1
Nordisk familjepolitik-
ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer
Innehåll
1. Syfte ... 2
2. Mål ... 2
Bakgrund ... 2
Projektets temaområden ... 5
Projektets politiska mål och allmännyttiga mervärde ... 6
3. Huvudsakliga frågeställningar ... 7
4. Tidsschema och deletapper ... 9
Tema 1 Risk och skydd ... 9
Tema 2 Lovande exempel ... 9
Tema 3 Förenklad tillgång tillservice ... 9
Tema 4 Barnens röst... 10
Övergripande aktiviteter ... 10
5. Strategi för implementering/kommunikation med målgrupper ... 10
6. Organisering ... 10
7. Budget ... 10
8. Rapportering och evaluering ... 12
2
1. Syfte
Nordiska ministerrådet för social och hälso-området, beslutade i juni 2010 att prioritera området ”Tidiga förebyggande insatser för familjer i risk för social marginalisering”. Prioriterade medel riktas till projektet under åren 2011 och 2012. ÄK-S gavs i uppdrag att implementera beslutet genom en tredelad projektorganisation bestående av Nordens Välfärdscenter (projektplan, budget, sekretariatsfunktion), en referensgrupp bestående av nationella experter och ÄK-S som är projektets ägare och dess styrgrupp.
NVC och den av ÄK-S sammansatta referensgruppen fick i uppdrag att avgränsa temat till vissa fokusområden med hänsyn till ministerrådets prioritering av utsatta familjer, förenkling av service, one- stop-shops eller liknande verksamheter, i samarbete med det civila samhället och med frivilliga organisationer. Ministerrådet önskar konkreta och politiskt kommunicerbara resultat.
Projektet grundar sig på den diskussion som förts i ÄK-S om att stärka tidiga insatser för familjer i risk för social marginalisering. Under Danmarks ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet 2010 gav socialministeriet ut en rapport från ett dialogseminarium om förebyggande insatser för familjer i risk för social marginalisering. I rapporten uppmanades ministrarna i de olika länderna att fästa uppmärksamhet vid ökad involvering av det civila samhället och den tredje sektorn i det förebyggande arbetet riktat till familjer.
Dessutom betonades vikten av tvärfackliga insatser som sträcker sig över flera områden, till exempel socialtjänst och hälso- och sjukvård.
De nordiska ländernas barn- och familjepolitik bygger bland annat på att sårbara familjer ska få hjälp och stöd, för att skapa en trygg bas för barns uppväxt. Projektets huvudsakliga syfte är att komma med gemensamma rekommendationer om fortsatta prioriteringar, när det gäller tidiga förebyggande insatser till barn och familjer med risk för social marginalisering i Norden. Projektets nordiska mervärde ligger framförallt i kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna. Alla länder har berörts av globala processer som medfört strukturella förändringar i hur familjepolitiska ärenden organiseras. Detta har bland annat bidragit till att ett kollektivt ansvar för familjers välmående har betonats allt mer. En samhällsordning där ansvar för barns uppväxtvillkor fördelas mellan offentliga och icke-offentliga aktörer förväntas ofta bidra till en ökad välfärd, men kräver aktiv koordinering och samordning. Nya modeller för tidiga insatser behöver också utvärderas, för att se att de verkligen bidrar till familjers positiva utveckling.
Här kan ett erfarenhetsutbyte mellan nordiska länder komma in som en viktig samordnande länk. Det nordiska samarbetet ska inom detta projekt resultera i:
1. Konkreta och politiskt kommunicerbara mål
2. Stärkt nordiskt samarbete mellan praktiker och forskare inom området 3. Kunskaps och erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna
2. Mål Bakgrund
Det här projektet handlar om att identifiera tidiga interventioner som kan ge stöd till barn och familjer som riskerar en marginalisering i samhället. Idag finns en snabbt växande internationell forskning inom området prevention. Barn som tidigt visar tecken på ett normbrytande beteende löper risk för framtida sociala
3
anpassningsproblem med bland annat missbruk, psykiatriska problem och kriminalitet. Om familjerna och barnen erbjuds stöd i ett tidigt skede kan det leda till att familjen hålls samman och barnen får chans till en positiv utveckling. Att ge stöd till familjer redan innan barnet föds och under den första tiden i familjen är önskvärt. I de fall familjerna inte är motiverade för tidigt stöd kan barnen uppmärksammas till exempel i förskola. Barnens tecken på att inte må bra kan vara en ingång till kontakt med föräldrarna och leda till stödinsatser som utformas i samarbete med hela familjen.
