RAPPORT BILAGA 2. Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för Gruvöns Bruk

(1)

RAPPORT BILAGA 2

ÅF-Infrastructure AB, Hamntorget 3, Box 467, SE-651 10 Karlstad Sweden Handläggare

Caroline Grotell ^Date21/10/2015

Tel +46 10 505 54 12 Project ID

Mobil

+46706511419

E-mail

caroline.grotell@afconsult.com

BillerudKorsnäs Sweden AB

Miljökonsekvensbeskrivning

Ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken för Gruvöns Bruk

ÅF-Infrastructure AB

Granskad

CarolineGrotell Mette Sjölin

(2)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Innehåll

Icke-teknisk sammanfattning ... 5

1 Orientering ... 14

1.1 Inledning ... 14

1.2 Ägarförhållanden ... 14

1.3 Administrativa uppgifter ... 15

2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte och omfattning ... 16

3 Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet ... 18

3.1 Produktionstillstånd samt övriga tillstånd för verksamheten ... 18

3.2 Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet ... 19

3.3 Närmare utformningar ... 20

4 Samrådsförfarandet ... 21

5 Lokalisering ... 22

5.1 Nuvarande lokalisering ... 22

5.2 Ansökt produktion ... 23

5.3 Alternativ lokalisering ... 25

6 Produktion, process och miljöskyddsåtgärder ... 26

6.2 Tillståndsgiven och ansökt produktion ... 26

6.3 Processen ... 27

6.3.1 Tillståndsgiven verksamhet (nollalternativ) ... 27

6.3.2 Ansökt produktion ... 29

6.4 Orientering om genomförda miljöskyddsåtgärder ... 30

6.4.1 Tillståndsgiven produktion ... 30

6.4.2 Ansökt produktion ... 33

7 Förbrukning och hushållning av resurser ... 34

7.1 Orientering ... 34

7.2 Ved- och fiberråvara ... 34

7.2.1 Förbrukning ... 34

7.2.2 Bark- och vedrester ... 35

7.2.3 Massautbyte ... 35

7.2.4 Vedsubstans utlöst vid massakokningen ... 35

7.2.5 Återvinning av fiber ... 36

7.3 Vatten ... 36

(3)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

7.4.1 Användningsområden ... 37

7.4.2 Återvinning ... 37

7.5 Värmeenergi, bränslen samt elenergi ... 39

7.5.1 Inledning ... 39

7.5.2 Ångenergiförbrukning ... 40

7.5.3 Bränsleförbrukning ... 41

7.5.4 Elenergiförbrukning och försörjning ... 41

7.6 Slutsatser om hushållning av resurser ... 42

8 Transporter och hamnverksamhet ... 43

8.1 Transportslag och transportvolymer... 43

8.2 Hamnanläggningar ... 45

8.3 Slutsatser avseende konsekvenser av transporter ... 46

9 Miljökonsekvenser utsläpp till vatten ... 47

9.1 Emissioner till vatten från tillståndsgiven och ansökt produktion ... 47

9.2 Recipientförhållanden ... 48

9.3 Miljökvalitetsnormer ... 49

Miljökvalitetsnormer för fiskvatten ... 49

9.3.1 Miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet ... 49

9.3.2 9.4 Miljökonsekvenser vid ansökt produktion ... 50

Utsläpp av organiskt material ... 50

9.4.1 Utsläpp av näringsämnen ... 51

9.4.2 Toxicitet ... 52

9.4.3 Utsläpp av metaller ... 52

9.4.4 9.5 Slutsatser avseende konsekvenser av utsläpp till vatten ... 53

10 Miljökonsekvenser luft... 54

10.1 Emissioner till luft från process och energiproduktion ... 54

10.2 Spridningsberäkning ... 55

10.3 Utsläpp från transporter ... 56

10.4 Slutsatser avseende konsekvenser av utsläpp till luft ... 57

11 Konsekvenser för buller ... 58

11.1 Buller från nuvarande verksamhet ... 58

11.2 Buller från ansökt verksamhet ... 59

11.3 Slutsatser avseende konsekvenser av buller ... 61

12 Konsekvenser för avfallshanteringen ... 62

12.1 Rutiner för hantering av avfall ... 62

12.2 Slutsatser avseende avfall ... 63

13 Miljökonsekvenser av kemikalier ... 64

(4)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

13.2 Nuvarande verksamhet ... 64

13.3 Ansökt verksamhet ... 65

13.4 Slutsatser avseende konsekvenser av kemikalier ... 65

14 Miljöriskanalys ... 66

14.1 Nuvarande verksamhet ... 66

Inledning ... 66

14.1.1 Översvämning ... 66

14.1.2 Legionella ... 67

14.1.3 14.2 Ansökt verksamhet ... 67

14.3 Slutsatser för konsekvenser av miljörisker ... 68

15 Markförorening ... 69

15.1 Kompletterande markundersökning ... 69

15.2 Ansökt verksamhet ... 70

15.3 Slutsatser konsekvenser för markförorening ... 70

16 Natur- och kulturvärden ... 71

16.2 Nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden ... 71

16.3 Riksintressen ... 72

16.4 Övriga naturskyddade områden ... 73

16.5 Slutsatser om konsekvenser för skyddade områden ... 73

17 Miljömål ... 74

17.2 Nationellt miljömålsarbete ... 74

Miljökvalitetsmål ... 74

17.2.1 Etappmål ... 79

17.2.2 17.3 Regionalt miljömålsarbete ... 80

17.4 Kommunens miljömål ... 80

17.5 Slutsatser avseende konsekvenser för miljömål ... 80

Bilagor

Bilaga 2:1 Samrådsredogörelse Bilaga 2:2 Transportutredning Bilaga 2:3 Recipientbedömning

Bilaga 2:4 Spridningsberäkning av luftemissioner Bilaga 2:5 Bullerberäkning

(5)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Icke-teknisk sammanfattning

Inledning

Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår i BillerudKorsnäs Sweden AB, Gruvön Bruks, härefter Gruvöns Bruk, ansökan enligt miljöbalken för ökad och ändrad produktion.

Inom koncernen BillerudKorsnäs, däribland Gruvöns Bruk, produceras nyfiberbaserat förpackningsmaterial. För att upprätthålla konkurrenskraft och effekt av de

investeringar som är gjorda, så behöver Gruvöns Bruks förädlingsgrad förändras och därtill öka. För produktionsförändringen planeras för byggnation av en ny

kartongmaskin på nuvarande fabriksområde.

Gruvöns Bruk ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av 550 000 ton kraftpapper/kartong per år. Nu tillståndsgiven blekt och oblekt kraftpappers-

produktion är 350 000 ton per år.

Produktionen av kraftpapper på befintliga pappersmaskiner kommer att upphöra, i samband med att en ny kartongmaskin startas. Övergången kan komma att ske successivt.

I ansökan planeras även för något ökad produktion av fluting, till 320 000 ton fluting per år (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs). Den tillståndsgivna

produktionen av fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) är idag 300 000 ton per år.

I ansökan ingår även en årsproduktion på 500 000 ton oblekt/blekt sulfatmassa per år.

Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 ton blekt/oblekt sulfatmassa per år.

Den maximala produktionsnivån som bedöms kunna nås inom ramen för befintligt tillstånd och med dagens produktmix är dock ca 425 000 ton blekt sulfatmassa per år (nollalternativet).

Hamnanläggningens verksamhet som idag har separat tillstånd av länsstyrelsen kommer att ingå i ansökan. Ansökt hamnverksamhet är oförändrad jämfört med nu tillståndsgiven hamnverksamhet.

Anläggningarnas lokalisering

Gruvöns Bruk är beläget i Grums kommun, Värmlands län. Bruket är beläget ca en km sydost om Grums tätorts centrum. Närmaste bostadshus finns ca 250 m norr om fabriksområdet.

(6)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Gruvöns Bruks omgivningar.

För den ansökta produktionen krävs nya byggnader för den nya kartongmaskinen samt tillhörande funktioner (bl.a. rullmagasin, holländeri och smetkök). Dessa placeras inom Gruvöns Bruks industriområde och kräver ingen förändring av gällande detaljplan.

Samråd

Samråd har hållits med myndigheter och närboende under september 2015. Gruvöns Bruk har beaktat framförda synpunkter som underlag vid framtagande av föreliggande miljökonsekvensbeskrivning.

