Musi. Kulturplan Kalmar län

(1)

Musi Kulturplan Kalmar län

2015-2017

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 1

POLITISK VISION ... 3

INLEDNING ... 4

KULTURENS DEMOKRATISK GRUND ... 7

PRIORITERAD MÅLGRUPP ... 12

PRIORITERADE REGIONALA OMRÅDEN ... 13

LÄNETS FÖRUTSÄTTNINGAR ... 16

Kommunerna ... 16

Kulturorganisationerna ... 18

UTVECKLING INOM KONST OCH KULTUR ... 22

SAMVERKAN MELLAN KULTUR OCH ANDRA SAMHÄLLSOMRÅDEN ... 31

REGIONFÖRBUNDETS MEDEL FÖR KULTURÄNDAMÅL ... 33

Bilaga 1: Statistiskt resultat över ungdomars deltagande i kultur från LUPP ... 36

Bilaga 2: Kommuner ... 39

Bilaga 3: Kulturorganisationer ... 60

Bilaga 5: Överenskommelser ... 70

(3)

POLITISK VISION

Kultur handlar om demokrati och är och måste vara en obunden kraft i samhället, en förändrande kraft som bidrar till människors medvetande och lärande om sig själva och samhället. Utgångspunkten är kulturens egenvärde och roll i samhället. Det är den tanken som i första hand styr den offentligt finansierade kulturen.

Denna kulturplan som utgår från de nationella kulturmålen men också bygger på lokala och unika förutsättningar har tagits fram i samverkan genom samtal med alla kulturorganisationer, kommuner, fria aktörer, landstinget, länsstyrelsen och Linneuniversitetet.

I länets förra och även första kulturplan fanns tre politiska mål: Kulturarvet, barn och unga och kultur i hela länet. Kulturen har aktivt mött upp mot dessa mål. Samtalen med

kommunerna vittnar om att de flesta har en kulturplan och en kultur/musikskola och är nöjda med den positiva utvecklingen av tillgången till kultur för barn och unga. Därför finns nu barn och unga, liksom kultur i hela länet, som delar i den demokratiska grund som vår kultur vilar på.

I kulturplanen lyfts målgrupper och ett antal prioriterade områden:

Unga mellan 16 - 25 år är viktiga att ha extra fokus på då det är den målgruppen som

kulturaktörerna har svårast att nå. Den kulturella infrastrukturen är också ett område som det är nödvändigt att jobba hårt med. Andra prioriterade områden under kommande år är att utveckla arbetssättet med kulturarv, göra en långsiktig plan för alla arkiven, utveckla scenkonsten i samband med byggandet av ett kulturcentrum och hitta en strategi och metod för att använda kultur inom vård och omsorg genom Hälsa och Kultur-projektet. Därutöver finns det flera utvecklingsmål inom varje område.

Visionen är att ha ett län där kulturen frodas än mer. Ett län där alla får möjlighet att ta del av och kan vara delaktiga i kultur och att kulturarbetare kan verka under goda förutsättningar.

En önskan är att alla kommuner kan erbjuda avgiftsfri kulturskola, många aktiva

arrangörsföreningar och att länet kunde ha fler avlönade kulturarbetare. Att i dialog med kommunerna, pröva tanken att varje kommun, eller några tillsammans, skulle ha ett

länsövergripande ansvar för ett särskilt kulturområde. Ett område där man kanske redan idag är föregångare, har höga ambitioner, kunnande eller särskilda förutsättningar. Det skulle kunna vara ett inspirerande arbetssätt och en metod att ytterligare uppmärksamma och skickliggöra varandra i våra olika kommuner. Visionen är att ha en levande kultur!

Kulturberedningen

(4)

INLEDNING

I enlighet med kultursamverkansmodellen har Regionförbundet i Kalmar län tagit fram en kulturplan för länet. Planen är framtagen i samverkan och dialog med kommunerna,

landstinget, länsstyrelsen, kulturorganisationerna, föreningarna och aktörer. Processen har varit öppen med inbjudningar och minnesanteckningar tillgängliga via regionförbundets hemsida. Planen har funnits för remissyttrande mellan juni och september 2014.

Kulturplanen ska gälla 2015-2017. Kulturplanen ligger under den regionala

utvecklingsstrategin, RUS, och är utgångspunkt för det strategiska arbetet inom kultur i samverkan med kommuner och kulturorganisationer. Kulturplanen är regionens underlag till Statens kulturråd för fördelning av de statliga kulturmedlen.

Kultur är tusen språk, magi, känsla och själ som måste vårdas, underhållas och förnyas.

Kultur är en allemansrätt med rättigheter och skyldigheter. Kultur kan vara ett verktyg för att klara målen inom andra verksamheter, målen i skolan, en god hälsa eller att utveckla

människor till kreativa entreprenörer och innovatörer. Kultur skapar tillväxt, men utan respekt för kulturens inneboende kraft riskerar tillväxten bli platt och kortsiktig. Vi får aldrig glömma kulturens innersta omätbara värden. Kulturen är ”Färgen i livet” som ett av barnen uttryckte det i ”Skola och kultur-projektet”. Kultur är en del i det livslånga lärandet, kultur bygger vårt samhälle och är kittet mellan människorna, mitt eget jag i relation till andra och min omvärld, kultur är meningen med livet. Kultur bara för att!

Den offentligt finansierade kulturen mäts och vägs i kulturdatabasen och statistiken visar omfattning och bredd i diagram och staplar. Men vid kvalitetsmätningar har vi inte lika goda verktyg och svårare att få gehör för humanistiska definitioner kontra ekonomiska termer.

Statistiken och de ekonomiska mätningarna är bra och håller effektivt koll på vart de offentliga medlen går och hur de används.

Den regionala kulturplanen utgår från de nationella kulturpolitiska målen:

”Kultur ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Målet är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken:

 Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning, och att utveckla sina skapande förmågor

 Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse

 Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

 Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

 Särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur

Vi definierar inte begreppet kultur utan begreppet får vara så brett som möjligt - men inom kulturplanens ram avgränsar vi kultur till de av Kulturrådet definierade områdena samt till länets prioriterade områden, målgrupp och aspektområden.

 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet,

 Museiverksamhet,

 Biblioteksverksamhet,

 Konst- och kulturfrämjande verksamhet,

 Regional enskild arkivverksamhet,

 Filmkulturell verksamhet,

(5)

 Främjande av hemslöjd,

 Litteratur

Kulturplanen i Kalmar län har sin grund i kommunerna och civilsamhällets behov och möjligheter och hur de regionala kulturorganisationerna kan tillgodose och möta dem.

Regionförbundet tecknar överenskommelser med kulturorganisationerna.

Överenskommelserna bygger på ”armlängds avstånd” mellan offentlig finansiär och utförare och ska garantera konstnärlig frihet och ansvar.

Den kulturella infrastrukturen är viktig för både ideella och professionella aktörer. Den mesta kulturen är lokal, men sker ofta med stöd från olika nivåer och därmed är det viktigt att se och värdesätta lokala aktiviteter och verksamheter – det är kulturen som är livet. För enskilda personer handlar det om engagemanget i lokala föreningar, den professionella konstutövaren söker nätverk och platser att möta publik eller kollegor, utbildning och deltagande i

kulturskolan, verksamhet i en ateljé eller repetition och inspelning i en studio, besök på konserter, teaterföreställningar och utställningar. De regionala kulturorganisationerna är ofta beroende av lokala arrangörsföreningar för att få ut program och arrangemang. Konst och kulturupplevelser sker både enskilt och i större eller mindre grupper.

Kulturen ska byggas på en demokratisk grund präglad av:

 Barn och unga

 Kultur till alla i hela länet

 Tillgänglighet

 Jämställdhet

 Integration och mångfald

 Internationell och interkulturell samverkan och utveckling

 Hållbar utveckling

 Kvalitet

(6)

Kulturplanen ska särskilt prioritera:

 Unga som prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur.

Kulturplanens prioriterade områden är:

 Arkiv, utveckla en långsiktig plan för arkiven avseende finansiering, huvudmannaskap, ansvar och tillgänglighet

 Kulturarv, dess bruk och betydelse i samhället, tillgänglighet, kulturarvet som bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället.

 Scenkonst, bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet med utgångspunkt från Kalmar kulturcentrum med nya lokaler för scenkonst.

 Hälsa och kultur, skapa nätverk och metoder för kultur inom vård och omsorg.

