt säkra.
I Uppsala är det 11 procent, som anser att studentboende passar bäst idag, vilket är en högre andel än i Västerås (6 procent). Andelen har dock sjunkit i Uppsala jämfört med år 2005.
Enligt dem som ansvarar för studentbostäder har boende i korridorrum blivit allt mindre eftertraktat.
Även boende med kompisar passar en högre andel i Uppsala än i Västerås. Siffrorna för de båda länen speglar mycket förhållandena i Uppsala respektive Västerås.
Bäst passande boendeform - 20-27 år Område Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län 05 07 05 07 05 07 05 07
Förälder 5 4 6 7 6 5 6 8
Anhörig 1 1 0 0 1 1 0 0
Kompisar 9 6 3 1 7 5 3 1
Studentbostad 15 11 8 6 12 9 6 4
Hyra rum 1 1 1 0 1 1 1 1
Hyresrätt 31 35 37 34 32 34 38 34 Bostadsrätt 29 33 32 36 27 29 27 30
Egnahem 8 8 12 15 13 13 19 21
Annat 1 0 1 0 1 0 2 0
Ej svar e.u. 2 e.u. 1 e.u. 2 e.u. 1
Den största efterfrågan på bostadsrätter liksom på egnahem finns bland dem som redan har en egen bostad För dem som vill ta steget från föräldrahemmet eller från olika boendefor- mer där man saknar riktigt besittningsskydd är det framför allt hyresrätt som efterfrågas.
Bäst passande boendeform år 2007 – 20-27 år Uppsala län Västmanlands län Område
Eget boende Övriga Eget boende Övriga
Förälder 0 10 0 18
Anhörig 0 1 0 0
Kompisar 2 8 0 3
Studentbostad 1 15 0 10
Hyra rum 0 2 0 1
Hyresrätt 30 38 31 39
Bostadsrätt 45 16 38 18
Egnahem 19 8 29 11
Annat 0 0 0 0
Ej svar 3 2 2 0
2 rk mest efterfrågad storlek
I årets undersökning frågade vi dem som inte svarat att det passade bäst att bo hos föräldrar:
Hur stor skulle bostaden behöva vara?
Det vanligaste svaret var 2 rum och kök. Anspråken är lite högre i Västerås och Västman- lands län än i Uppsala och Uppsala län. Det beror sannolikt på att det är lättare att få tag i en bostad och att prisnivån är lägre på bostadsrätter och egnahem i Västmanlands län än i Upp- sala län.
Önskad storlek på bostad - de som inte svarat Hos föräldrar - 20-27 år Storlek Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län
< 1 rkv 4 2 4 3
1 rk 18 12 17 12
2 rk 37 42 36 37
3 rk 26 24 24 22
4 rk 7 8 9 11
5 - rk 5 10 9 13
Vet inte/ej svar 3 2 2 2
Men det är skillnader mellan dem som redan har en egen bostad med riktigt besittnings- skydd och de övriga. Bland dem som redan har eget boende vill många ha en större bostad än de har idag. 49 procent i Uppsala län vill ha en bostad på minst 3 rk jämfört med att 31 procent bor så idag. I Västmanlands län är siffrorna 56 respektive 35 procent.
Önskad storlek på bostad – de som redan har en egen bostad – 20-27 år Uppsala län Västmanlands län
Storlek
Bor nu Vill ha Bor nu Vill ha
< 1 rkv 6 2 1 0
1 rk 22 11 19 9
2 rk 40 36 45 32
3 rk 18 27 16 26
4 - rk 13 22 18 30
3 – rk 31 49 35 56
Vet inte/ej svar 0 2 0 3
Men bland de övriga är utrymmeskraven mer blygsamma. 34 procent i Uppsala län och 31 procent i Västmanlands län vill ha en bostad på minst 3 rk.
Önskad storlek på bostad – de övriga – 20-27 år Storlek Uppsala län Västmanlands län
< 1 rkv 5 7
1 rk 22 17
2 rk 36 44
3 rk 21 16
4 - rk 13 15
3- rk 34 31
Vet inte/ej svar 3 2
En majoritet vill dela bostaden
Vi frågade samma personer också: Hur många vuxna skulle bo i bostaden?
En klar majoritet svarar att de vill dela bostaden med en annan vuxen. Andelen som vill bo med en eller flera andra vuxna stämmer ganska väl med den andel bland dem med egen bostad som är samboende idag.