Processer och produkter

Gruvöns Bruk består av en sulfatfabrik, ett NSSC-baserat flutingbruk samt ett kraftpappersbruk. Sulfatfabriken och NSSC-linjen har gemensamt renseri och integrerad kemikalieåtervinning.

Den större av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt långfibrig massa, som dels går till den egna kraftpapperstillverkningen och dels flingtorkas för externt bruk

(avsalumassa). Den mindre av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt kortfibrig massa och används enbart internt.

Gemensamma avdelningar som kemikalieåtervinning och ånggenerering, består av indunstningsanläggning, sodapanna, mesaugn och mixeri, barkpanna och två mottrycksturbiner.

Kraftpapperstillverkningen sker på fyra pappersmaskiner och omfattar en rad olika produkter såsom vit liner, säckpapper, MF- och MG-papper. En mindre del av det tillverkade papperet pigmentbestryks i en separat bestrykare. Bestrykaren kommer att stängas under 2016. NSSC-massan (halvkemisk sulfitmassa) går till intern flutingtillverkning på pappers-maskin (PM6). Vid flutingtillverkningen tillsätts ca 10 % intern och extern rejekt. Den halvkemiska flutingen används som mittskikt i wellpapp för

© Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001

Åsfjorden

(7)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

De planerade förändringarna har inte komplett projekterats. Nedan följer en sammanfattning av planerade åtgärder för ansökt produktion.

 En ny kartongmaskin med stödjande avsnitt som massamottagning för extern kortfibrig massa och CTMP-massa, holländeri, limkök, smetkök, utskottscentral, omrullning och pack samt magasin.

 Ny tvättutrustning för att förbättra tvätten av en delström oblekt långfibrig sulfatmassa. Ett nytt lagringstorn för tvättad oblekt massa.

 Indunstningen kommer att kompletteras och konverteras till lågtrycksånga, för att mellantrycksånga skall räcka till den nya kartongmaskinens torkparti.

 Processvattenöverskottet från den nya kartongmaskinen kommer att ledas till primärsedimentation följt av bioreningsanläggningen.

 Överskott av bioslam från bioreningsanläggningen kan i framtiden komma att antingen förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas externt, istället för att ledas till indunstning för förbränning i

sodapannan.

Förbrukning och hushållning av resurser

Vedråvara

Vedråvaran utgörs av rundved (barr- och lövved) samt sågverksflis (barrved). Bedömd vedförbrukning kommer att öka något och berör i första hand barrved från 1 600 000 m³ fub/år vid maximalt möjlig produktion till 1 900 000 m³ fub/år vid ansökt

produktion. Ökningen av lövved är 50 000 m³ fub, till totalt 1 100 000 m³ fub vid ansökt produktion.

Generellt så överförs cirka hälften av den till kokeriet inkommande torrsubstansen i vedråvaran till sulfatmassa. Den andra hälften återfinns i svartluten för energi-

återvinning i sodapannan. Vidare utvinns även biprodukterna råterpentin och råtallolja, vilket bedöms öka något vid ansökt produktion.

Behovet av extern fiberråvara kommer öka vid ansökt produktion.

Gruvöns Bruk har rutiner både vid nuvarande verksamhet och ansökt produktion för utvinning av biprodukter samt för att tillvarata bl.a. fibersediment, rejektmassor, vedrester och svartlut för återvinning och/eller energiproduktion.

Vatten

Råvatten för produktionen tas från Åsfjorden söder om bruket. Gällande vattendom av Västerbygdens vattendomstol 1971-06-10 medger ett vattenuttag upp till 3 m³/s.

Normalt är medeluttaget av råvatten 1,5-1,7 m³/s. Dessutom sker visst uttag av kylvatten till bioreningens värmeväxlare mellan 0,2 till 0,7 m³/s.

För att begränsa vattenanvändningen inom Gruvöns Bruks verksamhet finns system för recirkulation av vatten inom de olika processerna.

I samband med den nya kartongmaskinen kommer process- och kylvatten att

separeras. Råvattenförbrukningen bedöms minska något, då den nya kartongmaskinen kommer att vara mer sluten än befintliga pappersmaskiner.

(8)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Process- och tillsatskemikalier

Behovet av processkemikalier för produktion av sulfatmassa och fluting kommer att öka något, i proportion till produktionsökningen. Det finns system vid Gruvöns Bruk för återvinning av kokkemikalier för produktion av sulfatmassa och NSSC-massa.

Tillsatskemikalier för förädling av slutprodukten kommer att ändras, då kraftpappersproduktionen utgår och ersätts av kartongproduktionen. Förbrukningen av

bestrykningskemikalier kommer att öka kraftigt. Mängden blekningskemikalier kommer däremot att minska.

Gruvöns Bruk fortsätter att följa utvecklingen av nya effektivare kemikalier. Gruvöns Bruk arbetar av arbetsmiljö-, produktsäkerhets, miljö- och kostnadsskäl kontinuerligt för att optimera användningen av kemikalier.

Värme- och elenergi

Gruvöns Bruks behov av ångenergi täcks huvudsakligen av soda- och barkpannan.

Gasdestruktionsugnen ger även ett mindre tillskott.

Energieffektiviseringsarbetet pågår kontinuerligt och Gruvöns Bruk har deltagit i det statliga programmet för energieffektivisering, PFE. Ett energiledningssystem finns i drift. Gruvöns Bruk omfattas av lagstiftningen om energikartläggning i stora företag, vilken bland annat ställer krav på återkommande redovisning av förslag på kostnads- effektiva åtgärder såväl för att spara energi som för att effektivisera energi-

användningen.

Ångenergiförbrukningen kommer att öka vid ansökt produktion, där ökningen sker med biobränsle. Den totala energimängden som har sitt ursprung i vedråvara är oförändrad och motsvarar nivån 97 %.

Behovet av eldningsolja är redan idag på en låg nivå och bedöms bli oförändrad vid ansökt produktion.

Elenergiförbrukningen kommer att öka, p.g.a. produktionsökningen. Den nya kartongmaskinen kommer dock att vara mer energieffektiv jämfört med befintliga pappersmaskiner.

Nivån av egenproducerad el kommer att vara oförändrad för ansökta förhållanden jämfört med nollalternativ. Leveransen av fjärrvärme bedöms även den bli oförändrad.

Konsekvenser av transporter

Gruvöns Bruk har ett mycket gott läge för transporter. Gruvöns Bruk har egen hamn för inleverans av vedråvara och eldningsolja samt utlastning av färdiga produkter.

Hamnen nyttjas även av närbelägna Stora Enso Timber AB:s sågverk. Från Norge- Vänernbanan går ett kort stickspår från Grums till Gruvöns Bruks industriområde, vilket möjliggör intransport av vedråvara och uttransport av färdig produkt. Transport med bil sker direkt från industriområdet till huvudleden (E18/E45).

Vid ansökt produktion ökar transporterna, där ökningen av mängden transporterade gods företrädesvis kommer att ske med tåg och fartyg. BillerudKorsnäs arbetar aktivt med att minska utsläpp från biltransporter genom att ha miljökrav på leverantörer/

(9)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Hamnverksamheten kommer att öka något jämfört med nuvarande situation, men rymmas inom gällande hamntillstånds ramar. Samma rutiner kommer att finnas vid framtida användning som vid befintlig hamnverksamhet. Hamnverksamhetens påverkan på miljön bedöms som mycket begränsad.

Miljökonsekvenser vatten

Utsläpp till vatten

Industriområdet är beläget vid norra delen av Åsfjorden, som är en ca 5 km lång vik i Vänerns nordvästra del. Renat processvattenöverskott samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Åsfjorden.

I Tabell 1 redovisas bedömda emissioner till vatten från Gruvöns Bruk. Vid ansökt produktion ökar utsläpp till vatten med knappt 10 % jämfört med nollalternativet.

Tabell 1 Bedömda emissionsnivåer till vatten från Gruvöns Bruk vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion.

COD SÄGFA Ptot Ntot

t/d t/d kg/d kg/d

Maximalt möjlig produktion (nollalternativ)

27 3,0 60 440

Ansökt produktion 29 3,2 65 480

De totala utsläppen av AOX och klorat kommer att minska vid ansökt produktion jämfört med nollalternativet, då mängden blekt massa kommer att minska.

Miljöförhållanden i Åsfjorden

Idag bedöms vattenkvaliteten som god i Åsfjorden baserat på halterna av närings- ämnen och organiskt material, siktdjup och klorofyll, syrgasförhållanden och försurningsparametrar.