(7)

KULTURENS DEMOKRATISK GRUND

Barn och unga

Barn och unga är en prioriterad grupp i det regionala utvecklingsarbetet. Alla barn och unga ska ha möjlighet att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur. Möjligheten att erbjuda barn och unga kultur sker främst genom skolan, musik/kulturskolan, bibliotek och föreningslivet.

Kommunerna har stort fokus på att kulturen når barn och unga och är idag relativt nöjda med resultatet. (Redovisas i regionförbundets Kultur och fritidsmedelsrapport samt i skola och kulturstatistiken). Däremot uttrycker flera kommuner en oro för att det är svårt att nå unga mellan 16 och 25 år. De omfattas inte lika tydligt av kultur i skolan, många unga slutar i musik/kulturskolan efter högstadiet och det etablerade föreningslivet har svårt att locka unga.

Några kommuner har ungdomsråd och lyckas väl med att vara lyhörda efter önskemål och agerar direkt. Det ger förtroende och engagemang tillbaka.

Skola och kultur

Genom det regionala skolkulturprojektet, Skola & kultur, har barn och unga kommit till tals och medverkat i utformningen av den regionala skolkulturstrategin ”Relevant”. Eleverna bekräftar att kultur i skolan kan skapa ökade möjligheter att uttrycka åsikter, att kulturen bidrar till förståelse för sammanhang och omvärld och att kulturen ökar relevansen för lärandet.

ÅSIKTER

FÖRSTÅELSE

RELEVANS

INFLYTANDE över processer som

tillvaratar elevernas tankar och idéer

SAMMANHANG mellan ämnen och med omvärlden

MOTIVATION genom att ta tillvarata elevers egen kultur och vardag

Utgångspunkten för Relevant är att kultur ska finnas både som eget område och som lärprocess under hela skolgången och vara oberoende av lärare eller rektors eget

kulturintresse. Målet för kultur i skolan är ökad måluppfyllelse av läroplanens mål. Utifrån Relevant har alla 12 kommuner en plan för samverkan, beslutad eller i process, mellan skola och kultur. Länets skolor samarbetar med kulturorganisationerna och kulturkonsulenterna vid utformning av gemensamma projekt och vid ansökningar om medel från nationella ”Skapande skola”. Regionförbundet ansvarar för samordning av skola- och kulturområdena genom en gemensam mötesplats, nätverk och gemensamma utbildningar. Linnéuniversitetet ingår också i samverkan. Samverkan ska stödja kommunernas arbete för barn och ungas rätt till kultur inom skolan.

(8)

Regionförbundet ska arbeta för att:

 Alla barn och unga ska ha möjlighet att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur.

 Samverka med kommunerna för att lyfta olika förebilder och exempel att arbeta med unga inom kulturen.

 Samverka med kommunerna så att alla kommuner har en egen plan för skola och kultur.

Kultur till alla i hela länet

Regionförbundet har överenskommelser med de regionala kulturorganisationerna inom samverkansmodellen. Överenskommelserna ger organisationerna i uppdrag att producera, bedriva och erbjuda professionell kultur med god kvalitet inom ett balanserat utbud av smal och bred kultur i hela länet. För att organisationerna ska kunna utföra det, ställs krav på ömsesidig samverkan mellan de regionala organisationerna, kommunerna, föreningar och arrangörer både personellt och avseende lokaler.

Det är viktigt är att alla upplever att det är möjligt att ta del av professionell kultur inom ett rimligt avstånd från hemmet. I både städer och på landsorten har studieförbunden och

professionella kulturskapare en viktig roll att förse medborgarna med kultur och möjlighet till eget skapande. De som inte har möjlighet att själva ta sig till konst och kulturevenemang på grund av ålder eller sjukdom bör kunna få hjälp med det. Barn och unga garanteras kultur inom skolan, biblioteken och genom musik- och kulturskolor. De regionala organisationerna har ett stort ansvar att stötta och förse skolorna med kulturprogram och delaktighet i Skapande skola. Kulturutbudet ska vara brett inom många konstarter och det ska vara möjligt att delta eller ta del av konst och kultur oavsett i vilken kommun man bor.

Kulturresor

Skolornas resor, en gratis per år till en kulturinstitution, är under diskussion och nuvarande avtal är inte tillfredställande vare sig för skolorna eller för institutionerna. Det gäller tillgång till resor på lämpliga tider, kostnader och bokningssystem. Flera kommuner uppger att de med nuvarande förutsättningar inte kan nyttja avtalet. Antalet ”skolkulturresor” genom KLT har sjunkit från 13 000 resor/år till 2 700 under en 10 årsperiod. Bristande kapacitet på bussar är ett hinder för länets skolor att få uppleva länskulturens varierade utbud på lika villkor.

Regionförbundet ska arbeta för:

 Avtal med bättre förutsättningar för skolkulturresor. (I enlighet med målet i RUS ska antalet resor tillbaka till 2004 års nivå.)

 Att det ska vara möjligt för alla elever att göra en gratis resa per år till en kulturinstitution.

 Samverkan över länsgränserna om kulturresor.

Tillgänglighet

Kulturplanen utgår från det nationella tillgänglighetsdirektivet 2010 som säger att all kultur i landet ska vara fysiskt tillgänglig för alla. Verksamheter och organisationer ska så långt som möjligt följa Myndigheten för delaktighet, riktlinjer för såväl anställda som besökare i utbud och program.

I tillgänglighetsarbetet ingår att rekrytera personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra, utbilda organisationerna i tillgänglighet samt integrera tillgänglighetsperspektivet i planeringen.

(9)

Som ett led i att tillgängliggöra konst, kultur, kulturarv och arkiv ska länet gemensamt med besöksnäringen, verka för fritt wifi. Det ska finnas på platser som redan är intressanta för besökare men även på platser som av olika skäl bör lyftas upp. Fritt wifi medverkar till förenklad information och ökad tillgänglighet avseende funktionshinder och tillgång till information på olika språk.

I regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att all verksamhet ska präglas av tillgänglighet.

 Att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast 2016.

 Att webbplatser och e-tjänster ska utvecklas och vara tillgänglighetsanpassade senast 2016.

 Att i samverkan med besöksnäringen i Småland och på Öland utveckla en besöksguide avseende tillgänglighet.

 Att de kulturorganisationer som är producenter ska, genom sina arrangörer, tillgodose att tillgängligheten är fullgod.

 Fritt wifi i hela länet.

Byteaterns nuvarande lokaler har brister i tillgänglighet framför allt för personalen. Kalmar kommun planerar ett nytt kulturcentrum med lokaler för Byteatern. De nya lokalerna planeras vara klara för inflyttning 2018.

Jämställdhet

Jämställdhetsperspektivet är integrerat i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, och prioriteras ytterligare genom länets handlingsplan för ”Jämställd regional tillväxt”. I RUS finns tre uttalade jämställdhetsmål och målet att integrera jämställdhetsperspektivet inom samtliga verksamhetsområden.

Jämställdhetsmål i RUS:

- Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad

- En mer jämlik och jämställd offentlig organisation

- Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur

I regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån jämställdhet. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls.

I stort ligger kulturområdet relativt långt framme när det gäller insamlig av statistik, men däremot är den inte könsuppdelad. Tyvärr saknas könsuppdelningen även i den nya nationella

”kulturdatabasen”.

Vartannat år görs en gemensam kultur- och fritidsmedelstapport för Kalmar län. Där

synliggörs hur kommunerna fördelar ekonomiska resurser inom kultur- och fritidområdet. Ett försök att synliggöra hur jämställt resurserna fördelas har gjorts, men det saknas tillräckligt statistiskt underlag. Under planperioden ska den könsuppdelade statistiken utvecklas och kompletteras med hänsyn till hbtq-personer.

 Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur.

(10)

 Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om frågor som rör kultur och upplevelser ska vara inom fördelningen 40/60.

 Kulturorganisationerna ska driva verksamhet och organisation präglad av jämställdhet i enlighet med målen i överenskommelserna.

 Ledningar och styrelser ska ha en jämn könsfördelning, 40/60, för att ge kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur.

 Resurser till program och föreställningar ska fördelas utifrån att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha lika möjlighet till deltagande, upplevelse, gott bemötande och utövande av konst och kultur oavsett ålder eller sexuell tillhörighet.

 Kultur- och fritidsmedelsrapporten ska redovisa statistiken könsuppdelad och med hänsyn tagen till hbtq-personer.