Hälften av alla barn som visar tecken på normbrytande beteende, har fortfarande problem i tonåren. När barn visat tecken på att inte må bra behöver ofta hela familjen involveras. När det gäller pojkar med normbrytande problem i barndomen har cirka 30 – 50 % av dem fortfarande ett normbrytande/kriminellt beteende i vuxen ålder (Frick & Loney 1999). När det gäller flickor är motsvarande andel cirka 20 %. Det är därför viktigt att tidigt identifiera och erbjuda stöd till dessa barn och familjer. När det gäller unga människor som debuterar i ett normbrytande beteende först under ungdomstiden är risken relativt liten att beteendet fortsätter upp i vuxen ålder. Kunskap från forskning om risk och skyddsfaktorer är ett stöd för att tidigt uppmärksamma barn.( Kim-Cohen med flera 2003).
Inom projektet avgränsas begreppet tidig intervention i bemärkelsen av familjer som har barn under skolåldern och även gravida mödrar. Detta har vi gjort för att möjliggöra insatser som kan hålla samman barnet och familjen, med tanke på deras fortsatta liv och utveckling. En tolkning av tidigt i bemärkelsen av att förhindra ett normbrytande beteende i tonåren, ser vi som ett sämre alternativ. I ljuset av aktuell forskning har en sådan tolkning visat sig problematisk speciellt vad beträffar familjer med tonåringar, som tillfälligt kan vara utagerande. Tidiga interventioner för dessa ungdomar har kunnat leda till överdimensionerade insatser då tonåringarna till exempel snattat eller använt rusmedel (Satka 2011).
I referensgruppen för projektet har diskussioner förts om projektets syfte ska vara att rikta tidiga interventioner direkt till barnen eller med förebyggande insatser till familjerna. I detta projekt betyder tidiga insatser familjer med barn innan skolstart. Interventioner som riktar sig till gravida mödrar inkluderas också i projektet. Ur ett socioekonomiskt perspektiv är det motiverat med tidiga interventioner till barn och familjer. De nordiska länderna har idag stora kostnader för barn som placeras i familjehem eller på institutioner och en prioritering av tidiga insatser är motiverat ur ett samhällsperspektiv.
Multimodala insatser där stödet utformas utifrån risk och skyddsfaktorer, har i forskning visat sig effektiva.
Det innebär att stödinsatser ges på flera olika livsområden samtidigt. Olika verksamheter, både för familjen som helhet, och för barnet, kan utformas som ett stöd och bidra till en bättre livskvalité för familjen.
Samarbete med frivilliga organisationer kan inkluderas som en viktig del i interventionen.
Riskfaktorer för små barn är till exempel föräldrars uppfostringsmetoder, missbruk eller bristande anknytning mellan föräldrar och barn. Barns riskfaktorer kan vara aggressivt beteende mot andra barn.
Skyddsfaktorer kan vara föräldrars tillsyn, socialt och emotionellt stöd från omgivningen eller barns positiva deltagande i aktiviteter på fritid eller i förskola. De flesta evidensbaserade metoderna för barn med ett normbrytande beteende utgår från att minimera riskfaktorer och att stärka de skyddande faktorerna. Mest gynnsam blir utvecklingen om flera olika aktiviteter genomförs samtidigt och över en längre tid (Frick 2001, 2004, Greenberg, Domitrovich & Bumbarger, 2001). Att tidigt involvera familjerna i val av intervention kan underlättas om man tillsammans med föräldrar kartlägger barnets och familjens skyddsfaktorer. Det blir
4
transparent för familjerna och de har möjlighet att själva vara med och utforma det stöd som de själva är involverade i.