Antal vuxna i bostaden - de som inte svarat Bo hos föräldrar - 20-27 år Antal vuxna Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län
Bara jag själv 41 37 39 36
Delas med en annan vuxen 53 58 55 59
Delas med två andra vuxna 3 1 2 1
Delas med tre eller fler vuxna 1 1 1 1
Vet inte/Ej svar 3 3 3 3
De som redan har en egen bostad är betydligt oftare inriktade på ett samboförhållande än de övriga. I Uppsala län vill 64 procent av dem med egen bostad bo tillsammans med en vuxen
jämfört med 46 procent av de övriga. I Västmanlands län är motsvarande andel 68 procent bland dem med egen bostad och 44 procent bland de övriga. Bland de övriga finns det ett större intresse att dela bostad med fler än en vuxen jämfört med dem med egen bostad.
Antal vuxna i bostaden - med egen bostad och övriga - 20-27 år Uppsala län Västmanlands län Antal vuxna
Egen bostad Övriga Egen bostad Övriga
Bara jag själv 32 46 28 50
Delas med en annan vuxen 64 46 68 44
Delas med två andra vuxna 1 4 1 2
Delas med tre eller fler vuxna 1 1 0 2
Vet inte/Ej svar 2 3 3 3
Stora skillnader i betalningsförmåga
Vi ställde vidare frågan: Hur mycket skulle du själv kunna betala för denna bostad? Sprid- ningen på svaren är stor, även om det är ganska få som svarar högst 1 200 kronor i måna- den.
I Uppsala kan 44 procent betala högst 3 000 kronor i månaden och 63 procent högst 3 600 kronor. Det är nästan precis samma andel (65 procent) som de som bodde i egen bostad i Uppsala svarade att de högst betalade idag 3 600 kronor idag. Men bland övriga ej mambo var motsvarande andel idag 81 procent.
I hela Uppsala län kan 57 procent betala högst 3 600 kronor. Idag är det 60 procent bland dem med egen bostad och 76 procent av övriga ej mambo som betalar högst 3 600 kronor.
I Västerås är det 49 procent som kan betala högst 3 600 kronor, jämfört med att 57 procent av de med egen bostad och 67 procent övriga ej mambo betalar högst 3 600 kronor idag. I hela Västmanlands län är det 47 procent som kan betala högst 3 600 kronor. Detta ska jäm- föras med att 62 procent av dem med egen bostad och 63 procent av övriga ej mambo i lä- net betalar högst 3 600 kronor i månaden idag.
Svaren visar att dagens kostnadsläge är ett problem för många unga.
Hur mycket kan de betala själv - de som inte svarat Bo hos föräldrar - 20-27 år Kronor/månad Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län
< 1 200 kr 2 1 2 2
1 201-2 400 kr 10 8 10 9
2 401-3 000 kr 31 17 27 15
< 3 000 kr 44 26 40 27
3 001-3 600 kr 19 22 18 21
< 3 600 kr 63 49 57 47
3 601-4 100 kr 9 17 10 17
4 101-4 700 kr 7 10 8 10
4 701-5 900 kr 9 11 12 11
5 901 - kr 8 9 10 11
Vet inte/ej svar 3 4 3 5
Summa 100 100 100 100
Om man ser hur mycket de som idag inte har en egen bostad men som skulle vilja ha en, är det 47 procent som inte kan betala mer än 3 000 kronor i månaden i Uppsala län. I Väst- manlands län är motsvarande andel endast 30 procent. Om vi höjer nivån till högst 3 600 kronor i månaden är andelen bland dessa 67 procent i Uppsala län och 56 procent i Väst- manlands län. Samtidigt är det en majoritet i båda län bland dem med egen bostad som kan betala mer än 3 600 kronor i månaden.
Hur mycket de kan betala själv – med egen bostad och övriga – 20-27 år Kan betala Uppsala län Västmanlands län
kr/månad Egen bostad Övriga Egen bostad Övriga
< 3 000 32 47 25 30
3 001-3 600 15 21 18 26
> 3 600 51 30 52 41
De som efterfrågar egnahem kan betala mest – men räcker det?