Integration och mångfald

”människan har rötter och människan har fötter!”

Länet har behov av ett öppet klimat för att attrahera kreativa personer från både Sverige och andra länder att etablera sig här. Kalmar län är till viss del ett avfolkningslän och personer med utländsk bakgrund och asylsökande ses som en möjlighet att klara kompetensförsörjning och internationalisering. Kommunerna har ett intresse av att genom kulturen hjälpa nyanlända in i lokalsamhället och att få influenser och erfarenheter från andra kulturer i utbyte. Det ger perspektiv på kultur och kulturarv och bidrar till ökad mångfald och förnyelse av det som är etablerat och stelnat. Det är i mötet med andra som vi lär känna och får respekt för varandras kultur och historia.

I länet finns få personer med nationell minoritetsstatus och efterfrågan på information och litteratur på samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch är liten. Däremot efterfrågas information, litteratur och delaktighet från nyanlända och med andra språk än svenska som modersmål. Flera kommuner har flyktingförläggningar och tar emot ensamkommande flyktingbarn och biblioteken blir ofta deras mötesplats då det finns kunnig personal, datorer och tillgång till tidningar på nätet och litteratur på deras språk.

I regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheten ska präglas av mångfald.

 Kultur och bibliotek ska vara ett av de områden som används vid välkomnande och introduktion av nyanlända och asylsökande.

 Mångfald ska prägla kulturutbudet för att öka intresset från en bredare publik.

 Mångfalden av människor med olika bakgrund ska öka i föreningar och publik.

Internationell och interkulturell samverkan och utveckling

Värdet av att ta emot och öppna konst och kultur för personer med annan bakgrund och erfarenhet är lika stort som värdet av att vi kommer utanför länets gränser till andra kulturer.

Utvecklingen av kulturinstitutioner och organisationer sker ofta genom internationella kontakter. För att nå hållbarhet i utvecklingen krävs uthållighet i kontakter och nätverk.

Lokalt finns inte alltid kapacitet att hålla i internationella kontakter och utbyten över tid – men effekten av kulturorganisationernas internationella erfarenheter, kunskap och utbyten

värdesätts av kommunerna.

(11)

I regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att de ska samverka interkulturellt och internationellt. Länets kulturorganisationer har under de senaste åren utvecklat en hög grad av samverkan vilket har gett en rikedom och mångfald av konstnärliga uttryck och konstformer. Samverkan sker även över länsgränserna. Samverkan ger ofta högre kvalitet och spets men organisationerna har svårt att få täckning för de ökade kostnaderna.

Likaså är kostnaderna för turnéer och vandringsutställningar högre än då arrangemangen sker på en fast scen eller plats. Förnyelsen av kulturen bör ske som en spegling av den tid vi lever i nu och medvetet ta in nya konst- och kulturella uttryck och tekniker.

 Att den regionala kulturverksamheten ska ha möjlighet att utvecklas och förnyas genom utbyten, turnéer, utvecklingsprojekt och internationella nätverk.

 Att den regionala kulturen ska stödjas i att nå internationell spets och status.

 Den regionala kulturens kontakter i Östersjöområdet.

 Att den lokala publiken ska få möjlighet att möta internationella gästspel och utställningar av världsklass.

 Att kulturutbudet ska förnyas och vitaliseras genom impulser, samverkan och erfarenheter från olika konst och kulturområden.

Hållbar utveckling

Kulturverksamheten ska utgå från den regionala utvecklingsstrategins, RUS, mål om miljö i balans. Utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Länet ska vara ett föregångslän i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp.

I regionförbundet överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån hållbar utveckling. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls.

 Kulturorganisationerna tar fram egna miljöprogram som omfattar resor och resvanor.

 Kulturorganisationerna ställer miljökrav i samband med inköp och upphandling.

 Verka för kollektiva resor till kulturinstitutionerna.

Kvalitet

Det regionala kulturutbudet karaktäriseras av spännvidden från amatörteater och eget skapande till kulturorganisationer och professionella kulturutövare. Kulturorganisationernas verksamhet ska utgå från ett yrkesmässigt och professionellt förhållningssätt till

måluppfyllelse i förhållande till ekonomiska anslag. De regionala kulturorganisationerna förväntas spegla samhället och fånga samhällsdebatten, utveckla verksamheten i samklang med omvärldens förändring och anamma nya tekniska lösningar. Ett mått på kvalitet är hur väl de lyckas göra det.

För kvalitet inom kultur är begrepp som känsla, verkshöjd och upplevelse centrala och låter sig enbart beskrivas i ord. Tilltron till de regionala kulturorganisationerna kan skattas genom det förtroende skolor och kommuner har för verksamheterna. Till det kan även läggas att kvalitétsutfallet är beroende av samverkan mellan lokala och regionala aktörer. Kvalitén kan avläsas i recensioner och medias omdöme, lokalt, rikspress och även i internationell press och media.

De regionala kulturorganisationerna får över lag mycket goda omdömen om hög kvalitet både regionalt och inom vissa områden även internationellt.

(12)

 De regionala verksamheterna ska stödjas i att hålla fortsatt hög kvalitet och internationell spets.

 Professionella utövare inom konst och kultur ska stödjas genom nätverk, mötesplatser och kompetensutbildningar.

PRIORITERAD MÅLGRUPP

Unga

Unga är en prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur. Några av de viktigaste frågorna för länets utveckling är:

- Den kulturella och kreativa utvecklingen - Utbildningsfrågorna

- Demografiska frågorna

Länets demografiska profil präglas av låga födelsetal, låg invandring och stora

pensionsavgångar samt att 40 % av ungdomarna flyttar från regionen. Regionens regelbundna LUPP-undersökningar ger svar på hur ungdomar i länet upplever skolan, möjligheten att få arbete, synen på inflytande i kommunen, hur de bedömer sin hälsa och hur de ser på en framtid i länet. Av den framgår att 4/5 är nöjda med sin utbildning, 71 % tycker att det är bra stämning i skolan och 62 % tycker att lärare och elever bemöter varandra med respekt.

Statistiken visar också det paradoxala i att det är flest flyttare med störst urban längtan som i störst utsträckning kan tänka sig att återvända. Det innebär att unga vuxna flyttar för att de haft det bra men att de kan tänka sig att återvända av samma skäl och med nya erfarenheter, kompetenser och nätverk.

LUPP’en ger även svar på en del av det kommunerna pekar på avseende ungas delaktighet i föreningar och eget utövande av konst och kultur. Enligt Lupp’en minskar det egna skapande med åldern. Besök på kulturarrangemang är något fler i årskurs 2 på gymnasiet än de i årskurs 8. Det är mer förekommande att elever i årskurs 8 läser på sin fritid än de som går i årskurs 2.

I årskurs 8 läser 65 procent av eleverna varje dag, vecka eller månad, medan motsvarande siffra är 50 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Det är också en väsentlig skillnad i läsandet mellan flickor och pojkar, 38 procent av flickorna i årskurs 8 läser på sin fritid, medan motsvarande siffra är 27 procent av pojkarna, det är en skillnad på 11 procent.

För att kulturen ska utvecklas måste även unga finnas med och påverka utbudet, i publiken och som deltagare. I överenskommelserna med kulturorganisationerna ingår sedan tidigare unga som prioriterad målgrupp. Men för att de unga ska komma med krävs samverkan mellan flera områden och det krävs en stor öppenhet och samverkan, inte bara i de invanda nätverken utan det ställer krav på att hitta samverkansparter i nya sammanhang.

 Öka antalet unga, 16-25 år, som upplever, utövar och deltar i kultur med utgångspunkt från LUPP.

 Ökat fokus på unga ska ske inom ordinarie verksamhet och vid behov med regionala projektmedel.

Bilaga 3, utdrag ur LUPP

(13)

PRIORITERADE REGIONALA OMRÅDEN

Arkiv

I Kalmar län finns flera enskilda arkiv en del med intresse främst för lokalbefolkningen men några är även nationellt intressanta. Arkiven utgörs av pappersbaserade handlingar och en del innehåller även föremålssamlingar, vilket ger helt olika förutsättningar för volymer och klimat. Arkiven har en djup lokal/regional förankring och står för platsens historia och identitet eller är knutet till en utbildning. Det innebär att arkivens placering är viktig, dels finns behovet av säkra lokaler samtidigt som arkivets placering har betydelse för platsen. De arkiv som har nationellt intresse är framför allt Designarkivet, Rockarkivet och Visarkivet.