Olika risk- och skyddsfaktorer är av vikt för olika barn. Därför måste man skräddarsy insatser utifrån varje enskilt barns behov för att vara effektiv (Andershed, Andershed 2005). Det kan innebära att professionella måste tänka i nya banor och i ökad utsträckning samordna olika aktiviteter. Interventioner kan variera mellan evidensbaserade metoder till stöd från frivilligorganisationer. Insatser som pågår över längre tid skapar varaktiga positiva konsekvenser medan insatser över kortare tid ger mindre, ofta tidsbegränsade effekter.
I de nordiska länderna har vi en unik möjlighet att tidigt erbjuda stöd till dessa barn. En social välfärd med mödrahälsovård, barnhälsovård och förskola, för de flesta barn, skapar en arena för att barn i behov av stöd tidigt kan uppmärksammas. Ett av målen för detta projekt blir därför att öka kunskap om risk och skyddsfaktorer bland professionella och andra frivilliga aktörer som tidigt kommer i kontakt med barn. Det kan bidra till att barn uppmärksammas och att de tillsammans med sina familjer kan erbjudas insatser som utformas genom att stärka skyddande faktorer och minska riskfaktorer. Något som visas sig effektiv i aktuell forskning inom området.
Det finns många goda exempel, inom de nordiska länderna, på service till barnfamiljer som själva söker stöd i en pressad livssituation. I den kartläggning som genomfördes under 2010 ”Forebyggende indsatser over for familier i risiko for social marginalisering ”, redovisas en mängd olika interventioner som praktiseras och i många fall har evaluerats. Hjälp till självhjälp kräver emellertid oftast annat stöd för att bidra till en bättre situation för familjerna och fungerar inte som enda stöd, särskilt då det rör sig om mer omfattande sociala problem.
Familjecentraler som är en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst, sprider sig inom Norden. Den svenska förlagan finns nu även spridd i Finland, Norge och på Grönland. Svenska Socialstyrelsen hade tidigare regeringens uppdrag att göra en kartläggning och en kunskapsöversikt gällande familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Resultatet från 2008 visade att det inte finns några nordiska forskningsstudier över resultaten. I den svenska kartläggningen dominerade svenskfödda kvinnor med 1-2 barn, från socioekonomiskt starka grupper. Endast en liten del av familjecentralerna vänder sig särskilt till familjer med identifierade problem.
I Norden utvecklas nya former av så kallade one-stop-shops. I Danmark har Mødrehjælpen startat mottagningar riktat till unga kvinnor, I gang, en verksamhet som drivs av en humanitär frivillig organisation.
Ett av målen inom projektet är att undersöka utvecklingen av one-stop-shop och vilka målgrupper de når med särskilt fokus på sårbara familjer och deras möjlighet till tidigt stöd.
Att sprida goda exempel mellan de nordiska länderna, med fokus på interventioner som involverar föräldrar och barn innan skolstart, kommer att prioriteras i projektet. Även interventioner som riktar sig till gravida kvinnor kan inkluderas. Några goda exempel som inkluderar tvärfackligt samarbete kommer att lyftas fram i projektet. Tidiga insatser kräver tvärfackliga insatser där ett samarbete sker mellan till exempel socialtjänst, förskola och hälso- och sjukvård. Att involvera det civila samhället och frivilliga organisationer är ett viktigt komplement till de välfärdssystem som byggts upp i de nordiska länderna, i den mån insatserna är välkoordinerade. Detta kommer särskilt att beaktas när goda exempel presenteras.
5
Projektets temaområden
1. Aktuell forskning inom området risk och skyddsfaktorer.
Kunskap sammanställs i samarbete med forskningsmiljö och kommuniceras på ett sätt som enkelt understödjer implementering av ny kunskap. Digitala lösningar kan användas för att sprida informationen. Förslag på enkla screeninginstrument som testats i nordiska miljöer kan eventuellt ingå. När kartläggningen är avslutad genomförs ett seminarium utifrån resultaten. Kunskapsstödet kan användas för fortsatta utvecklingsprojekt inom Norden som handlar om att tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd från samhället.
Målgrupp
Målgrupp för tema 1 är professionella och personer som arbetar ideellt med barn och familjer.