Status för bottenfauna varierar över tid både uppströms och nedströms bruket i Åsfjorden och i Grumsfjorden. Bottenfauna utgör därmed en svår indikator för bedömning av förhållandena i Åsfjorden. Även vid bedömning av ekologisk status i VISS konstateras att bottenfauna inte följer andra kvalitetsfaktorers status i Åsfjorden.

Kvalitetskraven (miljökvalitetsnormer) för Åsfjorden enligt nuvarande förslag i VISS är

“God ekologisk status år 2021” och ”God kemisk ytvattenstatus”, undantaget mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE. Orsaken till tidsfristen för ekologisk status angavs vara morfologiska förändringar och flödesregleringar. Kemisk ytvattenstatus har bedömts som “uppnår ej god status”, p.g.a. för höga halter av PBDE (bromerade flamskyddsmedel) och kvicksilver i fisk enligt VISS, beroende på atmosfäriskt nedfall.

PBDE och kvicksilver i Åsfjorden kan därmed inte kopplas till Gruvöns Bruks verksamhet.

Konsekvenser av utsläpp till vatten

När det gäller utsläpp till vatten av organiskt material (COD) från Gruvöns Bruk utgör det idag drygt 10 % av belastningen på Åsfjorden (punktkällor och älvar). Därtill tillkommer inflöde från Storvänern samt den interna primärproduktionen i Åsfjorden.

(10)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Organiskt material är syreförbrukande och kan leda till syrebrist i bottenvatten och därmed påverka bottenfaunan. Goda syreförhållanden råder dock i Åsfjordens bottenvatten, vilket ger goda förutsättningar för förekomst av bottenfauna. Såsom nämnts ovan varierar status för bottenfauna över tid både i Åsfjorden och i

Grumsfjorden. Den variation som förekommer kan inte korreleras till utsläpp av organiskt material från Gruvöns Bruk. Några haltförhöjningar av organiskt material med koppling till Gruvöns Bruk har inte kunnat utläsas från vattenkvaliteten i Åsfjorden under 2008-2014, i vare sig ytvattnet eller i bottenvattnet. Liknande resultat erhölls redan i början av 2000-talet, då utsläppsnivån var högre jämfört med senare års utsläppsnivåer och nu ansökt produktion. Emissionsnivån av organiskt material från Gruvöns Bruks vid nollalternativ och ansökt produktion bedöms därmed ha en liten betydelse för Åsfjorden.

Fosforemissionen från Gruvöns Bruk bedöms stå för mindre än 10 % av bidraget till Åsfjorden, då Storvänern bidrar med ca 80 % enligt en modellberäkning. Årsutsläppet av fosfor bedöms bli 22 respektive 23 ton per år vid nollalternativet och ansökt produktion och är i nivå med tidigare utsläppsnivåer under 2000-talet och bedöms ha en liten betydelse för Åsfjordens miljöförhållanden.

Bruket står idag för ca 10 % av kvävebidraget jämfört med övrig belastning från punktkällor och älvar till Åsfjorden. Kvävehalten är dock högre i Storvänern än i Åsfjorden och brukets reella kvävebidrag till Åsfjorden blir därmed än lägre, då även Vänerns inflöde till fjorden bör beaktas. Årsutsläpp av kväve bedöms bli ca 160 respektive 170 ton per år vid nollalternativet och ansökt produktion, vilket är i nivå med några av de senaste produktionsåren och når dock inte de utsläppsnivåer som rådde i början av 2000-talet (drygt 200 ton/år). I sötvattenekosystem anses fosfor vara det begränsande näringsämnet för primärproduktionen av alger/plankton. Utsläpp av kväve är av mindre betydelse för Åsfjordens miljöförhållanden.

Toxicitetstester på de huvudsakliga utgående avloppsvattnen från Gruvöns Bruk har inte gett upphov till letala eller subletala effekter vid de koncentrationer som är relevanta i recipienten. Den senast genomförda fiskundersökningen från år 2010 går i samma linje genom att ingen kronisk påverkan på fiskens hälsotillstånd eller

fortplantningsförmåga kunde påvisas. Vid ansökta förhållanden kommer kartong- tillverkningen att kräva delvis andra tillsats- och hjälpkemikalier. Dessa kommer att granskas på samma sätt som idag (se nedan konsekvenser av kemikalier).

Metallemissionen från Gruvöns Bruk härrör huvudsakligen från vedråvaran. Några tydliga tecken på förhöjda metallhalter i Åsfjorden korrelerade till Gruvön Bruks verksamhet kan inte utläsas från undersökningar i recipienten. Vid ansökt produktion kommer vedförbrukningen att öka med cirka 20 % och metallutsläppen kan förväntas öka i motsvarande grad. Metallemissionen bedöms trots det få en begränsad påverkan på recipienten.

Slutsatser - konsekvenser vatten

Gruvöns Bruks utsläpp av organiskt material och näringsämnen bedöms inte hindra att god ekologisk status uppnås i Åsfjorden vid nuvarande, nollalternativet och ansökt produktion.

(11)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Miljökonsekvenser luft

Utsläpp till luft

Utsläpp till luft kommer huvudsakligen från sodapanna, mesaugn, barkpanna och gasdestruktionsugn.

Emissioner av kväveoxider vid ansökt produktion ökar i samband med produktions- ökningen (Tabell 2). För svavelemissionerna sker en svag ökning vid ansökt

produktion. De specifika utsläppen av svaga gaser bedöms inte påverkas nämnvärt av de planerade förändringarna. Rökgasernas stofthalter kommer inte heller att påverkas av de planerade förändringarna. Utsläpp av fossilt koldioxid från processer och energiproduktion bedöms bli oförändrad vid ansökta förhållanden jämfört med nollalternativet.

Tabell 2 Bedömda emissioner till luft från Gruvöns Bruk vid maximalt möjlig produktion (nollalternativ) och ansökt produktion.

Svavel process

Svavel energi

NOx process

NOx energi ton/år ton/år ton/år ton/år

Maximalt möjlig produktion

7 3 690 150

Ansökt produktion 8 3 820 200

Slutsatser – konsekvenser luft

Genomförda spridningsberäkningar visade att Gruvöns Bruks bidrag av kväveoxider till halterna i Grums samhälle är låga i relation till miljökvalitetsnormer för omgivningsluft.

Miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen för kväveoxider kommer att innehållas för ansökt produktion såsom idag.

Stoftbidraget från Gruvöns Bruk, avseende PM₁₀ och PM_2,5, är marginellt jämfört med uppmätt halt i centrala Grums, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. Miljö- kvalitetsnormerna för PM₁₀ kommer att innehållas för ansökt produktion som idag.

Svavelutsläppen från Gruvöns Bruk är mycket låga, vilket inte kommer att förändras nämnvärt vid ansökt produktion. Miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid kommer att innehållas för ansökt verksamhet som idag.

Konsekvenser för industribuller

Bullerberäkningar har genomförts baserade på modellberäkning och kartläggning från år 2011 samt den preliminära placeringen av den nya kartongmaskinen. Spridning av buller har sammanställts och bullerberäkningar har genomförts vid samma kontroll- punkter som år 2011.

Bullerökningen från den nya kartongmaskinen kompenseras av att den nya maskinbyggnaden avskärmar buller från befintliga anläggningar, framförallt buller från flingtorken. Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid ansökt produktion är 46-49 dBA vid mätpunkterna, vilket innebär att gällande bullervillkor nattetid (50 dBA) innehålls.

(12)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Den totala ekvivalenta ljudnivån från Gruvöns Bruk vid ansökt produktion, beräknas bli oförändrad eller marginellt lägre i den närmaste bostadsbebyggelsen jämfört med dagens verksamhet.

Konsekvenser för avfallshanteringen

Gruvöns Bruk arbetar aktivt med att minimera mängden avfall och strävar efter att nyttiggöra så stor andel som möjligt, varför rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer.

Vid ansökt produktion bedöms de branschspecifika avfallsslagen öka något jämfört med nollalternativet. Mängden farligt avfall bedöms bli på samma nivå vid ansökt produktion som vid nollalternativet. Behandlingen av icke-farligt avfall och farligt avfall kommer att ske på samma sätt som idag.