Utöver dessa finns ett antal arkiv från glasbruken. Glasbrukens arkiv är av nationellt intresse och speglar en flera hundra år lång, förindustriell designepok med den hantverksmässiga hanteringen som fortfarande lever kvar. Glasbrukens arkiv är i akut behov av att tas omhand på ett säkert sätt för framtiden.

För att greppa arkivsituationen, inom kultur, ska en långsiktig plan tas fram avseende behov, resurser, kompetens, digitala databaser, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap. Det är ett omfattande arbete och förutsätter resurser för åtminstone ett år. Därefter krävs beslut på hur frågan ska hanteras vidare. En viktig part i arbetet är Kalmar läns arkivförbund som, för att ha kapacitet att delta i arbetet bör få ett utökat anslag kopplat till en överenskommelse om regionalt uppdrag.

Rockarkivet är ett kommunalt finansierat arkiv, Designarkivet finansieras med regionala medel. Alla arkiven har högt nationellt intresse, en ekonomiska medfinansiering från nationellt håll skulle hjälpa arkiven till en rimlig verksamhetsnivå.

 Att under planperioden ta fram en långsiktig plan för arkiven avseende pappersarkiv och föremålsarkiv resurser, kompetens, digitalisering, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap.

 Nationellt och regionalt stöd till Rockarkivet och Designarkivet.

Kulturarv

Kulturarv är viktigt eftersom det kan ge svar på frågor om hur olika företeelser i världen hänger ihop, vad som är viktigt för var och en, hur vi samtalar och kommunicerar med varandra, och vad vi har gemensamt med andra människor. Kalmar län har ett omfattande kulturarv och en mångfald av kulturmiljöer, materiella och immateriella. Länets kulturarv och kulturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas i samklang. Kommuner och föreningar värdesätter kulturarv och kulturmiljöer högt och ser det som en viktig tillgång för de egna medborgarna och som en del av besöksnäringen. Men i många fall har inte utvecklingen av kulturarvet och kulturmiljöerna följt med i samhällets övriga utveckling.

Kulturarvet handlar om oss människor och om hur vi värderar och brukar vår omgivning.

Kulturarvet måste vårdas och brukas för våra minnen och sitt historiska värde för att leva vidare. Men vi inser att det inte är enbart de materiella och immateriella historiska spåren som ska vårdas och bevaras för framtida generationer, utan snarare dess bruk och betydelse i samhället. Det är svårt och ställer krav på urval och avkall på kärlek till och respekt för platser och föremål. Kulturarvet bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället:

(14)

- Genom att lära sig ”se” en historisk berättelse i ett visst område, - Diskutera det konkreta värdet av enstaka arkeologiska objekt - Delta i kulturella traditioner tillsammans med andra människor - Bruka historiska symboler i marknadsföringen av en tjänst eller vara - Besöka historiska utställningar

- Förstå den egna tillvaron genom ett större historiskt eller globalt perspektiv

Utvecklingen av kulturarv och kulturmiljö har funnits på agendan under lång tid och har hög prioritet eftersom det utgör en viktig grund för besöksnäringen. Regionen har inte tagit något samlat grepp på många år utan i stället gett stöd till många enskilda satsningar.

Det finns ett behov av gemensamma ansträngningar där samhällets olika parter samverkar utifrån sina ansvarsområden och möjligheter. En praktisk del handlar om att göra platser tillgängliga fysiskt, funktionellt och begripligt. En annan del handlar om att finnas med som part tillsammans med besöksnäringen.

 Ett större projekt skrivs fram inom kulturarv tillsammans med aktörer från olika nivåer i samhället så som länsstyrelsen, länsmuseet, föreningarna och kommunerna.

 Projektet engagerar olika platser i länet.

 Arbetsmodeller utvecklas för bevarande, användning och utveckling av kulturarv och kulturmiljö.

 Projektet bärs genom gemensam finansiering och externa medel.

Scenkonst

Genom samverkan med Kalmar kommun ska scenkonsten få nya lokaler i Kalmar

kulturcentrum. Lokalerna ska ge Byteatern möjlighet till fler föreställningar parallellt med ökad turnéverksamhet. Genom tillgång till fler scener och en speciell scen för dans ökar möjligheterna till fler dansföreställningar. Kalmars kulturcentrum innebär också möjligheter till fler möten och utbyte mellan olika konstformer. Satsningen kräver att verksamheten växlas upp resursmässigt. Teatern ska vara klar 2018 och till dess har Byteatern behov av flera nya tjänster. Regionen ska gå in och finansiera och förutsätter att staten gör gemensam sak.

 Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum för att bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet.

 Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera nya tjänster. Gemensam finansiering av stat och region för att öka turnéverksamheten, antalet föreställningar och därmed publikunderlaget.

 Ökat antal professionella dansföreställningar i samverkan med Sydost.

Hälsa och kultur

Alla människor ska ha möjlighet att uppleva och utöva kultur och ”kultur bara för att” – kulturen för dess eget värde. Inom landstinget finns en stor politisk uppslutning för att Kalmar län skall vara ett Hälsolän och i RUS:en står att målen för kultur ska nås genom samverkan inom hälsaområdet. Via en gemensam förstudie har landstinget och regionförbundet kartlagt vad som är aktuellt nationellt, hur läget ser ut i kommunernas omsorg och inom landstingets vård och psykiatri. Med förstudien som grund driver landstinget och regionförbundet ett

(15)

gemensamt projekt inom Hälsa och Kultur. Projektet är ett samarbete med länets kommuner, folkhögskolorna och Samordningsförbundet och har stöd från Kulturrådet.

På samma sätt som i Skola & Kulturprojektet, som noterade att elever uppvisar en hög

medvetandegrad om vad konst och kultur kan tillföra i undervisningen, utgår projektet från att kultur kan tillföra vård och omsorg:

- Att genom kultur uttrycka sina åsikter kan man få inflytande och medverka i vårdprocessen

- Att genom kultur uppleva förståelse kan man uppleva sammanhang med omvärlden - Genom konst och kultur uttrycka/uppleva att behandlingen är relevant blir man

motiverad

Utifrån behovet av att utveckla arbetsmodeller och nätverk för samverkan mellan vård, psykiatri, omsorg, kulturorganisationer och folkhögskolor i hela länet ska projektet utveckla övergripande strategier, metoder och medvetenhet inom Hälsa och kultur. Ett mål för projektet är att bli mindre beroende av enskilda eldsjälars insatser och i stället förankra möjligheterna hos ledningsfunktionerna för vård och omsorg. Kulturorganisationernas nuvarande verksamhet och program sker med hög konstnärlig kvalitet men är sällan

förankrade med personal eller utifrån vårdtagares behov och levereras adhocmässigt därmed är ett annat viktigt mål att utveckla program som är bättre anpassade för mottagarna.

Folkhögskolorna ingår i projektet och de har en långvarig tradition och kunskap om att arbeta direkt med personer från vården. Projektet har ett mycket stort intresse från flera kommuner, från ledningsfunktioner till personal i verksamheterna.

 Fortsatt satsning på Hälsa och kultur genom det gemensamma projektet med Kulturrådet, landstinget och kommuner. Projektet förutsätter att staten är med även tredje året så att det kan fullföljas och implementeras på flera ställen.

 Skapande av nätverk och samverkan mellan vård, psykiatri, omsorg och kultur.

 Metodutveckling av kulturprogram i samverkan mellan vård/psykiatri/omsorg och kultur.

 Att alla kulturorganisationer medverkar i metodutveckling och utvärdering.

(16)

LÄNETS FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunerna

Inom processen att ta fram en ny Kulturplan för 2015-17 har regionförbundet besökt alla länets kommuner för dialog om konst och kultur och om former för samverkan och

utvecklingsmöjligheter. Kommunerna ombads också att beskriva möjlig utveckling för barn och unga, kultur för alla och för att uppnå hög kvalité. Regionförbundet träffar kommunernas kulturchefer, kulturorganisationerna och konsulenterna, länsstyrelsen och folkbildningen genom nätverket ”Kulturbygget”. Kulturbygget är ett nätverk med 4 träffar per år och bygger på tematiska träffar med särskilt inbjudna. Det är viktigt att nätverket ständigt förnyas och att deltagarna medverkar aktivt.