2. Lovande exempel på tidiga interventioner från de nordiska länderna
Den kartläggning som genomfördes innan projektets start, bearbetas med fokus på lovande projekt vid tidiga interventioner, för målgruppen familjer med barn upp till skolåldern. En utförligare beskrivning av ett urval av interventionernas innehåll sammanställs. Eventuella evalueringar eller forskningsstudier kartläggs. Förslag på lovande nordiska interventioner som kan spridas, tas fram i samarbete med en expertgrupp inom området. Interventioner kan behöva utvärderas innan vidare spridning. Särskilt beaktas interventioner som bygger på ett tvärfackligt samspel där även ett samarbete med det civila samhället och frivilligorganisationer ingår
Målgrupp
Målgrupp för temat lovande exempel är politiker och beslutsfattare i de nordiska länderna.
3. Förenklad tillgång till service
I de nordiska länderna har utvecklats ett antal verksamheter som har i syfte att underlätta för familjer att snabbt få stöd med familjeproblem. Brukare ska kunna vända sig till ett enda hus för att få olika slags stöd, one-stop-shop, familjecentraler eller liknande verksamheter. Dessa interventioner har utformats på olika sätt i de nordiska länderna och det har skett en stor spridning av liknande verksamheter de senaste åren. En kartläggning/ kunskapsöversikt har genomförts av Socialstyrelsen i Sverige och i Finland pågår en kartläggning av familjecentraler, som en del av det finländska ordförandeskapet för Nordiska Ministerrådet. I Grönland pågår en utvärdering av familjecentraler.
Ett exempel på en verksamhet som upprätthålls av den ideella, icke-offentliga sektorn är projektet I Gang, i Danmark. Det professionella arbetet inom projektet sker i samverkan med frivilliga aktörer. I Gang vänder sig särskilt till unga mödrar i åldern 15-25 år som kan få hjälp att komma igång med utbildning eller arbete. De kan också få stöd i föräldrarollen och med att bygga upp ett socialt nätverk. I gang har också grupper för särskilt sårbara mödrar i åldrarna 25-35 år. Exempel på nya modeller för tidigt stöd till familjer som kan belysas i projektet.
6
Under detta tema kommer en sammanställning att göras av det sätt one-stop-shops har implementerats i Norden och existerande forskning inom området lyfts fram. Några verksamheter har särskilt inriktat sig på särskilt utsatta familjer och någon av dessa verksamheter kommer att beskrivas. Inom ramen för familjecentraler kommer en vinjettstudie att genomföras som fokuserar på följande frågeställningar:
Vilken roll fyller familjecentraler eller liknande verksamheter ur ett socialarbetarperspektiv, i arbetet med familjer i risk för social marginalisering?
Är dessa tillbud ett alternativ till familjer med tyngre problematik eller erbjuder de stöd enbart till resursstarka familjer?
Resultatet redovisas skriftligt och på ett seminarium och kan ingå i ett eventuellt temahäfte. En sammanställning med rekommendationer till politiker på vilket sätt one-stop-shops kan bidra till stöd för barn och familjer i risk för marginalisering. Fokus kommer att vara hur familjer med stor risk för marginalisering i samhället kan få stöd genom one-stop-shops och familjecentraler.
Goda exempel på nytänkande kring one-stop-shops kommer att beskrivas.
Målgrupp
Målgrupp för temat om one-stop-shop är politiker och beslutsfattare.
4. Låt barnens röst höras.
Ett flertal frivilliga organisationer i Norden har genom åren utvecklat metoder för att lyfta fram barns röst i utformningen av de tillbud som finns. I Norge finns organisationen Voksne for barn, i Sverige verkar BRIS (Barnens Rätt I Samhället), sedan länge och i Finland organisationen Pesäpuu, för att nämna några. Dessa organisationer arbetar med barn generellt, men har också utvecklat sätt lyfta barnets perspektiv i svåra situationer, till exempel när barn har föräldrar som missbrukar, har psykiska problem eller ligger i skilsmässa.
Ett beprövat arbetssätt från ett av de nordiska länderna kommer att appliceras på några andra nordiska länder för att föra fram barns synpunkter. Fokus kan ligga på ungdomar som levt under svåra sociala förhållanden och de kan komma med synpunkter på det stöd de skulle haft behov av, tidigare i livet.
Målgrupp
Målgruppen för temat är i första hand politiker och beslutsfattare. Även andra grupper som arbetar direkt med stöd till familjer kan ta del av resultatet.