Konsekvenser av kemikalier

Kemikalier som är nya för Gruvöns Bruk men beprövade för branschen kommer till användning med den nya kartongmaskinen. Alla nya kemikalier kommer att granskas av brukets kemikaliegrupp, såsom idag.

Nuvarande kemikalieanvändning bedöms inte utgöra någon risk för recipienten. En första kemikaliebedömning antyder att enstaka av de nya kemikalierna för kartongmaskinen, kan komma att överskrida PEC/PNEC-värdet på 1, som ses som en riskfri nivå. Slutsatsen blev sett ur försiktighetsprincipen, att en vidare utredning bör genomföras om dessa kemikalier blir aktuella för användning i kartongproduktionen.

Miljörisk

Miljöriskerna har minskat avsevärt under de senaste 10 åren, då skyddsåtgärder vidtagits. Mixeri- och indunstningscisternpark har invallats. Lagring av svaveldioxid har upphört.

Gruvöns Bruk omfattas av Sevesolagstiftningen, p.g.a. den totala volymen av riskklassade kemikalier. Säkerhetsrapport har uppdaterats enligt Seveso III. Kemi- kalierna för specifikt kartongproduktionen utgör inte riskkemikalier enligt Seveso.

I nuläget bedöms det inte finnas någon legionellarisk för omgivningen. Gruvöns Bruk fortsätter att införskaffa löpande kunskap om legionella och bidrar aktivt i det bransch- gemensamma arbetet kring legionella risker. Vid en eventuell förändring av

hanteringen av bioslam kommer en riskbedömning att göras avseende legionellaspridning.

När det gäller risker för olyckor i samband med byggnation och drift av den nya kartongmaskinen med tillhörande byggnader och funktioner kommer detta att beaktas under projektets genomförande. Vid byggandet av de nya byggnaderna kommer även översvämningsrisken för Vänern att beaktas.

Generellt bedömdes inga risker som oacceptabla för nuvarande verksamhet. Samma säkerhetsarbete och rutiner kommer att utövas vid ansökt verksamhet som vid befintlig verksamhet.

(13)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

het i det berörda området. Dioxiner registrerades, dock var situationen inte akut. Vid kommande grävarbeten kommer dialog att hållas med tillsynsmyndighet angående hur uppkomna grävmassor skall hanteras på ett säkert sätt och förhindra spridning av föroreningar.

Naturvård, kulturvärden och övriga riksintressen

I Värmlands län finns ingen nationalpark. De närmast belägna naturreservaten och Natura 2000-områdena finns ca 6 km SO om Gruvöns Bruk, Västra Värmlands- skärgård, Segerstads skärgård och Getgarsudde.

Åsfjorden har pekats ut som riksintresse för kustturism och friluftsliv, samt yrkesfiske.

En befintlig sjöfartsled i Åsfjorden vidare i Vänern mot Göta älv har pekats ut som riksintresse för sjöfart.

Två områden inom en 10 km:s radie från Gruvöns Bruk har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård.

Gruvöns Bruks verksamhet medför inte intrång på riksintressen och naturvårds- områden. Ansökt verksamhet bedöms inte medföra störningar av betydelse för skyddade områden.

Miljömål

Gruvöns Bruks ansökta produktion bedöms huvudsakligen följa de uppsatta nationella miljökvalitetsmålen.

(14)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

1 Orientering

1.1 Inledning

BillerudKorsnäs, däribland Gruvöns Bruk, producerar nyfiberbaserat förpacknings- material. För att upprätthålla konkurrenskraft och effekt av de investeringar som är gjorda, så behöver anläggningens förädlingsgrad förändras och därtill öka. För produktionsförändringen planeras för byggnation av en ny kartongmaskin på nuvarande fabriksområde.

Gruvöns Bruk ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av 550 000 ton kraftpapper/kartong per år. Tillståndsgiven blekt och oblekt kraftpappersproduktion är 350 000 ton per år.

Produktionen av kraftpapper på befintliga pappersmaskiner kommer att upphöra, i samband med att en ny kartongmaskin startas. Övergången kan komma att ske successivt.

I ansökan planeras även för något ökad produktion av fluting, till 320 000 ton fluting per år (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs). Den tillståndsgivna

produktionen av fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) är idag 300 000 ton per år.

Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 ton blekt/oblekt sulfatmassa per år.

Hamnanläggningens verksamhet som idag har separat tillstånd av länsstyrelsen kommer att ingå i ansökan. Ansökt hamnverksamhet är oförändrad jämfört med tillståndsgiven hamnverksamhet.

Inför ansökan av nytt miljötillstånd har ÅF upprättat föreliggande miljökonsekvens- beskrivning (MKB) av den ansökta verksamheten.

1.2 Ägarförhållanden

BillerudKorsnäs Sweden AB Gruvöns Bruk, härefter benämnt Gruvöns Bruk, ägs av BillerudKorsnäs Sweden AB, dotterbolag till det publika bolaget BillerudKorsnäs AB.

Utöver Gruvöns Bruk finns produktionsanläggningar för massa och olika kvaliteter av papper och kartong i Frövi/Rockhammar, Skärblacka, Karlsborg och Gävle i Sverige samt två anläggningar i Finland och en anläggning i Storbritannien. Huvudkontoret är beläget i Solna, Stockholm.

(15)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

1.3 Administrativa uppgifter

Bolag: BillerudKorsnäs Sweden AB

Postadress: Storjohanns Väg 4, 664 28 Grums Organisationsnummer: 556876-2974

Fastighetsbeteckning: Gruvön 2:5

Kontaktperson: Fredrik Turzik, Platschef Mats Ganrot, Miljöchef

Tel (växel): 0555-410 00

e-mail: förnamn.efternamn@billerudkorsnas.com

Kommun: Grums kommun

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Värmlands län

Kod enligt Miljöprövnings-

förordningen (2013:251): 9 kap. 1 § 21.10 – Massaproduktion

9 kap. 1 § 21.30 – Kraftpapper-/Kartongproduktion 24 kap. 1 § 63.10 – Hamn

Koordinater: N: 6579460 E: 393110 (SWEREF 99)

(16)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte och omfattning

Gruvöns Bruks anläggningar omfattar idag sulfatmassafabrik, flutingbruk och

pappersbruk. Vid sulfatmassabruket tillverkas blekt sulfatmassa av barr- och lövved.

Massan används för egen tillverkning av kraftpapper och en del säljs som flingtorkad avsalumassa. Det tillverkade blekta kraftpappret används främst för emballage- ändamål, men även för tillverkning av bestruket papper för specialändamål. Vid flutingbruket tillverkas halvkemisk sulfitmassa (NSSC-massa), som vidareförädlas till fluting.

Inom industriområdet finns tillhörande hjälpavdelningar för produktion av ånga, el, processvatten m.m. samt reningsanläggningar för att begränsa emissionerna till vatten och luft. Inom Gruvöns Bruks verksamhetsområde finns även en egen hamnanlägg- ning för fartygstransporter av råvaror till bruket och färdiga produkter från bruket.

Gruvöns Bruk ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för produktion av 550 000 ton kraftpapper/kartong per år. Tillståndsgiven blekt och oblekt kraftpappersproduktion är 350 000 ton per år. För produktionsförändringen planeras byggnation av en ny

kartongmaskin på nuvarande fabriksområde. Produktionen av kraftpapper på befintliga pappersmaskiner kommer att upphöra, i samband med att en ny kartongmaskin startas. Övergången kan komma att ske successivt.

Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 årston blekt/oblekt sulfatmassa. Den maximala produktionsnivån som bedöms kunna nås inom ramen för befintligt tillstånd och med dagens produktmix är dock ca 425 000 årston blekt sulfatmassa.

I ansökan planeras för något ökad produktion av fluting, till 320 000 ton fluting per år (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs). Den tillståndsgivna produktionen av fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) är idag 300 000 ton per år.

Hamnanläggningens verksamhet som idag har separat tillstånd av länsstyrelsen kommer att ingå i ansökan. Ansökt hamnverksamhet är oförändrad jämfört med tillståndsgiven hamnverksamhet.

Ansökan omfattar inte bolagets deponi benämnd Ålviken II. Deponin ligger avskild från bruket och berörs inte av den planerade produktionsändringen, även om lakvatten från deponin leds till den biologiska reningsanläggningen. Deponin Ålviken II har nyligen prövats för fortsatt och utökad verksamhet och beslut erhölls av Miljöprövnings- delegationen vid Länsstyrelsen i Värmland (2011-03-24, dnr 551-733-10).