I Bilaga 2 finns en sammanställning av kommunerna

Kommunala kulturplaner ger struktur och fokus

Fyra av länets kommuner har antagna kulturplaner. Fem kommuner arbetar med, eller har i uppdrag att ta fram en kommunal kulturplan. I de kommuner som har en kulturplan blir struktur och mål tydliga från lokala föreningar via kommunal och regional kulturplan till de nationella målen.

Samtliga kommuner planerar för kultur i skolan

Samtliga av länets kommuner har en framtagen strategi, eller planerar att ta fram en strategi, för skolkultur. Kommunerna har inspirerats av den regionala strategin Relevant som antogs av regionförbundets styrelse i slutet av 2013. Kommunerna har både antagit Relevant i sin helhet eller delar av den. En kommun har belyst jämställdhet och barnfattigdom i skolkulturstrategin för att ge det särskilt fokus.

Fler kulturskolor än musikskolor

Åtta av länets kommuner har kulturskola. Två kommuner har musikskola men båda

kommunerna har för avsikt att utöka dem till kulturskola. Två kommuner saknar kultur- eller musikskola men i kommunerna finns liknande verksamheter representerade i skolans regi eller i samverkan med studieförbund, kyrkan och ideella krafter.

Stort förtroende för länets kulturorganisationer

Kommuner framhåller att de har förtroende för länets kulturorganisationer. De medverkar till hög kvalitet som kommer kommunerna till godo genom program via arrangörsföreningar, skolverksamhet och rådgivning. Några kommuner önskar ökad samverkan med

kulturinstitutionerna i större utsträckning.

Kalmar läns museum, Konstmuseet och Länsmusiken ingår i internationella nätverk och utbyten, kommunerna är överens om att internationellt utbyte är bra marknadsföring av länet och utvecklande för kulturen. En kommun uppgav att innehållet i ”Skapande skola” har större variation och innehåller fler internationella influenser än tidigare.

Integration bidrar till dynamisk kultur

Flera kommuner i länet nämner att de tar emot asylsökande och nyanlända, en målgrupp som är viktig ur flera perspektiv. De ses som en tillgång för kommunen och bidrar till

erfarenhetsutbyte och förståelse och ger andra influenser och de bidrar till en mer dynamisk

(17)

kultur. Det är vikigt att de nyanlända stannar kvar i kommunerna och i länet och att vi tar tillvara på och lär oss mer om deras kultur. Flera kommuner har efterfrågat regionförbundets medverkan att driva och inspirera gällande nyanlända.

Nationella minoriteter har inte noterats i någon omfattning av länets kommuner. Kommunerna uppger i stället att det är mer angeläget att rikta insatser som stödjer grupper som kommit från andra länder av olika skäl. Men de avser inte att göra avkall på förvaltningsmyndigheternas skyldighet gentemot Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Biblioteken är en kulturell arena

Länets biblioteksverksamhet innehåller mer än böcker och litteratur. På flera håll i länet erbjuds sagostunder på flera språk, läsfrämjande insatser och föreläsningar med olika teman.

Biblioteken hjälper till med ansökningshandlingar och att använda digitala tjänster.

Biblioteken är ofta en central samlingsplats och en kulturell arena där möten sker mellan olika nationaliteter, åldrar och olika bakgrund. Det kan tas tillvara och utvecklas ytterligare.

Tre kommuner har under mötena nämnt att det finns idéer om så kallade ”meröppna”

bibliotek. Meröppna bibliotek innebär att personer med bibliotekskort när som helst har tillträde till biblioteket. Meröppna bibliotek är ett sätt att öka tillgängligheten för

medborgarna.

Föreningsformer efter dagens förutsättningar

Majoriteten av länets kommuner känner igen problematiken med bristande intresse för föreningsarbete. En kommun uppger att de tidigare har haft en nedgång av föreningar men att det efter en svacka har återhämtat sig. Flera kommuner uppfattar att föreningarna kan ha svårt att rekrytera personer till styrelserna. Medelåldern ökar i föreningarna och därmed hämmas även återväxten generellt. Det är en utmaning att hitta nya föreningsstrukturer som attraherar fler människor. I takt med informationssamhällets utveckling bör befintliga strukturer ses över för att bättre passa dagens möjligheter och att särskilt stödja ungt arrangörskap.

Ungdomar är en svår grupp att nå

Kommunerna är bra på att nå barn med kultur i förskola och grundskolan. Däremot uppger kommunerna att ungdomar är en svår grupp att fånga. Det handlar främst om åldersgruppen 16-25 år. Kommunerna efterlyser en gemensam insats i för att sprida goda exempel och idéer om att få ungdomar som påverkar, deltar och utövar.

Kulturarv

Kalmar län har ett rikt kulturarv med stor utvecklingspotential. Kulturarvet är för många givet och en självklarhet men för att både bevara och utveckla kräver det uppmärksamhet och kunskap. Västerviks och Borgholms kommuner uppmärksammar skeppet Mars Makalös och Västervik pekar även på bronsålderslandskapet i Tjust. De Småländska och Öländska kusterna vittnar och berättar om vår historiska utveckling utifrån kommunikation, näring och landets gränsdragning. Mörbylånga tar upp Världsarvet södra Öland som också har fått stort utrymme i den kommunala översiktsplanen. På Öland uppmärksammas även de arkeologiska fynden från förhistorisk tid och intresset att åskådliggöra dem. Glasriket med områdena Pukeberg, Boda och Orrefors har olika förutsättningar och utgångspunkter men ingår alla i

utvecklingsplaner. Nybro och Emmaboda deltar i det gemensamma utvecklingsarbetet för Glasriket tillsammans med Kronoberg.

Vimmerby kommun arbetar sedan många år med utvecklingen av arvet efter Astrid Lindgren.

Astrid Lindgrens Värld är en upplevelsepark av mycket hög klass. Genom Astrid Lindgrens

(18)

Näs finns ett utvecklingscentrum för Astrid Lindgren. Det långsiktiga målet är ett centrum för barnlitteratur med utgångspunkt i Astrid Lindgrens originalmaterial med inriktning på

akademisk utbildning och forskning samt upplevelser för en bred publik.

Utvecklingen av kulturarven ställer krav på samverkan mellan många olika nivåer och parter i samhället. Tillgänglighet till kulturarvet har hög prioritet och kan i vid bemärkelse omfatta allt från vatten och avlopp till digitalisering!

Kulturella och kreativa näringar

Majoriteten av kommunerna önskar mer samverkan mellan näring och kultur. Kulturella och kreativa näringar är en utvecklingsfaktor för länet. Kulturen har ett stort värde för

befolkningen, inflyttare och turister. Kommunerna påtalar behovet av att öka andelen företagare inom konst och kultur vid näringslivets träffar.

Kulturorganisationerna

Inom processen att ta fram en ny Kulturplan har regionförbundet haft dialogmöten med företrädare för arkiv, bild och form, kulturarv, litteratur och bibliotek, scenkonst, länets konsulenter och med bildningsförbunden. Dialogmötena hölls inom respektive område med inbjudna kulturorganisationer, föreningar och företrädare för yrkesorganisationerna,

landstinget och länsstyrelsen. Inför dialogmötena fanns frågeställningar om nuläget för respektive område, vad som kan utvecklas inom ramen för barn, unga, kultur för alla och hög kvalitet.

Inom samverkansmodellen företräds områdena av följande organisationer:

 Scenkonst – Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost

 Kulturarv – Kalmar läns museum, Kalmar läns hemslöjdsförening

 Bild och form – Kalmar Konstmuseum

 Bibliotek och litteratur – Regionbiblioteket

 Konsulentverksamhet – Dans i sydost, Reaktor sydost, Kalmar läns

hemslöjdsförening, Riksteatern Kalmar län. Därtill finns konsulenter inom musik, konst, kulturarv, bibliotek, och teater

 Arkivverksamhet – Kalmar läns arkivförbund

I Bilaga 4 finns en sammanställning av organisationernas nyckeltal

Scenkonst - Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern Kalmar län, Dans i sydost, Reaktor sydost

I scenkonsten ingår musik, teater, dans och film. Regionen profileras internationellt genom länsmusiken. Under dialogmötet lyftes internationell samverkan som ett mycket starkt utvecklingsområde för musiken. Men scenkonstområdet består av små och stora

organisationer som ger olika förutsättningar för att driva nationella och internationella projekt.

En erfarenhet från musiken är att det kräver uthållighet och långsiktighet, kontakter och nätverk. Musik, dans och film är inte beroende av språket på samma sätt som teatern.