För att koppla den boendeform de ansåg passade deras behov bäst med hur mycket de kun- de betala, körde vi dessa mot varandra. Tyvärr ökar den statistiska osäkerheten ju mindre grupper man studerar. Därför redovisar jag inga kommunsiffror utan enbart länssiffror, ef- tersom de senare innehåller fler observationer.
Det är tydliga skillnader på hur mycket man kan betala och val av boendeform. Speciellt är de som efterfrågar egnahem uppenbarligen beredda att betala betydligt mer än de övriga.
Samtidigt framgår att en del val av boendeform inte riktigt stämmer med vad det kostar idag. 20 procent i Uppsala län kan betala högst 3 000 och 27 procent högst 3 600 kronor i månaden för att bo i egnahem. I Västmanlands län är motsvarande andelar 9 respektive 22 procent. Det betyder att en stor majoritet i båda län kan betala mer än 3 600 kronor i måna- den för ett egnahem.
Eftersom de som efterfrågar egnahem i allmänhet tänker sig att dela bostad kan man för- modligen dubblera denna kostnad (två vuxna som delar på kostnaden). Men det betyder ändå att en del av dem som efterfrågar egnahem inte har råd med det.
I Uppsala län var medelpriset på ett egnahem cirka 1,8 miljoner och i Västmanlands län 1,4 miljoner, i Uppsala 2,2 miljoner och i Västerås 1,9 miljoner det första kvartalet 2007.
I Uppsala län får man räkna med en månadskostnad på minst 10 -11 000 kronor och i Väst- manland drygt 9 000 kronor oräknat amorteringar plus att man bör ha en reserv för oväntade utgifter. Då har jag räknat med att man kan låna till allt, alltså även kostnader för lagfart och stämpelavgifter.
Eftersom efterfrågan på egnahem är låg bygger undersökningens siffror om betalningsför- måga på relativt få observationer, vilket medför en ganska stor osäkerhet i svaren på hur mycket man är beredd att betala för egnahem. Däremot är det bättre säkerhet i svaren för dem som efterfrågan hyres- och bostadsrätter. Ändå står det klart att en hel del som efter- frågar egnahem inte klarar dagens prisnivåer.
Lägre betalningsförmåga för hyres- och bostadsrätt
Drygt fyra av tio i Uppsala län kan betala högst 3 000 kronor för en hyresrätt och tre av tio för en bostadsrätt. Två av tre som efterfrågar hyresrätt kan betala högst 3 600 kronor och en av tre kan betala mer. För dem som efterfrågar bostadsrätt i Uppsala län kan cirka varannan betala högst 3 600 kronor och varannan mer.
Men de flesta hushåll i flerbostadshus består av en person. I Uppsala län utgjorde hushållen med en vuxen cirka 66 procent av dem i hyresrätt och 59 procent av dem i bostadsrätt i år.
I Västmanlands län kan cirka sex av tio betala högst 3 600 kronor för en hyresrätt och fyra av tio. För dem som efterfrågar bostadsrätt är det ungefär lika många som kan betala högst 3 600 kronor som kan betala mer. I Västmanlands län bestod 63 procent av hushållen i hy- resrätt av en vuxen. Bland dem i bostadsrätt var motsvarande andel 56 procent.7
7 En mer utförlig tabell finns i bilaga
Hur mycket kan de betala själv – 20-27 år8
Uppsala Västerås Uppsala län Västmanlands län Kr/månad
Hyra Borätt Hyra Borätt Hyra Borätt Hyra Borätt
< 3 000 47 31 33 27 44 31 34 30
3 001- 3 600 23 19 25 20 23 17 23 20
> 3 600 29 45 36 50 33 49 38 47
Man kan uppskatta den genomsnittliga hyran i januari 2006 (enligt SCB:s rapport Hyror i bostäder) för en lägenhet om 1 rk på 35 kvm i Uppsala län till cirka 2 950 kronor. I Uppsala låg den för en motsvarande lägenhet på cirka 3 050 kronor, i Västmanlands län på 2 650 kronor och i Västerås på 2 800 kronor i månaden. För en tvåa på 55 kvm (genomsnittstvåan är på 60 kvm) var hyran då cirka 4 050 kronor i Uppsala län, 4 200 kronor i Uppsala, 3 650 i Västmanlands län och 3 850 i Västerås. Det betyder att om redan byggda hyresrätter var tillgängliga för de unga skulle ganska många ha råd med en egen hyresrätt.