Avslutningsplaner för de två tidigare deponierna Värhult och Ålviken I har godkänts av Länsstyrelsen 2006-06-26 respektive 2008-04-18 och är under genomförande.

(17)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Av redogörelser i den Tekniska beskrivningen kan följande konstateras avseende ansökt verksamhet relativt nu tillståndsgiven produktion.

Huvudsakliga planerade åtgärder är följande:

 En ny kartongmaskin installeras och nuvarande kraftpappersbruk läggs ner, då kartongmaskinen startas.

 Den nya kartongmaskinen kommer i huvudsak att förbruka mellantrycksånga, vilket gör att indunstningsanläggningen kommer att modifieras så att den främst förbrukar lågtrycksånga.

 Vissa av de produkter som kommer att tillverkas kräver oblekt massa av mycket hög renhet. Därför planeras för komplettering av tvättutrustning för den oblekta långfibriga massan, som leds direkt till kartongmaskinen.

 Process- samt kyl och tätningsvatten från den nya kartongmaskinen kommer att separeras. Avloppsvattnet från kartongmaskinen kommer att renas biologiskt efter sedimentering. I dagsläget och i nollalternativet renas kraftpappersbrukets avlopp endast genom primär sedimentation.

Den ansökta verksamheten i jämförelse med maximalt möjlig produktion inom gällande tillståndsramar bedöms innebära i huvudsak:

 Ökad användning av vedråvara och extern massa

 Kemikalier för kraftpappersproduktion kommer på sikt att utgå, då

kartongproduktion startar. Nya kemikalier tillkommer för Gruvöns Bruk, dock beprövade för branschen. Kemikalieanvändningen kommer att öka.

 Ökad värmeenergiförbrukning, som kompenseras av ökad produktion av värmeenergi främst från sodapanna. Fortsatt hög andel biobränsle vid produktion av värmeenergi för produktionen.

 Ökad elenergiförbrukning, där den egenproducerade elenergin är oförändrad.

 Ökade transporter till och från Gruvöns Bruk.

 Utsläpp till vatten bedöms öka något

 Utsläpp till luft bedöms öka, ungefär i proportion med produktionsökningen

 Nuvarande total ekvivalent bullernivå bedöms kunna bibehållas

 Avfallsmängden bedöms öka något

I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning beskrivs de miljökonsekvenser som kan uppstå i den yttre miljön, d.v.s. utanför byggnaderna, av den ansökta verksamheten.

Beroende på vilken typ av utsläpp det rör sig om kan konsekvenserna vara lokala, regionala eller globala. Geografiska avgränsningar har gjorts avseende inventering av och bedömning av påverkan på skyddsvärda natur- och kulturmiljöer (avsnitt 16) och utsläpp till vatten (avsnitt 9) och luft (avsnitt 10).

(18)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

3 Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet

3.1 Produktionstillstånd samt övriga tillstånd för verksamheten

Gruvöns Bruks nuvarande produktionstillstånd meddelades av Miljödomstolen 2002- 10-31 (M 258-01). Gruvöns Bruk fick tillstånd att i etapper öka produktionen av massa och slutprodukter och att ta i bruk en ny avloppsreningsanläggning.

Domen angav att från det att den nya avloppsreningsanläggningen tagits i drift kan produktionen fått uppgå till:

 Sulfatmassa (blekt och/eller oblekt) 540 000 årston

 Blekt och/eller oblekt kraftpapper 350 000 årston

 Fluting (och den mängd NSSC-massa som därvid krävs) 300 000 årston

Domen inkluderade bemyndiganden och slutliga villkor, däribland buller samt villkor avseende emissioner till luft för process- och energisvavel, svavelväte, klor- och klordioxid.

I domen uppsköts vissa frågor under en prövotid:

 förbrukning och produktion av energi,

 utsläpp till luft av:

o kväveoxider från sodapanna, barkpanna, mesaugn och destruktion av illaluktande gaser

o finkornigt stoft (PM10) o kolmonoxid från barkpannan o utsläpp av svaga gaser,

 utsläpp till vatten

 miljöpåverkan av transporter

 hantering, nyttiggörande och slutligt omhändertagande av avfall

 hantering av svaveldioxid, intern plan för räddningsinsatser och omhändertagande av släckvatten

Tillståndet har därav kompletterats genom ett antal domar från miljödomstolen/mark- och miljödomstolen avseende de uppskjutna frågorna samt av Miljööverdomstolen p.g.a. överklaganden.

I dom den 2003-10-09 (M 10499-02) ändrade Miljööverdomstolen en provisorisk föreskrift avseende utsläpp till vatten, så att begränsningsvärden för COD och SÄ höjdes.

I dom 2004-06-30 (M 10499-02) flyttade Miljööverdomstolen fram starttiden för den nya biologiska reningsanläggningen. I samma dom ändrade Miljööverdomstolen villkoren avseende svavelväte från sodapannan och mesaugnen, buller från verksamheten och kraven rörande information om nyttjade kemikalier.

I dom 2005-11-15 (M 258-01) avslutade miljödomstolen prövotidsfrågorna avseende energi, utsläpp till luft av stoft och svaga gaser, miljörisker samt avfall. Domen innehöll villkor för utsläpp med begränsningsvärden avseende stoft och svaga gaser,

(19)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

dikväveoxid och ammoniak förlängdes samtidigt som utredningsföreläggandena preciserades.

Miljödomstolen avslutade 2009-07-10 prövotidsfrågorna avseende förbrukning av energi samt utsläpp till luft, undantaget kväveoxider från sodapannan, där prövotiden förlängdes tillsammans med prövotiden avseende utsläpp till vatten. Slutgiltiga villkor erhölls av mark- och miljödomstolen 2013-01-17 för utsläpp till vatten och för

kväveoxider.

Gruvöns Bruk har utöver ovanstående produktionstillstånd även meddelats tillstånd för att bedriva hamnverksamhet 2007-01-29 av miljöprövningsdelegationen vid

Länsstyrelsen Värmlands län (dnr 551-7048-06).

För vattenförsörjningen till Gruvöns Bruk finns gällande vattendom av Västerbygdens vattendomstol 1971-06-10, vilken medger ett vattenuttag upp till 3 m³/s.

Industrideponin Ålviken II har tillstånd från Miljöprövningsdelegationen vid

Länsstyrelsen Värmlands län (2011-03-24, dnr 551-733-10). De sedan 2008 inaktiva deponierna Värhult och Ålviken I, omfattas av i övrigt inaktuella tillstånd från

koncessionsnämnden för miljöskydd (1982-04-06 respektive 1998-12-30). Dessa har även av Länsstyrelsen godkända avslutningsplaner (2006-06-26 respektive

2008-04-18).

3.2 Tillståndsgiven (nollalternativ) och ansökt verksamhet

I en miljökonsekvensbeskrivning skall den ansökta verksamheten jämföras med ett nollalternativ. Nollalternativet skall beskriva situationen om tillstånd inte erhålls för den ansökta verksamheten.

Gruvöns Bruk har tillstånd att producera 540 000 årston blekt/oblekt sulfatmassa.

Bolaget har dock ingen möjlighet att nå de produktionsvolymer av sulfatmassa som nuvarande tillstånd medger utan att genomföra investeringar som i sig är

tillståndspliktiga. Den maximala produktionsnivån som bedöms kunna nås inom ramen för befintligt tillstånd och med dagens produktmix är ca 425 000 årston blekt

sulfatmassa. Den maximala produktionsnivån utgör därmed nollalternativet i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning och som beskrivs utförligt i den Tekniska beskrivningen, tillsammans med den ansökta produktionen.

Föreliggande ansökan avser tillstånd till:

 fortsatt drift av befintlig sulfatmassafabrik med en maximal produktion om 500 000 årston blekt och/eller oblekt sulfatmassa,

 fortsatt drift av befintligt flutingbruk med en högsta produktion om 320 000 årston fluting inklusive tillverkning av den NSSC-massa som därvid krävs,

 att uppföra och driva en ny kartongmaskin inklusive stödjande avdelningar som massamottagning, holländeri, smetkök, omrullning, utskottscentral, pack och lager,

 fortsatt drift av befintligt kraftpappersbruk, och med successiv avveckling när kartongmaskin startats,

 att producera 550 000 årston papper och/eller kartong,

 fortsatt drift av befintliga hamnanläggningar i oförändrad omfattning (400 anlöp per år och/eller en sammanlagd godsmängd på 1,6 miljoner ton).