Inom scenkonsten i länet finns flera starka nätverk, både regionalt och interregionalt. Den interregionala samverkan sker framför allt genom ”Scenkonst sydost”, ett nätverk där dans och teater är representerade från Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Grunden för samverkan är att de kompletterar varandra utan konkurrens. Nätverket arbetar för att de tre

(19)

regionerna ska ha samordnade subventioner för barnkultur och att länen ska arbeta på

liknande vis. Scenkonst sydost verkar för att stärka samarbetet ytterligare. Inom sydostkultur har länen den gemensamma avsikten att öka utbud och repertoar inom teater och

professionella dansföreställningar i länet. Samverkan mellan teatrarna, Riksteatern och Dans i sydost sker framför allt via nätverket Scenkonst sydost.

Kulturarv – Kalmar läns museum

Kalmar län har ett rikt och varierat kulturarv från glashyttor till världsarv, slott och borgar, förlista skepp och landskap som vittnar om historiens vardag och uttryck. Organisationerna som arbetar med kulturarv ingår i många olika nätverk.

Det pågår flera internationella utbyten och projekt i länet. Kalmar läns museum är huvudman för det internationella samarbetet Bridging Ages. Boda The Glass Factory deltar i flera internationella utbyten och projekt. Kalmar slott, Borgholms slott och Eketorps Borg ingår i EU-projektet ”Öppna portar” som drivs av Statens Fastighetsverk och som har bidragit till flera internationella kontakter och utveckling av kulturarven.

Bild och form – Kalmar konstmuseum

Inom bild- och formområdet finns det ett brett utbud av verksamheter och arrangemang, men förutsättningarna för verksamma inom området är väldigt olika. På dialogmötet påtalades att MU-avtalet inte alltid följs, 1%-regeln inte fungerar och ersättning till konstnärers medverkan i olika sammanhang brister när det kommer till förberedelser, rådgivning eller utföranden.

Länet har arbetat fram ”Riktlinjer och policy för offentlig konst i Kalmar län”, med avsikt att det ska förbättra förutsättningarna för konstnärerna.

Det sker flera internationella utbyten inom bild- och formområdet, bland annat genom

projektet Art Line som drivs av Kalmar konstmuseum men också genom utbyten kopplade till ateljéer och folkhögskolor. Det finns ett engagemang och en vilja att utöka och bredda det internationella kontaktnätet, men för mindre verksamheter kan det vara svårt att driva internationella projekt.

Bibliotek och litteratur - Regionbiblioteket

Biblioteken har en vikig roll som samhällets öppna offentliga rum. Förväntningarna på biblioteken förändras utifrån samhällets behov. Med grund i biblioteksuppdraget måste biblioteken vara öppna för förändringar med ny media och lyhörda för samhällets behov. Den digitala delaktigheten är ett demokratiskt verktyg där Folkbiblioteken bär ansvaret att lära ut hur de digitala redskapen och media används. För att utveckla bibliotek och litteratur bör läsning sättas i relation till, förmågan att tänka, förstå samhället, styra sitt liv och till demokrati.

Det finns ett behov av att bättre definiera litteratur, Författarcentrum syd har tagit fram en definition av litteratur som Regionförbundet i Kalmar län har valt att anta och arbeta efter:

Litteraturen är en av grundpelarna i ett upplyst samhälle och den främsta manifestationen av vårt språk. Det skrivna ordet är inte bara verktyget för litteratur utan också länken mellan andra discipliner och mellan de övriga konstnärliga språken, inom kultur och utbildning. Litteratur är samhällets minne och författarskap innefattar ett brett spektrum av underhållande och

(20)

upplysande ämnesområden som till exempel, historia, politik, filosofi, psykologi, konst, naturvetenskap, tradition, språk och ekonomi. Samhällets utveckling kan inte genomföras utan författarnas medverkan och goda arbetsvillkor för litterärt skapande ligger i allas intresse.

Länet har behov av att definiera behov och möjligheter för litteraturen som konstområde.

Regionbiblioteket, Astrid Lindgrens Näs, ALN, och Emmaboda kommun har uttryckt olika intressen inom litteraturområdet. Regionbiblioteket har nätverk och kontakter över hela sydostregionen, ALN har fokus på Astrid Lindgren, hennes författarskap och särställning som konstnär och samhällsdebattör och Emmaboda kommun fokuserar på författare, läsning och berättelser.

Konsulentverksamhet - teater, dans, musik, konst, kulturarv, bibliotek, film, hemslöjd

Kalmar län har konsulentverksamhet inom teater, dans, musik, konst, kulturarv, bibliotek och hemslöjd. Dessa har regionala uppdrag att verka i hela länet och uppdraget regleras genom en överenskommelse med respektive huvudman. Utöver dessa har arkivförbundet en

konsulentliknande verksamhet för länets arkivföreningar och länets hembygdsförening har en hembygdskonsulent som arbetar för hembygdsföreningarna.

Konsulenterna har en väl utvecklad samverkan inom sitt nätverk, de driver frågor gemensamt och arbetar strategiskt bland annat med arrangörsutveckling. Konsulenterna gör en mycket stor insats med programverksamhet direkt till skolorna och de ger skolorna ett viktigt stöd i ansökningarna till ”Skapande-skolaprojekt” vilket visar sig i den mängd projekt som länets skolor deltar i.

I samband med att Kalmar kommun planerar för ett kulturcentrum har frågan lyfts om att samla alla konsulenter där. Men för de konsulenter som har tillhörighet i en större

organisation är det viktigare med sammanhang och nätverk inom sitt konst/kulturområde än samverkan mellan konsulenterna. De som återstår är Riksteatern i Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost som ser goda fördelar att ha en samlad arbetsplats i ett kommande kulturcentrum.

Genom arbetet med Skola och Kultur och strategin ”Relevant” har frågan lyfts om vad som ingår i konsulenternas offentliga uppdrag. Frågan har aktualiserats ytterligare med de statliga Skapande-skola-pengarna eftersom konsulenterna hjälper skolor och kommuner med

ansökningar.

Skola och Kulturarbetet har pekat på behovet av att garantera skolorna att de kulturaktörer som kommer till skolan har någon form av verifierad utbildning i att möta barn och unga och att de även kan målen i läroplanen. Likaså finns behov av att orientera lärare i att arbeta med konst och kultur inom de ordinarie ämnena. Linnéuniversitetet har intresse av att arrangera kompetensutbildningar.

Samma resonemang förs även inom det pågående projektet Hälsa och Kultur där det också är angeläget att kulturaktören har kunskap om dem som de kommer att möta. Avsikten är att orientera om förutsättningarna vid specifika sjukdomstillstånd. Linneuniversitetet ingår i projektet.

(21)

Arkivverksamhet – Kalmar läns arkivförbund

Inom arkivverksamheten pågår en radikal förändring genom att samlingarna digitaliseras och blir tillgängliga för allmänhet och forskning. Samtidigt börjar arkiven öppna för att även ta emot digitalt material. Detta sker under förutsättning att de fysiska arkiven finns kvar och skyddas. I och med den digitala utvecklingen har flera nya databaser lanserats. De olika databaserna för digitalisering har varit många och det har varit svårt för arkiven att urskilja vilken som är lämpligast. I Kalmar län finns ett flertal arkiv, en del av samlingarna är i akut behov av att sorteras för att bevaras för framtiden och digitaliseras för att bli tillgängliga. De främsta hindren för omhändertagandet är brist på tekniskt säkra lokaler och

digitaliseringsresurser. Det finns ett stort behov av ett samordnat grepp om arkiven i länet med ett gemensamt förhållningssätt och samverkan.

Folkbildning

Sammantaget finns ett stort utbud av kulturyttringar i folkhögskolornas och

bildningsförbundens regi så som läsprojekt, hantverk, skrivarskola, foto, dans, film och bild, men starkast lyser musiken som erbjuder en bred variation från musikteater, låtskrivande, visutbildning, stråkutbildning, klassisk gitarr till en kyrkomusiklinje som utbildar kantorer.

Folkbildningen utvecklas genom att arbeta för att alla i samhället ska nås, det kan göras genom att utbudet riktas särskilt mot till exempel unga som är en svår grupp att nå men också genom att stötta ungt arrangörskap. Kulturen kan användas som en del i integration och därmed blir kulturen dynamisk och det internationella perspektivet synliggörs. Fysisk

tillgänglighet är ett viktigt perspektiv men även att arbeta normkritiskt och med attitydfrågor och bemötande.