Enligt Mäklarstatistik9 var den genomsnittliga köpesumman för en bostadsrätt i Uppsala län februari till april 2007 drygt en miljon kronor eller drygt 16 000 kronor per kvm. I Väst- manlands län var genomsnittspriset drygt en halv miljon eller 7 600 kronor per kvm enligt Mäklarstatistiken i år.
För att beräkna bostadskostnaden behöver man även uppgift om månadsavgiften. Men det står ändå klart att många av dem som efterfrågar bostadsrätt skulle ha svårt att klara kostna- derna med dagens uppdrivna priser.
Betalningsförmågan störst bland dem som har egen bostad idag
Det är stora skillnader i köpkraft mellan dem som redan bor i en egen bostad (hyresrätt med förstahandskontrakt, egen bostadsrätt eller eget hus). En majoritet av dessa kan betala över 3 600 kronor i månaden i båda län.Bland de övriga kan en majoritet betala högst 3 600 kronor i månaden. I Uppsala län kan nästan varannan (47 procent) betala högst 3 000 kronor i månaden och 68 procent högst 3 600 kronor. I Västmanlands län är motsvarande andelar 30 respektive 56 procent.
Hur mycket de kan betala själv – egen bostad och övriga – 20-27 år Kan betala Uppsala län Västmanlands län
kr/månad Egen bostad Övriga Egen bostad Övriga
< 3 000 32 47 25 30
3 001-3 600 15 21 18 26
> 3 600 51 30 52 41
Ej svar 2 2 5 3
Summa 100 100 100 100
Betalningsförmågan bland studentboende lägst i Uppsala
Vi har också uppgifter om hur mycket de som efterfrågar studentbostäder kan betala, men eftersom antalet svar är få blir resultaten mycket osäkra. I Uppsala län har 48 av de inter- vjuade efterfrågat studentbostäder och i Västmanlands län 21 stycken. I Uppsala svarar 64 procent att de kan betala högst 3 000 kronor i månaden för en studentbostad och 81 procent att de kan betala högst 3 600 kronor. I Västmanland är motsvarande andelar 23 respektive 72 procent.
8 Procenttalen summerar inte alltid till 100 beroende på att en del svarade ”Vet ej” på frågan
9www.maklarstatistik.se
Beräknad bostadsefterfrågan
På grundval av undersökningen kan man göra beräkningar av det antal bostäder som skulle behövas för att täcka de unga vuxnas efterfrågan. Svaren på undersökningsfrågorna åter- speglar en kombination av önskningar och anpassningar till rådande förhållanden samt eko- nomiska villkor. Som denna undersökning visar finns det i efterfrågan på de olika upplåtel- seformerna ett inslag av önsketänkande. Det framgår av att en del inte skulle ha råd med den upplåtelseform – med nuvarande marknadspriser – som de anser passar deras behov bäst idag.
Ett sätt att ta reda på hur många normala bostäder (hyresrätter, bostadsrätter och egnahem) som de unga efterfrågar är att beräkna skillnaden mellan det antal som uppger att dessa boendeformer passar deras behov bäst idag och det antal som redan bor i den formen.
Samtidigt måste vi ta hänsyn till hushållsstorleken, eftersom en hel del är gifta eller
samboende. Vid dessa beräkningar har jag utgått från det genomsnittliga antalet vuxna i de olika upplåtelseformerna, enligt svaren i denna undersökning.
Ökad bostadsefterfrågan i båda städer och län
Beräkningarna visar att skulle behövas totalt cirka 5 500 nya bostäder i Uppsala för att tillfredsställa de unga vuxnas efterfrågan. Av dessa är cirka 2 800 hyresrätter, 1 950 bostadsrätter och 750 egnahem. I Västerås skulle det enligt samma beräkningar behövas cirka 2 300 nya bostäder, varav 450 hyresrätter, 1 300 bostadsrätter och 550 egnahem. I hela Uppsala län skulle de behövas cirka 7 650 bostäder, varav 3 550 hyresrätter, 2 750 bostadsrätter och 1 350 egnahem. I hela Västmanlands län visar motsvarande beräkningar att det skulle behövas cirka 2 400 nya bostäder, varav dryg 700 hyresrätter, 700
bostadsrätter och drygt 900 egnahem.