(20)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

I Tabell 3-2 sammanfattas huvudsaklig produktion av sulfatmassa, fluting och kraftpapper/ kartong vid nollalternativ och ansökt produktion.

Tabell 3-2 Maximalt möjlig produktion inom ramen för nuvarande tillstånd (nollalternativ) respektive ansökt produktionsnivå

Maximalt möjlig produktion (nollalternativ)

Ansökt produktion

Sulfatmassa, blekt/oblekt

ton/år 425 000* 500 000**

Fluting och den NSSC- massa som därtill krävs

ton/år 300 000 320 000

Kraftpapper ton/år 310 000 0

Kraftpapper/kartong ton/år 0 550 000

*blekt

**blekt/oblekt

3.3 Närmare utformningar

För närmare beskrivning av planerade produktionsåtgärder samt nybyggnation av kartongmaskinen inklusive emissionsbegränsande åtgärder hänvisas till ansökans Tekniska beskrivning och avsnitt 6 i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning.

Tekniken för den nya kartongmaskinen kommer att vara modern och beprövad.

Gruvöns Bruk uppfyller huvudsakligen de tekniska krav som finns enligt BAT. Detta kommer även att gälla för ansökt produktion. Bedömda utsläppsnivåer till vatten och luft ligger och kommer att ligga inom angivna BAT-intervall (se ansökans Tekniska beskrivning).

(21)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

4 Samrådsförfarandet

Samrådsmöte hölls med representanter från länsstyrelsen i Värmlands län, Grums kommun och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2015-09-23.

Samrådsunderlag samt protokoll från samrådet med myndigheter redovisas i Bilaga 2:1. Synpunkter som framfördes av myndigheter var bl.a. följande:

 Aktuell vattendom för hamnen efterfrågades

 Deponierna och statusrapporten kan hanteras utanför tillståndsärendet, förutsatt att lakvatten från deponierna beskrivs

 Spridningsberäkningar av utsläpp till luft efterfrågades

 Detaljplanen avseende höjden på den nya byggnaden för kartongmaskinen samt översvämningsrisken diskuterades

 Frågor rörande ökning av transporter med koppling till tillfartsvägar

 Fråga kring ökade lagringsytor

 Hantering av dagvatten

 Redogörelse av BAT slutsatser

 Utloppstub och legionellafrågan skall belysas

 Översvämningsrisk och släckvattenhantering skall belysas

 Status för anläggningen för flytande svaveldioxid och brukets industribrandkår Inbjudan till samrådet sändes även till Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndig- heten, Kammarkollegiet, Trafikverket och Energimyndigheten.

Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten avstod att yttra sig i samrådet.

Trafikverket har lämnat in skriftlig synpunkt avseende de ökade transporterna till/från bruket via E18 och järnväg. Trafikverket anser att de tillsammans med bolaget och kommun skall se över konsekvenserna av de ökade och/eller ändrade

transportrörelserna för både gods och personal som den planerade utbyggnaden kommer medföra. Bolaget har svarat att kommunen redan tagit initiativ till ett sådant möte och att bolaget åtagit sig att arrangera det. Protokoll från samrådsmötet och ett utkast av transportutredningen (Bilaga 2:2) har tillsänts verket.

Energimyndigheten hade inga synpunkter om verksamheten ska få komma till stånd enligt nuvarande förslag (Bilaga 2:1). Myndigheten efterfrågade underlag om specifik energiförbrukning och eventuella åtgärder vid ansökt produktion. Bolaget kommer att höja förädlingsgraden och ändra produktionsinriktning, varvid bolaget kommer att inköpa extern massa. Jämförelse av specifik energiförbrukning vid ansökt produktion med nuvarande verksamhet blir därmed missvisande.

Kammarkollegiet har inte lämnat några synpunkter.

Inbjudan till samrådsmöte för närboende och organisationer annonserades i lokalpress 2015-08-28 och 2015-09-02. Samrådet för närboende och organisationer hölls

kvällstid 2015-09-23.Närvarande vid mötet hade inga synpunkter. Annnons och protokoll från samråd med allmänheten redovisas i Bilaga 2:1. En närboende har inkommit skriftligt med yttrande om att hans fastighet smutsats ner av sot. En mikroskopiundersökning på ett prov från den aktuella beläggningen visade dock att den bestod av alger.

Gruvöns Bruk har beaktat framförda synpunkter som underlag vid framtagande av föreliggande Miljökonsekvensbeskrivning.

Länsstyrelsen har fattat beslut 2015-10-16 om att ansökt verksamhet ska anses ha betydande miljöpåverkan (Bilaga 2:1).

(22)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

5 Lokalisering

5.1 Nuvarande lokalisering

Gruvöns Bruk är beläget i Grums kommun, Värmlands län (Figur 5-1 och 5-2).

Fabriksområdet begränsas i väst och norr av huvudleden E18/E45 samt i öst och söder av Åsfjorden, som utgör en vik av Vänern (Figur 5-2). I nordöst finns Gruvöns sågverk tillhörande Stora Enso Timber AB.

Industriområdet är i huvudsak beläget på fastigheten Gruvön 2:5. Fastigheten tillhör bolaget och är enligt en fastställd detaljplan (stadsplan), den 26 januari 1976, avsedd för industriändamål. I Grums kommuns översiktplan från 2010 framgår att befintlig industriell verksamhet ska kunna utvecklas; ”möjligheter för mindre expansion finns norrut.” ”Ingen planering ska ske som kan medföra inskränkningar inom

industriområdet.”

Bruket är beläget ca en km sydost om Grums tätorts centrum. Närmaste bostadshus finns ca 250 m norr om fabriksområdet. I öster, på andra sidan Åsfjorden, finns enskilda sommarstugor på ett längre avstånd (> 1km).

Figur 5-1 Gruvöns Bruks omgivningar.

© Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001 Åsfjorden

(23)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Figur 5-2 Gruvöns Bruks närområde. Intags- och utsläppstuber markerade såväl som gränsen till sågverk samt aktiv och inaktiva deponier.

En aktiv och en inaktiv industrideponi ligger på Bråne 2:4, ca 1,5 km nordost om bruket (Figur 5-2). Ytterligare en inaktiv deponi (Värhult) ligger 15 km sydväst.

Söder om bruket finns en nedlagd luftad damm (Figur 5-2).

Industriområdet är beläget vid norra delen av Åsfjorden, som är en ca 5 km lång vik i Vänerns nordvästra del.

Råvatten för produktionen tas från Åsfjorden genom två parallella intagstuber söder om bruket (Figur 5-2).

Renat processvattenöverskott samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Åsfjorden, via en 750 meter lång utloppstub som mynnar på knappt 40 meters djup sydost om bruket. Dagvatten och visst kylvatten avleds till Åsfjorden vid strandkanten.

Transporter till och från fabriken sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Gruvöns Bruk har egen hamn för leverans av vedråvara och eldningsolja samt utlastning av färdiga produkter. Hamnen nyttjas även av närbelägna Stora Enso Timber AB:s sågverk. Från Norge-Vänernbanan går ett kort stickspår från Grums till Gruvöns Bruks industriområde, vilket möjliggör intransport av vedråvara och uttransport av färdig produkt.

5.2 Ansökt produktion

Den ansökta produktionen kräver en ny byggnad för den nya kartongmaskinen inom Gruvöns Bruks industriområde. Den planerade byggnaden kräver ingen förändring av gällande detaljplan.

aktiv deponi inaktiv deponi

nedlagd luftad damm

Gruvöns Bruk

StoraEnso Timber Gruvöns sågverk

utsläppstub intagstub

(24)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Huvudalternativet för placeringen av hallen för kartongmaskinen samt ett par till- hörande byggnader åskådliggörs i Figur 5-3.

Den norra fristående byggnaden öster om maskinhallen avser ett nytt rullmagasin och byggnaden väster om maskinhallen innehåller holländeri och smetkök. Placeringen av den cirka 400 meter långa maskinbyggnaden och bibyggnader är preliminära och under kommande förprojektering kommer sannolikt vissa förskjutningar inom det aktuella området och mellan byggnaderna att ske.

Figur 5-3 Preliminär översiktsbild av Gruvöns Bruks industriområde samt huvudalternativ för placering av ny kartongmaskin (blå).