Folkbildningen har av tradition nått hela länet med verksamhet både i städer och på

landsbygden. Men utmaningen för bildningsförbunden är att vara en del av utvecklingen och anpassa strukturer och verksamhetsformer efter nya former av föreningar, både med hänsyn tagen till minskande landsortsbefolkning och förändrade vanor. Det är viktigt att både folkbildning och kulturorganisationer gemensamt samverkar i förnyelse och nya samverkansmodeller.

(22)

UTVECKLING INOM KONST OCH KULTUR

Konsulentverksamheterna ligger under ”Konst och kulturfrämjande verksamhet”

SCENKONST

Teater

Byteatern Kalmar länsteater, har det regionala teateruppdraget. Teatern är en av Sveriges mindre länsteatrar och har förhållandevis små resurser. En ytterligare begränsning är teaterns lokaler som är tungarbetade och de klarar till viss del inte tillgänglighetsmålen för publik och personal. Publikplatserna är begränsade till 100 platser vilket innebär att det är svårt att få rimlig ekonomisk täckning på föreställningarna. Avseende Byteaterns lokaler ingår de i Kalmar kommuns planer för ett nytt kulturcentrum. Planen för kulturcentrum är att lokalerna ska vara klara under 2018. Regionen stöder planeringen som utöver att skapa en modern teatermiljö även syftar till att ge teatern möjlighet att både spela och repetera parallellt. Det skulle innebära helt andra förutsättningar för en utökad turnéverksamhet. Regionen är beredd att även stödja en etappvis utvidgning av verksamheten för att anpassa teatern till utökade turnémöjligheter.

De senaste åren har Byteatern inlett samverkan med Regionteatern i Blekinge/Kronoberg. Det är en positiv utveckling som har gett ökade antal föreställningar för teatrarna och ett ökat utbud för publiken i hela regionen. Det ger även tillgång till fler skådespelare, nya impulser och erfarenheter till den egna teatern. Men samverkan och utbyte ger också en tyngre

arbetsprocess och det är snarare förknippat med högre ekonomiska omkostnader än med vinst.

Det finns ett intresse från båda teatrarna att definiera samverkan under perioden. Teatrarna samverkar genom nätverket ”Scenkonst sydost” där Riksteatern är drivande. Nätverket driver bland annat frågor om lika subventionssystemen för barn och unga i hela sydostregionen. En av utmaningarna för teaterområdet i regionen är att samarbeta för att utveckla scenkonsten och de internationella kontakterna.

Regionförbundet i Kalmar län är part i Dansnät Sverige och Byteatern är underpart och arrangör för professionell dans inom Dansnätet. Inom sydostsamverkan finns ett intresse att utöka antalet professionella föreställningar. Det kan bli möjligt genom Kalmar kulturcentrum där en dansscen finns med i planeringen. Dans utgör ett av samverkansområdena inom Scenkonst sydost.

 Att definiera möjliga samverkansområden inom Scenkonst sydost.

 Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum.

 Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera nya tjänster. Gemensam finansiering av stat och region för att öka turnéverksamheten, antalet föreställningar och därmed ökat publikunderlag.

 Ökat antal professionella dansföreställningar inom samverkan med sydost.

Musik

Musik genomsyrar Kalmar län på många olika sätt. Musiken återfinns hos utövare och publik i alla åldrar, i olika genrer, amatörer och professionella av världsklass. Musiken finns ”bara för att” men också för att mötas och umgås på en festival, för att lättare lära matematik eller som kommunikation inom demensvården.

(23)

Länets musikverksamhet präglas av internationella kontakter och utbyten i kombination med många lokala publikarrangemang. Kalmar läns musikstiftelse och Camerata Nordica har under senare år utvecklats till en internationellt erkänd stråkorkester med framträdande på PROMS i London och samordnare för EU-projektet Emerging classic talent in the EU.

Musikstiftelsen har hela regionens stöd i fortsatt internationella utvecklingen av spets och skicklighet.

Länsmusikens Talangcoachprojekt har utvecklat en arbetsmodell och ett internationellt nätverk som stödjer unga talanger att starta eget företag och att nå ut internationellt. Projektet avslutas under 2014 men avsikten är att etablera former för en permanent av verksamhet tillsammans med länets kommuner.

Se även ”Samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/kultur och näring”

Hultsfreds kommun har under många år varit ”länets musikkommun”. Nu har kommunen för avsikt att ytterligare fokusera på musik som tema inom hela samhällsorganisationen.

Regionen avser att medverka till en fördjupad process som förankras på olika nivåer från föreningar och enskilda, via kommunala förvaltningar och organisationer, till nationell nivå.

Parallellt kommer Linnéuniversitetet att undersöka den långsiktiga effekten på de kulturella entreprenörerna i spåren av Hultsfredsfestivalen.

 Musikens utveckling till internationell spets inom olika genrer.

 En kontinuitet av coachning av unga talanger inom musikområdet.

 En modell för att utveckla en ort genom ett kulturområde och låta det genomsyra hela samhället.

MUSEIVERKSAMHET

De flesta län i Sverige har ett länsmuseum som ansvarar för både konst och kulturarv, ibland även för hemslöjden. Kalmar län har ett separat länsmuseum för kulturarvet och ett separat konstmuseum, Kalmar konstmuseum. Utöver det finns Virserums konsthall med regionalt stöd inom konstområdet.

Bild- och form

Kalmar län har en policy för ”Offentlig konst i Kalmar län, policy och riktlinjer”. Under kommande period ska regionen och konstkonsulenten stödja kommunerna och landstinget i att anta det generella dokumentet eller att ta fram egna riktlinjer med utgångspunkt från det regionala. Riktlinjernas syfte är att höja status och respekt för inköp och hantering av lös och offentlig konst. Avsikten med policyn och riktlinjerna är att öka kunskapen om inköp av konst, följa 1 % -regeln och MU-avtalet.

Konstkonsulenten har en viktig roll för konstnärernas nätverk och möjligheter att arbeta professionellt. Konstmuseets vernissager, konstnärssamtal och föredrag utgör en viktig mötesplats för konstnärer och publik.

Kalmar konstmuseum har en internationell profil som är unik för ett regionalt museum.

Museet blandar utställningar med konstnärer från Östersjöområdet och östra Europa med regionala konstnärer och konstnärskollektiv. Museet har även etablerat ett samarbete med Ölands folkhögskolas konstutbildning. Museet har tidigare medverkat i ”Flaggskeppsprojektet ArtLine” tillsammans med Blekinge, Polen, Litauen, Tyskland och Ryssland/Kaliningrad.

(24)

Avsikten är att gå vidare med projektet under nästa programperiod och utöka projektet med fler kommuner i Kalmar län. Kalmar konstmuseum har inlett residensverksamhet tillsammans med tre kommuner. Verksamheten är lyckad och museet har för avsikt att utveckla den vidare med fler kommuner.

Designarkivet tillhör Kalmar Konstmuseum, se vidare under ”Arkiv”.

Virserums konsthall, har ett regionalt uppdrag och finansiering från region och kommun, samt utställningsanslag från Kulturrådet. Konsthallen arbetar utifrån det lokala perspektivet och sätter det i ett globalt sammanhang. Konsthallen vänder sig till publiken i avfolkningssverige – den unga publiken som finns utanför storstäderna och ställer frågorna om livet och

livsdrömmarna. Virserums konsthall arbetar även internationellt inom trä och arkitektur och verkar genom ”Nödvändighetens arkitektur” för en social, ekonomisk och ekologisk

hållbarhet inom stadsplanering och byggande.

Genom ett gemensamt initiativ från Vandalorum, Växjö Konsthall, Kulturparken Småland och Kalmar konstmuseum gjorde Smålandslänen en ansökan till Manifesta 2018 med stöd från Statens Kulturråd. Under ansökningsprocessen etablerades nya kontakter och idéer för samverkan började ta form. Länen fick avslag på ansökan men avser att gå vidare med samverkan inom konstområdet.

 Att Kalmar konstmuseum och Virserums konsthall tillämpar MU-avtalet och förutsätter att staten medverkar finansiellt.

 De enskilda kommunernas och landstingets arbete med policy och riktlinjer för offentlig konst.

 Att samverka med länets kommuner om residens för konstnärer.

 Internationella konstutbyten inom Östersjöområdet.

 Långsiktig samverkan med grannlänen för internationellt utbyte inom konsten.