Projektets politiska mål och allmännyttiga mervärde
Mål för projektet och det mervärde som projektet kan bidra till för de nordiska länderna kan sammanfattas med dessa punkter:
7
Stärkt samarbete mellan forskare och praktiker inom området risk och skyddsfaktorer för barn och familjer. Projektet förväntas bidra till ökad kunskap för professionella och personer från det civila samhället som möter barn. Mer kunskap kan leda till att barn och familjer tidigare uppmärksammas och får stöd. Politiker kan uppmärksammas på att vissa grupper som arbetar med barn och familjer kan komma att behöva kompletterande utbildning inom detta område.
Kartläggning och dokumentation av några lovande projekt kan sprida goda erfarenheter mellan de nordiska länderna. En expertgrupp kan lyfta interventioner som utifrån aktuell forskning kan antas vara effektiva. Politiker informeras om projekt som är lovande men där eventuell nordisk forskning skulle kunna vara aktuell och där forskningsinsatser kan genomföras i en nordisk kontext.
Familjecentraler och verksamheter liknande one-stop shop, sprider sig i hela Norden. Den vinjettstudie som genomförs under temat om förenklad tillgång till service, förväntas bidra till diskussion om målgrupper i relation till de nya serviceformerna. Exempel på nya former av one-shop-stop, som även involverar det civila samhället, kommer att presenteras i form av skriftlig rapport. Politiker kan beredas insikt i hur den typ av service som one-stop-shops representerar kan utvecklas för att nå de familjer som löper risk att marginaliseras.
Temat kring barnens röst förväntas bidra till mervärdet att barns erfarenheter och tankar sätts i fokus, när det gäller hur samhället kan hjälpa utsatta familjer. En modell för att arbeta med barn och ungdomar kommer att presenteras i form av skriftligt material och eventuellt en film. Mervärdet för den delen av projektet är att sprida en modell som kan testas inom flera nordiska länder. Politiker i Norden kan använda modellen inför beslut som rör barn och familjers välfärd.
3. Huvudsakliga frågeställningar
Förebyggande åtgärder är en grundläggande princip i Nordisk välfärds- och familjepolitik. På familjeområdet har uppbyggandet av välfärdstjänster, så som daghem och ekonomiska bidrag till barnfamiljer vilat på den universella preventionsprincipen. Den existerande välfärdsordningen har byggts upp med avsikt att förebygga sociala problem. Att erbjuda alla barn och familjer ett jämlikt medborgarskap har varit ett primärt mål. De nordiska ländernas lagstiftning som ger barn och familjer universella rättigheter framstår därför idag ur ett internationellt perspektiv som unika. Barn har bland annat på basen av lagstiftningen rätt till personlig integritet, har lika ställning i familjen oavsett sin härkomst och har laglig rätt till delaktighet (Therborn, 1993).
Den universella ordningen står fortfarande stark i de nordiska länderna, men den offentliga serviceapparaten har sedan 1990-talet genomgått en förändring. De förändringar som skett varierar från land till land, men gemensamt för alla länder har varit en större involvering av det civila samhället i produktionen av välfärdstjänster. På det familjepolitiska området har detta betytt att familjer, barn, föreningar och privata företag involverats i det kollektiva ansvaret för barns uppväxtvillkor i regeringspropositioner och familjepolitiska program. Reformer där staten tagit en mer koordinerande roll och decentraliserat tjänster till lokala aktörer kallas populärt för New Public Management (NPM). De genomgripande förändringarna är emellertid globala och grundar sig på OECD:s rekommendationer och
8
EU:s direktiv. Det senare har till exempel inneburit upphandling av tjänster, vilket har inneburit förändringar i den offentliga verksamheten.