Antalet anställda uppgår för närvarande till ca 850 personer. Den nu ansökta förändringen kommer på sikt att minska antalet befattningar till under 700.

(25)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

5.3 Alternativ lokalisering

Det har förekommit industriell verksamhet i form av tegelbruk och sågverksrörelser inom det nuvarande bruksområdet sedan slutet av 1800-talet. Massa- och pappers- bruket Gruvöns Bruk började uppföras 1929 och togs i drift 1931. Brukets nuvarande utbredning nåddes i huvudsak efter en expansionsfas i slutet av 1960- och början av 1970-talet.

Orsaken till fabrikens placering var främst beroende av de regionala tillgångarna av råvara, tillgång till hamn och järnväg samt vattenförsörjning.

Stora investeringar har genomförts i processutrustning och reningsanläggningar;

däribland togs en ny biologisk reningsanläggning i drift år 2006 och en ny låg NOx- gaspanna installerades 2007. Fabrikstäckande svaggassystem togs i drift 2008.

Under de senaste åren har följande större processåtgärder genomförts vid bruket:

 Ökad kapacitet att tillverka grönlut genom installation av ett kompletterande kassettfilter i mixeriet.

 Ökad kapacitet att producera vitlut genom installation av ny större släckare i mixeriet.

 Ökad kapacitet att indunsta avdragslutar genom ombyggnad av indunstningsanläggningens andra effekt.

 Ökad produktion av oblekt långfibrig massa genom ny kokarinmatning, införande av medströmskokning, ökad diffusörskapacitet och nytt sileri.

 Ny skopress i flutingbrukets pappersmaskin PM6.

För att upprätthålla konkurrenskraft och effekt av de investeringar som är gjorda, så behöver Gruvöns Bruks produktionseffektivitet och förädlingsgrad höjas, varför en ny kartongmaskin planeras att byggas. Övriga bruk inom koncernen har inte samma behov av att förnya sin pappersmaskinpark och har inte heller massakapacitet att försörja en ny kartongmaskin.

Den nu ansökta förändrade produktionen genomförs delvis genom att utnyttja befintlig kapacitet. Den förändrade produktionen av slutprodukter ger även möjlighet att utveckla och bibehålla verksamheten på befintlig plats, vilket stärker framtida positionering på en hårt konkurrensutsatt marknad.

Den förändrade produktionen genomförs delvis genom att utnyttja befintlig infrastruktur. Transporter till och från fabriken sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Gruvöns Bruk har ett mycket gott läge för transporter. Bruket har en egen hamnanläggning för lossning av vedråvara och bränsle samt utlastning av slut-

produkter. Från Norge-Vänernbanan går ett stickspår till Gruvöns Bruks fabriksområde som möjliggör intransport av vedråvara och uttransport av slutprodukter med järnväg.

Transport med bil sker direkt från industriområdet till huvudleden (E18/E45).

Det finns därmed ingen reell alternativ lokalisering för den ansökta kartongproduktionen.

(26)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

6 Produktion, process och miljöskyddsåtgärder

6.1 Inledning

I föreliggande avsnitt redovisas kort produktion och processer vid Gruvöns Bruk samt tillhörande verksamheter för tillståndsgiven och ansökt produktion. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till den Tekniska beskrivningen. Om inget annat sägs avses med ansökt produktion förhållanden efter drifttagande av ny kartongmaskin och nedläggning av det nuvarande kraftpappersbruket.

6.2 Tillståndsgiven och ansökt produktion

Vid Gruvöns Bruk produceras blekt kraftpapper på egenproducerad sulfatmassa, nyfiberbaserad halvkemisk fluting samt flingtorkad blekt långfibrig sulfatmassa för avsalu.

Kraftpappersportföljen inkluderar blekt liner, vätskekartong, bägarkartong, olika typer av papper för säckar och påsar samt specialpapper såsom etikettbärarpapper och tredimensionella papper. En stor del av kraftpapperet används för

livsmedelsförpackningar.

Den halvkemiska flutingen används som mittskikt i wellpapp för bl.a. wellådor för frukt och grönt.

Den blekta flingtorkade massan säljs till externa pappersbruk.

I Figur 6-1 redovisas produktionen av sulfatmassa, fluting, kraftpapper och flingmassa under senare år. I samma figur åskådliggörs även maximal möjlig produktion inom ramen för nuvarande tillstånd (nollalternativ) och ansökt produktion för sulfatmassa och fluting samt kraftpapper/kartong.

Figur 6-1 Produktion av sulfatmassa, fluting, kraftpapper och flingmassa år 2010-2014 vid

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000

produktion, ton/år

sulfatmassa fluting kraftpapper/kartong flingmassa

(27)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

av medgivna volymer sulfatmassa- och kraftpapper. Bolaget vill behålla denna konstruktion. Flingtorken kommer hålla hög produktionstakt innan kartongmaskinen kommit upp i fart. Därefter kommer flingmassaproduktionen sjunka betydligt.

Tillståndet måste täcka båda driftssituationerna.

Den planerade förändringen vid Gruvöns Bruk gäller installation av en ny

kartongmaskin, för produktion av ytvit liner, kartong och vätskekartong. En betydande andel av produktionen kommer att vara bestruken.

Då den nya kartongmaskinen tas i drift, stängs produktionen av kraftpapper på nuvarande pappersmaskiner ned. Övergången kan ske successivt.

6.3 Processen

6.3.1 Tillståndsgiven verksamhet (nollalternativ)

Gruvöns Bruk består av en sulfatfabrik, ett NSSC-baserat flutingbruk samt ett kraftpappersbruk. Sulfatfabriken och NSSC-linjen har gemensamt renseri och integrerad kemikalieåtervinning.

Den större av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt långfibrig massa, som går till den egna kraftpapperstillverkningen. Kraftpappersproduktionen sker på fyra

pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4 och PM5). En mindre del av det tillverkade papperet pigmentbestryks i en separat bestrykare. Bestrykningsmaskinen kommer dock att stängas senast 2016.

En del av den långfibriga massan flingtorkas för externt bruk (avsalumassa).

Den mindre av sulfatfabrikens fiberlinjer tillverkar blekt kortfibrig massa och används enbart internt.

NSSC-massan (halvkemisk sulfitmassa) går till intern flutingtillverkning på pappersmaskin (PM6). Vid flutingtillverkningen tillsätts ca 10 % intern och extern rejekt.

Gemensamma avdelningar som kemikalieåtervinning och ånggenerering, består av indunstningsanläggning, sodapanna, mesaugn och mixeri, barkpanna och två mottrycksturbiner.

I Figur 6-2 nedan ges en översiktlig bild av processen. De svarta pilarna visar de huvudsakliga råvaru- och produktflödena. Blåa pilar visar bränslehantering och energiproduktion. De röda pilarna visar huvudsakliga processkemikalieflöden och de gröna pilarna visar brukets hantering av starka gaser.

Figur 6-2 Översikt över Gruvöns Bruks nuvarande processer

högtrycksånga

el till processen

starkgas

ånga till processen

beckolja

externt biobränsle tallolja

olja kokvätska/ avdragslutar klorat mm

bark vitlut

fluting lövflis

kraftpapper

ved och sågverksflis

avsalumassa barrflis

barkpanna sodapanna

turbiner

renseri

mesaugn och mixeri

NS-kokeri

sulfatkokeri kortfiber lutindunstning

sulfatkokeri långfiber

kortfiberblekeri

långfiberblekeri

flutingmaskin

kraftpappersbruk

flingtorkar gasdestruktionsugn

blekkemikalieberedn.

hartskokeri

(28)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Nedan följer en översiktlig beskrivning av processerna. För en mer utförlig beskrivning hänvisas till ansökans Tekniska beskrivning.

Renseri:

 Råvara i form av rundved av barr- och lövved kommer in på bil, tåg och fartyg.

 Renseriet består av två parallella linjer. Normalt körs den ena på barrved och den andra på lövved. I vedhanteringen barkas (torrbarkning) rundveden och huggs till flis.

 Periodvis används sågverksflis av barrved, vilken ankommer med bil.

 Lövvedsflisen går till NS-kokeriet och kortfiberlinjen samt barrvedsflisen till långfiberkokeriet.

 Avskild bark förs till förbränning i barkpannan.