 Samverkan mellan Smålandslänen med stöd från regionerna och Kulturrådet.

Kulturarv och kulturmiljö

Kalmar läns museum är en central aktör i länet för kulturarvsfrågor ur många olika aspekter.

Verksamheten har sin grund i samlingar, pedagogik, arkeologi, marinarkeologi, byggnadsvård och konservering. Under det senaste året har föremålsmagasinen samlats i nya högkvalitativa lokaler och ett stort tillgänglighetsarbete pågår genom katalogisering och digitalisering.

Den arkeologiska uppdragsverksamheten på Kulturparken Småland/Smålands museum har genom ett samverkansavtal övergått till Kalmar läns museum. Verksamheten som nu heter Museiarkeologi Sydost, har även Kronobergs län som sitt hemlän och ett kontor även i Växjö.

Samverkan med Linnéuniversitetet ska fördjupas genom en planerad företagsforskarskola i museiarkeologi.

I över 30 år har dykningarna pågått vid vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Under den tiden har Länsmuseet byggt upp en imponerande kunskapsbank som används tekniskt och

pedagogiskt vid utforskning och tillgängliggörandet av bland annat de unika vraken Mars Makalös och Svärdet. Västerviks museum ligger i framkant i utvecklingen av ”icke- destruktiva arkeologiska metoder” och visualiseringsteknik och samverkar med

internationella forskare och Länsmuseet om fyndigheterna av Mars Makalös. Dykningarna på Mars Makalös har pågått sedan 2012. Under 2014 har en förstudie gjorts om hur

fyndigheterna ska kunna tillgängliggöras för forskare, dykare och allmänhet. Förstudien

(25)

omfattar historiska vrak och har skett på initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet i samverkan med Kalmar läns museum, Västerviks, Borgholms och Mörbylånga kommuner.

Under samma tid har museet utvecklat en pedagogisk modell inom tillämpat kulturarv - Tidsresor. Länsmuseet är initiativtagare och huvudinstitution för Bridging Ages, en

kulturmiljöorganisation med drygt 20 medlemsländer, som arbetar efter tidsresemetodiken.

Genom Bridging Ages arbetar museet med internationella utvecklingsprojekt i olika delar av världen. Verksamheten har behov av att stabilisera organisationen för att tillgodose de behov som finns i länet och internationellt. Verksamheten har utvecklats inom fler områden än det rent historiska och är en pedagogisk modell med tillämpning inom skola, hälsa, integration och försoning.

Med tillämpat kulturarv och tidsresorna som grund har Länsmuseet etablerat en gemensam forsknings- och utvecklingsmiljö tillsammans med Linnéuniversitetet. Verksamheten ska ha bäring på tvärvetenskap och internationella perspektiv där forskning och praktik ska mötas.

Under senare år har stora hällristningsfynd gjorts i Tjust, Västerviks kommun. En stor del av området där fyndigheterna finns ligger vid Casimirs borg vid Gamlebyviken. Det finns såväl privat, kommunalt och regionalt intresse av att stödja utvecklingen och att tillgängliggöra området. Formerna för utvecklingen av området bör formuleras under planperioden.

Kulturlandskapet på södra Öland är unikt för regionen, Sverige och internationellt.

Odlingslandskapet är upptaget på Unescos världsarvslista och på hela Öland finns det spår av tidig och nutida mänsklig aktivitet. Målet som ligger i samklang för RUSEN och har

regionens stöd är:

- Södra Ölands odlingslandskap ska vara ett levande landskap

- Turism, lantbruk och övrig näringsverksamhet ska utvecklas i samverkan och med ömsesidigt hänsynstagande

2010 gjordes de första fynden vid Sandby borg på södra Öland, därefter har utgrävningar gjorts varje sommar. Fynden och utgrävningen är spektakulär och det finns ett stort intresse av att visa fynden och att rekonstruera och berätta den dramatiska historien.

Länsstyrelsen har vid sidan av arbetet med Världsarvet initierat en studie avseende förutsättningar för ett Öländskt historiskt museum. Världsarvet, ett Öländskt historiskt museum och fynden vid Sandby borg har många gemensamma beröringspunkter och bör diskuteras i samverkan.

I Glasriket, Nybro och Emmaboda kommuner i Kalmar län och Lessebo och Uppvidinge i Kronoberg, pågår Glasriketuppdraget med det övergripande målet att utvecklingen ska ske med glaset som utgångspunkt. Ytterligare mål är att:

- bevara miljöer, kunskaper, historier, traditioner och att ta hand om glasarkiven i tekniskt rätt miljö

- utveckla miljöer och verksamheter i takt med dagens samhälle, förväntningar och möjligheter

- utveckla företag och besöksnäring i nya förhållningssätt till vad glaset är och dess nya möjligheter

Boda The Glass Factory är en viktig aktör inom glasrikets förnyelse. The Glass Factory är en part inom flera olika områden med grunden i stora glassamlingar och arkiv, samverkan med Designarkivet och akademin.

(26)

Astrid Lindgrens Näs har under de senaste åren deltagit i det nationella

destinationsutvecklingsprojektet med medel från regionförbundet och Tillväxtverket. Det har inneburit att verksamheten har utvecklats både fysiskt med ett treårigt trädgårdsprojekt och professionellt i själva verksamheten. Det är av värde att sprida kunskaper från

utvecklingsprojektet till andra aktörer i länet. Det är en svår utmaning att hålla i en

verksamhet som knuten till en enda persons gärning utan att det blir dammigt. Men Astrid Lindgrens författarskap är så stort att det bär över tid och risken att hamna i förvaltning har undvikits på ett genialiskt sätt genom projektet Astrid Lindgrens trädgårdar och utveckling av verksamheten.

Kulturarv och kulturmiljöerna tillhör inte enbart det förflutna. Historiska miljöer och

strukturer bör både bevaras och ses som en potential för utveckling av länet. Samspelet mellan marker, bebyggelse, verksamheter, natur och klimat är unika på varje plats och ska tas tillvara i den regionala utvecklingen. Kalmar läns hembygdsförbund är en resurs som samlar och engagerar människor lokalt till ovärderliga insatser. Hembygdsförbundet arbetar gemensamt för tillgängliggörandet av hembygdsgårdar och är på det viset en viktig part inom

besöksnäringen. Det är viktigt att kunskaper från större projekt tas tillvara och utvecklas vidare. Erfarenheterna från EU-projektet ”Öppna portar” ska tas tillvara och föras vidare vid utvecklingen av fler platser i länet.

 Etableringen av länsmuseets samlingar i de nya magasinen.

 Samverkan med länsstyrelsen och Kalmar läns museum, Västerviks museum, och Västerviks, Borgholms och Mörbylånga kommuner avseende vraken i Kalmarsund och runt Öland, däribland Mars Makalös och Svärdet. Det är viktigt att samverkan sker lokalt med näringsliv och föreningar som Sjöfararkusten.

 Förstärkt organisation och administrationen av Bridging Ages inom länsmuseet, satsningen förutsätts få statlig medfinansiering.

 En gemensam forsknings och utvecklingstjänst för Tillämpat kulturarv inom länsmuseet, satsningen förutsätts få statlig medfinansiering.

 Utvecklingen av bronsålderslandskapet och hällristningsfyndigheterna i Tjust.

 Utvecklingen av Världsarvet södra Öland i samverkan med fyndigheterna vid Sandby borg och diskussioner om ett Öländskt historiskt museum.

 Utvecklingen av Glasriket tillsammans med kommunerna, länsstyrelsen, Kronobergs län, Linnéuniversitetet, Designarkivet och Boda The Glass Factory.

 Nya modeller för bevarande och utveckling av länets kulturarv och kulturmiljöer.

 En hållbar utveckling som värnar lokala förutsättningar och en levande kulturmiljö.

BIBLIOTEKSVERKSAMHET

Utifrån de generella behoven av stöd för ökat läsande ska regionbiblioteket driva olika läsprojekt tillsammans med länets 12 kommunbibliotek, skolor, folkbildning,

kulturkonsulenter och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg.

Biblioteken har en central roll för mottagandet av nyanlända och asylsökande. Biblioteken fungerar som mötesplats människor emellan och även mellan människor, civilsamhället och det offentliga.

 Läsprojekt i samverkan mellan bibliotek, skolor, folkbildning och kulturkonsulenter.

 Utveckling av bibliotekens roll som mötesplats för samhällets olika aktörer.