I uppdraget understryks särskilt samarbete med det civila samhället och frivilliga organisationer. I bakgrundsrapporten framhålls att ett av projektets syfte är att förenkla servicen och nämner bland annat one-stop-shops som ett alternativ. Modeller, som inbegriper det civila samhället är ett komplement till de existerande välfärdsstrukturerna. Hur kommer det på sikt att påverka de mest utsatta familjerna? Att till exempel söka upp tjänster och göra egna val inom ramen av ett brokigt urval förutsätter kompetenta och motiverade brukare. Tidigare forskning har visat att speciellt svaga individer kan ha svårt att leva upp till ideal om att själva ta ansvar för att söka hjälp. Också professionella, vars uppgift är att erbjuda tjänster kan ha svårt att orientera sig bland olika alternativ på tjänster (Newman & Clarke, 1997) Projektplanen fokuserar på fyra huvudsakliga frågeställningar. För det första frågar vi oss om ökad kunskap utifrån risk- och skyddsfaktorer är ett stöd för professionella och personer från det civila samhället, för att tidigt upptäcka och ge stöd till barn som riskerar en negativ utveckling. Vi vet idag att professionella som arbetar med barn ofta väntar länge med att reagera över de barn som visar tecken på ogynnsam utveckling.
Det är inte ovanligt att problem uppmärksammas först när barnen kommit i tonåren och problem med kamrater, skola, droger och fritid blivit stora. Det kommer då att krävas omfattande interventioner för att ge stöd till den unge och hans eller hennes familj.
De barn som redan tidigt visat tecken på ett normbrytande beteende och som erbjudits tidigt stöd, skulle ha en mycket större chans till en positiv utveckling. Detta innebär att interventionerna måste inkludera föräldrarna. Om projektet utvecklas väl kan resultatet skickas med till politiker för eventuella framtida satsningar för kunskapsstöd för de aktuella grupperna.
För det andra kommer projektet att undersöka det stora utbudet av olika interventioner till barn upp till skolåldern. Går det att lyfta fram något/några lovande projekt i Norden för eventuell spridning? Den kartläggning som genomfördes 2010 inför projektstarten, redovisar en mängd olika tidiga interventioner i de nordiska länderna. Ett område för projektet blir att sprida goda exempel men också att problematisera kring eventuella utvärderingar av de olika interventionerna. Viktigt att inte sprida interventioner som inte utvärderats, det finns då en risk att insatser som försämrar för de utsatta barnen sprids.
Den tredje frågan är på vilket sätt en mix av service, inkluderande multiprofessionellt arbete och statliga/privata/ideella aktörer, kan bidra till ett ökat stöd för familjer och professionella som jobbar med preventiva insatser på familjeområdet. Det finns idag ett antal olika modeller för one-stop-shops och liknande verksamheter. Familjer som är i behov av stöd för sina barn och för familjen som helhet kan idag ha svårt att på ett enkelt sätt hitta rätt bland myndigheter och organisationer.
Familjecentraler och liknande verksamheter sprids i snabb takt i de Nordiska länderna och en kartläggning pågår inom det finska ordförandeskapet i Ministerrådet. I projektet kommer särskilt att belysas innehållet i några one-stop-shops, så som familjecentraler, och se hur de utvecklats i de nordiska länderna. Vad säger forskningen om liknande verksamheter? Vilken målgrupp riktar sig dessa verksamheter till och fångas familjer med lite mer omfattande problem upp och får stöd? Socialarbetares syn på one-stop-shops, familjecentraler och liknande verksamheter kan lyftas fram. En frågeställning för projektet är vilka familjer som nås med dessa typer av verksamheter, familjer i allmänhet eller familjer med omfattande problematik som riskerar en marginalisering i samhället om stödet uteblir.
9
Den sista delen handlar om barns och familjers egna erfarenheter av stöd från samhällets sida. Hur kan dessa synpunkter tas tillvara? Vi vill i projektet höra vad barn som har erfarenheter av samhälleliga insatser runtom i Norden har att berätta. Tycker de att de har fått den hjälp de behöver? Är det något de hade önskat som de inte fått? I avsikt att fånga upp dessa erfarenheter kommer ett arbetssätt som använts inom den norska organisationen Voksne for barn att användas. Att ta tillvara de erfarenheterna är ett viktigt komplement till andra utvärderingar av tidiga insatser.
4. Tidsschema och deletapper Tema 1
En genomgång av aktuell forskning, i samarbete med forskningsmiljö, inom området risk och skyddsfaktorer för barn och deras föräldrar läggs ut på uppdrag under våren 2011. Kartläggningen genomförs året ut och under tiden etableras kontakt med konsult som kan utreda hur en sammanfattning av kartläggningen kan presenteras i form av en applikation till Smartphone. Om det är möjligt att genomföra sker det under våren 2012. Parallellt sammanställs en sammanfattning av kartläggningen som kan presenteras på NVC’s webbsida och eventuellt ingå i ett temahäfte om tidiga interventioner. Beslut om temahäfte fattas på NVC längre fram i processen.