Långfiberlinje:

 Barrvedsflisen transporteras till långfiberlinjens kokare (kontinuerlig), där vedfibrerna friläggs med vitlut. Via tryckdiffusör och atmosfäriska diffusörer erhålls massan, som silas och tvättas.

 Massan kan ledas antingen till blekeriet eller tas ut som oblekt massa efter ytterligare tvätt. I dagsläget går all massa till blekeriet.

 Massan förbehandlas med syrgas innan den bleks i blekeriet med klordioxid och peroxid, enligt sekvensen D-EOP-D-EP-D. Klordioxiden framställs av bruket genom reaktion mellan metanol och klorat. Efter varje bleksteg tvättas massan.

 Den färdigblekta långfibermassan leds antingen till kraftpappersbruket eller tas ut som överskott av flingtorkad massa. Flingtorken består av två parallella linjer och en gemensam packlinje.

Kortfiberlinje:

 Lövvedsflisen transporteras till kortfiberlinjens kokare (kontinuerlig), där vedfibrerna friläggs med vitlut till massa.

 Massan tvättas och förbehandlas med syrgas innan den bleks i blekeriet. Blekningen sker stegvis med klordioxid och peroxid, enligt sekvensen D-EP-D. Efter varje bleksteg tvättas massan.

 Den färdigblekta massan leds till kraftpappersbruket.

NSSC-linje och fluting maskin:

 Flutingbruket består av ett NSSC-kokeri, pappersmaskin (PM6) och en rejektmassa-mottagning.

 Lövvedsflis transporteras till NS-kokaren, följt av defibrörer.

 Massan tvättas och pressas och leds till flutingtillverkning på pappersmaskin (PM6).

 Flutingen armeras av rejekt. Ungefär hälften utgörs av intern rejektmassa från sulfatmassalinjernas silerier och pappersbrukets fibersedimenteringsbassäng.

Den andra hälften kommer våtpressad med bil från externa bruk.

 Den färdiga flutingen rullas om i en separat rullmaskin och emballeras i en packlinje.

Kraftpappersproduktion:

 I kraftpappersbruket finns fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4 och PM5), en fristående bestrykningsmaskin samt gemensamma funktioner som holländeri, limkök, omrullning, pack och utskottscentral. Det finns även en avställd och numera beslutat nedlagd pappersmaskin (PM3).

 Till massasuspensionen, som leds till pappersmaskinerna, tillsätts funktionskemikalier och ibland även mineraliskt fyllmedel.

(29)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Återvinning:

 Förbrukade kok- och tvättvätskor från kort- och långfiberlinjernas kokare (svartlut), leds till indunstning. Även förbrukad kok- och tvättvätska från NSSC-linje (rödlut) leds till indunstning.

 Avdragslutarnas torrhalt höjs till 72 % i indunstningen och tjocklut bildas, som förbränns i sodapannan, där energi och kemikalier återvinns.

 I mixeriet omvandlas grönlut från sodapannans smältalösare till vitlut, med hjälp av tillsatt kalk (bränd kalk).

 I mesaugnen ombildas mesan till ny kalk.

 I mixeriet bereds även sulfitlösningen för NSSC-massaframställning, som används som kokvätska.

Energiproduktion:

 Värmeenergi i form av ånga, produceras huvudsakligen av sodapanna och barkpanna, med ett mindre tillskott från gasdestruktionspanna. Det finns även reservugn för gaspannan, som kan producera värmeenergi (se avsnitt 7.5).

 I kraftcentralen finns två mottrycksturbiner, vilka producerar ca 50 % av brukets elbehov (se avsnitt 7.5) samt mellan- och lågtrycksånga.

Vidare finns följande anläggningar på Gruvöns Bruks industriområde för produktionen:

 Hartskokeri för framställning av tallolja och björkolja. Tallolja säljs externt.

Björkoljan används som bränsle i mesaugnen eller säljs externt.

 Terpentinsystem för utvinning av terpentin (långfiberlinjen), vilken säljs externt.

 Matarvattenberedning

Därutöver finns gemensamma funktioner i form av serviceavdelningar och kontor.

6.3.2 Ansökt produktion

Vid ansökt produktion kommer en ny kartongmaskin att placeras på nuvarande fabriksområde och i närheten av nuvarande anläggningar. Ansökan om förändrad produktion avser övergång från kraftpappersproduktion till kartongproduktion. Den nya kartongmaskinen planeras att producera ytvit liner, kartong och vätskekartong. En betydande andel av produktionen kommer vara bestruken. Andelen bestruken

vätskekartong kommer att öka med tiden. När den nya kartongmaskinen tagits i drift kommer befintligt kraftpappersbruk och dess fyra pappersmaskiner (PM1, PM2, PM4, PM5) att läggas ner, vilket kan ske successivt. Den fristående bestrykaren läggs ner redan år 2016.

För ansökt utökad flutingproduktion planeras ingen tillkommande utrustning för NSSC- massaproduktion och flutingproduktion.

För ansökt sulfatmassaproduktion planeras viss tillkommande utrustning (ny tvätt- utrustning, se nedan). Produktionen av oblekt långfibermassa kan genom tidigare ombyggnation redan nu nå ansökt nivå.

Fabrikens struktur och massaflöden efter att den nya kartongmaskinen tagits i drift framgår av Figur 6-3. Precis som i Figur 6-2 indikerar de svarta pilarna huvudsakliga råvaru- och produktflöden, blå pilar bränslehantering och energiproduktion, röda pilar huvudsakliga processkemikalieflöden och gröna pilar brukets hantering av starka gaser.

(30)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Figur 6-3 Gruvöns Bruks struktur efter att den nya kartongmaskinen tagits i drift.

Nedan följer en sammanfattning av planerade åtgärder för ansökt kartongproduktion:

 Den nya kartongmaskinen är inte projekterad ännu. Den antas dock få en kapacitet på uppemot 550 000 årston kartong och uppföras i en ny minst 400 meter lång maskinsal. För en något mer utförlig beskrivning hänvisas till den Tekniska beskrivningen. Tillhörande byggnader kommer även rymma stödjande avsnitt som massamottagning för extern kortfibrig massa och CTMP-massa, holländeri, limkök, smetkök, utskottscentral, omrullning och pack samt magasin.

 Vissa liner- och kartongkvaliteter kommer att ha oblekt bakskikt. Ny tvättut- rustning planeras att installeras för att förbättra tvätten av en delström från oblekt långfibrig sulfatmassa. Ett nytt lagringstorn för tvättad oblekt massa planeras att uppföras. Dessa utrustningar är i nuläget inte komplett projekterade.

 Den nya kartongmaskinens torkparti kommer huvudsakligen att använda mellantrycksånga. Det nuvarande kraftpappersbruket nyttjar främst lågtrycks- ånga. För att mellantrycksånga skall räcka kommer indunstningen att

kompletteras och konverteras till lågtrycksånga.

 Processvattenöverskottet från den nya kartongmaskinen kommer att ledas till primärsedimentation följt av bioreningsanläggningen.

 Idag leds överskott av bioslam från bioreningsanläggningen till indunstning för förbränning i sodapannan, vilket troligen kommer att ändras i samband med att kartongmaskinens avloppsvatten leds till bioreningen. Det framtida avloppsvattnet kommer att innehålla för mycket kalcium och andra processfrämmande ämnen, vilka annars kommer att byggas upp i lutcykeln. Bioslammet kan i framtiden komma att förbrännas i barkpannan eller i extern panna alternativt komposteras eller rötas externt.

6.4 Orientering om genomförda miljöskyddsåtgärder

6.4.1 Tillståndsgiven produktion

Gruvöns Bruk har genomfört investeringar som helt eller delvis syftat till att minska utsläppen till vatten med syfte att förbättra miljöförhållandena. Nedan sammanfattas genomförda miljöskyddsåtgärder avseende emissioner till vatten och luft.

högtrycksånga

el till processen

starkgas

ånga till processen

beckolja

externt biobränsle tallolja

olja kokvätska/ avdragslutar klorat mm

bark vitlut

fluting lövflis

ved och sågverksflis

avsalumassa barrflis

kartong

extern CTMP extern kortfiber

barkpanna sodapanna

turbiner

renseri

mesaugn och mixeri

NS-kokeri

sulfatkokeri kortfiber lutindunstning

sulfatkokeri långfiber

kortfiberblekeri

långfiberblekeri

flutingmaskin

flingtorkar gasdestruktionsugn

blekkemikalieberedn.

hartskokeri

ny kartongmaskin