Den ökade bostadsefterfrågan i år jämfört med år 2005 beror på tre saker: antalet unga vuxna har ökat, deras köpkraft har ökat samtidigt som fler är samboende utan barn.
Beräknad bostadsefterfrågan
Uppsala Västerås Uppsala län
Västman- lands län Område
05 07 05 07 05 07 05 07
Hyresrätt 2 500 2 800 400 450 3 000 3 550 750 1 050 Bostadsrätt 950 1 950 750 1 300 1 050 2 750 750 1 350 Eget hus 550 750 400 550 1 100 1 350 900 1 250 Summa 4 000 5 500 1 550 2 300 5 100 7 650 2 400 3 650
Om behov och efterfrågan – en diskussion av skattningen
Behov behöver inte vara liktydigt med efterfrågan i nationalekonomisk terminologi. Ett upplevt och uttalat behov innebär vilja att efterfråga, men inte nödvändigtvis förmåga att betala. Efterfrågan i ekonomisk teori inrymmer per definition också förmågan att betala. Ett bostadsbyggande styrt av efterfrågan sker då inte i första hand för att täcka de behov som finns, utan för att svara mot betalningsviljan hos dem som vill ha en bostad.
En hel del nationalekonomer förnekar att det finns ett mätbart bostadsbehov eller att det skulle finnas någon bostadsbrist. Allt är en fråga om priser och betalningsvilja:
”En central fråga under snart 50 år i svensk bostadspolitik är frågan om bostadsbristen. Men denna brist är – och har alltid varit – en myt. Mer än hälften av det svenska bostads-beståndet är idag föremål för fri prissättning som ägarlägenheter. Detta gäller egnahem och bostadsrätter. På denna marknad finns det alltså ingen brist annat än i teknisk mening.”10
10 Meyersson P-M, Ståhl I, Wickman K (1990) Makten över bostaden, SNS förlag, Kristianstad
Denna diskussion rymmer ett vägval. Ska bostaden ses som en vara vilken eller som en social rättighet? Annorlunda uttryckt: ska enbart hushållens betalningsvilja styra utbudet av bostäder eller ska även fattiga hushåll bör ha rätt till en bostad, kanske liten men med godtagbar standard? Jag har valt att utgå från människornas uttalade behov.
Riksdagen har formulerat mål för bostadspolitiken som väl stämmer med detta synsätt:
”Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.”
Det är högst rimligt om bostadspolitiken, regionalt och på riksplanet har ha en sådan målsättning även i praktiken.
Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt ger inte fler bostäder
I både Uppsala och Västerås planeras omfattande ombildningar av kommunägda, allmän- nyttiga hyresrätter till bostadsrätt. För dem som bor i attraktiva bostadsområden (det brukar ju bara vara där som det finns intresse för ombildning) och har råd kan detta vara ekono- miskt intressant. Men det skapar inga nya bostäder, utan det blir tvärtom svårare för flertalet av dem som idag saknar en egen bostad att träda in på bostadsmarknaden.Särskilt anmärkningsvärt är ombildningsplanerna i Uppsala kommun, som är en student- stad, och som redan har en mycket låg andel hyresrätter redan. Enligt preliminära uppgifter från kommunen är andelen hyresrätter endast 21 procent i Uppsala, vilket kan jämföras med rikets drygt 40 procent. Andelen bostadsrätter är drygt 39 procent jämfört med rikets 16-17 procent. Detta blir särskilt problematiskt i ljuset av Uppsalas framtid som universitetsstad.
Sysselsättning och ekonomi - alla
Fler heltidssysselsatta i Västerås och Västmanlands län
I I undersökningen ställdes frågan ”Vad är Din huvudsakliga sysselsättning förnärvarande?” I Uppsala och Uppsala län har det inte skett några säkra förändringar sedan 2005 utom att arbetslösheten förmodligen minskat i länet, från 6 till 4 procent.11
I Västerås och Västmanlands län däremot har andelen som arbetar heltid ökat sedan 2005.
Nu är den siffran 47 procent i Västerås och 50 procent i Västmanland. I Västerås har andelen arbetslösa i denna åldersgrupp också minskat, medan den är oförändrad i länet.