Tema 2
Under hösten 2011 sammankallas en expertgrupp bestående av nordiska representanter för både forskare och praktiker med erfarenhet av att implementera nya metoder. Den kartläggning som genomfördes 2010 av aktuella tidiga interventioner i de nordiska länderna ligger som grund för diskussioner. En eller några tidiga interventioner tas fram med fokus på lovandemodeller för tidigt stöd till familjer. Expertgruppen fokuserar på utvärderade interventioner eller interventioner som kan förväntas vara lovande och innehåller den typen av kärnkomponenter som har visat sig ge ett gott resultat i forskning.
Expertgruppen börjar sitt arbete under hösten 2011 och förväntas då utarbeta förslag på lovande interventioner. Under våren 2012 sammanställs en skriftlig utförligare beskrivning av interventionerna och en workshop genomförs där interventionerna presenteras och en diskussion kan föras över möjliga sätt att samverka till spridning och eventuell forskning inom Norden. Målgrupp är politiker, forskare och representanter från praktiken som arbetar med utvecklingsfrågor inom området.
Tema 3
Under våren 2011 inleds arbetet med att ta fram en modell för vinjettstudier bland professionella socialarbetare och deras syn på hanteringen av olika sociala familjeproblem i relation till det serviceutbud som finns. Vilken roll one-stop-shops, till exempel familjecentraler, har i socialarbetarnas val av intervention kommer särskilt att diskuteras. Frågor som belyses är vilken typ av problem dessa serviceformer kan tänkas förebygga. Studien kan visa socialarbetares syn på one-stop-shops och hur de kan vara ett alternativ till andra interventioner. En metod som heter RAGI (Receptional Analytical Group Interviews) utvecklad av Professor Pekka Sulkunen, Helsingfors universitet, kommer att användas. Metoden går ut på att ett antal varierande familjeproblem presenteras i form av bild, film eller text för en grupp bestående av professionella som fritt får diskutera hur de presenterade problemen borde/kunde hanteras.
I denna studie kommer flera olika typer av problem att studeras i relation till insatser. Modulen för studien byggs upp under våren 2011 och gruppintervjuerna genomförs under hösten 2011. Under första halvåret
10
2012 sammanställs resultatet och presenteras senare under våren. Några exempel på verksamheter kommer att belysas för att ge exempel på hur utvecklingen inom one-stop-shop sker i Norden.
Tema 4
Under våren 2011 kommer projektledare att besöka föreningen Voksne for barn i Norge, för att ta reda på om den arbetsmetodik som de använt kan användas i projektet. Ett möte med andra organisationer som lyfter barnens röst genomförs efter sommaren 2011 och en diskussion förs om vilket eller vilka nordiska länder som skulle vara intresserade av att pröva modellen. Ett exempel kan vara att bjuda in tonåringar som är placerade i familjehem eller på institutioner och ta reda på vilken hjälp de och deras familjer skulle ha behövt, innan problemen blivit för omfattande. Delprojektet inleds under hösten 2011. Under våren 2012 och eventuellt under hösten 2012 sammanställs en film som belyser barnens röst. Filmen visas projektets slutkonferens och kan eventuellt finnas på NVC’S webbsida. Arbetssättet att involvera barn och ungdomar dokumenteras och kan också ingå i ett eventuellt temahäfte.
Övergripande aktiviteter
Under hela projektets gång kommer ett antal aktiviteter att genomföras inom de fyra teman som valts ut, seminarier, frukostmöten och workshops, där delar av projektet rapporteras och diskuteras. En avslutande nordisk konferens kommer att genomföras i slutet av 2012, där resultat från de fyra olika temaområdena kommer att redovisas.
Ett seminarium om den nordiska familjepolitiken planeras till september 2011. Syftet med seminariet är att belysa mer strukturella system av familjepolitiken, så som lagstiftning, finansiering och organisering av tjänster i Norden. Utmaningar inom familjepolitiken på det förebyggande området kommer att lyftas.