Huvudsaklig sysselsättning 20-27 år
Uppsala Västerås Uppsala län
Västman- lands län Huvudsaklig sysselsättning
05 07 05 07 05 07 05 07 Gymnasium, komvux eller likn. 2 4 6 6 3 4 5 5
Folkhögskola 0 1 2 1 0 1 2 1
Universitet eller högskola 49 51 30 26 40 40 23 19
Heltidsarbete 30 30 35 47 35 37 42 50
Deltidsarbete 8 9 10 12 9 9 11 11
I arbetsmarknadsåtgärder 0 0 1 0 0 0 1 1
Gör värnplikt 0 0 0 0 0 0 0 0
Arbetslös 6 3 8 4 6 4 7 6
Föräldraledig 2 2 4 2 3 3 5 3
Annat 2 0 4 2 2 1 3 3
Summa 100 100 100 100 100 100 100 100
11 Skillnaden är inte statistiskt säker på 95-procentsnivån men väl på 90-procentsnivån.
Färre får A-kassa i Uppsala och Västerås
I undersökningen ställdes frågan Har Du i år fått hjälp till uppehälle eller boende via följd av nedanstående svarsalternativ. Det var möjligt att svara med flera alternativ.
I Uppsala och Uppsala län får 25 procent hjälp av föräldrar eller anhöriga. I Västerås och Västmanland är motsvarande andelar lägre, nämligen 17 procent. I studentstaden Uppsala får varannan i denna åldersgrupp studiebidrag jämfört med 30 procent i Västerås. I Uppsala, Västerås och Uppsala län får färre A-kassa eller arbetsmarknadsstöd i år än år 2005. I Västmanlands län pekar siffrorna i samma riktning, men skillnaden är inte statistiskt säker, vilket tyder på att utvecklingen i detta län utanför Västerås troligen gått i motsatt riktning.
Fått hjälp till uppehälle eller boende i år via 20-27- åringar Uppsala Västerås Uppsala
län
Västman- lands län Hjälp via
05 07 05 07 05 07 05 07 Föräldrar eller anhöriga 23 25 22 17 21 25 19 17 Bostadsbidrag från försäkringskassan 9 9 14 13 8 8 10 10
Socialbidrag 1 2 5 5 1 2 5 5
Studiebidrag 47 51 34 30 39 41 28 23
A-kassa/arbetsmarknadsstöd 9 5 12 8 10 6 13 11
Mindre svårt för unga att få bostad i Uppsala
I undersökningen ställdes frågan: Är det svårt för ungdomar att få tag i bostad på den ort där Du bor nu? Enligt svaren är det fortfarande betydligt svårare för unga att få bostad i Uppsala och Uppsala län jämfört med i Västerås och Västmanlands län, vilket stämmer med Boverkets bostadsmarknadsenkät. Men det har ändå lättat en del i både Uppsala och Uppsa- la län. År 2005 tyckte 92 procent att det var mycket eller ganska svårt för ungdomar att få bostad i Uppsala jämfört med 74 procent i år. I länet var motsvarande siffror 82 och 66 pro- cent.
Svårt för ungdomar att få bostad på orten – 20-27 år Uppsala Västerås Uppsala län Västman-
lands län Område
05 07 05 07 05 07 05 07
Mycket + ganska svårt 92 74 52 51 82 66 38 39 Ganska + mycket lätt 5 20 38 38 13 27 53 52
Vet inte 3 6 10 11 5 7 9 10
Summa 100 100 100 100 100 100 100 100
Färre fattiga bland de unga
I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket har Du själv kvar i månaden att röra Dig med när Ditt boende är betalat?
Frågan är ett enkelt sätt att få en bild av konsumtionsutrymmet. Samtidigt är det ingen nog- grann kartläggning. Den högsta gränsen är satt till 3 900 kronor i månaden. Som framgår av Konsumentverkets beräkningar12 är denna gräns låg både för ensamboende och samboende.
Om man utgår från Konsumentverkets beräkningar av kostnader för en skälig levnadsnivå år 2005 skulle en ensamstående kvinna på 20 år med eget boende och som äter alla måltider hemma behöva ha ett konsumtionsutrymme efter skatt och boendekostnader på 4 906 kro- nor. Motsvarande siffra för en man är 5 256 kronor. Då ingår inte kostnader för läkar- och tandvård, karensdag (vid sjukdom), avgift till fack eller A-kassa eller semesterkostnader.
12 Koll på pengarna 2005, Råd och Rön extra, Konsumentverkat