Marginalisering, barnfattigdom och samhällsekonomiska vinster av tidigt förebyggande interventioner kommer att lyftas till diskussion.
5. Strategi för implementering/kommunikation med målgrupper
Kommunikationsplan redovisas i bilaga 1
6. Organisering
Projektgruppen består av personal från NVC och utsedda representanter från de fem nordiska länderna och två av de tre självstyrande områdena (Grönland, och Färöarna), sammanlagt sju personer. För projektet anställdes i början på år 2011 en projektledare. Referensgruppen har valt den danska representanten till sin ordförande. Projektgruppen kommer att sammankallas till regelbundna möten antingen i Stockholm eller genom videokonferens. Projektgruppen kommer också att bjudas in till de seminarier och workshops som kommer att hållas inom de olika delområdena.
7. Budget
För projektet Tidiga förebyggande insatser för familjer i risk för social marginalisering är budgeterat 5 000 000 Dkr. för åren 2011-2012. Summan inkluderar projektledarens lön och summan fördelas jämnt på de två åren. Den budget som presenteras är preliminär och kan komma att revideras. Utöver budgeten har NORDBUK, Nordiska barn och ungdomskommittén, aviserat att de eventuellt kan bidra med 300 000 DKR
11
under 2011. Syftet med NORDBUK’s medverkan är att bidra till det tvärsektoriella samarbetet där barn/ungdoms -och det sociala perspektivet möts i ett nordiskt projekt.
2011
Tema 1: Risk och Skydd 531 000
Tema 2: Lovande exempel 320 000
Tema 3: One-stop-shop 190 000
Tema 4: Barnens röst 340 000
Lön och sociala avgifter 750 000
Resor och traktamenten 55 000
Övrigt 80 000
Konferens/utmaningar
i Nordisk familjepolitik 200 000
Summa 2011 2 466 000 SEK
2012
Tema 1: Risk och Skydd 350 000
Tema 2: Lovande exempel 350 000
Tema 3: One-stop-shop 500 000
Tema 4: Barnens röst 250 000
Lön och sociala avgifter 900 000
Resor och traktamenten 54 000
Övrigt 80 000
Slutkonferens 400 000
Temahäfte/rapport 300 000
Evaluering 50 000
Summa 2012 3 234 000 SEK
Total projektbudget Skr 5 700 000 SEK
12
8. Rapportering och evaluering
Projektet kommer att slutrapporteras i ett temahäfte eller liknande publikation. Resultat från de olika delarna i projektet presenteras och kommer att redovisas vid slutkonferensen 2012. Det kunskapsstöd som tagits fram för risk och skyddsfaktorer för barn och familjer kommer att finnas som information på
webbsidan och, om det är möjligt, genom en applikation till Smartphone, som gratis kan laddas ner (på flera språk) från webbsidan. Barns röst kommer att presenteras troligen i form av en film, som kan finnas för nedladdning på webbsidan.
En evaluering kommer att genomföras i slutet av projekttiden. Det kommer i projektet att finnas fyra arbetsgrupper, bestående av representanter för de nordiska länderna, en arbetsgrupp för varje tema.
Evalueringen kommer att genomföras med en enkät för dessa arbetsgrupper och intervjuer /alternativt fokusgrupper, för att beskriva på vilket sätt arbetet bidragit till projektets syfte att med ett nordiskt samarbete förhindra marginalisering av barn och familjer med stöd av tidiga interventioner. Hur det nordiska samarbetet kan leva vidare efter projektets slut kommer att vara en central frågeställning i evalueringen.
Nordens Välfärdscenter 23 Mars 2011
Tone Mørk Direktör/Director Tel. dir: +46 8 620 18 99 tone.mork@nordicwelfare.org
Kristin Marklund Projektledare Tel. dir: +46 76 019 79 03 kristin.marklund@nordicwelfare.org
Nordens Välfärdscenter (NVC)
Nordic Centre for Welfare and Social Issues Box 22028, 10422 Stockholm
Besöksadress/Visitors address: Hantverkargatan 29, Stockholm Tel.: + 46 -8 545 536 00
www.nordicwelfare.org
